kommunfullmäktige-handlingar-27-mars-2013 - Gislaveds kommun

Årsredovisning 2012

INNEHÅLLVD-KOMMENTARGISLAVED ENERGI ABÅrsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012.Förvaltningsberättelse................................................................ 6-7Koncernresultaträkning ................................................................ 8Koncernbalansräkning............................................................. 9-10Kassaflödesanalys för koncernen ................................................ 11Moderbolagets resultaträkning................................................... 12Moderbolagets balansräkning................................................ 13-14Kassaflödesanalys för moderbolaget .......................................... 15Noter, gemensamma för moderbolag och koncern ................ 16-20Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.Uppgifter inom parentes avser föregående år.Tiden går som bekant fort och jag skriver plötsligt 2013 i min kalender.Det är i år 30 år sedan Gislaved Energi AB registrerades som självständigt aktiebolag och detta kommer vi jubileumsfiraframåt hösten i samband med invigningen av ett nytt värmeverk. Mycket har hänt sedan bolagsbildningen 1983och sannolikt kommer ännu mer att hända under de kommande de 30 åren.Att tänka så långt framåt i tiden är både spännande och lite svindlande. Därför vill jag vända och vrida på begreppetframtidstro. Vad innebär det att tro på framtiden och varför är det så viktigt att så många som möjligt gör det? Medbegreppet framtidstro menas normalt att man tror på en positiv utveckling under den tid som börjar från och mednu och framåt.Hur ser framtidstron ut idag, globalt, i Europa, i Sverige och i vår region? Det är lätt att bli nedslagen när man serde nattsvarta rubrikerna om krig, naturkatastrofer och kriminalitet i medierna. De goda historierna verkar inte haalls samma nyhetsvärde hos redaktörerna.Kan vi påverka tron på framtiden genom de tankar vi väljer att tänka? Genom de val vi gör och hur vi bemöter våromgivning? Jag hävdar det. Min erfarenhet har lärt mig att om jag själv väljer att tänka positiva tankar om det somska hända framöver så bemöts jag betydligt mer positivt av de människor jag träffar i olika sammanhang, och sedanreagerar jag i min tur mera positivt tillbaka osv. Även det omvända tycks fungera på samma sätt.GISLAVED ENERGIRING ABÅrsredovisning för räkenskapsåret 2012.Förvaltningsberättelse ........................................................... 22-24Resultaträkning .......................................................................... 25Balansräkning ....................................................................... 26-27Kassaflödesanalys ...................................................................... 27Noter .................................................................................... 28-30Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.Uppgifter inom parentes avser föregående år.I våras hade jag förmånen att lyssna till Jan Eliasson, numera vice generalsekreterare i FN. Han sa bland annat att”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” i arbetet med att förbättra världen. Tillsammans har vi alltså enenorm potential att forma framtiden, så som vi vill ha den. Det är upp till oss själva att ta vara på möjligheterna.Gör det nu. Vänta inte på att ”någon annan” ska visa vägen.Inom vår verksamhet fortsätter vi att sträva efter ständiga förbättringar, både stora och små,och satsar vidare på kompetensutveckling. En av våra målsättningar är att vara det bästavalet för både dagens och morgondagens energianvändare i hela Gislaveds kommun.För att lyckas ska vi erbjuda bra, hållbara energilösningar och vara närmare, enklare ochsnabbare. Att vårt recept fungerar fick vi ett bra kvitto på i årets undersökning av Nöjdkundindex,NKI. Resultatet visar att våra kunder är mycket nöjdare än genomsnittet förSvenska företag i energibranschen.Ett sätt att mäta framtidstro kan vara att titta på hur investeringarna utvecklasöver tiden och för vår del har de ökat ordentligt under de senaste åren. Vi planerarfortsatt stora investeringar inom förnybar energiproduktion även underde kommande åren.GISLAVED ENERGIRING VINDKRAFT ABÅrsredovisning för räkenskapsåret 2012.Förvaltningsberättelse................................................................. 32Resultaträkning........................................................................... 32Balansräkning........................................................................ 32-33Noter.......................................................................................... 33Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.Uppgifter inom parentes avser föregående år.Avslutningsvis vill jag tacka samtliga medarbetare på Gislaved Energi, vårakunder och leverantörer för att med goda insatser ha bidragit till att 2012blev ytterligare ett bra år. Tack även till våra samarbetspartners, styrelsenoch alla andra, som på olika sätt bidragit till vår positiva utveckling.Joacim Cederwall,VD och koncernchef i Gislaved Energi AB2 3

FjärrvärmeprojektetFjärrvärme i GislavedUnder 2011 byggde vi ihop våra två fjärrvärmeanläggningarpå Henja och Gisle till ett nät. Våren 2012 fortsattegrävningarna i centrum.Idag förser två pelletspannor området med värme med reservkrafti form av el och oljepannor. Under 2013 bygger vien ny panncentral på 5 MW som skall eldas med skogsflis.Under 2011 sålde vi 8 000 000 kWh fjärrvärme motsvarande400 eluppvärmda villor och 2012 sålde vi 12 000000 kWh motsvarande 600 eluppvärmda villor.Vår fjärrvärme produceras till huvuddelen av biobränslesom är ett förnybart bränsle som räknas som koldioxidneutraltdå förbränningen balanseras av återväxt i naturen.MWh400035003000Fjärrvärmeproduktion månadsvis 2012Sammanfattning från dagbok 2012I mars skedde schaktning av Stationsallén samt över gågatanvid Swedbank och framför Försäkringskassan bort tillRegeringsgatan. Rörläggning och svetsning utfördes för dennaetapp. Återfyllning av etappen skedde under vecka 15.I april schaktades Regeringsgatan från korsningen Södergatanupp till Södra Långgatan. På grund av säkerhetsrisk stängdesRegeringsgatan av mellan Storgatan och Södergatan under tvåveckor. Återfyllning startades den 23 april.Schaktning av Torggatan påbörjades i april samt Stinsgatanförbi Kvantum ner till Mårtensgatan.I maj skedde övergrävningen av RV 27 vid Kvantum somgjordes under en natt. Schaktet på Långgatan/Torggatan återfylldes.Schaktning av kulvert från Torggatan till Linnegatanoch bort till HSB Gullvivan påbörjades.Vi eldar våra pannor med biobränsle från skogen. Ipann-centralen omvandlas skogens energi till fjärrvärmei form av hetvatten. Detta hetvatten pumpas genom ettkulvertsystem ut till varje kund. Kunden har i sin tur enfjärrvärmeväxlare som tar emot värmen och levererar denut till kundens eget värme- och varmvattensystem.MWh25002000MWhMWh 40001500400035001000350030005003000250002500Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec200020001500150010001000Biobränsle El OljaI juni asfalterades alla återfyllda kulvertsträckor.I början av augusti påbörjades schaktning av Mårtensgatanfrån Stinsgatan bort till Gislaved Energis kontor och i börjanav september påbörjades schaktningen av norra delen av Mårtensgatan.Kulverten på Mårtensgatan är mer komplicerad äntidigare arbeten. Både Vattenfall och Gislaved Energi passadepå att lägga ner elkablar i schaktet. öppna några veckor längreunder hösten.Utöver dessa huvudledningar grävdes även kulvert till kunder,s.k. servisledningar.4 5005500

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Gislaved Energi AB Gislaved Energi AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEGISLAVED ENERGI AB Org nr 556223-8765.Styrelsen och verkställande direktören avger följandeårsredovisning och koncernredovisning.Styrelseordförande: Åke BirgerssonVD: Joacim CederwallGislaved Energi AB ägs till 100 % av Gislaveds kommun.Koncernen omfattar Gislaved Energi AB, helägda dotterbolagetGislaved Energiring AB samt dotterbolaget Gislaved EnergiVindkraft AB. Uppgifter i förvaltningsberättelsen berör ävenkoncernen.Information om verksamhetenVerksamheten i bolaget omfattar distribution av el inom delarav Gislaveds kommun. I dotterbolaget Gislaved EnergiringAB bedrivs produktion och handel med el och värme samtgatubelysning i hela Gislaveds kommun. Bolaget erbjuder ävenenergitjänster, entreprenader och serviceavtal. DotterbolagetGislaved Energi Vindkraft AB ska bedriva produktion samtförsäljning av energi. Bolaget äger 15 % av aktierna i intressebolagetKlämman Vind AB.Väsentliga händelser under räkenskapsåretElnätUnder året har arbetet med att kablifiera bolagets landsbygdsnätenligt 10-årsplanen fortsatt. Driftsättning av kablar frånStenhestra till Sprottebo är klara. Arbetet har skett i samarbetemed en entreprenör för att höja effektiviteten i framdrivningen.Vidare har elnätet i Gislaved förstärkts i samband medden omfattande fjärrvärmeutbyggnaden i centrala Gislaved.Bl.a. har utmatningsledningen mot Båraryds landsbygd byttsut samt förstärkning av jordkabelnätet till industrierna längsMårtensgatan. I samband med nybyggnad av nya infartenfrån väg 27 mot Henja Östra har elnätet byggts ut som enförberedelse inför kommande etablering av industri i området.Mottagningsstation M003 har slutligen kompletterats med en15 MVA transformator, vilket ger utökad försörjningssäkerhet.Reinvestering har skett i stadsnätet genom utbyte av 10 kVkabel, utbyten av ställverk i två nätstationer samt utbyte avkabelskåp.Omsättningen i elnätet var 166 GWh, samma som föregående år.Gislaved Energi AB har under sommaren 2012 genomförten NKI-undersökning med totalt 300 intervjuade kunder.Resultatet visade ett NKI på 72,01 vilket kan jämföras medSKI 2011 på 64,89 (Svenskt kvalitetsindex offentliga siffror förenergibranschen). Resultatet är mycket glädjande och visar attvi är på rätt väg inom vårt utvecklingsarbete.Bolaget har under 2012 köpt in en eldriven bil samt uppförttvå s.k. laddstationer för laddning av elfordon, dels vid bolagetskontor på Mårtensgatan 27 och dels vid kommunhusetsparkering på uppdrag av Gislaveds kommuns fastighetskontor.EkonomiI maj 2012 avyttrades samtliga aktier motsvarande 40 % iintressebolaget Svenska Stadsnät Biggnet AB, som bedriverbredbandsverksamhet.Resultat efter finansiella poster för koncernen uppgick till8 299 tkr. Moderbolagets resultat efter finansiella posteruppgick till 6 078 tkr vilket är 879 tkr över budget. I resultatetingår 768 tkr realisationsvinst från försäljning av intressebolagsaktier.PersonalTotal sjukfrånvaro under 2012 var 5,01% (föregående år 2,62%).Under sommaren genomfördes en medarbetarenkät, EMI2012, där resultatet bl. a. visade fortsatt hög nivå avseendeengagemang och trivsel jämfört med EMI 2008-2011. Bolagethar 19 anställda, varav 7 personer är kvinnor.MiljöBolaget är certifierat enligt ISO14001 och har arbetat vidare medmiljöfrågor under verksamhetsåret. En omcertifieringsrevisionhar genomförts med bra resultat. Bland annat arbetar bolagetfortlöpande med åtgärder för minskad energiförbrukning.Utblick/framtidArbetet med att öka kundnyttan i elnätet fortsätter. Bolagetkommer att fortsätta genomföra investeringar som stärkerleveranssäkerheten i elnätet. Bolaget kommer under 2013 attarbeta vidare med kompetensutveckling, en strävan mot ständigaförbättringar. En målsättning är att utveckla en organisationdär medarbetarna uppmuntras till att ta egna initiativ ochkänner ett stort engagemang, där man får och vill ta ansvarför verksamheten.Bolaget kommer att fortsätta medverka till att effektiva samarbetsformermed Svenska Stadsnät Biggnet AB utvecklas, ävenefter försäljningen av intressebolagsaktierna.Under 2013 kommer bolaget att arbeta vidare med utvecklingav energitjänster, bl a erbjudanden att uppföra laddstationertill intressenter inom Gislaveds kommun.FLERÅRSJÄMFÖRELSE 2012 2011 2010 2009 2008Bolagets ekonomiska utveckling i sammandragModerbolagetNettoomsättning 42 723 41 757 40 418 36 597 34 278Resultat efter finansiella poster 6 078 5 800 5 241 3 519 4 751Balansomslutning 100 318 99 483 102 887 118 687 124 697Investeringar i materiella anl.tillgångar 8 958 7 223 4 979 4 938 10 862Antal anställda 18 17 16 16 16Soliditet % 62,5 60,7 58,8 52,2 50,9Avkastning på eget kapital % 9,7 9,6 8,7 5,5 7,4KoncernenNettoomsättning exkl. energiskatt 103 285 100 972 110 836 93 720 115 758Resultat efter finansiella poster 8 299 8 183 4 423 5 037 10 134Balansomslutning 195 159 187 778 170 938 162 571 177 305Antal anställda 18 17 16 16 16Investeringar i materiella anl.tillgångar 34 001 22 192 11 306 14 488 27 837Soliditet % 57,5 55,2 57,7 59,3 53,9Avkastning på eget kapital % 7,4 7,9 4,5 5,1 10,7Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.Förslag till vinstdispositionTill bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:Balanserade vinstmedel 29 325Årets vinst 75130 076Styrelsen och verkställande direktörenföreslår att vinstmedlen disponeras såatt till aktieägarna utdelas 1 539att i ny räkning överförs 28 53730 076Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till 39 599 tkr.Resultat och ställningResultatet av bolagets och koncernens verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgångframgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.6 7

KONCERNRESULTATRÄKNINGGislaved Energi ABGislaved Energi ABKONCERNBALANSRÄKNINGNot 2012 2011Rörelsens intäkter m.m.Nettoomsättning 122 005 118 685Avgår: energiskatt -18 720 -17 713Aktiverat arbete för egen räkning 1 931 1 468Övriga rörelseintäkter 1 007 750Summa intäkter m.m. 106 223 103 190Rörelsens kostnaderKostnader för transitering och inköp av kraft -54 450 -57 728Övriga externa kostnader 2 -20 483 -16 859Personalkostnader 3 -11 154 -10 380Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -10 912 -9 925Andel i intresseföretags resultat före skatt – 1 166Summa rörelsens kostnader 96 999 -93 726Rörelseresultat 9 224 9 464Resultat från finansiella investeringarNedskrivning av andelar i intresseföretag 4 – -854Ränteintäkter 428 698Räntekostnader -1 353 -1 125Summa resultat från finansiella investeringar -925 -1 281Resultat efter finansiella poster 8 299 8 183Skatt på årets resultat 5 1 791 -2 416Årets vinst 10 090 5 767Not 2012-12-31 2011-12-31TillgångarAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 5 284 4 038Fjärrvärmeanläggningar 7 62 223 31 540Vattenkraftsanläggningar 8 13 472 14 017Solkraftsanläggningar 9 99 105Distributionsanläggningar 10 52 972 49 727Gatubelysningsanläggningar 11 19 048 19 904Inventarier, verktyg och installationer 12 3 307 3 820Pågående anläggningar och förskott avseendemateriella anläggningstillgångar 13 6 521 16 701162 926 139 852Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 4 105 12 845Övriga långfristiga fordringar 597 1 052702 13 897Summa anläggningstillgångar 163 628 153 749OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 21 255 17 626Skattefordringar 604 583Fordringar hos intresseföretag – 10 000Elcertifikat 2 645 1 893Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 672 3 87129 176 33 973Kassa och Bank 14 2 355 56Summa omsättningstillgångar 31 531 34 029Summa tillgångar 195 159 187 778Gislaved Energi satsar på miljövänlig el och det är intressanttycker jag. Det känns kul att de försöker vara i framkant där.Kommentar 187. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB8 9

KONCERNBALANSRÄKNING Gislaved Energi AB Gislaved Energi AB KASSAFLÖDESANALYS FÖR KONCERNENNot 2012-12-31 2011-12-31Skulder och eget kapitalEget kapital 15Bundet eget kapitalAktiekapital (5.000 aktier med kvotvärde 100 kr) 500 500Bundna reserver 72 112 62 06472 612 62 564Fritt eget kapitalBalanserad vinst eller förlust 29 509 35 258Årets resultat 10 090 5 76739 599 41 025Summa eget kapital 112 211 103 589AvsättningarAvsättning för pensioner 220 220Uppskjuten skatteskuld 16 20 291 22 08720 511 22 307Långfristiga skulder 17Skulder till kreditinstitut 35 500 35 500Koncernkonto 14 5 005 2 348Summa långfristiga skulder 40 505 37 8482012 2011Den löpande verksamhetenRörelseresultat före finansiella poster 9 224 9 464Avskrivningar 10 912 9 925Andel i intresseföretags vinst – -1 166Övriga ej likviditetspåverkande poster 15 –20 151 18 223Erhållen ränta 428 698Erlagd ränta -1 353 -1 125Betald inkomstskatt -26 -15619 200 17 640Ökning/minskning kundfordringar -3 629 6 557Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 8 447 -9 527Ökning/minskning leverantörsskulder -3 351 4 234Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 1 249 -10 332Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 916 8 572InvesteringsverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar -34 001 -36 957Investeringar i intressebolag – -45Sålda intressebolag 12 800 –Ökning/minskning långfristiga fordringar 395 –Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 806 -37 002Kortfristiga skulderLeverantörskulder 7 467 10 818Övriga kortfristiga skulder 5 424 4 649Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 9 041 8 567Summa kortfristiga skulder 21 932 24 034FinansieringsverksamhetenUpptagna lån 2 657 15 848Förändring finansiella fordringar – 8 948Utbetald utdelning -1 468 -755Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 189 24 041Summa skulder och eget kapital 195 159 187 778Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser 19Årets kassaflöde 2 299 -4 389Likvida medel vid årets början 56 4 445Likvida medel vid årets slut 2 355 56Eftersom Gislaved Energi månar om oss kunder och sitt nät,värdesätter att motverka avbrott m.m. kompenserar de för ompriset skulle vara lite dyrare.Kommentar 187. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB10 11

MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING Gislaved Energi AB Gislaved Energi AB MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGNot 2012 2011Rörelsens intäkter m.m.Nettoomsättning 42 723 41 757Aktiverat arbete för egen räkning 839 575Övriga rörelseintäkter 971 726Summa intäkter m.m. 44 533 43 058Rörelsens kostnaderKostnader för transitering och inköp av kraft -15 285 -14 616Övriga externa kostnader 2 -7 246 -7 034Personalkostnader 3 -11 154 -10 380Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -5 659 -5 678Summa rörelsens kostnader -39 344 -37 708Rörelseresultat 5 189 5 350Resultat från finansiella investeringarVinst vid försäljning av andel i intresseföretag 768 –Ränteintäkter 956 665Räntekostnader -835 -215Summa resultat från finansiella investeringar 889 450Resultat efter finansiella poster 6 078 5 800Bokslutsdispositioner 20 -5 322 -5 767Skatt på årets resultat 5 -5 -26Årets vinst 751 7Not 2012 2011TillgångarAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 6 3 075 3 021Distributionsanläggningar 10 52 972 49 727Inventarier, verktyg och installationer 12 1 180 1 474Pågående nyanläggningar och förskott avseendemateriella anläggningstillgångar 13 1 077 79858 304 55 020Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 21 50 50Andelar i intresseföretag 4 – 12 03250 12 082Summa anläggningstillgångar 58 354 67 102OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 18 073 15 780Fordran på intresseföretag – 10 000Fordringar hos koncernföretag 22 20 870 4 811Skattefordran 317 297Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 352 53539 612 31 423Kassa och bank 14 2 352 958Summa omsättningstillgångar 41 964 32 381Summa tillgångar 100 318 99 483De är jättebra att ringa till, jag hamnar hos någon i Gislaved ochnärheten är jätteviktig för oss. Personalen är bra och trevlig, ochdet känns som att vi känner dem.Kommentar 225. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB12 13

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNINGGislaved Energi ABGislaved Energi ABKASSAFLÖDESANALYS FÖR MODERBOLAGETNot 2012 2011Eget kapital och skulderEget kapital 15Bundet eget kapitalAktiekapital (5.000 aktier med kvotvärde 100 kr) 500 500Reservfond 100 100600 600Fritt eget kapitalBalanserad vinst eller förlust 29 325 30 786Årets vinst 751 730 076 30 793Summa eget kapital 30 676 31 393Obeskattade reserver 23 41 054 39 3432012 2011Den löpande verksamhetenRörelseresultat före finansiella poster 5 189 5 350Avskrivningar 5 659 5 678Övriga ej likviditetspåverkande poster 15 –10 863 11 028Erhållen ränta 956 665Erlagd ränta -835 -215Betald inkomstskatt -25 -11110 959 11 367Ökning/minskning kundfordringar -2 293 6 837Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -5 876 -15 004Ökning/minskning leverantörsskulder 64 209Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -223 -3 732Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 631 -323AvsättningarAvsättning för pensioner 220 220Summa avsättningar 220 220Långfristiga skulder 17Övriga skulder till kreditinstitut 22 000 22 000Summa långfristiga skulder 22 000 22 000InvesteringsverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar -8 958 -7 309Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar 12 800 –Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 842 -7 309Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 3 738 3 674Övriga kortfristiga skulder 1 504 1 712Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 18 1 126 1 141Summa kortfristiga skulder 6 368 6 527FinansieringsverksamhetenLämnat koncernbidrag -3 611 -4 900Förändring finansiella fordringar – 10 000Utbetald utdelning -1 468 -755Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 079 4 345Summa eget kapital och skulder 100 318 99 483Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser 19Årets kassaflöde 1 394 -3 287Likvida medel vid årets början 958 4 245Likvida medel vid årets slut 2 352 958Oerhört bra, högsta betyg. Hög servicegrad, vänlighet. Jag kännermig alltid välkommen och de ställer alltid upp.Kommentar 178. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB14 15

NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERN Gislaved Energi AB Gislaved Energi AB NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERNNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciperBolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagenoch Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprincipernaär oförändrade jämfört med föregående år.Företaget följer inte akutgruppens uttalande URA 7 Koncernbidragoch aktieägartillskott, då företaget valt att i enlighetmed tidigare praxis redovisa koncernbidrag i resultaträkningenmed tillhörande skatteeffekt.IntäkterFörsäljning av produkter redovisas vid leverans av produktertill kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningredovisas netto efter moms.KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolagetdirekt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna.Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden,vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet,fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernasverkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egnakapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagensegna kapital som tillkommit efter förvärvet.Koncernredovisningen har upprättats enligt Redovisningsrådetsrekommendation.Inköp och försäljning mellan koncernföretagFör moderbolaget avser 10 (7) procentenheter av årets inköpoch 14 (14) procentenheter av årets försäljning egna dotterföretag.IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretagmen där moderbolaget direkt eller indirekt inneharminst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annatsätt har ett betydande inflytande.I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligtkapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelari ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfälletoch därefter justeras med koncernens andel avförändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernensresultaträkning ingår som intäkt/förlust koncernens andel avintresseföretagets resultat.FordringarFordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömningberäknas bli betalt.AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt överden bedömda ekonomiska nyttjandetiden. Härvid tillämpasföljande procentsatser för avskrivning:Byggnader 2,5 - 5,0 %Distributionsanläggningar 5,0 %Solkraftsanläggningar 5,0 %Gatubelysningsanläggningar 3,33 - 5,0 %Elpannor och elmätare 10 %Maskiner 15 %Inventarier, verktyg och installationer 10 - 15 %Motorfordon 20 %Datorer 33 %Innehavstid har beaktats.InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalaseller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigareårs aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominellabelopp och görs enligt de skatteregler och skattesatsersom är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhetkommer att fastställas.För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas därmedsammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekterav poster som redovisas direkt mot eget kapital,redovisas mot eget kapital.Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader somuppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden påtillgångar och skulder.Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag ellerandra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckningdet är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskottvid framtida beskattning.Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som harredovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigareräkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt sombelöper sig på verksamheten för dessa år utgörs av uppskjutenskatteskuld i moderbolaget på obeskattade reserver 9 032tkr (10 347 tkr) samt uppskjuten skattefordran avseendeoutnyttjat underskott på kapitalplaceringsaktier 107 tkr (128tkr). I koncernen uppgår uppskjuten skattefordran avseendeoutnyttjat underskott på kapitalplaceringsaktier till 338 tkr(404 tkr).EnergiskattEnergiskatt ingår enligt EU:s direktiv i nettoomsättningen.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisadekassaflödet omfattar endast transaktioner som medförin- och utbetalningar.Avtal om avgångsvederlagMed verkställande direktören har avtal träffats om avgångsvederlaguppgående till en årslön.NyckeltalsdefinitionerSoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjutenskatt) i förhållande till balansomslutningen.Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster och efter avdrag för beräknadskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattadereserver (med avdrag för uppskjuten skatt).Not 2 Ersättning till revisorernaKoncernenModerbolaget2012 2011 2012 2011RevisionsuppdragÖhrlings PricewaterhouseCoopersAB 85 85 50 50Lekmannarevisor 4 4 5 5Andra uppdragÖhrlings PricewaterhouseCoopersAB 55 55 35 35Not 3 Medelantal anställda, löner, andra ersättningaroch sociala avgifterKoncernen ochmoderbolaget2012 2011Medelantalet anställda, med fördelningpå kvinnor och män har uppgått tillKvinnor 6 6Män 12 11Totalt 18 17Löner och ersättningar haruppgått till styrelse och VD 825 786Övriga anställda 6 514 6 060Totala löner och ersättningar 7 339 6 846Sociala avgifter enligt lag och avtal 2 380 2 316Pensionskostnader(varav för styrelse och VD 142 tkr (136 tkr)) 949 894Totala löner, ersättningar, socialaavgifter och pensionskostnader. 10 668 10 056Styrelseledamöter och ledande befattningshavare2012 2011Antal på Varav Antal på Varavbalansdag män balansdag mänKoncernen(inkl dotterbolag)Styrelseledamöter 5 80 % 5 80 %Verkställande direktöreroch andra ledandebefattningshavare 1 100 % 1 100 %ModerbolagetStyrelseledamöter 5 80 % 5 80 %Verkställande direktöroch andra ledandebefattningshavare 1 100 % 1 100 %Not 4 Andelar i intresseföretagOrg nr Säte Kapital- ochrösträttsandel (%)Klämman Vind AB 556876-6736 Gislaved 15KoncernenModerbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Ingående värden 12 815 12 800 12 032 12 032Andel i resultat - 854 - -Nedskrivning av andelar - -854 - -Inköp/försäljning aktier 12 800 15 -12 032 -Utgående värden 15 12 815 0 12 032Not 5 Skatt på årets resultatKoncernen Moderbolaget2012 2011 2012 2011Aktuell skatt för året -5 -26 -5 -26Förändring avuppskjuten skatt 1 796 -2 078 – –Andel skatt på resultatfrån intressebolag – -312 – –Summa 1 791 -2 416 -5 -2616 17

NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERNGislaved Energi ABGislaved Energi ABNOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERNNot 6 Byggnader och markKoncernenModerbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden9 361 9 361 7 277 7 277Investeringar 1 563 – 267 –Utgåendeackumuleradeanskaffningsvärden 10 924 9 361 7 544 7 277Ingåendeavskrivningar -5 323 -5 010 -4 257 -4 047Årets förändringar -317Avskrivningar – -313 -212 -209Utgående ackumuleradeavskrivningar -5 640 -5 323 -4 469 -4 256Utgående restvärdeenligt plan 5 284 4 038 3 075 3 021Redovisat värde förfastigheter i Sverige 5 284 4 038 3 075 3 021Taxeringsvärden förfastigheter i Sverige 10 176 10 176 2 861 2 861Not 7 FjärrvärmeanläggningarKoncernen2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 39 837 25 834Under året genomfördaomfördelningar/inköp 34 210 14 003Försäljningar och utrangeringar -881 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 73 166 39 837Ingående avskrivningar -8 297 -6 612Årets avskrivningar -2 646 -1 685Utgående ackumulerade avskrivningar -10 943 -8 297Utgående restvärde enligt plan 62 223 31 540Not 8 VattenkraftsanläggningarKoncernen2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 18 583 18 583Under året genomfördaomfördelningar/inköp 403 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 18 986 18 583Ingående avskrivningar -4 566 -3 637Årets förändringarAvskrivningar -948 -929Utgående ackumulerade avskrivningar -5 514 -4 566Utgående restvärde enligt plan 13 472 14 017Not 9 SolkraftsanläggningarKoncernen2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 132 132Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 132 132Ingående avskrivningar -27 -20Årets förändringarÅrets avskrivningar -6 -7Utgående ackumulerade avskrivningar -33 -27Utgående restvärde enligt plan 99 105Not 10 DistributionsanläggningarKoncernenModerbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden103 056 109 194 103 056 109 194Årets förändringarUnder året genomfördaomfördelningar/Inköp 8 208 6 756 8 208 6 756Försäljning ochutrangering – -12 894 – -12 894Utg. ackumuleradeanskaffningsvärden 111 264 103 056 111 264 103 056Ingående avskrivningar/nedskrivningar -54 479 -63 098 -54 479 -63 098Årets förändringarAvskrivningar -4 363 -4 275 -4 363 -4 275Försäljning ochutrangering – 12 894 – 12 894Utg. ackumuleradeavskrivningar/nedskrivningar -58 842 -54 479 -58 842 -54 479Ingående uppskrivningar 1 150 1 750 1 150 1 750Årets förändringarAvskrivning påuppskrivning -600 -600 -600 -600Utg. ackumuleradeuppskrivningar 550 1 150 550 1 150Utg. restvärdeenligt plan 52 972 49 727 52 972 49 727Not 11 GatubelysningsanläggningarKoncernen2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 45 031 44 065Årets förändringarUnder året genomfördaomfördelningar/inköp 422 966Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 45 453 45 031Ingående avskrivningar -25 127 -23 876Årets förändringarAvskrivningar -1 278 -1 251Utgående ackumulerade avskrivningar -26 405 -25 127Utgående restvärde enligt plan 19 048 19 904Not 12Inventarier, verktyg och installationerKoncernen Moderbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Ingåendeanskaffningsvärden 12 052 12 277 9 385 9 610Årets förändringarInköp 258 467 206 467Försäljningar ochutrangeringar -248 -692 -248 -692Utg. ackumuleradeanskaffningsvärden 12 062 12 052 9 343 9 385Ingåendeavskrivningar -8 232 -8 061 -7 911 -8 010Årets förändringarFörsäljningar ochutrangeringar 232 692 232 692Avskrivningar -755 -863 -484 -593Utg. ackumuleradeavskrivningar -8 755 -8 232 -8 163 -7 911Utgående restvärdeenligt plan 3 307 3 820 1 180 1 474Not 13 Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångarKoncernen Moderbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Ingående nedlagdakostnader 16 701 1 938 798 713Under året nedlagdakostnader 27 148 22 914 7 455 6 352Under året genomfördaomfördelningar -37 328 -8 151 -7 176 -6 267Utgåendenedlagda kostnader 6 521 16 701 1 077 798Not 14 KoncernkontoBeviljat belopp på koncernkonto uppgår i koncernen till15 000 tkr (15 000 tkr) och i moderbolaget till 8 000 tkr(8 000 tkr).Bolaget ingår i Gislaveds kommuns koncernkonto.Not 15 Förändring av eget kapitalKoncernenAktie- Bundna Fria Åretskapital reserver reserver resultatEget kapital 2011-12-31 500 62 064 35 258 5 767Fördelning av föregåendeårs resultat – – 5 767 -5 767Förskjutningar mellan bundetoch fritt eget kapital – 10 048 -10 048 –Utdelning – – -1 468 –Årets resultat – – – 10 090Eget kapital 2012-12-31 500 72 112 29 509 10 090ModerbolagetAktie- Bundna Fria Åretskapital reserver reserver resultatEget kapital 2011-12-31 500 100 30 786 7Fördelning av föregåendeårs resultat – – 7 -7Utdelning – – -1 468 –Årets resultat – – – 751Eget kapital 2012-12-31 500 100 29 325 751Not 16 Uppskjuten skattefordran/Uppskjuten skatteskuldKoncernen2012-12-31 2011-12-31Uppskjuten skatteskuldavseende obeskattade reserver 20 291 22 087Summa: 20 291 22 087Not 17 Långfristiga skulderInga lån förfaller till betalning senare än fem år efterbalansdagen.Ett lokalt företag som skall gynnas. De har bra priser.Kommentar 10. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB18 19

NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERNGislaved Energi AB Gislaved Energi AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSENot 18 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenModerbolaget2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31Upplupna löner 100 103 100 103Upplupna semesterlöner 354 356 354 356Upplupna sociala avgifter 374 362 374 362Upplupna elkostnader 4 523 3 335 – –Upplupen kostnadelcertifikat 2 920 3 057 – –Övriga poster 770 1 354 298 320Summa 9 041 8 567 1 126 1 141Not 23 Obeskattade reserver2012-12-31 2011-12-31Ackumulerad skillnadmellan bokförda avskrivningaroch avskrivningar enligt plan 41 054 39 343Summa 41 054 39 343Not 19 AnsvarsförbindelserBorgen för dotterbolaget Gislaved Energiring AB:s nuvarandeoch blivande förpliktelser gentemot Vattenfall AB.Kapitalvärde av pensionsåtagande utöver vad som upptagitssom avsättning för pensioner - 70 tkr.Not 20 BokslutsdispositionerKoncernen2012 2011Skillnad mellan bokförda avskrivningaroch avskrivningar enligt plan -1 711 -868Lämnat koncernbidrag -3 611 -4 900Summa -5 322 -5 768Not 21 Andelar i dotterföretagOrg nr SäteGislaved Energiring AB 556247-6514 GislavedModerbolaget Kapital- Rösträtts- Antal Redovisatandel % andel % aktier värdeGislavedEnergiring AB 100 100 1 000 50Summa 50Not 22 KoncernmellanhavandenModerbolaget2012 2011I posten ingår:Räntebärandefordringar 18 000 18 000Saldo avräkningskonto 2 870 -13 189Summa 20 870 4 811Gislaved 2013-03-07Sören Svensson Berit OllhageBo LindeLennart CarlssonÅke Birgersson Joacim CederwallOrdförandeVerkställande direktörMin revisionsberättelse har lämnats 2013-03-11.Håkan LiljaAuktoriserad revisorAnvänd elen smartareEl är fantastiskt eftersom man kan använda det till så mycket.Smart elanvändning betyder att du använder el för att göraditt liv bekvämt och så som du vill ha det.El som du använder, men inte har någon glädje av är bara enonödig kostnad, men det är bara du som kan avgöra vad somär onödigt för dig.Vi satsar på smartare belysning av gatunätetLED-lampor inom gatljusnät kommer att bli vanligare dåLED fungerar bra utomhus och har långa brinntider. Vi har idagsläget 89 st LED-armaturer i nätet (av totalt 8720). Mångaav dem sitter på nya infarten ”Henja Östra” i Gislaved. DessaLED-armaturer har något lägre effekt än motsvarande äldrebelysning och utvecklingen går mot att LED-belysningen gerFör att bli smartare elanvändare är en god start att ha koll påhur mycket olika apparater kostar att använda. Då blir detenklare att fatta beslut om hur du använder dem. Det är ocksåmer lumen/W. Den största delen av vårt gatubelysningsnätbestår idag av högtrycksnatriumlampor som ger ett gult ljus.LED-belysning ger ett vitt ljus som har bättre färgåtergivning.bra att sätta sig in i hur sitt uppvärmningssystem fungerar såman kan optimera elanvändningen till den nytta man vill ha.Behöver du inte ha elapparater på standby, stäng av dem.Vår nya elbil – 2:-/milen med energi från sol och vattenUnder sommaren 2012 investerade vi i verkligt smart elanvändningnär vi köpte in vår första rena elbil Renault KangooExempel på vad olika apparateri hushållet kostar:kronorZ.E. Med en elmotor på 44 kW har den en räckvidd på 100km vilket är pefekt för oss när vi kör inom Gislaveds kommun.Köra en diskmaskin: ........................................................ 2,10Använda ugnen i tre timmar: .......................................... 6,75Laddtiden är 6-8 timmar. Bilen drar ca 1,7 kWh per mil ochdet blir en bränslekostnad på ca 2 kr per mil. Utan utsläpp.9W lågenergilampa lyser i 4 timmar: ............................... 0,05Driva ett äldre kylskåp i ett dygn: .................................... 2,16Driva ett nyare kylskåp i ett dygn: ................................... 0,70Äldre frys 1 dygn: ........................................................... 4,11Nyare frys 1 dygn: ........................................................... 1,3042” plasma-TV 3 h tittande, standby resten av dygnet: ... 1,35Standby: Energimyndigheten gjorde en studie mellan 2005och 2008 på 400 hushåll, där man mätte all el på apparatnivå.Snittförbrukningen i den mätningen var 116 W/h vilket innebären kostnad på 4 kr/dygn.20 21

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Gislaved Energiring AB Gislaved Energiring AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEGISLAVED ENERGIRING AB Org nr 556247-6514.Styrelsen och verkställande direktören avgerföljande årsredovisning.Styrelseordförande: Åke BirgerssonVD: Joacim CederwallElproduktionGyllenfors Kraftstation har varit i drift under hela 2012 somvarit ett bra produktionsår trots varierande vattenflöde iNissan. Årets produktion uppgick till 6,4 GWh vilket kan jämförasmed föregående års produktion på 6,0 GWh.med Gislaveds kommun för energieffektivisering av gatubelysningeni kommunen. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet iGislaved beräknas ge minskade koldioxidutsläpp med ca 3 500ton under 2012-2013 jämfört med tidigare.Bolaget arbetar även vidare med att inköpt elkraft ska varaproduktionsanläggning för fjärrvärmenätet i Gislaved planerasvara klar till eldningssäsongen 2013-2014 och kommer att eldasmed närproducerat skogsbränsle till så stora delar som möjligt.Efter att den nya panncentralen tagits i drift beräknas utsläppenav koldioxidutsläpp minska med ytterligare ca 2 000 ton/årjämfört med tidigare.Gislaved Energiring AB är ett helägt dotterbolag tillGislaved Energi AB.Information om verksamhetenVerksamheten i bolaget omfattar produktion och handel medel, produktion och distribution av värme, gatubelysning, energitjänsteroch viss entreprenadverksamhet.Bolaget har som mål att vara det naturliga valet för energianvändareinom Gislaveds kommun.Bolaget har under året slutfört en mätning och utredningför att säkerställa att vattenföringen i Nissan följer gällandevattendom. Länsstyrelsens ställningstagande i frågan har ännuinte lämnats.Bolagets satsning på vindkraft har fortsatt under 2012. DotterbolagetGislaved Energi Vindkraft AB, genom intressebolagetKlämman Vind AB, undersöker förutsättningarna och planerarför uppförande av två till tre vindkraftverk nordost om Reftele.förnyelsebar samt att optimera bolagets värmeanläggningargenom att öka andelen biobränsle. Under 2012 har samtligakonsumentkunder ursprungsmärkt el utan extra kostnad.Utblick/framtidBolaget fortsätter under 2013 med utbyggnad och planeringför en vidare utveckling av värmeverksamheten. En ny värme-En av bolagets målsättningar är att öka andelen egenproduceradNaturel genom att satsa på vindkraft, vattenkraft och pålängre sikt kraftvärme.Bolaget planerar att fortsätta utveckla nya energitjänster somska leda till en effektivare energianvändning för bolagets kunder.Väsentliga händelser under räkenskapsåretElhandelUnder 2012 lanserades 5-årsavtal samt timspotpris på rörligtavtal för privatpersoner. Elkunderna tecknade 53 % fasta avtal1-5 år, 36 % rörliga avtal och 11 % kombi-elavtal. Kombielavtaletlanserades 2011 och den stora andelen tecknadekombi-elavtal visar att det var en efterfrågad ny produkt.VärmeGislaved Energiring AB har under 2012 genomfört etapp 2 iprojektet hållbar fjärrvärme i Gislaved. Utbyggnaden av fjärrvärmesystemetpåbörjades under hösten 2011. Sammankopplingenav fjärrvärmekulverten för panncentralerna i Gisle ochi Henja färdigställdes vid årsskiftet 2011/2012. Under vårenoch sommaren 2012 har intresset ökat för anslutningar avfjärrvärme vilket har medfört att den planerade panncentralenIndelningen i elområden som gjordes den 1 november 2011har lett till högre priser för kunder i elområde 4 (SE4) jämförtmed elområdena 1-3 (SE1-SE3). Skillnaden på det rörliga prisetmellan SE3 och SE4 under 2012 har varit ca 1,6 öre/kWhmedan skillnaden på de fasta avtalen har varierat mellan3-6 öre/kWh, där skillnaderna har minskat stegvis under året.Efter ett par riktigt kalla vintrar med extrema pristoppar på elhar året 2012 kännetecknats av låga elpriser med en bottennivåi juli månad, där lägsta timvärdet var 3,3 öre/kWh ochsnittpriset för månaden blev 11,5 öre/kWh (elpriset exkl påslag,skatt och moms för elområde SE3).på 3 MW har utökats till en 5 MW anläggning. Ca 25 GWhär kontrakterad värmeförsäljning redan till eldningssäsongen2013-2014, vilket är mycket positivt, och intresset är stort frånbostadsrättföreningar och privatpersoner. Bolaget bedömer enförsäljning på ytterligare ca 5 GWh under 2014-2015 och flerakunder har visat intresse redan nu, vilket medfört att en delutredningsarbete redan påbörjats. Sammantaget innebär dettaatt fjärrvärmeprojektet utvecklats i snabbare takt jämfört medden bedömning som gjordes i förstudien. Bolaget har under2012 därför beslutat investera ytterligare ca 25 mkr i fjärrvärmeutbyggnadensetapp 3-4, som genomförs under 2013.Under 2012 har 20 nya kundanslutningar genomförts ochEtt år medelområdenGatubelysningBolaget har under 2012 förnyat anläggningar i Anderstorprespektive Gislaved. I anslutning till nya infarten från väg 27till Henja Östra har ny belysning monterats, bl.a. har armaturermed LED-teknik använts på det större vägnätet. LED-teknik germinskad energiåtgång och minskat underhåll samtidigt somdet ger en trevligare och säkrare miljö. Bolaget arbetar aktivttillsammans med Gislaveds kommun för att hitta alternativaljuskällor med målet att minska energianvändningen. Seriebyteav ljuskällor har skett i Gislaved.värmeförsäljningen har ökat till totalt ca 21 GWh, varav fjärrvärmenäteti Gislaved ökat från 9 GWh till 14 GWh.EkonomiBolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 2 989 tkrvilket är 1 303 tkr över budget.PersonalBolaget har inga anställda medarbetare utan hyr all personalfrån moderbolaget Gislaved Energi AB.I november 2011 delades Sverige in i fyra elområden. Varjeelområde är ett eget prisområde så elpriset kan variera mellande olika elområdena beroende på hur stort elbehov det ärrespektive hur mycket el som produceras eller kan överförastill området.Elområde 3 och elområde 4 delar idag Gislaveds kommunitu. Gränsen går mellan Gislaved och Anderstorp. Hestra ochGislaved hamnade i elområde 3 medan Anderstorp, Smålands-år med elområden gått och vi vet vad som hänt med prisskillnaderna.Det blev skillnader mellan elområdena, men inte i såstor utsträckning som befarat. Snittskillnaden på de rörliga prisernaför helåret blev 1,6 öre/kWh att jämföra med de 6-7 öresom man trodde att det skulle bli. Vid tecknande av ett fastpris framåt i tiden är dock prisskillnaden ca 3 öre/kWh idag.Högsta prisskillnaden under 2012 kom den 13 februari dåelområde 4 under en enstaka timme blev hela 81,5 öre/kWhBolaget har under 2012 ansvarat för drift och underhåll avGnosjö kommuns gatubelysning. Arbetet har utförts tillsammansmed Värnamo Energi AB. Samarbetet med Gnosjö kommunhar fungerat mycket bra.MiljöBolaget är certifierat enligt ISO14001 och har arbetat vidaremed miljöfrågor under verksamhetsåret. Bolagets strävan attminska påverkan på miljön har fortsatt bl.a. genom samverkanstenar, Reftele m.fl. orter hamnade i elområde 4.Från början trodde man att prisskillnaden mellan elområde 3och 4 skulle bli 6-7 öre/kWh på årsjämförelse. Nu har ett helthögre än resten av Sverige. Anledningen till att det blev så storskillnad var kallt väder, begränsad överföringskapacitet samtlägre vindkraftsproduktion.22 23

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEGislaved Energiring ABGislaved Energiring ABRESULTATRÄKNINGFLERÅRSJÄMFÖRELSE 2012 2011 2010 2009 2008Bolagets ekonomiska utvecklingi sammandrag (tkr).Nettoomsättning 87 549 84 996 97 740 82 430 106 592Resultat efter finansiella poster 2 989 2 071 -1 044 4 168 2 469Investeringar materiella anläggningstillgångar 25 043 14 969 6 327 9 549 16 975Balansomslutning 115 761 93 343 71 240 80 780 79 878Soliditet i % 42,8 45,5 52,4 41,2 34,3Avkastning på eget kapital i % 6,4 4,9 neg 9,8 6,9Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1.Förslag till vinstdispositionTill årssstämmans förfogande står följande vinstmedel:Balanserade vinstmedel 9 464Årets resultat 599 523Styrelsen och verkställande direktörenföreslår att vinstmedlen disponerasså att i ny räkning överförs 9 5239 523Resultaträkning Not 2012 2011Rörelsens intäkter m.m. 2Nettoomsättning 1 87 549 84 996Avgår: energiskatt -18 720 -17 713Aktiverat arbete för egen räkning 1 092 893Övriga rörelseintäkter 36 24Summa intäkter m.m. 69 957 68 200Rörelsens kostnader 2, 3Kostnader för inköp av elektrisk kraft -41 628 -45 496Övriga externa kostnader 4 -19 040 -15 508Avskrivningar av materiellaanläggningstillgångar 5, 6, 7, 8, 9, 10 -5 253 -4 247Summa rörelsens kostnader -65 921 -65 251Rörelseresultat 4 036 2 949Resultat från finansiella investeringarRänteintäkter 32 32Räntekostnader -1 079 -910Summa resultat från finansiella investeringar -1 047 -878Resultat efter finansiella poster 2 989 2 071Bokslutsdispositioner 11 -2 930 -2 135Årets resultat 59 -64Resultat och ställningResultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt avefterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.Jag är jättenöjd med Gislaved Energi, både när det kommer tillpris och personal.Kommentar 201. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group ABVi har aldrig haft några problem med avbrott eller liknande ochservicen är bra. Vi är väldigt nöjda med Gislaved Energi och dethar vi varit hela tiden. Känner andra människor som är missnöjdamed sin leverantör av el och vi är glada vi slipper det eländet.Kommentar 9. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB24 25

BALANSRÄKNINGGislaved Energiring ABGislaved Energiring ABBALANSRÄKNING/KASSAFLÖDESANALYSNot 2012-12-31 2011-12-31TillgångarAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader 5 2 209 1 017Vattenkraftsanläggningar 10 13 472 14 017Solkraftsanläggningar 9 99 105Fjärrvärmeanläggningar 6 62 223 31 540Gatubelysningsanläggningar 7 19 048 19 904Inventarier 8 2 127 2 346Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångar 12 5 444 15 903104 622 84 832Obeskattade reserver 16 51 179 44 638Långfristiga skulderÖvriga skulder till kreditinstitut 13 500 13 500Koncernkonto 17 5 005 3 305Summa långfristiga skulder 18 505 16 805Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 3 729 7 144Skulder till koncernföretag 18 20 887 4 809Övriga kortfristiga skulder 3 903 2 937Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 7 915 7 426Summa kortfristiga skulder 36 434 22 316Summa eget kapital och skulder 115 761 93 343Finansiella anläggningstillgångarAndelar i dotterföretag 13 100 100Övriga långfristiga fordringar 597 1 052697 1 152Summa anläggningstillgångar 105 319 85 984OmsättningstillgångarKortfristiga fordringarKundfordringar 3 182 1 846Fordringar hos koncernföretag 8 -Skattefordran 287 286Elcertifikat 2 645 1 893Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 4 320 3 33410 442 7 359Summa omsättningstillgångar 10 442 7 359Summa tillgångar 115 761 93 343Not 2012 2011Eget kapital och skulderEget kapital 15Bundet eget kapitalAktiekapital (1.000 aktier med kvotvärde 100 kr) 100 100Reservfond 20 20120 120Fritt eget kapitalBalanserad vinst 9 464 9 528Årets resultat 59 -649 523 9 464Summa eget kapital 9 643 9 584Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga IngaKASSAFLÖDESANALYS 2012 2011Den löpande verksamhetenRörelseresultat före finansiella poster 4 036 2 949Avskrivningar 5 253 4 247Erhållen ränta 32 32Erlagd ränta -1 079 -910Betald inkomstskatt -1 -458 241 6 273Ökning/minskning kundfordringar -1 336 -280Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -1 746 3 523Ökning/minskning leverantörsskulder -3 416 4 025Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 17 534 -5 698Kassaflöde från den löpande verksamheten 19 277 7 843InvesteringsverksamhetenInvesteringar i materiella anläggningstillgångar -25 043 -29 648Ökning/minskning av kortfristiga placeringar 455 -Kassaflöde från investeringsverksamheten -24 588 -29 648FinansieringsverksamhetenUpptagna lån 1 700 16 805Erhållet koncernbidrag 3 611 4 900Kassaflöde från finansieringsverksamheten 5 311 21 705Årets kassaflöde 0 -100Likvida medel vid årets början - 100Likvida medel vid årets slut 0 026 27

NOTERGislaved Energiring ABGislaved Energiring ABNOTERNot 1 Redovisnings- och värderingsprinciperBolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagenoch Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprincipernaär oförändrade jämfört med föregående år.Företaget följer inte akutgruppens uttalande URA 7 Koncernbidragoch aktieägartillskott, då företaget valt att i enlighetmed tidigare praxis redovisa koncernbidrag i resultaträkningenmed tillhörande skatteeffekt.IntäkterFörsäljning av produkter redovisas vid leverans av produktertill kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningredovisas netto efter moms.FordringarFordringar upptas till det belopp, som efter individuellbedömning beräknas bli betalt.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt överden bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningsprocenttillämpas:Byggnader 5 %Vattenkraftsanläggningar 5 %Solkraftsanläggningar 5 %Fjärrvärmeanläggningar 5 %Gatubelysningsanläggningar 3,33 - 5%Inventarier 15%Innehavstid har beaktats.Nedskrivning har skett för de anläggningstillgångar där detkan antas att värdenedgången är varaktig. Nedskrivning haråterförts då det inte längre finns skäl för den.InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalaseller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigareårs aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader somuppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden påtillgångar och skulder.Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag ellerandra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckningdet är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskottvid framtida beskattning.Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som harredovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret och tidigareräkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt sombelöper sig på verksamheten för dessa år utgörs av uppskjutenskatteskuld på obeskattade reserver 11 259 tkr (11 740 tkr)samt uppskjuten skattefordran avseende outnyttjat underskottpå kapitalplaceringsaktier 231 tkr (276 tkr).NyckeltalsdefinitionerSoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjutenskatt) i förhållande till balansomslutningen.Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster efter avdrag för beräknad skatti förhållande till genomsnittligt eget kapital och obeskattadereserver (med avdrag för uppskjuten skatt).Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretagAv årets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 10% (10 %) av inköpen och 3 % (3 %) av försäljningen andraföretag inom koncernen.Not 3 Medelantal anställda, löner, andra ersättningaroch sociala avgifterBolaget har inga anställda.Inga löner eller ersättningar har utgått.Ersättning till styrelsen har under året utgått med 65 tkr(60 tkr). Sociala kostnader för styrelsearvode 0 tkr (0 tkr).Not 5 Byggnader och mark2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 2 084 2 084Inköp 1 296 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 3 380 2 084Ingående avskrivningar -1 067 -963Årets förändringarAvskrivningar -104 -104Utgående ackumulerade avskrivningar -1 171 -1 067Utgående restvärde enligt plan 2 209 1 017Redovisat värde för fastigheter i Sverige 2 209 1 017Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige 7 315 7 315Not 6 Fjärrvärmeanläggningar2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 39 837 25 834Årets förändringarUnder året genomfördaomfördelningar/inköp 34 210 14 003Försäljning/utrangering -881 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 73 166 39 837Ingående avskrivningar -8 297 -6 612Årets förändringarÅrets avskrivningar -2 646 -1 685Utgående ackumulerade avskrivningar -10 943 -8 297Utgående restvärde enligt plan 62 223 31 540Not 7 Gatubelysningsanläggningar2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 45 031 44 065Årets förändringarUnder året genomfördaomfördelningar/inköp 422 966Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 45 453 45 031Not 8 Inventarier2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 2 667 2 667Årets förändringarInköp 52 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 2 719 2 667Ingående avskrivningar -321 -51Årets förändringarAvskrivningar -271 -270Utgående ackumulerade avskrivningar -592 -321Utgående restvärde enligt plan 2 127 2 346Not 9 Solkraftsanläggningar2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 132 132Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 132 132Ingående avskrivningar -27 -20Årets förändringarÅrets avskrivningar -6 -7Utgående ackumulerade avskrivningar -33 -27Utgående restvärde enligt plan 99 105Not 10 Vattenkraftsanläggningar2012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärden 18 583 18 583Under året genomfördaomfördelningar/inköp 403 –Utgående ackumuleradeanskaffningsvärden 18 986 18 583Ingående avskrivningar -4 566 -3 637Årets förändringarAvskrivningar -948 -929Utgående ackumulerade avskrivningar -5 514 -4 566Utgående restvärde enligt plan 13 472 14 017Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominellabelopp och görs enligt de skatteregler och skattesatsersom är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhetkommer att fastställas.Not 4 Ersättning till revisorerna2012 2011RevisionsuppdragÖhrlings PricewaterhouseCoopers AB 35 35Ingående avskrivningar -25 127 -23 876Årets förändringarAvskrivningar -1 278 -1 251Utgående ackumulerade avskrivningar -26 405 -25 127För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas därmedsammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekterav poster som redovisas direkt mot eget kapital,redovisas mot eget kapital.Andra uppdragÖhrlings PricewaterhouseCoopers AB 20 20Summa 55 55Utgående restvärde enligt plan 19 048 19 904Smidigt och bra tycker jag. Lättare med mindre aktör.Jag slipper hamna i telefonkö när jag ringer dem.Kommentar 137. Nöjd Kund Analys Kvartal 2 -2012© Supportföretaget TMJ Group AB28 29

