Ladda ner gratis - Vinnova

V I N N O V A R A P P O R TV R 2 0 0 4 : 1 3DET ÖPPNA SVENSKAINNOVATIONSSYSTEMET- en tillgång för Sverige?A N D E R S G R U F M A N & M A G N U S W I K T O R S S O N

Titel / Title: Det öppna svenska innovationssystemet - en tillgång för Sverige?Författare / Author: Anders Grufman & Magnus WiktorssonSerie / Series: VINNOVA Rapport VR 2004:13ISBN: 91-85084-21-2ISSN: 1650-3104Utgiven/ Published: December 2004Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem /Swedish Agency for Innovation SystemsVINNOVA Diarienr / Case No: 2003-03156Om/About VINNOVAVINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till attSverige utvecklas till ett ledande tillväxtland.I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagnarapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar, synteser,översikter och strategiskt viktiga arbeten från program och projektsom fått anslag av VINNOVA.Forskning och innovation för hållbar tillväxt.VINNOVA´s mission is to promote sustainable growthby developing effective innovation systemsand funding problem-oriented research.I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tarställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter ochställningstaganden.VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs viaFritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.seVINNOVA´s publications are published at www.VINNOVA.se

DET ÖPPNA SVENSKAINNOVATIONSSYSTEMET- EN TILLGÅNG FÖR SVERIGE?avAnders Grufman och Magnus WiktorssonGrufman Reje Management

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?FörordSverige tillhör de länder som investerar mest i den kunskapsbaserade ekonomin.Tillväxten motsvarar dock inte helt dessa satsningar. Det projekt som här redovisas syftartill att på ett delvis nytt sätt beskriva, och genom åtgärdsförlag utveckla en del av Sverigesom förädlar kunskapsbaserade idéer till lönsamma företag och tillväxt.Detta s.k. öppna innovationssystem, det vill säga där innovationsprocessen sker över fleraorganisationsgränser, är en viktig länk mellan kunskapen och samhällsnyttan. I dettaöppna innovationssystem ingår många olika aktörer t ex bidragsgivare, idébärande entreprenörer,finansiärer, nätverksorganisationer, affärsänglar, patentbyråer, myndigheter etc.De ska komplettera varandra och tillsammans bidra till lyckade innovationsprocesser.Detta ställer höga krav på systemets aktörer men även på hur de samverkar till ett lyckathelhetsresultat.Detta arbete ligger i linje med regeringens övriga ansträngningar att förbättra tillväxten iSverige. Projektet har finansierats av VINNOVA och Statens Energimyndighet. GrufmanReje Management har varit projektledare och genomförare. I styrgruppen har följandepersoner deltagit:Harry Frank, ABB ABUlla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Svenskt NäringslivMargareta Groth, VINNOVAPaul Westin, Energimyndigheten.Projekt- och styrgruppen skulle vilja rikta ett tack till det stora antal personer som ställtupp på intervjuer, workshops och som på andra sätt medverkat i projektets genomförande.Vi hoppas att denna skrift ska uppmuntra till fortsatt diskussion, debatt och start avkonkreta åtgärder inom ett angeläget område.Anders Grufman och Magnus Wiktorsson,Grufman Reje Management

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?InnehållSammanfattning 41. Inledning 71.1. Bakgrund 71.2. Syfte 91.3. Metod: Att se det öppna innovationssystemet som en organisation 91.4. Arbetsgång i projektet 111.5. Rapportens disposition 122. Den öppna svenska innovationsorganisationen 152.1. Aktörer i den öppna organisationen 152.2. Finansiella resurser i det öppna innovationssystemet – ett räkneexempel 162.3. Organisationskultur utifrån intervjuer 172.4. Intervjupersoners bedömning av möjliga förbättringsområden 203. Åsikter och iakttagelser utifrån intervjuerna 233.1. Den idébärande entreprenörens situation 233.2. Stödaktörernas roller och struktur 253.3. Gränssnitt mellan högskola och affär 273.4. Interaktion mellan stora befintliga företag och det öppna systemet 283.5. Marknadskännedom och tidiga kundrelationer 304. Åtgärdsförslag från workshops 334.1. En tillväxtpolitisk analys som förutsättning för åtgärder 334.2. Fokuserade områden 344.3. Att komma fram med nya tankar och se bortom horisonten 344.4. Workshop 1: Växelverkan mellan storföretagen ochdet öppna innovationssystemet. 364.5. Workshop 2: Stödaktörernas roll och struktur 364.6. Workshop 3: Gränssnitt högskola – näringsliv. 384.7. Åtgärdsförslag i sammanfattning 40BilagorBilaga A. Den ”Frankska modellen” och dess beståndsdelar 45Bilaga B. Referensram 47Bilaga C: Den öppna innovationsorganisationens aktörer 51Bilaga D. Ett räkneexempel på det öppna innovationssystemets kapitalbehov 59Bilaga E. Sammanställning av idéer och synpunkter från intervjuer 61Bilaga F. Workshop 1: Växelverkan mellan storföretagen ochdet öppna innovationssystemet 63Bilaga G. Workshop 2: Roll och struktur hos stödaktörer 65Bilaga H. Workshop 3: Gränssnitt högskola - affär 67

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?SammanfattningSyftet med detta arbete är att beskriva, förstå och föreslå åtgärder för att förbättra detsvenska ”öppna innovationssystemet”. Det öppna innovationssystemet identifierades somett utvecklingsområde i ett tidigare arbete finansierat av VINNOVA och Energimyndigheten(rapport Hur går det till i verkligheten? VR 2003:10). Perspektivet har varitatt beskriva det öppna systemets s.k. yttre organisation och genomföra arbetet som ettorganisationsuppdrag.Tre metoder har använts för beskrivningen, diagnosen och åtgärdsförslagen. Dessa är etttrettiotal intervjuer varvid respondenten även fått prioritera 14 förbättringsområden,genomgång av skrivet material, främst uppgifter om aktörerna samt tre åtgärdsinriktadeworkshops, med sammanlagt ett trettiotal medverkande.Projektet styrgrupp har bestått av Margareta Groth, VINNOVA, Paul Westin, Energimyndigheten,Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Svenskt Näringsliv, samt Harry Frank, ABBAB. Arbetet har genomförts av Grufman Reje Management.Analys och syntesDet öppna innovationssystemet är en sektor i Sveriges ekonomi. Dess uppgift är attutveckla och förädla bärande idéer från universitet och högskolor (UoH) och andra delarav kunskapssystemet till lönsamma företag. Den består av idébärande entreprenörer ochstödaktörer i samverkan. Det gränsar mot kunskapssystemet och mot de slutnainnovationssystemen i storföretagen. Sektorns s.k. yttre organisation och sätt att fungerahar analyserats. De viktigaste slutsatserna är:• Det öppna innovationssystemet är underdimensionerat. Det behöver göras merresursrikt, främst gällande försörjningen av eget kapital till de tillväxtprojekt somgenereras in från kunskapssystemet. Detta gäller även för andra resurser såsomkompetens om internationella marknader och tillgång till erfarna coacher ochledare. En kalkyl visar att det behövs en tillförsel av ca 20 Mdkr/år i eget riskbärandekapital till sektorn för att denna ska generera 0.5% i tillväxt per år.• Systemet är fragmenterat vilket gör systemet ineffektivt och försvårarentreprenörs- och tillväxtprocessen.• Det öppna innovationssystemets stödaktörer har huvudsakligen ett vertikalt(regelstyrt) perspektiv. Det saknas mekanismer för att lösa horisontellasamverkansfrågor. Aktörerna, inklusive berörda delar av universitet och högskolor(UoH) är av naturen mer regelstyrda än resultatstyrda.• När horisontell samverkan mellan stödaktörerna fungerar dåligt innebär detta enövervältring av samordningsarbete på den idébärande entreprenören. Dettamerarbete, där entreprenören inte heller har sin huvudkompetens, hämmartillväxtprocessen.• Idébärande entreprenörer och stödaktörer i det öppna innovationssystemet hardelvis olika uppfattningar om var de viktigaste förbättringarna måste ske. Ävenom båda sidor pekar på behov av ökad affärsmässighet, att förbättraentreprenörens situation och ökad tillgång på kapital, pekar den idébärandeentreprenören på bristen på kravställande kunder som mycket ett viktigtförbättringsområde. Detta område hamnar långt ner på stödaktörens prioritering.

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Gränssnittet mot kunskapssystemets universitet och högskolor fungerar intetillfredsställande främst pga. kulturella skillnader mellan forskningskulturen ochaffärskulturen. Den förra kulturen utvecklas kring akademisk meritering och densenare kring att utveckla affärer. Insatser på båda sidor om detta gränssnitt finnsmen behöver utvecklas.• Samverkan mellan det öppna systemet och storföretagen lider av att detsaknas mekanismer för samordning mellan dessa. Det öppna systemet levererarinte vad storföretagen anser sig behöva om 3-4 år. Storföretagen kan delvis mötadenna brist genom att beställa forskning från UoH.Åtgärdsförslagens inriktningVid utvecklingen av åtgärdsförslagen vid workshops har tre områden särskilt fokuserats:• Stödaktörerna och deras organisation i det öppna innovationssystemet.• Växelverkan mellan de stora etablerade företagen och det öppna innovationssystemet.• Gränssnittet mellan kunskapssystemet och det öppna innovationssystemet.I rapporten redovisas ett antal åtgärdsförslag som har följande inriktningar och huvudsyften:• Effektivisering av det öppna innovationssystemets organisation och struktur så attdet blir lättare att lyckas med innovationsprojekten, vilket i ett nästa steg kan ökautbudet av bärande idéer från kunskapssystemet.• Ökning av de finansiella och kompetensmässiga resurserna till det öppnainnovationssystemet.• Utveckling av kulturen och styrprinciper inom UoH så att man ökar utbudet avbärande idéer och förståelsen för näringslivets villkor.• Organisering och finansiering av patent-, licens- och verifieringsfrågor för attskapa ett effektivt stöd till innovationsprocesser som startar i UoH.• Förbättring av samordningen mellan storföretagen och det öppna innovationssystemetmen även för att utnyttja storföretagens kompetenser, både lokalt ocht ex inom internationell marknadsföring.• Förbättring av attitydbildningen och kompetensen i allmänhet i samhället rörandeentreprenörskap och företagande.

1. InledningDetta kapitel beskriver arbetets syfte och tillvägagångssätt. Det inleds dock med en korttillbakablick för att sätta syftet i sitt sammanhang.1.1. BakgrundDen svenska innovationsparadoxen – en verklig paradox?Den svenska innovationsparadoxen formuleras: trots höga forskningsandelar är tillväxtenlägre i Sverige än i jämförbara OECD länder. Detta anses paradoxalt. Vi polemiserar härmot detta synsätt och argumenterar för att paradoxer endast uppstår om förklaringsmodellenär för snäv. De fysiska vetenskaperna är fulla av sådana ”paradoxer”, t exljusets karaktär av såväl materia som vågrörelse. Paradoxen tvingar fram andra synsätt.I detta fall är det input/outputtänkandet som är boven i dramat. Tillväxt förklaras enligtden av ökad insats av resurser. Om relationen mellan produktion och resurser ändras hänvisarman mer eller mindre mekaniskt till teknikfaktorn utan att man egentligen vet vadsom händer i den ”svarta låda” som omvandlar resurser till produktion och värde. Det kanvara paradoxalt att mera forskning inte leder till mera tillväxt, men bara om man inte förstårde inre sambanden.Den ”Frankska” innovationsmodellenI det förra arbetet som gjordes, och som utmynnade i en rapport ”Hur går det till i verkligheten?”, gick vi igenom 18 innovationsfall. Vi använde då en metod som liknar densom en bilmekaniker använder: finns alla nödvändiga komponenter, motor, hjul växellådaetc. och fungerar de? Mekanikern vet hur det låter när något är fel och kan ställadiagnosen på basis av ett missljud. Vi valde att utgå ifrån var den s.k. Frankskainnovationsmodellen, efter Harry Frank, tidigare forskningschef på ABB, se Figur 1.Uppfinnare /innovatörLedning / stödmentor, affärsängel, sponsorBärandeidéTeamKreativaKunniga“Idévänligt”Kompetent,riskvillig,krävandekundUthållighet /hantera dilemmaPrototypEntreprenörFinansiellt stöd /arbetsroVisionärEldsjäl, PassionDynamisk,LedaregenskaperFigur 1. Den ”Frankska innovationsmodellen” med sina sju nödvändiga komponenter.7

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?1.2. SyfteUtifrån behovsbilden som skapades i det förra arbetet är det övergripande syftet med dettaarbete att arbeta med lösningar och åtgärder. Dessa åtgärder ska vara riktade mot attförbättra förutsättningarna för innovationsprocesserna och att utveckla det öppnanationella innovationssystemet.Ambitionsnivån som formulerades innan projektet var att ”med goda resultat initiera ochfölja upp ett antal väsentliga åtgärder som förbättrar förutsättningarna för innovationsprocesseri Sverige”. Under arbetets gång har dock bilden av ett relativt outforskatområde vuxit fram. Projektet har därför styrts till att ägna mer tid till beskrivning ochanalys av organisationen, och mindre åt att skapa åtaganden för projektlagda åtgärder.Detta projekt syftar således till att:• Beskriva det öppna svenska innovationssystemets organisation.• Bättre förstå hur detta system hanterar innovationsprocessen.• I en samverkansprocess föreslå åtgärder för att förbättra detta system.1.3. Metod: Att se det öppna innovationssystemet som enorganisationVi tänker oss en idé som uppstår i den akademiska världen. Idén kan baseras på ny teknikoch en tanke om hur denna ska exploateras kommersiellt. Detta embryo uppstår i det somvi kallar kunskapssystemet för att utvecklas vidare av den vi kallar den idébärandeentreprenören i det öppna innovationssystemet. Idén ska göra en lång resa tills den bliren lönsam affär som kan skapa tillväxt och sysselsättning dvs. tills den själv blir ett starktföretag. Vi betonar idébärande i detta arbete för att skilja entreprenören från rena affärsentreprenörer,där ingen egentlig innovation ligger till grund för affärsutvecklingen.Man kan likna detta vid en turistresa där resenären slussas mellan olika aktiviteter.Mallorcaturisten möter en slags organisation som tillfredsställer dennas behov undersemestertiden. Flygfältet, transfer till hotellet, hotellet, stranden, restauranterna, fritidsaktiviteternaetc. bildar ett system för att tillgodose resenären och göra denna nöjd. Varjeenhet, hotell, flygplats, bussföretag etc. är en separat organisation. Tillsammans bildardessa delar det vi kallar en yttre organisation, en bransch. I denna samverkar de olikadelarna på frivillig basis men ömsesidigt kommersiellt beroende för att Mallorcaresenärenska får en så trevlig semester som möjligt. Fungerar inte denna yttreorganisation åker resenären hem med en kritisk replik t ex ”vädret var vackert men detfanns inga transporter från flygplatsen så vi fick fotvandra hela vägen till hotellet” eller”stränderna var smutsiga” eller något liknande. Begreppet inre organisation reserverar vidärmed till organiseringen inuti respektive självständig aktör, hotell restaurang etc. Justexemplet Mallorca är intressant eftersom ön genomgått en strategiskt ledd omvandlingfrån billig turistort till mer högklassig sådan dvs. ett exempel på en medveten omvandlingav den yttre organisationen.I detta projekt försöker vi att beskriva hur den (yttre) öppna svenska innovationsorganisationenser ut och fungerar i relation till innovationsprocessen. Oss veterligt är detingen som tidigare försökt sig på att göra en sådan beskrivning. Det finns inte heller ettorganisationsschema som man kan konsultera när man vill se hur organisationen ser ut påpapperet. Än mindre kan man vända sig till någon person som heltäckande kan beskrivahur detta system ser ut, hur det fungerar i verkligheten och berätta hur organisationenuppfattas av dess motsvarighet till Mallorcaturisten: den idébärande entreprenören.9

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Avgränsningar och relation till andra relaterade arbetenDetta arbete fokuserar i första hand på erfarenheter från innovationsprocesser inom verkstads-och energisektorn. Det nationella öppna innovationssystemet betjänar dock inteexklusivt dessa sektorer varför problemställningarna torde ha viss allmängiltighet. Mankan dock utgå ifrån att det kan finnas skillnader gentemot t ex IT och life sciencesektorernas ”öppna innovationssystem”. Till exempel känner vi till att dessa sektorer ärbefolkade med företag som är mycket väl bevandrade i gränssnittet akademi/näringsliv.Det pågår även en del annat arbete inom innovations- och tillväxtområdet. I Bilaga Bbeskrivs ett antal relaterade arbeten och parallella processer.1.4. Arbetsgång i projektetSyftet är dels att beskriva och förstå det öppna svenska innovationssystemet, dels föreslååtgärder för att effektivisera och utveckla detta system. Arbetet har innehållit en kombinationav intervjuer, faktagenomgång och workshops, redovisat i Figur 3.Etablering &FokusområdenNulägesbild Vision ÅtgärderSamordningoch publiceringÅtagande ochGenomförandeRapportVR2003:10OrganisationHanterbaraåtgärdsområdenEngageraintressenteroch aktörersom skallmedverkaFramtagning avmaterial förintervju ochworkshopsIntervjuer inomnäringsliv,akademi,offentlig ochkapitalA B CDE• Synpunkter,idéer, förslag• Befintligalösningar ochinitiativ• Goda exempelfrån andraområdenAWorkshops inom och tvärsbefintliga aktörsgrupperingarBEtableratnulägeACGodaexempelBGemensammavisionerCABCÅtgärdsförslagSamordning avåtgärdsförslagDokumentation,publicering ochspridningRapportFörankring iworkshop- /seminarieformÅtgärdernasgenomförandeoch uppföljningFigur 3. Generella projektfaser med intervju- och workshops.• Inledningsvis etablerades en organisation med styrgrupp från VINNOVA, STEM,Svenskt Näringsliv och Harry Frank (som initiativtagare till arbetet) samt enprojektgrupp från Grufman Reje management. Arbetsmaterial utvecklades.• En nulägesbild skapades genom att intervjua personer som agerar i eller påverkardet öppna innovationssystemet. Vid intervjuerna fick respondenten även besvarafrågor rörande kulturella variabler och prioritering av vissa förbättringsområden.• Genom workshops skapades en bild av nuläget och visionen samt åtgärdsidéer föratt ta sig från nuläge till visionen. 10-15 personer per workshop deltog i tre workshopskring teman som valdes ut av styrgruppen efter intervjufasen:- Växelverkan mellan storföretagen och det öppna systemet- Stödaktörernas roll och struktur- Gränssnittet universitet/högskola och näringsliv• Efter workshoparna sammanställdes åtgärdsidéerna.11

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Efter en inledning i kapitel 1 redovisas i kapitel 2 den bild av den öppna svenskainnovationsorganisationen som vuxit fram utifrån skriftligt material och intervjuer. I dettakapitel beskriver vi även bl.a. de prioriteringar som idébärande entreprenörer respektivestödaktörer ser som viktiga.I kapitel 3 redovisas den fördjupade beskrivning av det öppna innovationssystemet somintervjupersonerna beskriver. Denna intervjubaserade nulägesbeskrivning presenteradesvid tre workshops och därefter tog workshopdeltagarna gemensamt fram nuläge, visionoch åtgärdsförslag för tre specifika områden. Resultaten av workshoparna och ensammanställning av åtgärdsförslagen redovisas i kapitel 4.13

