Broschyr, Frätande ämnen kan förstöra din syn ... - Arbetsmiljöverket

Frätande ämnen kan förstöra din syn!Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppensvävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor ochmatstrupe kan skadas om man andas in frätande gaser eller om ettfrätande ämne sväljs.Om du får ett frätande ämne i ögonen eller på huden är det oerhörtviktigt att mycket snabbt skölja ögon och hud med vatten under långtid. Tag även av kläder som utsatts för frätande ämne. Det är särskiltviktigt att skydda och behandla ögonen eftersom det kan finnas riskför svåra ögonskador med blindhet eller bestående synnedsättning somföljd. Ögonspolningsanordningen ska vara lätt att utlösa och spolningenbör fortgå automatiskt så att man får händerna fria till att hålla isärögonlocken för att kunna spola även under dem.Vid stänk av frätande ämne bör ögonen spolas under minst15 minuter. Alkaliskador måste behandlas på ögonklinik,spola ögonen även under transporten.Ljummet vatten gör det lättare att hålla ögonen öppna, men temperaturenbör inte överstiga 30 grader.Efter stänk i ögonen, inandning av frätande gaser, nedsväljning avfrätande ämnen och översköljning av större hudområden är det viktigtatt den skadade bedöms av sjukvårdspersonal.Titta efter farosymbolenOm du är osäker på om det finns frätande ämnen på dinarbetsplats, titta efter farosymbolen. Den ska alla frätande ämnenvara märkta med. Var noggrann med att märka de nya förpackningarnaom en omförpackning görs på arbetsplatsen.Var finns riskerna?Den som är ansvarig för en arbetsplats där man har frätande ämnenska göra en bedömning av var och när det finns risk för stänk elleröversköljning.

Om inte stänkrisken helt kan undanröjas genom olika åtgärder måstepersonlig skyddsutrustning användas: skyddsglasögon eller visir samthandskar och de skyddskläder och stövlar som behövs. Det är viktigtatt skyddsglasögonen sluter tätt så att inga stänk kommer in underifråneller från sidan och att de sitter bra. För att skyddsglasögonenska passa måste de provas ut. Och det viktigaste av allt: använd skyddsglasögonen!Där det finns stänkrisk ska det också finnas möjlighet att spolaögonen. Tag med en ögonspolningsflaska till tillfälliga arbetsplatser.Om det finns risk för översköljning måste det finnas tillgång till ennöddusch. Frätande ämnen på huden ska snarast rengöras.Regler som styrArbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Kemiska arbetsmiljörisker (AFS2000:4) ställer krav på planering av hanteringen med frätande ämnen.Stänkrisker ska helst elimineras, men om det finns risk för stänk skapersonlig skyddsutrustning användas. Ögonspolningsmöjlighet ochnöddusch ska finnas enligt föreskrifterna Arbetsplatsens utformning(AFS 2000:42). Arbetsgivaren ska hålla de anställda med den skyddsutrustningsom behövs i arbetet.Särskilda regler finns för vissa områden där frätande ämnen oftaförekommer, till exempel Blybatterier (AFS 1988:4) och Oorganiskytbehandling (AFS 1992:7).Vanligt med frätande ämnenSvavelsyra, salpetersyra och saltsyra samt alkalierna natriumhydroxidoch ammoniak är frätande ämnen som används i tusentals ton iSverige.Det är inom kemisk industri, ytbehandlingsanläggningarsamt pappers- och massaindustri som risken att råka ut förstänk av frätande ämnen är störst. Men frätande ämnenfinns också inom många branscher där hantering avkemikalier inte är huvuduppgiften.