NOTERGislaved Energiring ABNot 11 Bokslutsdispositioner2012 2011Skillnad mellan bokförda avskrivningaroch avskrivningar enligt plan -6 541 -7 035Erhållet koncernbidrag 3 611 4 900Summa -2 930 -2 135Not 16 Obeskattade reserver2012-12-31 2011-12-31Ackumulerad skillnad mellan bokfördaavskrivningar och avskrivningar enligt plan 51 179 44 638Summa 51 179 44 638Energi frånsol och vattenNot 12 Pågående nyanläggningar och förskottavseende materiella anläggningstillgångarNot 17 KoncernkontoBeviljat belopp på koncernkonto uppgår till 7 000 tkr(7 000 tkr). Bolaget ingår i Gislaveds kommuns koncernkonto.2012-12-31 2011-12-31Ingående nedlagda kostnader 15 903 1 225Under året nedlagda kostnader 19 693 16 562Under året genomförda omfördelningar -30 152 -1 884Utgående nedlagda kostnader 5 444 15 903Not 13 Andelar i dotterföretagOrg nrGislaved Energi Vindkraft AB 556806-1930SäteGislavedKapital- Rösträtts- Antal Redovisatandel % andel % aktier värdeGislaved EnergiVindkraft AB 100 100 1 000 100Summa 100Not 18 KoncernmellanhavandenI posten ingår:2012 2011Räntebärande skulder -18 000 -18 000Saldo avräkningskonto -2 887 13 191Summa -20 887 -4 809Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter2012-12-31 2011-12-31Upplupna elkostnader 4 523 3 335Upplupen kostnad elcertifikat 2 920 3 057Övriga poster 472 1 034Summa 7 915 7 426NaturElAtt kunna erbjuda våra kunder klimatsmart el är viktigt för osspå Gislaved Energi. Sedan 2007 producerar vi el med hjälp avsolen. Solenergin kombineras med energi från Nissans strömmandevatten. Denna mix kallar vi NaturEl. Lägger du till ett”l” blir den naturell. Alltså, el helt utan tillsatser, produceradutan fara för miljön.Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter2012-12-31 2011-12-31Upplupna elintäkter 9 176Upplupna intäkter drift och underhållgatubelysning 483 498Upplupna intäkter fjärrvärme 2 601 1 835Förutbetald kostnad avseende olja 593 297Övriga poster 634 528Summa 4 320 3 334Not 15 Förändring av eget kapitalAktie- Reserv Fritt eget Åretskapital fond kapital resultatEget kapital 2011-12-31 100 20 9 528 -64Fördelning avföregående årsresultat – – -64 64Årets resultat – – – 59Eget kapital 2012-12-31 100 20 9 464 59Gislaved 2013-03-07Sören Svensson Berit OllhageBo LindeLennart CarlssonÅke Birgersson Joacim CederwallOrdförandeVerkställande direktörMin revisionsberättelse har lämnats 2013-03-11.Fördelarna med NaturEl är mångaEller vad sägs om att elen är:- Klimatneutral och koldioxidfri- Förnybar- Ditt aktiva val för en bättre miljö- Lokalt producerad i Gislaveds kommunÅrsproduktionen av naturel är 6 000 000 kWh, vilket räcker till1 200 st kunder med hushållsel alternativt 200 eluppvärmdavillor. Detta är ca 6 % av vårt totala inköp av el under ett år.Gyllenfors KraftstationKraftstationen byggdes 1936 för att försörja Gislaved Gummimed elektricitet. 2008 totalrenoverades kraftstationen för attbli en miljömässig toppanläggning. Turbinen förses med vattenvia en 35 meter lång ståltub med en total fallhöjd på 9 meter.Gyllenforsdammen som dämmer vattnet ovanför kraftstationenhar funnits i snart 300 år. Enligt de uppgifter vi lyckatsfå fram meddelade Bergskollegiet den 10:e februari år 1743att Gyllenfors stångjärnsbruk fick uppföras jämte erforderligdammbyggnad.GWhGWh765432Årsproduktion Gyllenfors kraftstationHåkan LiljaAuktoriserad revisor101995 2000 2005 201030 31

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE/ RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGGislaved Energi Vindkraft ABGislaved Energi Vindkraft ABBALANSRÄKNING/NOTERGISLAVED ENERGIRING VINDKRAFT ABOrg nr 556806-1930.Styrelsen och verkställande direktören avger följandeårsredovisning.Styrelseordförande: Åke BirgerssonVD: Joacim CederwallGislaved Energi Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag tillGislaved Energiring AB, org nr 556247-6514.Information om verksamhetenBolaget ska bedriva produktion samt försäljning av energi.Bolaget äger 15 % av aktierna i intressebolaget KlämmanVind AB. Bolaget undersöker förutsättningarna och planerarför uppförande av två till tre vindkraftverk nordost om Reftele.Förslag till behandling av förlustStyrelsen föreslår att den ansamlade förlusten 475 kr,överförs i ny räkning.Resultat och ställningResultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiskaställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt avefterföljande resultaträkning och balansräkning med noter.Resultaträkning 2012 2011Rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader -750 -1 650Summa rörelsens kostnader -750 -1 650Rörelseresultat -750 -1 650Eget kapital och skulder Not 2012-12-31 2011-12-31Eget kapitalBundet eget kapitalAktiekapital 100 000 100 000Ansamlad förlust/Fritt eget kapitalBalanserad vinst eller förlust -132 195Årets förlust -343 -327Summa ansamlad förlust/Fritt eget kapital -475 -132Summa eget kapital 99 525 99 868Kortfristiga skulderÖvriga kortfristiga skulder 214 –Skulder till koncernföretag 8 000 –Summa kortfristiga skulder 8 214 0Summa eget kapital och skulder 107 739 99 868Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga IngaResultat från finansiella poster 407 1 323Ränteintäkter 407 1 323Summa resultat från finansiella poster 407 1 323Resultat efter finansiella poster -343 -327Årets förlust -343 -327Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciperBolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagenoch Bokföringsnämndens allmänna råd.Gislaved 2013-03-07Balansräkning Not 2012-12-31 2011-12-31TillgångarAnläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 2 15 000 15 000Fordringar hos intresseföretag 90 000 30 000Summa anläggningstillgångar 105 000 45 000IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretagmen där bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ettbetydande inflytande.I bolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag tillanskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållenutdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.Sören SvenssonBo LindeÅke BirgerssonOrdförandeBerit OllhageLennart CarlssonJoacim CederwallVerkställande direktörOmsättningstillgångarKassa och bank 2 739 54 868Summa omsättningstillgångar 2 739 54 868Not 2 Andelar i intresseföretagOrg nr Säte KapitalKlämmanVind AB 556876-6736 Gislaved 15Min revisionsberättelse har lämnats 2013-03-11.Summa tillgångar 107 739 99 8682012-12-31 2011-12-31Ingående anskaffningsvärde 15 000 15 000Aktieägartillskott – –Utgående anskaffningsvärde 15 000 15 000Håkan LiljaAuktoriserad revisor32 33

Det är vi som ärGislaved EnergiFrån då till nu1924 Lades grunden till nuvarande Gislaved Energi AB. Dåbyggdes en 30 kV-ledning från Trollhätte kraftverk till Gislaved.1924-1955 hette elverket Gislaveds Elekricitetsverk och arbetetleddes av den kommunala electricitetsverksstyrelsen.1956 Avvecklades electricitetsverksstyrelsen och elverket komatt sorteras direkt under kommunalnämnden och efter kommunsammanslagningen1974 kommunens tekniska nämnd.1982 Fattades beslut om att förvandla elverket till ettkommunalt bolag.1993 Namnbyte till Gislaved Energi AB. Då gjordes en affärsuppgörelsemed Gislaveds kommun där Gislaved Energi togöver fjärrvärmeanläggningen på Henja samt gatubelysningeni hela Gislaveds kommun. Gislaved Energi tog också över ansvaretför värmeleveransen till sim- och sporthallen i Gislaved.1996 Skapades dotterbolaget Gislaved Energiring AB som enkonsekvens av avregleringen av elmarknaden.2001 Gislaved Energiring köpte Gyllenfors kraftstation i Nissanav Kooperativa Förbundet. Efter nedläggningen av ContinentalGislaved Däck AB sålde Continental, Gislaved Folie AB ochGislaved Gummi AB sitt interna elnät till Gislaved Energi AB.Bredband i Gislaved Gnosjö AB (BIGGNet) startades upp medGislaved Energi som 50% ägare tillsammans med Västbo Kraft.2006-2009 Byttes alla elmätare ut då nya krav kom att allamätare ska månadsavläsas.2007 Gislaved Energi började sälja energi från solkraft somförsta elbolag i Sverige.2009 Beslut om att sälja BIGGNet till Svenska Stadsnät AB2011 Stor utbyggnad av fjärrvärme i Gislaveds tätort. Största ochförsta kunderna är Gislaveds kommun samt AB Gislavedshus.Historik om elförbrukning och elpriser1925 hade Gislaveds elverk 264 kunder som användeca 36 000 kWh totalt och elen kostade ca 33,5 öre/kWh1954 hade elförbrukningen ökat till 5 800 000 kWh och elenkostade 9 öre/kWh för ett normalhushåll.1984 såldes 89 000 000 kWh el till 4 420 kunder och elenkostade ca 25 öre/kWh för ett normalhushåll.2012 såldes 161 000 000 kWh el (nätbolaget). Genomsnittligkostnad för el och nät för ett normalhushåll var ca 1,3 kr/kWh.Fakturering och mätningFrån början lästes alla mätare av 4 ggr per år men fr.o.m.1966 började man läsa av en gång per år. Sedan 1967 har allfakturering varit datorbaserad. 2006-2009 byttes alla elmätareut till fjärravlästa mätare. Nu får alla kunder faktura för sinverkliga elanvändning istället för preliminära värden.Kerstin AnderssonKundtjänstStig ClaessonVärmeteknikerNiklas AnderssonMätteknikerTommy ElgMontörRikard BondéusTeamchef VärmeThomas HenryssonMontörUlf CarlssonTekniksamordnareMats JacobssonMontörJoacim CederwallVDMonica KnutssonReception34GWh175Energiomsättning Elnät150 175125 175 150100 125 15075 125 10050 100 752575 500 25 501975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20102501975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 201001975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010Högspänning LågspänningMorgan KnutssonIt-AnsvarigJessica StridhEnergirådgivareFredrik LarssonMontörJanusz StrzyzewskiVärmeteknikerMalin LjunggrenMarknadsansvarigMadelene StåhlKundtjänstInger OhlssonMontörMarie ÅqvistEkonomiansvarigDan SegerTeamchef Teknik

www.gislavedenergi.se© www.g-byran.se/Gislaveds Energi · Tryck: Tryckservice. 2013

2012Gislaved näringsliv ABVerksamhetsberättelseAnders AhlströmGISLAVED NÄRINGSLIV AB2011-01-011

Verksamhetsberättelse 2012,Gislaved Näringsliv ABVerksamhetSyftet med bolagets verksamhet är att på en avägarna gemensamt formulerad grundsyn verka förnäringslivets utveckling inom Gislaveds kommunoch för kommunens arbete med näringslivsbefrämjandeåtgärder. Bolaget skall därvid verkaför kompetensutveckling samt genomföra projektvars syfte är att utveckla infrastruktur, tillgänglighetoch attraktivitet för befintliga och tillkommandeföretag.ÄndamåletÄndamålet med bolagets verksamhet är attsäkerställa näringslivets utvecklingsbehov ochdärmed trygga kommunens tillväxt. Bolagetsuppgift är inte att bereda ägarna vinst utan att pågemensam grund allmänt verka för näringslivetsutveckling inom Gislaveds kommun. Skulle bolagetlikvideras skall den behållna förmögenhetenfördelas mellan aktieägarna enligtaktiebolagslagens regler för likvidation.VisionAtt etablera en verksamhet som säkerställernäringslivets behov gällande utveckling, samtdärigenom bidra till en kommunal utveckling somtillgodoser tillväxt och attraktivitet.StrategiGenom nära samarbete med näringslivet ochkommunens parter säkerställa de behov somkontinuerligt föreligger.Genom samarbete med nationella organisationeroch företag skapa förutsättningar för kunskap ochprodukt överförande till näringslivet ochkommunens olika parter.Genom samarbete med olika skolor ochmyndigheter utveckla kunskapsöverförandet så detkommer näringslivet till godo.Genom marknadsföring av kommunen och dessnäringsliv åstadkomma nyetableringar.Genom samarbete med olika intressenter verka förproduktutveckling inom näringslivet.EkonomiOmsättningsmässigt ökade verksamheten med 1,6miljoner mot föregående år. Totalt omsatte bolaget6,9 miljoner. Orsaken till ökningen är att fler EUfinansierade projekt startade under 2012.Kostnadssidan har präglats av återhållsamhet dettainför en beräknad lägre budget 2013. Inga störreinvesteringar har gjorts utöver normal verksamhet.Årets resultat före skatt blev 159 000 kr.OrganisationBolaget har sitt säte i Gislaveds kommun,Jönköpings län. Antalet tillsvidareanställda är 2personer, dess VD och en assistent på halvtid. Utöverdessa finns fem projektanställningar.Övriga tjänster som köps på timbasis är, reklam,broschyrer samt bolagets infrastruktur och hemsida.Bolagsstämma 2013Gislaved Näringsliv AB ordinarie bolagsstämmakommer att hållas i kommunens lokaler ikommunhuset onsdagen den 27 mars 2013, kl.17.30.Kallelse till stämman kommer att ske personligt tillbolagets aktieägare under v. 10, 2013Årsredovisning för verksamhetsåret finns attrekvirera hos Gislaved Näringsliv AB: s lokaler påAnderstorpsvägen 24 i Gislaved.Verksamhetsåret i korthetI enlighet med bolagsordningen tillsattes, under april2012, bolagets nya styrelse.Till ordförande för 1 år valdes näringslivsrådetsrepresentant Lennart Ohlsson.Under året har styrelsen haft 5 protokollfördamöten samt ett strategimöte där man följt uppbolagets strategi. Vidare har styrelsen lyft ettantal inkomna frågor och problemställningarfrån medlemsföretag.Verksamhetens fokus har varit utveckling avtransport/logistik, styrelsearbete, karriärmöjligheter,kompetensutveckling, kvinnligt affärsnätverk,nyföretagande, integration, klusterbildningautomation och arbetslöshet. Under året harbolaget startat två nya projekt, FramtidGnosjöregionen vars syfte är att bygga engemensam näringslivsplattform för hela GGVV,samt Automation för regional konkurrens. Bådaprojekten är ett samarbete mellan de fyrakommunerna i GGVV. Science Park nätverket,arbetet med nyföretagande och innovationer,fick under 2012 en förlängning av projektetmed ytterligare två år. Projektet som pågåttunder tre år har per december 2012 startat 41nya företag.Tillsammans med Halmstad hamn har ensamverkansgrupp kring transport/logistik startats.Ingående parter förutom Halmstad hamn ärlogistikkrävande företag från Smålandsstenar,Burseryd och Reftele.GNAB har under året deltagit i ettarbetslöshetsprojekt för ungdomar, Kul- projekt,detta i samarbete med Arbetsförmedling ochkommun. Syftet med projektet är att ge arbetslösaungdomar möjligheten att starta eget företag medmål att de skall vara självförsörjande efter 12månader. Under december månad examinerades treungdomar och tre nystartade företag.Ytterligare ett projekt för arbetslösa ungdomar harvarit Speed-dating, ett samarbete mellanArbetsförmedling, GNAB och lokalanäringslivsföreningar med mål att skapa arbete förarbetslösa ungdomar.I forskningssyfte har GNAB berett plats för 6-7civilingenjörer inom industrin. Syftet är atttillsammans med Linköpings universitet utvecklaberörda företag.2

Löpande kontakter och informationsträffar hargenomförts med kommunens näringsliv ochpolitiker.Bolaget, har tillsammans med StyrelseAkademiendrivit nätverk för ett trettiotal lokala företag vars syfteär att höja kompetensen för personer i ledandeställning.Bolaget har haft aktiviteter i ett antal nätverk motmyndigheter, andra kommuners näringsliv ochorganisationer.Totalt under 2012 har 110 nya företag registreratsi kommunen, vilket kan betecknas som sämre änett normalår. Antalet konkurser har varit 20.,Utblick/framtidVDFörutsättningarGislaved Näringsliv AB (nedan kallat bolaget)främsta uppgifter under året som gått har varit attfullfölja och vidareutveckla den färdplan somstyrelsen fastlagt.Sammanfattning 2012NäringslivOm 2011 betecknas som ett för industrin ganskastabilt år så får vi beteckna 2012 som instabilt. Förvissa branscher innebar hösten en produktionssänkning med 10 – 15 %. Den allmänna osäkerhetenåterspeglade sig även inom tjänste och handelssidan.Den under 2010 påbörjade strukturella förändringenav näringslivet, där fusioner och försäljning avbolag ökade, fortsatte även under 2012. Under åretgenomfördes 20 konkurser, att jämföras med 22året innan. Mestadels kommer dessa konkurser fråntjänstesidan och väldig få från industrin.Den fortsatt höga arbetslösheten ökade ytterligare..För att klara den globala konkurrensen måsteindustrin ställa om, vilket innebär färrearbetstillfällen med högre kompetens. Troligutveckling för 2012 är färre arbetstillfällen, vilketbekräftas av nedgången bland GNAB:smedlemsföretag som motsvarar ca 300 personer. Under2011 ökade antalet arbetstillfällen inom den privatasektorn med 394 st., att jämföras med ökningen på192 arbetstillfällen året innan Tillsammans står2010 och 2011för en 50 % återhämtning av dearbetstillfällen som försvann 2009. Vår industri,vilken står för ca 50 % av våra arbetstillfällen, harunder den senaste tioårsperioden tappat ca 2500arbetstillfällen. Av detta kan vi utläsa att industrinsdynamik, enligt vedertagna begrepp baserade påantalet arbetstillfällen, minskar.Totalt startades 110 nya företag, vilket är ca 30färre än ett normalår. Viktigaste enskilda ochlångsiktiga aktiviteten under 2012 är uppstarten avprojektet Framtid Gnosjöregionen. Med hjälp av70 företag har vi analyserat de behov somföreligger för att vända en, sedan länge, negativtrend. Behoven bestående av utveckling av nyamarknader, kompetenser, omvärldsanalys ochattraktivitet kommer att kräva en mobilisering överkommungränser. Omfattande projekt bör planerasunder 2013 för att starta upp 2014 och pågå underkommande treårsperiod.Skola/utbildningNäringslivet har ett aktivt och bra samarbete medskolan. Man har ett deltagande i de olikaprogrammens utbildningsråd, fadderverksamhet etc.Det under flera år ökande intresset förgymnasieskolans teknikprogram sjönk under 2012. Depraktiska utbildningarna inom industri och träprogrammen går fortsatt kräftgång, en effekt somoroar industrins företrädare. För att få tillbakaintresset från våra ungdomar måste programmen fåett nytt och bredare innehåll. Uppdraget att förändranuvarande program skall delegeras till enarbetsgrupp, bestående av näringslivs ochskolföreträdare. Arbetsgruppen kommer att bildasunder våren 2013.Näringslivets ökande behov av kompetens måstetillgodoses, vilket förutom gymnasieutbildningarkräver att man kommer tillrätta med bristen på YHutbildningar. Tillgång till YH-utbildningar kräverockså samordning över kommungränser, vilketytterligare understryker behovet av en nygränsöverskridande plattform.InfrastrukturBehovet av arbetspendling har förbättrats medhjälp av bättre bussförbindelser inom GGVVoch till Borås.. Långsiktigt krävs ävenkommunikations förbättringar till Halmstad ochJönköping.. Ett av länets viktigaste mål, vilketbeskrivs i Strömqvist rapporten, är skapandet av engemensam arbetsmarknad. Om detta skall realiseraskrävs en väl fungerande infrastruktur ochkollektivtrafik.FramtidVarje år dräneras kommunen på arbetstillfällenoch invånare vilket långsiktigt får förödandekonsekvenser på skatteunderlag, etableringaroch behovet av nya kompetenser. Vi tapparutvecklingskraft!Vi måste vända en negativ trend genom attskapa nya arbetstillfällen och nya etableringar.För att klara detta krävs resurser inom fleraområden samtidigt. Områden inom attraktivitetsom infrastruktur, boende, skolor måstesamverka med näringslivets behov av nyamarknader, kompetenser ochomvärldsbevakning.Nämnda områden kräver stora resurser, bådepersonella och ekonomiska vilket gör det näst in tillomöjligt för enskilda kommuner att hantera. Medanledning av ovanstående slutsatser är det av störstavikt att det under 2012 uppstartade projektet FramtidGnosjöregionen fullföljs.Det kommande arbetet bör ha följande fokus:för GNAB:3

Lokalt• Science Park – arbete med nyföretande ochinnovationer• Projekt transport/logistik• Projekt Framtidscentrum - integration avinvandrare• Projekt Kompetenslyftet påbyggnad avkunskap hos befintligt anställda• Projekt Kvinnligt nätverk – utveckling avkvinnor i ledande befattningar• Kompetensutveckling ”Styrelsecaf锕 Samarbete Linköpings universitet – CAMRåd• Automationsprojekt – kompetens ochaffärsutveckling• Utveckling av nya utbildningsprogramKommunöverskridande• Tillgodose näringslivet kompetens behov• Utveckla behovet av nya marknader• Utveckla koncept för omvärldanalysFör kommuner:• Utveckling av attraktivitet i form av skolor,boende, infrastrukturer samt kollektivtrafikGislaved i februari 2013Anders Ahlström4

Styrelseledamöter och revisor i Gislaved Näringsliv AB, 2012Gislaved Näringsliv ABAnderstorpsvägen 24332 36 GislavedOrdförandeLennart OhlssonSmålandsstenar/Skeppshults NF.StyrelseledamotCarina JohanssonGislaveds kommunBank: Swedbank i GislavedSuppleantKjell EberstålHestra Näringslivsfören.Lars-Gunnar SandbergReftele NäringslivsförenMarie Johansson P-O Bengtsson .Gislaveds kommunBurseryd/Broaryd Näringslivsfören.Christer SjölanderAnderstorps NäringslivsföreningNiclas PalmgrenGislaveds kommunUlf StjernebyGislaveds NäringslivsföreningBörje MalmborgGislaveds kommunAnn-Katrin StrandGislaveds kommunÅke LjunggrenGislaveds kommunRevisorHerbert SallménDeloitteLekmannarevisorJohn-Erik HaraldssonGislavedRevisor SuppleantLeif AnderssonAnderstorpLekmannarevisorssuppleantAnders LarssonPWC5

Årsredovisning 2012

VD har ordet!2012 blev ett mellanår för AB Gislavedshus. Vi har fortsatt att öka våra intäkter samtidigt som vi vidtagitett antal åtgärder som gör att vi går stärkta in i framtiden. Bland annat en ny plattare organisation därföretaget delas i två områden istället för fyra.Resultatet för 2012 blev 1 491 tkr och med en utdelning till vår ägare uppgående till 208 tkr.Antalet lediga lägenheter har ökat med 41 under året. Det är oroande och speglar den befolkningsminskningsom kommunen haft de senaste åren.Satsningen på energibesparande åtgärder har ett dubbelt syfte. Återvinning av frånluften för att tillverka ihuvudsak varmvatten och effektiviseringar ger minskade koldioxidutsläpp. Med ständigt stigande energikostnaderär det också av ekonomiska skäl oerhört viktigt att minska energiförbrukningen. Gislavedshusär med i SABO:s skåneinitiativ med målsättningen att försöka sänka energiförbrukningen med 20 procentfram till år 2016 med 2007 års siffror som bas. Vi har hittills lyckats sänka förbrukning med 7,5 %. Satsningenpå fjärrvärme i Gislaved kommer med all säkerhet att innebär lägre förbrukning, renare luft och ett merdriftsäkert uppvärmningssätt.Årets underhållsprogram har genomförts i princip enligt plan. Det stora projektet under 2012 var stamrenoveringenav 60 lägenheter på Allégatan i Anderstorp. Genomförandet av utvecklingsplan för Trastenhar startat och kommer under 2013 att fortsätta med stamrenovering av två byggnader. Under flera årframöver kommer vi att fortsätta vårt målmedvetna arbete med att renovera de äldre fastigheterna ihela vårt bestånd.Vi har flera nybyggnadsprojekt med ganska kort startsträcka färdiga att köra igång när styrelsen bedömeratt det är affärsmässigt att starta.Under de fyra senaste åren har kommunens befolkning minskat med 648 personer. Detta är en siffra sommåste tas på största allvar.Från och med 1 januari 2011 gäller en ny lag för allmännyttiga kommunal bostadsaktiebolag somkommer att aktualisera ett antal frågor som berör förhållandet mellan ägaren, Gislaveds kommun, ochGislavedshus AB. Bland annat måste nya ägardirektiv arbetas fram i dialog mellan bolaget och ägaren.Till slut vill jag tacka styrelse, medarbetare, hyresgäster och övriga som gjort ett bra jobb för att skapafina boendealternativ för våra kunder under det gångna året.Stanley GuldmyrInnehållsförteckning:SidVD har ordet 2Förvaltningsberättelse 3-11Femårsöversikt 12Resultaträkning 13Balansräkning 14-15Kassaflödesanalys 16Noter 17-19Revisionsberättelse 20Granskningsrapport 21Lägenhets-, lokal- och garagefördelning 22-25Ordlista 26

FörvaltningsberättelseStyrelsen och verkställande direktören för AB Gislavedshus,org nr 556053-5204, får härmed avge redovisning för bolagets förvaltningräkenskapsåret 1 januari 2012 - 31 december 2012.Ordinarie ledamöterIngrid Josefsson, ordförandeBo-Lennart Persson, v ordförandeUlf JiretornJan-Olof JohanssonBjörn MartinssonOrdinarie revisorMats Nilsson, aukt. revisorLekmannarevisorerAnders LarssonSuppleanterPer LiljekvistBodil ErikssonAnders StålklintMaybritt ReljanovicFredrik BondeusLena Härelind, aukt. revisorGlenn AbrahamssonSven NilssonVerkställande ledningVerkställande direktör är Stanley Guldmyr.StyrelsesammanträdenStyrelsen har under verksamhetsåret hållit 7 sammanträden.OrganisationsanslutningBolaget är anslutet till Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO,arbetsgivarorganisationen Fastigo och Husbyggnadsvaror HBV förening.3

BOSTADSSITUATIONENBolaget har under året i genomsnitt haft 94 % (95%) av lägenhetsbeståndet på 2 584 lägenheteruthyrt. Lokalerna har varit uthyrda till 97 % (97 %).Vid årets början fanns 67 lediga lägenheter ochden 1 januari 2013 fanns 108 lägenheter lediga.I dagsläget, februari 2013, råder det ett litet överskottpå lägenheter inom Gislaveds kommun. Ide mindre orterna Skeppshult och Tallberga ärdock alla lägenheter fullt uthyrda och inga uppsägningarfinns. I Gislaved och Smålandsstenarråder en liten brist på centrala lägenheter,medan det i övriga delar av kommunen finnsett litet överskott. Förutom i Burseryd där fleralägenheter är vakanta. På grund av den lågkonjunktursom vi är mitt inne i och den befolkningsminskningsom varit i kommunen har ABGislavedshus märkt att efterfrågan på bostäderminskat och vår vakansgrad ökat. Prognosennär det gäller befolkningen i Gislaveds kommunpekar på en ganska stor minskning för2012. Troligen kommer den lågkonjunktur somvi är inne i att påverka oss även under hela2013, vi kan inte skönja så många positiva signalerpå att arbetslöshet och övrig ekonomikommer att förbättras inom det närmaste året.AB Gislavedshus verkar i konkurrens med andraaktörer på marknaden för bostäder och lokalerinom Gislaveds kommun. Från och med 1januari 2011 gäller en ny lag som reglerar affärsmässighetenoch samhällsnyttan hos kommunägdabostadsbolag. Av totala antalet bostäderi kommunen ägs 20 % av AB Gislavedshus.AB Gislavedshus är det enda fastighetsbolagetsom producerat hyresrätter inom Gislaveds kommunde senaste åren. Planerna är att även ifortsättningen ta vårt ansvar för att hjälpa till atttillgodose kommunens behov av förnyelse avbostadsbeståndet där det är affärsmässigt motiverat.Detta är nödvändigt för att kommunenska fortsätta att utvecklas.UTHYRNINGBolagets lediga lägenheter och garage finnspublicerade på internet. Där har de sökandemöjlighet att se bilder på bostadsområden, ritningarpå lägenheter och karta var lägenhetenfinns. Från uthyrningssidan kan man som sökandegöra intresseanmälningar på enskilda objekteller ställa sig som prenumerant, d v s skriva in sigsom intresserad. När något objekt blir uppsagtsom passar den sökandes kriterier får de ett meddelandeom detta på det sätt som de önskar.Merparten av de som söker bostad får numerasina erbjudanden via e-post, vilket innebären snabbare hantering på uthyrningen.Den traditionella bostadskön finns fortfarande kvaroch hanteras som tidigare. Antalet ansökningarsom kommer via post/telefon/besök har minskatmarkant, liksom utskick av erbjudanden via post.Vår ungdomsrabatt (SOLOBO) finns kvar somtidigare år.HYRESFÖRÄNDRINGARSedan tidigare fanns en överenskommelse medhyresgästföreningen som innebar att:Fr o m 1 januari 2012 höjdes lägenhetshyrornamed 2,70%.Vid hyresförhandlingar med Hyresgästföreningenden 6 november 2012 träffades ett avtalgällande för 2013 och 2014. Avtalet innebär att:Fr o m 1 januari 2013 höjs lägenhetshyrornamed 1,85%.Fr o m 1 januari 2014 höjs alla lägenhetshyrormed 2,00%.FÖRVALTNINGFastighetskapitalDet bokförda värdet av bolagets byggnaderinklusive mark uppgår till 478,7 Mkr (488,2 Mkr).Uppgifter om taxeringsvärden och bokfördavärden på specialenheter redovisas i not 14.Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade. Maskineroch inventarier är försäkrade till betryggandevärde.FastighetsbeståndDen 31 december 2012 förvaltade bolagettotalt 3 482 uthyrningsenheter varav 2 578bostadslägenheter och 133 lokaler, resterandeenheter är garage och carportar.Ytan för bostäder och lokaler uppgår till 167 187respektive 17 932 kvm.4

fastighetbeståndetsålderssammansättning7006005004003002001000-> 1958125 1221964 - 6843618%6521974 - 78247 2311984 - 883382571995 - 12174ADMINISTRATIONBolaget är certifierat för miljö enligt ISO 14001:2004,för kvalitet enligt ISO 9001:2008 och för arbetsmiljöenligt AFS 2001:1. 2012 genomfördes tvårevisioner. Dessa visade att bolaget lever upptill de krav som ställs för dessa certifieringar.Under 2012 har arbete påbörjats för atterbjuda hyresgästerna att få hyresavinsom e-faktura. Detta arbete beräknas varaklart i början av 2013.Den 1 oktober 2012 tog styrelsen beslut omen ny mordernare organisation som ska trädaikraft den 1 mars 2013.FASTIGHETSKÖP43%Inga köp har gjorts under året.FASTIGHETSFÖRSÄLJNINGInga försäljningar har gjorts under året.NYBYGGNATIONFör tillfället pågår ingen nybyggnation, det finnsheller inga beslut tagna om att starta någonsådan. Innan vi startar något nytt projekt kommervi att genomföra ordentliga marknadsundersökningarför att undersöka intresset. Vi tror attbehovet av trygga bostäder för äldre finns.Planerad nybyggnation av lägenheterOrt Plats AntalGislaved Kv Gripen 10Gislaved Skomakargärdet 20Anderstorp Ågatan 52 12Hestra Bivägen 15Smålandsstenar Hörsjögatan 14 14nyproduktion av lägenheter från 1987EKONOMILån och räntorRäntekostnaderna har under året minskatmed 566 Tkr.Räntenivån under 2012 har varit på en låg nivå.Under 2013 kommer räntan förmodligen att sjunkaytterligare något. Hur fort och hur mycket är svårtatt sia om, då det är många faktorer som spelar inoch att vi har en fortfarande en turbulent finansiellsituation i världen. Sammantagen bedömning förbolaget är att kapitalkostnaden kommer att blilägre för 2013 än 2012.Omsättning och resultatFastighetsförvaltningen har under året omsatt160,3 Mkr (162,6 Mkr). I 2011 års omsättningingår 6,6 Mkr i försäkringsersättning.Totala kostnader uppgår till 160,1 Mkr (153,8 Mkr).Årets resultat innan bokslutsdispositioner och skattuppgår till 1 127 tkr (9 403 tkr). I 2011 års resultatingår 4 950 tkr som härrör sig till en försäkringsskadaorsakat av en brand.LikviditetBolagets likviditet har minskat till 32 % (48 %).160140120100806040200152359512322 24 16288 16 214516Lån har under året amorterats med sammanlagt7 497 tkr (7 566 tkr).De likvida medlen uppgår vid bokslutstillfället till7,1 Mkr (12,6 Mkr).SoliditetBolagets soliditet har förbättrats till 23,9 % (23,3 %).5

RäntetäckningsgradBolagets räntetäckningsgrad var 105 % (143 %).PERSONAL OCH LÖNERSe not 5 – 7.FASTIGHETSFÖRVALTNINGENSKOSTNADSFÖRDELNING2012Underhåll 33 417Drift 88 470Kapitalkostn. Inkl. avskrivn. 38 222Summa 160 1092011Underhåll 28 031Drift 86 329Kapitalkostn. Inkl. avskrivn. 39 436Summa 153 7962010Underhåll 31 897Drift 90 896Kapitalkostn. Inkl. avskrivn. 30 553Summa 153 346KAPITALKOSTNADER 1996-201260 00050 00040 00030 00020 00010 0000FRAMTID24%26%26%20%20%21% 23%55%Arbetslöshet och negativ befolkningsutvecklingär risker och osäkerhetsfaktorer som måstevägas in vid beslut om åtgärder framöver.Troligen kommer ränteläget att vara fortsattlågt under de närmaste åren. Driftskostnadernahar ökat mer än hyreshöjningarna de senasteåren.56%21%21% 23%56%56%56%21% 23%59%59%56%18%18%21%21%Arbetet med upprustning av rekordårens bostäderhar startat, under 2010 renoverades 60lägenheter på Torggatan i Anderstorp. Under2011 har projektet Trasten startas med takrenoveringarpå Traststigen 1 – 11, även Allégatani Anderstorp med 58 lägenheter avslutadesunder 2012. I vår fleråriga underhållsplan (2013 –2016) är ett antal ytterligare projekt planerade.Arbetet med energibesparande åtgärderhar påbörjats för flera år sedan och kommeratt fortsätta under kommande år.Uthyrningen av lägenheter har under vintern2012/2013 varit stabil. Troligen kommer detekonomiska bortfallet för outhyrda bostäder attbli något högre 2013 än 2012.Miljö, kvalité och arbetsmiljöredovisningför 2012Året som gått har även detta gått i energinstecken, mycket är fokuserat på energi och dåden minskade energiåtgången. Vi på bolagethar genom ”Skåneinitiativet” fokuserat påatt spara energi. Genom att prioritera i vårunderhålls och investeringsbudget har vi nåtten bra bit på väg att infria målet på en 20%-ig energibesparing fram till 2016 mot 2007.Vi har under det gångna året investerat i 2 st nyavärmepumpar för att i framtiden kunna sparapå energin och på det viset även spara miljöpåverkningengenom minskade CO2 utsläpp ochsot samtidigt som vi radon säkrar hus med förhöga värden mot 2020 års skärpta krav. Underdet gångna året har vi även fortsatt inkopplingenav fjärrvärme med sin lokalt produceradeenergi. Fjärrvärmen kommer då den drivs av förnyelsebarenergi minska ytterligare på kväveutsläppenoch på det sätt bidra till bolagetsmiljömål, värna om miljön. Utbyggnaden avövervakningssystem för tvättstugor är ytterligareett sätt att infria företagets fyra övergripandemål då alla fyra målen berörs.Bolaget jobbar efter dessa fyra övergripande mål:• Nöjd kund• Värna om miljön• Nöjd medarbetare• Sund ekonomi6

Uppföljning av 2011 års enkäter har under åretsysselsatt områdescheferna, och den måluppfyllelsesom gäller för varje enskild medarbetare.NKI (Nöjdkundindex) ligger idag på enfortsatt hög nivå med drygt 80 % nöjda. NMI´n(Nöjdmedarbetarindex) är även den fortsatt hög.Vi har säkerställt att vi bevakar lagar och gällanderegler på ett bra sätt, med ständig uppdatering viaen externtjänst, samt fortlöpande revision av företagetsVD gällande de mest betydande lagarna.Vi fortsätter minska förbrukningen av vattenoch fastighetsel, detta kan vi till stor del tillskrivaövervakningssystemet i tvättstugorna som styrupp tvättider och alla välfyllda tvättmaskiner.År 2012 hade bolaget två externa revisionermed några mindre avvikelser i protokolletsom följd. Dessa är nu åtgärdade och implementeradei verksamheten. Vi har haft 2 internrevisoner,en med alla egna internrevisorerinblandade i ett tillslag mot område803 och en där Finnvedsbostäder revideradeoss. De förbättringsförslag och avvikelser somframkom är åtgärdade och implementerade.Företagets internrevisorer har varit hosFalkenbergsbostads AB och utfört revision.Dessa externa-internrevisioner ger även reviderandeföretag nya uppslag och idéer.Skyddsronder har genomförts enligt den tvåårigatidsplanen.AB Gislavedshus verksamhetspolicyAB Gislavedshus ska verka för att ge allakunder rätt kvalité genom att:• arbeta efter affärsmässiga principer medett samhällsansvar.• vara lyhörda för kunders synpunkter ochge god kundvård.• leva upp till lagstiftning och branschkrav.• vara en attraktiv och säker arbetsplats.• vara miljömedvetna, resurshushålla ochinneha hög social kompetens.• vara långsiktigt lönsamma.• ställa krav på personalen, konsulter, entreprenörer,leverantörer och kunder.• ständigt förbättra verksamheten.• öppet rapportera om verksamheten.Gislaved den 14 december 2010.Fjärrvärmen som i det stora hela ska stå klartill sommaren 2013 kommer förmodligen attminska energi åtgången då gamla internakulvertar försvinner. Hösten 2011 installeradesen ny typ av värmepump på frånluften, förproduktion av varmvatten och värme. Denvisar på ytterligare besparingar jämförtmed tidigare modeller. Det känns bra attkunna spara energi samtidigt som vi sänkerradonhalten till godkännda nivåer.Inom arbetsmiljön fortgår arbetet med personalensvälmående. En aktiv personal och aktivpersonalklubb bidrar till våra låga siffror påkorttidsfrånvaron. Vi har under 2012 inte haftnågra tillbud eller arbetsskador att rapportera.De fyra övergripande mål åtföljs av detaljerademål som är kvantifierade, mätbaraoch tidsatta då de ska vara infriade.Intertek Semko Certification AB –Box 1103, 164 22 Kista, Sverige7

Under 2011 har bolaget arbetat med följandedetaljmål:KvalitéMål: Vi ska öka nöjd kundindex från 4,03 år 2011till 4,10 år 2014.Åtgärd:Minska ledtider och hålla utlovade utförandetider, informera nyinflyttade om derasboende, se över och ändra belysningoch utemiljö på områdena, underhållafastigheterna, erbjuda personalen rättutbildning och infria kundönskemål.Resultat: Ingen mätning under året. Personalen harfått nya personliga mål att jobba efter föratt förebygga det som inte fungerat påderas område.Kunden: Genom att efterfråga information ochengagera sig i boendet kommer kundernavilja ha samma mål som bolaget.MiljöMiljömål 1Mål:Åtgärd:Vi ska som mest behålla avfallsmängdenpå 2010 års nivå.Informera nyinflyttade om deras boendesamt förbättra sorteringsmöjligheterna.Resultat: Det blev en ökning på 20 ton mot 2010, menen minskning med 10 ton mot 2011. Vi hargjort större förråds tömningar i sambandmed ombyggnaden av Trasten,detta har bidragit till att målet inte infriats.Personalen gör en stor arbetsinsats medsortering av kvar lämnade grovsopor påområdena i sitt dagliga arbete. En riktadinformation har genomförts på Trasten kringsophanteringen. Vi planerar hushållsnärasorteringsanläggningar på fler områden samt att genomföra SABO´s miljö kampanj.Kunden: Lära sig att sortera sina sopor och utnyttjade återvinningscentraler som bolaget ochGislaveds Kommun tillhandahåller. Lämnagrovavfall på återvinnings-stationerna.Genom att efterfråga komposteringsmöjlighetersamt kompostera på de områdendet redan finns.Miljömål 2Mål: Minska fastighetselen med 2,0 % mot 2007.Åtgärd:Ombyggnad av trapphus belysningar samtinföra datoriserade bokningssystem i tvåtvättstugor. Byte av ljuskällor utvändigt tillmer energieffektiva.Resultat: Förbrukningen av fastighetsel minskademed 12 % mot 2007. Vi har på ett antalområden sett över utvändiga belysningspunkter vilket visar på 60 % besparing avenergin. Vi startade upp ett antal elektroniskastyrningar av tvättstugorna i slutet av2011 som visar på besparingar detta år.Kunden: Genom att tvätta och torka med fylldamaskiner, släcka allmänbelysning i källareoch förråd.Miljömål 3Mål:Åtgärd:Minska den totala energianvändningen iföretagets verksamhet med 10,0 % mot2007 års förbrukning.Installation av en värmepump på frånluftenför produktion av varmvatten ochvärme, installation av FTX aggregat i ettpunkthus. Några mindre panncentraler harersatts med fjärrvärme. Fortsatt injusteringav värme och undercentraler på delar avbeståndet. Underhålla snålspolande utrustningi kök, WC, badrum och tvättstugor.Resultat: Energiförbrukningen har minskat med 7,5 %mot 2007. Vi ligger 2,5 % efter målbilden.Effekten av värmepumpsinstallationer visarklart på sänkning av energiåtgångenområde för område. Besparingen av energiskulle varit större på dessa områden om viinte varit tvungna att säkerställa radontalen.Kunden: Genom att vädra snabbt men effektivtistället för att ha öppna fönster hela dagenoch duscha på fem minuter istället för enkvart gör att energiåtgången minskar.Miljömål 4Mål:Åtgärd:Bibehålla vattenförbrukningen mot 2007 årsförbrukning.Underhålla snålspolande utrustning i kök,WC, badrum och tvättstugor. Införa bokningssystemi två tvättstugor.Resultat: Vattenförbrukningen har minskat med 13,9 %mot 2007. Målet har klarats. Ombyggnadtvättstugor, Information om sparsamhetsamt översyn av varmvattenberedning äråtgärder som bidrar till resultatet. Effektivaretvättmaskiner bidrar stort till minskningen.Kunden: Genom att duscha kortare tid, användasköljbalja istället för rinnande vatten viddiskning, tvätta med fyllda maskiner mm.gör att vattenförbrukningen minskar.Miljömål 5Mål: Minska hushållsavfallet med 1,0% mot 2007.Åtgärd:Bygga ut möjligheten till små sorteringsanläggningarpå bostadsområdena.Resultat: Någon minskning har inte skett då viligger kvar på 43 liter hushållsavfall/m 2 .Mätvärdena är baserade på volymen avmängden kärl utan hänsyn till fyllnadsgraden. Byte av kärl till containers ökarvolymen men minskar möjligheten attslänga sorterbart bland hushållssoporna,mängden mäts okulärt. Mängden överfullakärl har minskat på de ställen där sorteringsmöjlighetordnats för kunderna. Fyra områdenhar fått utökad sortering.8

Kunden: Efterfråga komposterings och sorteringsmöjlighetersamt kompostera ochsortera på de områden det redanfinns. Ta ett större ansvar och följa de instruktionerpå sortering av hushållssopor, somdelats ut.Miljömål 6Mål:Åtgärd:Minska mängden köldmedier av HCFC-typ.Byta ut 75 st kyl och frysskåp enheter äldreän 10 år samt byta ut köldmedia i befintligakylanläggningar. Genom dessa aktiviteterminskas mängden freoner av HCFC typ iföretagets verksamhet. Dessa freonerpåverkar ozon skiktet negativt.Resultat: 97 st kyl och frysskåp med köldmedia avHCFC typ har bytts ut. Målet är infriat.Miljömål 7Mål: Vi skall säkerställa att inomhuslufteni samtliga fastigheter inte har högreradonhalt än 200 Bq/m3 framtill 2020.Åtgärd:Se över och förbättra ventilationen i fastigheterna.Resultat: Vi har installerat frånluft (FL) med värmepumpoch tilluft (TL) genom yttervägg ien fastighet samt från och tilluftsaggregat(FTX) i en som tidigare haft renfrånluft utan tillräcklig kontroll på tillluften.Mätning av dessa insatser sker 2013.2010 års insats med frånluft i tidigare självdrags hus sänkte värdena till under200 bq/m 3 , igensatt tilluft visade direkt påökade värden.Kunden: Säkerställa att tilluftsventilen inte sätts igen,samt att vädring sker snabbt och effektivtdagligen.ArbetsmiljöArbetsmiljömål 1Mål:Nöjd medarbetarindex skall öka från 4,24 år2011 till 4,32 år 2014.Åtgärd: Erbjuda personalen rätt utbildningoch fritidsaktiviteter genom personalklubben.Totalt har 1009 timmars utbildningoch information genomförts vilketmotsvarar 27 timmar/årsarbetare. Utöverdetta har månadsmötesinformationhållits i ca 356 timmar vilket motsvararytterligare 9 timmar/årsarbetare. Personalklubbenhar haft sju aktiviteter, bl.a go-cart,musikalföreställning, bowling, fiske mm.Resultat: Någon mätning är inte gjord. Vi jobbarvidare med målinfrielse från förra enkäten.Driftsutbildning för 12 st medarbetare harhöjt kompetensen på driftsidan. Utredningenav vår nya organisation har medförtmånga möten och funderingar pånya arbetsroller.Arbetsmiljömål 2Mål:Åtgärd:Bibehålla korttidsfrånvaron på en nivå av1300 tim/år.Bereda personalen möjlighet till förebyggandeträning samt förenklingar avvissa arbetsmoment.Resultat: Totala sjukfrånvaron har minskat med 26,5 %,till 921 tim, vilket motsvarar 1.83% av totalarbetad tid. Långtidssjukskrivningarnahar minskat till 342 timmar mot597 timmar 2011. Korttidssjukskrivningenhar minskat med 137 timmar mot 2011.Ett jättebra resultat, där målet har infriats.EkonomiEkonomimål 1Mål:Åtgärd:Vi ska årligen ha en avkastning sommotsvarar 3,7% på fastigheternas driftsnettoi förhållande till fastigheternas marknadsvärde.Vara kostnadsmedvetna.Resultat: Avkastningen beräknat på driftsnettoi förhållande till marknadsvärde blev3, 86%.SlutordÅr 2012 var som ett mellanår på energibesparingar. Destörsta åtgärderna var kostsamma fönsterrenoveringarsom inte ger så stora besparingar i procent på helhetenmen som på sikt ger både energi och underhållsvinster.Det fortsatta ombyggnadsprogrammet på Trasten hargenererat i ytterligare två ombyggda hus exteriört ochur teknik synpunkt. Husen med FTX lösningar uppskattasav de boende med en höjd kvalitet på inomhusluften.Roligt är att besparingen på vatten blir så stor utannågon extra drive hos de boende utan att ombyggnadenoch styrningen av tvättstugorna och snålaretvättmaskiner ger dessa besparingar. Tvättstugornahar stor del i minskningen av fastighetselen, därny teknik med VP torktumlare testas i full drift i tvåstugor. LED tekniken och andra högeffektiva ljuskällorbidrar ytterligare till minskningen av fastighetselen.Kvalitets- och arbetsmiljömål har under året inte mätts,men personliga delmål från senaste mätningen harfunnits med i det dagliga arbetet hos personalen. Utfalletav detta arbete får vi se 2014. Den nya organisationensom tagits fram för skarp drift under 2013 har medförten liten osäkerhet och stor nyfikenhet hos de anställda.Vårt arbete med nya hushållsnära miljöstationer kommerminska avfallet från hushållen och bli positivt för kunderna.Positivt är att alla i bolaget engagerar sig och känneratt de kan påverka verksamheten.Verksamhetssystemetger bolaget ett värdefullt instrumentsom leder till ständig förbättring. Bolaget jobbarvidare med nya detaljerade mål och mednya mål att infria.Förhoppningen inför 2013 är att detalj målen infrias,att vi kommer i fas på energisidan att alla åtgärder ihandlingsplaner går att genomföra, att hyresgästernasengagemang ökar kring sitt boende och miljöfrågorna.9

UNDERHÅLLDe totala underhållskostnaderna under året uppgårtill 33,4 Mkr (28,0 Mkr),varav 18,8 Mkr (14,7 Mkr)utgör fastighetsgemensamma underhållsåtgärder.Av underhållsarbeten redovisas följande:AnderstorpTorggatan 8Installation av tvättstugebokning,byte till energisnålare maskiner.Henjavägen 6SödergatanInkoppling fjärrvärme.Ombyggnad lokal till fotvård.Allégatan 39-45ÅgatanTorggatan/NygatanStamrenovering ochrenovering 58 st badrum.Byte fönster och tamburdörrar,montering postboxar.Byte elinstallationoch utbyggnad datanäti lägenheterna.Bytt källardörrar.Fasadrenovering, behandlingfasadtegel, plåtintäckningar.Målning takfotoch fasader. Renoveringoch ombyggnad av 1 hiss.RotegatanStationsallénREFTELEKrongatan 9-11MalmgatanFasadrenovering förråd, uppdateringlekplats.Ombyggnad lokal.Utgrävning för förstärkning avdränering. Iordningställande avuteplatser.Behandling fasad tegel,byte fönster.MånsgatanPlåtarbeten utvändigt.TorgetBalkongrenovering, byte räcken.BroarydBergåsa IBurserydBuregatanFönster och fönsterdörrbyten,kompl fasadmålning.Omläggning takoch igenbyggnadtakfönster.Intäckning och brandsäkringtakfot, plåtintäckningav vindskivor.GislavedS. Långgatan/Torggatan Fönster och fönsterdörrbyten.Ombyggnad entré.Installation av tvättstugeövervakning.TallbergaHestraMogatan 17ÖstangatanMilstensvägenSmålandsstenarVillagatan 1Hörsjögatan 2Ommålning fasader, inklädningvindskivor.Ombyggnad lokal.Ombyggnad lägenheter till förskola.Ombyggnad tak och plåtslageri.Byte lekutrustning.Ombyggnad värmepump.V. Järnvägsg. 17-21 Ommålning garage och förråd.Traststigen/VästergatanAnderstorpsvägen 4-6Ombyggnad av två punkthus,med nya tak ochventilationshus. Byte ventilationsanläggning till FTXresp. frånluft och VP.Tilläggsisolering vindar.Fasadrenovering ochtilläggsisolering.Renovering och ombyggnadav 1 hiss.V. Järnvägsg. 13-15 Fasadrenovering och behandlingav tegelfasad.Aprikosgränd Nybyggnation sopsortering.SkeppshultÖvrigtÄndring utemiljö.Fortsatt installation av fjärrövervakningssystempå energisidan.Installering av frekvensstyrning påfläktar. Lägenhetsunderhåll.10

ÅRETS RESULTATVerksamheten redovisar en vinst på 1 491 388 SEK efter skatt och dispositioner.I övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningen med noteroch kassaflödesanalys.Styrelsen och VD anser att bolagets verksamhet bedrivits och utvecklatsenligt bolagsordningens § 4.FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITIONTill årsstämmans förfogande står följande vinstmedelBalanserat resultatÅrets resultat16 560 260 SEK1 491 388 SEK18 051 648 SEKStyrelsen föreslår att vinstmedel disponeras så att till ägarenutdelas 2,52 kr per aktie, totaltI ny räkning överförs207 900 SEK17 843 748 SEK18 051 648 SEKGislaved den 18 februari 2013.Ingrid JosefssonordförandeBo-Lennart Perssonv ordförandeUlf JiretornJan-Olof JohanssonBjörn MartinssonStanley GuldmyrVDREVISIONSPÅTECKNINGMin revisionsberättelse avseende denna årsredovisning har avgivitsden 18 februari 2013.Mats NilssonAuktoriserad revisorUtsedd av bolagsstämman11