2. Den öppna svenskainnovationsorganisationenI detta kapitel redovisar vi den bild av det öppna innovationssystemets organisation somskapats under projekts gång. Källan är intervjuer, samtal och skriftlig dokumentation.Först redovisas en skissartad organisationsbild med de aktörer vi sett, därefter de resultatvi fått från intervjuer rörande kultur och prioriterade förbättringsområden för dennaorganisation.2.1. Aktörer i den öppna organisationenI den öppna innovationsorganisationen arbetar ett antal aktörer med att driva idéer tillkommersiella produkter eller företag. Genom intervjuer och faktagenomgång har följandebild tagits fram, där vi ser exempel på de aktörer som finns:Ca 45 universitet /högskolor14 holdingbolagKunskapssystemet knutna till högskolorCa 30 teknik- ochforskningsparkerAffärssystemetUniversitet /högskolorExempel:Forskning inomuniversitet / högskolorHoldingenheterScience parksCa 30 institut• 7 TeknikbrostiftelserExempel:InstitutForskning och stöd inom institut• NUTEK• Norrlandsfonden• Nyföretagarcentrum• Stiftelsen för Strategisk Forskning• Stiftelsen InnovationsCentrum (SIC)• VINNOVA Det öppnaEntreprenörsstöd bidrar med Staten somStödaktörer • Inkubatorer• ALMI Företagspartner innovationssystemetkompetens, bidrag och finansiering kund• CONNECT• Energimyndigheten• Handelskamrarna• Industrifonden• 19 IUC-bolag (Industriellt Privata uppfinnare EntreprenörerFria aktörer Utvecklingscentrum)AffärsänglarExempel på kommersiella tjänsteleverantörer• Stockholm Innovation ArenaPrivat stöd Privata • Patentbyråer investorer• Innovation Sverige• Advokatbyråer• Jobs and society• BankerIdéer inom SME Riskkapitalbolag • Konsulter Fondkommissionärer Banker• Venture Cup• Länsarbetsnämnden• KonsultföretagAvknoppningsidéer Partnerskap Företagskapital Kunder / leverantörerBefintliga • Nordiskt InnovationsCenter• ”Katalysatorer” / ”innovationsmäklare”företag• RevisionsbyråerSlutna• Svenska Uppfinnarföreningen (SUF)Ett 60-tal riskkapitalbolag anslutnaInnovationsprocesser inom företaginnovationssystem• Ett 20-tal affärsängelnätverktill Svenska riskkapitalföreningenFigur 6. Exempel på aktörer i den svenska öppna innovationssystemetFör idébärare från akademiska forskarmiljöer har ett 30-tal teknik- och forskningsparkerbyggts upp kring högskolor. Dessutom finns 14 holdingenheter för att stöttatidig finansiering av denna typ av idéer. Industriforskningsinstituten bedriver forskninginom en viss bransch eller inom ett visst område och utgör en resurs somkunskapsöverförare mellan forskning och företag. Det finns även ett stort antal nationelltoch regionalt entreprenörstöd som bidrar med kompetens, bidrag och/eller finansieringav innovationer. Dessa kan vara offentligt finansierade eller finansierade avföretagsgrupper eller organisationer. Parallellt med dessa i vid mening allmännyttigaaktörer finns en affärsdrivande sida av stödaktörer och finansiärer. Här finns privatastödaktörer, affärsänglar, ett stort antal tjänsteleverantörer och riskkapitalbolag, allainriktade på olika typer av idéer och idébärande entreprenörer.15

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Avslutningsvis finns ett stort industriellt system med befintliga företag som kan fungerasom t ex idégenererare, partnerbolag eller finansiärer i denna öppna innovationsorganisation.Befintliga företag förhåller sig emellertid till det öppna systemet på olikasätt, det finns en intressant och outforskad växelverkan mellan detta och storföretagen.Exempel på sådan växelverkan är:• Storföretag ”fiskar” innovationer i de öppna systemen.• Storföretag knoppar av sådan verksamhet som utvecklats men som inte passar iaffärskonceptet för företaget.• Innovationer i det öppna systemet utvecklas för att åstadkomma en försäljning avaktierna i entreprenörsföretaget, något som inte skulle ske om det inte fannsköpande storföretag.• Storföretagen fungerar som kunder av produkter som utvecklas i det öppnainnovationssystemet.Sålunda kan man föreställa sig att denna växelverkan skapar några av de starkaste ochviktigaste drivkrafterna i det öppna innovationssystemet.En fördjupad beskrivning av vissa av aktörskategorierna återfinns i Bilaga C.2.2. Finansiella resurser i det öppna innovationssystemet– ett räkneexempelNär nu aktörerna i det öppna innovationssystemet är översiktigt beskrivet, är dimensioneringenav systemet en relevant fråga. En av utgångspunkterna för detta projekt är attett väl fungerande öppet innovationssystem ska bidra till att skapa tillväxt. I bilaga Dredovisas i detalj ett räkneexempel som syftar till att beräkna vad det skulle innebära omdetta innovationssystem bidrar med ytterligare 0,5 % i årlig tillväxt för hela Sverigesekonomi.En tillväxt på 0,5 % motsvarar ca 10 mdkr per år i tillväxt av BNP. Detta får ses som enproduktionsökning i Sverige mätt i förädlingsvärde. Vi föreställer oss att det öppnainnovationssystemet varje år ”levererar” väl fungerande nya affärer med ett förädlingsvärdeav 10 mdkr per år, givetvis i konkurrens med all annan privat och offentlig verksamhetsom slåss om resurserna.Här fokuserar vi kapitalandelen som krävs för att skapa detta förädlingsvärde. Under ettantal antaganden, pekar kalkylen på att det behövs en tillförsel av ca 20 mdkr per år i egetriskbärande kapital till sektorn för att den ska generera 0,5% i tillväxt per år.Det är ju som alla vet riskabelt att satsa i nya verksamheter. Med hänsyn till att det kan taflera år innan man vet om en affärsidé blir lönsam eller inte måste kalkylen medgeutrymme för förluster på vägen. Med väl fungerande riskdelningskonsortier kan dessarisker fördelas jämnt mellan ingående placerare och aktörer. Systemet är dock i sin helheti någon slags jämvikt så länge värdeökningen täcker kapitalförlusterna. Vad som ävenframgår av räkneexemplet är att beloppen är ganska betydande om ambitionen är attskapa tillväxt av någon betydenhet rent nationellt – vi talar alltså om 10-tals miljarder krper år i riskbärande kapital för 0,5 % ytterligare tillväxt.Man förstår även av denna kalkyl att det kan vara mycket värt att ha ett effektivt öppetinnovationssystem med resursstarka, kompetenta och rationella aktörer. Effektivitetenligger alltså i att snabbt vidareutveckla bra idéer och sortera bort mindre bra. Systemet föri sig sträva efter kostnadseffektivitet t ex genom skalekonomier, samverkan etc.16

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?2.3. Organisationskultur utifrån intervjuerEn del i intervjuerna gällde hur olika aktörer upplever ”organisationskulturen” i det öppnainnovationssystemet. Det är liktydigt med att be en Mallorcaresenär men även hotell ochrestaurangägare redovisa attityder och värderingar. Svaren framgår av Figur 7 nedan meduppdelning på hur man upplever den önskvärda, respektive den faktiska nivån.5ResursrikLätt att ta sig framIntegreradLångsiktigProaktivEntreprenöriellRisktagandeTransparentAffärsmässigInternationellBeslutsamMångsidigEmpatisk/StödjandeNyttoinriktadInformellSmåföretagsinriktadFörutsägbar4NuvarandeÖnskvärd321FattigSvårarbetadFragmenteradKortsiktigReaktivByråkratiskFörsiktigIntransparentPolitiskNationellObeslutsamEnsidigOintresseradKunskapsinriktadFormellStorföretagsinriktadOförutsägbarFigur 7. Organisationskulturen i det öppna innovationssystemet enligt intervjupersoner.Av diagrammet framgår att vi har en ”strut” dvs. vissa frågor med stor avvikelse mellanönskad nivå och faktisk nivå samt vissa frågor där avvikelsen är mindre. De tre egenskapersom beskrivs med störst gap mellan nuvarande och önskvärt läge är:• Resurser – man pekar på att det öppna innovationssystemet är fattigt i förhållandetill vad det borde ha varit: inte snålt - men fattigt.• Struktur – det är en svårarbetad och fragmenterad organisation• Långsiktighet – den agerar kortsiktigt och reaktivt.Särskiljer vi den idébärande entreprenörens bild från stödaktörens får vi följande analys,redovisad i Figur 8. Här såg vi inga generella, strukturella åsiktsskillnader.Önskat läge543ResursrikLätt att ta sig framIntegreradLångsiktigProaktivEntreprenöriellRisktagandeTransparentAffärsmässigInternationellBeslutsamMångsidigEmpatisk/StödjandeNyttoinriktadInformellSmåföretagsinriktadFörutsägbarEntreprenör /Team / KundStöd /FinansiärUpplevt läge21FattigSvårarbetadFragmenteradKortsiktigReaktivByråkratiskFörsiktigIntransparentPolitiskNationellObeslutsamEnsidigOintresseradKunskapsinriktadFormellStorföretagsinriktadOförutsägbarFigur 8. Organisationskulturen enligt idébärande entreprenörer respektive stödaktörer.17

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?En idébärande entreprenörs reseberättelse från det öppna innovationssystemetEn fingerad reseberättelse från en aktör i det svenska öppna innovationssystemet skulledärmed kunna låta som följer:resursrik –fattiglätt att tasig fram –svårarbetadintegrerad –fragmenteradlångsiktig –kortsiktigproaktiv –reaktiventreprenöriell –byråkratiskrisktagande –försiktigNär jag är ute och umgås med aktörerna i det öppna innovationssystemet såupplever jag att man på det hela taget är ganska fattig, det finns helt enkelt förlite pengar och andra resurser i systemet. Det innebär förstås att riskviljan blirför låg. En aktör bör inte grina illa inför risk utan vara tillräckligt stark för attkunna hantera saken professionellt och utan alltför mycket emotioner. Mångahar för lite pengar eller har för lite annat att komma med. För mycket arbetemåste därmed läggas ner på att fixa ihop riskdelningskonsortier av olika slag,något som jag som idébärande entreprenör normalt sett inte är så bra på. Dettainnebär i praktiken att erhållna pengar tar slut snabbt, krisen är ständigt runthörnet och det är svårt att få ett mer långsiktigt helhjärtat engagemang. Jag fårägna mycket tid åt att förklara samma sak flera gånger i stället för att ägna migåt att förverkliga idéer. Ingen tycks kunna erbjuda ett program som växer medinnovationen. Det är ungefär som att komma till en ny läkare varje gång i ställetför att etablera en långsiktig relation som enkelt anpassas till situationen.Har man tur hittar man rätt från början, annars kan man få svårigheter. Folk är iallmänhet tjänstvilliga och ingen menar illa eller vill ställa till med besvär.Emellertid har ju alla sina olika regler att följa. Ingen har ju heller uppdraget attta hand om ”turistens” hela resa utan alla sköter sin funktion. ”Turisten” fårfråga och söka sig fram själv.Fragmenteringen upplever jag även så att det är svårt att få samlade grepp ochhelhetstänkande till stånd. Jag får springa mellan olika instanser och förklarasamma saker. Det är svårt att få aktörer att hänvisa och stämma av medvarandra. Varje aktör måste hanteras på sitt eget lilla vis. Detta är helt naturligtmen arbetsamt. Den organisatoriska fragmenteringen leder till tempoförlusteroch en mängd dubbelarbete.Alla kan med läpparna bekänna att det är viktigt att både tänka och agera långsiktigt.Icke desto mindre leder förstås de små plånböckerna till att det sker enviss fragmentering av saker och ting. Åtagandena blir små och därmed kortas dei tiden och blir kortsiktiga.Attityden blir som sagt lite avvaktande. Det är naturligt och mänskligt att omman välvilligt försöker tillgodose ett stort antal sökande så blir viljan och orkenatt ta nya initiativ inte så stor.En stor del av de aktörer som finns i vårt öppna system är regelstyrda och intekundstyrda. Detta leder till att man får en kulturkrock mellan oss som ärlösningsorienterade och de som är process- och regelorienterade. Därmed intesagt att alla ska vara som vi, men jag saknar lite av förståelsen för vad detinnebär att vara idébärande entreprenör så att vi kan få den hjälp vi verkligenbehöver.De som ska medverka i våra projekt har ju inte den kunskap eller är de eldsjälarvi själva är. På sätt och vis är det ju orättvist att aktörer som kommer utifrån skata ”våra” risker utan att själva få ordentligt betalt för det, vilket sker ibland.Större och starkare aktörer borde, tycker jag, kunna fördela riskerna lite bättre,ha gungor och karuseller i sin portfölj och som sagt, inte bli nervösa vid minstarisktagande. Kanske kan dessa tänkta aktörer med ökad kompetens ge så mycket18

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?goda råd och ha så mycket kompetens i huset att riskerna faktiskt minskar närde kommer in i bilden.transparent –intransparentaffärsmässig –politiskinternationell –nationellbeslutsam –obeslutsammångsidig –ensidigempatisk/stödjande –ointresseradnyttoinriktad –kunskapsinriktadinformell –formellEtt utav de stora problemen handlar om att ta sig fram i systemet. Vem vänderman sig till? Mycket tid går åt till att lära sig vad olika aktörer egentligen kangöra för en. Man vet ju inte heller hur mycket man får eller bör berätta om.Många erfarenhetsbaserade nätverk uppstår just p.g.a. detta. De som tidigarenavigerat i systemet får berätta om sina erfarenheter. Kanske skulle det behövasföretag som hjälper till med navigeringen i systemet, eller kanske rentav tar övervissa av sökfunktionerna.En stor fara ligger i om projekt värderas efter dess politiska värde och inte eftersitt kommersiella, affärsmässiga värde. Den ymniga förekomsten av offentligaorgan av olika slag i detta system (inklusive kunskapssystemet) ökar förståsrisken att beslut tas på politiska grunder. Strikt affärsmässighet är ett måste ombeslut över huvud taget ska kunna tas och om den bärande idén ska kunnarealiseras av en entreprenör.På nuvarande stadium får man nog säga att möjligheterna att tänka och agerainternationellt är för små. Det kanske handlar om att ha kompisar och kontakteri utlandet och erfarenheter av hur man gör i olika situationer. Visserligen ärsvenskt storföretagande internationellt och det är en etablerad sanning attSverige är en för liten marknad för att kunna avstå från de internationellamarknaderna men de man möter i vårt svenska system är har inte tillräckligtinternationell profil.Drömmen för en idébärande entreprenör är att berätta sin historia och om sinaplaner för sina potentiella medspelare och sedan gå därifrån med en överenskommelsebaserad på förtroende i ett slags partnerskap. Sådana aktörer/personerfinns dock alltför få av, kanske rentav blir beslutsprocesserna ett problem. Ävenett nödvändigt nej kan ju dröja och under tiden är man ju låst, man tappartempo.Fragmenteringen gör att var och en gör sitt, i en slags ofrivillig specialiseringeller revirskapande vilket leder till att var och en blir för ensidig i sinprofessionalitet för att det ska hjälpa sådana som mig.Engagemang är det som kännetecknar oss som är gifta med våra skapandeprocesser. Att möta personer som ser oss som nummer i en kö är inte bra ävenom inte problemet är särskilt stort. De allra flesta vi möter försöker nog på ettallmänmänskligt plan vara förstående och hjälpsamma. Det ligger på något sätt idet svenska kynnet.Det blir besvärligt om frågor bara handlar om den nya kunskap som ska liggatill grund för affärsidén. Att förstå nyttoaspekten av nya produkter och tjänsterär en absolut bristvara som många av oss verkligen skulle behöva hjälp med påolika sätt.Naturligtvis måste det finnas formella ramverk som reglerar mellanhavandenamellan oss och dom. Eftersom vår verksamhet handlar om kreativitet ochskapande vill vi i varje möte kunna söka lösningar på ett mer informellt sätt.Många värjer sig för att skapa den relationen eftersom det involverar dem merän vad de finner önskvärt.19

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?småföretagsinriktad–storföretagsinriktadförutsägbar –oförutsägbarMan kan inte säga att det är en inriktning på storföretag eller på småföretag.Man måste också lyckas med att rikta sig till båda sidorna, eftersom såväl små(befintliga och nybildade) som stora företag har viktiga roller att spela. Detverkar trots allt som om det ändå inte är något stort och allvarlig problem.Ett av de mindre problemen i sammanhanget handlar om huruvida vi förväntaross mer än det vi i verkligheten får. Har man bara sina förväntningar tillräckligtlågt ställda så är de alltid möjliga att överträffa. Så anpassar de flesta idébärandeentreprenörer sig till en osäker verklighet.2.4. Intervjupersoners bedömning av möjligaförbättringsområdenVid intervjuerna ställdes även frågor kring fjorton områden/egenskaper rörande det öppnainnovationssystemet och vilken prioritet en förbättring av den frågan borde ha. De fjortonområdena fick alltså betyg mellan 1-5 och förbättringsprioriteten rankades på en sexgradigskala från låg till hög. Resultatet av detta redovisas i Figur 9. Den visar på femområden som idag fungerar mindre bra och där förbättringar har hög prioritet. Dessa är:1. Affärsmässighet och marknadskompetens2. Den idébärande entreprenörens situation3. Tillgång till riskkapital och kompetens hos riskkapitalister4. Tillgång till finansiellt stöd från offentliga aktörer5. Tillgång till riskvilliga kunder som vill vara med och utveckla teknik och affärYtterligare ett område som hamnar högt upp på förbättringsprioriteringen är: tillgångentill erfarna coacher och ledare. Här ser man dock att vi i Sverige har goda förutsättningarför att få tag i goda coacher och ledare. Vi har i Sverige relativt sett stora internationellaexportföretag med svensk ledning, vi har gott om entreprenörserfarenhet från 90-talet,mm. Det är snarare mekanismer för att hitta dem och engagera dem som ibland saknas.HögAffärsmässighet ochmarknadskompetensEntreprenörenssituationTillgång till finansiellt stöd från offentliga aktörerPrioritetTillgång till riskkapitaloch kompetenshos riskkapitalisterFörutsägbarhethos marknaderRiskkapitalistens situationFörmåga att hantera motstånd,som konkurrens, byråkrati, regelverk, etcTillgång till riskvilliga kunder som villvara med och utveckla teknik och affärTillgång till ochkompetens hos entreprenörerTillgång till erfarna ledaresom långsiktigt kan stötta/coachaTeam, teamanda ochteamkompetensLågLågtProduktionskompetensTillgång till riskvilliga leverantörersom vill vara med och utveckla teknik och affärBetygTekniskkompetensHögtFigur 9. Intervjupersonernas samlade bedömning av prioritet och betyg vad gäller 14förbättringsområden.20