Några exempelNatriumhydroxid i många branscherNatriumhydroxid (kallas ofta natronlut eller kaustiksoda) är starkt frätande,även i relativt låga koncentrationer. Den är vanlig inom mångabranscher bland annat som rengöringsmedel inom mejerier, bryggerieroch jordbruk och för att lösa ut fibrer inom pappers- och massaindustrin.Natriumhydroxid är även en vanligt förekommande kemikalie på laboratorier.Inom industrin används natriumhydroxid vanligtvis i slutna system.Risker för stänk uppstår vid underhållsarbete och vid påfyllnad och avtappning.På laboratorier är det ofta mindre mängder natriumhydroxid somhanteras men även här finns risk för stänk. Använd alltid skyddsglasögon ellervisir samt handskar. Vid arbetsplatsen ska det finnas ögonspolningsanordningsamt nöddusch om det är risk för översköljning. Om du utsatts för stänk ärdet viktigt att skölja länge eftersom natriumhydroxid är svårt att få bort.Ladda batterierI bilbatterier liksom i batteridrivna städmaskiner, truckar och så vidare finnssvavelsyra. Syran är starkt frätande och farlig att få i ögonen och på huden.Använd alltid ögonskydd, även vid rutinarbete som att kontrollera syranivåneller påfyllning av vatten. Det finns risk för att syran ska stänka bland annatnär vatten fylls på. När batteriet laddas bildas vätgas och syrgas som kanexplodera. Det är därför viktigt med en god ventilation. Vid en gasexplosionstänker frätande syra. Dessutom kan spill utanpå batteriet vara frätande.Det ska finnas möjlighet till ögon-spolning vid laddningsplatsen och ögonenska omedelbart sköljas om de utsätts för stänk. Tvätta händerna om detkommit syra på dem.Puts som stänkerVissa puts- och murbruk är märkta med frätsymbolen. Men även de cementproduktersom är märkta som irriterande kan framkalla frätskador vid stänki ögon och vid långvarig kontakt med tillblandade produkter. Det finns riskför stänk bland annat när man blandar murbruk liksom vid slamning ochutstockning. Använd skyddsglasögon och handskar vid arbete med puts- ochmurbruk. När putsen sprutas är risken för stänk stor och visir bör användas.

För att minska risken för stänk ska arbetsutrymmet vara tillräckligtstort. En trång fasadställning gör att man kommer för nära sprutmunstycketoch väggen.Det ska finnas tillgång till ögonspolning och ögonen skasköljas omedelbart om de utsätts för stänk av puts- eller murbruk.För utomhusbruk finns ögonduschar som klarar kyla. Det finnsäven ögonspolningsflaskor i fickformat att ta med upp på byggnadsställningar.Syra ger rent vatten i simbassängenI simbassänger används ofta hypoklorit och syra för att kloreravattnet (t.ex. natriumhypoklorit och saltsyra). Det finns risk förstänk när behållarna som kemikalierna kommer i ska anslutas tillbassängens doseringsanläggning. I mindre bassänger där doseringensker manuellt är det risk för stänk när kemikalierna tillsätts.Använd alltid skyddsglasögon. Det ska finnas möjlighet tillögonspolning i anslutning till doseringsanläggningen. Vid risk föröversköljning av frätande ämne kan tillgång till dusch behövas.Flera frätande ämnen i avfettningsbadVattenbaserade avfettningsbad är i allmänhet alkaliska. Där ingårflera frätande ämnen, exempelvis natriumhydroxid, kaliumhydroxidoch natriumsilikat. Det är även ganska vanligt med sura avfettningsbaddär bland annat fosforsyra ingår.Risken för stänk är stor när baden blandas liksom när godsetsänks ner och lyfts upp ur baden. Använd alltid skyddsglasögonoch handskar. Det ska finnas möjlighet attskölja ögonen och om det finns risk för översköljningäven nöddusch.En sluten anläggning är säkrast, då minskasriskerna att utsättas för stänk.

Andra broschyrer som rör frätande ämnenKemiska arbetsmiljörisker, ADI 296Katalog, ADI 100De kan beställas från vår webbplatswww.av.se eller frånPublikationsserviceBox 1300171 25 SOLNATel 08-730 97 00, fax 08-735 85 55E-post: publikationsservice @av.seKemiskaarbetsmiljöriskerär fler och närmareän du trorNu skärps kraven på arbetsgivarens riskbedömning. Nyagenerella regler för kemiska risker i arbetsmiljön fr o m 2001är Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Kemiska arbetsmiljörisker,AFS 2000:4 och Hygieniska gränsvärden och åtgärdermot luftföroreningar, AFS 2000:3.ADI 500 Arbetsmiljöverket 2007