FemårsöversiktI tkrRESULTATRÄKNING 2012 2011 2010 2009 2008Intäkter 160 261 162 575 153 201 152 539 148 604Driftskostnader -85 174 -83 108 -87 693 -79 636 -79 606Underhåll -33 417 -28 031 -31 897 -33 258 -33 268Fastighetsskatt -3 296 -3 221 -3 202 -3 111 -3 090Av-/nedskrivningar -17 055 -17 703 -16 494 -16 345 -15 747Försäljn fastigheter 0 0 0 0 9 628Finansnetto -20 192 -21 109 -13 372 -12 825 -14 422Resultat förebokslutsdisp. o skatt 1 127 9 403 543 7 364 12 099Bokslutsdip. o skatt 364 -6 378 722 -2 559 -3 422Resultat efterbokslutsdisp. o skatt 1 491 3 025 1 265 4 805 8 677BALANSRÄKNINGAnläggningstillgångar 488 233 498 431 500 391 495 478 497 494Omsättningstillgångar 13 029 23 133 11 257 28 745 16 994Summa tillgångar 501 262 521 564 511 648 524 223 514 488Eget kapital 111 685 110 489 107 774 106 846 99 558Obeskattade reserver 10 155 15 355 10 050 11 450 10 610Långfristiga skulder 342 550 350 038 358 284 364 536 371 944Kortfristiga skulder 36 872 45 682 35 540 41 391 32 376Summa eget kapitaloch skulder 501 262 521 564 511 648 524 223 514 488NYCKELTALLikviditet 32% 48% 29% 67% 49%Soliditet 23,90% 23,30% 22,50% 22,00% 20,80%Räntetäckningsgrad 105% 143% 219% 270% 216%Belåningsgrad/bokf värde 72% 73% 73% 76% 77%Hyresbortfall i tkr 10 542 8 371 9 220 9 857 8 209Bokfört värde kr/kvm 2 586 2 654 2 704 2 673 2 684Direktavkastning 3,89% 4,35% 3,14% 4,07% 3,64%Ägarens krav på direktavkastning är satt till 3,7% som ett genomsnittper år för perioden 2012 - 2016.12

Resultaträkning1 januari 2012 - 31 december 2012Belopp i tkr Not 2012 2011Nettoomsättning:1,5-7Hyresintäkter 2 156 726 154 120Övriga intäkter 3 3 535 8 455Summa nettoomsättning 160 261 162 575Fastighetskostnader:Underhållskostnader -33 417 -28 031Driftskostnader 4 -71 478 -69 498Fastighetsskatt -3 296 -3 221Avskrivningar 9 -16 949 -16 529Utrangering byggnad 0 -1 050Summa fastighetskostnader -125 140 --118 329Bruttoresultat 35 121 44 246Centrala administrationskostnader:Avskrivningar 9 -106 -124Övriga kostnader 8,10 -13 696 -13 610Summa centrala administrationskostnader -13 696 -13 734Rörelseresultat 21 319 30 512Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 975 534Räntebidrag 0 90Räntekostnader -21 167 -21 733Resultat efter finansiella poster 1 127 9 403Bokslutsdispositioner 12 250 -5 305Årets skatt 13 114 -1 073ÅRETS RESULTAT 1 491 3 02513

BalansräkningFör verksamhetsåret per 31 december 2012Belopp i tkr Not 31/12 2012 31/12 2011TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarFörvaltningsfastigheter 14 478 673 488 172Maskiner och inventarier 15 9 042 2 400Pågående nyanläggning 16 0 7 380Finansiella anläggningstillgångarAndra långfristiga värdepappersinnehav 17 518 479Summa anläggningstillgångar 488 233 498 431OmsättningstillgångarVarulager m mFörråd och lager 19 1 237 1 151Kortfristiga fordringarHyres- och kundfordringar 1 395 1 160Skattefordran 1 183 595Förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 20 2 093 7 673Kassa och bank 21 7 121 12 554Summa omsättningstillgångar 13 029 23 133SUMMA TILLGÅNGAR 501 262 521 56414

FoRts. BalansräkningFör verksamhetsåret per 31 december 2012Belopp i tkr Not 31/12 2012 31/12 2011EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 22Bundet eget kapitalAktiekapital (82 500 aktier med kvotvärde 100:-) 8 250 8 250Uppskrivningsfond 16 791 17 316Reservfond 68 593 68 593Summa bundet eget kapital 93 634 94 159Fritt eget kapitalBalanserad vinst/förlust 16 560 13 304Årets resultat 1 491 3 025Summa fritt eget kapital 18 051 16 329Obeskattade reserver 23 10 155 15 355AvsättningarUppskjuten skatt 18 2 635 3 193Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 24 339 915 346 846Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 14 718 21 004Skulder till kreditinstitut 24 7 000 7 566Övriga skulder 780 1 070Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 25 14 374 16 042Summa kortfristiga skulder 36 872 45 682SUMMA EGET KAPITALOCH SKULDER 501 262 521 564Ställda panter 0 0ANSVARSFÖRBINDELSEArbetsgivarorganisationen FASTIGO 277 28515

Kassaflödesanalystill bokslut 2011Belopp i tkr 2012 2011Den löpande verksamhetenResultat efter finansiella poster 1 137 9 403Justering av poster som inte ingår i kassaflödet 17 056 17 703Summa 18 193 27 106Inkomstskatt -454 -1 116Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 17 739 25 990Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital:Kortfristiga fordringar ökning (-) minskning (+) 4 757 -4 983Kortfristiga skulder ökning (+) minskning (-) -8 810 10 141Varulager ökning (-) minskning (+) -86 -86Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 600 31 062InvesteringsverksamhetInvesteringar i byggnader -18 033 -7 392Investeringar i inventarier -1 115 -1 078Förändring av pågående nyanläggningar 7 380 -7 238Kassaflöde från investeringsverksamhet -11 768 -15 708FinansieringsverksamhetFörändringar av långfristiga placeringar/skulder -39 -34Minskning av långfristiga lån -6 931 -8 203Utdelning -295 -310Kassaflöde från finansverksamhet -7 265 -8 547Årets kassaflöde -5 433 6 807Likvida medel vid årets början 12 554 5 747Likvida medel vid årets slut 7 121 12 55416

Noter till resultaträkning per 31 december 2012Belopp i tkrNot 1 RedovisningsprinciperTillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmermed årsredovisningslagen och Bokföringsnämndensallmäna råd, förutom BFNAR 2008:1 årsredovisning i mindreaktiebolag (K2-reglerna). Fordringar och skulder har upptagitstill sina nominella värden. Pågående ny-, till- och ombyggnaderhar värderats till nedlagda direkta kostnader.IntäkterHyresintäkter redovisas i den period hyrorna avser. Övrigaintäkter redovisasi den period intäkterna uppkommer.InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalaseller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigareårs aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt.Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominellabelopp och görs enligt de skatteregler och skattesatsersom är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhetkommer att fastställas.För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas ävendärmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot egetkapital, redovisas mot eget kapital.Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetodenpå alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisadeoch skattemässiga värden på tillgångar och skulder.Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrageller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i denutsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas motöverskott vid framtida beskattning.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt medtod. Detredovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner sommedför in- eller utbetalningar.NedskrivningarNär det finns en indikation på att en tillgång minskat i värdegörs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall detredovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdetskrivs det redovisade värdet omedelbart ner till dettaåtervinningsvärde.Statliga stödStatliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångarreducerar tillgångens redovisade värde.Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdeminskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar avtillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillångensredovisade värde. Utgifter för reparationer och underhållredovisas som kostnader. Följande avskrivningstidertilllämpas:Avskrivningstider 2012 2011Fordon, maskiner och inventarier 3-5 år 3-5 årByggnader 50 år 50 årSpecialbyggnader 33 år 33 årIndustribyggnader 25 år 25 årMarkanläggningar 20 år 20 årNot 2 Hyresintäkter2012 2011Bostäder, grundhyror 127 575 123 523Lokaler, grundhyror 17 131 16 961Övriga objekt 2 825 2 816Summa 147 531 143 300Hyresbortfall bostäder -9 582 -7 491Hyresbortfall lokaler -555 -564Hyresbortfall övriga objekt -406 -316Summa -10 543 -8 371Bränsleavgifter 19 738 19 191Summa hyresintäkter 156 726 154 120Not 3 Övriga intäkterInkassoavgifter 204 221Återvunna kundförluster 194 100Försäkringsersättningar 1 138 6 654Ersättning från hyresgäster för rep. 1 062 1 060Övriga intäkter 937 420Summa övriga intäkter 3 535 8 455Not 4 DriftskostnaderReparationer -11 385 -9 519Skötselkostnader -15 968 -15 195Bränslekostnader -23 672 -22 045Vatten -5 396 -6 745Sophantering -2 268 -2 240Fastighetsel -5 941 -6 268Övriga taxebundna kostnader -3 529 -4 415Markavgifter -4 -4Försäkringar -655 -600Riskkostnader -738 -732Kundförluster -1 168 -981Avgifter till Hyresgästföreningen -754 -754Summa driftskostnader -71 478 -69 498Not 5 Medeltalet anställda, fördelning på män och kvinnor2012 2011Antal Varav Antal Varavanställda män anställda män36,5 89% 38,5 84%Säsongsanställda ingår inte i medeltalet anställda, totalt uppgår detta till6,1 årsanställda.Not 6 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader2012 2011LönerLöneroch andra Sociala och andra Socialaersättningar kostnader ersättningar kostnader14 372 4 864 13 894 5 062(Varav pensionskostn.) (430) (457)Pensionskostnader för styrelse och VD uppgår till 138 tkr.VarulagerVarulager värderas till det lägsta av anskaffningsvädet ochnettoförsäljningsvärdet på balansdagen.17

forts. Noter till resultat- och baNot 7 Löner fördelat mellan ledning och övriga anställda2012 2011Styrelse Övriga Styrelse Övrigaoch VD anställda och VD anställda799 13 573 795 13 099VD:s anställningsavtal följer bolagets arbetsgivarorganisations Fastigosrekommendationer, vilket innebär att VD erhåller 18 månadslöner vid uppsägningfrån bolagets sida.Styrelse och Verkställande direktör2012 2011VaravVaravAntal män Antal mänStyrelseledamöter 5 80% 5 100%Verkställande direktör 1 100% 1 100%Not 8 Kostnad för externa revisorer2012 2011PWCRevisionsuppdraget 104 107Skatterådgivning 23 19Summa 127 126Not 9 Planenliga avskrivningarMateriella anläggningstillgångarByggnader och markByggnader -14 748 -14 766Markanläggningar -542 -537InventarierInventarier fastighetskostn. -979 -1 038Fastighetsinventarier -680 -188Summa avskrivn. fastighetskostn. -16 949 -16 529Inventarier administration -106 -124Summa avskrivningar -17 055 -16 653Not 10 Övriga kostnaderLöner inkl soc kostnader -8 564 -8 341Övriga adm kostnader -5 132 -5 269Summa övriga kostnader -13 696 -13 610Not 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposterRänteintäkter 124 271Övr finansiella intäkter 851 264Finansiella kostnader 0 -1Summa ränteintäkter ochliknade resultatposter 975 534Not 12 BokslutsdispositionerAvsatt till periodiseringsfond -550 -1 400Återfört periodiseringsfond 800 1 045Avsatt till erättningsfond 0 -4 950Summa bokslutsdispositioner 250 -5 305Not 13 Årets skattAktuell skatt för året -454 -1 116(Varav skatteeffekt av schablonräntapå periodiseringsfond) (33) (55)Skatt från tidigare år 10Uppskjuten skatt 558 43Summa årets skatt -114 -1 073Not 14 Byggnader31/12 2012 31/12 2011Ingående ack. anskaffningsvärden 773 115 768 381Nyanskaffningar under året 18 033 7 392Ianspråktagen ersättnigsfond -4 950 0Försäljning utrangering under året 0 -2 658Omklassificering -7 293 0Utgående ack anskaffningsvärden 778 905 773 115Ingående ack avskrivn. enl plan -286 743 -274 514Försäljning utrangering under året 0 1 608Årets avskrivningar enl plan -13 823 -13 837Utgående ack avskrivningar enligt plan -300 566 -286 743Ingående ack uppskrivningar 73 290 73 290Ingående ack avskriv. av uppskr. belopp -24 479 -23 013Årets avskrivningar på uppskr. belopp -1 466 -1 466Utgående ack uppskrivningar netto 47 345 48 811Ingående ack nedskrivningar -47 011 -47 011Utgående ack nedskrivningar -47 011 -47 011Utgående bokfört värde 478 673 488 172TaxeringsvärdenTaxeringsvärden totalt 741 412 729 246Varav mark 153 785 153 056Bokfört värde av enheter som ejhar några taxeringsvärden åsatta 18 120 19 144Not 15 Maskiner och inventarierIngående ack anskaffningsvärden 17 270 16 307Nyanskaffningar under året 1 115 1 078Omklassificering 7 293 0Försäljning och utrangering -984 -115Utgående ack anskaffningsvärden 24 694 17 270Ingående ack avskrivningar -14 870 -13 636Försäljningar och utrangering 984 115Årets avskrivningar enl plan -1 766 -1 349Utgående ack avskrivningar -15 652 -14 870Utgående bokfört värde 9 042 2 400Not 16 Pågående nyanläggningIng. värde 7 380 143Nyanskaffning under året 5 703 14 629Aktiverat -13 083 -7 392Utg. Värde 0 7 380Not 17 Andra långfristiga värdepappersinnehav1 andel a nom. 40 000 i Husbyggnadsvaror HBV 518 479Summa andra långfr. värdepapper 518 479Not 18 Uppskjuten skattFordran temporär skillnad balanslåneposter 1 070 1 374Skuld temporär skillnad fastigheter. -3 705 -4 567Summa uppskjuten skatt -2 635 -3 193Avdragsgilla skillnader för vilka uppskjutenskattefordran ej redovisas föreligger ifastigheter med 76,6 Mkr (76,6).Not 19 Förråd och lagerMateriallager 1 237 1 151Summa förråd och lager 1 237 1 15118

lansräkning per 31 december 2012Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter31/12 2012 31/12 2011Förutbetalda kostnader 2 086 1 572Upplupna intäkter 0 6 000Upplupna räntebidrag 0 9Upplupna räntor 7 92Summa förutbetalda kostnaderoch upplupna intäkter 2 093 7 673Not 21 Kassa och bankKassa 27 16Postgiro 0 4Koncernkonto (Limit 7 Mkr (7 Mkr)) 7 094 12 534Summa likvida medel 7 121 12 554Koncernkonto utgör i juridisk mening en fordran på Gislaveds Kommun.De regelverk som styr koncernkontot är av sådan karäktär att fordran iredovisningssammanhang ses som ett ordinärt bankkonto.Not 24 Långfristiga skulder till kreditinstitut31/12 2012 31/12 2011Skulder som förfaller inom 1 år 256 825 280 412Skulder som förfaller mellan >1 - 5 år 90 090 74 000Kortfristig del -7 000 -7 566Summa långfristiga skuldertill kreditinstitut 339 915 346 846För att uppnå en väl avvägd ränterisk i skuldportföljen används ränteswapar. Vidbokslutstillfället fanns ränteswapsavtal på 235 Mkr med förfall 2013 - 2019.Vid årsskiftet fanns ett undervärde på 18,5 Mkr (12,8).Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterUpplupen avkastnings- och löneskatt 190 179Upplupna semesterersättningar 1 569 1 511Upplupna arbetsgivaravgifter 901 814Upplupna räntor 2 480 3 139Förskottsbetalda hyror 8 935 9 754Övriga 299 645Summa upplupna kostnaderoch förutbetalda intäkter 14 374 16 042Not 22 Eget kapitalFörändring av eget kapital Aktiekapital Reservfond Uppskrivningsfond Fritt eget kapital SummaEget kapital 2010-12-31 8 250 68 593 17 842 13 088 107 773Vinstdisp. enl. beslut av föregårs bolagsstämma:Utdelning -310 -310Föreg års resultat 3 025 3 025Förändring av uppskrivningsfond -526 526Eget kapital 2011-12-31 8 250 68 593 17 316 16 329 110 488Vinstdisp. enl.beslut av åretsbolagsstämma:Utdelning -294 -294Årets resultat 1 491 1 491Förändring av uppskrivningsfond -525 525Eget kapital 2012-12-31 8 250 68 593 16 791 18 051 111 685Not 23 Obeskattade reserver31/12 2012 31/12 2011Periodiseringsfond 10 155 10 405Ersättningsfond 0 4 950Summa obeskattade reserver 10 155 15 35519

RevisionsberättelseTill årsstämman i AB Gislavedshus Org nr 556053-5204Rapport om årsredovisningenJag har utfört en revision av årsredovisningen för AB Gislavedshus för år 2012. Bolagets årsredovisningingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 3 – 6 och 10 – 19.Styrelsens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagenoch för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisningsom inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligtInternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiskakrav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehållerväsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen.Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna förväsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömningbeaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättarårsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenligamed hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets internakontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som haranvänts och av rimligheten i styrelsensuppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripandepresentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenligasom grund för mina uttalanden.UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i allaväsentliga avseenden rättvisande bild av AB Gislavedshuss finansiella ställning per den 31 december 2012 ochav dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningensövriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffandebolagets vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för AB Gislavedshus för år 2012.Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det ärstyrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlustoch om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jaggranskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentligabeslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelsens ledamot är ersättningsskyldigmot bolaget. Jag har även granskat om styrelsens ledamot på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.UttalandenJag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsensledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.Gislaved 18 februari 2013.Mats NilssonAuktoriserad revisor20

Granskningsrapport för år 2012Lekmannarevisorerna i AB GislavedshusTill fullmäktige i Gislaveds kommunTill årsstämman i AB GislavedshusOrg nr 556053-5204Jag, av fullmäktige i Gislaveds kommun utsedda lekmannarevisor, har granskatAB Gislavedshus verksamhet.Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning,ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva omverksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag.Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente,god revisionssed i kommunal verksamhet samt av årsstämman fastställtägardirektiv beträffande AB Gislavedshus. Granskningen har genomförts med deninriktning och den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömningoch prövning.Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och frånekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer därtill att bolagetsinterna kontroll har varit tillräcklig.Gislaved 2013- 02-18Anders Larsson21

22Lägenhet-, lokal- garage-Kommundel-Adress Byggår Fastighetsbeteckning 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok LägenheterFastighetsområde samt TotaltmindreantalANDERSTORP101 Torggatan 6-12 1957 Anderstorp 9:322 22 22 12 4 60102 Brogatan 1 1959 Anderstorp 9:50 3 3 3 9103 Allégatan 39-45 1960-62 Anderstorp 9:122 13 33 7 5 58104 Storgatan 51 A-C 1962-63 Anderstorp 9:565,9:567 6 6 6 18105 Torsplan 2-8 A-B 1963-64 Anderstorp 9:38, 9:192 12 24 36 72106 Ågatan 54 A-D 1967 Anderstorp 11:141-11:142 3 1 12 4 20107 Ågatan 56 A-I, 58 A-D 1969 Anderstorp 11:124-11:126 12 16 34 10 72108 Månsgatan 1-142 K 1970-73 Anderstorp-Törås 2:136 32 61 49 142109 Krokusvägen 3 A-9 J 1986 Anderstorp-Törås 2:245 1 20 7 3 31110 Krokusvägen 11 A-17 J 1987 Anderstorp-Törås 2:245 1 15 6 2 24111 Torggatan 4 A 1989 Anderstorp 9:330112 Torggatan 2 B, 4 B 1990 Anderstorp 9:330 18 6 24113 Torggatan 2 A, Nyg 5 A-C 1990 Anderstorp 9:330 22 5 1 2 30114 Nygatan 3 1989-90 Anderstorp 9:330115 Brogatan 1959 Anderstorp 9:55116 Solrosvägen 17-19 A-B 1989 Anderstorp-Törås 2:250 1 2 2 5117 Storgatan 3 1966 Anderstorp 9:290 1 3 2 1 7118 Torggatan 4 C 1997 Anderstorp 9:330 24 24119 Brogatan 11 1998 Anderstorp 9:330 2 8 4 2 16120 Nygatan 1 2001 Anderstorp 9:330 2 8 4 2 16121 Ågatan 52 1900 Anderstorp 11:140SUMMA 135 256 195 40 2 628BURSERYD205 Kyrkvägen 5 A-G 1975 Burseryd 1:28 7 7211 Ekgatan 4 A-H 1988 Burseryd Stora 1:28 2 2214 Buregatan 9 A-C, 11 A-D, 13 A-H 1988 Stubbakull 2:19 1 7 8 16SUMMA 1 7 17 0 25BROARYD206 Bergåsa 1A-C 1961 Broaryd 4:4 4 8 12207 Björkvägen 14 A-F 1964 Broaryd 5:2 2 2 2 6208 Björkvägen 9 A-C 1970 Broaryd 2:42 2 1 3208 Bergåsa 2 A-C 1970 Broaryd 2:42 1 2 3210 Dalavägen 1 A-F 1979 Hestra 1:17 2 2 2 6212 Björkvägen 1-3 1982 Broaryd 2:4 3 3 6213 Björkvägen 5 1985 Broaryd 2:4 2 2 4SUMMA 10 11 19 40GISLAVED301 Stationsallén 7-9 1947 Gripen 9 2 7 3 12302 S Långgatan 26 A-B 1949 Musslan 1 3 6 2 11303 Torggatan 3 A-B 1958 Musslan 1 3 1 4 8303 S Långgatan 26 C 1958 Musslan 1 1 2 1 1 1 6304 S Långgatan 13 A-B 1953 Maneten 7 4 6 2 12305 Torggatan 5 A-C 1962 Maneten 6 3 4 10 1 18306 Södergatan 34 A-D 1965 Snickaren 1 2 2 12 2 18306 Nils-Gustavsgatan 37 A-I 1965 Snickaren 1 4 5 9306 Hallarydsvägen 42 A-G 1965 Snickaren 1 6 1 7308 Traststigen 1-11, 2 A-H, 4 A-B 1965-66 Trasten 2 12 76 54 18 160309 Västergatan 12-16 A-B 1968-69 Trasten 3 28 23 37 6 94310 Västergatan 15-17A-D, 19-21 A-C 1969-70 Trasten 4 3 36 48 8 3 98311 Traststigen 6 A-C, 8 A-D 1970-71 Trasten 2 9 32 9 2 52312 Anderstorpsvägen 4-6 A-B 1973-74 Dalen 10,11 47 35 33 2 117313 Danska vägen 9 A-B 1978 Dalen 7 31 20 10 61314 Anderstorpsvägen 2 1978 Dalen 8315 Henjavägen 44-46 A-E 1980 Katedern 1 12 4 2 18315 Marielundsgatan 41-47 A-E 1980 Katedern 1 28 8 4 40316 Henjavägen 48-58, A-F 1981 Katedern 1 44 12 6 62318 Lomells väg 1-7 1987 Gislow 6 21 11 32319 Bygatan 4 A-F, 6-8, A-D 1986-87 Byalaget 1 6 4 4 14319 Rotegatan 1 A-D, 3 A-B, 5 A-D 1986-87 Byalaget 1 4 3 3 10320 Bygatan 15 A-D, 17 A-B 1987 Radbyn 1, Utmarken 1 2 2 2 6320 Rotegatan 14-24 1987 Radbyn 1, Utmarken 1 6 6 6 18321 Loftgatan 12 A-B, 14 A-D, 16 A-B, 18 A-C 1987-88 Loftet 1 3 4 4 11321 Bygatan 3-9 A-D 1987-88 Loftet 1 5 3 3 11322 Danska vägen 5-7, A-C 1989 Dalen 7 2 7 3 2 14323 Odengatan 1-13 A-E 1989 Bärnstenen 1 7 14 7 7 35324 Odengatan 15-29 A-E 1989-90 Bärnstenen 1 8 16 8 8 40325 Henjavägen 6 C-D 1990 Balder 1 8 8327 Henjavägen 6 A-B, 8 1951,1990 Balder 1328 Sörgårdsvägen 5-21 1977 Blåsippan 1 9 9

fördelning 31/12 2012Lokaler Varm- Kallgarage Carportar Fastighets-Yta Totalt Yta Total garage Med motor- Utan motor- Med motor- Utan motor- område nrkvm antal kvm yta värmaruttag värmaruttag värmaruttag värmaruttag3075 1 15 3090 11 101512 512 2 1023261 3 144 3405 15 1031375 2 118 1493 7 1044612 3 61 4673 26 17 1051594 2 32 1626 1065097 5097 22 1078670 1 73 8743 40 1082104 2104 6 9 1091615 1 15 1630 6 5 1101 954 954 1111779 1779 1122367 2367 25 1 1131 535 535 1141 414 414 115321 321 116497 1 491 988 7 117744 1 716 1460 118978 978 119978 978 8 1201 163 163 12139579 19 3731 43310 46 77 53 31586 586 205169 1 434 603 4 2111219 1219 8 2141974 1 434 2408 0 0 12628 3 73 701 4 206340 340 207128 128 208216 216 3 208370 370 210411 411 212274 274 2132367 3 73 2440 4 3993 2 150 1143 13 301733 1 97 830 302416 1 347 763 303434 2 329 763 303654 7 638 1292 3041158 5 260 1418 3051301 1301 306928 928 306714 714 10 30610852 21 725 11577 3085994 4 406 6400 3096761 5 188 6949 79 16 3102959 4 813 3772 3116771 6 241 7012 49 3123299 3299 12 3131 178 178 3141241 1241 3152700 2700 30 3154158 4158 30 3162297 2297 6 318836 836 17 319603 603 319370 370 6 3201110 1110 320692 692 321651 1 237 888 3211064 1064 3222590 2590 15 3232960 2960 15 324392 392 3251 866 866 327518 518 32823

Lägenhet-, lokal- garage-Kommundel-Adress Byggår Fastighetsbeteckning 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok LägenheterFastighetsområde samt Totaltmindreantal330 Åbjörnsgatan 25 1993 Mjölonet 1332 Köpmangatan 1 A-C 1967 Gripen 10 1 1 1 3333 Regeringsg 18-20,Söderg 6-8 1948,1990 Tigern 8,9 6 5 3 1 15334 Lunnabovägen 15-21, A-B 1999 Stenmuren 1 6 2 8334 Stugvägen 8-14, 9-19, A-B 1999 Brunnen 1 8 10 2 20335 Verkstadsgatan 4 1991 Släggan 6336 Ängsg 4, Stationsallén 5 2003 Gripen 9 12 7 2 21337 Ängsgatan 6-8 2007 Gripen 9 13 22 10 45338 Ängsgatan 10 A-P 1985 Gripen 9 12 1 13SUMMA 190 477 353 101 15 1136REFTELE401 Torget 6-8 1968 Ölmestad 7:18 3 6 6 15402 Krongatan 1-8 1970-71 Ölmestad 23:5 10 26 8 44405 Krongatan 9 A-F, 10-11 A-D 1976 Ölmestad 23:9 8 6 14406 Hagagatan 20 A-B, 22 A-D, 24-26 A-B 1979 Ölmestad 5:6 4 4 4 12406 Idrottsvägen 1 A-H 1980 Ölmestad 5:6 2 4 2 8409 Malmgatan 2 A-N 1985 Ölmestad 8:27 8 4 12410 Malmgatan 4 A-L 1986 Ölmestad 8:27 8 2 10411 Tingshusallén 1-5 A-D 1990 Ölmestad 8:27 2 6 6 14412 Storg 53 A-J, 55 A-F, 57 A-J 1990 Ölmestad 21:3 22 6 28413 Tallberga, Södredal 3-6 A-B 1989 Sunnerås 3:1 4 4 8414 Skedesvägen 2 1953 Ölmestad 21:3 1 1 1 1 4415 Hagagatan 13-15 A-E 1971 Ölmestad 3:32 6 4 10SUMMA 28 93 51 7 179HESTRA501 Mogatan 17 A-D 1932 N:a Hestra Kyrkobol 1:9 1 2 1 1 5501 Agnvägen 3-5 A-B 1974-75 N:a Hestra Kyrkobol 1:9 4 12 8 24503 Mogatan 18 A-B 1970 N:a Hestra Kyrkobol 1:174 7 4 1 12504 Mogatan 20 A-B 1971 N:a Hestra Kyrkobol 1:175 2 6 2 3 13505 Mogatan 22 A-B 1967 N:a Hestra Kyrkobol 1:176 3 1 3 7506 Mogatan 24 A-B 1968 N:a Hestra Kyrkobol 1:177 2 4 4 10509 Östangatan 1-29 1976 Bjärsved 1:111 12 3 15510 Östangatan 2-8 1980 Bjärsved 1:132-1:135510 Västangatan 2-26, 1-7 1980 Bjärsved 1:132-1:135 3 6 6 2 17512 Sunnangatan 2 A-F 1981 Bjärsved 1:172 2 2 2 6513 Lugna gatan 2 A-M 1984 Bjärsved 1:172 2 5 5 12514 Milstensvägen 1 A-V 1986 Bjärsved 1:172 6 6 6 18515 Milstensvägen 3 A-L 1986 Bjärsved 1:172 2 4 4 10516 Milstensvägen 5 A-M 1987 Bjärsved 1:172 5 6 11517 Norska vägen 1-2 A-B 1989 Öreryd 4:46 2 2 4518 Milstensvägen 6-12 A-B 2000 Bjärsved 1:172 4 4 8SUMMA 36 67 58 10 1 172SMÅLANDSSTENAR601 Centrumplan 6 A-B 1959-60 Åtterås 3:124 1 1 2 4602 Malmgatan 3-5, Hörsjög 8 1963-64 Uvekull 2:131 2 5 5 12603 Malmgatan 9 A-C 1964-65 Uvekull 2:121, 2:122 6 12 6 24604 Strandsnäsgatan 2-4 1966-67 Fägerhult 2:24 7 2 2 6 17605 Villagatan 1 A-B 1966-67 Fägerhult 1:13, 1:14 8 8 16606 Furugatan 4-8 A-C 1966-67 Åtterås 19:48 6 24 8 38607 Furugatan 10-14 A-C 1970 Åtterås 19:49 6 12 12 30608 Furugatan 16-20 A-C 1970 Åtterås 19:50 6 12 12 30609 Furugatan 22-26 A-C 1972 Åtterås 19:51 6 12 12 30610 Hörsjögatan 6 A-F 1973 Uvekull N 2:140 9 6 4 19611 Aprikosgränd. 1-5, 2-8 A-D 1980 Åtterås 19:215 9 10 5 4 28612 Klementinst. 1-3, 2-4 A-D 1981 Åtterås 19:215 4 8 4 16613 Hörsjögatan 2 A-B 1984-85 Uvekull 2:19 21 2 23614 V Järnvägsg 17, Hörsjög 10 1986 Uvekull 2:32 15 7 4 26615 V Järnvägsg 19-21 1987 Uvekull 2:32 14 8 4 26617 Malmgatan 2 2010 Uvekull 2:32 9 7 16618 V Järnvägsg 13-15 1991 Uvekull N 2:131 21 2 23SUMMA 69 184 103 22 0 378SKEPPSHULT701 Gärdesvägen 1-15, Karlsrovägen 7-9 1987 Bölaryd 1:98 3 6 1 10702 Gärdesvägen 2-20 1989 Bölaryd 1:98 5 4 1 10SUMMA 8 10 2 20TOTALT 469 1103 806 182 18 257824

fördelning 31/12 2012Lokaler Varm- Kallgarage Carportar Fastighets-Yta Totalt Yta Total garage Med motor- Utan motor- Med motor- Utan motor- område nrkvm antal kvm yta värmaruttag värmaruttag värmaruttag värmaruttag1 409 409 330235 6 1430 1665 3321325 5 640 1965 333507 507 3341295 1295 3342 663 663 3351384 2 597 1981 3363106 2 84 3190 26 337825 1 104 929 33874826 80 9402 84228 36 114 168 6914 914 10 4012851 1 44 2895 24 4021258 1258 405740 740 12 406486 486 406815 815 7 409664 664 4101042 1042 4 4111864 1864 6 412550 550 413298 2 132 430 2 414543 543 41512025 3 176 12201 2 10 53369 2 172 541 5011546 1 29 1575 501747 1 154 901 6 503802 2 142 944 504439 2 230 669 505629 629 8 8 5061298 1298 6 5090 1 324 324 5101219 1219 510370 370 11 512781 781 5131110 1110 13 514644 644 8 515588 588 6 516282 1 172 454 517340 340 51811164 10 1223 12387 38 12 8 8331 1 442 773 601629 7 524 1153 6021326 1326 6031071 1071 11 604803 3 76 879 10 6052307 2307 6 11 6062034 2 531 2565 6 8 6072123 1 260 2383 6 4 6082042 1 324 2366 6 9 6091028 1028 6101755 1755 611972 972 6121432 2 736 2168 6131660 1660 13 6141672 1672 6151094 1094 6171486 1486 61823765 17 2893 26658 6 31 49 4759 759 701728 728 7021487 0 0 1487167187 133 17932 185119 94 273 335 24 4525

OrdlistaFörklaringar till ord och uttryck i årsredovisningen.AKTIEEn aktie är en andel i ett aktiebolag.Aktierna i AB Gislavedshus ägs till100% av Gislaveds kommun.AVSKRIVNINGKostnad eller värdeminskning som uppståttunder året till följd av förslitningav tillgångar.BALANSOMSLUTNINGSumma tillgångar i balansräkningen vidutgången av året, vilket också är likamed summa eget kapital och skulder.BALANSRÄKNINGBalansräkningen redovisar ABGislavedshus samtliga tillgångar ochskulder samt eget kapitalden 31 december.BOKFÖRT VÄRDEBokfört värde utgörs av tillgångarnasanskaffningskostnad efter avdrag förunder åren gjorda av-, ned- och uppskrivningar.BOLAGSSTÄMMABolagsstämma är aktiebolagets högstabeslutande organ och väljer bl a bolagetsstyrelse och revisorer. Den som äraktieägare har rätt att delta i bolagsstämmanoch kan då utnyttja sin rösträtti de frågor som behandlas. Antaletröster beror på hur många aktierman har.DIREKTAVKASTNINGDirektavkastning definieras som Fastigheternasdriftnetto/Fastigheternasmarknadsvärde där driftnettot utgörsav hyresintäkter minus drift inkl administration,underhållskostnader ochfastighetsskatt. Marknadsvärdetberäknas som taxeringsvärdet*1,33.DRIFTKOSTNADKostnad under året för den löpandedriften av en fastighet. Den bestårbl a av kostnader för vatten, städning,sophantering, kundförluster, försäkringar,administration.EGET KAPITALPengar som aktieägarna har betaltin, plus de vinster som har sparatsfrån tidigare år samt årets nettovinst.Nettovinsten framgår av sista radeni resultaträkningen.FASTIGHETFast egendom, t ex markområde medbyggnader och anläggningar som ärupptagen i fastighetsregister.KASSAFLÖDESANALYSDen visar hur mycket pengar sombetalats in till och ut från ett företagunder ett år, det vill säga hur företagethar skaffat och använt pengar.HYRESBORTFALLHyror som AB Gislavedshus inte erhållerp.g.a att lägenheter är outhyrda.LIKVIDITETLikviditet mäts genom likvida medel+ kund-fordringar + övriga kostfristigafordringars förhållande till kortfrisigaskulder och är ett mått på företagetsförmåga att överleva på kort sikt.KORTFRISTIGA SKULDERSkulder som skall betalas inom ett år.I denna port ligger skulder som skallbetalas inom det närmaste året t exskulder till leverantörer. Endast kortfristigdel ingår här, övriga skulder till långivareingår i långfristiga skulder.LIKVIDA MEDELDet är pengar som snabbt kan tar ianspråk, t ex kassa och bank samtkorta lån och placeringar.LÅNGFRISTIGA SKULDERSkulder till långivare och avsättningarför pensioner.MKRFörkortning för miljoner kronor.PERIODISERINGSFONDAvsättning till periodiseringsfond fårmaximalt uppgå till 25% av den beskattningsbarainkomsten. Varje års avsättningskallbilda en egen fond. Ett företagfår ha högst sex fonder. Har en fondinte frivilligt återförts till beskattning i sinhelhet senast vid taxeringen för detsjätte beskattningsåret efter det åt dåavsättningen gjordes sker en obligatoriskåterförening av bestående del.RESULTATRÄKNINGResultaträkningen visar vad som harhänt under ett år. Resultaten får mangenom att från intäkterna (vad manhar presterat) stegvis dra bort de olikakostnaderna (vad man har förbrukat).Är intäkterna större än kostnadernablir återstoden en vinst. Är intäkternamindre än kostnaderna blir det enförlust.RÄNTEBIDRAGBidrag som lämnas med en procentuellandel, idag 30%, av ett beräknat räntebelopp.Räntebeloppet utgörs avbidragsunderlaget × den subventionsräntasom gäller vid ingången avvarje femårsperiod.RÄNTESWAPAvtal om byte av räntebetalningar frånfast till rörlig räntesats och vice versa.RÄNTETÄVNINGSGRADRäntetäckningsgraden mäts genomdriftnettots (förvaltningsnetto + räntebidrag+ finansiella intäkter) förhållandetill förmåga att skapa ett intäktsöverskottsom täcker dess räntekostnader.Detta tal bör överstiga 100%.SOLIDITETSoliditeten mäts genom det egnakapitalets (aktiekapital + reservfond+ obeskattade reserver x 0,72 + uppskrivningsfond)förhållandet till balansomslutningenoch är ett mått på företagetsförmåga att överleva på lång sikt.TAXERINGSVÄRDEDet värde på en fastighet som fastställsvid taxering. Värdet skall normaltmotsvara 75% av marknadsvärdet förfastigheten. Se Not 31.TKRFörkortningen för tusen kronor.Femtiotusen kronor skrivs ofta 50.000:-.I årsredovisningen skrivs i stället 50 tkr.UPP- OCH NEDSKRIVNINGEn fastighet som har ett tillförlitligt ochbestående värde som väsentligt överstigerbokfört värde får skrivas upp. Haren fastighet på ba-lansdagen ett lägrevärde än det värde som följer av entillämpning av årsredovisningslagensövriga regler skall detta skrivas ner tilldet lägre värdet, om värdeminskningenkan antas vara bestående.UPPSKJUTEN SKATTSkatt som avser framtida skattekonsekvenseruppkomna pga skillnadi bokförings- och deklarationsvärden.26

Bilder från några områdensom stamrenoverats desenaste åren.GISLAVEDSHUS ett SABO-företagSABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är intresseorganisation för cirka 300 bostadsföretag.SABO-företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 33 till25 000 lägenheter. Gislavedshus med sina 2 570 bostäder är bland de 75 största. SABO-företagen ärbåde lokalt och nationellt mycket viktiga aktörer på den svenska bostadsmarknaden.Tillsammans äger och förvaltar medlemsföretagen cirka 775 000 bostäder med omkring1,35 miljoner hyresgäster. Ungefär var sjätte invånare bor hos ett SABO-företag.Flertalet av de allmännyttiga bostadsföretagen är aktiebolag och ägs av kommunerna, som ocksåutser företagens styrelse.

Prinfo AnderstorpE-mail: gislavedshus@gislavedshus.se - Hemsida: www.gislavedshus.seHuvudkontorTorggatan 3A332 28 GislavedTel. 0371-813 70Fax 0371-813 97OmrådeskontorBrogatan 1334 33 AnderstorpTel. 0371-173 63OmrådeskontorTraststigen 1332 32 GislavedTel. 0371-144 31ÖrerydOmrådeskontorMalmgatan 3333 31 SmålandsstenarTel. 0371-331 25Tallberga

Avveckling av ekonomiska föreningar- hur kan en avveckling av GIC göras.RegelverkRegler för avveckling av en ekonomisk förening framgår av lagen om ekonomiskaföreningar, Bolagsverkets anvisningar och – om det finns intaget - av resp. ekonomiskförenings stadgar.I stadgarna för Centralortsföreningen ”Gislaved i centrum” ek. fören. finns inskrivetregler för av hur medlem kan lämna föreningen (§§ 18 -19), upplösning, enbart hurekonomisk fördelning av tillgångar ska ske (§ 20), när avgång kan ske tidsmässigt (§ 17).I övrigt hänvisas till lagen om ekonomiska föreningar (§ 22).AvvecklningssättEkonomiska föreningar kan avvecklas genom Likvidation Konkurs – om föreningen är på obestånd Fusion – om den går upp i en anna ekonomisk förening Avföra föreningen – inte haft verksamhet på 10 årLikvidation kan vara frivillig eller måste ske tvångsvis. Upplösning av föreningen skergenom att tillgångar omvandlas till pengar (i den mån det behövs), skulder betalas ochtillgångarna fördelas enligt stadgarna.Frivillig likvidation sker genom beslut på föreningsstämma. För gällande beslutkrävs antingeno att samtliga röstberättigade varit närvarande på föreningsstämman ochröstat för beslutet, ellero att föreningen fatta beslutet på två efter varandra följandeföreningsstämmor, den första med enkel majoritet och den andra medtvåtredjedels majoritet av de röstande på föreningsstämman. (Vid skälför tvångslikvidation krävs bara enkel majoritet).Tvångsmässig likvidation beslutas av tingsrätten under vissa förutsättningar, somatt antalet medlemmar är mindre än tre, likvidationsskyldighet enligt stadgarna,konkurs under vissa omständigheter, inte drivs som var avsikten enligtstadgarna eller saknar styrelse och andra funktionärer.Hanteringen av likvidationsbeslutetFormalian kring likvidationsbeslutet är mycket formell. Styrelsen som verkställandefunktionär lämnar direkt över till utsedd likvidator, som ska handha avvecklingen, menska avge årsredovisning fram till likvidationstillfället. Särskilda revisorer ska utses.Eftersom bl a okända borgernärer ska efterlysas i sex månader tar processen ganskalång tid innan föreningen kan avslutas och tillgångarna är fördelade.

Förhållandet i GICAv stadgarna för GIC framgår att endast tre medlemmar antas till föreningen: Gislavedskommun, Svensk Handel i Gislaved och Fastighetsägare i Gislaved ek för.Utträde kan begäras av enskild medlem och ska ske skriftligt.Utträdesansökan ska behandlas av kommande föreningsstämma.Ordinarie föreningsstämma ska enligt lag om ekonomiska föreningar hållas inom sexmånader efter räkenskapsårets utgång. I GIC har den hållits på våren för sedvanlighantering årsredovisning, ge ansvarsfrihet och förrätta val.Extra föreningsstämma kan enligt lag styrelsen kalla till inom en vecka. I övrigt saknasbestämmelser för extra stämma i stadgarna, utan bestämmelser i lag gäller. Det innebäratt extra stämma kan begäras av en tiondel av de röstberättigade, dvs i GIC:s fall kan enmedlem begära extra stämma.Om en medlem utträder är man mindre än tre medlemmar i föreningen ochtvångslikvidation kan begäras hos tingsrätten.Utträde kan ske ”vid utgången av räkenskapsåret, som innefaller näst efter sex månaderefter det att medlem sagt upp sitt utträde”..Möjliga avvecklingsvägarMed hänsyn till att GIC endast har tre medlemmar talar bestämmelser i lag och stadgarför att en överenskommelse mellan de tre medlemmarna att likvidera och lägga nerföreningen i enighet på en stämma borde vara att föredra.Om två medlemmar är överens att lägga ner föreningen men en inte vill det, kan de tvåmed två stämmor få igenom beslutet. Det tar några veckor längre tid men beslutet blirdetsamma.Om en vill gå ur och de andra fortsätta, kan det ske efter sex månader. Medlemmen fårdå ut sin insats, som beräknas efter vissa grunder.Eftersom en ekonomisk förening inte ska ha mindre än tre ledamöter, som i sig är ettvillkor för tvångslikvidation, är detta inte ett verkligt alternativ.Om en årsstämma kommer att kunna ta ett sådant beslut i mars är tveksamt medhänsyn till att villkor för handelns inträde i GNAB inte är klarlagda, och en förändringav GNAB:s konsrtialavtal, bolagsordning och ev nyemission sannolikt inte är beslutadoch klar förrän tidigast under sommaren 2013.Extra stämma/or för nedläggning och likvidation av GIC kan tas när som helst underåret. Likvidationen tar minst åtta månader att genomföra, och så länge är kapitaletbundet i föreningen.Gislaveds kommuns beslutFrågan om hur ett förslag om nedläggning ska hanteras från kommunens sida måsteavgöras. Kommunstyrelsen kan ge sina styrelseledamöter i GIC uppdrag att lyfta frågani styrelsen för underhandsdiskussion.

För samtliga tre medlemmar torde det vara nödvändigt att en ev. överenskommelseom nedläggning sker under förutsättning att förankring kan ske till resp beslutandeorgan – kommunfullmäktige, årsmöte, årsstämma – för att styrelsen i GIC ska kunnalägga fram förslag om nedläggning till stämman i GIC.

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida1Ks §137 Dnr: KS.2012.162 00Gislaved i Centrum, GiCÄrendebeskrivningGislaved i Centrum (GiC) är en ekonomisk förening där Gislaveds kommun,fastighetsägare och Svensk handel i Gislaved är de tre medlemmarna. Kommunfullmäktigebeslutade den 18 december 2003, § 16 att bilda och anta stadgar förcentralortsföreningen Gislaved i Centrum, GiC.Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intressen genom att tainitiativ till:attattattattsamverka och stärka medlemmarnas utveckling,öka attraktiviteten i centralorten Gislaved,skapa en positiv utveckling för Gislaved som handels- och bostadsort,samtdriva utvecklingsprojekt i nätverksform.Planer pågår nu med att överföra handelsfrågorna för både Gislaved icentrum och i kommunen som helhet till Gislaved Näringsliv AB (GNAB).Kommunstyrelsen beslutade den 28 augusti 2012 att uppdra till kommunstyrelsekontoretatt bereda ett avvecklingsförslag av kommunens engagemang i Gislaved iCentrum (GiC).Ett underlag för den juridiska hanteringen för avveckling av ekonomiska föreningaroch hur detta kan appliceras på en avveckling av GIC behandlades vid kommunstyrelsenssammanträde den 10 januari 2013, § 21. Vid sammanträdet beslutadesatt uppdra till kommunens representanter i styrelsen för GiC att lägga ett förslagtill stämman om avveckling av GiC.Styrelsen i GiC har vid sammanträde den 21 februari 2013, § 5 föreslagit att GiCavslutas i samband med årsstämman under förutsättning att Handelsrådet underGNAB kommer till stånd enligt plan.BeslutsunderlagKommunfullmäktige den 18 december 2003, § 16Stadgar för Centralortsföreningen ”Gislaved i Centrum” ek. föringKommunstyrelsekontorets promemoria daterad den 30 november 2012Kommunstyrelsen den 11 december 2012, § 468Kommunstyrelsen den 10 januari 2013, § 21Gislaved i Centrum, den 21 februari 2013, § 5Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattatt Gislaveds kommun för sin del biträder förslag att avveckla denekonomiska föreningen "Gislaved i Centrum",Justerares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 137 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida2attattuppdra till bolagsombudet att biträda förslag om avveckling på årsstämman2013 och på eventuella kommande extra stämmor med den ekonomiskaföreningen samt därvid bevaka kommunens intressen. Skulle övrigamedlemmar inte vilja avveckla ”Gislaved i Centrum” ska Gislaveds kommunbegära utträde ur den ekonomiska föreningen, samtom avveckling sker ska Gislaveds kommun föreslås bli likvidator.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

REMISSVERSIONRUSREGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGIFÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Produktion: Regionförbundet Jönköpings län, december 2012Foton: Framsida samt sidorna 23, 26, 30 och 34: Anna Hållams, övriga: www.smalandsbilder.se.Illustrationer: Frida AxellPostadress: Box 255, SE-551 14 Jönköping | Besöksadress: Västra Storgatan 18 ATel: 036-10 75 57 | Fax: 036-10 20 16 | E-post: regionforbundet@regionjonkoping.sewww.regionjonkoping.se

InnehållREGION JÖNKÖPING » 2025 5VÄGEN FRAM TILL RUS 8VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI? 9UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR REGION JÖNKÖPINGS 11Människan, miljön och ekonomin 11Samsyn och samverkan 13Trender i resan mot framtiden 13Mycket att bygga på – en del att åtgärda 13Regional kraftsamling och ledarskap 14REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI » 2025 17En vision som lyfter 17Ett långsiktigt mål 17Två målområden: Näringsliv och Livsmiljö 20Fyra delstrategier med kraft i historien och sikte mot framtiden 20Delstrategi: En internationellt ledande industriregion 21Delstrategi: Ett breddat näringsliv med betoning påkunskapsintensiva företag 24Delstrategi: Ett inkluderande samhälle 28Delstrategi: En global livsmiljö 31Sju framgångsfaktorer för ett framgångsrikt arbete med delstrategierna 35Kunskap och kompetens 35Kommunikationer 35Innovation 35Klimat och energi 35Attraktivitet 36Globalisering 36Regional kraftsamling och ledarskap 36Den regionala utvecklingsplattformen 37GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 39Handlingsplaner 39Uppföljning 39Vem gör vad? 40KÄLLOR OCH UNDERLAG 41BILAGA 1: TRENDER I RESAN MOT FRAMTIDEN 43

Region Jönköping » 2025Eftersom världen ständigt förändras, så kommer gamla sanningar omvad som bygger framgång och tillväxt att ersättas av nya. Det finnsmånga tecken i tiden för att vi till och med kan tala om en helt ny kartasom vi behöver orientera efter för att nå utveckling och tillväxt.Om vi blickar framåt mot det samhälle vi kommer att leva i under slutetav 2020-talet är det ett samhälle som på flera punkter kommer att skiljasig radikalt från dagens. De kommande 15-20 åren kommer att innebäraminst lika stor strukturell förändring som de 15-20 år vi har bakom oss.Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är en vägvisare för regionens,det vill säga Jönköpings läns, samlade utvecklings- och tillväxtarbete.Strategin pekar ut vad som krävs för att Region Jönköping ska bli enframgångsrik och växande region till år 2025.Det regionala tillväxtarbetet är en ständigt pågående process som krävermedverkan och engagemang på alla nivåer och inom alla sektorer,av privata och offentliga aktörer såväl som enskilda länsinvånare. Vårambition har varit att forma en strategi som gör det möjligt att bådestyra och kontinuerligt följa upp resultaten av genomförda insatser. Vårförhoppning är att trots att dokumentet ligger på en visionär nivå skadet uppfattas som enkelt, med tydliga prioriteringar och mål, och samtidigtvisa på de utmaningar och möjligheter som utvecklingen ställerregionen inför.Förändring tar tid. Därför tar utvecklingsstrategin sikte på morgondagensframgångsfaktorer, inte dagens. Att enas om en övergripandestrategi är bara början. Den regionala utvecklingsstrategin bygger påatt det finns ett kraftcentrum med mandat, legitimitet och resurser attdriva utvecklingen framåt. Den regionala utvecklingsstrategin har därförformats i dialog med kommuner, landsting, högskola, myndigheter,organisationer, företag och allmänhet.Nu ska vi tillsammans skapa handlingskraft utifrån de prioriteringar somär gjorda. Konkreta handlingsprogram inom de strategiska områdenaska se till att det vi är överens om ska göras blir gjort. Det är nu arbetetmed att göra Region Jönköping till en av norra Europas ledandetillväxtregioner börjar på allvar.Bengt Dahlqvist Elin Lagerqvist Anders PansellOrdförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförandeRegionförbundet Regionförbundet RegionförbundetJönköpings län Jönköpings län Jönköpings län5 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Om Region JönköpingRegion Jönköping, det vill sägaJönköpings län, är den sjättestörsta regionen i Sverige.Regionens största stad ärJönköping, som utifrån folkmängdär Sveriges tiondestörsta tätort.s länRegionen har en unik strategiskposition i Sverigeoch i Skandinavien och ären naturlig nod i stråkenmellan storstadsregionernaStockholm/Mälardalen, Malmö/Öresundoch Göteborg.Regionen har alltid varit en mötesplatsoch ett centrum för kreativitet ochskaparkraft. Duktiga entreprenörer ochdriftiga företagsledare har gjort att regionenhar utvecklats till en av landets mestdynamiska småföretagarregioner. Högskolani Jönköping är utbildningsnavet som isamarbete med de tretton kommunerna ochLandstinget ser till att kunskap gror, växeroch sprids i alla delar av regionen.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 6

Vägen fram till RUSI det inledande kapitlet beskrivs vad denregionala utvecklingsstartegin är och vaduppdraget om regional tillväxt innebär. Härbeskrivs också vilka antaganden om hållbarutveckling, betydelsen av samverkan ochtrender som arbetet med den regionala utvecklingsstrateginbygger på. Därefter följerredovisningen av den regionala utvecklingsstrateginsinnehåll med vision, övergripandemål och beskrivning av delstrategier ochframgångsfaktorer.När delstrategierna betraktas i ljuset avframgångsfaktorer och avsikten med hållbarutveckling, framträder en rad insatser sombehöver genomföras. För dessa insatserkommer det att upprättas handlingsplaner.Arbetet med den konkreta nivån medhandlingsplaner, ansvar och resurser följerefter att denna regionala utvecklingsstrategiär fastlagd. Det sista kapitlet handlar omgenomförande och uppföljning av insatsersom ska göras utifrån de prioriteringar somredovisats. Sist finns också en bilaga som beskriverde trender som samhällsutvecklingenför med sig. Denna beskrivning innehållerockså en analys av vilka konsekvenser dessatrender kan få för Region Jönköping.Till grund för analyser och resonemang istrategin ligger resultaten av utvärderingav tidigare regionalt utvecklingsprogram,kartläggningar, enkäter och expertutlåtandensom gjorts under de senaste åren. Dessaåterfinns under rubriken Källor och underlag.Även befintliga regionala strategier och planersom finns sedan tidigare inom olika områden,till exempel Landsbygdsprogrammet,har i möjligaste mån beaktats. I framtagandetav innehållet i denna strategi finns också enmängd av organisationer och eldsjälar somengagerar sig för regionens utveckling.Genom enkät- och remissförfarandena har enbred representation säkerställts. Det har ävenarrangerats öppna seminarier och en öppenkanal via Regionförbundets webbplats underremisstiden som ett led i att öka möjlighetentill påverkan. Genom den politiska förankringenoch det politiska beslut som fattas ominnehållet i strategin, säkerställs att regionenskommuner och landsting har delaktigheti både framtagande och genomförandeav RUS.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 8

Vad är en regional utvecklingsstrategi?Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ärregionens verktyg för att vi ska möta och hanterade utmaningar vi ställs inför. Strategin ärett av flera underlag för statens planering ochinsatser, men också för Region Jönköpingsegna beslutsfattare. Det regionala utvecklingsarbetetoch de resurser som satsas frånregionen, staten och EU ska styras av prioriteringarnai RUS. Det främsta syftet med RUS äratt säkerställa samsyn och uppnå de mål omökad tillväxt, utveckling och människors hälsaoch välstånd som formuleras för den tid somstrategin omfattar. Det är också en förhoppningatt olika organisationer tar stöd av RUS isina utvecklingsarbeten.Det finns planeringsverktyg för utveckling påalla samhällsnivåer. RUS är den regionala länkeni en logisk kedja från lokala utvecklingsplaner,program och strategier till nationellaoch internationella.REGION JÖNKÖPINGRegional utvecklingsstrategi (RUS)Figur 1: Den regionala utvecklingsstrategin är denregionala länken i en logisk kedja från lokala utvecklingsplaner,program, strategier och överenskommelser tillnationella och internationellaDet är en ständigt pågående utvecklingsprocess,där den ena nivån påverkar den andraoch där programinnehåll överförs till nästanivå, uppåt och nedåt. RUS är ett paraply förregionens utvecklingsarbete och ett viktigtunderlag i gränsöverskridande samarbeteninom och utom regionen. RUS ska samordnasmed de nationella målen för utvecklingspolitikensamt kopplas till Europa 2020-strateginsom är EU:s övergripande strategi för utvecklingoch tillväxt.Uppdraget att i samverkan upprätta enregional utvecklingsstrategi beskrivs i förordning(2007:713) om regionalt tillväxtarbete.Där står bland annat att strategin ska ha sinutgångspunkt i en analys av regionens utvecklingsförutsättningaroch vara en samladstrategi för det regionala tillväxtarbetet.Ansvaret för det regionala tillväxtarbetetinnefattar, förutom skyldighet att utarbeta ettregionalt utvecklingsprogram och samordnagenomförandet av programmet, också attlöpande följa utvecklingen i regionen i förhållandetill regionala och nationella mål. Detinnefattar även att följa upp, låta utvärderaoch till regeringen årligen redovisa resultatenav det regionala tillväxtarbetet.I Sverige skapas nu en starkare regional nivåinom offentlig verksamhet. Syftet är att uppnåsamordningsvinster och tillräckligt stortbefolkningsunderlag för att komma fram tillbra lösningar. Samtidigt handlar det om attbehålla närhet till människor och verksamhetersom ska stå för utvecklingsinsatserna ochdriva utvecklingen framåt.RUS – en processDen regionala utvecklingsstrategin är enlevande process med ett dokument somverktyg och styrsystem. Vi startar i regionensvision för utvecklingen och landar ihandlingsplaner med åtgärder som årligenska följas upp och revideras. På vägen har vibeaktat ekologisk, social, kulturell och ekonomiskhållbarhet, trender i samhället ochidentifierade framgångsfaktorer.9 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

S. 17S. 43, BILAGA 1S. 20S. 11S. 35Figur 2. Den regionala utvecklingsstrategin är en processRUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 10

Utmaningar och möjligheter för Region JönköpingMänniskan, miljön och ekonominI Region Jönköping utgår vi från att regionalutveckling och tillväxt självklart måste varaliktydigt med hållbar utveckling. Frågan somständigt behöver hållas aktuell är hur vi kantillgodose våra behov idag utan att äventyrakommande generationers möjligheter atttillgodose sina. Hållbar utveckling innehållerömsesidigt beroende dimensioner: den socialaoch kulturella, den ekologiska och denekonomiska.Den sociala och kulturella dimensionenlyfter fram betydelsen av människors initiativ,engagemang och skaparkraft, liksom betydelsenav att resurser, inflytande och maktfördelas rättvist, jämlikt och jämställt samtatt alla människor garanteras social service,trygghet och delaktighet i samhällslivet. Ettgemensamt ansvar förutsätter ett samhällemed mångfald och demokratiska värderingar,i beaktande av FN:s deklaration om demänskliga rättigheterna och barnkonventionen.Kulturen förändras över tid och hållbarkulturell utveckling innebär att vanor, traditioner,seder och bruk måste respekteras ochvärnas.Den ekologiska dimensionen handlar om attekosystemen ska skyddas och utvecklas föratt ge förutsättningar för en god livsmiljö ochför att kunna leverera de ekosystemtjänstersom krävs för ett gott liv. Ekosystemtjänsterär de funktioner hos ekosystemet som pånågot sätt gynnar människan, det vill sägaupprätthåller eller förbättrar människansvälmående. De mest kritiska miljöaspekternasom utgör hinder för hållbar utveckling är klimatförändringarna,den kraftiga utarmningenav biologisk mångfald, brutna kretslopp avnäringsämnen och spridning av miljögifter.Vart och ett av dessa problem kan äventyrabåde nuvarande och kommande generationersmöjligheter att tillgodose sina behov.Den ekonomiska dimensionen syftar till attskapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden.Möjligheten att utveckla ett framtida hållbartvälfärdssamhälle hänger intimt sammanmed näringslivets utveckling. För den framtidaekonomiska tillväxten är produktivitetsutvecklingeni näringslivet och förmågan att utvecklaoch sälja nya varor och tjänster avgörande.Ett starkt och konkurrenskraftigt näringslivska bidra till att skapa hållbar tillväxt utan attäventyra miljön eller människors hälsa.Hållbar utveckling innebär alltså en ekonomiskutveckling som tillsammans med utvecklingför robusta ekosystem skapar förutsättningarför samhällen med social välfärd ochsammanhållning på kort och lång sikt. Hållbarutveckling förutsätter dessutom en förståelseför hur vår region samspelar med världen.Detta bidrar till en global solidaritet. Dethandlar om en effektiv och rättvis hushållningoch innebär ett stort mått av hänsynstagandetill världen utanför vår region.Målsättningarna för de olika dimensionernakan ge upphov till målkonflikter om endasten dimension beaktas i taget. Konflikter kanockså uppstå mellan kortsiktiga och långsiktigamål. Genom att på ett tidigt stadiumintegrera alla tre dimensionerna i beslutsfattandetkan många målkonflikter förhindrasoch besluten leda till att vi närmar oss enhållbar utveckling.Figur 3. En hållbar regional utveckling innebär attsamtliga dimensioner är beaktade.11 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHETOCH MÅNGFALDMed jämställdhet menas att kvinnor ochmän har samma rättigheter, skyldigheteroch möjligheter inom livets alla väsentligaområden. Det gäller till exempelmakt och inflytande, ekonomiskt oberoende,företagande, arbete, arbetsvillkoroch utbildning.Jämlikhet innebär lika rättigheter, skyldigheteroch möjligheter för alla oavsetttill exempel kön, etniskt ursprung,religion eller övertygelse, ålder, sexuellläggning eller funktionshinder.Att ha ett mångfaldsperspektiv innebäratt var och en har möjlighet att bidramed sin unika erfarenhet och kompetensså att samhällets mångfald blir en fungerandehelhet och gemensam tillgång.