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Om man utgår från den Frankska modellen (tidigare i Figur 1) ser vi att dessa frågor berörcentrala delar av innovationsprocessen. Om affärsmässighet och marknadskompetens ärför dålig kommer de bärande idéerna att få slagsida mot tekniska i stället för kommersiellalösningar. På vägen kan då två saker hända, antingen att projektet blir onödigt svårdriveteller att det förser sig med kommersiella strategier som är för dåliga. Därmed kannaturligtvis mycket gå förlorat. Den idébärande entreprenörens situation i allmänhetförbättras naturligtvis inte av detta, tvärtom.Överlag tror man dessutom att om vi kan förbättra för entreprenören på olika sätt såskulle det betyda mycket. Den idébärande entreprenörens ”reseberättelse” som redovisadesi föregående avsnitt tydliggör hur besvärligt det kan vara. Tillgången till, och sättet attfå kapital och stöd från både offentliga och privata finansiärer betyder inte bara mycketfinansiellt för själva projektet utan även mycket för entreprenörens arbetssituation, vilketindirekt betyder mycket för projektet.Ovannämnda frågor besvaras olika av respondenterna beroende på vilka de är. I Figur 10ser man att det finns vissa skillnader i vad man upplever som viktigt att förbättra om mantillhör entreprenörskategorin eller stödaktörerna i det öppna innovationssystemet (jämförmed bilden med Mallorcaresenären å ena sidan och aktörerna på Mallorca å den andra).Delar vi upp informationen i de två kategorierna idébärande entreprenörer och stödaktörerfår vi följande prioritering:Idébärande entreprenörers prioritering Stödaktörers prioritering1. Affärsmässighet ochmarknadskompetens1. Affärsmässighet ochmarknadskompetens2. Entreprenörens situation 2. Finansiellt stöd från offentliga aktörer3. Tillgång till riskvilliga kunder 3. Entreprenörens situation4. Riskkapital och dess kompetens 4. Riskkapital och dess kompetens5. Marknadens förutsägbarhet 5. Erfarna ledareHögEntreprenör /Team / Kund1Stöd /FinansiärPrioritetLåg5113129137414106821) Affärsmässighet2) Teknisk kompetens3) Förutsägbar marknad4) Tillgång/kompetens hosentreprenörer5) Entreprenörenssituation6) Team7) Riskvilliga kunder8) Produktionskompetens9) Riskvilliga leverantörer10) Erfarna ledare11) Riskkapital och desskompetens12) Riskkapitalistenssituation13) Finansiellt stöd frånoffentliga aktörer14) Förmåga att hanteramotståndLågtBetygHögtFigur 10. De idébärande entreprenörernas respektive kringaktörernas bedömning avprioritet och betyg vad gäller 14 förbättringsområden. De tre mest avvikande är rödmarkerade.21

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Jämför man entreprenörerna med stödaktörerna så får man intrycket av att stödaktörernainte ser de idébärande entreprenörernas problem och tvärtom. Vad gäller offentligfinansiering tycks stödaktörerna tycka att det är ett större problem än vad entreprenörernatycker.De största olikheterna i uppfattning finns inom följande områden:1. Betydelsen av riskvilliga kunder2. Betydelsen av entreprenörens situation3. Betydelsen av förutsägbarheten hos marknaden4. Betydelsen av teamDe största likheterna i uppfattning finns inom följande områden:1. Betydelsen av affärsmässighet och marknadskompetens2. Betydelsen av och tillgång till och kompetens hos idébärande entreprenörer3. Betydelsen av riskkapital och dess kompetens4. Betydelsen av teknisk kompetensEn anmärkningsvärd skillnad är prioriteringen av området ”Betydelsen av riskvilligakunder”. Den idébärande entreprenören prioriterar detta mycket högt,medan stödaktören inte ser den stora betydelsen i att förbättra detta område.Skillnaderna i synsätt är intressanta eftersom de vuxit fram utifrån olika erfarenheter. Dekan dock utgöra ett problem i den meningen att den svagaste parten i sammanhangetantagligen får ge sig när det gäller verklighetsbeskrivningen – i detta sammanhangtroligen den idébärande entreprenören.22

3. Åsikter och iakttagelser utifrånintervjuernaI detta avsnitt redovisar vi en nulägesbild som förmedlats oss under intervjuerna.Speciellt fokuseras områden som anknyter till de prioriterade förbättringsområdena i förrakapitlet. Synpunkter som redovisas under nedanstående sex underrubriker är referatgjorda av författarna av uttalanden och åsikter som förts fram i dessa dialoger. I dessareferat avser ”man”, respondenternas synpunkter. Inom citationstecken har vi lagt det somkan hänföras till direkta, uttalanden. Med ”vi ”menas författarna.3.1. Den idébärande entreprenörens situationVi har intervjuat idébärande entreprenörer som driver idéer, framförallt med verkstadsochenergianknytning, där idéerna kan ha sitt ursprung från universitet/högskola, friaaktörer eller företagsavknoppningar. Respondenter har varit både sådana som är aktivamed att starta upp och sådana som idag driver en fungerande verksamhet.Kultur, politik och andra makrofaktorerMan vet att entreprenörskap och affärsutveckling är mer än forskning och att utveckla nyaprodukter. Idag är ofta marknad och inte teknik den trånga sektorn för innovationer.Samtidigt uttrycker många intervjupersoner att försäljning och företagssamhet inte riktigtuppskattas eller passar in i den svenska kulturen:”Företagarna brottas med ett politiskt ointresse för företagande ochentreprenörskap. Att vara företagare i Sverige är allt för ofta att bli förknippadmed skumraskaffärer och skattefiffel. Det är legitimt att tjäna pengar somidrottsstjärna men inte som företagare. Det finns därför ett stort behov av attändra samhällets attityd kring företagare och företagssamhet samt värdet påderas insatser. För att få fler att ta steget till att bli företagare behövsentreprenörshjältar, liksom idrotten behöver idrottsstjärnor. Det behöver ocksåetableras kanaler för att marknadsföra dessa hjältar. Det kan vara allt från attstimulera ’årets uppfinning/säljinsats’ i skolan till att utse ’årets entreprenör ikommunen’. Företagarna måste bli mer respekterade i samhället, men också fåen bättre ekonomisk utdelning för sitt risktagande. Det måste bli tillåtet att bådelyckas och misslyckas.”Denna typ av åsikt kommer inte bara från idébärande entreprenörer eller företagare själva,utan från det stora flertalet av de intervjuade.Den idébärande entreprenörens ekonomi och stödIntervjupersoner, speciellt de idébärande entreprenörerna själva, uttrycker att det finns enbegränsad förståelse för entreprenörens drivkrafter och trösklar. Det har också uttrycktsatt det finns för få entreprenörer med egna fria pengar. Det begränsade ekonomiska handlingsutrymmeti kombination med den höga riskprofilen i början av ett projekt gör ofta attidéerna stannar på idéstadiet.23

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?”Den trånga sektorn är bristfällig affärsmässighet och marknadskompetens. Attman förstår behovet av att utveckla idén tillsammans med en kund har ofta visatsig få en avgörande roll för framgången. Allt för ofta tror man att en fulländadteknisk produkt ovillkorligen blir en marknadssuccé.”Sammanfattning av avsnitt 3.1• Försäljning och affärsmässighet passar inte riktigt den svenska kulturen• Det måste bli tillåtet att både lyckas och misslyckas som idébärande entreprenör• Ofta överskattar man säljpotentialen• Skapa kraftfulla team som innehåller kompletterande kompetenser.• Kunnande kring affärsmässighet och kundens involverande är mycket viktigt.3.2. Stödaktörernas roller och strukturVi vet att stödaktörer kan bidra med kompetens, bidrag eller finansiering. Dessa kan varaoffentligt finansierade eller finansierade av företagsgrupper eller organisationer. Det finnsäven en affärsdrivande grupp av stödaktörer och finansiärer. Det finns privata stödaktörer,affärsänglar, ett stort antal tjänsteleverantörer och riskkapitalbolag, alla inriktade på olikatyper av idéer och idébärande entreprenörer.Personer hos stödaktörer som intervjuats i detta arbete har representerat: ALMI,CONNECT, Teknikbrostiftelser, teknik och forskningsparker, Industrifonden, SvenskaRiskkapitalföreningen, institut (som i vissa fall agerar som kompetensstöd), Stiftelseninnovationscentrum.Kritiken kring stödaktörernas roller och struktur är relativt samstämmig. Det finns förmånga aktörer med otydliga och överlappande roller. Man menar att nu måste man identifierarespektive aktörs kärnkompetens och stärka de som behövs, inte etablera nya.Även stödaktörerna själva anser detta och uttalar:”Det saknas en långsiktig och nationell innovationsstrategi i Sverige. Politikernaförstår ej att man behöver ta ett samlat grepp. Det är för mycket regionalpolitikoch byråkrater, för lite top-down. För mycket resurser går till icke värdeskapandearbete. Det behövs en beredning direkt underställd statsministern. Dethar varit enklare för politiker att starta upp nya stödaktörer än att renodla ochunderlätta för entreprenören.”Att utveckla ”innovationsmäklare” är något som också föreslagits vid intervjuer medstörre företags forskningsledning. En annan uppfattning om stödaktörerna är att manlämnar den idébärande entreprenören för tidigt och fungerar som filter tvärs processen.Entreprenörer efterlyser stödaktörer som agerar längs processen, likt stafettlöpare. För attexemplifiera det så är t ex CONNECTs språngbräda uppskattad, men man lämnar en ickeflygfärdig fågel att flyga. Man efterfrågar ett ytterligare steg innan företaget måste klarasig själv.De flesta menar att staten i dagsläget har en given roll i innovationsprocessen. Dock uppleverman brister hos det offentliga entreprenörsstödet:”Det behövs ’färsk’ kompetens för att kunna göra professionella värderingar avaffärsidéer, men också för att kunna ge goda råd till entreprenören. Den idébärandeentreprenören söker inte bara kapital utan också mycket råd, stöd ochstyrning. Den offentliga sektorns handläggare har ibland svårt att göra egna25

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?affärsmässiga bedömningar och har inte själva alltid varit entreprenörer. Intesällan avvaktar de och följer andra aktörers bedömningar.”En annan reflektion, även från dem själva, är att teknik- och forskningsparkerna inte alltidfått den önskade effekt som avsågs med att attrahera storföretag. Vissa entreprenörer ochföretagare har vid intervjuer sett dem mer som rena fastighetsbolag eller kontorshotell.En aktör vi inte fördjupat oss i genom intervjuer är inkubatorerna. De har inte heller dyktupp i diskussionerna med de respondenter vi träffat. Inkubatorerna är ibland samlokaliserademed teknik- och forskningsparker och samverkar med teknikbrostiftelserna.Målet för en inkubator är att erbjuda en process för utveckling av människor, affärer ochföretag. Inkubatorn bistår idébärande entreprenörer med managementsupport, finansiella,tekniska och kommersiella nätverk samt en tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice.VINNOVA driver på uppdrag av regeringen ett nationellt inkubatorprogram, med enpilotverksamhet som satsar 26 MSEK under ett år. Det slutliga förslaget från VINNOVAomfattar en satsning på 250 miljoner kronor per år i tio år. Inkubatorerna ska hjälpa till atthitta riskkapital och rådgivning, ha tydlig koppling till högskola, universitet eller forskningsinstitutmed företagarinriktning samt ha goda kontakter med näringslivet.FinansieringDen kritik man framfört avseende finansiering är inte primärt kapitalbrist utan snarare huroch i vilka faser kapital portioneras ut. Att det varit ont om såddfinansiering har dockvarit en rådande uppfattning (där lågkonjunkturen är en förklaring). Medfinansiering,d.v.s. att staten finansierar lika mycket som riskkapitalmarknaden, är dock uppskattat,inte minst av riskkapitalsidan. Intervjuade idébärande entreprenörer beskriver situationen:”Det kostar mycket kraft och resurser att söka kapital. En anledning är deoffentliga stödaktörernas byråkrati. Ofta tar dessa inte heller några egna initiativutan följer andra aktörers bedömningar.”En kulturell reflektion kring svenska förhållanden tas även upp, från både entreprenöreroch vissa stödaktörer:”Att svensken har svårt att säga nej, jämfört med t ex amerikanen, är något somkostar onödiga resurser. Istället för att ge raka besked ges ibland otydliga ochluddiga förhoppningar. Detta agerande gäller inte minst VC-bolagen, som ocksåär för kortsiktiga i sitt agerande. De bör gå mot ökad industriell inriktning medtydlig profil.”En uppfattning som framkommit, framförallt av stödaktörer som ska hjälpa entreprenörerhitta finansiering, är att projekt bör styras med begränsade ekonomiska medel och tydligmålsättning:”Genom att ta små steg med tydliga krav vet entreprenören vad som måste uppfyllasför att få ytterligare kapitaltillskott. Likväl som det är viktigt att startaprojekt är det också viktigt att man vågar avsluta sådana som ej är bärkraftiga.Ibland finns det mycket prestige inblandad, varför ej bärkraftiga projekt inte alltidavbryts i tid.”Sammanfattning av avsnitt 3.2• Fokus inom det öppna innovationssystemet borde vara mer horisontellt och kundanpassatgentemot den idébärande entreprenören, längs processen, i stället förvertikalt. Idag sköter var och en sitt.26

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Det saknas en hel väg från dagens stöd till livskraftigt företag.• Det finns för många stödaktörer med otydliga och överlappande roller.• De offentliga stödaktörernas kompetens brister i att fungera horisontellt iinnovationsprocessen.• Det kostar mycket kraft och resurser att söka kapital.• Kapitalmarknaden är för kortsiktig.• Starta fler projekt med stegvis finansiering baserad på historisk måluppfyllelse.• Våga avbryta ej bärkraftiga projekt.3.3. Gränssnitt mellan högskola och affärEtt komplext och omdebatterat område är gränssnittet mellan högskola och affärssystemet.Här finns ett stort antal uppfattningar och idéer. Vi har intervjuat företrädare föruniversitet och högskola, men även för institut.Uppfattningen om hur gränssnittet mellan högskolor och affär fungerar är inte helt samstämmig.Vissa intervjupersoner hos företag, institut och även högskolorna, menar atthögskolorna ska vara kunskapsutvecklare och inte gå in i affärssystemet. De ska forskaoch de gör det väldigt bra.Andra, inte minst instituten och företagen, har uttryckt missnöje med att svenska statensatsar för mycket på grundforskning och för lite på behovsmotiverad forskning. I Finlandfår t ex mobiltelefontillverkaren Nokia stöd från staten. Nokia använder detta stöd iunderleverantörsledet för att finansiera för dem relevant forskning. På så sätt utvecklarunderleverantörerna marknadsdrivna innovationer, eftersom Nokia är deras huvudsakligamarknad (åtminstone initialt). En del menar att vi bör anamma Finlands koncept merdirekt. Idag arbetar t ex VINNOVA och Energimyndigheten efter något liknande principerdär programråd, ofta bemannade från bl a näringslivet, hjälper med att utformaprogram och rekommendera antagningar.En återkommande synpunkt är att det finns ett gap mellan forskning och affär i Sverige.Flera pekar på att detta gap snarare ökat än minskat under de senaste åren. Storföretagminskar på forskningsstöd, institut är uppdragsstyrda snarare än forskningsinriktade ochstatliga medel för tillämpad forskning saknas. Instituten uttrycker vid intervjuer att småoch medelstora företag har begränsade ekonomiska medel och att staten därför bör subventionerainstituten, så att denna typ av företag kan få del av billig teknisk kompetens.Stödaktörer med insikt i den akademiska världen uttrycker problematiken kring attkommersialisera forskningsresultat från universitet och högskola som:”En förklaring till den begränsade affärsmässigheten och att det kommer för literiktigt bra idéer från de svenska högskolorna är att den akademiska världenkaraktäriseras av livstidsanställning. Incitamenten är snarare publicering änkommersialisering, trots lärarundantaget. Regler och organisation verkar hamindre betydelse för den begränsade affärsmässigheten. Det är incitament,meriteringsstruktur och gränsöverskridande människor som är nycklarna tillförändring.”Sammanfattning av avsnitt 3.3• Kunskapssystemet vänder blicken för mycket inåt mot vetenskapen.• Stor svårighet att överföra innovationer från kunskapsmiljön till affärsmiljön.27

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Väl fungerande lösningar som överbryggar dessa miljöer saknas och behöver utvecklas.• Det finns förebilder att lära av i utlandet, t ex Finland.3.4. Interaktion mellan stora befintliga företag och detöppna systemetDe befintliga stora företagen agerar också i de öppna systemen. Gränssnittet och växelverkanmellan denna befintliga industriella struktur och det öppna systemet är intressant.Exempel på sådan växelverkan är:• storföretag fiskar innovationer i de öppna systemen,• de knoppar även av sådan verksamhet som utvecklats men som inte passar iaffärskonceptet för företaget,• många innovationer utvecklas för att åstadkomma en försäljningstransaktion avaktierna i entreprenörsföretaget något som inte skulle ske om det inte fannsköpande företag,• storföretagen fungerar som kunder av produkter som utvecklas ur innovationen.Infrastruktur för innovationEn huvudfråga som lyfts fram i intervjuerna är den infrastrukturella miljön förinnovation. Man säger att för att affärs- och kompetensutveckling ska kunna lyckasbehövs en sund och dynamisk stödjande infrastruktur. Vi tolkar att här ligger inte bara dei branschen ingående och konkurrerande företagen utan också hela systemet avleverantörer, kunder, serviceorganisationer, offentliga forsknings- och andra stödaktörer idet öppna innovationssystemet. Sammantaget vittnar flera större företag om hurutvecklingsenheter idag flyttas ut närmare marknader:”Många svenskägda företag lägger en växande andel av sin FoU utomlands.Drivkrafter är tillgång till kompetent personal och kanske ännu viktigare för attkomma närmare kravställande kunder. De stora marknaderna ligger utanförSverige och där finns också strategiska kunder som det blir allt viktigare attsamverka med när det gäller utveckling av ny teknologi och nya produkter ochaffärskoncept. Tillväxten är högre utanför Sverige vilket ger fler möjligheter tillaffärsutveckling. En ökad andel utlänningar som affärsansvariga i svenskakoncerner gör att Sverige i mindre grad favoriseras vid beslut om lokaliseringav FoU. I många branscher finns många av de mest kravställande ochdynamiska kundmiljöerna utanför Sverige och därför lägger man en allt störredel av sin applikationsutveckling utanför Sverige.”I detta perspektiv pekar både stödaktörer och storföretag på att det är av avgörandebetydelse att klarlägga var Sverige har reella fördelar som är värda att satsa vidare på.Man säger att det krävs en ökad fokusering inte minst när det gäller statens satsningarinom infrastruktur och forskning och utbildning. För att bevara och förstärka de stödjandeinfrastrukturerna spelar kraftfulla universitetsmiljöer, både avseende utbildning ochforskning, en viktig roll.Nätverk inom innovationVi ser en viktig trend under många år, men accelererad under de senaste fem, av nätverkssamverkaninom teknologi och FoU området. Alltmer komplexa teknologier ochsystemmiljöer och krav på snabbare utveckling leder till ökad fokusering på kärnområdena.Inom kompletterande områden blir företagen alltmer beroende av (nätverks-)samverkan med leverantörer, strategiska kunder och andra samverkanspartners. Detta28