Samsyn och samverkanFör att vi ska bli framgångsrika i arbetetför hållbar utveckling och tillväxt krävs attsamhällets insatser är samordnade så attresurserna riktas och används på bästamöjliga sätt. Ett väl fungerande samspelmellan offentlig verksamhet med politiskaföreträdare, högskola, forskningsinstitutoch näringsliv är nödvändigt, men ocksåatt enskilda invånare, föreningsliv, fackligaorganisationer och andra sammanslutningarär delaktiga. På så sätt hittar vi de församhället bästa helhetslösningarna och kanprioritera åtgärder som ger synergieffektermellan de sociala, kulturella, ekonomiskaoch miljömässiga dimensionerna.Trender i resan mot framtidenVår omvärldsanalys visar att utvecklingenmot 2020-talets slut kommer att präglas avtio trender eller skiften. I bilaga 1 (Trender iresan mot framtiden) finns en kort beskrivningav de identifierade trenderna och enanalys av vilka utmaningar som de för medsig för Region Jönköping. Sammantagetser vi en utveckling där världen blir allt mersammanflätad (globaliserad), där kunskapoch nätverk får ökad betydelse (kunskapssamhälle)och där tekniken demokratiserasoch sprids. Det är en utveckling där ländermed snabbväxande ekonomier blir alltmerinflytelserika, där innovativt tänkande tarstörre plats vid sidan om effektiv produktionoch där vi som människor, med ökadlevnadsstandard, blir allt mer kräsna. Det ärockså tydligt att det sker en stark urbaniseringav människor och företag till större ochstarkare tillväxtregioner.Mycket att bygga på – en delatt åtgärdaEn omfattande enkätstudie som gjordesinför arbetet med att ta fram den regionalautvecklingsstrategin ligger till grund förslutsatsen att det finns många tillgångar i regionenatt bygga vidare på och utmaningarsom måste hanteras. Studien visade blandannat följande:KUNSKAP OCHKOMMUNIKATIONER ÄR...... DE VIKTIGASTE OMVÄRLDS-UTMANINGARNA• ”Ökade krav på godakommunikationer”• ”Ökade krav på högre utbildningoch spetskompetens inomflera områden i arbetslivet”... DE VIKTIGASTE TILLGÅNGARNA• ”Högskolan i Jönköping”• ”Det geografiska läget mellande tre storstadsregionerna”... DET VIKTIGASTE ATT SATSA PÅ• ”Utveckla kommunikationernainternt och externt”• ”Utveckla Högskolan som enmotor i regionens och näringslivetsutveckling”, ”tillvaratastudenternas kompetens”Ur Sammanfattning av webbdialog,Kairos Future, 201113 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Region Jönköping har en lång och stolt traditionsom en av Sveriges ledande industriregioner.Till skillnad från industrin i många andradelar av landet har den också lyckats överlevaden ena industrikrisen efter den andra.Ett av skälen till detta är sannolikt företagskulturenmed relativt sett många mindre ochmedelstora företag med lokalt ägande ochmed stark förmåga till förnyelse och flexibilitet,men också den entreprenörsanda somfinns inom regionen.Entreprenörsandan och det dynamiska näringslivetär också det som internt i regionenses som de centrala tillgångarna vid sidan avHögskolan i Jönköping och det geografiskaläget mellan tre storstadsregioner.Ytterligare en viktig tillgång som regionenhar och som delvis hänger samman med densmåskaliga industrikulturen, är det starkacivila samhället, det rika föreningslivet ochen social närhet som för många uppfattassom positiv.Regionen har en hög andel sysselsatta avden arbetsföra befolkningen. Men med regionensframgång, byggd på yrkesskicklighetoch företagsamhet och med god tillgång tilljobb, har inte högre utbildning prioriterats.Den goda tillgången på arbetstillfällen haräven medfört att det historiskt sett inte alltidhar varit nödvändigt att fullfölja sin gymnasieutbildning,vilket är en förutsättning förhögre utbildning och kvalificerad yrkeskunskap.Behovet av höjd utbildningsnivå är nupåtaglig och en av de största utmaningarna.Samtidigt som länet är väl positionerat urett större geografiskt perspektiv, med ettutmärkt läge mellan de tre storstadsregionernaStockholm, Göteborg och Malmöoch en närhet till exempelvis Linköping/Norrköping, Växjö, Halmstad och Borås, harregionen flera utmaningar att hantera. Enär att regionen består av ett flertal olikalokala arbetsmarknader. Det betyder att deflesta arbetar i närheten av sin bostadsort.Möjligheten att röra sig mellan orter i länetmed allmänna kommunikationsmöjligheterär i flera fall begränsad. Det försvårar blandannat arbetspendling, möjlighet att skapanaturliga mötesplatser och ett för regionengemensamt fritids- och kulturliv.En av de stora utmaningarna för RegionJönköping handlar om att behålla alla detillgångar som är förknippade med industriregionenoch samtidigt förflytta sig ini kunskapssamhället. Det handlar om attbåde förädla befintligt näringsliv och skapafler kunskaps- och idébaserade företag. Dethandlar också om att både behålla det starkacivila samhällets alla positiva egenskaper,fliten och arbetsamheten och att öka nyföretagande,öppenhet inför det som är annorlundasamt nya former av nätverkande.Regional kraftsamlingoch ledarskapEn region eller ett län är inte en organisationeller ett företag. Den består av en lång radsjälvständiga aktörer, med egna agendor ochintressen. Den regionala utvecklingsstrateginska leda regionen genom en strukturförändring,ett paradigmskifte. Fokus förskjuts frånvälkända framgångsstrategier till nya sådana.Paradigmskiften kräver både förmågaatt se och formulera det nya och samtidigtkraftsamla och fokusera för att driva förändringen.Det arbete som regionen ska drivainnebär att våga starta förnyelse på ny nivå,bryta med gamla beteenden och vanor, attgöra nya saker på nytt sätt. Detta språng iutvecklingen kräver kraftsamling, kommunikationoch koordinering.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 14

I studien OECD TerritoralReviews Småland-Blekinge,som genomfördes på uppdragav regionförbundeni Småland och Blekinge,gjordes en genomgångav regionernas förutsättningar. Den visaratt det regionala politiska ledarskapet ärcentralt för utveckling och tillväxt, men denvisar också att den regionala utvecklingspolitikenpräglas av oklarheter i ansvars- ochresursfördelningen mellan de berörda offentligaorganisationerna.Den regionala utvecklingsstrategin byggerpå att det finns ett kraftcentrum med mandat,legitimitet och resurser att driva utvecklingenframåt. I såväl utvärderingen av dettidigare regionala utvecklingsprogrammet(RUP) som i dialogen inom ramen för dettaarbete, har just frånvaron av en sådan motorlyfts fram som en svaghet och ett hinder förutveckling. Här behövs regional kraftsamlingoch ledarskap. OECD understryker blandannat följande:• Engagera unga människor i regionalutveckling• Klargör rollerna för de aktörer somhanterar regional utveckling• Stärk det regionala ledarskapet• Ge ytterligare stöd och kraft åtregionala utvecklingsprogram• Främja och stärk den regionala planeringenmellan regioner• Vidareutveckla det offentlig-privatasamspelet• Främja kommunöverskridandesamarbete15 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Regional utvecklingsstrategi » 2025En vision som lyfterVisionen för Region Jönköping utgår frånden potential och de förutsättningar somfinns i regionen och är direkt kopplad tilllångsiktiga och övergripande mål. Den ärockså ett löfte. Den innebär att vi bestämtoss för hur vi vill bli uppfattade i det långsiktigaperspektivet – såväl inom regionensom utifrån. Visionen är en vägvisare och geross en mental bild av framtiden. Visionen förRegion Jönköping och den regionala utvecklingsstrateginär i sin kortform bara fyra ord,beskrivningen är något längre:REGION JÖNKÖPINGSKAPAR KRAFTMed kreativitet, livskraft och skaparglädjemöter Region Jönköpingutmaningen att förena historia ochtradition av föreningsliv, samarbete,företagsamhet och industriellt kunnandemed innovation, vetenskap,globala nätverk samt en unik förståelseför människors behov och drömmarför att kunna leva ett bra liv.År 2025 är Region Jönköping en avnorra Europas ledande tillväxtregioner.Ett långsiktigt målDet långsiktiga målet tar avstamp i visionenoch sammanfattar vad det är vi vill åstadkommai Region Jönköping de närmasteåren:Den snabba regionenRegion Jönköping är flexibel och tillgänglig.Vi rör oss och agerar i ett globalt samhälle. Vikan snabbt upptäcka, möta och anpassa osstill förändringar i vår omvärld. Vi har tillgångtill snabb och säker IT. Tillgängligheten tillregionens alla delar är god med många tvärförbindelser.Med snabba, enkla och effektivatransporter kan vi ofta och lätt ta både människoroch varor från en plats till en annan,inom regionen och över länsgränserna på ettmiljömässigt hållbart sätt.Den öppna regionenVi är en enad och dynamisk region somtillsammans agerar kraftfullt. Vi ser till helaregionen, men är också medvetna om varandrassärdrag och olika förutsättningar. Vi sergränsöverskridande samarbete som en förutsättningför utveckling, både när det gällergeografi och verksamhet. Region Jönköpingär öppen, tolerant och gränslös – för allamänniskor, för varor, tjänster och kapital.Den smarta regionenRegion Jönköping kännetecknas av klokskap,kunskap och kompetens. Vi satsar på nyteknik, utbildning och forskning. Vi tar tillvaraden potential och livskraft som finns i regionenoch vi använder våra resurser smart ocheffektivt. Vi tar tillvara erfarenhet, kunskapoch färdigheter hos både kvinnor och män,unga som gamla, och hos personer med olikaetnisk bakgrund och kultur.EN SNABBARE, ÖPPNAREOCH SMARTAREREGION JÖNKÖPING17 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

År 2025 pågår byggandet av nya järnvägarsom öppnar fler marknader för regionensinvånare och företag.Jönköping stärker sin position som knutpunkt itransportsystemet och vår region knyts sammanmed andra arbetsmarknadsregioner.Regionens företag tar stora kliv i utvecklingendå smarta kommunikationer och snabbatransporter knyter ihop oss med de storamarknaderna. Regionen har god tillgång påarbetskraft med rätt kompetens och invånarnahar goda möjligheter att röra sig över enstörre geografisk arbetsmarknad.

Två målområden:Näringsliv och LivsmiljöEn region är i stor utsträckning dess företagoch människor. En framgångsrik strategimåste därför syfta till att skapa förutsättningarför ett bärkraftigt näringsliv och en godlivsmiljö för de människor som ska bo, vistasoch verka i regionen.RUS tar avstamp i de tillgångar som regionenhar, till exempel en lång och djupt rotad entreprenöriellindustrikultur. I framtiden handlardet om att behålla och driva på utvecklingenav nuvarande industri. Det handlarockså om att stärka utbildningskulturen ochhöja utbildningsnivån i befintligt näringsliv.Samtidigt skapas förutsättningar för framväxtenav nya kunskaps- och tjänstenäringar somkan komplettera och stödja en utvecklad ochframgångsrik industri.Strategin tar också avstamp i den täthet avsociala nätverk och föreningsliv som kännetecknarregionen. I framtiden handlar detom att stärka utvecklingen mot en attraktivlivsmiljö för de människor som ska verka iframtidens arbetsliv i ett globalt samhälle. Dåinnebär en god livsmiljö inte enbart tillgångtill bostäder, servicefunktioner, kultur ochmötesplatser. Det gäller även att låta världeninteragera i regionen genom goda kommunikationersamt en mångfald av människoroch uttrycksmöjligheter. Det innefattar ocksåskolor i toppklass, ett inkluderande och öppetsamhälle och hälsosamma livsmiljöer därkvinnor och män ges lika möjligheter.Visionen konkretiseras i två målområden somska vara vägledande i utvecklingsarbetet:näringsliv och livsmiljö.MÅL FÖR LIVSMILJÖÅr 2025 är Region Jönköping en globallivsmiljö som präglas av socialt ochkulturellt ansvarstagande.Fyra delstrategier med kraft ihistorien och sikte mot framtidenDe övergripande målen innehåller ett tidsperspektiv.De siktar på att använda ochutveckla det som redan är och att bygga uppnågot nytt inför framtiden. Därmed kan detvå övergripande målen översättas i fyra huvudinriktningarsom också är de delstrategiersom har identifierats som de mest avgörandeför regionens fortsatta utveckling.Region Jönköpingskapar kraftFigur 4. Den regionala utvecklingsstrateginsfyra inriktningarMÅL FÖR NÄRINGSLIVÅr 2025 är Region Jönköping en konkurrenskraftigindustriregion och harett breddat näringsliv med betoning påkunskapsintensiva företag.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 20

FYRA DELSTRATEGIERDelstrategi: En internationelltledande industriregionEn internationellt ledande industriregionhar företagmed kunder över helavärlden. Företagens produkteroch tjänster efterfrågasinte främst på grund av lågapriser eller närhet. Deras konkurrenskraft liggeri förmågan att tillsammans med sina kunderkunna ta ett helhetsansvar och levereramed bästa kvalitet och bidra med konstruktivsamverkan och ömsesidig utveckling. En starkoch konkurrenskraftig industri är en förutsättningför att vi ska behålla en bra välfärd ochhög sysselsättning i hela regionen.Ett starkt och konkurrenskraftigt näringslivska bidra till att skapa hållbar tillväxt utan attäventyra miljön eller människors hälsa.En internationellt ledande industriregionerbjuder produkter och tjänster med högtkunskapsinnehåll och höga förädlingsvärden.Det förutsätter att näringslivet har en tät samverkanmed lärosäten och forskningsinstitut,lokalt och globalt, där forsknings- och innovationssamarbetendriver utvecklingen framåt.MÅLRegionens välstånd byggs av ettdynamiskt näringsliv som innefattarindustriföretag med spetskompetenssom skapar produkter och tjänstermed hög kvalitet och efterfrågan på eninternationell marknad.NulägeRegionens många små och medelstora industriföretaghar visat sig vara livskraftiga och haren stor förmåga till omställning och överlevnadbåde vid hög- och lågkonjunktur.I vissa delar av regionens kommuner är mer änhälften av befolkningen i yrkesverksam åldersysselsatta inom industrin. Utöver att industrinskapar arbetstillfällen är den också ett lokomotivsom drar andra verksamhetsområden, tillexempel handels-, service- och tjänsteföretag.Genom att industrisektorn är så välrepresenteradi regionen, både när det gäller antalföretag och olika industrigrenar som skog,trä, metall, plast/gummi och livsmedel (råvaruproduktionoch förädling) skapar detta enstor konkurrensfördel. Mångfalden av företagoch industrigrenar skapar en konstruktivkonkurrenssituation samtidigt som närhetentill denna mångfald av företag gör sektornmindre sårbar. Detta gör att förutsättningarnai vår region för att kunna bedriva lönsamindustriproduktion är bland de bästa i landet.Även i ett internationellt perspektiv står sigregionens konkurrensfördelar inom industriproduktionväl.Samtidigt som globaliseringen har inneburittillgång till en större marknad har den ocksålett till hot i form av ökad konkurrens frånandra delar av världen. Det är även rimligtatt anta att transportkostnader globalt settblir högre. Detta talar dock för ökad industriproduktioni Sverige och då inte minsti vår region. Kortare produktlivscyklar ochkortare ledtider pekar också i samma riktning.Utvecklingen går mot att kunna mötakundernas individuella behov inom ramen förproduktion av stora volymer. Detta gynnarvår region om vi förmår att bygga upp denkompetens som krävs inom näringslivet föratt kunna ta ett större ansvar mot kunden.Vikten av väl utvecklade logistiktjänster fårallt större betydelse och detta stärker regionensredan etablerade logistikposition.Drivkrafter för förändringRegion Jönköping ska fortsätta att vara enframgångsrik industriregion och stärka sininternationella position. För att lyckas krävsdet att vi tar det bästa ur regionens industriellatradition – den tekniska nyfikenheten,anpassningsförmågan och pionjärandan sompräglat företagen och regionen i stort – in ien ny tid.Den internationella konkurrensen fortsätteratt öka, särskilt från länder med lågaproduktionskostnader. Stora globala kunderkräver större åtaganden och närvaro frånsina leverantörer. Eftersom andelen små och21 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

medelstora industriföretag dominerar i regionenär det en stor utmaning att möta dessakrav. Enskilt har företagen i nuläget varkenfinansiellt eller kompetensmässigt de förutsättningarsom krävs för att kunna erbjudaprodukter och affärsupplägg som är konkurrenskraftiga.Det ställs alltså ökade krav påsamverkan mellan företagen.En annan effekt av nya köpmönster hoskunderna är att de efterfrågar mer färdigaprodukter eller moduler från leverantörernaoch inte delar som de själva sätter samman.Detta innebär att det krävs en bredare kompetensoch större resurser hos leverantörernaeller att man bildar allianser med andra leverantörerför att tillsammans kunna motsvarakundens förväntningar och krav. För att regionensnäringsliv ska fortsätta vara konkurrenskraftigti ett internationellt perspektiv ärdetta en avgörande väg att gå. Vi behöverockså bli bättre på att attrahera investeringarutifrån till regionen som kompletterar ochstärker det befintliga näringslivet.För att kunna fortsätta vara en stark industriregionkrävs ökat förädlingsvärde ochkunskapsinnehåll i produkter och tjänster ochfler egna starka varumärken. Vidare är merinnovation, design och marknadsföring samtökad samverkan med lärosäten och forskningsinstitutlokalt och globalt avgörandefaktorer.Befintlig industri behöver välutbildad arbetskraftinför framtiden. Såväl teknikutvecklingsom affärsprocesser kräver allt högre kompetensoch ställer krav på företagen att arbetastrategiskt med kompetensförsörjning.Vi behöver även få en tätare samverkan mellanskolor och arbetsliv med en bättre matchningmellan de utbildningar som erbjuds ocharbetslivets behov av kompetenser. Mångaföretag ser Högskolan i Jönköping som sinnaturliga rekryteringsbas och den är en viktigförutsättning för att företagen ska kunnafinnas kvar i regionen. Den nära kopplingenmellan regionens näringsliv, Högskolan iJönköping och forskningsinstitut skapar attraktivitetetoch får studenter att välja Jönköpingframför andra studieorter. Högskolan iJönköping har flera roller i regionens utveckling;som utbildningsanordnare, som skapareav ny kunskap genom forskning, som länk iinternationella kontakter, som arbetsgivareför kvalificerad arbetskraft och som attraktivitetsfaktor.Därmed är det också viktigt attHögskolans verksamhet är tillgänglig för helaregionen.En åldrande befolkning tillsammans med utflyttningav invånare är en stor utmaning ochkommer bli så än mer framöver. Fler skullebehöva utbilda sig till tekniska yrken. Dettagäller allt från utbildningar på gymnasienivå,på högskole- och yrkeshögskolenivå och påforskarutbildningsnivå. Bristen på arbetskraftmed rätt kompetenser riskerar att urholka dekonkurrensfördelar som historiskt funnits i vårregion. Eftersom den övervägande delen avindustrisektorn dessutom är lokaliserad påsmå orter där befolkningen minskar, är dettaen av de största utmaningarna. Vi behöverdärför hitta bättre former för att attraheraoch aktivera alla som vill bo och verka iregionen. En ökad rörlighet av arbetskraftenär nödvändig för att vi ska klara den framtidakompetensförsörjningen, och då måstehindrande strukturer som exempelvis denkönssegregerade arbetsmarknaden brytas.Näringslivsstrukturen i Region Jönköping karaktäriserasav en kvinnodominerad offentligsektor och en mansdominerad tillverkandeindustri. Kvinnor och män befinner sig alltsåinom olika yrken, näringsgrenar och sektorer.För att ta tillvara på kompetens och arbetskraftmåste regionen ha en arbetsmarknaddär kvinnor, såväl som män, oavsett ålder ochetnisk bakgrund är delaktiga på lika villkoroch uppmuntras att göra otraditionella utbildnings-och yrkesval.Det finns en stor oanvänd potential hosnyanlända invånare, förutsatt att möjligheteroch resurser skapas för att deras kompetens,språkkunskaper och erfarenheter ska kunnaRUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 22

FYRA DELSTRATEGIERvalideras och tas tillvara. Likaså behöver vi blibättre på att rekrytera arbetskraft från andraländer med spetskompetens som efterfrågasi regionen. Det är en stor förlust när utländskastudenter vid Högskolan inte stannar iregionen efter avslutad utbildning.Företagen verkar på en global marknad.Eftersom slutkunderna alltmer efterfrågarprodukter med hög miljöprestanda kommerdetta bli en än mer betydelsefull faktor vidval av produkt och leverantör. Denna utvecklingär också nödvändig då det handlar omatt lösa dagens miljöproblem och förebyggamorgondagens genom att hushålla mednaturresurserna.I Region Jönköping berörs vi av 14 av de16 nya nationella miljökvalitetsmålen somdessutom innebär att företag, myndigheteroch andra samhällsaktörer förväntas föra inmiljöhänsyn i den egna verksamheten ochplaneringen. Till detta kommer företagensökade samhällsansvar som ofta går underdet engelska begreppet Corporate SocialResponsibility (CSR).År 2025 är företags- ochinnovationsklimatet ochstrukturen av underleverantörerså attraktiv att företagväljer att etablera sinahuvudkontor i regionen.23 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Delstrategi: Ett breddat näringsliv medbetoning på kunskapsintensiva företagTillväxt och välstånd i framgångsrikaregioner drivs avgod tillgång på välutbildadarbetskraft, en mångfaldav specialiserade tjänster förbåde människor och företagsamt goda förutsättningar förnyföretagande.Regionens ekonomiska tillväxt bygger påföretagens dynamik och interaktion. Ettbreddat näringsliv bidrar till detta ochdärför är exempelvis en stärkt kulturell ochkreativ sektor och en utvecklad tjänstesektormed betoning på kunskapsintensiva företagen avgörande förutsättning.Kunskapsintensivt arbete karaktäriseras avatt det ställer höga krav på expertkunnande.Medarbetare ska med sin spetskompetenslösa komplexa och ofta unika problem.Kunskapsintensiva företag producerar idéer,koncept och affärer snarare än fysiska varor.Produkter från kunskapsintensiva företaguppfyller inte enbart krav på funktionalitetutan har också andra utvecklade kvalitetersom exempelvis inbyggda smarta tekniskasystem och snygg design. Det kan ocksåhandla om företag som utvecklar paketerbaraoch industrialiserbara tjänster somprogramvara eller onlinespel, som specialiserarsig på att analysera eller visualiseradigital information eller kanske utvecklaroch marknadsför koncept och produkterutan att själva tillverka de fysiska produkterna.Kunskapsintensiva tjänster finns ocksåinom exempelvis hälso- och sjukvården,liksom den finansiella sektorn för företagoch privatpersoner.Om företagen tidigare främst konkurrerademed låga priser, så är produkternas funktionoch egenskaper, det vill säga kunskapsinnehåll,en stor konkurrensfördel i dag. Tillutvecklingen av ett alltmer kunskapsberoendenäringsliv hör ett snabbt växande behovav forskning och utveckling (FoU). Det ärsamtidigt ett uttryck för att omvärldens kunskapsutvecklingmedför att produkter åldrasoch blir utkonkurrerade allt snabbare. Ettbreddat näringsliv med betoning på kunskapsintensivaföretag behövs för att stödjaden etablerade industrin att bli internationelltkonkurrenskraftig.MÅLEn bred, dynamisk och kreativ företagsamhetbidrar till hållbar utvecklinggenom nya verksamheter och kunskapsintensivaprodukter och tjänsterför människor och företag.NulägeFörutsättningarna för framväxten av nyakunskapsintensiva näringar som kan kompletteraoch stödja industrin är goda. Regionenkännetecknas av en entreprenörsanda och enentreprenöriell industrikultur, som innebär attdet finns en stor kompetens i att driva företag.Region Jönköping har en stor andel små ochmedelstora företag. Små och medelstoraföretag är centrala drivkrafter för innovationtack vare deras förmåga att snabbt och effektivtomsätta idéer i framgångsrik verksamhet.Snabbväxande företag är avgörande förutvecklingen och för att påskynda de strukturellaförändringar som regionen behöver föratt bli en mer kunskapsbaserad ekonomi medhållbar tillväxt och kvalificerade arbetstillfällen.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 24

FYRA DELSTRATEGIERI regionen finns en väl utvecklad stödstrukturför nyföretagande och flera aktörer ärinblandade. Denna struktur finns i samtligakommunhuvudorter, vilket skapar en starkplattform för att ta tillvara och utveckla enstark kunskapsintensiv näring i hela regionen.I regionen finns även exempel på nya arenoroch miljöer där företag i nya branscher kanutvecklas och etableras, till exempel inomdigital kultur och e-sport.Breddningen av näringslivet omfattar ocksåutvecklingen av gröna näringar och landsbygdsföretag.Ett långsiktigt arbete harockså pågått under många år för att tatillvara på de goda förutsättningar som finnsi regionen för turist- och besöksnäring. Arbetethar rönt stora framgångar och nu är måletbland annat att få till stånd ett lönsamt åretrunt-utbud och ett hållbart nyttjande av unikanatur- och kulturvärden.Drivkrafter för förändringFöretagande i starka tillväxtregioner drivsi första hand av tillgången på välutbildadarbetskraft med kunskaper som kan omsättasi tjänsteverksamheter. I detta avseende harvår region ett stort utvecklingsutrymme. Detfinns också tunga argument för att kreativitetoch entreprenörskap hänger samman medlokalsamhällets öppenhet. Just öppenhet ären avgörande förutsättning för nyskapandeoch för att vi ska kunna bredda vårt förhållandetill innovation. Innovation är ”implementeradkreativitet” och handlar om nyasätt att skapa värde för samhälle, företag ochmänniskor. Värdet uppstår i tillämpningen,användningen och spridningen av en innovation.Det värde som skapas kan vara ekonomiskt,socialt och miljömässigt.En viktig fråga för ett innovativt och nyskapandenäringsliv är att ta tillvara hela regionenskompetens och kraft till nyskapande. Vibehöver därför hitta former för att attraheraoch aktivera alla medborgare oavsett kön,ålder eller bakgrund. En mångfald av företagkräver en mångfald av entreprenörer.En förutsättning är att stödja nyföretagandeoch entreprenörskap hos alla. Det är därförangeläget att satsa på bland annat kvinnorsföretagande och på kulturella och kreativanäringar och tjänster.Informations- och kommunikationsteknologinskapar möjligheter för förnyelse inomoffentlig och privat verksamhet. Den erbjudernya sätt att möta de samhällsutmaningarvi står inför. Den erbjuder också företag pålandsbygden, till exempel inom de grönanäringarna, att utvecklas och interageramed företag i större städer och omvärldeni stort. Forskningen är också ett verktyg föratt på ett kvalificerat sätt att lösa de problemoch samhällsutmaningar vi står inför.Forskningen behöver därför också i störreutsträckning knytas till innovation och företagandeän vad som görs idag.Regionen har en alltför liten andel tjänsteföretag.En långsiktigt hållbar tillväxt ochen växande arbetsmarknad förutsätter atthela regionens tillgång till ett brett utbudav tjänster växer. Tillgången på exempelvisstödtjänster till företag har utvecklatsmycket positivt i regionen de senaste tioåren. Men tillgången på sådana tjänster ärfortfarande avsevärt mindre än i grannlänen.Tillgång till kvalificerade finansiella tjänsteroch förmåga att på plats fatta större finansiellabeslut är grundläggande för modernaregioners tillväxt.25 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

För att attrahera och tillgängliggöra spetskompetensär det viktigt att erbjuda attraktivamiljöer för människor och företag att booch verka i. Marknaden är global och öppenför handel oavsett var man bor. Det geografiskasammanhang där företaget verkarbehöver präglas av låga inträdeshinder,social tolerans, goda incitament för entreprenörskapoch traditioner som uppmuntrarnyföretagande. Här finns stora möjligheter tillförbättringar för stärkt attraktivitet.Utvecklingen för ett mer klimatsmart samhällefår också stora konsekvenser för frågorsom rör exempelvis uppvärmning, transporteroch bebyggelsestruktur. Med bland annaten stark industritradition, stor tillgång tillförnybar energi och en förhållandevis starkmiljöteknikindustri finns möjligheter att dranytta av skiftet mot allt starkare miljöfokus ien miljödriven företagsutveckling.År 2025 är regionensforskningskapaciteti nivå med ledanderegioner i Europa.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 26

FYRA DELSTRATEGIER27 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Delstrategi: Ett inkluderande samhälleEtt inkluderandesamhälle är ettstarkt samhälle.Det bygger påatt alla grupperav människor fungerar tillsammans, accepterarvarandras olikheter och känner tillit. Socialsammanhållning uppnås genom människorslika möjligheter att delta och bidra i samhället.Att öka människors delaktighet är viktigt,inte bara ur demokratisk synvinkel utan ocksåur ett folkhälsoperspektiv. Grundförutsättningarär tillgång till arbete och bostäder,offentlig sektor med hög måluppfyllelse, välfungerande trygghetssystem och tolerans.Ett inkluderande samhälle har sin grund i denallmänna förklaringen om mänskliga rättigheter”Alla människor är födda fria och lika ivärde och rättigheter”. Ett inkluderande samhälleär tillgängligt för alla. Utanförskap kanha sin grund i fattigdom, sjukdom, arbetslösheteller diskriminering på grund av etnicitet,religion eller annan trosuppfattning, politiskövertygelse, kön, sexuell läggning, könsöverskridandeidentitet eller uttryck, funktionshindereller ålder. Hinder som identifierasåtgärdas, och diskriminering förebyggs ochbekämpas i ett inkluderande samhälle.Utbildning och arbete är avgörande för attmänniskor ska kunna vara delaktiga i samhälletoch hantera utmaningar. Utöver ett välutbyggt och fungerande utbildningssystemär det enligt EU åtta nyckelkompetenser somvarje individ behöver för ett framgångsrikt livi ett kunskapssamhälle: Kommunikation påmodersmålet, kommunikation på främmandespråk, matematiskt kunnande och grundläggandevetenskaplig och teknisk kompetens,digital kompetens, lära att lära, social ochmedborgerlig kompetens, initiativförmågaoch företagaranda samt slutligen kulturellmedvetenhet och kulturella uttrycksformer.Att få människor som står utanför arbetslivettillbaka till egen försörjning kräver ettlångsiktigt socialt investeringstänkande ochen samverkan baserat på en helhetssyn kringden enskilda människan. Att få fler människori arbete är även en grundförutsättning för attkunna hantera kommande generationsväxlingpå arbetsmarknaden.MÅLAlla människor har lika möjligheter attdelta och bidra i ett tillgängligt ochsammanhållande samhälle.NulägeRegion Jönköping har av tradition ett starktföreningsliv, framförallt inom kyrkliga samfundoch idrottsföreningar. Vi har alltså detkitt och de starka nätverk som behövs för atthålla samman och skapa tillit. Folkrörelserna,föreningslivet och den ideella sektorn har enstor betydelse för den sociala ekonomin.Regionens tillväxt och välfärd är beroende avatt så stor del av befolkningen som möjligt hararbete. Region Jönköping har en lång traditionav hög sysselsättning. När fyrtiotalistgenerationengår i pension påverkas tillgångenpå arbetskraft. Detta gör att vi måste blibättre på att integrera människor som inte hararbete samt attrahera nya invånare till regionen.Det ställer också krav på att arbetslivetär utformat så att det finns möjligheter till ettlivslångt lärande, det vill säga rörlighet mellanutbildning och yrkesverksamhet, tid för återhämtningså att människor klarar av att varayrkesverksamma längre och att kvinnor ochmän har den kompetens som efterfrågas. IRegion Jönköping finns ett väl utbyggt systemmed lärcentrum som gör utbildning tillgängligi hela regionen.Certifiering av arbetsgivare som tar emotmedarbetare som står utanför arbetslivet harpåbörjats liksom insatser för att få fler verksamheteratt göra socioekonomiska bokslut.Arbetet med validering, som innebär attmänniskors samlade kunskaper och färdighetervärderas och intygas, pågår men behöverutvecklas ytterligare för att få fler människor iarbete eller förkorta studietiden.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 28

FYRA DELSTRATEGIERDrivkrafter för förändringInom arbetslivet ställs idag högre krav äntidigare på medarbetarnas kompetens.Många enkla arbeten har försvunnit genomutflyttning av produktion eller ökad automatisering.Kraven på effektivitet har ocksåökat. Sammantaget finns det idag mindremarginaler och tröskeln för att komma inpå arbetsmarknaden har blivit högre, vilketlämnar en större del av befolkningen utanförän tidigare.Många som varslats vid neddragningar ochen stor del av nyanlända invånare är interustade så att de klarar konkurrensen omarbete. De människor som finns tillgängligaför rekrytering har alltså inte den kompetenssom efterfrågas. Utbildning är därför denabsolut viktigaste faktorn för att få fler människori arbete.Det behöver finnas möjligheter för livslångtlärande, både under tiden som anställd föratt klara ökade kompetenskrav, och i formav omskolning vid arbetslöshet. Utbildningarnabehöver göras tillgängliga framför alltför de som saknar studietradition eller stödav de närmaste att välja studier framförarbetslöshet. Stöttning och vägledning behöverockså ges under studietiden för att fågod genomströmning på utbildningarna ochför att människor ska utvecklas.Samverkan pågår i regionen för att motverkautanförskap, men här finns ett stortförbättringsutrymme. Offentliga aktörermåste fortsätta driva utvecklingen till ettmer integrerat arbetssätt för ett inkluderandesamhälle.Den demografiska utvecklingen visar attandelen av människor i arbetsför ålderkommer att minska. Samhällsbördan fördem som är i arbetsför ålder kommer alltsåatt öka eftersom färre ska försörja fler äntidigare. Därför är det också viktigt att arbetsgivarefrämjar de anställdas hälsa. Medkommande utmaningar inom exempelvisäldreomsorg och med ungas psykiska hälsaär det nödvändigt att investera för ett hållbartarbetsliv.Vi måste intensifiera integrationsarbetet,eftersom regionens hela nettoinflyttningkommer från utlandet. Främlingsfientlighetoch diskriminering av personer med invandrarbakgrundbidrar till minskad attraktivitet,vilket i sin tur leder till minskad inflyttningoch brist på mångfald.En eftersatt infrastruktur och begränsadtillgång till kollektivtrafik hämmar möjlighetentill arbete, särskilt för dem som saknarkörkort eller har begränsade ekonomiska resurser.Ökad möjlighet till pendling är alltsånödvändigt för att öka den funktionellaarbetsmarknaden för både kvinnor och män.Vi har också en stor förbättringspotential iatt använda kulturen som mötesplats för ettstarkt och sammanhållande samhälle sompräglas av tillit och tolerans.29 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

År 2025 är arbetslivet tillgängligtför alla i arbetsförålder. De som arbetar återspeglarmångfalden av människori samhället i stort.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 30

FYRA DELSTRATEGIERDelstrategi: En global livsmiljöEn global livsmiljö får en stadeller tätort att kännasstörre än vad den egentligenär. En global livsmiljöinnebär att landsbygdenknyts sammanmed omvärlden medhjälp av goda kommunikationeroch ökad digitalisering,vilket leder till en levande, attraktiv och socialtfungerande landsbygd. En global livsmiljöär en miljö där omvärlden är en integreraddel av det lokala samhället. Den präglas avnyfikenhet på andra kulturer och den är kreativoch dynamisk med ett öppet och tillåtandesamhällsklimat som bidrar till mångfald.Att både behålla och attrahera nya invånareär avgörande för en växande region. Människorväljer de orter och regioner som erbjuderden bästa balansen av en intressant arbetsmarknad,dynamiska livsmiljöer, attraktivtboende, samhällsservice och goda uppväxtmiljöerför barn och unga.En global livsmiljö tilltalar människor somhar anammat informations- och kommunikationsteknologinsmöjligheter och som sökerinte bara trygghet och försörjning utan ocksådynamik och omväxling, skönhet, kultur ochintellektuellt utbyte. En global livsmiljö förutsätteren god lokal livsmiljö.Att göra Region Jönköping till en globallivsmiljö kräver att mer av storstadens karaktäristiskaympas in i den småländska myllan.Stadens puls, mångfald, mötesplatser ochdynamik skapar attraktion för människor i allaåldrar men främst för unga. En global livsmiljöhandlar inte bara om vad som är, utanockså om att ha tillgång till det som finns påannat håll, om möjligheten att snabbt ta sigtill andra intressanta platser och tillgång tillgod IT-infrastruktur.MÅLEn dynamisk livsmiljö där världen finnsnärvarande i form av mångfald av människoroch uttrycksmöjligheter, godakommunikationer och nyfikenhet.NulägeDet är gott att leva i Region Jönköping. Härfinns förutsättningar och miljöer för godhälsa, vilket bland annat kommer till uttryck ide låga ohälsotalen.I regionen finns goda miljöer för boendemed mycket varierande bebyggelse och enmångskiftande natur. Närheten och tillgångentill sjöarna har stor betydelse för trivselnoch välbefinnandet för såväl rekreation ochfriluftsliv som vid valet av bostad. Regionensrika natur- och kulturmiljöer vårdas, utvecklasoch görs tillgängliga för både invånarnaoch en allt mer växande skara av turister ochbesökare. I regionen finns också goda möjligheterför vidareutbildning efter gymnasiet.De internationella miljöer som exempelvisHögskolan i Jönköping erbjuder är viktiga fören global livsmiljö.Idrottsarenor och mässanläggningar är internationellamötesplatser som ger ett flöde avmänniskor och idéer. Idrotten skapar starkavarumärken men också samhörighet.Föreningslivet skapar arenor för kulturellautbyten och internationell samverkan. Genommedborgarnas egna engagemang ochdelaktighet i dessa verksamheter förstärksockså den lokala demokratin. Föreningslivetoch de olika kyrkliga samfundens verksamhethar en stark tradition och förankring i RegionJönköping.Utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologinsamt bredbandsutbyggnadmedför nya möjligheter för vår region31 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

att skapa en global livsmiljö med exempelvise-tjänster för handel, hälsa och utbildning.Regionen har i dagsläget en relativt godbredbandtäckning. Detta gäller dock främstinom de större tätorterna. På landbygden ärtillgången till bredband med högre hastighetermer begränsad. Utbyggnaden där detinte är kommersiellt lönsamt drivs främst avbyalag och lokala initiativ, men näten samordnasmed befintliga nät i kommunerna.Samtidigt är det viktigt att kompetensen föratt använda tekniken är spridd så att alla gesmöjlighet att bli digitalt delaktiga.Regionens kommunikationer består i huvudsakav kollektivtrafik samt privat bilism.I tätorterna spelar även gång och cykel enbetydande roll. Kollektivtrafiken har succesivtbyggts ut i regionen med fler regionala tågoch bussar i de mest trafikerade stråken. Förkommunikationerna med våra grannlän ochviktiga orter i vårt omland spelar regionaltågoch fjärrbusstrafik en central roll. Regionaltågkopplar samman vår region med våra grannlänoch för längre avstånd finns flyg till ochfrån Jönköping Airport samt tåg och långfärdsbussar.Drivkrafter för förändringUnga människor har ett stort värde för tillväxtenoch utvecklingen. Att attrahera ungai och till regionen är avgörande för att mötautmaningen med en åldrande befolkning.Unga människor bidrar dessutom till ensund och dynamisk tillgång på arbetskraftoch de bidrar till att upprätthålla de befolkningstalsom samhällen på landsbygdenbehöver för att kunna behålla till exempelskolor samt fritids- och idrottsanläggningar.Det understryks även i OECD:s TerritorialReview av Småland och Blekinge att andelenunga människor kan utgöra en indikatorpå ett samhälles framtidsutsikter, bådedemografiskt och funktionellt.Viljan bland unga människor att stanna kvarpå eller flytta tillbaka till en ort hänger starktsamman med faktorer som dynamik ochkänslan av att ”det finns andra som jag”. Utmaningenför regionen handlar i första handom att kunna erbjuda attraktiva arbetsgivaremed en tillräckligt variationsrik och specialiseradarbetsmarknad som erbjuder utvecklingsmöjligheter,hälsofrämjande arbetsmiljöoch goda anställningsförhållanden.Utmaningen handlar också om att erbjudaen tillräckligt global livsmiljö med blandannat kulturutbud, caféer, restauranger ochen mångfald av människor. Vi måste ocksåsäkerställa goda möjligheter till utbildningoch en efterfrågan och förväntan på ungasinnovationskraft och entreprenörskap.För att attrahera nya invånare och kvalificeradeverksamheter samt behålla människoroch verksamheter som finns här idag arbetarvi tillsammans för att öka regionens attraktionskraft.Det är viktigt att vi blir ännu bättrepå att synliggöra regionens styrkor genomett systematiskt och långsiktigt profileringsarbeteoch samordnad marknadsföring.Ur ett attraktivitetsperspektiv är det flerafaktorer som behöver förbättras. Bland annatmåste regionen ha en väl fungerandeoffentlig och kommersiell service som kommeralla länsinvånare till del. En bra IT-infrastrukturoch goda kommunikationer genomutbyggt och förstärkt vägnät, upprustningoch utveckling av järnvägar, bra flygförbindelsersamt en effektiv kollektivtrafik somanpassas till resenärernas behov är viktigaattraktivitetsfaktorer.Likaså måste regionen ha en bra skola somkan locka och behålla högutbildade människoroch därmed göra regionen mer konkurrenskraftig.En bra skola erbjuder också enRUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 32

FYRA DELSTRATEGIERmångkulturell miljö och ger stora möjlighetertill internationella utbyten för elever, studenteroch personal.Attraktiva boendemiljöer och ett varieratbostadsutbud är avgörande för regionensattraktivitet. Närmiljöer behöver fungerastödjande och möjliggöra för människor attgöra hälsosamma val. Städer, tätorter ochannan bebyggd miljö ska utgöra en god ochhälsosam livsmiljö för alla, där natur- ochkulturvärden och åkermark tas tillvara. Devarierande, vackra och lättillgängliga naturmiljöersom Region Jönköping har är entillgång. Efterfrågan på friluftsliv och utomhusaktiviteterökar i ett allt varmare klimat.Att långsiktigt värna regionens naturmiljöerär också av denna anledning viktigt.Att fortsatt satsa på kultur och fritid och attsatsningar når hela regionen är angeläget.Kultur fyller en plats med liv, vimmel, stämningaroch händelser. I detta avseende spelarsåväl amatörverksamhet som professionell kulturoch stora evenemang en betydande roll.Att arbeta för ett samhällsklimat som upplevssom tillåtande av alla är avgörande förregionens attraktivitet och globala livsmiljö.Ett tillåtande klimat kännetecknas av positivaattityder till alla människor oavsett kön, ålder,religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,sexuell läggning, politisk övertygelseoch etnicitet.Konkurrensen om nationell och internationelluppmärksamhet är stark och en växandeturist- och besöksnäring är strategisktangeläget för den regionala utvecklingen ochför ökad attraktivitet. Ett sätt att synas ochfå uppmärksamhet – i syfte att göra regionenmer känd – är att etablera fler återkommandearrangemang med lyskraft som lockarmånga besökare.Jönköping som regioncentrum växer mendet behövs också starka kommunhuvudorter,livskraftiga mindre orter och samhällen samten levande landsbygd. Invånarna i RegionJönköping rör sig i sin vardag över storaytor och över kommungränser. Ofta handlardet om arbets- och studiependling menockså om inköp, fritids- och kulturaktiviteter.Därmed är det även viktigt att arbetet för tillgänglighetalltid beaktar jämställdhetsperspektivet.Även det långaväga resandet blirallt viktigare och därför är tillgången till godvägstandard, järnväg och höghastighetsjärnvägsamt internationellt flyg nödvändig.33 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

År 2025 är vår region väl etableradi den virtuella världen. Informationsochkommunikationsteknikens utvecklingär förutsättningen för denglobala livsmiljön som råder. Regionensinvånare och omvärlden interagerar.Regionens etablering i denvirtuella världen är en väsentlig del avregionens framgång som en av norraEuropas ledande tillväxtregioner.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 34

Sju framgångsfaktorer för ettframgångsrikt arbete meddelstrategiernaSju framgångsfaktorer har identifierats somavgörande för att Region Jönköping skanå målen för de fyra delstrategierna, givetomvärldens utmaningar och möjligheter samtregionens förutsättningar, tillgångar ochhinder. Det är mot dessa som insatserna skariktas. Det är här som hävstängerna för utvecklingfinns. Det är genom de identifieradeframgångsfaktorerna som vi måste verka isamtliga fyra delstrategier för att vi ska nåframgång.Kunskap och kompetensRegion Jönköping har en djupt förankradhandlingskultur, där färdigheter snarare änteoretiska kunskaper värdesätts. För att mötaframtidens utmaningar är det viktigt att depraktiska färdigheterna och spetskunskapernaintegreras med en teoretisk skolningsom bidrar med kritisk analys och strategisköverblick. Utmaningen framåt är att stärkakunskapsbasen genom att bland annat se tillatt tillgänglig arbetskraft har den kompetenssom arbetslivet efterfrågar, att utbildning blirtillgänglig både i tid och rum, att befintligkompetens synliggörs genom ökad valideringoch att forskning kopplas till innovationoch affärsmässighet. Detta behöver ske i ennära samverkan mellan utbildningsanordnare,forskningsaktörer och arbetsliv.KommunikationerVäl fungerande kommunikationer inomregionen är en förutsättning för att vidga delokala arbetsmarknaderna och att därmedöka tillgången till attraktiva arbetsplatser förmänniskor och kompetens för företag. Att regionensföretag har tillgång till effektiva ochmiljöanpassade transporter är en grundläggandeförutsättning för att näringslivet skakunna växa och utvecklas. Goda kommunikationerär också en förutsättning för att skapaen regional arena för olika arrangemang ochkulturaktiviteter.Goda förbindelser med omvärlden är påsamma sätt en förutsättning inte minst för utvecklingenav nya dynamiska kunskapsintensivanäringar. Utmaningen är att göra RegionJönköping rundare, närmare och snabbare.En bra IT-infrastruktur med bredband i världsklassbehövs för att gynna tillväxt och utveckling,öka attraktionskraften och stärka densociala sammanhållningen i regionen.InnovationRegion Jönköping har en lång tradition avtekniska innovationer. Utmaningen framåthandlar om att skapa en innovativ region ialla avseenden; alltifrån vardagsförbättringartill nya banbrytande tekniska innovationer.Innovation handlar om nya sätt att skapavärde för samhälle, företag och människor.Värdet uppstår i tillämpningen, användningenoch spridningen av en innovation.Det värde som skapas kan vara ekonomiskt,socialt och miljömässigt.Klimat och energiTrenden med ökande globala utsläpp avväxthusgaser måste vända till att utsläppenkraftigt minskar. Klimatsmarta produkter ochtjänster kommer därför att efterfrågas alltmeroch bli en viktig framgångsfaktor för näringslivet.Likaså kommer energieffektiviseringatt bli allt viktigare för att begränsa produktionskostnaderoch för att kunna visa en godmiljöprestanda inför kunderna.I kombination med energieffektivisering ärökad produktion av förnybar energi inomregionen också en framgångsfaktor. Dettaför att minska risken för brist på tillgång avenergi till konkurrenskraftiga priser i en tiddå energi från fossila bränslen ska fasas ut. Viär ett skogslän och har därmed potential attöka produktionen av förnybar energi.Även om vi lyckas genomföra kraftigautsläppsminskningar så kommer klimatförändringaratt drabba världen. Att anpassa35 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

samhället till kommande klimatförändringarär angeläget, bland annat för att begränsahälsoproblem vid ökande temperaturer samtminska skador och kostnader för översvämningarvid kraftig nederbörd. Klimatförändringarnakan också få stor betydelseför jord- och skogsbrukets samt turist- ochbesöksnäringens förutsättningar i regionen.All samhällsplanering måste verka för attsänka energiförbrukningen och belastningenav växthusgaser. En stor utmaning för RegionJönköping är också att skapa en regionalinfrastruktur och ett bebyggelsemönster somklarar de förutsättningar som ges i ett klimati förändring och som samtidigt långsiktigtminimerar belastningen på ekosystemen.AttraktivitetOm regionen ska nå målet att bli en attraktivlivsmiljö för människor med modern globallivsstil, där vi framför allt återfinner de ungagenerationerna, så måste vi arbeta medattraktivitet. Attraktivitet handlar bland annatom fysisk och virtuell struktur, tillgänglighet,bebyggelse, estetik, natur, kultur, anda ochöppenhet. Det handlar också om möjlighetertill livslångt lärande och flexibel barnomsorg.Attraktivitetsarbete innebär även marknadsföring,värdskap och att bygga relationer tillgrupper som man vill nå, men framför alltinnebär attraktivitet att vi ska leva upp till detvi säger oss vara.GlobaliseringModerna kommunikationer har gjort det möjligtatt världens länder och folk knutits sammanoch fått mer gemensam ekonomi, kulturoch politik. Världen upplevs krympa och fören region är det viktigt att kunna anpassa sigoch bygga kontakter med en större omvärld.För Region Jönköping kan det handla omalltifrån att bygga kontakter som leder tillaffärsutbyten och export, till studentutbytenoch deltagande i internationella forskningssamarbeten.Världen interagerar och det ärviktigt att vi låter världen interagera även ivår region och att vi själva är delaktiga i detsom pågår i vår omvärld.Regional kraftsamling och ledarskapDen sista framgångsfaktorn är grundläggandeför hela RUS-processen. Som vi tidigarekonstaterat kräver de kommande åren att aktörernai regionen aktivt arbetar gemensamtför att nå målen. Detta ställer krav på fokusering,tempo och kraft i regionens arbete.Det förutsätter i sin tur att många aktörerenas kring en gemensam viljeinriktning ochär beredda att ta konsekvenserna av detta.Regional kraftsamling behövs inom alla områdenliksom ett starkt regionalt ledarskap.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 36

Den regionala utvecklingsplattformen – en sammanfattande modell över RUS:svision, mål, delstrategier och framgångsfaktorerVISION: Region Jönköping skapar kraft37 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Genomförande och uppföljningNär RUS har blivit fastställd ska den liggatill grund för genomförande av de fyradelstrategierna.HandlingsplanerDelstrategierna och framgångsfaktorernager ett ramverk för det strategiska utvecklingsarbeteti regionen. När de fyra delstrategiernabetraktas i ljuset av de sju framgångsfaktorernaoch avsikten med hållbarutveckling, framträder en rad insatser sombehöver genomföras. För dessa insatser skahandlingsplaner tas fram.Handlingsplanerna kopplas till ansvar ochresurser. I handlingsplanerna identifierasinsatser som ska genomföras på regionalnivå. Här sker också en prioritering utifrånen analys av vilka insatser inom respektivehandlingsplan som är mest drivande, detvill säga fungerar som en katalysator för deandra. Insatserna kommer att kopplas tillolika former av finansiering (lokalt, regionaltnationellt och från EU) samt olika former avsamarbeten (kommunala, länsövergripande,nationella, internationella och EU-samarbeten)för att få till stånd implementering,lärande och långsiktighet.För att säkerställa att hållbar utvecklingbeaktas under genomförandet av RUS ochfinns integrerad i handlingsplanerna kommerett processtöd för hållbar utveckling attfölja arbetet.UppföljningDet är angeläget att kunna följa regionensutveckling över tid, relatera den till samhällsutvecklingeni omvärlden samt följa hur välintentionerna och målen i utvecklingsstrateginblir uppfyllda. Frågor som behöver ställas är:• Gör vi det vi avsett att göra?• Använder vi utvecklingsmedel så att vimöter de identifierade utmaningarna?• Får vi de effekter vi förväntar oss?För att kunna följa utvecklingen kommerindikatorer att finnas för vision och långsiktigtmål, delstrategiernas mål, framgångsfaktorerna,hållbar utveckling och handlingsplanerna.Revidering och prioritering av insatserVarje år görs en analys av uppföljningen somresulterar i revidering och förslag på prioriteringav insatser inför nästkommande år.En gång varje mandatperiod kommer även enmer omfattande revidering av hela den regionalautvecklingsstrategin att göras med översynav delstrategier och framgångsfaktorer,vilket i sin tur kan påverka handlingsplanerna.Transparens och kommunikationMöjligheter till påverkan finns kontinuerligt,dels genom kontakter med förtroendevaldapolitiker, dels genom öppna kanaler som Regionförbundetswebbplats och vid offentligaseminarier.Uppföljningsarbetet med status på indikatorerpresenteras löpande på Regionförbundetswebbplats, liksom alla projekt somfinansieras av regionala utvecklingsmedel ochsom därmed har till uppgift att förverkligaRUS.39 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Vem gör vad?För att den regionala utvecklingsstrateginska kunna genomföras och förverkligasmåste en rad olika aktörer vara involveradeoch engagerade; offentlig verksamhet medpolitiska företrädare, näringsliv, högskola,forskningsinstitut, enskilda invånare, föreningsliv,fackliga organisationer och andrasammanslutningar.Regionförbundet Jönköpings län har rollensom samordnare av det regionala utvecklingsarbeteti regionen. Det arbetet utgårfrån den regionala utvecklingsstrategin, RUS.De utvecklingsmedel som regionen får ta delav ska användas som verktyg för att förverkligade identifierade strategier som regionengemensamt kommit fram till och beslutatom. Regionförbundet har därmed ocksåuppdraget att fortlöpande följa utvecklingeni regionen och löpande följa upp den regionalautvecklingsstrategin (Förordningen omregionalt tillväxtsarbete 2007:713). För attsäkerställa framgång i genomförandet avRUS krävs stor delaktighet av regionens allautvecklingsaktörer.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 40

Källor och underlagProgram- och strategidokument, analyser, rapporter med mera• Angränsande regioners regionala utvecklingsprogram och -strategier• Bilaga till underlagsrapport RUS – sammanfattning av webbdialog, Kairos Future 2011• Bilden av Jönköpings län, Kairos Future 2010• En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap, och sysselsättning2007–2013, Näringsdepartementet• Ett snabbare, öppnare och smartare Jönköpings län – Regionalt utvecklingsprogram(RUP) med sikte på 2020, Regionförbundet Jönköpings län 2008• Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, Europeiska kommissionen• Förordningen om regionalt tillväxtsarbete 2007:713• Innovationsledning och kreativitet i svenska företag, VINNOVA och Stiftelsen IMIT, 2012• Jönköpings län i ett omvärldsperspektiv, Kairos Future 2011• Klimat- och energistrategi med nya klimatmål för Jönköpings län, Länsstyreslen iJönköpings län 2010• Landsbygdsprogram 2007-2013 Genomförandestrategi för Jönköpings län, Länsstyrelseni Jönköpings län 2012• OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, Sweden, OECD 2012• Politiska beredningar med ledamöter och ersättare i Regionstyreslens arbetsutskott(RUS-beredning)• Region Jönköping mot 2025 – underlagsrapport för den regionala utvecklingsstrategin,Kairos Future 2011• Regional kulturplan 2012–2014, Landstinget i Jönköpings län, 2011• Regional transportplan för Jönköpings län 2010-2021, Regionförbundet Jönköpings län 2010• Strategier och handlingsplaner för kompetensutveckling, Kairos Future i samarbete medRegionförbundet Jönköpings län och Kompetensrådet för Jönköpings län 2009• Strategi för kulturella och kreativa näringar i Jönköpings län, Tillväxtverket och RegionförbundetJönköpings län 2011• Tillväxtpolitik för Region Jönköping, Nationalekkonomiska Institutionen, InternationellaHandelshögskolan i Jönköping 2010• Underlag från dialoger och samråd med länets kommuner, landsting, utvecklingsaktörersamt råd och nätverk knutna till Regionförbundets verksamhet• Unga i Jönköpings län – drömmar och framtid, Kairos Future 2011• Utvärdering av Regionalt utvecklingsprogram för Jönköpings län, Kairos Future, 2011Webbplatser• Barnombudsmannen: www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om-barnkonventionen• Högskolan i Jönköpings län: www.hj.se• Jordbruksverket: www.jordbruksverket.se• Kommunernas i Jönköpings län webbplatser• Landstinget i Jönköpings län: www.lj.se• Länsstyrelsen i Jönköpings län: www.lansstyrelsen.se/jonkoping• Regionförbundet Jönköpings läns hemsida: www.regionjonkoping.se• Smålands Turism: www.smalandsturism.se• Statistiska centralbyrån: www.scb.se• Tillväxtverket: www.tillvaxtverket.se41 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

Bilaga 1: Trender i resan mot framtidenVår omvärldsanalys visar att utvecklingen mot2020-talets slut kommer att präglas av tiotrender eller skiften som kommer att ha inverkanpå regionens utveckling. Nedan följer enkort beskrivning av de identifierade trendernaoch en analys av vilka utmaningar som de förmed sig för Region Jönköping.1. Globalisering: Från ”vi och omvärlden”till ”länet en del av världen”Utvecklingen av bland annat informationsochkommunikationsteknologin har bidragittill att länders ekonomier blir allt mer sammanflätadeoch därmed också politiken.Detta blir synligt om man till exmpel tittar påexportens betydelse som har ökat i så gottsom alla världens ekonomier. Ökad kunskapoch kontakt har också bidragit till att kulturernablir allt mer lika världen över. I korthetbetyder detta att det som sker i andra delarav världen får allt större betydelse inte baraför nationer, utan också för regioner ochenskilda människor. Vi blir mer beroende ochpåverkade av varandra och vi lever i ökadutsträckning i ett globalt sammanhang.Utmaningen för Region JönköpingRegionens framgång handlar alltmer omförmågan att lyckas dra nytta av dennaökade integration, oavsett om det handlarom att attrahera investeringar, människoreller kompetens eller att exportera idéer,tjänster och produkter på en alltmer globalmarknad. Globaliseringen leder också till enannan trend, nämligen regionaliseringen,där alltmer av politik och ekonomi förskjutsuppåt (från lokal nivå) och nedåt (från dennationella) till den regionala nivån, och därregional integration av bland annat arbetsochutbildningsmarknader blir allt viktigareför framgång på den globala arenan. Entredje konsekvens för regionen är att konsolideringen(sammanslagningen) av mognaoch väletablerade branscher accelererar ochmindre oberoende företag köps upp ochintegreras i globala koncerner. När så sker,flyttar beslutsfattandet bort från regionen,och på sikt också många kunskapsintensivadelar av verksamheten såsom utveckling,marknadsföring och försäljning.2. Teknikutveckling: Maskinerna blir alltmer intelligentaEinstein sa om datorer och människor att”Computers are incredibly fast, accurate andstupid. Humans beings are incredibly slow,inaccurate and brilliant”. Det är inte längreriktigt sant. Maskinerna blir alltmer intelligenta.Utvecklingen öppnar för helt nyamöjligheter inom snart sagt alla områden ochär grunden för den tekniska revolution som viidag ser.Utmaningen för Region JönköpingUtvecklingen innebär att relativt kvalificeradearbetsuppgifter kommer att automatiserasoch ersättas med maskiner, på samma sättsom mycket manuellt arbete har automatiseratsunder 1900-talet. Rätt utnyttjat skapardet stora möjlighet till produktivitetsvinster– å andra sidan riskerar vi att människor blirarbetslösa och verksamheter slås ut om maninte förmår att hänga med i utvecklingen. Enutmaning är också att kunna tillhandahållarätt utbildningar som matchar den tekniskautvecklingen.Utvecklingen inom exempelvis 3D-printningoch distribuerad produktion kommer ocksåställa den traditionella industrin inför starktstrukturellt tryck, och på sikt troligen ett ökatbehov av att gå från produktion till designoch konstruktion av produkter och digitalamodeller. Denna utveckling öppnar ocksåupp för nya affärsmöjligheter. Den ökadedigitaliseringen innebär också en utmaningur ett socialt hållbarhetperspektiv med envidgad klyfta mellan de som kan och hartillgång till tekniken och de som inte har det.Samtidigt möjliggör den ökade digitaliseringenfärre fysiska transporter vilket är positivtur ett miljöperspektiv.43 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

3. Ändrad maktfördelning i världen(Från Väst till Öst)Kinas andel av världens BNP har ökat snabbt.Samtidigt ligger Kinas BNP per capita fortfarandepå en låg nivå globalt sett. Ur ettkinesiskt perspektiv är det också långt kvar tilldet ”normaltillstånd” som rådde före boxarupprorenpå 1800-talet, då Kina stod för ca1/3 av världsekonomin och även Indien var endominerande ekonomisk kraft. Men ordningenär på väg att återställas och snabbväxandeekonomier blir alltmer framgångsrika inte barainom produktion, utan också inom till exempelvetenskap och teknik.Utmaningen för Region JönköpingDenna utveckling leder till ett ökat behov avförståelse för utvecklingen i snabbväxandeekonomier ur ett konkurrens- och marknadsperspektiv.Behovet av kontakter meddessa marknader ökar, inte minst för att påett tidigt stadium kunna fånga upp nya idéernär många av dessa länder går från att varaproduktionsplatser till att bli kunskaps- ochinnovationsaktörer. Dessa snabbväxandeekonomier innebär också en utmaning föralla vad gäller hållbar utveckling.4. Befolkningsmängd: Från Konsten attväxa till Konsten att krympaVi har sedan ett par hundra år vant oss vid enständigt växande befolkning. Den demografiskaepoken går nu mot sitt slut, inte bara i västvärldenutan också i allt fler utvecklingsländer.Fram emot år 2050 planar jordens befolkningut vilket ställer världen som helhet i en nysituation, där utmaningen inte längre handlarom att hantera tillväxt och allt fler munnar attmätta, utan om en växande åldrande befolkning.SCB:s befolkningsprognoser visar attdet i Sverige utöver storstadskommunernabara är ett fåtal större regioncentra som ser utatt få en befolkningstillväxt. Övriga kommunerkommer att kämpa med en mer eller mindresnabbt åldrande befolkning, där det blir alltsvårare att upprätthålla servicenivån utanförcentralorten.Utmaningen för Region JönköpingFör Region Jönköpings län är denna utvecklingen flerdubbel utmaning. Det måste rådagoda förutsättningar för att behålla människorsom bor i regionen. Länet måste ocksåsom helhet se till att attrahera inflyttare ochåterflyttare och se till att inflyttningen sker tillstråk och tätorter med långsiktiga förutsättningarför fortsatt tillväxt som skapar underlagför ett långsiktigt utbud av offentlig ochprivat service. Dessa utmaningar kan sammanfattasi behovet av en aktiv och samlad”nybyggarpolitik” på regional nivå. Den åldrandebefolkningen innebär också en utmaningför utformning av omsorg och hållbartarbetsliv för de som är yrkesverksamma.5. Värderingar: Från grundläggandebehov till högt ställda kravVi lever i en ”begärsekonomi” med ständigtstegrade förväntningar och där toleransenmot misstag och krångel minskar. Människorställer allt högre krav på service, boende,arbete, partners – kort sagt på livet i stort. Ijakten på det goda livet blir valet av boendeoch boendemiljö en allt viktigare beståndsdel.Utmaningen för Region JönköpingRegioner konkurrerar i ökad utsträckningpå en nationell och i vissa fall internationellmedborgarmarknad, där medborgarnaväljer de orter och regioner som erbjuderden bästa balansen av en stor och intressantarbetsmarknad, intressanta och dynamiskalivsmiljöer, attraktivt boende och tryggauppväxtmiljöer för barn och unga. Viljanbland unga människor att stanna kvar på ellerflytta tillbaka till en ort hänger mycket starktsamman med dessa faktorer. Utmaningen förmindre orter och regioner handlar i förstahand om att kunna erbjuda en tillräckligtvariationsrik och specialiserad arbetsmarknadoch en tillräckligt ”global” livsmiljö,med servicenäringar och en kritisk massa avmedborgare.RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 44

6. Ändrad tyngdpunkt i produktionen:Från effektiv produktion till innovativttänkandeTidigare var en effektiv produktion den främstaframgångsfaktorn. Att kunna produceraeffektivt till hög kvalitet var det som mångaföretag byggde sina framgångar på. Den nyaframgångsfaktorn är innovativt tänkande.Modern managementforskning visar att detär förmågan att tidigt fånga signaler i omvärldenoch göra om dem till konkreta erbjudanden,som förklarar allt mer av företags ochorganisationers framgång. 2000-talet handlarom att bygga nätverk för kreativitet och förnyelseför att säkerställa innovativt tänkande.Utmaningen för Region JönköpingFör en industritung region som Region Jönköpingär den stora utmaningen att stärkaoch vidareutveckla innovativt tänkande (medreflektion, lärande och omvärldsbevakning)som motor för förnyelse i det befintliganäringslivet och utveckla nya dynamiskaoch bärkraftiga kunskapsintensiva näringar.Under industrisamhällets era har den absolutviktigaste näringen för en region varit denregionexporterande industrin. Det är sysselsättningeninom denna som burit alla kringliggandesektorer i form av insatstjänster tillindustrin, lokal service och handel och somskapat ett underlag för offentlig service somäldreomsorg och skolor. Region Jönköpingär i detta avseende avvikande i Sverige medca 26 procent verksamma inom industrin,mot 14 procent i riket (SCB, 2012). I detsamhälle vi är på väg in i är det kunskapsintensivatjänster som forskning och utveckling,teknik och ekonomi, kommunikation ochinformation som utgör en betydande del avekonomins ryggrad. Det är också kring dessaproduktionstjänster byggs på, och kring vilkaen lokal servicestruktur kan etableras. Dettakommer också att ställa krav på omställningi sysselsättning då fler kommer att arbetainom exempelvis serviceyrken än tidigare.7. Nätverk: Från Få och nära till Mångaoch fjäraSociala nätverk förändrar sättet vi organiseraross. Vi som individer får större och bredarekontaktytor, och vi får fler ”svaga” länkar, flerbekanta. Det är de svaga länkarna som geross styrka enligt nätverksforskningen. Detär via dem vi kan hitta den som vet och kannågot, det är via dem vi kan hitta nya affärer,nya medarbetare, nya möjligheter. Det ärgenom dem man kan organisera en revolution– eller ett nytt företag.Utmaningen för Region JönköpingInvånarnas och företagens nätverk ochkontakter blir alltmer avgörande för regionensframgång, och då inte i första hand degeografiskt nära kontakterna utan de somfinns långt bort och som kan bidra med nyaimpulser och i sin tur nya kontakter. Framgånghar i alla tider i stor utsträckning byggtspå nätverkande, men i ett mer kunskapsintensivtoch snabbrörligt samhälle blir dettaän viktigare. Trots att regionen har en starkindustri så ligger den bara i mittfältet när detgäller export till andra regioner och ser vi pånätverksindikatorer som till exempel antaletmedlemmar i det professionella nätverketLinkedIn så är situationen likartad.8. Investeringar: Från IT till GTVärldens investeringar förskjuts från IT till attockså omfatta GT, Green Tech. Inom snartsagt varje bransch håller energi och hållbarhetpå att bli hygienfaktorer, något vi somkonsumenter och kunder förväntar oss. Globaltär den största infrastrukturutmaningenunder de kommande 20 åren också koppladtill just hållbarhet och grön teknologi.Utmaningen för Region JönköpingMed bland annat en stark industritradition,stor tillgång till bioenergi och en förhållandevisstark miljöteknikindustri har regionenRUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025 | 46

möjligheter att dra nytta av skiftet mot alltstarkare miljöfokus. Omläggningen till ettmer klimatsmart samhälle får också storakonsekvenser för frågor som rör alltifrån uppvärmning,transporter, bebyggelsestrukturoch materialval.9. Från Små försök till Stora satsningarHållbart stadsbyggande är de närmastedecenniernas största globala utmaning ochnågot som inte minst Kina ser som en av sinatopprioriteringar framåt. Men grön stadsbyggnad,med städer som Tianjin Eco City iRegion Jönköpings vänort i Kina som exempel,är bara ett i raden av exempel på nyamegaprojekt. Inte minst i Asien planeras ochgenomförs mängder av megaprojekt inominfrastrukturområdet, bland annat ett omfattandesnabbtågsnätverk, som på sikt kansträcka sig över hela den asiatiska kontinenten.Megaprojekten är på väg tillbaka och dekommer från öst.Utmaningen för Region JönköpingUr ett svenskt regionalt perspektiv ligger destora satsningarnas epok ett antal decenniertillbaka i tiden, vissa så långt tillbakasom till mitten av 1800-talet när grundenför industrisamhället lades med bland annatinvesteringar i ett statligt stambanenät ochofta kommunalt drivna lokala banor. Nu läggsinfrastrukturen för nästa epok där behovetav fysiska kommunikationer och närhet skakombineras med energi- och miljöeffektivitet.10. Maktförskjutning: Från Marknad tillPolitikDelvis som en följd av behovet av storskaligaprojekt, behov av att dämpa nervositetenoch handelsrörelserna på de globala finansmarknaderna,globala klimatutmaningar,vattenbrist och skuldkriser, ser vi en trend därpolitiker från olika läger talar för ökad politiskstyrning. Samtidigt finns det tecken på attdet politiska intresset ökar hos allmänheten.Utmaningen för Region JönköpingRegion Jönköping står liksom andra regionerpå tröskeln till något nytt, något kvalitativtnytt, som inte bara innebär mer av sammaslag. Detta ställer krav på nya verklighetsbeskrivningar,förändrade tankemönster ochnytt sätt att agera. Den typen av förändringförutsätter kraftsamling och ledarskap, inteminst på den regionala nivån. Den förutsätterockså kunskap om våra demokratiska systemför ett aktivt medborgarskap.47 | RUS – REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR REGION JÖNKÖPING » 2025

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida1Ks §122 Dnr: KS.2013.21 10Remiss - Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS)ÄrendebeskrivningRegionförbundet, Jönköpings län, har överlämnat remiss av förslag till Regionalutvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS).Regional utveckling handlar om dialog och samverkan kring gemensamma visioneroch övergripande mål för utvecklingsarbetet. Under åren 2011 och 2012 harRegionförbundet Jönköpings län i brett samråd format ett förslag till regionalutvecklingsstrategi (RUS) för Region Jönköping, det vill säga Jönköpings län.Vid kommunstyrelsens sammanträde den 22 januari 2013, § 47 beslutades attremittera remissen om Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) tillsamtliga nämnder för yttrande senast den 1 mars 2013. Remissvaren kommer attutgöra beslutsunderlag till kommunfullmäktiges yttrande.Vid kommunstyrelsens sammanträde den 19 februari 2013, § 81behandladekommunstyrelsen sina egna synpunkter i ärendet.Efter att samtliga nämnders remissvar sammanställts har nu ett förslag till yttrandeöver Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS) tagits fram. Enavstämning har även gjorts med representanter från Gnosjö, Värnamo ochVaggeryds kommuner.Utredare Birgitta Höper Agardsson redogör för yttrandet. Vissa kompletteringartill yttrandet diskuteras.BeslutsunderlagRemiss – Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS)Kommunstyrelsen den 22 januari 2013, § 47Kommunstyrelsen den 19 februari 2013, § 81Förslag till yttrande över Regional utvecklingsstrategi för Region Jönköping (RUS),daterat den 13 mars 2013Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattmed dagens kompletteringar anta yttrande över Regional utvecklingsstrategiför Region Jönköping (RUS), daterat den 13 mars 2013.Expedieras till:KommunfullmäktigeParagrafen förklaras omedelbart justeradJusterares signaturUtdragsbestyrkande

2013-03-13 1 [5]Yttrande över Regional utvecklingsstrategi för region JönköpingSammanfattningGislaveds perspektiv på en regional utvecklingsstrategi tar främst fasta på förbättradekommunikationer och öppnare/fler kontakter med omgivande regioner. Gislaveds lägei en region med Jönköping som centralort är inte optimalt. Betoningen på externa,interna och digitala kommunikationsmöjligheter blir därför centrala.• Behovet av betydligt utökade kontakter med Västragötalandsregionen och RegionHalland är återkommande. Pendling och arbetskraftsutbyte liksom möjligheter tillkulturella och andra attraktionen lyfts.• Regionens tradition med stark självständighet, nätverkskontakter och samarbetesnarare än reglering gör en regionaliseringsprocess särskilt känslig. En framtidsstrategibör tydligare ge de olika noderna i regionen större egen tyngd. En gemensam strategikommer att upplevas urvattnad om det centrala perspektivet får för stort utrymme.Balansen mellan centrum och periferi måste noggrant analyseras och vägas av.• Vikten av en regional och stark högskola har betonats. I detta instämmer Gislavedskommun tillfullo. Högskolan lever idag knappast upp till detta utan måste, för att kunnabli den breda och innovativa motor som krävs, skapa sig betydande kontaktytor inomolika forskningsfält och med nationella och internationella institutioner.• Tillverkningsindustrin är förvisso dominerande idag men behovet av andradominerande sektorer är nödvändig även för att tillverkningsindustrin ska utvecklas tilldet, som är en av de strategiska målsättningarna.• Regionens strategiska läge och attraktivitet måste bli föremål för ytterligare analys. Dengjorda bedömningen av läget mitt emellan de tunga regionerna i landet är inte helttrovärdig.• Dokumentet status i blivande Region Jönköping upplevs otydligt. Vilken vikt kommeratt läggas vid denna strategi med andra beslutsfattare? Kopplingen till kommandehandlingsplaner och beslutsnivåer är i detta sammanhang särskilt intressant.Allmänna synpunkterI jämförelse med tidigare regional utvecklingsplan är detta dokument mindre specificerat,mer allmänt och därmed öppnare i sin skrivning. Dilemmat uppstår i att det allmännauppfattats som tunt, inte förpliktigar eller utmanar tillräckligt.Strukturen har inneburit vissa svårigheter för facknämnderna och handläggare med specifikauppdrag att känna igen sig. Detta har uppfattats både som positivt och som negativt. Positivt______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

2013-03-13 2 [5]är att ett utvecklingsdokument ska innebära att vissa föreställningar måste brytas upp.Synpunkter av varierande slag har lämnats på bådetextmängd och åskådlighet i illustrationer.Beträffande framtagandeprocessen kan anas en hög ambitionsnivå. Dock har många antytt attman inte upplevt sig delaktig eller att man har svårt att se att detta berör. Ett eget ansvar förengagemang i en utvecklingsprocess är självklar. Dock kvarstår dilemmat om det skapas ettvisionsdokument som inte utgår från allas perspektiv. En sådan vision ”lyfter” inte.Analysdelarna är sakliga och genomarbetade. Många synpunkter har lämnats på attkopplingen till ett kommande regionbildande, med ett nytt beslutande organ inte ärtillräckligt framskriven. Likaså har det allmänt hållna dokumentet lämnat öppet för tydligtfokus på kommande handlingsplaner, deras framtagande och tänkta beslutsnivåer.Några viktiga aspekter på det sakliga innehålletBeträffande beskrivningen av Högskolan i Jönköping, ifrågasätts den position som Högskolan iJönköping ges i texten. Detta är möjligen ett Jönköpingsperspektiv, men saknar bärighet i ettregionperspektiv.Högskolan i Jönköping har idag inte möjlighet eller kapacitet att leverera det utbildningsutbudsom krävs. Som exempel kan nämnas att man tappat betydande marknadsandelar när detgäller förskollärar- och lärarutbildningar. Detta är ett särskilt känsligt område, närambitionen att höja utbildningsnivån generellt. Utbildningens status är tydligt uttalad ochstrategiskt viktig.Det geografiska läget beskrivs som en tillgång. Om ”mitt emellan” ska vara enattraktivitetsfaktor måste ambitionsnivån vara mycket hög när det gäller att skapa ettregionalt varumärke. Vad är det som attraherar andra regioner, ca 25 mil från de tre storaregionbildarna i landet? Vad ska prägla samtalet kring region Jönköping för att attrahera olikaaktörer och skapa en tillväxtpotential?Under rubriken Utmaningar och möjligheter för Region Jönköping görs en välskriven analys.Hållbar utveckling definieras i tre dimensioner, ekonomisk, ekologisk och social & kulturell.Den senare begränsas emellertid av ett snävt individperspektiv. Andelen medborgare medannan bakgrund än den traditionellt svenska ökar i stagnerande och/eller befolkningsminskandedelar av regionen. En framgångsfaktor för regionen är att ta fasta på den inneboende kapacitetetniska och traditionsbundna lokala olikheter medför. Således krävs fokus på mötesplatseroch gemensamma arenor inte en ensidig assimileringsproblematik.Under samma rubrik lyfts Regional kraftsamling och ledarskap fram. Denna underrubrikborde ha en betydligt mera framskjuten plats i ett strategidokument. Utan detta perspektivoch tydligt definierade ledarskap riskerar regionens utveckling att hämmas av centrum –periferidilemman. Politiska beslut måste fattas utifrån regionala vinster, inte från enskildasärintressen. Till detta kan läggas att det traditionellt lags stor vikt alla hålla politik ochnäringsliv åtskilda. En kraftsamling med betoning på ledarskap innebär ett närmande mellantidigare förhållandevis åtskilda roller. För att den politiska arenan ska fylla behovet av etttungt och offensivt ledarskap, krävs att en ny regionalt förankrad politisk ledarskapsrollutvecklas.______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

2013-03-13 3 [5]FramgångsfaktorerKunskap och kompetensI diskussioner kring dessa begrepp lyfts olika aspekter. Detta behöver tydliggöras.De vuxna som är i arbete eller vid sidan av arbetslivet har ett annat slagskompetensutvecklingsbehov än de unga som väljer utbildningsstrategier utifrån sina, intesamhällets, bevekelsegrunder och framtidsföreställningar. De i arbetlivet etableradeindividerna har valideringsbehov, nytänkande, mer kvalificerad inriktning på något som deredan har en föreställning om. Sådana utbildningar är kortare, mer riktade och tar fasta påmed definitiva behov. Sådana utbildningar måste skapas i sitt rätta sammanhang, d.v.s. i enkvalificerad innovativ och forskande miljö. Vilken roll har en regional högskola i dettasammanhang?Strategidokumentet ger inte erfarenhets- och innovationskompetens rätt värde. För mycketfokus på den formella kunskapsnivån i förhållande till det kreativa kunskapandet riskerar attförstärka ett gammalt utbildningsförakt alternativt uttryckt i termer av ”vi gör det bäst själva”vilket ofta kommer till uttryck i det sociala samtalet, när kunskapsformerna jämförs. Under70-talet framstod Gnosjö/Gislaveds- regionen som unik tillsammans med liknande innovativa”Marshallianska öar” i Norra Italien. Den teoretiska modellen för fenomenet lyftekunskapsspridning, omgivningsföretag och specialiserade arbetsmarknader som tre orsakertill en unik utveckling. Hur ser fortsättningen ut? Kan regionens högskola leverera det sombehövs för att bidra till en innovativ fortsättning?De unga väljer ofta högskoleutbildningar utifrån en visionär föreställning om att bli någotannat än det som barndomen gett. Visionerna är trendkänsliga och endast få utbildningar äråterkommande över lång tid. Betecknande är också att ungdomar vill se och möta det somär annorlunda. Kan regionens högskola leverera den typ av utbildningar som är så attraktivaatt förväntningar och söktryck skapar utrymme för det växande som måste prägla enattraktiv högskolemiljö?Högskolan i Jönköping beskrivs som en av de viktigaste tillgångarna. Gislaveds kommun har iprincipfrågan inte någon avvikande uppfattning, men regionens högskola lever idag inte upptill dessa nödvändiga och högt ställda krav. Högskolans framskjutna plats iutvecklingsstrategin förutsätter att Högskolan i Jönköping möter framtiden på ett betydligtmera offensivt sätt och med helt andra strategier än hittills.KommunikationerKommunikationer är en av de framgångsfaktorer som får störst tyngd i remissvaren.Tillgänglighet, snabbhet, närhet och ändamålsenlighet kan sägas vara de kriterier som rörregionens kommunikationsproblematik. Transport av tungt och skrymmande material är enreell problematik, där dagens transportmedel utgör en begränsning. Arbetsmarknaden/-ernablir med nödvändighet också begränsade av de samordningsmöjligheter som går attåstadkommas när det gäller samåkning m.m.Kunskapsspridning var en av de faktorer som kunde skapa tillväxtdrivande marknadsfördelari teorin ovan. En väl utbyggd IT-baserad infrastruktur, med tillväxtkapacitet skulle kunna______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

2013-03-13 4 [5]kompensera en del av de nackdelar som en spridd ortsstruktur innebär. Frågan måste anseshögprioriterad.Kommunikationer som ökar kontakterna med omgivande regioner är sannolikt ännu meravgörande för en fortsatt utveckling av Jönköpingsregionen än den mer självklarautbyggnaden av de inre kommunikationsnäten. Vilka transportmedel och vilka sträckor somska prioriteras skiljer naturligtvis mellan regionens olika delar. Väg 27 västerut och väg 26söderut prioriteras i söder medan snabbare kommunikationer/vägnät mellan Höglandet ochden sydöstra delen har högst prioritet. I dokumentet har centralorten fått en alltfördominerande ställning. En fortsatt begränsning gällande prioriteringar i den södra delenriskerar att regionbildandets legitimitet försvåras.InnovationEn mer djuplodande demografisk analys hade sannolikt kunnat fokusera risken med att denunga befolkningen söker sig utanför regionen i samband med högre studier. Sådana fenomenpå nationell nivå har kallats braindrain och varit påtagliga hot för nationer som gjort alltförensidiga satsningar på spetsutbildningar.Klimat och energiOmrådet lyfts av många som viktigt. Synpunkterna pekar dock inte ut någon klar strategi.Tänkbara utvecklingsområden är att utveckla tekniska, smarta klimat- och energismartalösningar, en utvecklad förädling av skogen som råvara, tillvarata den kapacitet som arealen isig kan ge. Här finns definitivt en utvecklingspotential. Fenomenet närodlat har lyfts i dettasammanhang.AttraktivitetSynpunkter som framkommer under denna rubrik saknar också en strategisk struktur.Frågans hemvist gällande politisk beslutsnivå har bl.a. diskuterats. Är det främst en kommunalangelägenhet?GlobaliseringTillverkningsindustrins inriktning på export och kontakter med omvärlden ger fördelar imänniskors syn på en mer gränslös värld. Invandring har skett i flera olika omgångar och manhar en grundläggande syn på invandring som en tillförd resurs. Ett globaliseringsperspektivmåste ta fasta på flerspråkighet och flerkulturell erfarenhet som en utvecklingsbar resurs.Regional kraftsamling och ledarskapFörmåga att samverka och enas får större tyngd. Här görs behovet av ett stärk regionaltpolitiskt ledarskap ännu tydligare.Vad saknas?Det saknas t.ex. en fördjupas analys av tiden av den ekonomiska krisen 2008. Iuppföljningsmaterialet gällande RUP finns en underton av att krisen snart ska vara över. Omkrisen sätter behovet av en mer genomgripande strukturomvandling i fokus, måste detta ledatill en förändrad nulägesbild och därmed ett behov av andra framtidsstrategier.______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

2013-03-13 5 [5]Om en påtagligt stor andel av en befolkning arbetar med tillverkning är det sannolikt så attalla inte kommer att ha eller få mer avancerade arbeten inom tillverkning framöver. Vilkasektorer är då underdimensionerade i jämförelse med andra regioner?Handel och besöksnäring i olika former gör alltid en region attraktiv och känd. Det äregendomligt att man i en region med en så omfattande materiell tillverkning inte utnyttjarmöjligheten till direktavsättning mer, detta kopplat till en miljö med många möjligheter tillrekreation och upplevelse.Bildandet av Region Jönköping innebär att landstingsdomänen slås samman med deprimärkommunala domänerna. Även länsstyrelsernas uppdrag förväntas påverkas och till vissdel hamna under den nya regionala domänen. Något i en framtidsstrategi borde kanskebelysa hur dessa kulturer ska förväntas smälta samman. I Mats Sjöstrands slutbetänkande,Om statens regionala förvaltning, väcks frågor om vad som kan komma att vara en regionalintressesfär kontra en statligt eller nationell intressesfär.De i utredningen gjorda kopplingarna till olika myndigheters domäner i det nuvarandenationella styrsystemet väcker många funderingar. Ska det gå att uppamma det regionalaledarskapet till att var kraftfullt och effektivt får detta inte hindras av den brokiga flora avmyndigheters olika strukturer som man har att samarbeta med.______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida1Ks §104 Dnr: KS.2012.163 10Antagande av policy för synpunktshantering i Gislaveds kommunÄrendebeskrivningMarie Johansson (S) och Ylva Samuelsson (S) lämnade den 7 maj 2008 in enmotion angående en central funktion för hantering av synpunkter och klagomål.Med anledning av motionen fick interna kvalitetsnätverket, som startade hösten2009 och som ansvarar för det interna utvecklingsarbetet på förvaltningarna, iuppdrag att utreda införandet av kommungemensam modell försynpunktshantering.Den 26 augusti 2010 biföll kommunfullmäktige motionen med hänvisning till dengenomförda utredningen och beslöt att Gislaveds kommun ska gå vidare medinförandet av en kommungemensam modell för synpunktshantering. Införandetgenomförs som ett projekt som pågår under två år. Projektet startade hösten2011. Ulrika Dagård har anställts som projektledare och som projektgruppfungerar interna kvalitetsnätverket.Under våren 2012 har projektgruppen arbetat med att formulera en policy ochriktlinjer för klagomål- och synpunktshantering i Gislaveds kommun. Policyn harvarit utsänd på remiss till nämnderna under hösten 2012.BeslutsunderlagPolicy och riktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter,daterad den 30 augusti 2012Sammanställning av nämndernas remissvar och svar till nämndernaPolicy och riktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter,daterad den 12 februari 2013Kommunstyrelsen den 19 februari 2013, § 79Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattanta policy för Gislaveds kommuns hantering av synpunkter och klagomål,daterad den 12 februari 2013.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

StyrdokumentDokumenttyp: RiktlinjerBeslutat av:Fastställelsedatum:Ansvarig:Revideras:Följas upp:POLICY OCH RIKTLINJER FÖRGISLAVEDS KOMMUNS HAN-TERING AV KLAGOMÅL OCHSYNPUNKTER1

StyrdokumentDokumenttyp: RiktlinjerBeslutat av:Fastställelsedatum:Ansvarig:Revideras:Följas upp:INNEHÅLL1. POLICY FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HANTERING AV SYNPUNKTER OCHKLAGOMÅL ................................................................................................................................................. 32. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERING I GISLAVEDS KOMMUN ......................... 42.1 VÅRT ARBETE MED SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL .................................................... 42.1.1 VAD ÄR EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL? ........................................................................... 52.1.2 VEM KAN LÄMNA EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL? ....................................................... 52.1.3 HUR KAN EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL LÄMNAS? .................................................... 52.1.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT DEN SOM LÄMNAR SYNPUNKTER OCHKLAGOMÅL ....................................................................................................................................... 63. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERINGSPROCESSEN .............................................. 73.1 HANTERINGSORDNING FÖR KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER ................................ 83.2 PROCESS FÖR KLAGOMÅL- OCH SYNPUNKTSHANTERING ................................... 102

1. POLICY FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HANTERING AVSYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL• Gislaveds kommun välkomnar alltid synpunkter och klagomål, såväl som beröm.• Gislaveds kommun är tydlig med att det är viktigt för kommunen att kommuninvånare,brukare, anhöriga och besökare framför sina synpunkter och klagomål.• Gislaveds kommun informerar tydligt om vilka olika sätt det finns för att lämna synpunkter/klagomål.• Synpunkter och klagomål kan lämnas anonymt.• Den som lämnar en synpunkt/ ett klagomål ska behandlas artigt och respektfullt.• Den medarbetare som tar emot en synpunkt/klagomål tackar den som klagar för attden har tagit sig tid att framföra sin synpunkt/klagomål.• Den medarbetare som tar emot en synpunkt/ klagomål ansvarar alltid för synpunkten/klagomåletblir inrapporterat i klagomåls- och synpunktshanteringssystemet.• En första återkoppling om att synpunkten/klagomålet har tagits emot ska göras tillsynpunktslämnaren inom två arbetsdagar från det att som synpunkten/klagomålet harkommit in, via den kanal som synpunktslämnaren önskar.• Inom sju arbetsdagar ska synpunktslämnaren få besked om hur synpunkten/klagomålethar åtgärdats, eller kommer att åtgärdas, via den kanal som synpunktlämnarenönskar.• Alla synpunkter/klagomål och svar ska publiceras på webben. Undantagen är om sekretessföreligger, om synpunkten innehåller personangrepp eller ovårdat språk, omsynpunktslämnaren inte ger sitt samtycke och om synpunkten inte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarens namn publiceras inte på webben om hon/han intesamtycker till det.• Problemen ska lösas där de uppstår och personer ska aldrig hänvisas runt i organisationen.• Det finns en systematisk uppföljning och dokumentation av alla synpunkter och klagomål.• Synpunkter och klagomål används i kommunens utvecklings- och förbättringsarbete.• Synpunkter och klagomål ska beaktas och åtgärdas.3

2. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERING IGISLAVEDS KOMMUN2.1 VÅRT ARBETE MED SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅLDet är viktigt att organisationen Gislaveds kommun är tydlig med att vi vill få reda på vadkommuninvånare, brukare, anhöriga och besökare tycker om vår verksamhet. Det är degrupperna som bäst kan bedöma den kommunala servicen och tjänsterna. Därför välkomnarGislaveds kommuns medarbetare och förtroendevalda alla synpunkter och klagomål. Synpunkteroch klagomål hjälper oss att identifiera brister och förbättra vår verksamhet/serviceoch ska ses som en självklar del i vårt utvecklings- och kvalitetsarbete.I policyn och i riktlinjerna beskrivs vilken attityd och förhållningssätt som vi ska ha till synpunkteroch klagomål. Personer som vänder sig till kommunen har rätt att kräva att få rättservice så snart som möjligt, samt att bli bemött på ett vänligt och respektfullt sätt. Den somframför en synpunkt/klagomål har också rätt att få ett svar inom rimlig tid och ska inte slussasrunt i organisationen.Riktlinjerna beskriver hur vi internt ska hantera klagomål och synpunkter, det vill säga hur deska registreras, dokumenteras och redovisas. Genom att systematiskt arbeta med synpunkteroch klagomål kan vi säkra att alla synpunkter och klagomål åtgärdas och dokumenteras,samt att återkoppling sker till kommuninvånaren som har lämnat en synpunkt/klagomål.Viktigast av allt är att fel som har uppstått rättas till så snabbt som möjligt.Vårt arbete med synpunkts- och klagomålshantering vilar på fyra ben:Kommuninvånaren, brukaren, anhöriga och besökare i centrum: Framgångsrik ochgod synpunkts- och klagomålshantering innebär att medarbetarna och förtroendevalda ärvilliga att inse och medge att kommuninvånare, brukare, anhöriga och besökare kan ge informationsom är en tillgång för kommunens förbättringsarbete. Information som gör attbrister kan identifieras, fel rättas till snabbt och kvaliteten kan höjas, är värdefull. Utgångspunktenär att upplevelsen för den som har lämnat en synpunkt/klagomål, är riktig.Engagerat ledarskap: Alla chefer ansvarar för att respektive verksamhet använder synpunkts-och klagomålssystemet. Chefer ansvarar även för att medarbetarna får utbildning isystemet. Chefer leder också respektive verksamhets förbättrings- och utvecklingsarbeteoch svarar för kunskapsöverföringen till andra kommunala verksamheter.Allas delaktighet: Alla medarbetare och förtroendevalda oavsett funktion, titel och arbetsuppgifthar ansvar för att ta emot synpunkter och klagomål som kommer till Gislavedskommun. Hon/han kan även åtgärda synpunkten/klagomålet inom den egna arbetsuppgiften.Utveckling och förbättringar: Målsättningen för Gislaveds kommun är att det förekommerett ständigt och metodiskt förbättrings- och utvecklingsarbete inom alla verksamheter.Förbättringsarbetet ska genomsyra hela organisationen och stimulera till kreativa förslag ochnya idéer. Synpunkter och klagomål ska betraktas som återföring av information som gerunderlag till vilka delar inom organisationen som behöver utvecklas och förbättras.4

2.1.1 VAD ÄR EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL?Synpunkt: Synonymer till ordet synpunkt: ståndpunkt, utgångspunkt, synvinkel, uppfattningoch åsikt.För Gislaveds kommuns förtroendevalda och medarbetare innebär en synpunkt en uppfattning/åsiktsom kräver omedelbar respons. Avser synpunkten ett problem/fel ska det i möjligastemån åtgärdas. En synpunkt kan även inkludera beröm och förslag.Klagomål: Synonymer till ordet klagomål: anklagelse, kritik, klander, besvär, klagan, missnöje.För Gislaveds kommuns förtroendevalda och medarbetare innebär ett klagomål ett uttryckför ett missnöje med en tjänst eller service som kommunen har tillhandahållit och som inteinfriat ställda förväntningar. Ett klagomål kan handla om bemötande eller att ett ärende harhandlagts orimligt långsamt. Ett klagomål kräver dessutom omedelbar respons och ska såsnart som det är möjligt utredas och åtgärdas. Ett klagomål handlar inte om felanmälningar,renodlade förslag eller om kommunala beslut som kan överklagas och hanteras inom en juridiskprocess.2.1.2 VEM KAN LÄMNA EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL?Gislaveds kommuns synpunkts- och klagomålshanteringssystem är till för att kommuninvånare,brukare, anhöriga och besökare på ett smidigt och enkelt sätt ska kunna lämna synpunkteroch klagomål på kommunens verksamheter, service och tjänster.2.1.3 HUR KAN EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL LÄMNAS?Synpunkter och klagomål kan komma till Gislaveds kommuns verksamheter via:• Webbformulär• Brev• Blankett• Telefon• Sociala medier• Via det personliga mötetVissa synpunkter och klagomål kan rättas till direkt. Andra kräver längre och noggrann handläggning.Det är betydelsefullt att handläggningen av synpunkter och klagomål inte fördröjs.En snabb reaktion är viktig eftersom en fördröjning kan skapa ännu mer irritation hos densom är missnöjd. Korta handläggningstider visar också att medarbetarna och de förtroendevaldatar synpunkterna och klagomålen på allvar och att man månar om att snabbt åtgärdaeventuella fel och brister.Alla synpunkter och klagomål kan lämnas anonymt, via brev, via telefon, via blankett, via socialamedier eller via webbformulär. Den som lämnar synpunkter/klagomål anonymt kan inte fåett personligt svar utan svar kan endast lämnas via webben om synpunktslämnaren önskar.Senast inom två arbetsdagar ska den som lämnar en synpunkt/klagomål få en första återkopplingvia den kanal som synpunkts- klagomålslämnaren önskar. Målsättningen är att den slutgiltigahandläggningstiden inte ska överstiga sju arbetsdagar. Det kan hända att handläggningenav vissa ärenden drar ut på tiden. I så fall ska handläggaren vara noga med att inom sju arbetsdagarinformera synpunkts- klagomålslämnaren om vad förseningen beror på.5

2.1.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT DEN SOM LÄMNAR SYNPUNKTEROCH KLAGOMÅLGislaveds kommun betraktar synpunkter och klagomål som möjligheter till att förbättra ochutveckla den kommunala verksamheten så att kommuninvånarna, brukarna, anhöriga ochbesökare blir nöjdare. Dessutom får förtroendevalda bättre underlag när de fattar beslut.Förhållningssätt:• Tacka den som lämnar en synpunkt/klagomål! Tacka för att vi fick reda på felet, förhållandetoch/eller bristen.• Förklara varför du gärna tar emot synpunkten/klagomålet. Förklara med egna ordvarför det är viktigt att Gislaveds kommun får reda på vad som behöver förbättras/utvecklasi verksamheten.• Beklaga upplevelsen. Ibland är det lätt att inse och förstå vad som har blivit fel. Menibland kan det vara svårare att se och identifiera vem som ansvarar för det uppkomnaproblemet/felet. Men oavsett det kan vi ändå beklaga att synpunkts- klagomålslämnarenhar fått den upplevelse hon/han har fått.• Lova att ta hand om problemet omedelbart. Det gör du genom att själv åtgärda problemeteller genom att rapportera in synpunkten/klagomålet i synpunktshanteringssystemet.Detta för att personer inte ska bli hänvisade runt i organisationen.• Fråga efter den information som du behöver ha.• Rätta till felet, eller rapportera in det i synpunktshanteringssystemet.• Kontrollera att den som har lämnat synpunkten/klagomålet verkligen är nöjd.• Vidta förebyggande åtgärder så att felet inte upprepas.6

3. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERINGSPRO-CESSENMålsättningen är att synpunkten/klagomålet ska handläggas så nära kommuninvånaren/brukarensom möjligt. Kommunens alla medarbetare och förtroendevalda oavsett yrkesfunktion,titel eller arbetsuppgifter ansvarar för att ta emot synpunkter/klagomål. Medarbetarnaansvarar också för att utreda och handlägga synpunkten/klagomålet som ligger inomden egna arbetsuppgiften. Om du som medarbetare inte själv kan åtgärda synpunkten/klagomåletska du vända dig till din närmaste chef.Rör inte synpunkten/klagomålet din verksamhet ska du se till att synpunkten/klagomålethamnar på rätt ställe inom organisationen, genom att rapportera in synpunkten/klagomålet isynpunktshanteringssystemet. Om synpunktslämnaren inte är nöjd med din handläggning avsynpunkten/klagomålet ska du lämna det vidare till din närmaste chef.Alla inkomna synpunkter/klagomål registreras och dokumenteras för att de ska kunna sammanställasför kartläggning och analys. En första återkoppling om att synpunkten/klagomåletär mottaget ska lämnas till synpunktslämnaren inom två arbetsdagar, via den kanal som synpunktslämanrenönskar. Synpunkten/klagomålet ska handläggas och utredas inom sju arbetsdagar.Inom sju arbetsdagar ska den som har lämnat synpunkten/klagomålet få besked omhur synpunkten/klagomålet har åtgärdats, via den kanal som synpunktslämnaren önskar.I möjligaste mån ska alla synpunkter och klagomål publiceras på webben. Även svaren påsynpunkterna och klagomålen ska publiceras. Undantag från webbpublicering görs i följandefall: Om sekretess föreligger, om synpunkten innehåller personangrepp eller ovårdat språk,om synpunktslämnaren inte ger sitt samtycke och om synpunkten inte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarens namn publiceras inte på webben om hon/han inte samtyckertill det.Varje nämnd och förvaltning ska årligen, redovisa handläggningen och åtgärderna av inkomnasynpunkter och klagomål till kommunstyrelsen. Varje nämnd ansvarar för att löpande sammanställaoch följa upp inkomna synpunkter och klagomål.7