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?gäller inte bara företag med begränsade egna resurser utan också företag som lederteknologiutvecklingen inom sina respektive områden. Vissa intervjuade pekar i dettasammanhang på en god samverkan mellan statliga initiativ och företag. Idag kan en stödjandestat vara ett argument för lokalisering av FoU-verksamhet. I detta sammanhanglyfte flera intervjupersoner fram Energimyndigheten som ett gott exempel på en välfungerande statlig myndighet som arbetade för nationella industriella intressen.Universitetsforskningens rollEtt område med stort intresse bland studiens medverkande företag är universitetens roll.Man efterlyste en fokusering av de svenska universiteten och högskolorna för att kunnakonkurrera på den internationella marknaden:”Satsningen på ett stort antal nya högskolor och universitet har skett delvis påbekostnad av relativt minskade både utbildnings- och forskningsanslag till destora internationellt orienterade universiteten och högskolorna, primärt Lund,Uppsala, Stockholm, KTH, CTH etc. Man ser en klar tendens till att forskningsprojektenblir applikations- och utredningsorienterade med minskad”uppfinningshöjd”. Ledande storföretag bedömer de svenska universiteten ochhögskolorna i ett internationellt perspektiv och om de svenska inte håller internationellklass lägger de sina forskningsprojekt utomlands. Professorer ochdocenter tycks inte ha tid med egen forskning utan ägnar alltmer tid till att jagaforskningsfinansiering för doktorander. Många internationellt ledandeuniversitet och högskolor har resurser som kan vara både fem och tio gångermotsvarande de i Sverige. De har därmed en skalfördel som är svår för oss iSverige att möta. Den enda vägen är en fokusering. Ett budskap är att svenskauniversitet och högskolor ska fokusera på olika områden och sluta konkurrerainbördes, detta gäller framförallt inom forskning, men till dels också grundutbildning.Denna fokusering bör också prägla offentliga finansiärer inomforskning och innovation.”Den andra sidan av myntet som uttrycks är att universiteten sett en ökad svårighet i att fåstorföretagen att finansiera långsiktiga forskningsprojekt. De sägs i ökad utsträckningbeställa utredningsjobb med direkt nytta i den operativa FoU-verksamheten. Här tycksfinnas en problematisk ”hönan och ägget situation”. Det är dock ett huvudbudskap frånindustrin att staten måste ta ett huvudansvar för den långsiktiga forskningen. Industrin skage sitt bidrag, men kan inte ta huvudrollen. Industrin ska däremot satsa påapplikationsforskning – ett område där universiteten har klart sämre förutsättningar.Finansiärernas rollNär det gäller de offentliga finansiärernas roll framkom ett par starka budskap från storföretagen,även om stödaktörer behandlas mera i detalj på annan plats i denna rapport. Ettbudskap är att det finns för många och strukturen är oöverskådlig och det är svårt ochskilja mellan deras respektive roller. Några pekar på en grupp med VINNOVA,Energimyndigheten, Industrifonden och IVA som en grupp med starkt teknologi –innovationsperspektiv, där man till och med ibland överbetonar teknologi och FoUs roll iutvecklingen av nya affärer och för att skapa tillväxt. Den andra gruppen består av bl. a.ALMI och NUTEK som har annat fokus, där generellt entreprenörskap betonas och atttillväxt och innovation är bredare och något annat än enbart teknologi och FoU. En delintervjuade uppfattar att det nästan finns ett slag animositet mellan dessa bägge grupper.Man anser det viktigt att bägge perspektiven beaktas och generellt vill industrin attfinansieringsmedlen inte bör spridas på allt för många olika aktörer. Det är också viktigtatt de inte utvecklas till några slags konsult- eller forskningsorganisationer.29

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Vi anser att den motsättning som ligger i ovanstående position, å ena sidan kravet påbättre inomvetenskaplig spetsforskning och å andra sidan större orientering motkommersiella kunder, företagen, är värd att beakta. Att lösa denna motsättning kan utgöraen organisationsprincip för de organisationer som utvecklas i gränslandet mellankunskapssystemet och det industriella systemet. Dessa organisationslösningar måstesannolikt ha en viss innovationshöjd själva, det räcker sannolikt inte med en reformistiskansats.Sammanfattning av avsnitt 3.4• Generellt sett sker en decentralisering av egna FoU-resurser inom storföretag.• Utveckling flyttas närmare produktion och viktiga marknader.• Ökad samverkan sker med andra företag, även mot offentlig finansiering, internationellt.• Storföretag poängterar vikten av högkvalitativ grundforskning och utbildningmen ställer samtidigt höga krav på tillämpbarhet om de ska medfinansieraforskning.• Sannolikt behöver organisationslösningar av viss innovativ höjd utvecklas igränssnittet mellan kunskapssystemet och det industriella systemet.3.5. Marknadskännedom och tidiga kundrelationerEtt antal synpunkter har uppkommit från stödaktörer och branschföreträdare på vikten avmarknadskompetens:”Anledningen till att innovationerna oftast är teknikstyrda och att det saknasmarknadsmässiga affärskoncept är att ingenjörerna ofta är teknikorienterade ochlyckligt ovetande om de marknadsmässiga svårigheterna. Orsaken kan till vissdel bero på den ibland bristfälliga omvärldsbevakningen. Det finns behov avaktörer som samlar in, sammanställer och sprider viktig (marknads-)information till småföretagen, något som småföretagaren varken har tid ellerresurser att göra själva. En sådan informatör skulle inte bara kunna hjälpa till attsprida olika kundbehov och nya innovationer, utan också kunna stimulerasmåföretagens motivation att gå utanför Sveriges gränser genom att visa på deinternationella möjligheterna. De svenska småföretagen har nämligen iblandbegränsade internationella ambitioner.”Inom Sverige menar småföretagen att offentlig sektor och branschförbund har ett ansvaratt ”skapa” nya marknader genom att främja och sprida information om ny teknik ochteknisk utveckling:”I USA går t ex 2,3 procent av all offentlig upphandling till nystartade företag.Vi i små företag har själva svårt för att propagera för sina produkter. Offentligsektor och branschförbund har både mer resurser och trovärdighet änsmåföretagen själva. Genom att höja kunskapsnivån om de tekniskamöjligheterna ökar rimligtvis också kundernas riskbenägenhet. Detta ökar i sintur innovationsföretagens möjligheter att utveckla sina produkter tillsammansmed riskvilliga kunder. T ex kan Vägverket stimulera innovationer genom attstarkare informera allmänheten om nya produkter och tekniker samt själva agerabeställare till nya innovativa produkter. Genom att komplettera sina forskningssatsningarmed att tydligare främja innovationer som förbättrar säkerheten ochmiljön på vägarna kommer inte bara Vägverket bättre uppfylla sin uppgift, utande kommer också att främja hela det svenska innovationssystemet.”30

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?En arbetsmetod som lyftes fram var att storföretaget initierar för dem relevantainnovationer till underleverantörsledet. Därmed säkras kravet på marknadsdrivna innovationerför underleverantörerna (se Nokia under kapitlet 3.3, Gränssnitt mellan högskolaoch affär). Ytterligare en aspekt som påtalades var att om kunder med samma behov, t exlandsting och kommuner, går samman i gemensamma upphandlingar så ökar handlingsutrymmet,vilket är till gagn för alla parter. Att kunder kan samverka och göra gemensammaupphandlingar är därför något eftersträvansvärt. Däremot påpekade flera idébärandeentreprenörer på det hinder som regelverket kring offentliga upphandlingar sätterupp gentemot nystartade entreprenörsföretag. Vi vet utifrån den ”Frankska” innovationsmodellenatt skapa en tidig relation med en utvecklingsvillig och krävande kund är enviktig komponent för en lyckad innovationsprocess. Då kan man prova sin idé dels tekniskt,men framför allt att utveckla den kommersiellt.Sammanfattning av avsnitt 3.5• Många idébärande entreprenörer och innovatörer visar en bristande insikt omkund- och marknadsbehov, innovationer är oftast teknikdrivna.• Offentlig sektor har en viktig uppgift att agera riskvillig kund för Svenskainnovationsföretag.• Genom att storföretag agerar kund och marknadskanal åt entreprenörsföretag kanmarknadsdrivna innovationer säkras.31

4. Åtgärdsförslag från workshopsI detta avsnitt redovisas de åtgärdsförslag som framkommit genom arbetet med de treworkshoparna. Vi börjar dock i en tillväxtpolitisk analys och hur vi resonerat i arbetetmed att ta fram åtgärder. Kapitlet avslutas med en sammantagen bild och diskussion kringsamtliga åtgärdsförslag.4.1. En tillväxtpolitisk analys som förutsättning föråtgärderFör att komma fram till åtgärder av mer konkret art kan vi först ställa oss frågan, vad äråtgärder? Är att tänka nytt en åtgärd eller att presentera ett nytt synsätt? Eller är en åtgärdbegränsat till sådant som kan utformas i projektform? Med hänvisning till den fragmenteringsom råder i detta system, finns det någon som kan ta en stafettpinne och göranågot över huvudtaget? Vi kan börja med en allmänpolitisk analys för att se på vilket sättett inflytande överhuvud kan utövas.Låt oss konstatera att kring tillväxtfrågan råder inga principiella politiska motsättningar.Alla, partier, fack, företag, medborgare vill skapa sann tillväxt och förutsättningar försann tillväxt. Det finns dock uppfattningar om hur snarare än om tillväxt ska skapas.Den politiska problematik som kan anas är den sedan länge rådande mellan inkomstfördelningoch tillväxt. Denna fråga är ingalunda enkel att hantera men är egentligen inteen klassisk höger- vänsterfråga utan snarare en klassik styr- och organisationsfråga (förvänstern) i Sverige. Frågan vilka förmögenheter och därmed makt vi ska tillåta attföretagare skaffar sig i Sverige står mot frågan vilket pris vi eventuellt betalar för att intefå den nödvändiga tillväxten. Svaret på denna inbyggda motsättning mellan inkomstfördelningoch tillväxt har lett till en tredje vägens politik inom innovationsområdet medganska hög grad av samhälleligt inflytande över innovationssystemen utanför de privataföretagen. Denna syntes mellan det två utgångspunkterna har karaktären av samhällsorganisatorisktexperiment och kännetecknas nog lika mycket av politisk kompromissstrategisom av rationell tillväxtstrategi.Genom denna uppbyggnad av en blandfinansierad infrastruktur har det även skapatsintressenter och aktörer med egna särintressen som genom sin expertis får en starkpolitisk position, möjligen med intresse i status quo, och i mera offentlig finansiering. Enny typ av aktör som reducerar problemet med detta är den som vi kan kalla den”företagsinstitutionella tillväxtmäklaren”. Denne nya aktör överbryggar gapet mellan deoffentligt finansierade stödaktörerna samt högskolorna och det omgivande näringslivet,ofta utifrån regionala utgångspunkter. Dessa aktörer är dock för få och för svaga.En annan motsättning som nog inte får underskattas är den som uppstår mellan deetablerade företagsstrukturerna och de nya framväxande företagen, inom ramen för detsom kallas ”creative destruction” (den process där växande företag tar över resurser frånkrympande). Var ska de skapande resurserna finnas, inom de befintliga företagsstrukturernaeller utanför dessa?Då det politiska systemet till stor del influerar dessa frågor kommer naturligtvis dessa tvågrupperingar att göra sig till parter i den politiska processen. Det kan vara värt att notera33

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?att storföretagens förmåga till omvandling är stor och att det ingalunda är självklart atttillväxt i alla lägen sker bäst och effektivast utanför storföretagen. Avvägningen mellantillväxt i befintliga och nya industriella strukturer tillhör de allra svåraste att göra en gångför alla varför det torde vara givet att en god politik i just detta avseende handlar om attskapa goda marknadsmässiga lösningar.Vi har därför ett antal aktörer som kan förväntas vilja bidra på olika sätt till det öppnasystemets utveckling och förnyelse. Det kan även vara så att det fattas någon eller någraaktörer som tar nödvändiga roller i utvecklingen av detta systems organisation. Det är vårerfarenhet att åtgärder har störst förutsättningar att bli genomförda av dem som har ettegenintresse i att de genomförs.4.2. Fokuserade områdenEfter intervjuerna, redovisade i kapitel 3, sammanställdes synpunkter och yttranden fråndessa i ett antal områden. En bild med totalt 10 områden växte då fram (se detaljer iBilaga E):• Stödaktörer• Gränssnitt befintliga företag / öppna innovationssystemet• Gränssnitt högskola / affär• Den idébärande entreprenören och teamet• Kunder och marknad• Produktionskunnande• Makroaspekter, t ex kultur och attityd• Institutens roll• Offentlig finansiering• Privat finansieringUr dessa valdes tre områden ut där vi dels bedömde det möjligt att komma med konkretaförslag, dels inte utreddes djupt av någon annan part. De tre utvalda områdena var:• Växelverkan mellan etablerade större företag och det öppna innovationssystemetmed dess idébärande entreprenörer, finansiärer, stödorganisationer och forskningsenheter.• Roller och struktur hos nationella och regionala stödaktörer• Gränssnitt högskola/näringsliv: hur skapas bryggor, sug och motivation?En aspekt i detta val av fördjupningsområden var de arbeten som pågick eller justavslutats, där exempel på dessa är listade i avsnitt 1.5 ”Avgränsningar och relation tillandra centrala arbeten”.4.3. Att komma fram med nya tankar och se bortomhorisontenFör att komma fram med förbättringsidéer kring ett system som man endast är delvisbekant med är inte så enkelt. Den metod vi här använt har gått ut på att låta ett femtontalworkshopdeltagande personer:• Ta del av intervjuresultaten och övriga analyser, huvudsakligen de som redovisasi tidigare kapitel.34

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Redovisa vad som kännetecknar nuläget inom de tre ämnen som presenterats vidrespektive arbetsmöte,• Dessa tre arbetsteman har varit:o Växelverkan mellan etablerade större företag och det öppna innovationssystemetmed dess idébärande entreprenörer, finansiärer, stödorganisationeroch forskningsenheter.o Roller och struktur hos nationella och regionala stödaktörer.o Gränssnitt högskola/näringsliv: hur skapas bryggor, sug och motivation?• Redovisa en vision, en önskad situation.• Redovisa vilka åtgärder som skulle få verkligheten att närma sig visionen.De tre stegen (1) Nuläge, (2) Vision och (3) Åtgärder illustreras i Figur 11. Beskrivningarav dessa grupperades i ett antal områden, som var olika för de tre workshoparna.NulägeÅtgärderVisionOmråde 1 Område 2Område 1Område 1 Område 2Område 2Område 3 Område 4Område 3Område 3 Område 4Område 4…Område X……Område XOmråde XFigur 11. I var och en av de tre workshoparna beskrevs först nuläge, sedan vision ochslutligen åtgärdsförslag som ska leda till visionen.Medverkande personer hade i de flesta fall även deltagit i intervjuerna. Nulägesbeskrivningarnafrån workshops hade två syften. Dels att skapa en slags gemensam plattformför mötet att utveckla vision och åtgärder ifrån, dels att se huruvida verklighetsbeskrivningenfrån intervjuerna avvek på någon väsentlig punkt. Det kan vad gäller dessatvå punkter konstateras att mötenas nulägesbeskrivningar var kompletterande ochinnehöll värdefulla tillägg.Förslag till åtgärder förutsätter en viss kreativitet men måste ändå hållas inom ramar.Sättet att skapa denna styrning är genom att formulera ett utgångsläge och formulera enframtidsbild eller vision som man utvecklar tillsammans. Detta har skett. Därmed skerden nödvändiga styrningen utan att skaparkraften hämmas. Vi konstaterar att de personersom deltog även kunde använda kompletterande erfarenheter från systemet. Nedanredovisas kommenterande och i sammanfattning resultaten från respektive workshop.Åtgärderna har kompletterats med information och förslag till projektspecifikation. IBilaga F redovisas i punktform alla synpunkter som kom fram under mötena.35

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?4.4. Workshop 1: Växelverkan mellan storföretagen ochdet öppna innovationssystemet.Det öppna innovationssystemet lever som tidigare påpekats inte isolerat från storföretagen.Storföretagen utövar även visst inflytande på och drar nytta av detta system. IBilaga F sammanfattas vad representanterna anser kännetecknar nuläge, vision ochåtgärdsidéer i detta avseende.Det som var nytt i nulägesbeskrivningen var det som står i kolumnen ”storföretagen ochdet öppna systemet”, nämligen den åsikten att aktörerna i det öppna systemet egentligeninte vet vad storföretagen gör eller vill. Det viktiga i detta är att det öppna systemet inteklarar att respondera på företagens framtida planer.I visionen framkommer tydligt behovet av att det öppna innovationssystemet hittar enkoppling till storföretagens ”road-maps” eller perspektivplaner. Storföretagen arbetar meden teknisk framförhållning som det öppna innovationssystemet inte är synkroniserat medidag.Ett besläktat tema gäller samordningen inom det öppna systemet. Bilden av att var och ensköter sitt dominerar. I brist på marknadssamordning och utan planering skapas en slagsplanlöshet i det öppna innovationssystemet. Det finns en viss tyngdpunkt kring förslagsom handlar om att ”kundorientera ” det öppna innovationssystemet.Ett annat perspektiv som lyser fram är att storföretagen har resurser utifrån internationellaffärskompetenssynpunkt. Därför går några förslag mot att hitta kopplingar mellan detöppna innovationssystemet och dessa företag. Vi konstaterar ju i analysen att en stor bristi de nuvarande systemen är det internationella affärsperspektivet.Följande åtgärder föreslogs vid denna första workshop (i sammanfattningen i avsnitt 4:7av förslagen från alla workshopar grupperas och kommenteras förslagen mer i detalj):• Låt företag administrera utvecklingssatsningar till högskolor och institut (finskamodellen) eller samla på annat sätt alla pengar på en plats och ge någon ettstrukturansvar för ett område.• Gör en behovsanalys och kravspecifikation på det öppna systemet. Kartlägg, vemgör vad etc.• Gör en strategisk plan för detta system, eller tillsätt översynsutredning somutreder roller och resurser i det öppna systemet. Utse en ansvarig för detta arbete.• Öppna ett forum där storföretagen kan presentera sina kommande behov så attolika aktörer kan bjuda på att genomföra utvecklingssatsningar.• För att småföretagen ska våga utveckla sina affärsplaner med storföretagen gesmåföretagen trygghet så att de vågar: etablera ett etiskt protokoll.• Ta fram anvisningar för internationellt samarbete, visa fallgropar och möjligheter.• Utnyttja svenska storföretag som Ikea, storföretagen är både lokalt närvarande påett värdefullt sätt och internationellt.4.5. Workshop 2: Stödaktörernas roll och strukturDenna workshop behandlade frågan om det öppna systemets struktur och rollfördelningmellan aktörerna. Nuläget beskrevs i relativt kritiska termer. Åsikterna kunde grupperas inedanstående områden:• Marknad/kund• Kunskap36