3.1 HANTERINGSORDNING FÖR KLAGOMÅL OCH SYN-PUNKTERHanteringsordning Aktivitet Ansvarig KommentarSynpunkter och klagomålkommer in tillkommunen/förvaltningenRegistrering av ärendeFördelning av ärendeHandläggning av ärendenSynpunkter/klagomål som lämnasmuntligt eller via telefon ska iförsta hand:1. Åtgärdas på plats av den enskildamedarbetaren eller närmaste chef.2. Går inte synpunkten/klagomålet påett enkelt sätt att åtgärda ska detregistreras, handläggas och utredas.Synpunkter/klagomål som kommerin via e-post, sociala medier,brev eller blankett ska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning.Synpunkter/klagomål som kommerin via webbformuläret ska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning.Anonyma synpunkter/klagomålska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning. Någonåterkoppling till synpunktslämnarenkan inte göras om inte svaret publiceraspå webben.Inkomna synpunkter/klagomålska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning. En registratorpå varje förvaltning utses attansvara för registreringen i datasystemet.2. Återkoppling till synpunktslämnarenska göras inom två arbetsdagar medbesked om vem som handlägger ärendet.Återkoppling görs via den kanalsom synpunktslämnaren önskar.Registrator eller chef ansvararför:1. Att fördela ärenden till ansvarigahandläggare.Ansvarig handläggare ansvararför:1.Att handlägga, utreda och åtgärdasynpunkten/klagomålet inom sju arbetsdagar.Åtgärden kan delegeras tillnågon annan medarbetare att utföra.2. Att meddela den som har lämnatsynpunkten/klagomålet inom sju arbetsdagar,om hur synpunkten/klagomålethar åtgärdats ellerkommer att åtgärdas, via den kanalChefMedarbetareRegistratorFörtroendevaldaRegistratorMedarbetareRegistratorChefHandläggareChefDen som lämnar synpunkteroch klagomål ska hänvisas tillrätt förvaltning och om möjligttill rätt handläggare.En synpunkt/klagomål är attbetrakta som en offentlig handling.Offentliga handlingar reglerasenligt offentlighets- ochsekretesslagen. Om uppgifternai en synpunkt/klagomål skasekretessbeläggas krävs stödenligt sekretesslagen. Observeraatt en sekretessbelagdsynpunkt/klagomål måste diarieförassom vanligt i synpunktshanteringssystemet.Synpunkter och klagomål skiljsfrån avvikelsehantering enligtlag (exempelvis inom vårdenLex Sara, Lex Maria). Överklagandeenligt lag hanteras inte isynpunkts- och klagomålshanteringssystemet.Om synpunktslämnaren inte ärnöjd med handläggningen skanärmaste chef ta över ärendet.8

Publicering på webbensom synpunktslämnaren önskar.Ansvarig handläggare ansvararför:1. Att synpunkten/klagomålet medsvar publiceras på webben.HandläggareAlla synpunkter/klagomål ochsvar ska i möjligaste mån publiceraspå webben. Undantaggörs i följande fall: Om sekretessföreligger, om synpunkteninnehåller personangrepp ellerovårdat språk, om synpunktslämnareninte ger sittsamtycke och om synpunkteninte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarensnamn publiceras inte omhon/han inte samtycker till det.Avsluta ärendenUppföljning och utvärderingAnsvarig handläggare ansvararför:1. Att avsluta ärendet i synpunktshanteringssystemet.Förvaltningschefen, respektivevarje nämnd ansvarar för:1. Att årligen redovisa handläggningenoch åtgärderna av inkomna synpunkteroch klagomål till kommunstyrelsen.Varje nämnd ansvarar för attlöpande sammanställa och följa uppinkomna synpunkter och klagomål.HandläggareChefFörvaltningschefNämnderPublicering av personuppgifterregleras enligt personuppgiftslagen,PUL.9

3.2 PROCESS FÖR KLAGOMÅL- OCH SYNPUNKTSHANTERING10

StyrdokumentDokumenttyp: RiktlinjerBeslutat av:Fastställelsedatum:Ansvarig:Revideras:Följas upp:POLICY OCH RIKTLINJER FÖRGISLAVEDS KOMMUNS HAN-TERING AV KLAGOMÅL OCHSYNPUNKTER1

StyrdokumentDokumenttyp: RiktlinjerBeslutat av:Fastställelsedatum:Ansvarig:Revideras:Följas upp:INNEHÅLL1. POLICY FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HANTERING AV SYNPUNKTER OCHKLAGOMÅL ................................................................................................................................................. 32. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERING I GISLAVEDS KOMMUN ......................... 42.1 VÅRT ARBETE MED SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL .................................................... 42.1.1 VAD ÄR EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL? ........................................................................... 52.1.2 VEM KAN LÄMNA EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL? ....................................................... 52.1.3 HUR KAN EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL LÄMNAS? .................................................... 52.1.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT DEN SOM LÄMNAR SYNPUNKTER OCHKLAGOMÅL ....................................................................................................................................... 63. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERINGSPROCESSEN .............................................. 73.1 HANTERINGSORDNING FÖR KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER ................................ 83.2 PROCESS FÖR KLAGOMÅL- OCH SYNPUNKTSHANTERING ................................... 102

1. POLICY FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HANTERING AVSYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL• Gislaveds kommun välkomnar alltid synpunkter och klagomål, såväl som beröm.• Gislaveds kommun är tydlig med att det är viktigt för kommunen att kommuninvånare,brukare, anhöriga och besökare framför sina synpunkter och klagomål.• Gislaveds kommun informerar tydligt om vilka olika sätt det finns för att lämna synpunkter/klagomål.• Synpunkter och klagomål kan lämnas anonymt.• Den som lämnar en synpunkt/ ett klagomål ska behandlas artigt och respektfullt.• Den medarbetare som tar emot en synpunkt/klagomål tackar den som klagar för attden har tagit sig tid att framföra sin synpunkt/klagomål.• Den medarbetare som tar emot en synpunkt/ klagomål ansvarar alltid för synpunkten/klagomåletblir inrapporterat i klagomåls- och synpunktshanteringssystemet.• En första återkoppling om att synpunkten/klagomålet har tagits emot ska göras tillsynpunktslämnaren inom två arbetsdagar från det att som synpunkten/klagomålet harkommit in, via den kanal som synpunktslämnaren önskar.• Inom sju arbetsdagar ska synpunktslämnaren få besked om hur synpunkten/klagomålethar åtgärdats, eller kommer att åtgärdas, via den kanal som synpunktlämnarenönskar.• Alla synpunkter/klagomål och svar ska publiceras på webben. Undantagen är om sekretessföreligger, om synpunkten innehåller personangrepp eller ovårdat språk, omsynpunktslämnaren inte ger sitt samtycke och om synpunkten inte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarens namn publiceras inte på webben om hon/han intesamtycker till det.• Problemen ska lösas där de uppstår och personer ska aldrig hänvisas runt i organisationen.• Det finns en systematisk uppföljning och dokumentation av alla synpunkter och klagomål.• Synpunkter och klagomål används i kommunens utvecklings- och förbättringsarbete.• Synpunkter och klagomål ska beaktas och åtgärdas.3

2. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERING IGISLAVEDS KOMMUN2.1 VÅRT ARBETE MED SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅLDet är viktigt att organisationen Gislaveds kommun är tydlig med att vi vill få reda på vadkommuninvånare, brukare, anhöriga och besökare tycker om vår verksamhet. Det är degrupperna som bäst kan bedöma den kommunala servicen och tjänsterna. Därför välkomnarGislaveds kommuns medarbetare och förtroendevalda alla synpunkter och klagomål. Synpunkteroch klagomål hjälper oss att identifiera brister och förbättra vår verksamhet/serviceoch ska ses som en självklar del i vårt utvecklings- och kvalitetsarbete.I policyn och i riktlinjerna beskrivs vilken attityd och förhållningssätt som vi ska ha till synpunkteroch klagomål. Personer som vänder sig till kommunen har rätt att kräva att få rättservice så snart som möjligt, samt att bli bemött på ett vänligt och respektfullt sätt. Den somframför en synpunkt/klagomål har också rätt att få ett svar inom rimlig tid och ska inte slussasrunt i organisationen.Riktlinjerna beskriver hur vi internt ska hantera klagomål och synpunkter, det vill säga hur deska registreras, dokumenteras och redovisas. Genom att systematiskt arbeta med synpunkteroch klagomål kan vi säkra att alla synpunkter och klagomål åtgärdas och dokumenteras,samt att återkoppling sker till kommuninvånaren som har lämnat en synpunkt/klagomål.Viktigast av allt är att fel som har uppstått rättas till så snabbt som möjligt.Vårt arbete med synpunkts- och klagomålshantering vilar på fyra ben:Kommuninvånaren, brukaren, anhöriga och besökare i centrum: Framgångsrik ochgod synpunkts- och klagomålshantering innebär att medarbetarna och förtroendevalda ärvilliga att inse och medge att kommuninvånare, brukare, anhöriga och besökare kan ge informationsom är en tillgång för kommunens förbättringsarbete. Information som gör attbrister kan identifieras, fel rättas till snabbt och kvaliteten kan höjas, är värdefull. Utgångspunktenär att upplevelsen för den som har lämnat en synpunkt/klagomål, är riktig.Engagerat ledarskap: Alla chefer ansvarar för att respektive verksamhet använder synpunkts-och klagomålssystemet. Chefer ansvarar även för att medarbetarna får utbildning isystemet. Chefer leder också respektive verksamhets förbättrings- och utvecklingsarbeteoch svarar för kunskapsöverföringen till andra kommunala verksamheter.Allas delaktighet: Alla medarbetare och förtroendevalda oavsett funktion, titel och arbetsuppgifthar ansvar för att ta emot synpunkter och klagomål som kommer till Gislavedskommun. Hon/han kan även åtgärda synpunkten/klagomålet inom den egna arbetsuppgiften.Utveckling och förbättringar: Målsättningen för Gislaveds kommun är att det förekommerett ständigt och metodiskt förbättrings- och utvecklingsarbete inom alla verksamheter.Förbättringsarbetet ska genomsyra hela organisationen och stimulera till kreativa förslag ochnya idéer. Synpunkter och klagomål ska betraktas som återföring av information som gerunderlag till vilka delar inom organisationen som behöver utvecklas och förbättras.4

2.1.1 VAD ÄR EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL?Synpunkt: Synonymer till ordet synpunkt: ståndpunkt, utgångspunkt, synvinkel, uppfattningoch åsikt.För Gislaveds kommuns förtroendevalda och medarbetare innebär en synpunkt en uppfattning/åsiktsom kräver omedelbar respons. Avser synpunkten ett problem/fel ska det i möjligastemån åtgärdas. En synpunkt kan även inkludera beröm och förslag.Klagomål: Synonymer till ordet klagomål: anklagelse, kritik, klander, besvär, klagan, missnöje.För Gislaveds kommuns förtroendevalda och medarbetare innebär ett klagomål ett uttryckför ett missnöje med en tjänst eller service som kommunen har tillhandahållit och som inteinfriat ställda förväntningar. Ett klagomål kan handla om bemötande eller att ett ärende harhandlagts orimligt långsamt. Ett klagomål kräver dessutom omedelbar respons och ska såsnart som det är möjligt utredas och åtgärdas. Ett klagomål handlar inte om felanmälningar,renodlade förslag eller om kommunala beslut som kan överklagas och hanteras inom en juridiskprocess.2.1.2 VEM KAN LÄMNA EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL?Gislaveds kommuns synpunkts- och klagomålshanteringssystem är till för att kommuninvånare,brukare, anhöriga och besökare på ett smidigt och enkelt sätt ska kunna lämna synpunkteroch klagomål på kommunens verksamheter, service och tjänster.2.1.3 HUR KAN EN SYNPUNKT/KLAGOMÅL LÄMNAS?Synpunkter och klagomål kan komma till Gislaveds kommuns verksamheter via:• Webbformulär• Brev• Blankett• Telefon• Sociala medier• Via det personliga mötetVissa synpunkter och klagomål kan rättas till direkt. Andra kräver längre och noggrann handläggning.Det är betydelsefullt att handläggningen av synpunkter och klagomål inte fördröjs.En snabb reaktion är viktig eftersom en fördröjning kan skapa ännu mer irritation hos densom är missnöjd. Korta handläggningstider visar också att medarbetarna och de förtroendevaldatar synpunkterna och klagomålen på allvar och att man månar om att snabbt åtgärdaeventuella fel och brister.Alla synpunkter och klagomål kan lämnas anonymt, via brev, via telefon, via blankett, via socialamedier eller via webbformulär. Den som lämnar synpunkter/klagomål anonymt kan inte fåett personligt svar utan svar kan endast lämnas via webben om synpunktslämnaren önskar.Senast inom två arbetsdagar ska den som lämnar en synpunkt/klagomål få en första återkopplingvia den kanal som synpunkts- klagomålslämnaren önskar. Målsättningen är att den slutgiltigahandläggningstiden inte ska överstiga sju arbetsdagar. Det kan hända att handläggningenav vissa ärenden drar ut på tiden. I så fall ska handläggaren vara noga med att inom sju arbetsdagarinformera synpunkts- klagomålslämnaren om vad förseningen beror på.5

2.1.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT DEN SOM LÄMNAR SYNPUNKTEROCH KLAGOMÅLGislaveds kommun betraktar synpunkter och klagomål som möjligheter till att förbättra ochutveckla den kommunala verksamheten så att kommuninvånarna, brukarna, anhöriga ochbesökare blir nöjdare. Dessutom får förtroendevalda bättre underlag när de fattar beslut.Förhållningssätt:• Tacka den som lämnar en synpunkt/klagomål! Tacka för att vi fick reda på felet, förhållandetoch/eller bristen.• Förklara varför du gärna tar emot synpunkten/klagomålet. Förklara med egna ordvarför det är viktigt att Gislaveds kommun får reda på vad som behöver förbättras/utvecklasi verksamheten.• Beklaga upplevelsen. Ibland är det lätt att inse och förstå vad som har blivit fel. Menibland kan det vara svårare att se och identifiera vem som ansvarar för det uppkomnaproblemet/felet. Men oavsett det kan vi ändå beklaga att synpunkts- klagomålslämnarenhar fått den upplevelse hon/han har fått.• Lova att ta hand om problemet omedelbart. Det gör du genom att själv åtgärda problemeteller genom att rapportera in synpunkten/klagomålet i synpunktshanteringssystemet.Detta för att personer inte ska bli hänvisade runt i organisationen.• Fråga efter den information som du behöver ha.• Rätta till felet, eller rapportera in det i synpunktshanteringssystemet.• Kontrollera att den som har lämnat synpunkten/klagomålet verkligen är nöjd.• Vidta förebyggande åtgärder så att felet inte upprepas.6

3. SYNPUNKTS- OCH KLAGOMÅLSHANTERINGSPRO-CESSENMålsättningen är att synpunkten/klagomålet ska handläggas så nära kommuninvånaren/brukarensom möjligt. Kommunens alla medarbetare och förtroendevalda oavsett yrkesfunktion,titel eller arbetsuppgifter ansvarar för att ta emot synpunkter/klagomål. Medarbetarnaansvarar också för att utreda och handlägga synpunkten/klagomålet som ligger inomden egna arbetsuppgiften. Om du som medarbetare inte själv kan åtgärda synpunkten/klagomåletska du vända dig till din närmaste chef.Rör inte synpunkten/klagomålet din verksamhet ska du se till att synpunkten/klagomålethamnar på rätt ställe inom organisationen, genom att rapportera in synpunkten/klagomålet isynpunktshanteringssystemet. Om synpunktslämnaren inte är nöjd med din handläggning avsynpunkten/klagomålet ska du lämna det vidare till din närmaste chef.Alla inkomna synpunkter/klagomål registreras och dokumenteras för att de ska kunna sammanställasför kartläggning och analys. En första återkoppling om att synpunkten/klagomåletär mottaget ska lämnas till synpunktslämnaren inom två arbetsdagar, via den kanal som synpunktslämanrenönskar. Synpunkten/klagomålet ska handläggas och utredas inom sju arbetsdagar.Inom sju arbetsdagar ska den som har lämnat synpunkten/klagomålet få besked omhur synpunkten/klagomålet har åtgärdats, via den kanal som synpunktslämnaren önskar.I möjligaste mån ska alla synpunkter och klagomål publiceras på webben. Även svaren påsynpunkterna och klagomålen ska publiceras. Undantag från webbpublicering görs i följandefall: Om sekretess föreligger, om synpunkten innehåller personangrepp eller ovårdat språk,om synpunktslämnaren inte ger sitt samtycke och om synpunkten inte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarens namn publiceras inte på webben om hon/han inte samtyckertill det.Varje nämnd och förvaltning ska årligen, redovisa handläggningen och åtgärderna av inkomnasynpunkter och klagomål till kommunstyrelsen. Varje nämnd ansvarar för att löpande sammanställaoch följa upp inkomna synpunkter och klagomål.7

3.1 HANTERINGSORDNING FÖR KLAGOMÅL OCH SYN-PUNKTERHanteringsordning Aktivitet Ansvarig KommentarSynpunkter och klagomålkommer in tillkommunen/förvaltningenRegistrering av ärendeFördelning av ärendeHandläggning av ärendenSynpunkter/klagomål som lämnasmuntligt eller via telefon ska iförsta hand:1. Åtgärdas på plats av den enskildamedarbetaren eller närmaste chef.2. Går inte synpunkten/klagomålet påett enkelt sätt att åtgärda ska detregistreras, handläggas och utredas.Synpunkter/klagomål som kommerin via e-post, sociala medier,brev eller blankett ska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning.Synpunkter/klagomål som kommerin via webbformuläret ska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning.Anonyma synpunkter/klagomålska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning. Någonåterkoppling till synpunktslämnarenkan inte göras om inte svaret publiceraspå webben.Inkomna synpunkter/klagomålska:1. Registreras och vidarebefordras förhandläggning och utredning. En registratorpå varje förvaltning utses attansvara för registreringen i datasystemet.2. Återkoppling till synpunktslämnarenska göras inom två arbetsdagar medbesked om vem som handlägger ärendet.Återkoppling görs via den kanalsom synpunktslämnaren önskar.Registrator eller chef ansvararför:1. Att fördela ärenden till ansvarigahandläggare.Ansvarig handläggare ansvararför:1.Att handlägga, utreda och åtgärdasynpunkten/klagomålet inom sju arbetsdagar.Åtgärden kan delegeras tillnågon annan medarbetare att utföra.2. Att meddela den som har lämnatsynpunkten/klagomålet inom sju arbetsdagar,om hur synpunkten/klagomålethar åtgärdats ellerkommer att åtgärdas, via den kanalChefMedarbetareRegistratorFörtroendevaldaRegistratorMedarbetareRegistratorChefHandläggareChefDen som lämnar synpunkteroch klagomål ska hänvisas tillrätt förvaltning och om möjligttill rätt handläggare.En synpunkt/klagomål är attbetrakta som en offentlig handling.Offentliga handlingar reglerasenligt offentlighets- ochsekretesslagen. Om uppgifternai en synpunkt/klagomål skasekretessbeläggas krävs stödenligt sekretesslagen. Observeraatt en sekretessbelagdsynpunkt/klagomål måste diarieförassom vanligt i synpunktshanteringssystemet.Synpunkter och klagomål skiljsfrån avvikelsehantering enligtlag (exempelvis inom vårdenLex Sara, Lex Maria). Överklagandeenligt lag hanteras inte isynpunkts- och klagomålshanteringssystemet.Om synpunktslämnaren inte ärnöjd med handläggningen skanärmaste chef ta över ärendet.8

Publicering på webbensom synpunktslämnaren önskar.Ansvarig handläggare ansvararför:1. Att synpunkten/klagomålet medsvar publiceras på webben.HandläggareAlla synpunkter/klagomål ochsvar ska i möjligaste mån publiceraspå webben. Undantaggörs i följande fall: Om sekretessföreligger, om synpunkteninnehåller personangrepp ellerovårdat språk, om synpunktslämnareninte ger sittsamtycke och om synpunkteninte handlar om Gislavedskommun. Synpunktslämnarensnamn publiceras inte omhon/han inte samtycker till det.Avsluta ärendenUppföljning och utvärderingAnsvarig handläggare ansvararför:1. Att avsluta ärendet i synpunktshanteringssystemet.Förvaltningschefen, respektivevarje nämnd ansvarar för:1. Att årligen redovisa handläggningenoch åtgärderna av inkomna synpunkteroch klagomål till kommunstyrelsen.Varje nämnd ansvarar för attlöpande sammanställa och följa uppinkomna synpunkter och klagomål.HandläggareChefFörvaltningschefNämnderPublicering av personuppgifterregleras enligt personuppgiftslagen,PUL.9

3.2 PROCESS FÖR KLAGOMÅL- OCH SYNPUNKTSHANTERING10

2013-02-12 1 [17]SVAR TILL NÄMNDERNA ANGÅENDE DERAS REMISSVAR FÖR GISLAVEDS KOMMUNSPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTERTEKNISKA NÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENGenerelltSyftet är att kommunens service ska förbättras ienlighet med de synpunkter/klagomål som kommuninvånarnaframför. Detta är en i grunden god demokratiskidé. I förslaget finns formuleringar somkan upplevas något svåruppnåeliga. Det är bra attambitionen är hög, men den får inte vara så hög attden blir överambitiös.Synpunkts- och klagomålshanteringsprocess”Senast samma dag ska den som lämnar en synpunkt/klagomålfå en första återkopplingvia den kanal som önskas”. Skyndsammasvar är viktigt och en förutsättning för god kontaktmed kommuninvånarna, detta innebär dock inte attdet i alla sammanhang är möjligt att lämna svar senastsamma arbetsdag. Det borde räcka inom 2 arbetsdagar.”Målsättningen är att den slutliga handläggningstideninte ska överstiga sju arbetsdagar”. Att ha en målsättningatt våra handläggningar av synpunkt/klagomålBedömningen är att ambitionsnivån är rimlig. Speciellt eftersomskrivningen ”samma arbetsdag” ändras till ”inom två arbetsdagar”.Ändras till inom två arbetsdagar.7 arbetsdagar bör vara en rimlig ambitionsnivå. Flertalet av synpunkterna/klagomålenbör gå att besvara inom den tiden. Kräverärendet längre handläggningstid bör den som ha lämnat syn-KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 2 [17]ska ske inom 7 dagar är bra, men det får inte varaett tidsbegrepp som blir ett hinder för kvalitet ihandläggningen. Bättre att skriva att handläggningenska vara snabb och rationell med förväntad kvalitet.Kanske det vore bättre/mer rationellt för Gislavedskommun med en central funktion som tar emotsynpunkter/klagomål och ansvarar för att de hanterasi enlighet med den ambition som beskrivs i policyn.I policyn står att man kan lämna in synpunkter/klagomålpå olika sätt och att den(alla medarbetare och förtroendevalda) som taremot en synpunkt/klagomål ska”lova att ta om hand om problemet omedelbart”,detta genom att antingen själv åtgärda eller se till attlämna till annan medarbetare så att det blir åtgärdat.Det får enligt policyn inte hänvisas till någon annaninom organisationen. Är det då meningen att exempelvisen pedagog vid en förskola som vid samtalmed föräldrar får en synpunkt på att belysning av encykelväg till förskolan inte fungerar tillfredsställande,ska lämna detta till någon medarbetare på förskolaneller BUN att åtgärda – det måste vara rimligare dåatt hänvisa till tekniska kontoret eller energiverket.punkten/klagomålet få besked om det inom 7 arbetsdagar.I dagsläget är det inte aktuellt. Kan bli en realitet om Gislavedskommun framöver inrättar ett kundcenter.Självklart ska inte företrädare för BUN lösa/åtgärda synpunkter/klagomålsom tekniska nämnden ansvarar för. Däremotkan en person som arbetar på en förskola rapportera in ett klagomåli synpunktshanteringssystemet som denne fått från en förälder,som berör trasiga gatlampor på vägen till förskolan. Dylikahändelser kommer att tas upp och diskuteras vid utbildningstillfällena.All personal kommer att utbildas i synpunktshanteringssystemet.Skrivningen ”lova ta hand om problemet omedelbart” harformulerats om så att den blir tydligare.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 3 [17]Om en synpunkt inkommer till en anläggning viatelefon, ska denna då registreras i något centraltsystem och därefter hanteras i enlighet med policyn?Detta kommer för vår verksamhetspersonal innebärafler administrativa sysslor.Kan inte synpunkten/klagomålet åtgärdas direkt i telefon är regelnatt synpunkten/klagomålet ska rapporteras in i synpunktshanteringssystemet.Detta för att inte riskera att allvarliga synpunkter/klagomålinte blir dokumenterade och åtgärdade. Det kaninnebära en viss ökad administrativ belastning.ÖvrigtFör tekniska kontorets personal ute på fältet kan ettalternativ vara att de överlämnar ett kort med telefonnummer,webbadress mm dit synpunktslämnarenkan vända sig.Det som inte ska hanteras enligt policyn är felanmälningar,renodlade förslag och beslut som kan överklagasoch hanteras inom en juridisk process. Detkan vara oerhört svårt att vid första anblick ellersamtal avgöra och dra tydliga gränser mellan dessaoch det bör ju avgöras av vem som tar emot hurdenna bedömning sker. Är det allmänt tyckande ellerär det klagomål?Lösningen med att personal ute i ”fält” kan ha med sig ett kortsom beskriver var en person kan lämna klagomål/synpunkter är enbra lösning. Ute i fält kan det vara svårt att ha tillgång till blankettereller dator med internetuppkoppling. Då kan det vara praktisktatt lämna över ett kort som förklarar var en person kan vända sigmed sin synpunkt/klagomål. Ett sådant kort ska finnas för personali ”fält”.Denna problematik är inget nytt, utan något som hanteras dagligenav förvaltningarna. Många klagomål, synpunkter och frågor kommerredan i dag till förvaltningarna via mail, via brev, via det personligamötet och via telefon. Denna bedömning måste redan idaggöras av den som tar emot frågor och klagomål/synpunkter.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 4 [17]För att uppföljningen av inkomna synpunkter/klagomålska underlättas förutsättsatt all personal i förvaltningarna ges utbildning i systemetför hantering avsynpunkter/klagomål så att dokumentation sker pålikartat sätt.Numera framförs många synpunkter på olika socialamedier. Dessa sprids snabbt till stora grupper. Policynborde också ha ett avsnitt som beskriver om,och i så fall hur synpunkter på sådana medier skabevakas och beaktas.Alla personal ska utbildas i bemötande och i hur man hanterar ochrapporterar in klagomål och synpunkter.Även sociala medier är kanaler som kommuninvånarna kan lämnasynpunkter och klagomål via. Klagomål/synpunkter som lämnas viasociala medier, ska registreras i synpunktshanteringssystemet.Sociala medier har lagts till i policyn/riktlinjerna som en kanal attlämna synpunkter och klagomål via. Det finns redan idag ett dokument”Riktlinjer & regler kring sociala medier för Gislavedskommun” som beskriver övrig hantering av sociala medier.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 5 [17]SOCIALNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENSynpunkts- och klagomålshanteringsprocessenDet behöver göras ett förtydligande kring nivånpå när ett klagomål ska registreras och vad somdet innebär att åtgärda synpunkten/klagomåletinom den egna arbetsuppgiften. Det får inte varaså att allvarliga klagomål inte registreras och därmedinte åtgärdas på ett professionellt sätt.Ett förtydligande måste ske när det gäller processenkring vem som har ansvar för mottagandet avden inkomna klagomålet/synpunkten i första skedet.Ska det vara en kommunövergripande funktionsom har ansvar för inflödet i systemet ochfördelar ut de inkomna synpunktern/klagomålettill respektive förvaltning?Det är bra att eftersträva att den klagande skyndsamtska få en återkoppling och ambitionen börvara att kunna göra detta samma dag som klagomåletkommit in men eftersom det i återkopplingenska anges vem som ska vara handläggare förärendet kan det i vissa fall inte ske en återkopplingsamma dag. Detta kan handla om ärenden där flerän en förvaltning/nämnd är inblandad eller i ären-Detta ska förtydligas vid utbildningstillfällena genomolika exempel. Syftet med skrivningen är omtill exempel en förälder klagar på att hon/han fårinformation för sent om utflyktstillfällena på enförskola så kan personalen lösa det genom endirekt dialog med föräldern. En sådan synpunktbehöver inte registreras i synpunktshanteringssystemet.Men det är viktigt allvarliga klagomål ochsynpunkter registreras och inte ”faller mellanstolarna”.Den som idag fungerar som registrator på respektiveförvaltning kommer via systemet att få synpunkten/klagomåletdelegerad till sig. Det är alltsåden redan befintliga registratorn som kommer attregistrera de klagomål och synpunkter som kommerin till respektive förvaltning.Ändras till inom två arbetsdagar.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 6 [17]den där det inte är helt klart vad klagomålet avser.WebbÖvrigtAv rutinen framgår att alla klagomål/synpunkteroch svar i möjligaste mån ska publiceras på webben,om inte särskilda skäl finns, till exempel sekretess.Det är mycket angeläget att det görs ennoggrann bedömning av innehållet i klagomåletoch svaret så att inte enskild person känner sigutpekad.Det är fel att säga att vi ska be kommuninvånarenom ursäkt. En ursäkt kan tas som att kommunentar på sig ett fel eller brist som kan få efterföljandekonsekvenser avseende skadestånd etc.Däremot är det viktigt att beklaga upplevelsen.Det är mycket viktigt att det sker en gemensamoch obligatorisk utbildning för alla medarbetarekring riktlinjerna och policy innan systemet tas ibruk så att alla har samma förutsättningar att tatill vara de synpunkter/klagomål som vi får!Felaktig benämning ”kommuninvånaren”, ävenandra som inte bor i kommunen kan ha synpunkteroch klagomål på vår verksamhet, exem-Att rutinerna kring detta fungerar är en förutsättning.Undantag för webbpublicering är följande:om sekretess föreligger, om synpunkten innehållerpersonangrepp eller ovårdat språk, om synpunktslämnareninte ger sitt samtycke och omsynpunkten inte handlar om Gislaveds kommun.Skrivningen ändras till följande: ” Ibland är det lättatt inse och förstå vad som har blivit fel. Menibland kan det vara svårare att se och identifieravem som ansvarar för det uppkomna problemet.Men oavsett det kan vi ändå beklaga att kommuninvånarenhar fått den upplevelse hon/han harfått.”Alla personal ska utbildas i bemötande och i hurman hanterar och rapporterar in klagomål ochsynpunkter.Kommuninvånare har ändrats till att gälla: ”Kommuninvånare,brukare, anhöriga och besökare”.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 7 [17]pelvis anhöriga.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 8 [17]BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENSynpunkts- klagomålshanteringsprocessen Punkten ”Lova att ta hand om problemet omedelbart…..Hänvisa inte till någon annan inom organisationen.”Vissa synpunkter kan röra så specifikaområden att det kan vara svårt att på rätt sättuppfatta synpunkten om man inte själv har specialistkompetensen.Då kan det vara bra att fråga ompersonen som lämnar klagomålet/synpunkten villprata direkt med specialisten på området.Skrivningen ”lova ta hand om problemet omedelbart”har formulerats om så att den blir tydligare,till: ”Lova att ta hand om problemet omedelbart:Det gör du genom att själv åtgärda problemeteller genom att rapportera in synpunkten/klagomåleti synpunktshanteringssystemet.Detta för att personer inteska bli hänvisade runt i organisationen.” Diskussionerkring specifika händelser och scenarierWebbenÖvrigt”Alla synpunkter/klagomål och svar ska publiceraspå webben.” De synpunkter/klagomål som harallmänintresse publiceras. Där man kan identifieraett barn/elev eller enskilda personer i synpunkten/klagomåletbör det inte läggas ut. Detframgår inte i policyn om synpunkts-/klagomålslämnarens namn ska publiceras.Ordet bokslutsgenomgången bör förklaras ellertas bort. Det räcker att veta att kommunstyrelsenfår redovisning av inkomna synpunkter/klagomålårligen.Information om offentlighetsprincipen och PULbör finnas med i policyn.kommer att beröras under utbildningstillfällena.Att rutinerna kring detta fungerar är en förutsättning.Undantag för webbpublicering är följande:om sekretess föreligger, om synpunkten innehållerpersonangrepp eller ovårdat språk, om synpunktslämnareninte ger sitt samtycke och omsynpunkten inte handlar om Gislaveds kommun.Namnet på synpunktslämnaren publiceras inte omhon/han inte samtycker.Bokslutsgenomgång tas bort.Information om offentlighetsprincipen och PULhar lagts till under rubriken ”Hanteringsordning”.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 9 [17]RÄDDNINGSNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENGenerelltRäddningsnämndens verksamhet är mångfacetteradmen synpunkter och klagomål förekommerinte i någon större omfattning. En gemensam policyger därför den handläggare som berörs av ensynpunkt eller klagomål bra möjligheter att hanteradet rätt. Räddningsnämnden ser därför positivtpå förslaget och har inget att erinraBYGG- OCH MILJÖNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENGenerelltBygg- och miljönämnden anser att det är bra attsynpunktshanteringen inte omfattar myndighetsbeslut.I annat fall kan man få en sammanblandningmed överklagade beslut.Synpunkts- klagomålshanteringsprocessen Nämnden anser att en första återkoppling av klagomålet/synpunktenska göra inom två arbetsdagaristället för samma arbetsdag som anges i policyn.Ändras till två arbetsdagarKOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 10 [17]FRITIDSNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENSynpunkts- klagomålshanteringsprocessen ”Senast samma dag ska den som lämnar en synpunkt/klagomålfå en första återkoppling via denkanal som önskas.” Denna tidplan förefaller varamycket snäv och tar inte/lite hänsyn till förvaltningarnasförutsättningar. Om en synpunkt lämnasin på eftermiddagen innebär detta i sämsta fall attman har några minuter på sig att svara. Dettaoavsett vad man håller på med. Även här bör mansätta tidplanen så att den som lämnar in klagomålet/synpunkternfår svar snarast. Det ska inte betydaatt man dröjer ”onödigt länge” men tidplanenblir mera realistisk.Ändras till två arbetsdagar.Ett problem som inte noterats är att mycket postsom inkommer till förvaltningarna kommer intedirekt till den centrala administrationen. Dettainnebär att ett eventuellt centralt system intekommer fungera när post inkommer på andrasätt. Därmed kan inte svarstider, od vara så snävasom sagts.Systemet för synpunkts- och klagomålshanteringkommer inte att vara centralt. Genom webbformuläretkommer synpunkter och klagomål dirigerasdirekt till respektive förvaltning. Ordinarieregistrator på förvaltningarna kommer även attfungera som registrator i synpunktshanteringssystemet.En viss fördröjning kan möjligen ske omett klagomål/synpunkt kommer in via brev ellerblankett till kommunen centralt, men eftersomåterkopplingstiden ändras till två arbetsdagar börsynpunktslämnaren kunna få ett svar inom denKOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 11 [17]tiden.”Målsättningen är att den slutliga handläggningstideninte ska överstiga sju arbetsdagar.” Detkänns också onödigt att skriva att slutliga handläggningstidenskall vara max 7 dagar. Bättre voreatt skriva att handläggningstiden skall vara snabboch rationell.7 arbetsdagar bör vara en rimlig ambitionsnivå.Flertalet av synpunkterna/klagomålen bör gå attbesvara inom den tiden. Kräver ärendet längrehandläggningstid bör den som ha lämnat synpunkten/klagomåletfå besked om det inom 7arbetsdagar.För att den framtida hanteringen av systemet skallbli bästa möjliga bör också förvaltningarna informeras/utbildasi hanteringen av klagomål/synpunkterså att det dokumenteras på samma sätt. Dettaunderlättar sedan uppföljningen av inkomna synpunkter/klagomål.Alla personal ska utbildas i bemötande och i hurman hanterar och rapporterar in klagomål ochsynpunkter.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 12 [17]ÖvrigtOm anonyma synpunkter/klagomål skall beaktaskan konsekvensen lätt bli att folk lämnar in sådanmycket lättvindigt. Det blir också väldigt besvärligtatt underrätta och återkoppla ett sådant ärende.Under rubriken ”Förhållningssätt” står att manska kontrollera att den som har lämnat synpunkten/klagomåletverkligen är nöjd. Hur kontrollerarman detta om det handlar om en anonymperson.Vad är rätt service och vad är rätt tidpunkt?Denna mening bör omformuleras så att invånarnahar rätt att kräva att få ”service snarast möjligt.”Det är viktigt att personer kan lämna klagomåloch synpunkter anonymt för att kommunen skakunna upptäcka allvarliga fel och brister som annarsinte uppmärksammas. Därför har anonymaklagomål och synpunkter samma dignitet som desom är underskrivna med namn och ska behandlaspå samma sätt. Det kan finnas flera skäl till att ensynpunktslämnare vill vara anonym. Till exempelkan det vara känsligt för enskilda att klaga påundervisningen i en skola när man har barn somgår i den skolan. Självklart går det inte att kontrolleraom synpunktslämnaren är nöjd om synpunkten/klagomåletlämnas anonymt. Detta ärunderförstått och bedömningen är att detta intebehöver påpekas i riktlinjerna. Dock kan en anonymsynpunkt och klagomål besvaras på webbenom synpunktslämnaren lämnar sitt godkännande.Meningen ändras till: ”Personer som vänder sig tillkommunen har rätt att kräva att få rätt service såsnart som möjligt.”KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 13 [17]Synpunkter och klagomål ska hanteras i enlighetmed denna policy. Det finns också medtaget synonymertill dessa ord och vad som ska alternativtinte ska hanteras. En svårighet är dock att draen tydlig gräns. Är det ”gnäll” eller är det klagomål?Är det en politisk fråga? Detta bör klargörastydligt, annars är risken stor att det blir mycketsvårhanterligt.I policyn står att man kan lämna in synpunkter/klagomålpå olika sätt. Om en synpunktrings in till en anläggning, hur skall denna då registrerasvia något centralt system och därefterhanteras i enlighet med policyn? Innebär detta attberörd verksamhetspersonal kommer få fler administrativasysslor? Det vore enklare och merrationellt om de som skall framföra ett klagomål/ensynpunkt uppmanas att göra detta på encentral adress.Det lättaste sättet att avgöra om det handlar omallmänt ”gnäll” eller ett adekvat klagomål är attfråga synpunktslämnaren om hon/han vill att synpunkten/klagomåletska rapporteras in i synpunktshanteringssystemet.Bedömningen kring omen synpunkt är en politisk fråga eller inte är påintet sätt något nytt. Redan idag hanterar förvaltningarnafrågor och klagomål/synpunkter somkommer in via brev, mail eller telefon. Dennabedömning måste redan idag göras i varje enskiltfall oaktat ett kommunövergripande synpunktshanteringssystem.I möjligaste mån ska synpunkter/klagomål lämnasin via webbformuläret. På så sätt kommer klagomålet/synpunktendirekt till berörd förvaltning.Även anställda kan direkt lämna/registrera mottagnasynpunkter och klagomål via webbformuläretom man har tillgång till en dator. Har man intetillgång till en dator kan man hänvisa till kommunenswebbplats eller hjälpa den som vill lämna ensynpunkt att fylla i en blankett. Tas en synpunkt/klagomålemot via telefon ska den somregel registreras i synpunktshanteringssystemetoch därmed fördelas den per automatik av systemettill rätt förvaltning. Viss ökad administrativbelastning kan bli följden.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 14 [17]Numera framförs många synpunkter på olika socialamedier. Dessa sprids sedan snabbt till storagrupper. En tanke med synpunktshantering är attta del av kommuninvånarnas tankar/idéer ochförbättra verksamheten i önskvärd riktning. Synpunktshanteringenborde därför också beakta omsynpunkter på sådana medier skall beaktas. Omde skall beaktas är det viktigt att detta beskrivsspeciellt. En speciell svårighet är hur man ska fåreda på synpunkter som inte är direktställda tillkommunen men som hamnar om den kommunalaverksamheten.Även sociala medier är kanaler som kommuninvånarnakan lämna synpunkter och klagomål via.Klagomål/synpunkter som lämnas via sociala medier,ska registreras i synpunktshanteringssystemet.Sociala medier har lagts till i policyn/riktlinjernasom en kanal att lämna synpunkteroch klagomål via. Det finns redan idag ett dokument”Riktlinjer & regler kring social medier förGislaveds kommun” som beskriver hur man skahantera ”trådar” som inte är direkt ställda tillkommunen men som handlar om den kommunalaverksamheten. Men regeln är att synpunkter ochklagomål, som inte är direkt ställda till kommunen,inte ska hanteras i synpunktshanteringssystemet.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 15 [17]FASTIGHETSNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENGenerelltTanken är i grunden bra men ambitionen är välhög. Fastighetsnämnden anser att det är bättre attbörja med en lägre ambitionsnivå för att höja ambitionennär rutinerna är inarbetade och fungerar.Synpunkts- klagomålshanteringsprocessenEnligt förslaget ska den som får synpunkten ansvaraför att den blir besvarad även om det är enannan tjänsteman som sitter på sakkunskap i frågan.Det blir sannolikt bättre svar om man kanlämna vidare och rätt handläggare tar över ärendetredan från början.Tanken är att den som tar emot en synpunktockså ska registrera synpunkten i systemet. Mendet är inte realistiskt då alla inte har tillgång tillegna datorer. Man kan också anta att många ute iorganisationen får synpunkter under det dagligaarbetet. Då måste man kunna hänvisa till någonannan för att lämna synpunkter.Det kommer sannolikt också att komma synpunkteroch frågor på ärenden som är av allmänkaraktär eller som diskuteras offentligt utan attnågon handlägger frågan. Vem är då ansvarig föratt ge ett bra svar, en tjänsteman eller politiker?Bedömningen är att ambitionsnivån är rimlig. Speciellteftersom skrivningen ”samma arbetsdag”ändras till ”inom två arbetsdagar”.Skrivningen är ändrad till: Rör inte synpunkten/klagomåletdin verksamhet ska du se tillatt synpunkten/klagomålet hamnar på rätt ställeinom organisationen, genom att rapportera insynpunkten/klagomålet i synpunktshanteringssystemet.Lösningen är att personal ute i ”fält” kan ha medsig ett kort som beskriver var en person kanlämna klagomål/synpunkter. Ute i ”fält” kan detvara svårt att ha tillgång till blanketter eller datormed internetuppkoppling. Då kan det vara praktisktatt lämna över ett kort som förklarar var enperson kan vända sig med sin synpunkt/klagomål.Ett sådant kort ska finnas för personal i ”fält”.Denna problematik är inget nytt, utan något somhanteras dagligen av förvaltningarna. Många klagomål,synpunkter och frågor kommer redan i dagtill förvaltningarna via mail, via brev, via det personligamötet och via telefon. Denna bedömningmåste redan idag göras av den som tar emot frågoroch klagomål/synpunkter.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 16 [17]ÖvrigtI förslaget finns ett förhållningsätt till den somlämnar synpunkter som utgår från att den som harlämnat synpunkten har rätt. Många av kommunensbeslut kan inte tillgodose alla. Det kommer alltidatt finnas personer som anser sig missgynnadeoch felaktigt behandlade. Därför kan man intesom kommun be om ursäkt i alla lägen. Man kanbeklaga hur en person upplever ett beslut mendet är sannolikt rätt beslut.Synpunktshanteringen bör uppfattas som ett led iatt kvalitetssäkra kommunens verksamhet. Då ärdet också betydelsefullt att kommunen har tydligkvalitetsåttaganden att relatera till.Det är viktigt att begreppen som kommer attanvändas är relevanta och inte för allmänna. Tillexempel fastigheter är ett vitt begrepp som innefattarmånga delar av kommunens verksamhet.Fastighetsnämnden anser slutligen att om synpunktshanteringengenomförs bör den utvärderasefter några år för att bedöma effekterna.Skrivningen har ändrats till: ” Ibland är det lätt attinse och förstå vad som har blivit fel. Men iblandkan det vara svårare att se och identifiera vemsom ansvarar för det uppkomna problemet. Menoavsett det kan vi ändå beklaga att kommuninvånarenhar fått den upplevelse hon/han har fått.”Stycket med att be om ursäkt har tagits bort.I dagsläget är det inte aktuellt att införa någraservicegarantier. Det finns en mängd problemförknippade med servicegarantier. Till exempel,ska kommunen kompensera en person om inteden utlovade servicen har kunnat uppfyllas? Utgångspunktenär att i första hand införa ett kommunövergripandesystem för hantering av klagomåloch synpunkter.Utgångspunkten är att vi ska använda så relevantaoch konkreta begrepp som möjligt. Om oklarheteruppstår måste man fråga den som lämnar ensynpunkt/klagomål vad som avses.Målsättningen är att synpunktshanteringssystemetska utvärderas efterhand.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

2013-02-12 17 [17]KULTURNÄMNDENOMRÅDE NÄMNDENS SYNPUNKT SVAR TILL NÄMNDENGenerelltHar inget att erinra.KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENPOSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/FAX E-POST/WEBB ORGANISATIONSNR GIROGislaveds kommun Stortorget 1 0371-810 00 kommunen@gislaved.se 212000-0514 Bankgiro 426-7225332 80 Gislaved Gislaved 0371-811 51 gislaved.se

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida1Ks §105 Dnr: KS.2012.180 00Antagande av bemötandepolicy för Gislaveds kommunÄrendebeskrivningMed utgångspunkt från undersökningen i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet(KKIK) beslutade kommunstyrelsen den 10 maj 2011, § 170 att ge kommunstyrelsekontoreti uppdrag att genomföra en bemötandeutbildning. Samtidigt fickpersonalutskottet i uppdrag att ta fram en bemötandepolicy för hela kommunen.Personalenheten har under 2012 arbetat med att formulera en bemötande-policyför Gislaveds kommun. Bemötandepolicyn skickades på remiss under hösten 2012.En sammanställning av remissvaren är nu gjord samt ett förslag till revidering avbemötandepolicyn utifrån remissvaren.Kommunstyrelsens pesonalutskott har vid sammanträde den 12 februari 2013, §15 beslutat att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att antabemötandepolicy för Gislaveds kommun, daterad den 4 februari 2013.BeslutsunderlagKommunstyrelsen den 10 maj 2011, § 170Förslag till bemötandepolicy för Gislaveds kommun daterad den 4 februari 2013Kommunstyrelsens personalutskott den 12 februari 2013, § 15Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutaratt anta bemötandepolicy för Gislaveds kommun, daterad den 4 februari 2013.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

FLIK 28 BEMÖTANDEPOLICYKommunstyrelseförvaltningen 2013-02-04

Kommunstyrelsen § 108 2013-03-051. BEMÖTANDEPOLICY1.1 Mål och förhållningssättAlla medarbetare i Gislaveds kommun företräder kommunen. Alla medarbetare ska ha ettförhållningssätt till kommuninvånarna som är professionellt, vänligt och respektfullt. Detförhållningssättet utmärker vårt bemötande i alla sammanhang.Ett respektfullt bemötande är en förutsättning för att utveckla goda relationer och en goddialog.

Kommunstyrelsen § 108 2013-03-052. HANDLINGSPLANFör att uppnå bemötandepolicyn har nedan riktlinjer tagits fram.2.1 Riktlinjer för bemötande generellt• Vi företräder Gislaveds kommun och uppträder professionellt i vår yrkesroll.• Vi eftersträvar att inleda en dialog och intar ett lyssnande förhållningssätt.• Vi besvarar de frågor som vi kan. Vi tar även ansvar för frågor som inte finns inom vårtsakområde och hjälper till med att förmedla kontakt med någon annan som kan besvarafrågan. Kommuninvånare ska inte hänvisas runt i organisationen.• Vi hanterar klagomål och synpunkter genom att beklaga upplevelsen: Ibland är det lätt attinse och förstå vad som har blivit fel. Men ibland kan det vara svårare att se ochidentifiera vem som ansvarar för det uppkomna problemet/ felet. Men oavsett det kan viändå beklaga att kommuninvånaren har fått den upplevelse han/ hon har fått. (se policy ochriktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter.)• Vi avvisar alla typer av diskriminerande uttalande med, till exempel: ”Jag håller inte meddig. I Gislaveds kommun accepterar vi inte sådana uttalanden:”2.2 Riktlinjer för bemötande i telefon• Vi svarar med förvaltningens/enhetens namn och med det egna namnet.• Vi meddelar när vi är anträffbara eller upptagna.• Vi ber om att får ringa tillbaka om vi inte har tid att prata.• Vi använder ett enkelt och vårdat språk.• Vi hanterar synpunkter och klagomål via telefon se vidare policy och riktlinjer förGislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter.2.3 Riktlinjer för bemötande i brev, e-post och fax• Vi besvarar inkommande post så snart som är möjligt. Frågor från enskilda personer,organisationer och företag ska besvaras skyndsamt, enligt förvaltningslagen. Kräver fråganen längre handläggningstid ska frågeställaren snarast få besked om det. Om frågan integäller den kommunala verksamheten ska frågeställaren i möjligaste mån hänvisas till rättmyndighet/organisation.• Vi hanterar synpunkter och klagomål via e-post/webbformulär/brev/blankett genom attåterkoppla till synpunktslämnaren inom två arbetsdagar med besked om vem somkommer att handlägga ärendet. Inom sju arbetsdagar ska synpunktslämnaren få beskedom hur synpunkten/klagomålet har åtgärdats, eller kommer att åtgärdas. ( Se policy ochriktlinjer för Gislaveds kommuns hantering av klagomål och synpunkter.)• Vi använder ett enkelt och vårdat språk• Vi använder enhetliga mallar.

Kommunstyrelsen § 108 2013-03-052.4 Riktlinjer för bemötande vid besök/möten• Vi kommer i tid till besök/möten eftersom vi värdesätter andras tid lika mycket som våregen.• Vi avsätter tid för besök/möten och stänger av vår telefon.• Vi eftersträvar att göra besöket/mötet till en dialog. Alla ska få möjlighet att uttrycka sinaåsikter/synpunkter.

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsens personalutskottSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-02-12Sida1Kspu §15 Dnr: KS.2012.180 00Bemötandepolicy för Gislaveds kommunÄrendebeskrivningMed utgångspunkt från undersökningen i projektet Kommunens Kvalitet i Korthet(KKIK) beslutade kommunstyrelsen den 10 maj 2011 att gekommunstyrelsekontoret i uppdrag att genomföra en bemötandeutbildning.Samtidigt fick personalutskottet i uppdrag att ta fram en bemötandepolicy för helakommunen.Personalavdelningen har under 2012 arbetat med att formulera enbemötandepolicy för Gislaveds kommun. Bemötandepolicyn skickades på remissunder hösten 2012. En sammanställning av remissvaren är nu gjord samt ettförslag till revidering av bemötandepolicyn utifrån dessa remissvar.Personalkonsult Charlotte Jershed presenterar remissvaren och förslag tillreviderad bemötandepolicy.BeslutsunderlagRemissvar daterad den 4 februari 2013Bemötandepolicy daterad den 4 februari 2013Personalenhetens tjänsteskrivelse daterad den 5 februari 2013Kommunstyrelsens personalutskott föreslår kommunstyrelsen attbeslutaattanta handlingsplanen för bemötandepolicyn för Gislaveds kommun.Kommunstyrelsens personalutskott föreslår kommunstyrelsen attföreslå kommunfullmäktige att beslutaattanta bemötandepolicy för Gislaveds kommun.Expedieras till:Personalchef Suzi PergelKanslichef Eva GardelinPersonalkonsult Charlotte JershedProjektledare Ulrika DagårdJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida1Ks §106 Dnr: KS.2012.245 026Antagande av ny missbrukspolicy för Gislaveds kommunÄrendebeskrivningI syfte att göra tydligt vilken inriktning kommunens arbetsgivarpolitik har,utarbetas och beslutas en rad policys inom området. Dessa finns tillsammans medregler och riktlinjer samlade i en digital personalhandbok.Det finns ett behov av att ändra och vidga vad begreppet ”Alkohol- ochdrogpolicy” i personalhandboken står för . Det räcker inte att bara definieraalkohol och droger kopplat till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar utan manbehöver se definitionen missbruk ur ett större perspektiv.Vid kommunstyrelsens personalutskotts sammanträde den 4 december 2012, § 84beslutades att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige attupphäva den gällande alkohol- och drogpolicyn som beslutades av kommunfullmäktigeden 18 december 2003, samt att anta ny missbrukspolicy för Gislavedskommun.Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 5 februari § 61 och beslutade då attåterremittera ärendet till personalutskottet för förtydligande. Personalutskottethar därefter den 12 februari 2013 efter klarlägganden beslutat att föreslå att en nymissbrukspolicy för Gislaveds kommun ska antas.BeslutsunderlagKommunfullmäktige den 18 december 2003, § 112Kommunstyrelsens personalutskott den 5 november 2003, § 73Kommunstyrelsens personalutskott den 11 maj 2007Förslag på ny missbrukspolicy flik 10 i personalhandboken och handlingsplan föratt uppnå policyn, daterad den 26 november 2012Kommunstyrelsens personalutskott den 4 december 2012, § 84Kommunstyrelsen den 5 februari 2013, § 61Kommunals synpunkter daterade den 22 januari 2013KSAM protokoll den 24 januari 2013Kommunstyrelsens personalutskott den 12 februari 2013, § 21Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattattupphäva den gamla alkohol- och drogpolicyn som beslutades av kommunfullmäktigeden 18 december 2003, samtanta ny missbrukspolicy för Gislaveds kommun daterad den 26 november2012.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsens personalutskottSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-02-12Sida1Kspu §21 Dnr: KS.2012.245 026Antagande av ny missbrukspolicy för Gislaveds kommunÄrendebeskrivningPersonalenheten presenterade den 4 december 2012, § 82 ett förslag tillrevidering av kommunens missbrukspolicy (tidigare alkohol- och drogpolicy).Personalutskottet godkände förslaget och ärendet remitterades vidare tillkommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 5 februari § 61 ochbeslutade då att återremittera ärendet till personalutskottet för förtydligande.Personalchef Suzi Pergel förtydligar för personalutskottet diskussionerna utifrånKSAM.Personalutskottet önskar förtydligande i KSAM-protokollet.BeslutsunderlagPersonalenhetens tjänsteskrivelse daterad den 5 februari 2013Kommunstyrelsen den 5 februari 2013, § 61Kommunstyrelsens personalutskott den 4 december 2012, § 82Kommunstyrelsens personalutskott beslutarattåterföra ärendet för beslut till kommunstyrelsens nästkommandesammanträde.Expedieras till:Personalchef Suzi PergelKommunstyrelsenJusterares signaturUtdragsbestyrkande

FLIK 10. ALKOHOL OCHDROGERMISSBRUKKommunstyrelseförvaltningen 2012-08-17-11-26

Antagen av Kommunfullmäktige2003-12-18§1121. ALKOHOL- OCHDROGPOLICYMISSBRUKSPOLICY1.1 InledningSyftet med detta dokumentdenna policy är att redovisa de värderingar och grundtankar somfinns i vår organisation kring alkohol och drogermissbruk. Detta ska i sin tur leda till en professionellhantering av alkohol- och drogproblematik.missbruksproblematik. Gislaveds kommunsträvar efter är att alla arbetsplatserarbetstagare ska vara fria från droger missbruk ochatt alla medarbetare verkar för att uppnå detta mål. Som droger missbruk definieras i dennapolicy och handlingsplan följandebeteende som skadar det fysiska och/eller psykiska välmåendetpå grund av: alkohol, narkotika, narkotikaklassade läkemedel, och anabola steroider ochöverdrivet spelande, se bilaga 1. Med stöd av vår alkohol- och drogpolicymissbrukspolicy skavi förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet genom att uppnå en drogfri god arbetsmiljö.1.2 SyfteGislaveds kommun värnar om en drogfri missbruksfri arbetsplats och ser det som viktigt attförebygga och rehabilitera skador orsakade av alkohol och drogermissbruk. Vi ska på ettöppet och medmänskligt sätt ingripa och klargöra att arbete och alkohol/drogermissbruk integår att förena. Med grund i denna hjälp av vår policy ska vi erhålla en alkohol- och drogfrimissbruksfriarbetsmiljö och samtidigt ge ett stöd för chefer och arbetsledare då problemuppstår. Denna policy berör alla som har ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun,inklusive entreprenörer och inhyrd arbetskraft, och innebär följande:1.2.1 För alla med ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun (inklusive entreprenöreroch inhyrs arbetskraft) gäller följande: Det är förbjudet att använda eller vara påverkad av alkohol och droger under arbetstid. Bruk av alkohol, narkotika, läkemedel och överdrivet spelande alkohol och droger på fritidenfår ej ske på sådant sätt, att det under arbetstiden påverkar arbetsmiljön eller arbetsprestationennegativt. Användning av narkotikapreparat leder till polisanmälan. Anställd med konstaterad eller misstänkt eller misstänkt alkohol- och/eller drogpåverkanska avvisas från arbetsplatsen. Löneavdrag ska göras. Arbetsgivaren ansvarar för rehabilitering av anställda med alkohol- och drogproblemmissbruksproblematik Den anställde ska aktivt delta i sin rehabilitering1

Antagen av Kommunfullmäktige2003-12-18§1121.3 MålGislaveds kommun ska vara en alkohol- och drogfrimissbruksfri arbetsplats. Innehållet idenna policy ska göras allmänt känt bland anställda i Gislaveds kommun genom informationoch utbildning om alkohol – och drogfrågor. Detta för att få en större insikt i skadorna bådepå individ och på organisationen.2

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-112. HANDLINGSPLAN2.1 Förebyggande åtgärderFör att kunna uppfylla alkohol och drogpolicyndenna policy strävar Gislaveds kommun efterär att komma tillskapa större insikt i frågor som rör alkohol- och drogmissbrukmissbruk.Det görs genom att: Innehållet i denna policyn och handlingsplanen ska göras allmänt känt bland anställda iGislaveds kommun genom information och utbildning om alkohol- och drogfrågor.Denna Dessa utbildningar ska genomföras regelbundet och ska ses som en naturlig del iorganisationen.- Samtliga chefer ska få den utbildning som krävs för att kunna hantera alkohol- ochdrogproblematikmissbruksproblematik.- Samtliga anställda ska ha en god kännedom om denna policy och ansvarsfördelningensom gäller. Stödresurser ska finnas på pPersonalenheten och kommunhälsan fungerar som stödresurser.. Kontinuerliga personalträffar/arbetsplatsträffar ska hållas och där diskussion ska föras hureventuella missbruk på arbetsplatsen ska hanteras.2.2 Vems är ansvaret?/AnsvarsfördelningAlla Samtliga medarbetareAlla medarbetare har ett ansvar att inte uppträda vara påverkade eller använda berusningsmedelpå arbetet och att, om han eller hon har missbruksproblem, göra något åt sin situation.Enligt Arbetsmiljölagen kap 3 § 4 är arbetstagaren skyldig att delta i arbetet med attskapa en god arbetsmiljö.Arbetskamraterna har ett ansvar att bry sig om varandra, att stödja och hjälpa men och inteförsöka dölja problemen. Vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa ska man som arbetstagaresnarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet.ChefenMed chef menas anställd med formellt personalansvar. Chefen har en nyckelroll när det gälleratt ta tag i missbruksproblem bland anställda. Vid missbruk har chefenrna huvudansvaretför att något görshantera situationen. Med chef menas anställd med formellt personalansvar.Närmaste chef ska ingripa och vidta åtgärder när misstankar om missbruk upptäcksväcks.Det är cChefen som har ansvarar för att arbetsplatsen är säker och som har därför har detslutgiltiga avgörandet om någon är påverkad eller inte. Arbetstagaren ska genom test kunnafrias sig från misstanke. Olyckor och felaktigta handlingarhandlande, på grund av alkohol-3

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11eller annan drogpåverkan, ska som kan hänföras till missbruksproblematik ska förhindrasförebyggas.Personalenhetens ansvarrollPersonalenheten har en konsultativ roll i missbruksfrågor. Det innebär bland annat att varaett stöd till förvaltnings-/områdescheferchefen i arbetsrättsliga frågor. Personalenheten arbetarsjälvklart under sekretess i enskilda ärenden.Kommunhälsans ansvarKommunhälsan ska hjälpa till att förebygga missbruk., Detta genom att gge råd och stöd åtchefer, arbetsledare och enskilda arbetstagare. Kommunhälsan kan erbjuda sakkunnig hjälpoch konsultation i medicinska och psykosociala frågor i samband med alkohol- och drogproblemmissbruksproblematk.Kommunhälsan arbetar under tystnadsplikt. För att kommunhälsanska kunna hjälpa den drogberoendeen anställd med missbruksproblematik kan det dockkrävas att de för en dialog med berörd chef. I sådana fall måste medgivande från den enskildeförst inhämtasinlämnas. Kommunhälsan kan medverka vid rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsmöte.Testa och utredaOm chef eller arbetsledare bedömer att en arbetstagare är påverkad av alkohol eller drogerska arbetstagaren beredas möjlighet att genom test visa nykterhet eller att droger inte förekommeri urin/blod. Provtagningen sker under kontorstid på kommunhälsan, som har enalkometer och utrustning för att ta drogprov för laboratorieanalys. Arbetstagaren är dockinte skyldig att underkasta sig sådan provtagning,. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrigföreligger arbetsgivaren har ingen rättslig möjlighet för arbetsgivaren att framtvinga ett drogtest(Regeringsformen 2 kap 6 §). Vägran från den enskilde att låta testa sig tolkas som atthan/hon är påverkad av alkohol och/eller droger. Provtagning är ett av många sätt att hittakonstatera missbruk. för att kunna påbörja rehabilitering och genomförs endast vid misstankeom missbruk. Återkommande Pprovtagning kan också ingå i ett behandlingsprogramsom beslutats i samråd med den enskilde arbetstagaren.Alkometer finns på övriga tider hos sjuksköterskorna på Hemgården Blomstervägens demenscentrumi Gislaved. Promillehalt överstigande 0,2 likställs med drogpåverkan.4

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-112.3 Alkolås i motorfordon och alkoskåpKommentar [JV1]: Flytta till 2.42.3.1 InledningInförande av alkolås vid inköp av nya motorfordon är som tidigare nämnts ett sätt att bidratill säkrare trafik- och arbetsmiljö. Men det är även ett sätt att tidigt upptäcka människormed alkoholproblem. Alkolås ger direkt återkoppling genom att förhindra rattonykterhet.,men det innebär också att man måste planera nykterhet för att inte riskera att behöva ställabilen. Alkolås är även en effektiv metod för att upptäcka förhöjd alkoholkonsumtion och därrehabilitering fortfarande kan vara framgångsrik.Alkolåset är tillverkat för fordonsbruk och uppfyller de krav som fordonsindustrin och yrkestrafikenställer. Regeringen vill lagstifta om obligatoriskt alkolås i alla nya bilar som registrerasi Sverige, senast 2012 för personbilar och senast 2010 för lastbilar och skolskjutsar.Med anledning av detta ser Gislaveds kommun införandet av alkolås vid inköp av nya motorfordoni kommunens verksamhet som en självklarhet. Syftet är att vara i framkanten föreventuell lagstiftning samt att bidra till säkrare trafik- och arbetsmiljö.2.3.2 Handlingsplan för alkolåsAlkolås är en teknisk anordning som är kopplad till motorfordonens tändningssystem. Omdet finns alkohol i utandningsluften över den lagliga gränsen 0,2 promille, går motorn inte attstarta. Nedan följer processen vid tillämpningen av alkolås: Före start måste föraren blåsa i ett munstycke och utandningsluften kontrolleras. När bilen varit stillastående minst 30 minuter måste föraren blåsa på nytt. Övrig För handhavande information, se vidare i bilaga 23.Kommentar [JV2]: Flytta utanförpolicyn, men tillgänglig på intranätetAgerande vid akuta händelserDen anställde som fått ej godkänt utandningsprov ska omedelbart vända sig till sin chef. Chefensuppgift är att agera så fort som möjligtdirekt när någon inte kan starta bilen. Arbetsgivarenska ombesörja att den som fått ej godkänt utandningsprov, får under kontorstid får kontaktmed Kommunhälsan., Ddär ska arbetstagaren ska beredas möjlighet att genom test visanykterhet eller att droger inte förekommer i urin/blod. Provtagningen sker under kontorstidpå kKommunhälsan, som har en alkometer och utrustning för att ta drogprov för laboratorieanalys.Arbetstagaren är dock inte skyldig att underkasta sig sådan provtagning. Se vidareavsnitt 2.2. Alkometer finns på övriga tider hos sjuksköterskorna på Hemgården i Gislaved.Agerande i efterhandUppföljningI alkolåsets kontrollenhet finns en logg som registrerar alla händelser som är relaterade tillfordonsstarten, det vill säga (start, stopp, alkoholhalt och manipuleringsförsök). Allt registrerasmed tid och datum.5

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11Avläsning av alkolåset kommer att ske en gång/kvartalsker två gånger per år av en ansvarigperson per förvaltning alternativt ansvarig för bilpoolen. Avläsningen överförs till Kommunhälsansom sedan bearbetar alla registreringar. Rapport till respektive chef kommer att lämnasvid ej godkänt utandningsprov. Nedan följer en handlingsplan då det i efterhand har konstateratsatt det förekommit ej godkända utandningsprovdetta förekommer;Den anställde kallas alltid till Kommunhälsan för samtal och stöd. Arbetstagaren skaberedas möjlighet att genom test visa att det inte har föreligger ett långvarigt missbruk.Arbetstagaren är dock inte skyldig att underkasta sig sådan provtagning (s. Se vidareavsnitt 2.2). Eventuellt kan det bli aktuellt för arbetsgivaren att upprätta en rehabiliteringsplanoch/eller erbjuda uppföljning och/eller behandling enligt förslag från Kommunhälsan.Har en anställd utfört ej godkända utandningsprov vid upprepade tillfällen, (mer än tregånger under tidsperioden 12 månader från första tillfället), ska arbetsgivaren direktinitiera rehabiliteringsåtgärder via Kommunhälsan.Arbetskamraternas uppgiftArbetskamraterna har ett ansvar att bry sig om varandra, att stödja och hjälpamen inte försöka dölja problemen. Genom att agera går det att förhindra att en arbetskamratgår in i ett beroende eller utsätter sig för allvarliga hälsorisker. Vid omedelbar och allvarligfara för liv eller hälsa ska man som arbetstagare snarast underrätta arbetsgivaren ellerskyddsombudet.Kommentar [JV3]: Upprepning2.3.4 ÖvrigtSkolskjutsverksamhetenInförandet av alkolås gäller inte enbart kommunens bilar utan även kommunensskolskjutsar. Från och med terminsstarten hösten 2007 ska alla kommunala skolskjutsfordonvara utrustade med alkolås. I samband med upphandling av skolskjutsar ställs det krav påavtalsleverantörerna att, utöver att tillhandahålla alkolås, genomföra årliga hälsokontrolleroavsett ålder. Vidare ska de arbeta med att ha drogfria anställda samt att arbetsgivarenGislaveds kommun kan genomföra drogtest på deras chaufförer.Privata bilarKrav på alkolås gäller inte för privata bilar som används i tjänsten.6

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-112.4 Chefens uppgiftKommentar [JV4]: Flytta till 2.3Om dDu befarar att någon anställd har drogproblem missbruksproblem ska dDu som chefagera så snabbt som möjligt. Följande råd kan vara bra att ha med sig:Akuta åtgärder vid alkohol och/eller drogpåverkan Anställd som uppträder påverkad på arbetet eller använder berusningsmedel där, skaomedelbart avvisas från arbetsplatsen. Då chefen konstaterat alkohol och/eller drogpåverkan hos en anställd ska chefen:- upplysa den anställde om att han/hon inte får vistas på arbetsplatsen med påverkad avalkohol eller droger i kroppen- erbjuda transport till bostaden eller, om hälsotillståndet på grund av berusningen är iomedelbar fara, till akut sjukvård- förhindra att den anställde använder eget fordon. I sista hand får det bli en polissak polisiärangelägenhet att ta hand om en påverkad, icke samarbetsvillig person- boka in samtal med den anställde. Vid samtalet ska den anställde vara nykter och opåverkad,se bilaga 3Långsiktiga åtgärder vid missbruksproblematik Utgå alltid från personens beteende på arbetsplatsenPrestationer Beteende på arbetsplatsen är det som chefen i första hand har anledning ochmöjlighet att observera. Främst rör det sig om faktiska händelser - inte rykten, allmänna omdömenoch hörsägner. Dokumentera händelser ordentligt med tidpunkt, namn och omständigheterMan kan inte i förväg veta vad som är en tillfällighet och vad som är en inledning till ett problem.Förvara anteckningarna konfidentiellt., de kan senare visa sig bli viktiga. Detaljer blirsnabbt oklara och en missbrukare kan använda varje tänkbart knep för att krångla sig ur enbesvärlig situation. Ställ inte diagnos.Du kan bara konstatera att något är fel, erbjuda hjälp och kräva en ändring. Diagnosen ställs iförsta hand av Kkommunhälsans läkare. Därför är det viktigt att få till stånd ett sammanträffandeså snart som möjligt. Ingen ska behöva förlora arbetet på grund av missbrukArbetsgivarens rehabiliteringsansvarFör behandling av anställda med drogproblem missbruksproblem ska kommunens rehabiliteringsrutinerföljas (se Rehabiliteringsdokumentet Rehabiliteringspolicy flik 8). Till grund för7

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11dessa ligger gällande rehabiliteringslagstiftning, som bl.a. innehåller regler för sekretess ochandra etiska ställningstaganden. Det bör finnas ett skriftligt kontrakt mellan parterna för attrollfördelningen och ansvarstagandet ska framgå tydligt. Innan kontraktet skrivs ska personalenhetenkontaktas för konsultation, se även bilaga 5. Fortsatta insatserDet är viktigt att stötta den anställde som har problem och samtidigt sätta gränser för attinte möjliggöra alkohol- och drogkonsumtion för missbrukaren, se bilaga 4 3 för tips i detsvåra samtalet. Arbetsrättsliga åtgärderDet kan bli aktuellt med arbetsrättsliga åtgärder, se vidare under avsnitt 2.6.2.5 Den anställdes uppgiftDen anställde är skyldig att delta i rehabiliteringen. Om arbetstagaren inte medverkar i sinegen rehabilitering anses arbetsgivaren ha fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet och arbetstagarenkan därmed förlora sitt tillfälligt förstärkta anställningsskydd. Att inte medverka vid sinegen rehabilitering utan godtagbara skäl innebär risk för uppsägning av personliga skäl.Om den anställde själv upplever sig ha problem med alkohol eller drogermissbruksproblemkan han/hon vända sig till olika instanser, se bilaga 4 7. Det är viktigt att komma ihåg att detalltid är individen själv som bär ansvaret för att komma tillrätta med sitt missbruk, dock medstöd och vägledning av arbetsgivaren.2.6 Arbetsrättsliga åtgärderOm hjälpåtgärden misslyckas eller om den drogberoende anställde vägrar att medverka irehabilitering, kan de följande arbetsrättsliga åtgärder nedanna nedan bli aktuella:. Kan arbetsrättsligaåtgärder bli aktuella så som fFörstadagsintyg , avstängning , disciplinpåföljd , omplacering och uppsägning (se flik 27). Saklig grund för uppsägning kan vara olovligfrånvaro från arbetet, ordervägran, misskötsamhet, inte medverkar i överenskommenrehabiliterig och liknande. För att kunna genomföra en uppsägning, på grund av personligaskäl, måste beslut tas av förvaltningschef i samråd med personalenhet.Sjukdom kan vanligen inte leda till uppsägning. Om däremot ett drogmissbrukmedför att arbetstagaren inte längre utför arbete av någon betydelse eller missköter sig kansaklig grund för uppsägning föreligga.Kommentar [JV5]: UpprepningKommentar [JV6]: Upprepning8

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11FörstadagsintygVid konstaterade, eller misstänkta drogproblem, kan kommunen arbetsgivaren kräva läkarintygfrån första sjukdagen. Ett sådant krav ska utformas i enlighet med riktlinjer från personalenhetenoch skickas/undertecknas av närmaste chef. Hänvisning bör ske till kommunhälsansläkare. Skulle inte läkaren ha möjlighet att träffa patienten den anställde första sjukdagen,hänvisas denne till respektive husläkarevårdcentral. Krav på förstadagsintyg ska föregås avrehabiliteringsmöte.AvstängningArbetstagaren kan avstängas från arbete om han/hon är påverkad eller om missbruket påannat sätt utgör fara för omgivningen. Åtgärden beslutas av förvaltningschef chef efter samrådmed personalenheten.DisciplinpåföljdBåde sSkriftlig varning och/eller löneavdrag kan bli aktuella i samband med fel eller försummelsei arbetet. Innan disciplinåtgärden sätts in ska berörd arbetstagare få tillfälle att yttra sigoch den fackliga organisationen ska underrättas.Varning utfärdas skriftligen av områdeschef och förvaltningschefchef i samråd med personalenheten.,den ska innehålla dokumentation om vad som hänt. Varningar kan leda till uppsägning.Flera disciplinpåföljder får inte förekomma för en och samma förseelse. Observera att2-månadersregeln tillämpas. 1Omplacering/förflyttningOmplacering eller förflyttning kan bli aktuellt på grund av missbruk. Detta åtgärder genomförsav berörd chef/förvaltningschef och personalenheten.Innan omplacering sker ska chefen samråda med personalenheten. En anställdkan beordras till annat arbete eller andra arbetstider. Anledningen kan vara att följderna avmisskötsamhet på grund av drogmissbruk ska bli mindre kännbara för verksamheten. Föreomplaceringen genomförs ska den fackliga organisationen underrättas och förhandling genomföras.Områdeschefen beslutar om omplacering inom det egna området, förvaltningschefeninom förvaltningen och personalchefen för förvaltningsövergripande omplaceringar.UppsägningSaklig grund för uppsägning kan vara olovlig frånvaro från arbetet, ordervägranarbetsvägran,misskötsamhet, att berörd anställd inte medverkar i överenskommen rehabiliterigrehabiliteringoch liknande. För att kunna genomföra en uppsägning, på grund av personliga skäl, måstebeslut tas av chef/ förvaltningschef. Detta skall ske i samråd med personalenheten. i samrådmed nämnd.1 2-månadsregeln innebär arbetsrättsligt att arbetsgivaren måste agera inom två månader. Efter två månaderförlorar händelserna laga kraft.9

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11Sjukdom kan vanligen inte leda till uppsägning. Om däremot ett drogmissbrukmedför att arbetstagaren inte längre utför arbete av någon betydelse eller missköter sig kansaklig grund för uppsägning föreligga.Kommentar [JV7]: Upprepning3.1 Finansiering av behandlingArbetsgivarens ambition är att få del av behandlingskostanden ersatt från AFA eller från denanställde själv. Resterande kostnad skall i första hand lösas inom respektive förvaltning och iandra hand via centralt konto.Kommentar [JV8]: ??Då arbetsgivaren vanligtvis ansvarar för finansieringen av rehabiliteringsåtgärder ska krav omfullföljande av behandling ställas på den anställde. Detta formaliseras genom att kontraktskrivs mellan anställd och arbetsgivaren.Fullgörs inte behandlingskontraktet från den anställdes sida kan återbetalning krävas. Arbetsgivarentar ansvar för att hjälpa den anställde till ett liv utan droger genom att medverka ibehandlingen.10

Bilaga 1Fakta om alkohol och drogerAlkoholBland drogerna är alkohol det största problemet. Enligt rapporten ”drogutvecklingi Sverige 2000 ” har ungefär var tionde svensk så allvarliga alkoholproblem att detpåverkar möjligheterna att leva ett normalt liv. Endast en mycket liten del är tydliga alkoholister,resten är dolda missbrukare. När omgivningen väl börjar misstänka ett missbruk hardet sannolikt pågått i flera år.Hög alkoholkonsumtion kan innebära både medicinska- och sociala skadeverkningar.Kvinnors missbruk är oftare svårare att upptäcka då det vanligtvis sker i det fördolda.Kvinnor kombinerar i större utsträckning alkohol och tabletter.(http://www.drugsmart.com/content/pub/index.asp)NarkotikaNarkotika påverkar och förändrar hjärnans funktioner. Drogintresset kan taöver. Rester av till exempel hasch lagras i kroppen i veckor efter ett rus. Rusliknande tillstånd,”återtrippar”, kan inträffa speciellt vid ansträngning. Därför kan inte heller användningav narkotika på fritiden accepteras. Narkotikapreparat är enligt lag förbjudna.(http://www.drugsmart.com/content/pub/index.asp)Narkotikaklassade läkemedelMånga narkotikaklassade läkemedel, bland annat s k bensodiazepiner, är vanebildandeoch påverkar sinnesintryck och närvarokänsla. Preparat som ingår i denna grupp ärtill exempel Sobril, Valium, Stesolid, Mogadon, Rohypnol, Halcion, Flunitrazepan och Xanor.Dessa läkemedel förskrivs vid sömnsvårigheter, oro, ångest och liknande besväroch kan ge beroende. Missbruk sker när medlen används i strid med läkares ordination.(http://www.drugsmart.com/content/pub/index.asp)Anabola steroiderAnabola steroider är hormonpreparat. Dessa används illegalt av motionäreroch idrottsmän för att öka sin muskelmassa. Många blir lättirriterade och aggressiva. Aggressivitetenär både en önskad verkan och en biverkan. I kombination med alkohol kan dessapreparat utlösa ett sjukligt rus. Svåra brott har begåtts under sådant rus. (http://www.rns.se)Missbruk

Antagen av Personalutskottet2003-11-05§73Reviderad 2007-05-11Missbruk innebär en användning av de ovan nämnda preparaten på ett sådantsätt att det påverkar ens möjlighet att utföra sina åtaganden och skyldigheter på arbetsplatsenenligt anställningsavtal, lagar och regler.12

Bilaga 12Tecken på drogmissbrukTecken på missbruk - varningssignaler, symptom och beteende:Intresset för arbetet minskarArbetsprestationen minskarRyckig arbetstaktFler felbedömningar, felhanteringar och skadorDålig uthållighetUppträder splittrat och obalanseratGör osammanhängande och/eller irrelevanta uttalandenOförklarliga minnesluckorÄr osäker och nervösBlir lättstött och avig samt undviker kontakt med arbetskamrater och arbetsledareUppträder misstänksamt mot arbetskamraterFår onormal frånvaro, sen ankomst, tar längre raster och gårhem tidigtSjukfrånvaro vid lönetillfällen och i samband med helgerBorta utan att anmälaexempelvis sjukanmälan och har olika ursäkter för frånvaronEkonomiska problemMissköter hygien och kläderBakfull på jobbet med maskerad andedräkt eller spritdoftandeDessa tecken kan också vara uttryck för annat än missbruk., exempelvis familjeproblem ellerandra psykosociala problem. De bör givetvis uppmärksammas och hanteras oavsett orsak.Det är viktigt att vara medveten om att en missbrukare individ med missbruksproblematiksnabbt lär sig att dölja sina problem.

Bilaga 23Handhavande information vid alkolåsKommentar [JV9]: Flytta utanförpolicyn till information via intranätet- gäller alkolås med märket DrägerEgenskaperFörhindrar start av fordonet om förarens utandningsluft innehåller för hög alkoholhalt (0.2promille).AlkolåsetBestår av två delar en handenhet som innehåller mätsystemet och en kontrollenhet sominstalleras bakom instrumentpanelen och innehåller startspärr, reläfunktion och logg.FunktionNär tändningen slås på aktiveras låset och uppvärmning sker. Efter ca 10 sekunder indikerarlåset att utandningsprov ska avges. Föraren tar ett djupt andetag och blåser i egen takt 1 literutandningsluft i munstycket till det klickar till i handenheten och pipsignalen upphör. Däreftersuger föraren omedelbart luften inåt under 1 sekund. När utandningsprovet är godkänt kanmotorn startas. Skulle föraren göra fel under utandningsprovet kommer instruktioner attvisas på displayen om vad som ska rättas till.MätteknikSensorn är alkoholspecifik och reagerar inte på andra ämnen än alkohol.DatalagringI alkolåsets kontrollenhet finns en logg som registrerar alla händelser som är relaterade tillfordonsstarten: start, stopp, alkoholhalt och manipuleringsförsök. Allt registreras med tidoch datum. Informationen är krypterad och kan ej avläsas av annan än behörig.Alkolåset reagerar på spolarväskaSpolarväska består bland annat av etanol. Utspilld spolarväska i kupéutrymmet kan göra attlåset reagerar som om det fanns alkohol i utandningsluften. Ångorna kan dröja sig kvar utanatt det luktar. Undvik också att spola vindrutan precis innan utandningsprov.Alkolåset reagerar på s.k. munalkoholOm rester av födoämnen eller drycker finns kvar i munnen kan det ge utslag på utandningsprovet.Undvik därför att äta t.ex. chokladpraliner eller dricka lättöl/cider precis innan ettutandningsprov.Vid behov av hjälpKontakta respektive förvaltnings motorfordonsansvarig alternativt bilpoolens ansvarige.

Bilaga 34Det svåra samtaletDagen kommer när denDen anställde måste konfronteras med sitt eget beteende och medarbetsgivarens krav. Samtalet är av avgörande betydelse och bör vara väl förberett, för attåtgärderna kring den anställdes drogproblem ska lyckas. Personalenheten eller kommunhälsankan ge råd om detta. Facklig företrädare bör informeras.Individen har rätt att ta med sinfackliga representant till dessa möten.Som chef ska dDu, oavsett orsak, ta initiativ till ett samtal där de arbetsrelaterade effekternatas upp. Du är inte nöjd och kräver en förändring. Allt som tas upp vid första samtalet måstebaseras på fakta. Blanda inte in tyckande eller allmän moral.Syftet med första samtalet är att:som chef framföra dDitt budskap, konkret och rakt på sak, att arbetet för tillfället intefungerar tillfredsställandeden anställde själv inser att något måste göras för att förbättra situationenkontakta kommunhälsans läkare/sjuksköterska för utredningboka nytt samtal om inte budskapet har gått framGe inte upp efter första samtalet oavsett hur det slutar!Detta samtal är bland det svåraste man kan ha sSom chef är detta bland de svåraste samtalenatt genomföra och det är naturligt att man känner upplever obehag och ängslanoro. Tänk dåpå att Ddu som chef har både rättigheter och skyldigheter att ta upp känsliga och personligafrågor, om de påverkar arbetet.Ställ aldrig någon diagnos, det gör läkaren. Fråga heller aldrig varför. Den alkohol- och /ellerdrogberoende är ofta expert på att manipulera och ljuga om sitt missbruk och med stor sannolikhetförloras den diskussionen. Koncentrera Dig istället på att fokusera på framtiden.Fokuserapå framtiden.Gislaveds kKommuns ambition är att ge chefer/arbetsledare möjlighet till utbildning/träning iatt genomföra samtal av det här slaget. När ett allvarligt svåra samtal behöver hållas, börkanchefen kontakta personalenheten eller kommunhälsan för att få råd och stöd. Ingen ska behövakänna sig osäker eller okunnig inför situationen.Det första samtalet är det svåraste. Skriv ner vad som sägs under samtalet och låt den anställdefå skriva under att det är just detta som man har talat om, överlämna även en kopiapå anteckningarna. Det är dock viktigt att dialogen fortsätter mellan chef och medarbetare.Planera in uppföljande samtal - det första efter högst två månader och därefter med jämnamellanrum eller efter behov. Under tiden mellan samtalen bör dDu som chef dokumentera

allt som kan ha samband med den anställdes drogproblematik. Dokumentationen kan dDu hasom stöd vid uppföljningssamtalet. Tag en kopia till den anställde.Vad säger man?Att ta upp och diskutera en persons drogproblem är svårt. Det är inte som att påpeka slarveller sen ankomst. Samtalet kräver att man är väl förberedd, både på vad man ska säga ochpå reaktionen från den anställde. En missbrukare är i allmänhet duktig på att komma medbortförklaringar. Chefen måste här ställa krav och bestämma en tidpunkt för uppföljning.Till hjälp för samtalet kan följande fraser vara:Jag vill prata med dDig för att vVi har ett problem att lösaVi uppskattar dDig och vill ha dDig kvar på arbetet, men vi kan inte acceptera dDitt beteendeJag tror att dDu håller med mig om att.....Jag är oroad, jag bryr mig om hur det går för DdigHar Ddu själv några förslag på hur vi skulle kunna lösa det här problemet?Om personliga problem påverkar Dditt arbete vill vi gärna hjälpa DdigKänner Ddu till med vilka insatser kommunhälsan kan hjälp Ddig?DokumentationDokumentera händelser ordentligt med tidpunkt, namn och omständigheterNotera till exempel: försämringar i arbetsprestation dåligt omdöme, ökade misstag, oregelbundet arbetsmönster, samarbetssvårigheter,missöden och upprepade olyckstillfällen dålig närvaro, långa raster och osannolika ursäkter, varningar eller påpekanden som denanställde fått.

Bilaga 5Finansiering av behandlingErfarenheter visar att ju tidigare hjälpen till den drogberoende kan sättas in, desto större ärförutsättningarna att uppnå ett positivt resultat.Arbetsgivarens ambition är alltid att få en del av behandlingskostnaden betald av försäkringskassaneller den drogberoende själv. Resterande kostnad bör i första hand lösas inom respektiveförvaltning eller i andra hand via centralt konto.Då arbetsgivaren vanligtvis svarar för finansiering av rehabilitering ska alltid krav på fullgörandeav behandling framföras till den drogberoende. Man skriver ett kontrakt mellan individenoch arbetsgivaren.Fullgörs inte behandlingskontraktet från den drogberoendes sida, kan återbetalning krävas.Arbetsgivaren tar ansvar för att hjälpa den drogberoende till ett liv utan droger genom attmedverka till en primärbehandling.

Bilaga 6Behandling och rehabiliteringGislaveds kommuns ambition för behandling av anställda med drogproblem är följande:En rehabiliteringsplan ska vara individuellt anpassad och utformad som en överenskommelsemellan den drogberoende och arbetsledningen. Det bör finnas ett skriftligt kontrakt mellanparterna för att rollfördelningen och ansvarstagandet ska framgå tydligt.Överenskommelsen kan t ex innehålla:vilken behandling som ska genomföras och vem som ska betalalämpliga anpassningsåtgärder på arbetsplatsen, t ex andra arbetsuppgifterföreskrifter om kontakt med till exempel AA (Anonyma Alkoholister) eller Länkarnahälsoundersökning och/eller medicinsk behandling vid till exempel kommunhälsaneftervård, till exempel när och hur alkohol/drogtester ska genomförasregler för uppföljning, när och hur oftarutiner för vad som gäller vid sjukdom till exempel förstadagsintygunder vilken tid överenskommelsen ska gällasamtal med familj och arbetskamraterinformation till arbetsgruppenyttersta konsekvenser om överenskommelsen brytsOm behandlingen misslyckas och drogproblemen kvarstår kan en omplacering komma ifråga.Är omplacering omöjlig och det därmed uppstår arbetsbrist kan följden bli uppsägning pågrund av personliga skäl.

Bilaga 7Fortsatta insatserAnställda kan naturligtvis själva söka vård för den här typen av problem. En anställd som går ibehandling kommer att ha med sig ett intyg från behandlaren om de tider han/hon kommeratt vara frånvarande.Det är viktigt att arbetsledningen stödjer och uppmuntrar fullföljande av behandlingsplanensamt skaffar sig kunskap om drogmissbruk.Några goda råd för de fortsatta insatserna: överbeskydda inte ge inga speciella favörer var rättvis och uppriktig visa uppskattning av framsteg samverka gärna med närstående till den anställde följ alltid upp påbörjade insatserPrioritera långsiktigt oberoende av drogerOm en anställd som varit drogfri en tid börjar bli irritabel, ryckig i humöret eller okoncentrerad,kan detta innebära risk för återfall. Som chef ska Du då ta initiativ till ett samtal medden anställde samt kontakta kommunhälsan. Tag även kontakt med kommunhälsan om detinträffar situationer när Du blir fundersam och inte vet hur Du ska handla.

Bilaga 4 8Lista över kontaktpersonerNedan hittar du adresser och telefonnummer till de resurser som finns inom Gislavedskommun:Här finner du en lista över resurser som finns i Gislaveds kommun. Kommunhälsankan hjälpa dig med kontaktuppgifter. Du kan givetvis vara anonym när du kontaktar kommunhälsanför dessa.PersonalenhetenKommunhuset, Gislaved. Tfn 0371-810 00KommunhälsanÅbjörnsgatan 2, Gislaved Tfn. 0371-813 58AA- Anonyma alkoholisterMossarp, Gislaved. Tfn. 0371-141 92.Möte måndag och torsdag kl. 19.00-20.00www.aa.org.seLänkarnaFurutopp, Gislaved. Tfn. 0371-51 12 25.Möte måndag och onsdag 18.30-20.30, fredag 14.30-21.00e-post; lankarna@gislaved.biggnet.se Hela människan (tidigare RIA)- socialt arbete på kristen grund. Dagverksamhet Torggatan 12, Gislaved. Tfn. 0371-801 63 Snäckan, socialmedicinsk behandlingsenhet. Änggatan 10 E, Gislaved Vardagar kl. 13.00- 16.00. Tfn. 0371- 810 41 SocialförvaltningenIFO Åbjörnsgatan 2, Gislaved Tfn. 0371-811 20

KSAMSamverkansprotokollDatum: 2013-01-24Plats:Förhandlingsparter:Närvarande:Nissan, Kommunhuset GislavedGislaveds kommun och samtliga fackliga organisationer ochhuvudskyddsombudFör kommunen:Kommundirektör Karin GustafssonPersonalchef Suzi PergelPersonalkonsult Charlotte JershedPersonalkonsult Johanna BringestedtUtredare Anders SimforsArbetsmiljöingenjör Inga-Lill WernerFör de fackliga organisationerna:För Kommunal, May-Britt ReljanovicFör Kommunal, Therese SjöströmFör SSR, Ingalill StavanderFör Ledarna, Kjell SjöblomFör DIK, Dorit KarlsssonFör Sveriges Arkitekter, Emma EngelssonFör Skolledarna, Roland AnderssonFör Lärarförbundet, Pål BernhardssonFör Lärarförbundet, John WislanderFör LR, Tomas AnderssonKallade, ej närvarande:Sveriges ingenjörerVårdförbundetVisionBrfJusekNaturvetarförbundetFSASRATLSRÄrende:Samverkan__________________________________________________________________2. Missbrukspolicy och dess handlingsplan, flik 10 i personalhandboken

Arbetsgivaren tar upp ett ajournerat ärende på grund av att Kommunal begärt att sealkoholöverenskommelsen. Arbetsgivaren förtydligar att alkoholöverenskommelsen inte ären bilaga till flik 10 utan ses som ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren i sambandmed att rehabiliteringsåtgärder upprättas.Samtliga fackliga parter har inget att erinra mot förslaget exklusive Kommunal. För dessafackliga organisationer anses ärendet vara samverkat.Kommunal motsätter sig skrivningen i 2:2 handlingsplan att arbetstagaren ska ”frias” frånmisstanke genom provtagning. Kommunal menar att man genom denna skrivning redan hardömt individen det skulle vara bättre om arbetsgivaren istället använde ordetkonstaterande. Arbetsgivaren tillstryker att texten ändras från ”frias” till ”konstateras varapåverkad”.SSR instämmer med Kommunal att arbetsgivaren inte ska ha en dömande inställning. SSRmenar att arbetsgivaren måste med respekt och varsamhet hantera arbetstagare som kantänkas lida av någon form av missbruk. Instämmer med kommunal att ordet ”frias” bör tasbort från den föreslagna texten.Kommunal motsätter sig även skrivningen ”medverka i rehabilitering”. Lärarförbundet ochLR föreslår istället den gamla skrivningen, ”den överenskomna rehabiliteringen”Arbetsgivaren tillstyrker denna text revideringKommunal yrkar enligt bilaga samt vill att lokalt kollektivavtal ska tecknas mellan parternaom flik 10 missbruk. Arbetsgivaren avvisar yrkanden i bilagan exklusive den som röravsnittet i 2.2 som arbetsgivaren redan tillstyrkt. Detta med bakgrund att Kommunalsyrkanden rör texter som arbetsgivaren ej har reviderat, och texter som tidigare harförhandlats enligt MBL § 11 samt att överenskommelsen är ett dokument mellan chef ocharbetstagare som syftar till överenskomna rehabiliteringsaktiviteter. Vidare avslårarbetsgivaren att flik 10 ska förhandlas som ett lokalt kollektivavtal.Ärendet avslutas med Kommunal i oenighet gällande att genomföra provtagning,alkoholöverenskommelsen samt att ärendet ska likställas med ett lokalt kollektivavtal.

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-02-19Sida1Ks §85 Dnr: KS.2011.273 00Antagande av strategi för internationell samverkan i GislavedskommunÄrendebeskrivningGislaveds kommunstyrelse beslutade den 24 januari 2012 att uppdra åt kommunstyrelsekontoretatt ta fram en strategi för internationell samverkan, samt att helakommunstyrelsen utses till styrgrupp för arbetet med strategin.En strategi för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete är ett dokument somdefinierar på vilket sätt kommunens verksamhet ska arbeta med:Projekt med externa aktörer eller internationella partners, oftast externtfinansierade av EU.Vänorter, nätverk och andra internationella samarbeten med syfte attutbyta erfarenheter och kunskap, strategiskt påverka andra aktör eller atti samverkan lösa gemensamma problem.Omvärldsbevakning och strategisk påverkanStrategin för internationell samverkan för Gislaveds kommun klargör hurinternationellt tillväxt- och utvecklingsarbete ska bedrivas och ger underlag förprioritering. Strategin är kommunövergripande och är grunden för detinternationella arbetet i samtliga styrelser, förvaltningar och nämnder i Gislavedskommun. Genom att fastställa mål, ansvars- och arbetsfördelning samt vilkaverktyg som ska användas ökar förutsättningarna för att bedriva ett effektivt ochframgångsrikt arbete som motsvarar kommunens behov.Vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 juni 2012 påbörjades styrgruppsarbetetmed att få fram en strategi för internationell samverkan. Vid kommunstyrelsenssammanträde den 19 juni fortsatte arbetet med en specifik genomgångav EU:s tillväxt- och utvecklingsstrategi Europa 2020. Vid sammanträdet den 14augusti 2012 presenterade EU-projektsamordnaren Tommy Bengtsson det slutligautkastet och man beslutade att skicka detta på samråd fram till den 21 december2012. Efter samrådstiden har vissa justeringar i strategin gjorts som presenteradesför kommunstyrelsen den 5 februari 2013.BeslutsunderlagKommunstyrelsen den 10 januari 2012, § 5Kommunstyrelsen den 24 januari 2012, § 37Kommunstyrelsen den 5 juni 2012, § 184Kommunstyrelsen den 19 juni 2012, § 229Kommunstyrelsen den 14 augusti 2012, § 250Kommunstyrelsen den 28 augusti 2012, § 279Bemötande av remissvar och redogörelse för ändringar, daterad den 29 januari2013Internationell strategi - Strategi för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete,daterad den 29 januari 2013Kommunstyrelsen den 5 februari 2013, § 55YrkandeAgneta Karlsson (M) med instämmande av Marie Johansson (S) och CarinaJohansson (C): Bifall till förslaget.Justerares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 85 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-02-19Sida2Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattanta Internationell strategi - Strategi för internationellt tillväxt- ochutvecklingsarbete, daterad den 29 januari 2013.ProtokollsanteckningErik Andersson (K) deltar inte i beslutet utan återkommer i ärendet vidkommunfullmäktiges sammanträde den 27 mars 2013.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

2013-01-291 [3]BEMÖTANDEAV REMISSVAROCH REDOGÖÖRELSEÄNDRINGARR EFTER SAMRÅDFÖRRedogörelse över ändringar efter samrådÄndringar som svar på remissvarrJustering avförsta stycket andra meningen avsammanfattningen samt stycke två tandra meningen på sida 4. Strategin är inte utgångspunktt för allt arbete som utförs ikommunen som det stod i samrådsutkastet.Texten är ändrad ä till: Strategin ärrkommunövergripandeoch utgör grunden för det arbete som bedrivss i styrelser,nämnder, förvaltningarr och bolag i kommunen med anknytning till strategins treområden: EU- och internationellaa projekt, strategisk påverkan ochomvärldsbevakning, internationella nätverk.Justering avsista stycket av sammanfattningen andra meningen samt första stycket påsida 19 andra meningen. Uppföljning av EU- och internationella projekt samt nätverkska inte göras på särskild mall somdet står i samrådsutkastet. Texten lyder nu:Uppföljning ska ske årligen i samband årsredovisning.Informationen ska på så s vis samlass in på samma sätt somm övrig rapportering. Depraktiska detaljerna löses under året.Övriga ändringar ochdess orsakerTillägg i 5.1 Arbetssätt, första stycket. Ett ställningstagande har skrivits in i strateginsom säger att: Behovsanalyser för att undersöka möjligheternaa till externfinansiering ska genomföras vidd planeringav alla projekt i kommunen.Syftet med tillägget är att förtydliga att alla förvaltningarr förväntas undersökamöjlighetertill projektfinansieringg då man planerar ett projekt. p Projekt ska särskiljassom särskilda tidsbegränsade och målinriktade arbeten med m speciellt avsatta resurser. rBilaga med ordförklaringar läggs som en separat bilaga för att minska textomfång.______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENKS.2011.273TOMMY BENGTSSON

2013-01-292 [3]Tillägg sida 5 sista punkten. Meningen: aktivtt göra kommunens röst hörd iomvärldenhar kompletterats med inom parantes; regionalt, nationellt ochinternationellt.Bemötande av remissvarRelevant synpunkt citeras ochbesvaras. Övrigt noteras.Barn- och utbildningsnämndenBarn- och utbildningsnämndenn lämnar följande synpunkt:”Strategins förslag omett system för uppföljningg av EU-projekt bör kunna samordnas inom ramen förkommunens övriga redovisningssystem och därmed bli en naturlig del av respektive förvaltnings årligaredovisning.”Svar: Strategin har blivit justerad och uppföljning av EU-projekt ska ske inom ramen förordinarie årsredovisning.Tekniska nämndenTekniska nämnden lämnar följande synpunkt:”I inledningen angesatt ”Strategin är kommunövergripande och skaa utgöra grunden för det arbetesom bedrivs i styrelser, nämnder, förvaltningar och bolagi kommunen”. Det kann knappast vara v vårstrategi för internationellt arbetee som är grunden för kommunens verksamheter.. Detta börförtydligas så att intetolkningen blir att denna strategi är överordnadd allt annat för bedrivande avverksamhet i Gislaveds kommun.”Svar: Syftet med stycket var att säga att den internationella strategin, precis som alla andrakommunövergripande strategier, utgör en grund förkommunens arbete. Stycket kan dockförtydligas och har så gjorts. Se första stycket i den här sammanställningen.KulturnämndenKulturnämnden har inget att erinera.RäddningsnämndenRäddningsnämndenn lämnar följande synpunkt:”Uppföljning av strategin bör följa kommunens nuvarande återrapporteringssystem.”Svar: Strategin har blivit justerad och uppföljning av EU-projekt ska ske inom ramen förordinarie årsredovisning.______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENKS.2011.273TOMMY BENGTSSON

2013-01-293 [3]SocialnämndenSocialnämnden lämnar följande synpunkt: :”I strategin föreslås att en separat redovisning i särskild mall ska göras årligen i samband medårsredovisningen. Socialnämndenn anser att redovisningenn bör vara enn del i den samladeårsredovisningen ochingå i nämndens övergripande bokslut.”Svar: Strategin har blivit justerad och uppföljning av EU-projekt ska ske inom ramen förordinarie årsredovisning.Bygg- och miljönämndenBygg- och miljönämnden har inget att erinera.FritidsnämndenFritidsnämnden noterar en synpunk nämligen att nämnden ”utgår ifrån att man blirrepresenterad i det nätverk som ska skapas för att beakta den internationella strategin inämndernas planerade verksamhet.”Svar: Alla nämnderska vara representerade med en representant i nätverket, som utses avrespektive nämnd.Hylte kommunHylte kommun hartagit del avstrategin och ser möjligheter till samverkan. Man anser attHylte kommun börskrivas in som en samverkanspartner inte bara b inomEntreprenörsregionen utan även GGVV-samarbetet.Svar: Ingen justering av textengörs. Entreprenörsregionen nämns specifiktt och där ärr Hyltekommun en medlem. I den nuvarande texten står att sakfrågan styr och inte geografin(t.ex.att man är grannkommun) ochatt nyttoaspekterna ska vara avgörande. Till nyttoaspekterinkluderas även tidigare samarbeten, vilket Gislavedss kommun har h haft med Hylte kommun.Tidigaresamarbeten i projekt underlättarr ofta organiseringen i nya.GnosjökommunGnosjö kommun har inget att erinera.Svenljunga kommunSvenljunga kommun har inget att erinera. .______________________________________________________________________________KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGENKS.2011.273TOMMY BENGTSSON

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29INTERNATIONELL STRATEGISTRATEGI FÖR INTERNATIONELLT TILLVÄXT- OCHUTVECKLINGSARBETE I GISLAVEDS KOMMUN1

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29SammanfattningStrategin för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete klargör hur Gislaveds kommunsinternationellt tillväxt- och utvecklingsarbete ska bedrivas och ger underlag för prioritering. Strateginär kommunövergripande och utgör grunden för det arbete som bedrivs i styrelser, nämnder,förvaltningar och bolag i kommunen med anknytning till strategins tre områden: EU- ochinternationella projekt, strategisk påverkan och omvärldsbevakning, internationella nätverk. Genomatt fastställa prioriterade områden, mål, ansvars- och arbetsfördelning samt vilka verktyg som skaanvändas ökar förutsättningarna för att bedriva ett effektivt och framgångsrikt arbete som motsvararkommunens behov.Det yttersta och långsiktiga målet för kommunens internationella arbete är att bidra till attuppfylla kommunens övergripande mål och nämndsmål. Internationellt arbete ska ses som en metodatt använda för att uppnå de mål kommunen har. Kommunens internationella arbete syftar till att ökautbyte, förståelse och samverkan mellan människor, kulturer och nationer samt till att utvecklakommunens verksamhet och intressen genom internationella samarbeten, nätverk och projekt. IGislaveds kommun uppmuntras verksamheter och kommunala bolag att engagera sig i internationelltsamarbete och i externt finansierade projekt i syfte att uppnå de kommunövergripande målen. Vidplanering av utvecklingsprojekt ska möjligheterna till extern finansiering undersökas.De kortsiktiga målen för verksamhetsåret 2013 är:• Att skapa ett system för uppföljning av EU-projekt inom kommunens förvaltningar och bolag.Ansvaret för årlig redovisning ligger på respektive förvaltning. EU-projektsamordnarenansvarar för att sammanställa uppgifterna i en årlig redovisning.• Att starta ett ”EU-nätverk” med representanter från respektive förvaltning.• Att genomföra en översyn om hur Europa 2020 kan integreras i kommunens målstyrningsamt presentera förslag till kommunstyrelsen.De områden som Gislaveds kommun arbetar med som betecknas internationellt tillväxt- ochutvecklingsarbete är:• Internationella projekt och EU-projekt (extern finansiering)• Omvärldsbevakning och strategisk påverkan• Internationella nätverkAnsvarStrategin för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete i Gislaveds kommun är ettkommunövergripande dokument som antas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar förden löpande politiska behandlingen och uppföljningen av det kommunövergripande internationellaarbetet.Respektive nämnd och förvaltning ansvarar för handläggningen av internationella frågor och projektinom sitt verksamhetsområde. Varje förvaltning har också ett ansvar att hålla sig ajour omutvecklingstendenser i det internationella perspektivet inom sitt verksamhetsområde. EUprojektsamordnarenfinns tillgänglig som ett stöd till samtliga förvaltningar.Uppföljning och utvärderingFörvaltningarna ska i sina verksamhetsplaner redogöra för det internationella arbetet inomverksamheten. Uppföljning ska ske årligen i samband med årsredovisning. Uppföljning och revideringav strategins kortsiktiga mål ska även det ske årligen. Strategin för internationellt tillväxt- ochutvecklingsarbete ska utvärderas efter tre år (2016).2

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29InnehållsförteckningSammanfattning ........................................................................................................................... 2Innehållsförteckning .................................................................................................................... 31. Inledning.................................................................................................................................. 42. Bakgrund ................................................................................................................................. 42.1 Globaliseringens effekter .................................................................................................. 52.2 Flernivåsstyrning (Multi-level Governance) ...................................................................... 62.2.1 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla .............................. 72.2.2 Östersjöstrategin ..................................................................................................... 104. Mål för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete ......................................................... 124.1 Långsiktiga mål ................................................................................................................ 124.2 Kortsiktiga mål ............................................................................................................... 125. EU- och internationella projekt .......................................................................................... 135.1 Arbetssätt ....................................................................................................................... 155.2 Val av samverkanspartners i projekt .............................................................................. 166. Omvärldsbevakning och strategisk påverkan ...................................................................... 177. Internationella nätverk ......................................................................................................... 187.1 Kommunens nätverk ...................................................................................................... 187. 2 Möjliga framtida nätverk ................................................................................................ 198. Ansvar och organisation ....................................................................................................... 209. Uppföljning och utvärdering ................................................................................................. 213

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-291. InledningGislaveds kommunstyrelse beslutade i januari 2012 att uppdra åt kommunstyrelsekontoret att tafram en strategi för internationell samverkan. Detta efter att i två omgångar ha undersökt i vilkenutsträckning kommunen arbetade internationellt (2007 och 2010). Undersökningarna visade attGislaveds kommuns internationella arbete var begränsat till barn- och utbildningsförvaltning samtkommunstyrelseförvaltningen. Sporadiska försök gjordes av de andra förvaltningarna.Under ett antal möten våren och hösten 2012 har Gislaveds kommunstyrelse tillsammans med EUprojektsamordnarenarbetat fram denna strategi. Strategin klargör hur Gislaveds kommunsinternationellt tillväxt- och utvecklingsarbete ska bedrivas och ger underlag för prioritering. Strateginär kommunövergripande och utgör grunden för det arbete som bedrivs i styrelser, nämnder,förvaltningar och bolag i kommunen med anknytning till strategins tre områden: EU- ochinternationella projekt, strategisk påverkan och omvärldsbevakning, internationella nätverk. Genomatt fastställa prioriterade områden, mål, ansvars- och arbetsfördelning samt vilka verktyg som skaanvändas ökar förutsättningarna för att bedriva ett effektivt och framgångsrikt arbete som motsvararkommunens behov.2. BakgrundAnledningen till att en kommun arbetar ”internationellt” beror på två trender. Den ena kan tyckassjälvklar, vi bor och lever i en globaliserad värld med globala effekter som ingen kan bortse ifrån. Denandra trenden är mindre uppmärksammad men kan sammanfattas under begreppet Flernivåsstyrning.Begreppet Flernivåstyrning (eng. Multi-level Governance) har använts flitigt i statsvetenskapen menhar inte spritt sig till samhället i övrigt. Det som menas är att styrning av samhällets utveckling idagsker på ett horisontellt sätt med bred samverkan från samhällets olika aktörer. Internationellsamverkan och projekt är ett resultat och tecken på båda trender. De berör varandra menkopplingen är inte alltid uppenbar.4