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Attityd kultur• Högskola• Struktur• KapitalFör mer detaljerad redovisning se Bilaga G. I nulägesbeskrivningen pekas på att samhälletnumera sällan uppträder som kund. Den riskvillige kunden är ju en viktig aktör iinnovationsprocessen och den offentliga sektorn borde kunna uppträda som sådan oftare.Det är intressant att notera vittnesbörden om problem i kulturen och attitydbildningen isystemet. Det förefaller finnas betydande brister i engagemang, motivation och målmedvetenhet.Man får en stark känsla av att aktörerna känner sig kallade men inte manade,kanske finns alienationstendenser när den som arbetar i systemet inte riktigt ser nyttanmed sin insats. Man kanske arbetar i ett slags vakuum. Man påpekar att få känner till hursystemet fungerar i sin helhet - då är det svårt att hitta sin roll. Skulle det dock uppstå bralösningar så delar man inte med sig av kunskapen om detta, ”för då kan ju för mångautnyttja detta system”. Det finns alltså ett slags ransoneringsneuros inbyggt: finns någotbra – tala inte om det för då tar det slut.Man pekar på och bekräftar den från förra projektet bekanta problematiken gällandeövergången av idébärande entreprenörskap från högskola till innovationssystemet. Härpekas på det mycket viktiga motivationsproblemet för en person som vuxit upp och fostratsi kunskapssystemet och som sedan ska försöka ta sig in i affärssystemet. Om manskulle göra tankeexperimentet att föreslå att en näringslivsperson, t ex en VD i ettentreprenörsföretag att gå in och ta en ledande position i kunskapssystemet såsom forskningsledareså förstås denna övergångsproblematik bättre.Fragmenteringen är ett dominerande ämne som beskrivs på olika sätt- med ord sombristande samordning, för många aktörer, svårt att hitta rätt, ingen kontinuitet. Följdriktigtblir bilden av kapitalsidan: brist på resurser, brist på ekonomiska incitament, avsaknad avtidiga såddpengar etc.Vad gäller visionen så känns den ändå inte uppgiven på något sätt, här fylls bristerna utmed kreativa lösningar. Det finns idéer som speglar en slags tilltro till att det nog går attgöra något. Det som präglar visionen är kundanpassning. Det finns aktörer som leder densökande rätt i systemet och som är och blir motiverad att göra det. Dessa aktörer är gränsöverskridarei sin ambition att hjälpa företagen på vägen. I visionen finns nya attitydergentemot företagare och idébärande entreprenörer. Dessa är välförtjänta mottagare avfolkets respekt, tacksamhet beundran och belöning. Viljan till erfarenhetsuppbyggnad ärstor, alla är med och bygger broarna mellan högskolan och det industriella systemet.Forskningen anpassas till det som kan vara bra för Sverige. Organisationen kundanpassasoch effektiviseras. Det finns ”starthus” dit man kan gå och enkelt få igång en industriellprocess. Det öppna systemets aktörer står i kö för att ta tag i och utveckla idéer av olikaslag. Filtren till systemet ligger tidigt därefter sugs projekten med stor kraft genomsystemet utan onödiga sökkostnader, ransonering och byråkrati. Roller är tydliga ochanpassas till behoven. De skapande krafterna frigörs i stället för att förlamas av ovisshetoch administrativt krångel.Värderingarna i systemet ändras genom inverkan av framgångsprocesser och goda återkopplingartill aktörerna. Utlandet upplever det svenska systemet som så kraftfullt ocheffektivt att man kommer hit för att kunna ta del av det. Framgångsrika entreprenöreranvänder sina erfarenheter och kapital till nya satsningar i en ständigt stegrande framgångsspiral.37

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Följande åtgärder föreslogs vid denna andra workshop (I sammanfattningen i avsnitt 4:7av förslagen från alla workshopar grupperas och kommenteras förslagen mer i detalj):• Genomför ett antal strukturella reformer:- Skapa departementet för tillväxtens infrastruktur och organisation,och/eller skapa ett tillväxtansvar direkt under statsministern. Utvärderaoch lägg ner/växla upp satsningar som går dåligt/bra.- Gör en kravspecifikation på aktörerna i det öppna systemet.- Skapa en effektiv och professionell ”one-stop-shopping”-aktör som stödför idébärande entreprenörer.- Inrikta statliga resurser till köp av nya produkter och till utveckling avdet öppna systemets organisation.- Förändra lärarundantaget och låt universitet vara ägare till offentligtfinansierad forskning och låt dem tjäna pengar.- Inför skattelättnader för investeringar och vinster i entreprenörsföretag.• Utmana högskolorna att driva på processen mot öppna system. Stimulera ”entreprenöriellahögskolan” samt utveckla modeller för hur universitet och högskolorrelaterar till öppna innovationssystemet – säkra genomförandet!• Lägg in idébärande entreprenörskap och affärsmannaskap i läroplanen.4.6. Workshop 3: Gränssnitt högskola – näringsliv.Gränssnittet mellan högskola och näringsliv valdes ut som ett särskilt workshoptema.Även i denna workshop gick vi först igenom nulägesbeskrivningen, visionen och därefterde föreslagna åtgärderna. För en fullständig beskrivning av dessa hänvisas till Bilaga H.Det dominerande draget i nulägesbeskrivningen är att den beskriver olika typer avproblem och brister och att dessa huvudsakligen ligger inom kunskapssystemet(Universitets och Högskolesystemet). Förenklat och sammanfattningsvis redovisasexempel på att kunskapssystemet vare sig har den tillräckliga viljan eller förmågan attgöra rätt saker för att övergångarna mellan kunskapssystemet och det industriellasystemet ska fungera väl.Orättvisan i denna kritik ska kommenteras mer ingående nedan, men punkterna att kompetenssaknas om den industriella omvärlden, affärsokunnighet och att ämnet entreprenörskapsaknas i undervisningen är typiska för beskrivningen. Till detta kommer någrakompetensbrister kring leveransförmåga, bristande attityder mm.Regelverket som Universitets och Högskolesystemet (UoH) har att leva efter stödjer inteheller ett rationellt agerande gentemot näringslivet. ”Mina pengar” blir lätt följden närpengar satsas på ett resultatbaserat utvecklingsprojekt till en forskningsinstitution.Pengarna försvinner in i forskningen med otillfredsställda förväntningar som följd hosbeställarna. I de fall ett innovationsprojekt kommer ut i innovationssystemet mellan UoHoch näringslivet så präglas systemet av affärsokunnighet, bristande förtroende, fattigaaktörer, fragmentering etc. dvs. sådant som vittnas rikligt om på flera andra ställen idenna rapport. Särskilt relationerna till SME företagen präglas av valhänta försök att fåigång samverkan. SME företagen kommer sällan från akademiska miljöer. Det finns ettallmänt misstroende att avslöja sina olika hemligheter. Sekretessfrågorna förefaller intelösta. Följaktligen är det de etablerade, större företagen som finns representerade iindustristödd FoU. Dessa tycks klara ovannämnda hinder.Växelverkan mellan högskola och näringsliv kan dock gå i båda riktningarna, från UoHut i näringslivet såsom innovationsprojekt och från näringslivet i form av olika typer avbeställningar till UoH.38

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Orättvisan i den massiva kritiken mot den ena sidan är just att det att den bara riktar sigmot ena sidan dvs. UoH-systemet. För att få en övergång att fungera måste själva övergångenorganiseras, det räcker inte med att reformera ena sidan bara. Det är ett från olikaorganisationsarbeten välkänt faktum att den verksamhetslogik som präglar kunskapssystemetär mycket stark och att människor i det systemet skyggar inför att bli alltförmycket inblandade i affärsprocesser som de inte behärskar och där de känner sig otrygga.Icke desto mindre finns det förstås mycket man kan göra inom UoH för att underlätta eneffektiv växelverkan mellan dessa system.Visionen beskriver ett UoH-system som styrs mot ökad samverkan med omgivandenäringsliv. I incitamenten ligger att man ska som forskare ha medverkat i olika typer avsamverkansprojekt, för att man ska bli fullt meriterad. Karriärvägarna ska präglas mer avtredje uppgiften, och det ska finnas vägar att gå tillbaka till akademin när man varit ute inäringslivet en tid. ”Omvända” industridoktorander, finansierade av högskolan verkar inäringslivet Allt detta för att motverka och överbrygga kulturbarriärerna mellankunskaps- och industrisystemen.Man ser framför sig ett professionellt stödsystem för kommersialisering inom högskolanmed resurser, kompetens och befogenheter. En viktig roll spelar patentfrågorna somhandhas av ett gemensamt patentforum för UoH och näringsliv. Kanske även inom ramenför nationella centra med lokal förankring t ex för IPR verifiering. Det finns organiseradtillgång till ”kloka” pengar. Stödsystemen finns alltså antingen inom UoH eller utanför iorganiserade nationella kraftcentra.Attityden i det öppna innovationssystemet är att vi producerar för Sverige, att en svensktillgång skapas och exploateras. Man ser även framför sig att det finns tillgång till enkader av professionella entreprenörer, coacher och ledare som kan rekvireras på olikasätt. Det öppna innovationssystemet är befolkat med kvalificerade och lättrörliga aktörersom på marknadsmässiga grunder står till förfogande närhelst så behövs. Det finns enhorisontalitet i perspektivet, man söker ingå i en horisontell process genom det öppnainnovationssystemet där produkten förädlas från bärande idé till bärande affärsidé.Vertikalt uppbyggda strukturer samverkar horisontellt på rationella villkor på samma sättsom flygbolag, bussbolag, taxibolag, hotell mm samverkar till en helhet för turisten påMallorca.På åtgärdssidan ligger förslagen med tyngdpunkt mot UoH, dess styrning, organisation,kunskaper och attityder. De finns även listade nedan och är huvudsakligen självförklarande.För gränssnittet gentemot det öppna innovationssystemet föreslås nationellacentra. Detta är intressant därför att man är ute efter att gruppera kompetenser inom deområden som ska fungera som stöd för innovationsprocessen från UoH in i det öppnasystemet. Motiven till detta är förstås att det behövs en kritisk massa för att skapa dessaoch att dessa kan betjäna flera UoH. Därmed uppstår en delbransch som glider in emellanUoH och det öppna innovationssystemet i övrigt. Vilken ägarform dessa centra ska drivasunder preciseras inte här men många möjligheter torde stå till buds. Vi vet dock atttjänsteinnovationerna är stora tillväxtskapare och att man här kan ana konturerna av ensådan. UoH systemen är stora och snart sagt alla universitet och högskolor i Europa harbehov av att organisera sina gränssnitt mot de nationella öppna innovationssystemen.Följande åtgärder föreslogs vid denna tredje workshop (i sammanfattningen i avsnitt 4.7av förslagen från alla workshopar grupperas och kommenteras förslagen mer i detalj):Styrning av Universitet och Högskola (UoH)• Statsmakterna måste tydligare formulera sig kring högskolans roll.• Börja mäta rätt saker, baserat på den roll UoH har fått.39

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Anpassa högskoledirektiven för friare affärsmässig samverkan med omvärlden.Formulera krav och avsätt resurser till högskolan för samverkan, med braindikatorer för resultatuppföljning.Organisation/Resurser hos Universitet och Högskola• Prestigefyllda rörlighetsstipendier införs (jmf. Marie Curie Fellowship).• Inför att industri-post doc är ett krav för vissa UoH anställningar• Säkra kompetens alt. skapa nationella centra kring rådgivning/patent/verifiering/licensiering osv. hos UoH• Samverkan med näringslivet bör ingå i forskarutbildningen.• Resurser till högskolan för patent och verifiering.Kunskap och attityder• Samhället ska premiera kunskapssystemet hela vägen• Tidig info om företagande och uppfinningar i skolor mm.• Övergripande etiskt protokoll som reglerar relationerna mellan kunskaps- ochföretagarvärldarna, så att man vågar kontakta och informera varandraOrg./resurser/styrning i gränssnittet Universitet/högskola och det öppna systemet• Krav att statliga myndigheter och företag upphandlar med risk hos nya SME(som i USA)• Inrätta SME rådgivningsprogram hos instituten.• SME-samverkan: vad kan vi lära av alla försök som har gjorts? Uppfinn intehjulet igen (jmf med Jönköpings fadderverksamhet).• ”Beställarpengar” till SME, eller skatteavdrag för att köpa uppdrag av UoH.• Säkra vettig basfinansiering av instituten (de nya sammanslagna).• Etablera funktionen som tekniska attachéer har utomlands, även i Sverige.Ansvarig: ITPS4.7. Åtgärdsförslag i sammanfattningDe personer som formulerat åtgärdsförslagen har gjort det efter att ha fått ta del avanalysen och sammanfattningarna. Kopplingen till diagnosen finns kvar men inte tillvarje enskild detalj utan till helhetsbilder såsom personen uppfattar dem. Ett förslag kansåledes tänkas lösa flera problem samtidigt. Sådana förslag som inte knyter an tilldiagnosen har i denna sammanfattning tagits bort, likaså sådana förslag och idéer somavses gynna näringslivet eller kunskapssystemet i allmänhet men som inte är specifiktriktat mot det öppna innovationssystemet. Den kursiva texten under förslagen ärförfattarnas förklaringar kring ansvarig genomförare och annan specificering av genomförandetsamt hur förslaget kan tolkas.Åtgärder för att effektivisera och samordna det öppna svenska innovationssystemet• Gör en behovsanalys och kravspecifikation på det öppna systemet. Kartlägg, vemgör vad etc.• Skapa departementet för tillväxtens infrastruktur och organisation, och/ellerskapa ett tillväxtansvar direkt under statsministern. Utvärdera och lägg ner/växlaupp satsningar som går dåligt/bra.40

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Gör en kravspecifikation på aktörerna i det öppna systemet.• Gör en strategisk plan för detta system, eller tillsätt översynsutredning somutreder roller och resurser i det öppna systemet.En sammanfattande tolkning av ovanstående förslag är att det öppna innovationssystemetuppstått ur en serie separata satsningar under årens lopp utan krav på samordning.Förslagsställarna hänvisar underförstått till ett övergripande nationellt eller statligtorgan, ”to whom it may concern”, för att en process för effektivisering och samordningav den yttre organisationen ska påbörjas ungefär på det sätt som indikeras ovan.Åtgärder för att utveckla kultur, kompetens och styrsystem för UoH.• Statsmakterna måste tydligare formulera sig kring högskolans roll i förhållandetill det öppna innovationssystemet. Anpassa högskoledirektiven för friare affärsmässigsamverkan med omvärlden. Formulera krav och avsätt resurser till högskolanför denna samverkan.• Börja mäta rätt saker, baserat på den roll UoH har fått, dvs. mät även effekt påtillväxt och nyföretagandet.• Samhället ska premiera kunskapssystemet hela vägen för insatser som gagnarinnovativt företagande.• Säkra att högskolorna driver på processen mot det öppna innovationssystemet. -Premiera ”entreprenöriella högskolan” samt utveckla modeller för hur universitetoch högskolor relaterar till öppna innovationssystemet.• Inför att industri-post doc är ett krav för vissa UoH anställningar.• Tidig info om företagande och uppfinningar i skolor mm.• Lägg in entreprenörskap och affärsmannaskap i läroplanen på UoH.• Samverkan med näringslivet bör ingå i forskarutbildningen.• Förändra lärarundantaget och låt universitet vara ägare till offentligt finansieradforskning och låt dem tjäna pengar.• Inför prestigefyllda rörlighetsstipendier (jmf. Marie Curie Fellowship).Ovanstående förslag kan närmast beskrivas som kultur-, kompetens- och styrsystemsutvecklandeåtgärder riktade gentemot UoH. De hänger ihop eftersom de får ses som enserie åtgärder inom ramen för ett (strategiskt) grepp för att underlätta samverkan mellankunskapssystemet och det öppna innovationssystemet. Vad vi inte vet idag är hur mycketresurser sådana insatser kräver, vilken effekt de ger och om det möjligen finns andra sättatt komma tillrätta med gränssnittsproblemen mellan systemen. Besluten i dessa frågortorde i dagsläget ligga på varje UoH- enhet i den mån inte högskoledirektiven måsteändras.Åtgärder för att organisera patent-, licens- och verifieringsfrågor• Staten bör fördela uppdrag för rådgivning/patent/licensiering/verifikation osv.mellan UoH• Kanske ska nationella centra skapas för rådgivning/patent/licensiering/verifikation osv.?• Kompetenta strukturer med resurser inom högskolanOvanstående förslag riktar sig mot organiseringen av ett specifikt område som är av storbetydelse nämligen patent-, licens- och verifikationsfrågorna. Det framgår av ovanståendeförslag att det finns olika synsätt på hur detta kan lösas. Antingen kan detta ske41

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?inom ramen för varje enskild UoH-enhet eller som ett centrum med ett mer nationellteller internationellt betjäningsområde. Det torde vara nödvändigt att vidare undersökaden mest ändamålsenliga organisationsformen.Åtgärder preciserade mot aktörer inom det öppna innovationssystemet• Koncentrera statliga resurser till köp av nya produkter och till utveckling av detöppna systemets organisation/krav att statliga myndigheter och företag upphandlarmed risk hos nya SME (som i USA).• Övergripande etiskt protokoll som reglerar relationerna mellan kunskaps ochföretagarvärldarna, så att man vågar kontakta och informera varandra.• Skapa en effektiv och kompetent ”one-stop-shopping”-aktör.• Etablera funktionen som tekniska attachéer har utomlands, även i Sverige.Ansvarig: ITPS• Inför skattelättnader för investeringar och vinster i entreprenörsföretag.• Låt framgångsrika entreprenörer använda sina erfarenheter och genom skattelättnadersitt kapital till nya satsningar i en ständigt stegrande framgångsspiral.Ovanstående sex förslag har karaktären av preciserade åtgärder mot det öppnainnovationssystemets aktörer för att stödja dessa och underlätta samarbetet dem emellan.Varje förslag kan bedömas separat och i sitt eget sammanhang Det finns förebilder att taefter från andra länder. Förlaget med tekniska attachéer kommer sig av att dessa finnsförvisso i utlandet men behövs ofta för svenska aktörer i det öppna innovationssystemet.Åtgärder för att utveckla samverkan mellan storföretag och det öppnainnovationssystemet• Låt företag administrera utvecklingssatsningar till högskolor och institut (finskamodellen) eller samla på annat sätt alla pengar på en plats och ge någon ettstrukturansvar för ett område.• Låt etablerade företag agera idébärande entreprenör för goda idéer. Etableradeföretag har ofta en kortare startsträcka genom att de redan har infrastruktur ochmarknadskanaler.• Öppna ett forum där storföretagen kan presentera sina kommande behov så attolika aktörer kan bjuda på att genomföra utvecklingssatsningar.• Utnyttja svenska storföretag som Ikea, storföretagen är både lokalt närvarande påett värdefullt sätt och internationellt.Storföretagens affärsmässiga kompetens, resurser och internationella närvaro Figurerarsom en möjlighet i ovannämnda förslag. En stor del av svensk industris internationellaframgångar beror som bekant på de olika företagens metod att stötta varandra iinledande skeden. Varför inte försöka på ett nytt sätt? Ett av förslagen syftar till att hittaformer för att låta det öppna innovationssystemet leverera utvecklingstjänster åt storföretagen.Tanken är avlägsen idag men realistisk i en situation när det öppna systemetsaktörer fungerar väl såsom i en väl integrerad projektorienterad bransch som t exbyggindustrin.Åtgärder för att utveckla stöd till småföretag• Inrätta SME rådgivningsprogram hos instituten.42