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29PolitiskpåverkanEkonomiskpåverkanOmvärldsbevakningEU-projektEuropa2020Globalisering FlernivåstyrningKulturellpåverkanGlobalaproblemEuropeiskanätverkÖstersjöstrateginRUS2.1 Globaliseringens effekterDagens samhälle präglas allt mer av en ökad interaktion med omvärlden. De nya generationernaväxer upp i en värld där det är naturligt med stor rörlighet över världen och med enkommunikationsteknologi som suddar ut betydelsen av geografiska avstånd. Skolor och högskolorinternationaliseras och eleverna får idag en större kunskap och förståelse för omvärlden. Näringslivetär idag internationaliserat inte bara i handeln utan även i ägandet.Sveriges medlemskap i EU har inneburit en förändring i det politiska systemet. Kommuner i Sverigepåverkas idag i stor utsträckning av beslut från Bryssel. Enligt Sveriges kommuner och landstingundersökning berörs ca 60 % av alla ärenden på en fullmäktiges dagordning av EU på något sätt.Konsekvensen är att det idag är viktigt med en hög kunskap om EU:s beslutsprocess och Europeiskttillväxt- och utvecklingsarbete. För att:• i ett tidigt skede vara medveten om och förbered på förändringar med påverkan påkommunal verksamhet.• förhålla sig till den europeiska lagstiftningen som är överordnad svensk lagstiftning.• nyttja finansieringsmöjligheter i form av projektstöd som EU och medlemsstaterna använderför att genomföra sin politik.• aktivt göra kommunens röst hörd i omvärlden (regionalt, nationellt och internationellt).5

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-292.2 Flernivåsstyrning (Multi-level Governance)I västvärlden går man idag ifrån en vertikal beslutsprocess där uppgifter delegeras nedåt till endecentraliserad horisontell samverkansprocess. Man ser att tillväxt- och utvecklingsarbete bedrivs isamverkanskonstellationer över landsgränser och/eller mellan skilda beslutsnivåer. Internationellaprojekt är ett tydligt och vanligt förekommande exempel på detta. Internationella projektkaraktäriseras av att man har ett gemensamt och ofta komplicerat problem som enbart kan lösasmed ett brett partnerskap. Det behövs på kompetens och finansiering från olika nivåer och länder iutvecklingsprojekt och nätverk. Två exempel som Gislaveds kommun är delaktig i ärEuropakorridoren och Baltic Link Association. Bland organisationerna som står bakom projektenåterfinns alltifrån kommuner och regionförbund till privata bolag och utländska intressenter.EU har på olika sätt påskyndat decentraliseringsprocessen då EU:s ramverk möjliggör för aktivaregioner, städer/kommuner, privata bolag samt intresseorganisationer att påverka EU:sbeslutsprocess och enkelt samverka över landsgränser. Förklaringen till detta är för att man vet atthela Europa står inför flera globala utmaningar och problem, alltifrån ökad konkurrans till klimathot.Man vet att det inte går att lösa problemen utan engagemang på alla nivåer och med allasamhällssektor. Därför drivs utvecklingen på för att få med sig alla aktörer.I och med att EU antog en ny strategi för tillväxt- och sysselsättning, Europa 2020, blev trenden änmer tydlig då man nu kräver konkreta kopplingar mellan det nationella och regionala tillväxtarbetetoch EU:s strategi. Både vad gäller EU:s fonder och program och övrigt nationellt tillväxtarbete. Det ärett krav att de lokala och regionala nivåerna involveras i arbetet med strategin och i planeringen avanvändandet av EU:s fonder och program. Med andra ord trycker EU-kommissionen och EUparlamentetpå för att alla nivåer ska involveras i processen från början.EUPrivatsektorKommunForskning&utbildningGemensamtmålStatenIntresseorganisationIdeellsektor6

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-292.2.1 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbartillväxt för allaI juni 2010 enades EU:s stats- och regeringschefer om utformningen avEuropa 2020-strategin. Strategin ersätter den tidigare såkalladeLissabonstrategin och utgör därmed EU:s nya gemensamma ramverkför att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i Europa.Tillväxtför allaSmarttillväxtDen bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärkavarandra. Till de tre övergripande prioriteringarna kopplas sju såkallade huvudinitiativ. Huvudinitiativen är riktade satsningar som sätterupp mål och åtgärder för att åstadkomma en positiv utveckling i Europa. Till dem kopplasåtgärdsplaner och riktade projektmedel.HållbartillväxtUr ett kommunperspektiv kan man se Europa 2020 som början eller slutet av en kedja som binderihop utvecklingsstrategier från EU till lokal nivå.EUT.ex. Europa 2020SVERIGET.ex. Nationellt reformprogramREGION JÖNKÖPINGT.ex. Regional utvecklingsstrategiKOMMUNT.ex. ÖversiktsplanIllustration: Förhållandet mellan lokalautvecklingsplaner och regionala, nationella och internationella.7

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29DE SJU HUVUDINITIATIVEN SAMMANFATTADESmart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation:•En digital agenda för Europa: Utbyggd digital marknad, med höghastighetsinternetoch bättre möjligheter att utnyttja fördelarna med en digital inre marknad förhushåll och företag. Utveckling av e-förvaltning.•Innovationsunionen: Innovationsarbetet förbättras genom att till exempel tillgångentill finansiering för forskning och innovation förbättras samt ökad samverkanmellan forskning och marknad.•Unga på väg: Högre kvalitet i utbildningssystemet som underlättar ungdomarnasinträde på arbetsmarknaden. Främjande av ungdomars rörlighet i Europa förarbete och studier.Hållbar tillväxt - främja resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigareekonomi:•Ett resurseffektivt Europa: En resurseffektivare produktion kombinerat medminskade koldioxidutsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och enmoderniserad transportsektor.•En integrerad industripolitik för en globaliserad tid: Bättre företagsklimat, särskiltför små och medelstora företag.Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med socialoch territoriell sammanhållning:•En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: Moderniserad arbetsmarknad isyfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och underlätta kompetensutveckling•Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: Kartlägga bästapraxis, främja kunskapsutbyten, ta fram EU-regler och bidra med finansiering föratt minska det sociala utanförskapet.8

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29Till de övergripande prioriteringarna har man fem konkreta mål. Det är dock möjligt förmedlemsländerna att specificera ännu mer ambitiösa nationella mål (svenska mål i parantes):Sysselsättning•75 % av 20-64 åringarna ska arbeta (80 %)Forskning ochutveckling•3 % av EU:s BNP ska investeras i FoUKlimat och energi•Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (40 %).•20 % av energi ska komma från förnybara energikällor (49 %).•Energieffektivitetetn ska ha ökat med 20 %.Utbildning•Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10%.•Minst 40 % av 30-34 åringarna ska ha högre utbildning (40-45 %).Fattigdom ochsocial utestängning•Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom ochsocial utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner (Under14 % i socialt utanförskap).Hur fungerar det i praktiken?Det praktiska arbetet med Europa 2020 är fördelat på flera nivåer. Varje medlemsland ska varje årpresentera ett nationellt reformprogram som specificera vad de kommer att göra och vad de hargjort för att uppnå strategins mål. I medlemsländerna förväntas strukturfonderna anpassas efterstrategin. Partnerskapsavtal ska skrivas där användningen av strukturfonderna specificeras utifrånEuropa 2020. EU har ställt krav om att alla nivåer (inkl kommun och region) ska involveras i avtalensframtagning.EU-kommissionen anpassar de unionsövergripande stödprogrammen efter strategin och lämnar varjeår rekommendationer till medlemsländerna som specificerar vad kommissionen anser att ländernabör åtgärda för att de ska ”ligga på rätt spår”.9

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29Varför är Europa 2020 viktig?Kommuner och regionala organisationer anses som viktiga aktörer för att uppnå målen då man pålokal nivå har mycket större möjlighet att direkt påverka flera av dem. Man har av den anledningenfrån EU:s håll tryckt på vikten av att den lokala och regionala nivån ska vara med i arbetet, både iplaneringsfaserna och i praktiskt genomförande. Om man jämför strategins mål med kommunersordinarie verksamheter ser man att fyra av fem mål är kommunala angelägenheter. Likaså arbetarsvenska kommuner idag med projekt inom samtliga sju huvudinitiativ. Det är därför viktigt attkommunerna engagerar sig för att strategins mål ska uppnås i Sverige.Europa 2020 kommer att vara styrande för användandet av EU:s strukturfonder och program samtdet nationella tillväxt- och sysselsättningsarbetet. På det viset blir strategin viktig då kommunernakommer att behöva anpassa projekt efter strategins prioriteringar och mål. Flera kommuner i Sverigehar även anpassat sin målstyrning efter strategin. Och Europa 2020 strategin kommer inte enbart attberöra EU:s fonder och program utan även den nationella politiken i övrigt.2.2.2 ÖstersjöstrateginEU: s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) är den första makroregionala strategin i Europa.Strategin syftar till att stärka samarbetet inom Östersjöregionen i syfte att möta flera utmaningarsamt främja en mer balanserad utveckling i området. Strategin bidrar också till arbetet med Europa2020 och med att stärka integrationen inom Östersjöregionen. Notera att med Östersjöregionenmenas hela länder och inte enbart kommuner och städer längs med kusterna.Östersjöstrategin består av tre pelare/mål:Öka välståndet•Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen, särskilt i vissa av de nyamedlemsstaterna på andra sidan Östersjön. Genom att samverka bättre iforskning och utveckling samt i tillämpningen av EU lagstiftning i regionen, kanstaterna stärka sin konkurrenskraft och sitt välstånd.Förbättrahavsmiljön•Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske, ställer särskilthöga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen.Koppla sammanregionen•Stora delar av regionen är glest befolkade och med stora avstånd till andramarknader. Transportsystemen och energimarknaderna är ännu intesammanlänkade i tillräcklig utsträckning för att ta bäst tillvara regionens potentialför konkurrenskraft eller livskvalitet. Ett mer systematiskt samarbete krävs föratt förbättra transportsystemen och energiförsörjningstryggheten i regionen.10

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29Hur fungerar det i praktiken?Strategin syftar till att föra samman initiativ inom olika sektorer (tillväxt, hållbar utveckling etc.) samtatt främja samarbetet mellan aktörer i Östersjöregionen.Strategin främjar även flaggskeppsprojekt i regionen som bidrar med att fokusera satsningar för attuppnå strategins mål. Dessa projekt har makro-regionala effekter och startas ifrån gemensammainitiativ med partnerskap från olika länder. Ofta finansierade med EU-medel från exempel InterregIVA eller IVB.Genomförandet av strategin kräver ett aktivt deltagande av alla aktörer från lokalt till makroregionalnivå; myndigheter som kommuner och företag. Hittills har deltagandet från kommunernas sida skett ien relativt liten utsträckning och statliga myndigheter har dominerat bland projekten. Sverigeskommuner och landsting (SKL), Tillväxtverket och Östersjöenheten på Svenska institutet arbetar numed att få svenska kommuner att engagera sig i större utsträckning.Varför är Östersjöstrategin viktig?Östersjöstrategin är ett instrument för att uppnå Europa 2020s mål på en makroregional nivå.Mycket tyder på att Östersjöstrategin kommer att få ökad betydelse för användandet avstrukturfonderna i nästa programperiod. Eventuellt kommer man att reservera strukturfondsmedelför arbetet med strategin.Man vill gärna tolka Östersjöstrategin som att den kretsar kring Östersjön. Fokus låg från börjanmycket på havs- och miljöfrågor. Men strategin revideras nu och man lägger ökat fokus på alla delarav Östersjöregionen.11

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-294. Mål för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete4.1 Långsiktiga målDet yttersta och långsiktiga målet för kommunens internationella arbete är att bidra till att uppfyllakommunens övergripande mål och nämndsmål (Se aktuellt styrdokument). Internationellt arbeteska ses som en metod att använda för att uppnå de mål kommunen har. Behov och långsiktig nyttaska också vara styrande för det internationella arbetet. Det är av största vikt att det internationellaarbetet på bästa sätt tillvaratar och påverkar kommunens utveckling.Kommunens internationella arbete syftar till att öka utbyte, förståelse och samverkan mellanmänniskor, kulturer och nationer samt till att utveckla kommunens verksamhet och intressen genominternationella samarbeten, nätverk och projekt. I Gislaveds kommun uppmuntras verksamheter ochkommunala bolag att engagera sig i internationellt samarbete och i externt finansierade projekt i syfteatt uppnå de kommunövergripande målen.4.2 Kortsiktiga målDe kortsiktiga målen för verksamhetsåret 2013 är:• Att skapa ett system för uppföljning av EU-projekt inom kommunens förvaltningar och bolag.Ansvaret för årlig redovisning ligger på respektive förvaltning. EU-projektsamordnarenansvarar för att sammanställa uppgifterna i en årlig redovisning. Rapportering ska ske tillkommunledning och allmänhet.• Att starta ett ”EU-nätverk” med representanter från respektive förvaltning. Syftet mednätverket är att skapa ett kontaktnät ut i verksamheterna som blir ett stöd och mellanhandåt kommunstyrelseförvaltningen. Kontaktpersonerna ska erbjudas kompetensutveckling,information, erfarenhetsutbyte om extern finansiering av projekt samt omvärldsbevakning avEU.• Att genomföra en översyn om hur Europa 2020 kan integreras i kommunens målstyrningsamt presentera förslag till kommunstyrelsen.12

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29GISLAVEDS KOMMUNS ÖVERGRIPANDE MÅL 2013-2017Infrastruktur och kommunikationer•Gislaveds kommun ska i samverkan med närliggande kommuner ha god infrastruktur iform av järnvägar, vägar och GC-vägar samt nät för IT och VA.•Gislaveds kommun ska ha en väl fungerande kollektivtrafik, oberoende avadministrativa gränser.Trygghet, säkerhet och folkhälsa•Gislaveds kommun ska erbjuda en miljö som skapar trygghet och säkerhet.•Gislaveds kommun ska motverka social och ekonomisk otrygghet.•Gislaveds kommun ska arbeta för en god folkhälsa genom att underlätta förspontanaktiviteter och aktivt ta tillvara föreningslivets kraft.Uppleva och göra•Gislaveds kommun ska erbjuda attraktiva turismupplevelser under hela året.•Gislaveds naturtillgångar – skogarna, sjöarna och varierande landskap – ska utvecklasoch användas för boende, rekreation och upplevelser.•Gislaveds kommun ska vara en kommun med ett rikt och inspirerande utbud avkultur- och fritidsaktiviteter som uppmuntrar till möten mellan människor av olikabakgrund och ålder.Bygga och bo•I Gislaveds kommun ska det finnas ett varierat utbud av attraktiva boendemiljöer.•Befolkningen i Gislaveds kommun ska öka.•Gislaved ska stärkas som centralort och varje ort ska utvecklas efter sina särdrag.Landsbygd och tätort ska komplettera varandra.Lärande och utveckling•Barn och unga ska växa upp i en miljö som uppmuntrar till delaktighet, inflytande ochansvar.•Kompetens och engagemang ska utveckla lärandet med omvärlden i fokus.•Lärandet ska vara flexibelt och utgå från individens förutsättningar.•Samverkan ska ske med föräldrar, näringsliv och andra aktörer.13

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29Demokrati och dialog•I Gislaveds kommun ska medborgarna kunna påverka och ta ansvar församhällsutvecklingen. Fler ska delta i de demokratiska processerna.•Kommunens befolkningsstruktur ska avspeglas bland anställda och förtroendevalda.•Verksamheten i Gislaveds kommuns ska anpassas till omvärlden ochkommuninvånarnas behov, samt stå för öppenhet och vara tillgänglig förmedborgarna.Miljö och energi•Gislaveds kommun ska arbeta för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle med en godlivsmiljö utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.•Gislaveds kommun ska medverka till att uppnå de nationella och regionalamiljömålen.Näringsliv och arbetsmarknad•Gislaveds kommun ska vara en industri- och upplevelsekommun präglad av förnyelseoch differentiering i näringslivet.•Gislaveds kommun ska ha ett näringsliv som ligger i framkant av utvecklingen. Detska finnas ett etablerat samarbete mellan kommunen och hela näringslivet somutvecklar arbetsmarknaden.•Gislaveds kommun ska ha en arbetsmarknad med hög förvärvsfrekvens sominnefattar alla i yrkesverksam ålder.Stöd och omsorg•Gislaveds kommun ska stödja och stimulera kommuninvånarnas egen förmåga att tatillvara möjligheterna att leva ett gott liv.•Gislaveds kommun ska möta medborgarnas behov av stöd och omsorg med kvalitet,öppenhet och hög grad av tillgänglighet.•Gislaveds kommun ska samarbeta med olika parter för att skapa gott stöd och godomvårdnad.14

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-295. EU- och internationella projektInternationella och EU-finansierade projekt är kanske det främsta verktyg som kommuner har för attsjälva påverka sin situation och omvärld. Projekten ger kommunen möjlighet till:• Nya verktyg och metoder• Verksamhetsutveckling och förbättrad service• Samhälls- och näringslivsutveckling• Finansiering av ovanstående• Strategiska samarbeten för påverkanInternationella projekt och EU-finansierade projekt ska användas somverktyg för att tillföra ett mervärde till utvecklingsarbete som bidrar tillatt uppfylla de politiskt beslutade målen. För att nå ett bättre resultat iutnyttjandet av EU-finansiering bör allt utvecklingsarbete som initierasinom förvaltningar och bolag kopplas till de aktuella mål ochprioriteringar som tagits fram för verksamheten. Analysen ska redovisabehov och långsiktigt nytta i förhållande till resurser och förväntadeeffekter. Detta underlättar såväl förankring i organisationen somarbetet med att skriva en tydlig och konkret ansökan. Varje förvaltningansvarar för förvaltningsspecifika områden.Till verksamheternas hjälp finns på kommunstyrelseförvaltningen enEU-projektsamordnare som arbetar med rådgivning och assistans iutformning av projektansökningar. EU-projektsamordnarens rollbeskrivs utförligare i de av kommunstyrelsen beslutade Riktlinjer förhandläggning av EU- och andra externt finansierade projekt.5.1 ArbetssättBehovsanalyser för att undersöka möjligheterna till extern finansieringska genomföras vid planering av alla utvecklingsprojekt i kommunen. Dåanalyser visar på möjligheter till extern finansiering genom EU:sutvecklingsprogram eller fonder kommer en arbetsgrupp (3-4personer) att bildas där representanter för den aktuella verksamhetensamt EU-projektsamordnaren ingår. Detta arbetssätt möjliggör ett välgenomarbetat och förankrat ansökningsförfarande. Beroende påprojektets komplexitet bör även en medarbetare med ekonomi ochredovisningskompetens ingå.Ansvaret för projekthanteringen ligger hos respektive förvaltning ochavser behovsanalys, ansökningsförfarande, budget, projektorganisation,genomförande, redovisning och uppföljning. Stöd i projektutvecklingoch i ansökningsförfarande ligger inom uppdraget för EUprojektsamordnaren(Se kapitel 8).BehovsanalysIntressentanalysPartnersökandeFinansieringsformProjektansökanGenomförandeRekvireringAvslutUtvärderingIllustration: Ett projekts generella faser.15

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-295.2 Val av samverkanspartners i projektVid val av partners i projekt, utbyten och övriga internationella samarbeten bör befintligasamarbetsavtal med andra kommuner och medlemskap i internationella organisationer beaktas. Viadessa har Gislaveds kommun tillgång till ett aktivt utbyte av kunskap, erfarenheter och samarbete iprojekt. Exempel på partnerskap/nätverk är:• Olika samverkansgrupper i länet• Entreprenörsregionen• Gislaved-Gnosjö-Vaggeryd-Värnamo• Baltic Link Association• Europakorridoren• BorgmästaravtaletI valet av samarbetspartner styr sakfrågan och inte geografin. Nyttan för verksamheten ska stå i fokus.De samarbetsområden som anses tillföra en eller fler nyttoaspekter ska prioriteras och först därefterväljs den geografiska inriktningen. Gislaveds kommun bör nyttja Regionförbundet som ensamverkanspartner i projekt av regionalt intresse (Se RUP respektive RUS).16

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-296. Omvärldsbevakning och strategisk påverkanMed strategisk påverkan menas riktade påverkansförsök genom exempelvis nätverk, projekt ochlobbying för att åstadkomma en strukturförändring i samhället. Gislaveds kommun arbetar idag meddet genom Entreprenörskapsregionen, Baltic Link, Europakorridoren, Regionförbundet ochLandstinget.Gislaveds kommun är i högsta grad beroende av utvecklingen i omvärlden. Lagstiftning, trender ochhändelser i omvärlden påverkar direkt eller indirekt Gislaveds utveckling och tillväxt. Därför är det avstor vikt att tidigt ha en god bevakning inom de områden som kan komma att påverka kommunen.Deltagande i regionala, nationella och internationella nätverk ska ske för att främja kommunensutveckling samt för att vara ett medel för omvärlds- och intressebevakning. Varje förvaltning har egetansvar att hålla sig ajour om utvecklingstendenser och utvecklingsmöjligeter i det internationellaperspektivet inom sitt verksamhetsområde.En god samverkan med utvecklingsaktörer såsom Regionförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen,Småland-Blekinge, SKL, Baltic Link Association och andra regionala intresseorganisationer skaeftersträvas. Dessa aktörer är förmedlare av kunskap och information för kommunersomvärldsbevakning.Sveriges kommuner och landsting, SKL (Internationella sektionen m.fl.)Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är de svenska kommunernas röst både i Sverige ochinternationellt. De för kommunernas talan i Bryssel och i Stockholm och agerar för att nya lagarutformas på ett gynnsamt sätt för svenska kommuner. I EU-sammanhang är SKL en viktig aktör föratt kommuners intressen tillvaratas i utformningen av EU-program och sammanhållningspolitiken(2014-2020) samt hur de används i Sverige.SKL:s Internationella sektion, som samordnar SKL:s bevakning av Bryssel, är en resurs somkommunens tjänstemän bör nyttja i hög utsträckning. Bland annat släpper internationella sektionentvå gånger per år en kortfattad skrift (På gång inom EU) med information om de diskussioner, EUdirektivoch förslag som berör svenska kommuner. Skriften är ett av de sätt som SKL dagligenförmedlar viktiga nyheter från EU till sina medlemmar.Småland-BlekingeSmåland-Blekinges Europakontor i Bryssel är kontaktlänken mellan regionen och Bryssel. Kontoretagerar dörröppnare och är regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevakaregionens intresse i EU-relaterade frågor. I detta ingår att bevaka EU:s olika ramprogram ochöverföra kunskapen om hur de kan nyttjas på hemmaplan. Utöver att bevaka och informera bistårkontoret till de kompetenshöjande åtgärder om Europeiska unionen som pågår i regionen. Kontoretär en kontaktlänk som kommunen kan nyttja för att få hjälp med omvärldsbevakning och iprojektsamarbeten.Huvudmän för Småland-Blekinges kontor i Bryssel är Regionförbundet i Kalmar län, RegionförbundetJönköpings län, Region Blekinge och Regionförbundet Södra Småland. Därtill är Linnéuniversitetet,Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola med i samarbetet.Småland-Blekinge bör nyttjas som en kontaktlänk till Bryssel och som en resurs i kommunensomvärldsbevakning.17

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29Regionförbundet i Jönköpings länRegionförbundet i Jönköpings län är kommunerna och landstingets regionala representant och denorganisation som ska samordna den regionala utvecklingen.Regionförbundet är en viktig aktör att samarbeta med i projekt för att organisationen harspecialistkompetens och för att utvecklingen i länet ska samordnas. Regionförbundet har också handom det mesta av de regionala utvecklingsmedel som finns i länet. Projektmedel som främst användsför att exempelvis medfinansiera större EU-projekt. Regionförbundet är även en stark röst i frågorsom infrastruktur och tillväxt- och sysselsättningsarbete.Gislaveds kommun bör i största mån nyttja regionförbundet som en samverkanspartner i projekt avregionalt intresse och för strategisk påverkan.7. Internationella nätverkNätverk med en internationell eller europeisk dimension blir allt viktigare för kommuner då de geräven små kommuner en möjlighet att göra sin röst hörd. Genom att samlas under ett gemensamt måloch namn växer kommunens röst och man har större chanser att åstadkomma en förändring i förkommunerna viktiga frågor. Att vara med i ett nätverk kommer dock med krav på engagemangoch/eller finansiering. Kommunen ska därför vid ansökan om medlemskap noga överväga ochmotivera om nätverkets mål och aktiviteter kommer att bidra till att uppfylla kommunens mål.Nedan redogörs för de internationella nätverk Gislaveds kommun är medlemmar i idag men ocksåom möjliga framtida nätverk. Till dessa bör man även nämna GGVV-samverkan ochEntreprenörskapsregionen som båda är regionala utvecklingssamarbeten.7.1 Kommunens nätverkBaltic Link AssociationBaltic Link är resultatet av ett EU-projekt med namnet SEBTrans. Projektet syftade till att studeraoch kartlägga situationen för handel, infrastruktur och transportlösningar i sydöstra Östersjön.Resultatet visade att handeln i området skulle fördubblas till 2020 och att det fanns stora behov attförbättra infrastrukturen. Projektet resulterade i ett nätverk av kommuner och regioner som arbetarför att korridoren Göteborg-Borås-Värnamo-Växjö-Karlskrona, och vidare söderut i Polen och östraEuropa, ska bli en TEN-T korridor. TEN-T korridorer är viktiga europeiska transportkorridorer somEU satsar extra medel på för att det anses viktigt att de håller en hög kvalité. Nätverket arbetaraktivt med lobbying nationellt och i Europa.EuropakorridorenEuropakorridoren är ett lobbysamarbete med ca 40 deltagande organisationer, bl.a. kommuner,regioner, företag och andra intressenter. Europakorridoren arbetar för en utbyggnad avinfrastrukturen mellan Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö. Främst med syfte att få till enutbyggnad av järnvägstrafiken mellan städerna. Nätverket arbetar aktivt med lobbying nationellt och iEuropa.Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors)Borgmästaravtalet är en europeisk rörelse som engagerar lokala och regionala myndigheter, som påfrivillig väg åtar sig att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor inom sina18

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-29territorier. Avtalsparternas syfte är att uppfylla och överskrida Europeiska unionens mål att senast år2020 minska CO2-utsläppen med 20 %.Genom Borgmästaravtalet får kommuner tillgång till expertstöd, inspirerande exempel, nätverk ochförankring av projektansökningar. I nästa programperiod kommer den senare delen att vara viktig dådet kommer vara ett ökat fokus på energieffektivitet och miljö för strukturfonderna och EU:s andraprogram.ERRINERRIN står för ”European Regions Research and Innovation Network” (Europeiska RegionersForskning och Innovations Nätverk). ERRIN är ett nätverk för mer än 90 europeiska regionertillsammans med respektive lokala Brysselkontor. Organisationen har som uppgift att utökainformationsspridningen, gemensamma samarbeten samt projekt regionerna emellan för att uppnå enhögre innovationskapacitet samt förbättra forskningen. ERRINs nätverk förstärker även regionernasinflytande över EU:s policy och säkerställer att deras röst blir hörd. Småland-Blekinge är medlem iERRIN och därigenom har Gislaveds kommun en indirekt möjlighet att nyttja ERRIN för EU-projekt.7. 2 Möjliga framtida nätverkFairtrade och MillenniekommunFairtrade city är idag ett välkänt begrepp. I korthet innebär Fairtrade att en vara har producerats ochsäljs utifrån ett flertal rättvisekriterier. En kommun som är Fairtrade-certifierad arbetar för att ökaanvändningen av Fairtrade produkter samt att köpa Fairtrade märkta varor då det är möjligt. Att varaFairtrade kommun är ett sätt för en kommun att visa att man bryr sig om den globala utvecklingen,om rättvisa och att man inser att global utveckling börjar lokalt.En liknande satsning, men betydligt nyare, är Svenska Millenniekommuner. Millenniekommun är ensatsning som SKL och Sida driver sedan 2010. Millenniekommun liknar Fairtrade men är bredare. Attvara Millenniekommun innebär i korthet att kommunen har kartlagt allt arbete man gör i denkommunala organisationen som bidrar till att uppfylla millenniemålen, alltifrån miljöarbete tillinternationella samarbeten. Syftet är att uppmärksamma arbetet med FN:s millenniemål i Sverige menockså att marknadsföra det arbete kommuner gör som påverkar millenniemålen. Det tjänar även ettsyfte för kommuner i och med att det sätter in internationella projekt i ett större sammanhang.VänorterSvenska kommuner har sedan slutet av andra världskriget haft vänorter, främst i Europa men även iandra världsdelar. Traditionellt har samarbeten syftat till erfarenhetsutbyte och studiebesök. Idag serman en trend i hela Europa att man går från traditionella vänortssamarbeten till mer praktisktinriktade samarbeten där vänorter är partners i transnationella EU-projekt eller för strategiskpåverkan. Att samarbeta med partners i andra länder i projekt är önskvärt då det tillför projekt etteuropeiskt mervärde och leder till kunskapsöverföring mellan länderna. Dessa projekt visar sig oftage betydligt större resultat än mindre lokala projekt.Övriga europeiska nätverkEn utveckling man kan se i Europa idag är att det bildas nätverk av vänorter. Nätverken har ofta engemensam bakgrund, exempelvis europeiska landsbygdskommuner. De träffas årligen och samarbetari olika projekt. Charter of European Rural Communities är ett exempel med justlandsbygdskommuner i 27 europeiska länder. Ett annat exempel är Union of the Baltic cities som ärett nätverk av kommuner som samarbetar mer intensivt med projekt i linje med Östersjöstrategin.19

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-298. Ansvar och organisationStrategin för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete i Gislaveds kommun är ettkommunövergripande dokument som antas av kommunfullmäktige.Kommunstyrelsen ansvarar för den löpande politiska behandlingen och uppföljningen av detkommunövergripande internationella arbetet.EU-projektsamordnarens uppdrag är att höja kompetensen om EU:s utvecklingsmöjligheter ikommunen samt föra in EU-finansiering och EU-projekt som en del i det ordinarie utvecklingsarbetet.I EU-projektsamordnarens uppdrag ingår omvärldsbevakning och projektrådgivning med stöd - ochsamordningsfunktion till de respektive förvaltningarna och bolagen inom Gislaveds kommun. Aktuellinformation om utlysningar, ansökningstider samt partnersökningar ska regelbundet kommuniceras uti förvaltningar och bolag av EU-projektsamordnaren. EU-projektsamordnaren ska etablera ochvidareutveckla nätverk och samarbeten såväl regionalt och nationellt som internationellt. I EUprojektsamordnarensansvarsområde ingår uppgiften att sammankalla och ansvara för kommunensEU-nätverk som är ett forum för erfarenhetsutbyte, kunskapsutveckling och informationsförmedling(2013-). Slutligen är EU-projektsamordnaren ansvarig tjänsteman för strategin för internationellttillväxt-och utvecklingsarbete.Varje förvaltning i Gislaveds kommun har utsett en kontaktperson för EU-frågor vilkatillsammans utgör Gislaveds kommuns EU-nätverk. Uppgiften som representant i nätverket innebärett ansvar för att sprida information om EU- och internationella frågor i sin förvaltning, att varabehjälplig i förvaltningens internationella arbete samt att uppmärksamma och tillvarata de möjlighetersom internationellt samarbete ger förvaltningen. Rollfördelningen mellan respektive representant inätverket och förvaltningen definieras närmare av respektive förvaltning.Respektive nämnd och förvaltning ansvarar för handläggningen av internationella frågor och projektinom sitt verksamhetsområde. Internationellt arbete ska integreras med respektive förvaltningsbudget- och verksamhetsplan. Varje förvaltning har också ett ansvar att hålla sig ajour omutvecklingstendenser i det internationella perspektivet inom sitt verksamhetsområde.Ansvaret för hantering av EU- och internationella projekt ligger hos förvaltning som ägerprojektet. Ansvaret avser den totala projekthanteringen inklusive förankring, bedömning avändamålsenlighet, budget, projektorganisation, genomförande, redovisning och uppföljning. Till stödhar förvaltningen EU-projektsamordnaren på kommunens utvecklingsenhet samt de avkommunstyrelsen antagna riktlinjerna för handläggning av externt finansierade projekt. Sedokumentet Riktlinjer för handläggning av EU- och andra externt finansierade projekt för mer detaljeradinformation.20

Handläggare: Tommy BengtssonDatum: 2013-01-299. Uppföljning och utvärderingFörvaltningarna ska i sina verksamhetsplaner redogöra för det internationella arbetet inomverksamheten och vilka prioriteringar som ska göras under året. Uppföljning ska ske årligen isamband med årsredovisning. Redogörelsen ska innefatta vilka europeiska projekt/evenemang ellernätverk man deltagit i, vilka konkreta effekter (positiva/negativa) det har haft på verksamheten, vemsom är ansvarig samt redovisning av eventuella EU-medel som sökts. Uppföljning och revidering avstrategins kortsiktiga mål ska ske årligen.Strategin för internationellt tillväxt- och utvecklingsarbete ska utvärderas efter tre år (2016) av EUprojektsamordnaren.Utvärderingen ska vara inriktad på hur strategin upplevs i praktiken. Ärdokumentet användbart, följer man strategins mål i det praktiska arbetet och har kommunensinternationella arbete bidragit till kommunens övergripande och konkretiserade mål?21

UPPFÖLJNING AV FUNKTION OCH ARBETSSÄTT HOSGEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND FÖR GISLAVEDS OCHGNOSJÖ KOMMUNERBakgrundAvtal om ”Samverkan i gemensam räddningsnämnd mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner”har antagits av kommunfullmäktige i de båda kommunerna under juni månad 2010.Avtalet gäller fr.o.m 1 januari 2011 till och med den 31 december 2014 med tolv månadersuppsägning. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med fyra år, dvs. en mandatperiod varjegång.Av § 11 i avtalet framgår att en utvärdering av räddningsnämndens funktion och arbetssättska göras per den 30 juni 2012. Detta ska dokumenteras i en rapport, som skall föreläggas debåda kommunernas fullmäktige.Följande frågor ska hanteras:- om ordförandeskapet bör rotera ska särskilt uppmärksammas- verksamhetens styrning, organisation och ekonomi ska redovisasKommunstyrelsens presidium i båda kommunerna har gett kommundirektör/kommunchef ibåda kommunerna i uppdrag att göra denna utvärdering.MetodUppföljningen har genomförts genom intervjuer med räddningsnämndens ledamöter,kommunstyrelsernas presidier, tre räddningschefer (Arne Svärm, Johan Nilsson och AndersAxelsson), ekonomifunktionen i kommunerna samt kanslienheten i Gislaveds kommun.Intervjuerna med räddningsnämndens ledamöter delades upp så att kommunchefen i Gnosjöintervjuade Gislaveds ledamöter och kommundirektören i Gislaved intervjuade ledamöternafrån Gnosjö.Vi har också studerat räddningsnämndens protokoll 2011 – 2012. Utredningar och beslut omatt inrätta en gemensam räddningsnämnd har utgjort bakgrund till analys och slutsatser.AllmäntRäddningsnämnden etablerades formellt den 1 januari 2011. Beslut om inrättande togs merän sex månader före starten. Utredningen om räddningsnämnd och sammanslagningen avorganisationen hade genomförts under ytterligare drygt ett halvårs tid med fokus på avtal,nämndsreglemente samt frågor om lokaler, materiel, ekonomi och personal. Den åtta årlånga ”försöksperioden” med gemensam ledningsorganisation var en bra grund att stå på fördetta arbete. Mycket tid i den gemensamma styrgruppen ägnades åt nämndens storlek ochsammansättning samt arbetssätt.Under andra halvan av 2010 gjorde räddningschef Arne Svärm och hans medarbetaregrundliga förberedelser för den nya organisationen och för nämndsarbetet. I det senaresvarade kommunsekreteraren i Gislaveds kommun, Eva Gardelin-Larsson för uppläggning avnämndens administrativa rutiner. Ekonomicheferna Stefan Tengberg och Gunilla Folkessonliksom personalcheferna Bertil Åstrand och Stefan Nilsson med medarbetare bidrog inom

sina funktioner till samordning av ekonomi- och personalfrågorna. Sammantaget gjordes ettgediget förberedelsearbete för att den nya nämnden och dess sammanlagda organisationskulle fungera så bra som möjligt från första dagen. I huvudsak har detta också blivit fallet.Den nya nämnden, som valdes hade ingen ordinarie ledamot som deltagit ikommunstyrelsernas arbetsutskott. Dessa utskottsledamöter hade tillsammans utgjort”styrgrupp” för den gemensamma ledningsorganisationen och i praktiken för de bådakommunernas räddningstjänst, även om alla beslut som erfordrades togs likalydande i resp.kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Introduktionen i räddningsnämndens verksamhetför de nya ledamöterna blev naturligtvis ett påtaglig, vilket också framgår av de första årensprotokoll. Under det första årets 7 sammanträden och 44 paragrafer framgår att informationtill ledamöterna om verksamheten varit grundlig.OrdförandeskapetEnligt § 10 i avtalet regleras nämndens sammansättning enligt följande:”De samverkande kommunerna är överens om att ordförande utses bland ledamöterna frånGislaveds kommun och vice ordförande bland ledamöterna från Gnosjö kommun. Valet avordförande och vice ordförande görs av Gislaveds kommuns fullmäktige på förslag avrespektive kommuns valberedning.”Enligt kommunallagen med förarbeten och kommentarer gäller följande för ordförande ochvice ordförande:- ordförande och vice ordförande utses av fullmäktige i värdkommunen blandledamöterna i nämnden- ordförande och vice ordförande kan komma från vilken som helst avkommunerna- det går inte att avtala att ordförandeskapet ska rotera undermandatperioden men om att det bör rotera- om växling ska ske måste ordförande och vice ordförande avsäga sig sinauppdrag och bli entledigande av värdkommunens kommunfullmäktige somsedan väljer ordförande och vice ordförande (en från respektive kommun).Samtliga ledamöter från räddningsnämnden, kommunstyrelserna presidier samt de treintervjuade räddningscheferna är eniga om att Gislaveds kommun även i fortsättningen utserordförande och Gnosjö kommun utser vice ordförande.Som argument för detta anges:- Gislaved är den betydligt större kommunen- Gislaved har hela personalansvaret, då all personal är anställda av Gislavedskommun- Gislaved äger större delen av utrustning, fordon och anläggningar.Vår slutsats är att ingen förändring görs när det gäller att utse ordförande och viceordförande.Styrning och organisationVid vår utvärdering inom detta område har vi frågat nämndledamöterna om följandeområden:Uppdragen: Upplevs som klara och tydliga. Avgränsning mot kommunstyrelsen är klar.

Nämndsarbete: Introduktion och utbildning har varit bra. Till kommande utbildningar avförtroendevalda som genomförs vid ny mandatperiod bör finnas ett avsnitt som riktar sig tillordförande (generellt för samtliga nämnder).Underlag för beslut: Upplevs som tillräcklig och korrektKommer rätt frågor upp till beslut?: Man känner ibland att vissa viktiga beslut fattas påannan nivå. Detta gäller särskilt för dem som inte ingår i presidiet.Delegationsnivå: I stort bra, men något mera till nämnden för att få mera delaktighet, ex.visinom förebyggande verksamhet, som huvudsakligen hanteras på kommunstyrelsenivå.Information om förvaltningens verksamhet till ledamöterna fungerar bra.Beredningen fungerar bra. Önskemål från opposition att få vara med men det kräver i så fallen annan sammansättning av nämnden genom resp. kommunfullmäktiges fördelning avmandaten på partier görs annorlunda (valutfallet påverkar) eller att nämnden utökas med flerledamöter.Kanslifunktion och arvodeshantering: Fungerar bra. Önskemål att kansliet även hanterararvodena för ledamöterna från Gnosjö.Stämning i nämnden: Bra. Tänker på ”egna” kommunen på ett positivt sätt så att detgemensamma gäller.Nämndens storlek: Lagom stor.Vidarerapportering av räddningstjänstfrågor görs till ordförandeträffar och partimöten.Bokslutet: Presenterades i Gnosjö av ordförande och räddningschef.Budgetprocessen: Samråden har fungerat braArbetsgivarfrågor: Vid rekrytering har ordföranden varit delaktig och det gäller aven övrigaprincipiella arbetsgivarfrågor.Övrigt: Nämnden borde kunna användas mera aktivt vid utarbetande av mål förkommunerna.EkonomiSynpunkterna kring ekonomifrågorna kommer huvudsakligen från intervju medekonomifunktionen men även från räddningscheferna och räddningsnämndens ledamöter.Sammanfattningsvis fungerar ekonomihanteringen av räddningstjänsten bra. Budgetprocessenoch redovisningssystemet fungerar bra.Följande synpunkter har kommit fram:

Ekonomistyrning: Risk för att kommunerna kan ha olika mål då dessa fastställts avrespektive kommunfullmäktige. Målstrukturen kan vara olika i kommunerna.Lönefrågor: Struktursatsningar påverkar även Gnosjö kommun i fråga om kostnader.Information/överläggningar genomförs inför sådana beslut.Delårsbokslut: Kommunerna har olika tider för delårsbokslutet.Kostnader (fakturor) utöver avtalet: Upplevs negativt att fakturor kommit utöver avtalet.Dessa har inte varit kända när avtalet arbetades fram. Detta gäller utbildning där Gnosjö fårfaktura på planerad utbildning i stället för genomförd utbildning. Vidare är fakturering avinternt skydd inte med i den ekonomiska regleringen. Gnosjö kommun vill ha med dessaposter i den ekonomiska ramen. Detta förutsätter dock att avtalen mellan resp.kommunstyrelse och räddningsnämnden ligger på samma ambitionsnivå, vilket inte behövervara/bli fallet i alla delar.Gislaveds kommun står för nämndsadministrationen via kommunsekreteraren i Gislavedskommun. Det har hittills inte debiterats räddningsnämnden men kostnaden bör intas inämndens budget.Vidare måste en överenskommelse göras mellan kommunstyrelsen och räddningsnämndenbeträffande krisledning/krishanteringsförberedelser, säkerhetsskydd/riskhantering och evsärskilda insatser och aktiviteter för skydd mot olyckorSammanfattningVår uppföljning visar att räddningsnämndens funktion och arbetssätt har fungerat mycket braunder perioden 1 januari 2011 – till och med 30 juni 2012.Beträffande ordförandeskapet föreslår vi att Gislaveds kommun även i fortsättningen utserordförande och att Gnosjö kommun utser vice ordförande.Vi föreslår också att § 11 som handlar om utvärdering i ” Avtalet om samverkan i gemensamräddningsnämnd mellan Gislaveds och Gnosjö kommuner” upphävs då den inte längre äraktuell.Avtalet bör självklart förlängas, och detta sker med automatik med fyra år om ingenuppsägning görs före 2013 års utgång.Alternativt kan respektive fullmäktige redan nu förlänga avtalet på lika villkor t.o.m. 2018-12-31.I övrigt bör avtal tecknas mellan respektive kommunstyrelse och räddningsnämndenbeträffande krisledning/krishanteringsförberedelser, säkerhetsskydd/riskhantering ocheventuellt särskilda insatser för skydd mot olyckor.Gislaved och Gnosjö 2013-03-05Karin GustafssonKommundirektörLars-Göran MagnussonF.d. Kommunchef

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida1Ks §131 Dnr: KS.2013.36 001Utvärdering av den gemensamma räddningsnämnden Gislaved-GnosjöÄrendebeskrivningAvtal om ”Samverkan i gemensam räddningstjänst mellan Gislaveds och Gnosjökommuner” har antagits av kommunfullmäktige i de båda kommunerna under junimånad 2010. Avtalet gäller fr.o.m. 1 januari 2011 till och med den 31 december2014 med tolv månaders uppsägning. Sker inte uppsägning förlängs avtalet medfyra år, d.v.s. en mandatperiod varje gång.Av § 11 i avtalet framgår att en utvärdering av räddningsnämndens funktion ocharbetssätt ska göras per den 30 juni 2012.Följande frågor ska hanteras: om ordförandeskapet bör rotera ska särskilt uppmärksammas verksamhetens styrning, organisation och ekonomi ska redovisasDetta ska dokumenteras i en rapport, som ska föreläggas de båda kommunernasfullmäktige. Kommunstyrelsens presidium i de båda kommunerna har gettkommundirektör/kommunchef i de båda kommunerna i uppdrag att göra dennautvärdering.Utvärderingen finns i form av en rapport daterad den 19 februari 2013.I rapporten föreslås ordförande i räddningsnämnden även i fortsättningen utses avGislaveds kommun. Vidare föreslås att § 11 i avtalet upphävs.Vid kommunstyrelsen sammanträde den 5 mars 2013 redogjorde kommundirektörKarin Gustafsson för rapporten. Ledamöterna föreslog då att till dagenssammanträde ska rapporten förtydligas vad det gäller att utvärderingen är gjordper den 30 juni 2012 och vilka frågor som har hanterats i utvärderingen. Dennarevidering är nu gjord.BeslutsunderlagKommunfullmäktige den 8 juni 2010, § 113Uppföljning av funktion och arbetssätt hos gemensam räddningstjänst förGislaveds och Gnosjös kommuner, daterad den 19 februari 2013Avtal om samverkan i gemensam räddningsnämnd mellan Gislaveds och Gnosjökommuner, daterat den 18 maj 2010Kommunstyrelsen den 5 mars 2013, § 102Uppföljning av funktion och arbetssätt hos gemensam räddningsnämnd förGislaveds och Gnosjös kommuner, daterad den 5 mars 2013YrkandeÅke Ljunggren (S): Bifall till att godkänna rapporten.Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattgodkänna rapporten om uppföljning av funktion och arbetssätt hosgemensam räddningsnämnd för Gislaveds och Gnosjö kommuner, dateradden 5 mars 2013, samtJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 131 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida2attupphäva § 11 i avtalet ”Samverkan i gemensam räddningstjänst mellanGislaveds och Gnosjö kommuner”, antaget av kommunfullmäktige den 8juni 2010 , § 113.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida1Ks §116 Dnr: KS.2011.73 29Igångsättningstillstånd för kommunhuset, ombyggnad av värme ochventilationÄrendebeskrivningFastighetsnämnden har den 27 februari 2013, § 18 beslutat att hos kommunstyrelsenbegära igångsättningstillstånd för ombyggnation av kommunhuset inomen investeringsram om 50 mnkr inklusive underhåll.Under projekteringen har framkommit nödvändigheten av att samtidigt genomföraunderhållsåtgärder som utbyte av gamla fönster, ny belysning samt utvändigaarbeten. Byte av fönster har också påbörjats. Under projekteringen har flera andrabrister upptäckts. Det handlar till exempel om att brandisoleringen av arkiv inte ärtillfredställande och att ljudisolering mellan kontorsrum inte är bra. Dessutommedför installation av nya ventilationsdon, sprinkler och belysning i kontorsrumatt undertaken bör bytas vilket medför problem då mellanväggar stabiliseras avbefintliga undertak. När det gäller behovet av och kostnader för ersättningslokalerhar det också utökats under projekteringen.Fastighetskontoret har med anledning av att projektet vuxit gjort en ny kostnadsberäkning.Kalkylen innebär att kostnaden inklusive underhållsinsatser sannoliktkommer att hamna på ca 50 mnkr för hela projektet.I samråd med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har ocksååtgärder bl. a. avseende installation av reservkraft tillkommit, här kommerstatsbidrag ges med 50%.Enligt antagen utblick för 2013-2017 är det för perioden 2012-2013 anslaget totalt24 mnkr. Utöver detta anslag har fastighetsnämnden 2 mnkr för brandskydd ochhandikappåtgärder samt 8 mnkr avseende underhållståtgärder. Resterande belopp16 mnkr måste tillskjutas för att det till projektet ska finnas 50 mnkr.Projektet beräknas färdigställas under 2014 och därmed ska det budgeterasytterligare 16 mnkr då budgeten för 2014 hanteras.Enligt kommunfullmäktige den 22 november 2012, § 171 Budget 2013 med utblicktill 2017 och bilaga 2 Investeringar under åren 2013-2017 anges följande:Investering som belöper på fler år än 2013 ska anmälas tillkommunstyrelsen för igångsättningsbeslut.I och med att ovanstående förutsättningar ingår i budgeten ska kommunstyrelsenbesluta om igångsättning då denna upphandling avser åren 2013-2014.Kommunstyrelsekontoret föreslår:attbevilja igångsättning för kommunhuset, ombyggnad av värme och ventilation,samtatt återstående investeringsanslag 16 mnkr budgeteras då budgeten för 2014hanteras.Justerares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 116 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida2BeslutsunderlagFastighetsnämnden den 17 februari 2013, § 18Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse daterad den 28 februari 2013YrkandeNiclas Palmgren (M): Att återstående investeringsanslag 16 mnkr budgeteras dåbudgeten för 2014 hanteras, samt att efter att fastighetsnämnden beslutat omantagande av anbud ge kommunstyrelsen delegation på igångsättningstillstånd förkommunhuset, ombyggnad av värme och ventilation.Sven-Erik Karlsson (M): Att återremittera ärendet till fastighetsnämnden för atttitta på en alternativ placering av kommunhuset.Marie Johansson (S) med instämmande av Ann-Katrin Strand (FP), Börje Malmborg(KD) och Agneta Karlsson (M): Bifall till Niclas Palmgrens förslag.Carina Johansson (C) med instämmande av Bengt Petersson (C): Avslag på NiclasPalmgrens första att-sats. Projektet ska hålla sig inom ramen om 24 mnkr, utöverdetta har fastighetsnämnden anslag på 2 mnkr för brandskydd och handikappåtgärdersamt 8 miljoner avseende underhåll.Bifall till Niclas Palmgrens andra att-sats.PropositionsordningOrdförande ställer proposition på Sven-Erik Karlssons (M) yrkande om återremissoch finner att kommunstyrelsen ska avgöra ärendet idag.Därefter ställer ordförande proposition på den första att-satsen i sitt egnayrkande att återstående investeringsanslag 16 mnkr budgeteras då budgeten för2014 hanteras och Carina Johanssons (C) avslagsyrkande och finner attkommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens första att-sats.Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång.Ja-röst för Niclas Palmgrens yrkandeNej-röst för Carina Johanssons avslagsyrkandeOmröstningsresultatMed 10 ja-röster för Niclas Palmgrens yrkande och 2 nej-röster för CarinaJohanssons avslagsyrkande beslutar kommunstyrelsen enligt Niclas Palmgrensyrkande. 2 ledamöter avstår från att rösta.Ordförande ställer proposition på den andra att-satsen i sitt egna yrkande attefter att fastighetsnämnden beslutat om antagande av anbud ge kommunstyrelsendelegation på igångsättningstillstånd för kommunhuset, ombyggnad av värme ochventilation, och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt detta.Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutaratt återstående investeringsanslag 16 mnkr budgeteras då budgeten för 2014hanteras, samtJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 116 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-05Sida3attefter att fastighetsnämnden beslutat om antagande av anbud gekommunstyrelsen delegation på igångsättningstillstånd för kommunhuset,ombyggnad av värme och ventilation.ReservationerCarina Johansson (C) och Bengt Petersson (C)reserverar sig mot beslutet tillförmån för sitt egna yrkande.Expedieras till:KommunfullmäktigeJusterares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida1Ks §123 Dnr: KS.2013.23 26Förvärv av Anderstorps-Hult 1:21 och 1:22, Gislaveds kommunÄrendebeskrivningFastighetsägarna till fastigheterna Anderstorps-Hult 1:21 och 1:22 har erbjuditkommunen att köpa fastigheterna som består av två områden. De ligger ca 1,0 kmfågelvägen från Anderstorps motorbana.Fastigheternas totala areal är ca 43 700 m². Fastigheterna är samtaxerade ochvärdet från 2011 ligger på 1 181 000 kr. Köpeskillingen är 1 200 000 kr.Då misstanke finns om att det under marken på fastigheten kan finnasföroreningar så har ett tillägg till köpekontraktet upprättats för att kommunen skaha rätt att genomföra en miljöteknisk undersökning på fastigheten.BeslutsunderlagKartaKöpekontrakt daterat den 21 januari 2013 samt tillägg till köpekontrakt dateratden 11 mars 2013Kommunstyrelsen den 22 januari 2013, § 48YrkandeRobert Erlandsson (MP): Avslag på liggande förslag.Agneta Karlsson (M) med instämmande av Marie Johansson (S): Bifall till liggandeförslag.PropositionsordningOrdförande ställer proposition på Robert Erlandssons avslagsyrkande och AgnetaKarlssons bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt AgnetaKarlssons bifallsyrkande.Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång:Ja-röst för Agneta Karlssons bifallsyrkandeNej-röst för Robert Erlandssons avslagsyrkandeOmröstningsresultatMed 13 ja-röster för Agneta Karlssons bifallsyrkande och 1 nej-röst för RobertErlandssons avslagsyrkande beslutar kommunstyrelsen enligt Agneta Karlssonsbifallsyrkande.Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktigeKommunfullmäktige beslutarattattgodkänna upprättat köpekontrakt daterat den 21 januari 2013 samt tilläggtill köpekontrakt daterat den 11 mars 2013, samtuppdra till en av kommunens firmatecknare att underteckna tillägget tillköpekontraktet och erforderliga köpehandlingar.Justerares signaturUtdragsbestyrkande

GISLAVEDS KOMMUNKommunstyrelsenKs § 123 (forts.)SAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatum2013-03-19Sida2ReservationerRobert Erlandsson (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt egnayrkande.Expedieras till:KommunfullmäktigeParagrafen förklaras omedelbart justeradJusterares signaturUtdragsbestyrkande

Anderstorps-Hult 1:21 och 1:22