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• SME-samverkan: vad kan vi lära av alla försök som har gjorts? Uppfinn intehjulet igen (jmf Jönköpings fadderverksamhet).• ”Beställarpengar” till SME, eller skatteavdrag för att köpa uppdrag av UoH.• För att småföretagen ska våga utveckla sina affärsplaner med storföretagen gesmåföretagen trygghet så att de vågar: etablera ett etiskt protokoll.• Ta fram anvisningar för internationellt samarbete, visa fallgropar och möjligheter.Små och medelstora företag har ett speciellt förhållande till det öppna innovationssystemet.Möjligen kan man betrakta dem som redan utvecklade innovationsföretag somhar värdefulla erfarenheter av hur det är att driva en innovationsprocess från start.Annars är nog uppfattningen den att de är relativt svaga aktörer vad gäller beställning avFoU gentemot Universitet och högskolor och mot institut. Förslagen ovan speglar merderas post-innovativa problem, än deras koppling till det öppna innovationssystemet.AvslutningFör att summera kan vi säga att detta s.k. öppna innovationssystem är en viktig länkmellan kunskapen och samhällsnyttan. I detta öppna innovationssystem ingår mångaolika aktörer t ex bidragsgivare, idébärande entreprenörer, finansiärer, nätverksorganisationer,inkubatorer, affärsänglar, patentbyråer, myndigheter etc. De skakomplettera varandra och tillsammans bidra till lyckade innovationsprocesser. Dettaställer höga krav på systemets aktörer men även på hur de samverkar till ett lyckathelhetsresultat.Låt oss konstatera att kring tillväxtfrågan råder inga principiella politiska motsättningar.Alla, partier, fack, företag, medborgare vill skapa sann tillväxt och förutsättningar försann tillväxt. Det finns dock uppfattningar om hur snarare än om tillväxt ska skapas. Vi iprojekt- och styrgrupp har även upplevt en stor enighet kring flera av de åtgärdsområdensom diskuterats vid intervjuer och workshops. Vi har upplevt insiktsfullhet, självkritikmen även vilja och intresse av att verka för ett effektivare och mer framgångsrikt öppetinnovationssystem i Sverige. Vi skulle vilja rikta ett stort tack till det stora antal personersom ställt upp på intervjuer, workshops och som på andra sätt medverkat i projektetsgenomförande.Vi hoppas att denna skrift ska uppmuntra till såväl fortsatt diskussion och debatt som startav konkreta åtgärder inom ett angeläget område.43

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga A. Den ”Frankska modellen” och dess beståndsdelarDe ”Frankska Modellen” (efter tidigare forskningschefen på ABB, Harry Frank) har tillkommitutifrån en mångårig erfarenhet av industrialisering av innovationer och innehållersju komponenter. Dessa ingår, utan att sambanden mellan delarna är beskrivna, iprocessen från idé till en kommersiellt gångbar produkt.Uppfinnare /innovatörLedning / stödmentor, affärsängel, sponsorBärandeidéTeamKreativaKunniga“Idévänligt”Kompetent,riskvillig,krävandekundUthållighet /hantera dilemmaPrototypEntreprenörFinansiellt stöd /arbetsroVisionärEldsjäl, PassionDynamisk,LedaregenskaperDen normativa modellen och dess beståndsdelar.Bärande idéDen bärande idén utgör den tekniska och kommersiella hypotes som utvecklas allteftersom.Den kan ha sitt ursprung i tekniken eller marknaden, men måste alltid innehållabåda delar. Uppfinnare / innovatör är den som oftast startar processen.Idebärande entreprenörDen idébärande entreprenören driver arbetet med att förverkliga den bärande idén.Typiska egenskaper är att se den bärande idéns kommersiella möjligheter, vara visionäroch ledare för ett team.PrototypPrototypen spelar en roll i verifikationen av idén. Härigenom säkras den tekniska ochkommersiella relevansen hos idén. En viktig kvalitet hos prototypen är att den utvecklasmed en kompetent, riskvillig och krävande kund.TeamFlera personer behöver delta i den skapande processen. Detta team bidrar medkompetens, resurser och utgör ett socialt system med gemensamma värderingar kring denbärande idén.Ledning / stödTeamet och den idébärande entreprenören behöver relatera sig till en ledande och stödjandeomvärld, såsom mentorer, styrelse, sponsorer, för att orka med det tunga arbetetmed att utveckla och verifiera idén.45

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Finansiellt stöd / arbetsroDet finansiella stödet skapar inte bara resurser utan även arbetsro för idébärandeentreprenör och team.Uthållighet/hantera dilemmaEn viktig kvalitet i organisationen är att kunna strategiskt och taktiskt hantera de hinderoch motstånd som verksamhetsidén väcker. Det måste anses fullkomligt naturligt att varjeinnovation väcker motstånd och denna förmåga att hantera dessa dilemman skapar uthållighet.Detta motstånd kan vara både internt inom företaget och externa marknadsmotstånd.46

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga B. ReferensramDet pågår en del arbete för närvarande inom innovations- och tillväxtområdet. Nedanrelateras några av dessa tillgängliga rapporter och parallella processer:Regeringens proposition 2001/02:2, FoU och samverkan i innovationssystemet.Det pågår nu ett arbete med att ta fram en ny forskningsproposition. I denna tidigare från2001 redovisar regeringen principer för att utveckla behovsmotiverad forskning inom detnationella innovationssystemet och åtgärder för att stärka innovationssystemet. Detredovisas förslag för omstrukturering av industriforskningsinstituten. Här utvecklasförslag för bildandet av holdingbolag vid UoH. Här sker även en bedömning av den verksamhetsom bedrivs av teknikbrostiftelserna.Vår studie fokuserar mer på det öppna innovationssystemet och tar sin utgångspunkt i det(implicita) tillväxtuppdrag det öppna systemet som sektor i ekonomin bör ges. Fokusläggs i detta arbete läggs mer på allmänna organisatoriska krav som därmed bör ställas pådet öppna innovationssystemet. Propositionen pekar konkret liksom detta arbete på behovav åtgärder i gränslandet mellan kunskapssystemet och det öppna innovationssystemet(holdingbolagen och teknikbrostiftelserna),samt på behovet av koncentration och resursförstärkningexempelvis inom sektorn för industriforskningsinstitut.Claes de Neergards utredning: Bättre finansiering för kommersialisering avinnovationer, juni 2004Detta är ett enmansuppdrag från näringsministern till projektledaren att ordna merfinansiering för tidig finansiering av unga innovativa företag. Projektet har genomförtssom en slags förhandling mellan parter inom innovationssystemet och projektledaren.Syftet är alltså att hjälpa unga företag att erhålla riskvilligt kapital. De föreslagnaförändringarna är ett steg på vägen men ingen slutstation. Sju förlag presenteras:• En regional och nationell struktur baserad på teknikbrostiftelserna• Almi fortsätter sitt innovationsstöd men med annan finansiering.• Kickstart Sverige – en typ av fond för tidigt ägarkapital.• Förbättra skattesituationen för riskkapitalinvestorer.• Hitta rätt balans mellan holdingbolag och teknikbroar.• Förenkla och förtydliga industrifondens stadga.• Ökad affärsmässighet i såddfinansiering önskvärd.I sitt arbete har CdN berört ett område som även denna studie pekar ut nämligen egenkapitalförsörjningen.Hans förslag innehåller även den en kombination av organisatoriskaoch resursförstärkande åtgärder. Allmänna utgångspunkter för åtgärderna och problembeskrivningenöverensstämmer med detta projekts. Detta projekt pekar dock på att detbehövs betydligt mer egenkapitalresurser än vad som antyds i de åtgärder som föreslåsovan.VINNOVA: Nationell innovations- och forskningsstrategi för miljödriventeknikutveckling Okt 2003Uppdraget som givits VINNOVA i ett regleringsbrev var att utveckla en nationellinnovations- och forskningsstrategi inom området miljödriven teknikutveckling. Förslagetinnehöll sex delar:47

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?• Stärk kompetensen i svenska innovationssystem för utveckling av hållbaraprodukter och system.• Satsa på tillämpningsområden med svenska konkurrensfördelar.• Kraftsamla och öka samverkan för att främja systeminnovationer.• Demonstrera och pröva teknik som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig.• Öka prioriteten för tvärdisciplinär forskning och forskning inom möjliggörandetekniker.• Stärk det internationella samarbetet.NUTEK: Förslag till strategi för miljödriven näringslivsutveckling. Nov 2003Regeringen gav NUTEK i uppdrag att ta fram en strategi för miljödriven näringslivsutveckling.Den niopunktsstrategi som utvecklades innehåller industriella förslag, såsomt ex förbättra affärsutvecklings- och finansieringsmöjligheterna för miljöinnovationer ochförbättra möjligheterna till samverkan i nätverk och kluster De två projekten ovan genomfördesi samverkan mellan myndigheterna VINNOVA och NUTEK.Claes Roxbergh : Miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport,Augusti 2004Ovannämnda två studier från VINNOVA och NUTEK, föregick den Roxberghska utredningensom föreslår bildandet av SWENTEC, ett nytt statligt bolag som får en samordnanderoll i en nationell kraftsamling på svensk miljöteknik. Bolaget får inledningsvis 10Mkr i anslag via statsbudgeten men ska få större ekonomisk utväxling genom bättresamordning av statens insatser totalt sett.Närings- och utbildningsdepartementet: Strategi för tillväxt genomförnyelse: Innovativa Sverige, Ds 2004:36Detta är en relativt omfattande redovisning av en strategi för tillväxt och förnyelse. Denhar av naturliga skäl en mer övergripande makroorienterad infallsvinkel. Den fokuserarpå ett stort och viktigt samband som våran studie inte går in på direkt nämligen sambandetmellan utbildning i skolan och uppkomsten av god forskning och därmed bärandeidéer. Vår studie tar utgångspunkt i ett givet flöde av bärande idéer från kunskapssystemetoch ställer sig frågan hur effektivt tas de om hand av det öppna innovationssystemetoch hur kan man höja effektiviteten i detta?Studien är till sin presentation utformad mycket pedagogiskt. Den går inte in påorganisatoriska detaljer men presenterar många förslag inom berörda områden.Technopolis: Effekter av svenska kompetenscentra. Juli 2004Studien koncentrerar sig på att utvärdera de kompetenscentra som byggts upp runtuniversitet och högskolor i Sverige. Dessa:• finansieras av normalt tre parter: företag, högskola och stat,• innehåller långa kontrakt,• skapar nya strukturer på utbildningsplatserna, och ställer därmed krav på högskolan,• arbetar interdisciplinärt och problemorienterat i sin forskning vilket genererarhorisontellt nätverkande med institutionerna, samt• bygger nätverk med industrin.I första hand synes detta vara ett sätt att höja produktiviteten i forskningen. Denakademiska produktionen stiger. Industrins problem inspirerar forskningen att bli mertillämpningsorienterad så att flödet av bärande idéer ökar. Industrirelevansen i forsk-48

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?ningen ökar. Inom vissa forskningsområden fall kan dessutom kritisk massa uppnås.Forskning och tillverkning behålls i ökad grad i Sverige. Kompetenscentra har även visatsig kunna betjäna mindre och medelstora företag. Någon uppskattning av det ekonomiskavärdet har inte gjorts och kan kanske heller inte göras. På basis av grova bedömningar hardessa enligt utredarna mer än väl betalat sina kostnader i form av de immateriella värdensom skapats genom att förbättra det svenska innovationssystemet.Exempel på övriga centrala arbeten och processer som pågår/avslutats:• VINNFORSK - VINNOVAs förslag till förbättrad kommersialisering och ökadavkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor. VP 2003:1.1.• VINNOVA- Betydelsen av innovationssystem. Utmaningar för samhället och förpolitiken. VFI 2002:1 Thomas Andersson, Ola Asplund, Magnus Henrekson.• Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) projekt: Samverkan för tillväxt -teknikutveckling i en omreglerad värld.• Teknisk Framsyn (IVA)• Högskoleverkets kvalitetsuppföljningar av t ex forskarskolor och samverkansuppgiften.• Riksrevisionens arbete: Samverkan och kommersialisering inom den långsiktigaenergipolitiken.• Riksrevisionens granskning: Styrningen av högskolans samverkan med näringslivet.• Utveckling av tillväxtföretag i Norden. Projektet drivs gemensamt av de tekniskvetenskapligaakademierna i Danmark (ATV), Norge (NTVA och SINTEF,Stiftelsen for industriell og teknisk forskning, i samverkan) och Sverige (IVA).• IKED rapport åt Svenskt Näringsliv: Från forskning till nya affärer och företag.• Samverkan för tillväxt (NUTEK, ISA och VINNOVA): Vår syn på tillväxt! Engrund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi.49

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga C: Den öppna innovationsorganisationens aktörerExempel på stöd till entreprenörer: kompetensstöd, bidrag och finansiärerStödALMI FöretagspartnerCONNECTEnergimyndighetenHandelskamrarnaHoldingenheterIndustrielltUtvecklingscentrum(IUC)VerksamhetsidéALMI Företagspartner arbetar över hela Sverige och verksamheten bedrivs i21 regionala bolag. Målet att skapa tillväxt och förnyelse i det svenskanäringslivet genom finansiering och affärsutveckling. ALMI erbjuderfinansiering och affärsutveckling till innovatörer, nya företag och till redanetablerade företag som vill utvecklas. ALMIs roll är att kompletteramarknaden. ALMI kan följa entreprenören och företaget hela vägen från denförsta idén till ett lönsamt företag. Man samarbetar med andra aktörer somt ex Stiftelsen Innovationscentrum, NUTEK, Nyföretagarcentrum ochkommunernas näringslivsenheter. Man samverkar även med privata aktörersåsom banker och riskkapitalbolag.Inom ALMI är man 500 medarbetare där flertalet är konsulter och rådgivare.Idag har ALMI drygt 12 000 lån och en lånestock på 2 600 Mkr. Man harungefärlig nyutlåning på 900 Mkr.CONNECT ska stimulera utvecklingen av tillväxtföretag i Sverige genom attsammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Verksamheten drivsi regionala nätverk där personer med erfarenhet från olika kompetensområdendeltar med tid och råd i CONNECTs aktiviteter. Exempel på sådanapersoner är entreprenörer, revisorer, advokater, management- ochmarknadskonsulter samt riskkapitalister. Nätverkens finansiering kommerfrämst från medlemsavgifter, avgifter på partnerpaket samt avgifter föraktiviteter. I början av 2004 fanns åtta regionala nätverk med totalt 19kontor/noder där totalt 2300 erfarna personer stöttar i nätverk.CONNECT Sverige håller samman de regionala nätverken och ansvararäven för aktiviteter på riksplanet i samarbete med nätverken samt hjälper nyanätverk att komma igång. CONNECT Sverige är under 2004 i huvudsakfinansierat av Svenskt Näringsliv och Industrifonden.Energimyndigheten stöttar pilot- och demonstrationsanläggningar där nyteknik prövas. Man stöttar även teknikupphandlingar. Energimyndigheten gerockså praktisk hjälp och i vissa fall även stöd vid ansökningar till EU:s olikaenergiprogram.De 12 svenska handelskamrarna är obundna näringslivsorganisationer föralla företag, i alla storlekar, i en region eller län. Medlemmar är allt från destörsta världsomspännande företagen till små, kunskapsintensiva spjutspetsföretag.Uppgiften är att verka för att företagen i regionen får bästamöjliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet. För att åstadkomma dettaverkar man framförallt inom tre områden: näringspolitik, nätverkande ochservice till medlemmar.Elva holdingbolag har bildats vid olika universitet och högskolor. Iforskningspropositionen (prop 2001/02:2) konstateras att regeringen hartillskjutit ett kapital om sammanlagt 64 miljoner kronor med en fördelning pårespektive bolag på 4–10 miljoner kronor.De 19 svenska IUC-bolagen ägs av näringslivet i de regioner där de verkar.IUC kopplar samman idéer, kunskap, kapital samt företag av olika storlekarför att skapa nya produkter och nya företag. Dessutom har man omfattandeprogram för kompetensutveckling och utbildning i vissa regioner.Under IUC:s paraply ges småföretagare möjligheter att nyttja storföretagsresurser och kontakter, få tillgång till projektledare, hitta riskvilligt kapital,möta forskare och offentliga myndigheter mm. Resultatet ska bli industriellförnyelse och hållbar tillväxt i regionerna.51

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?StödIndustrifondenInkubatorerInnovationSverigeLänsarbetsnämndenNordiskInnovations-CenterNorrlandsfondenNUTEKNyföretagarcentrumVerksamhetsidéIndustrifondens affärsidé är att som aktiv medfinansiär erbjuda tillväxtkapital,kompetens och nätverk till svenska framtidsföretag. Industrifonden förvaltartotalt ca 3,5 miljarder SEK, varav 1,9 miljarder är investerade.Industrifonden bidrar inte bara med pengar utan också med kunskap,erfarenhet och nätverk. Industrifonden kan även gå in som aktiva ägare,vilket ger ett djupare engagemang och bättre möjlighet att påverka verksamheten.Industrifonden investerar i de flesta faser: sådd, start-up, utveckling ochexpansion, och i de flesta branscher: IT, life science och industri. Industrifondeninvesterar dock inte i renodlade handels- och tjänsteföretag.Målet för en inkubator är att erbjuda en dynamisk process för utveckling avmänniskor, affärer och företag. Inkubatorn bistår entreprenörer med aktiv ochanpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiellanätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice.VINNOVA driver på uppdrag av regeringen ett nationellt inkubatorprogram,med en pilotverksamhet som satsar 26 MSEK under ett år. Det slutligaförslaget från VINNOVA omfattar en satsning på 250 miljoner kronor per år itio år. Inkubatorerna ska hjälpa till att hitta riskkapital och rådgivning, hatydlig koppling till högskola, universitet eller forskningsinstitut med företagarinriktningsamt ha goda kontakter med näringslivet. Teknikbrostiftelserna ärviktiga partners i pilotsatsningen.Innovation Sverige startades i samarbete mellan Stiftelsen Innovationscentrumoch ALMI Företagspartner med det uttalade syftet att utveckla godaidéer till framgångsrika produkter eller tjänster. Verksamheten bedrivs genomregionala innovationscentra inom eller i nära anslutning till det regionalaALMI-bolaget under varumärket Innovation Sverige, med regional tillhörighet.Det finns ett innovationscentrum i landets samtliga län och tanken med denlokala närvaron är att underlätta för innovatören att dra nytta av tjänsterna.Länsarbetsnämnden är myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor i länetoch har som uppgift att samordna verksamheten för alla arbetsförmedlingar ilänet. Genom arbetsförmedlingarna kan personer få stöd för att starta ochförverkliga företagsidéer. Det innebär ett länsövergripande ansvar förledning, utveckling och uppföljning av verksamheten.Nordisk InnovationsCenter är en institution under det Nordiska ministerrådetoch är resultatet av sammanslagningen av NordTest och Nordisk Industrifond.För att få finansiering från Nordisk InnovationsCenter ska projektet varaett aktivt samarbete mellan tre nordiska länder. Nordisk InnovationsCenterfinansierar inte produktutveckling.Norrlandsfonden erbjuder lån för nyetablering, utveckling och expansion tillfrämst små och medelstora företag med tillverkande eller tjänsteproducerandeaffärsinriktning. Verksamheten omfattar samtliga län iNorrland.NUTEK bildar tillsammans med ALMI Företagspartner AB ett gemensamtkompetenscentrum för entreprenörskap, företagsutveckling, finansiering ochregional näringslivsutveckling. NUTEK kan ge villkorslån och bidrag till nyateknikbaserade företag och innovatörer, så kallat såddkapital.NyföretagarCentrum startas på lokalt initiativ och finansieras genom attlokala krafter engagerar sig. Med hjälp från ett NyföretagarCentrum kan densom funderar på ett eget företag få kostnadsfri, objektiv och konfidentiellrådgivning. I NyföretagarCentrum är det lokalt näringsliv på varje ort som tillhuvuddelen bidrar med kunskap, engagemang och finansiering.Det finnsidag drygt 80 NyföretagarCentrum i Sverige. 15 000 personer fick därkostnadsfri, konfidentiell och objektiv rådgivning under förra året. Av dessastartade 4 500 företag efter rådgivningen. Varje NyföretagarCentrum harerfarna rådgivare och en styrelse med förankring hos det lokala näringslivet,kommunen och myndigheter.52

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?StödStiftelsenInnovations-Centrum (SIC)Stiftelsen förStrategiskForskningStockholmInnovationArenaTeknikbrostiftelserVerksamhetsidéStiftelsen Innovationscentrum, SIC, är en statlig stiftelse med uppdraget attstödja affärsmässigt intressanta innovationer. SIC stöder innovatörer, viaInnovation Sverige i samarbete med ALMI Företagspartner, med finansielltkapital i form av kreditgivning och bidrag samt intellektuellt kapital i form avrådgivning och nätverk. Stiftelsen tillkom 1994 på initiativ av regeringen ochlyder under Näringsdepartementet. Stiftelsen förfogar över ca 200 Mkr somska fördelas fram till halvårsskiftet 2004.Stiftelsen för Strategisk Forskning bildades 1994 med medel från de tidigarelöntagarfonderna. Stiftelsekapitalet var 6 miljarder kr. Stiftelsen har till ändamålatt stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning, somstärker den svenska konkurrenskraften. Detta sker genom program därforskningsinstitutioner och företag samverkar. Trots att 5,4 miljarder krbetalats ut fram till september 2003 har kapitalet vuxit till 8,7 miljarder kr.Budgeten för nya åtaganden 2003 - 2005 är preliminärt 500 milj kr/år.Stiftelsens verksamhet får på sikt medföra att kapitalet förbrukas.Stockholm Innovation Arena (SIA) är en web-baserad vägvisare som lederdig som idébärare rätt bland Stockholms innovationssystem. Med idébärareavses de individer som bär på idéer, som skulle kunna vidareutvecklas ochkommersialiseras. Denna webbplats ska göra det enklare för dig att finna deresurser, både privata och offentliga, som kan hjälpa dig på vägen mot attförverkliga dina idéer. Bakom plattformen står Länsstyrelsen i Stockholmslän, Stockholms Näringslivskontor, Teknikbrostiftelsen i Stockholm ochStiftelsen Innovationscentrum.Landets sju Teknikbrostiftelser inrättades 1994 med uppgift att ökakunskapsutbytet och samarbetet mellan universitet/högskolor och näringsliv.Teknikbroarna finansierar samarbete mellan företag och universitet samtkommersialisering av forskningsresultat. Teknikbrostiftelsen kan finansieranystartade bolag med riskvilligt ägarkapital, som hel- eller delägare.Ambitionen är att etablera och utveckla företaget till en affärsmässig struktur,strategi och finansiell plattform. Stiftelserna bildades november 1993 genomregeringsbeslut och ska upphöra den 31 december 2007, då stiftelsernasförmögenhet återgår till staten. Vid grundandet tillfördes stiftelserna kapital iform av aktier, som innehades av Näringsdepartementet, till ett värde motsvarandesammanlagt en miljard kronor. Stiftelserna gavs i uppgift attförvalta sin förmögenhet så att den bibehålls realt intakt över tiden fram till2007. Till följd av börsutvecklingen hade dock stiftelsernas sammanlagdakapital nästan fördubblats vid årsskiftet 2000/2001.VINNOVA Verket för innovationssystem (VINNOVA) inrättades den 1 januari, 2001.VINNOVA:s uppgift är att initiera och finansiera behovsmotiverad FoU tillstöd för innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. Stöd gestill FoU inom bl.a. teknik, transporter, kommunikation, arbetsliv ocharbetsmarknad. VINNOVA stödjer också att ny kunskap tas till vara ochomsätts i produkter, processer, tjänster, utvecklande av arbetsorganisation,arbetsmiljö och regelverk. Verksamheten ska svara mot näringslivets ochdelar av det övriga samhällets behov. Prioriterade områden är bl.a. bioteknik,IT, materialteknik och forskning till stöd för en hållbar utveckling. VINNOVAhar en budget för 2003 på cirka 1,1 miljarder kronor.53

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Teknik- och forskningsparker(källa: hemsidor och Swedepark, maj 2004)OrtTeknik- ochforskningsparkVerksamhetsidé / ProfilområdenBorlänge Teknikdalen Genom projektstöd och infrastruktur främjas forsknings- ochutvecklingsarbete samt utbildning på hög nivå inom teknikområdeti Dalarna och Bergslagen. Man verkar för ett fördjupatsamarbete mellan företag, Högskolan Dalarna, forskningsorganisationeroch samhällsorgan. Fokusområden:- Transport & kommunikation- Materialförädling- UpplevelseindustrinGävleGöteborgGävleTechnology ParkChalmersInnovationChalmersTeknikparkLindholmenScience ParkSahlgrenskabiomedicinskaInfrastruktur, lokaler och tjänster för att stötta entreprenöreroch uppstartsföretag inom IT och teknik, med fokus kring IT,Geografisk IT, mobil kommunikation och wireless, intelligentafastigheter och bredband.Chalmers Innovation erbjuder tjänster som förkortar tiden tillmarknad för nystartade, teknikbaserade företag. Erbjudandet,Kapital, Kompetens och Kontor, riktar sig främst till nystartadeteknikbaserade groddföretag från universitet och högskolorsamt avknoppningar från Göteborgsregionens industriföretag.Lokaler för högteknologiska företags närsamverkan medChalmers Tekniska Högskola för tillämpad forskning ochinnovativ produktutveckling.Syftet är att skapa ökad innovationskraft, internationellkonkurrensförmåga och tillväxt för hela regionen. Geografisktsamlat kluster av världsledande aktörer inom näringsliv, institutoch akademi. Fokusområden är mobil kommunikation,intelligenta transporter och modern medieindustri, alla medintresse för avancerad användning av informationsteknik.Stöder kommersialisering och affärsutveckling genom atterbjuda en god tillväxtmiljö för forskningsanknuten biomedicinskaffärsverksamhet.Halmstad Teknocenter TeknoCenter erbjuder en utvecklande miljö förhögteknologiska och kunskapsintensiva företag. Företagenshuvudinriktning är produktutveckling inom exempelvismekanik, materialteknik och elektronik.JönköpingKalmarScience ParkJönköpingKalmar ScienceParkScience Park Jönköping erbjuder intra- och entreprenörer enkunskapsintensiv plattform och infrastruktur. Science ParkJönköping innehåller incitament till kreativa möten ochprocesser mellan näringsliv och högskola i syfte att skapa nyaaffärsområden och ny näringsverksamhet.Kalmar Science Park vänder sig till företag och organisationerverksamma inom bioteknik, informationsteknik och telekom.Genom medlemskap i Kalmar Science Park blir företagen endel av ett omfattande nätverk - av företag, högskolor,näringslivsorganisationer och offentliga organisationer.Karlskrona TelecomCity TelecomCity är en internationellt ledande utvecklingsmiljöinom infokom, med fokus på telekommunikation. I nätverketsamverkar en rad världsledande företag med högskola ochsamhälle, för tillväxt, lönsamhet, framgångsrik utbildning ochforskning i en mjukare miljö.KarlstadInova ScienceParkKontaktverksamhet Näringsliv- Högskola. Stöd till projekt-,affärs- och företagsutveckling. Programområden skogsindustri,IT och miljöfrågor.54

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?OrtKristianstadLinköpingLuleåLundTeknik- ochforskningsparkKrinova ServiceABMjärdeviScience ParkAurorumScience ParkCentekIdeonVerksamhetsidé / ProfilområdenKrinova Science Park är en mötesplats för HögskolanKristianstad, dess studenter och näringslivet. Målet är attomvandla ny kunskap och nya idéer till nya produkter, tjänsteroch företag med tillväxt och nya arbetstillfällen. Profilområdenaär polymerteknik, miljöteknik, IT-utveckling och utbildning.Huvuddelen av de drygt 170 företagen och de över 4 500anställda är verksamma inom ett antal kompetensområden ivärldsklass; telekommunikation, programvaruutveckling,elektronik, hemkommunikation och fordonssäkerhet.72 företag med drygt 600 anställda. IT/Telecom och programvaruutvecklingi världsklass kännetecknar företagen i parken.Aurorum Science Park erbjuder ett stort antal funktioner ochaktiviteter för skapande, utveckling och etablering avinnovativa företag.Centek är ett rådgivande konsultföretag som arbetar medutbildning och utveckling. Centek ägs av Luleå tekniskauniversitet samt Luleå och Piteå kommuner. Verksamhetendrivs helt affärsmässigt.Ideon bildar tillsammans med Lunds universitet ett centrum förhögteknologi i södra Sverige. Företag inom bl a data- ochelektronik, IT, bioteknik, medicin, kemi, livsmedelsteknologioch bioteknik.Teknopol Teknopol AB arbetar för ökad tillväxt i södra Sverige genom attstärka kontakterna mellan universitet/högskola och näringsliv.Teknopol arbetar med utveckling av forskningsbaseradeaffärsidéer till nya företag, genom affärsrådgivning, finansielltstöd, nätverk med mera. Teknopol ägs av Lunds universitetsutvecklings AB, Teknikbrostiftelsen i Lund och Almi FöretagspartnerAB.Malmö Medeon Medeon Science Park är placerad i direkt anslutning tillUniversitetssjukhuset MAS. Stark profil inom läkemedel, bioteknik,medicinsk teknik och rehabilitering.NorrköpingRonnebySkövdeStockholmPronovaKnowledgeEcology &Science ParkSoft CenterRonnebyGothia ScienceParkKista ScienceCityProNova Science Park är en framtidspark för entreprenöreroch kunskapsföretag mitt i Norrköping. I nära samarbete medLinköpings universitet och Campus Norrköping drivsentreprenörskapsprogram och startmiljöer utvecklas för nyaföretagare.Produktutveckling, affärsverksamhet, utbildning och forskninginom IT-området. Särskild inriktning på utveckling av mjukvaramed praktiska tillämpningar för hela samhället.Gothia Science Parks profilområden är humanteknik ochprogramvaruutveckling inom områdena e-business (affärsintegration),simuleringsteknik och interaktiva medier samt IT ivård och hem, i nära samarbete med Högskolan i Skövde.GSP Entro - School of Entrepreneurship - hjälper kunskapsbaserade,högteknologiska företag att komma igång. GothiaScience Park erbjuder också etablerade företag lokaler ochtillgång till den spetskompetens som finns i parken.Kista Science City har en stor del av den svenska IT-industrinmed företag såsom Ericsson, Nokia, IBM, Microsoft ochHewlett Packard. Över 700 företag med sammanlagt 29.000anställda. Intel har startat ett Solution Center i Kista. Electrum iKista Science City är ett kompetenscentrum med uppgift attfrämja en aktiv samverkan mellan högskola, forskning ochindustri inom IT-området. Ett stort IT-universitet har invigtsunder april 2002. Ett supportsystem för startups, KistaInnovation & Growth, har officiellt invigts under juni 2002.55

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?OrtSöderhamnUmeåUppsalaVästeråsTeknik- ochforskningsparkNovumForskningsparkStockholmsTeknikhöjdSoft CenterSöderhamnUminovaScience ParkStuns / CampusUppsalaTeknikbynVästeråsTechnology ParkVerksamhetsidé / ProfilområdenBiomedicinsk akademisk forskning, utveckling, utbildning.Drygt 30 företag med ca 500 anställda inom biomedicin, bioteknik,läkemedel, odontologi, medicinsk teknik, laboratorieteknik,service och support. Karolinska Institutets södracampus, Huddinge Universitetssjukhus, Södertörns högskolaär belägna i området. Novum Forskningspark erbjuderfunktioner för kommersialisering av teknikbaserade affärsidéeroch utveckling och etablering av kunskapsintensiva företaginom Life-Science.Affärsmässig värdering av forskningsresultat och stödinsatserför utveckling av nya produkter och processer ur högskoleforskningeni Stockholm. Stimulera affärs- och företagsutvecklingoch öka tillväxten i små och nystartadeinnovationsföretag inom Teknikhöjden.Kunskapsintensiva företag, huvudsakligen med IT-inriktningArbetar för en konstruktiv och framsynt teknikparksutveckling iregionen. Tyngdpunkten i verksamheten ligger inom områdenabio-, miljö- och medicinsk teknik, livsmedelsteknik, data ochelektronik samt informationsteknologi.Utveckla Uppsalaregionens förutsättningar som kunskapsregioni svenskt och internationellt perspektiv. Stöd tillkunskapsinriktade företag. Etablera kontakter mellan forskningoch näringsliv.I teknikbyn finns företag som har sin verksamhet inomelektroteknik, datateknik, energi- och miljöteknik, high-techhumaniora/ kultur samt vård och omsorgsutveckling. Samtligaområden är avspeglade inom grundutbildning och forskningvid Mälardalens högskola. I dagsläget är 162 företag med1136 medarbetare etablerade i Teknikbyn.Växjö Vidéum Videum Science Park har ett 70-tal företag. En stor andel avföretagen är framstående inom IT-sektorn. Videum SciencePark erbjuder en rad funktioner och aktiviteter för att skapaoch utveckla företag.Örebro NetCity Örebro Utvecklingscentrum för företag och projekt inom it-områdetmed inriktning mot elektronisk handel och logistik. Samverkanmed Örebro universitet och övrigt näringsliv inom Örebrokommun. Idag finns 30 företag med drygt 200 anställdaetablerade på NetCity.56

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?IndustriforskningsinstitutKälla IRECO m fl 2004Industriforskningsinstituten finansieras gemensamt av näringslivet, KK-stiftelsen ochstaten. De bedriver forskning inom en viss bransch eller inom ett visst område och utgören viktig resurs som kunskapsöverförare mellan kunskapssystemet och det industriellasystemet, bland annat till de små och medelstora företagen.Acreo ABCBI, Cement och Betong InstitutetElforskESBRIGlafo, GlasforskningsinstitutetIFP SICOMP ABIM, Institutet för MetallforskningImego, Institutet för mikroelektronik i GöteborgIVF Industriforskning och utvecklingIVL Svenska MiljöinstitutetJTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknikKorrosionsinstitutetMEFOS - Metallurgical Research InstituteSanta Anna IT Research Institute ABSBI, StålbyggnadsinstitutetSCI, Svenska KeraminstitutetSICOMP, Swedish Institute of CompositesSICS, Swedish Institute of Computer ScienceSIK - Institutet för Livsmedel och BioteknikSIQ, Institutet för KvalitetsutvecklingSITI AB, Svenska IT-institutetSkogForsk Stiftelsen Skogsbrukets ForskningsinstitutSP Sveriges Provnings- och ForskningsinstitutSTFI-PackforskSwedish LCD CenterSvenska Gjuteriföreningens Service ABTräforskTrätek Institutet för träteknisk forskning, ABViktoriainstitutet ABVärmeforskYKI, Ytkemiska InstitutetÅngströmslaboratorietSICOMP, Swedish Institute of CompositesKistaStockholmStockholmStockholmVäxjöMölndalStockholmGöteborgMölndalStockholmUppsalaStockholmLuleåLinköpingStockholmGöteborgPiteåKistaGöteborgGöteborgStockholmUppsalaBoråsStockholmBorlängeJönköpingStockholmStockholmGöteborgStockholmStockholmUppsalaPiteå57

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga D. Ett räkneexempel på det öppna innovationssystemetskapitalbehovEn tillväxt på 0,5 % motsvarar ca 10 mdkr per år i tillväxt av BNP. Detta får ses som enproduktionsökning i Sverige mätt i förädlingsvärde. Vi föreställer oss att det öppnainnovationssystemet varje år ”levererar” väl fungerande nya affärer med ett förädlingsvärdeav 10 mdkr per år, givetvis i konkurrens med all annan privat och offentlig verksamhetsom slåss om resurserna.Av detta förädlingsvärde går normalt cirka 70 % till löner och cirka 30 % till kapitalägarna,den s.k. kapitalandelen. Denna kapitalandel är summan av räntan på lånat kapitaloch vinst till dem som äger eget kapital dvs. aktiekapital. Omsättningen hos dessa företagligger kanske på nivån dubbla förädlingsvärdet, ett riktvärde för hela näringslivet, det villsäga 20 mdkr.Vi ägnar oss nu åt kapitalandelen. De företag som kommer ut ur denna verksamhet ärfungerande normala företag. Deras finansiering består till 60 % av lånade medel och till40 % av aktiekapital.Om 30 % (kapitalandelen) enligt ovan går till kapitalägarna så motsvarar detta 3 mdkr (30% av 10 = 3 mdkr). Om vi räknar med att riskkapitalet vill ha normala cirka 10 %avkastning före skatt utöver över långa räntan, innebär det att genomsnittliga kapitalprisetblir 0,6 x 0,05 + 0,4 x 0,15 = 0,09 dvs 9 %, om långa räntan är 5 %. Med dessa siffrorsom riktvärde får vi fram att det totala kapitalet i produktionen är ca 33 mdkr (3mdkr/0.09 = 33 mdkr) varav det lånade är 20 mdkr och 13 mdkr är eget kapital (60 %resp. 40 % x 33 = 20 mdkr resp.13 mdkr). Detta egna kapital på 13 mdkr är vad kapitalägarnahar (kvar, är väl bäst att tillägga) i form av eget kapital. Det egna kapitalet ”får”som ersättning, eller som vinst, 13 x 0,15 = 2 mdkr i vinst, resten, 1 mdkr går till långivarna.När kapitalägaren värderar sina aktier i ett företag som generar en vinst av 2 mdkr kanhan kanske påräkna en vinstmultiplikator av låt oss säga ganska modesta 10. Därmedskulle ovanstående företag vara värda 20 mdkr (2 x 10 = 20 mdkr).Om kapitalägarens investeringar i de framgångsrika projekten är 13 mdkr och denne får20 mdkr i form av aktievärde för dessa, har kapitalägaren råd att förlora 7 mdkr i demindre framgångsrika projekten innan det hela blir en förlustaffär för denne, med dessasiffror, märk väl (20 - 13 = 7 mdkr).Det är ju som alla vet riskabelt att satsa i nya verksamheter. Med hänsyn till att det kan taflera år innan man vet om en affärsidé blir lönsam eller inte måste kalkylen medgeutrymme för förluster på vägen. Med väl fungerande riskdelningskonsortier kan dessarisker fördelas jämnt mellan ingående placerare och aktörer. Systemet är dock i sin helheti någon slags jämvikt så länge värdeökningen täcker kapitalförlusterna. Vad som ävenframgår av räkneexemplet är att beloppen är ganska betydande om ambitionen är attskapa tillväxt av någon betydenhet rent nationellt – vi talar alltså om 10-tals miljarder krper år i riskbärande kapital för 0,5 % ytterligare tillväxt.Man förstår även av denna kalkyl att det kan vara mycket värt att ha ett effektivt öppetinnovationssystem med resursstarka, kompetenta och rationella aktörer. Effektivitetenligger alltså i att snabbt vidareutveckla bra idéer och sortera bort mindre bra. Systemetbör i sig sträva efter kostnadseffektivitet t ex genom skalekonomier, samverkan etc.59

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Vi utgår ifrån att det svenska öppna innovationssystemet genererar produktiv verksamhetefter några år av investeringar. Det investeras riskkapital som sedan kan realiseras såsomett värde för den som har investerat. En riskkapitalist investerar i ett företag för att vid enlämplig tidpunkt därefter kunna värdera sin del av företaget till minst samma belopp.Synsättet gör ingen skillnad mellan om kapitalet är offentligt eller privat, bara attrationaliteten finns där, att investeraren får tillbaka sina investeringsmedel, gärna medavkastning. Kalkylen görs dock medvetet mycket enkel för att får en känsla för beloppen idetta sammanhang.60

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga E. Sammanställning av idéer och synpunkter frånintervjuerTema B: Stödaktörer• Fragmenterat. Små holdingenheter, mångabreda universitet/högskolor, mångaöverlappande stödaktörer• Samordna resurser, tydliggör roller ochansvar och etablera stafettänk• Engagera erfaret folk – affärsänglar, ledare• Skapa professionella aktörer längs process,• Långsiktighet – ej tidsatta strukturerTema A: Växelverkan öppet / slutet• Skapa marknad för idéer:Licensieringslösningar, idébörs, inverterandesprångbrädor• Storföretag omfattas också av öppna system– konkurrenter, bidrag etc.• Nu samverkar storföretag och stat på ett nyttsätt. Företag i koncerner måste motiverasatsningar i Sverige.Kunder / Marknad• Myndigheter kan vara informationsspridare avny teknik / kunskap• Skapa upphandlingsdrivna produkter - vilkaframsynta kunder finns?• Offentlig upphandling som kund – I USA skall2,3% gå via nystart• Riskvilliga kunder kan gå samman för störreupphandlingar• Finansiera behovsmotiverad forskning viastora beställare, exemplet Nokia.Tema C: Gränssnitt högskola / affär• Att föra idéer från universitet till affär: Incitament,Meriteringsstruktur, Gränsöverskridande individer• Skapa struktur på högskolor om man skall ta överkommersialiseringsansvar• Entreprenörskolan på Chalmers är en bra form. Mångakontakter/nätverk• Hur skapas bryggor? Hur skapas sug? Få in affärstänki universitet.Entreprenören / Team• Sluta utveckla – sälj! Tillväxt skapas genomproduktion, inte utveckling• Ingenjörer behöver också affärsmässig kompetens• Princip: Bliv vid din läst! Skapa istället team och gedem strukturkapital att utnyttja (inkubatorer)• Övergången uppfinnare till entreprenör• SME behöver ofta hjälp inför export – språk och design(inom bioenergi)Produktionskunnande• Säkra kompetensen: från prototyp till lönsam produkt• Säkra produktionskunnande – bli kompetentupphandlareMakro: attityder och inriktning• Attityd och regler som visar att företagande äruppskattat – skapa idoler• Utgå från nationell industriell struktur vid FoUsatsningar– mindre regionalt• Utnyttja möjligheten att bli länken mot östInstitut• Fungerande institut kompletterar forskningoch företag.• Svaga institut idag - sälj er!• Vem skall utföra behovsmotiverad forskning? IOECDländer är det institutslikn. funktioner• Sträva efter internationell toppklass• Strukturarbete pågårOffentlig Finansiering• Mer statliga medel för tidig försådd- göra idéer riskkapitalfäiga- skapa ett konjunkturokänsligt system• Idé med tre nationella finansieringsfonder• Vem skall betala behovsmotiverad forskning?”Lucka mitt i spelplanen”• Resurser bör oavkortat gå till företag / fältet• Strukturförändring har hindrat offentligfinansiering• Hur motivera ”förbrukningsfonder” – hurberäknas samhällsnytta av satsningar?• Svag uppföljning av forskningssatsningar, vadde gett i kommersialiseringPrivat Finansiering• Kortsiktigt riskkapital, brist påsåddfinansiering• Idéer för att attrahera kapital till svenskafonder – kommanditbolag och privatainvestorer• Svagt utvecklad riskkapitalsida inomenergiområdet61

Bilaga F. Workshop 1: Växelverkan mellan storföretagenoch det öppna innovationssystemetNuläge:STORFÖRETAG SOMMARKNAD / KUNDSTORFÖRETAG SOMIDÉKÄLLA:AVKNOPPNINGINTER-NATIONALISERINGSTORFÖRETAGENoch UNIVERSITETENSTORFÖRETAGENoch DET ÖPPNASYSTEMETSTORFÖRETAGENSOM STÖD FÖRSME/INNOVATÖRERSTORFÖRETAGSOM MOTTAGAREAV IDÉER• Storföretag agerarkrävande / riskvillig kundtill entreprenörsföretag.•Storföretag tar ofta inkonsulter / specialisterför mer eller mindrespecialiserad FoU. Härfinns stora möjligheterför tjänsteinnovatörer tillinternationellspecialisering•Storföretag sätterstandards för nyamarknader•Storföretag inkorporerarett affärsstrategisktsammanhang somentreprenörsföretag drastill•Teknikupphandling harupphört på den civilasidan•Storföretag upphandlar/ RFQ:er för nyasystem/komponenter tilletableradesystemleverantörer somi sin tur kontaktarentreprenörsföretag.•Storföretagen har enbetydande roll att föra utidéer på marknader (dehar kanalerna)•Storföretagen leasarproduktion och tapparfeed-back• Storföretagen är ejintresserade avavknoppning•Varför skall storföretagstödja idéer föravknoppning?•Storföretag utvecklarprodukter genomavknoppning om ej iegna snäva sortimentet•Storföretag bidrar tillspinoffs på sina egnavillkor•Endast sällan knopparstorföretag av idéer tilldet öppnainnovationssystemet•Avknoppningar skeridag genom avskedande/ neddragningar• Storföretagen ärintresserad av attbygga upp lokalverksamhet(utomlands) medsvenskt kunnande.•Storföretagen tänkerinternationellt, inte påSverige•Det öppnainnovationssystemet iSverige är intetillräckligtinternationelltorienterat•Det Svenska öppnainnovationssystemethar ”systersystem” iutlandet• Storföretagen ärkvalificeradebeställare av resultatfrån FoU-systemet•Storföretagen agerarstöd vidbehovsinriktadforskning•Universiteten är ejmålinriktade i sinforskning•Storföretag ärmottagare av FoUsystemetsprodukter(människor, resultat)•Storföretagen ärkravställare påforskning – det skeridag sedan många år,där gemensammasamarbetsprojekt oftaär effektivast•Det öppna systemetlyssnar dåligt och ärtrögt•Aktörerna i det öppnasystemet vet inte vadstorföretagen gör ellervill•Det öppna systemetfungerar inte som ettsystem•Öppna systemet ärfragmenterat•Öppna systemet ärsvårt att hantera förentreprenören•Storföretagen hittarinte heller rätt i detöppna systemet•Storföretagen ställeringa krav på detöppna systemet•Det öppnainnovationssystemet iSverige vill i för storutsträckning arbeta påegna villkor•Fria aktörer möter ettmoment 22 i detöppnainnovationssystemet•Storföretag ärbollplank vidlicensieringsaffär•Storföretag ärdraghjälp för nyamarknader•Storföretagen är enviktigkunskapsspridare –där finns båderesurser ochkompetens (viktigaingredienser förinnovationsutveckling)•Storföretagens”riskvilliga” kapital harminskat•Storföretag är trögt,vad gäller externainnovationer•Innovatörer är räddaför storföretagen•Systemintegratörer ären bristvara•Underlevenantörensroll i det öppnasystemet ej definierat•Det öppna systemetär en fiskdamm, attfiska bra idéer i.•Det öppna systemetär en källa till nyaprodukter ochproduktförnyelse•Storföretag köpersmå företag somutvecklas. Det är bra,för det driver fram nyaidéer.Vision:STORFÖRETAG SOMMARKNAD / KUNDSTORFÖRETAGSOM IDÉKÄLLA:AVKNOPPNINGINTERNATIONALISERINGSTORFÖRETAGochUNIVERSITETENSTORFÖRETAGEN och DET ÖPPNASYSTEMETSTORFÖRETAGENSOM STÖD FÖRSME/INNOVATÖRERSTORFÖRETAGSOMMOTTAGARE AVIDÉER• Staten finansierarlångsiktiga strategiskasatsningar. Resten fårklara sig på lönsamhet•Storföetagen bordevara riskvilliga kunderför att göra bra idéer/produkter bättre•Styrmedel skall skapadrivkrafter: styrmedelinternaliserarexternaliteter, d v stydliggör kostnadersom annars inte syns.•Koppla ihopstorföetag med detpublika systemet föratt skapa nya typer avprodukter som kräver”samhällsmedverkan”•Storföretagen ”tryckerner” marknadsdrivnainnovationer genomsinaunderleverantörsledoch högskola.•Systematiskpresentation av idéer(karv påkonfidentialiitet måstelösas) till tänkbarasvenska leverantörer.Bådesystem/komponentoch tjänst.• Goda idéer, somej exploateras istorföretaget,exploateras i detöppna systemet.Kanaler finns (jmfmed SAAB).Incitament finns.•Behovsanpassaduppfinnaverkstad•Storföretagspinnerkontinuerligt utpersoner som intefår plats mednsom ibland kanutnyttjas sommentorer,kontaktskapare,etc.• Småföretagvågar samarbetamed andrastorföetag an desom traditionelltbetraktas somsvenska.•Internationaliseringan går snabbtäven försmåföretag. T exjoint venture•Någon? Hjälpersmåföretagenmed internationellmarknadsföreing -språkproblem• Bättre samspelmellan storföetag–FoU-systemet•Storföretag blirännu bättrebeställare /mottager av FoUsystemetsresultat•Det öppna systemet fungerar sömlöst ochprofessionellt•Svenska och internationella storföretagväljer det svenska öppna systemet för dessprofessionalism•Det öppna innovationssystemet måstehållas ihop med strategier i mikroskala förenskilda projekt och makroskala. En slagsmall för hur nya projekt förs till förvekligandebör finnas (affärsmodeller, roadmaps etc)•Öppna systemet är ett ”Nautlius”•Teknik-Connect är etablerat•Regionalt samarbete•Matchade kravspecar på alla aktörer•Uttalade kravspecar på alla aktörer•Långsiktiga gemensamma mål•Vetskap om var ”kunskap” finns inomSverige•Det finnsinnovations/marknads/tekniområden därSverige satsar kraftfullt (finansiering, kristikmassa i utförande)•Hur storföretag fungerar och vad de pysslarmed är känt för det öppnainnovationssystemets aktörer. Det skiljermellan OEM, leverantör, etc•Aktörer i det öppna systemet ”ritar kartor”över sig själva och sin omgivning•Alla känner att de är professionella ochbidrar till tillväxten•Aktörer i det öppna systemet har tydligaroller som tillför värde•Svenska affärsänglar är etablerade•”Någon” smmanställer delaktörernas kartoroch redovisar dem öppet•Nya spelregler i relation mellan storföretagoch det öppna systemet•Storföretag involverar aktörer så att dessakan bidra.•Storföretagen är enresurs som går attutnyttja•Storföretagen ärmentorer försmåföretag/entreprenörer för att få fram /skapa bra produkter.Sedan köpa företageteller användaprodukter.•Storföretagen fårbetalt för att ställa sinorganisation tillförfogande t ex somaffärsänglar ellarannan samverkan•En entreprenör kanalltid välja enstorföretagspartner•Storföretagenskompetens kantillföras det öppnasystemet•Storföretagenkan ”beställa” detde vill avutveckling av ettöppet system•Storföretagenöppnar sig för detöppna systemet63

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Åtgärdsförslag:STORFÖRETAG SOMMARKNAD / KUNDSTORFÖRETAGSOM IDÉKÄLLA:AVKNOPPNINGINTERNATIONALISERINGSTORFÖRETAGochUNIVERSITETENSTORFÖRETAGEN och DET ÖPPNASYSTEMETSTORFÖRETAGENSOM STÖD FÖRSME/INNOVATÖRERSTORFÖRETAGSOMMOTTAGARE AVIDÉER• Återfinförteknikupphandlingsfunktionen•Låt företagadministerautvecklingssatsnsningar till högskola ochinstitut•Öppna ett forum därstorföretagen kanpresenterar sinakommande behov••Ge anvisningarför internationelltsamarbete – visafallgropar ochmöjligheter••Visa upp ärliga goda exempel•Utnyttja IKEA•Storföretagens lokala verksamhet är enresurs (regionalt tänk)•Identifiera hjältar – affärsänglar utan pengar•Identifiera / supporta plankmentorer”plankan”•En behovsinventering från alla aktörer kanleda till ett riktat program•Ifrågasätt alla roll i det öppna systemet (omoffentlig finansiering sker)•Gör VINNOVA till infrastrukturutvecklare avdet öppna systemet•Ta strukturgrepp på alla ”valleys och dalaroch företagsbyar”•Ge exportrådet något av sitt tidigare roll:Satsa statliga medel för marknadsföring förutlandsexponering•Tillsätt översynsutredning som utreder roller,resurser i det öppna systemet•Gör en styrategisk plan för utveckling av detöppna systemet (road map). Not: skillnad påroadmap och kartor•Kartlägg vem gör vad? Vem identifierar,resurssätter, levererar?•Samla alla pengar på en plats och gestruktursansvar•Ansvarsfördelning, resultatansvar,betalningsansvar, ansvarstagande•Vid samarbete mellanstorföretag /småföretag. Gesmåföretaget trygghetså att de vågar –etablera ett etisktprotokoll•Öppna ett forumdär storföretagenkan presenterasina kommandebehov64

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga G. Workshop 2: Roll och struktur hos stödaktörerMARKNAD / KUNDKUNSKAPATTITYD, KULTUR,KARTBILDHÖGSKOLASTRUKTURKAPITAL• Samhället som kund! Dettaär dåligt utnyttjat, systemsaknas.• Det offentliga som kund?Oklara roller och funktionerför statligt ägda företag mmidag. Kan ”utvecklingspar” iLITEN skala utvecklas?• Regelstyrda, fåfrihetsgrader• Inget fel på ALMI,teknikbrostiftelse, lokalaFoU-råd, men kanske påkulturen / ledaren• Mentalitet: ”Kom tillbakanär du…”• Alienerade aktörer utanriktig kontakt med sitttillväxtuppdrag• Varieranderådgivningsnivå 1-10 isystemet• Finns de yttreförutsättningarna?• Kunskap om systemetsaknas• Brist på förståelse, bristpå insikt (enkel lösningger tillväxt), brist påkulturell bakgrund• Är pengabrist detviktigaste problemetnu? Transparens,kunnighet först?• Helhetssyn i politiken –jmf Finland. 5 års sikt.?• Brist på grundläggandegränsdragningsinsikteroffentligt – marknad• Historielöshet• Strategisk okunskap• ”Var finns brödbutiken”• Dålig kopplingsmåföretag –högskola/universitet• För många estradörer iakademiska systemetsom får utrymme• Universitet har ejincitament att hjälpaforskare skapa företag• Akademisering avtekniska högskolan –vetenskaplig meritering– svag koppling tillomvärldsbehov – svagaincitament förentreprenörer• Staffettpinnar skaöverlämnas. A förstårinte vad B gör(missförstås)• Svårt för entreprenöreratt hitta rätt kapital• Svårt för entreprenöreratt hitta rätt kunskapoch erfarenhet• Ingen nyfikenhet”Innovera systemet” &Rensa bort• Fragmenterade, liten”kritisk massa”. T exinstitut, holdingenheter,offentliga stödaktörer• För stor spridning• Brist på samsyn isystemet• Osamordnat• Erfarna affärsänglar(utan pengar) för få isystemet• Ingen samordning isystemet• För många aktörer• Ingen kontinuitet isystemet• Brist på långsiktighetbland investerare• Brist på resurser(pengar och personer)• Saknas tidigasåddpengar – bidrag• Brist på incitament• Inga incitament föraffärsänglar• Skattesystemet kvävermånga potentiellaaffärsänglarNuläge:MARKNAD /KUNDKUNSKAPATTITYD, KULTUR,KARTBILDHÖGSKOLASTRUKTURKAPITAL• Svenskt SBIR:Samhället somkund• Staten är kund –intebidragsgivare• Fler gränsöverskridare.Inte”bli vid din läst”.Samlaerfarenheter frånmånga sektoreroch dela med sig.• ”Resecoacher”etableras• Löpande lärande- ”alla” med , 10-årsprogram• Affärsmannaskapochentreprenörskapär en naturlig deli hela utbildningssystemet• Kravställande kreativitet• Friktionslös tillväxt• Uppfinnare = fintentreprenör = fintlotto = tur• Meriterande, ”fint” attstarta, driva, äga, utvecklaoch sälja företag• Låt individen bestämmasjälv• Jag skaffar / skapar arbete– jag får det inte• Vi satsar på motorerna• Förändra attityden så attdet är OK att tjäna pengarpå företagsverksamhet• Utbilda / informera allaungdomar ientreprenörskap• Tillväxt och Näringspolitik(Finns det någon idag?)• Utnyttjande av deentreprenöriella krafter ocherfarenheter som finns iSveriges heterogenabefolkning.• Patent ger akademiska poäng• Incitament för småföretag attlägga ut forskning påuniversiteten• Mångfald – ej enfald. Olikainriktningar, roller bejakas.• Klar gräns högskola – marknad,men flöde mellan.• Nya paradigmer inomhögskolan. ”Öppningar”,”premieringar”• Skapa bättre broar mellanuniversitet och företag• Ge incitament till universitet atthjälpa forskare skapa företag –ta bort lärarundantag• Relevans för samhälletsutveckling är lika god forskningsom att publicera i Science• Synliga exempel på nya företagbildade av kunskap frånhögskolor• Sug efter kreativitet”erbjudande” tillforskare/uppfinnare• Utbildningssystemetuppmuntrar entreprenörer• Hyllat mentornätverk – storastimulansresurser• Olika regionala modeller:Stockholm skiljer sig frånKramfors• Storföretagen ”bjuder in” på attfå hjälpa till med utveckling,internationalisering, sälj.• Struktur i internationellframkant. ”Sverige ärspännande” leder till utländskapengar och personer• Professionella starthus för alla• Professionellauppfinnarrådgivningsenheteretablerade med successstories.• Win-win-läge i systemet• ”Teknik-CONNECT”, ”Ekonomi-CONNECT” och ”Marknads-CONNECT” etablerad• En regional kontaktpunkt förentreprenörer• Tidiga filter men starkt sugdärefter• Finansierat, flexibelt, långsiktigtstödsystem• Lönsamt att vara direktägare• Incitament för affärsänglar• Skattesystemet: avdrag i”pensionssparande” gerpengar i egna riskprojekt• Skapa regionala fondersom matcharaffärsänglarnasinvesteringar• Skatteavdrag föraffärsänglar och egetsparande• Beredningsgrupperoperativa underfinansiärinstitutioner. Jmfutlysningar etc från SSF,VINNOVA• Samhället förlorar pengar”begåvat”• Skattefritt sparande• Dubbelbeskattningar bort• Rika entreprenörer somkan finansiera andra i engod spiral• Ett mindrebidragsberoende samhälleVision:65

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Åtgärdsförslag:MARKNAD / KUNDKUNSKAPATTITYD, KULTUR,KARTBILDHÖGSKOLASTRUKTURKAPITAL• Fler utlysningstävlingarpå:- patenterbara idéer- redan patenteradeidéer• Få med storföretagen –hitta öppningar!• Erfarnaentreprenörstjänsterutlyses för aktiv hjälp. 5år ”garanterad lön”. Jmfforskartjänst• Ung företagsamhetobligatoriskt för alla i åk 3gymnasium• Entreprenörskap ochaffärsmannaskap in iläroplanen• Identifiering av ”rätt”hjältar• Fler goda exempel pålyckade gjorda resor isystemet• Symbios högskola/Forskningsinstitut –effektiva campusmiljöer• Ge universitet /högskolor rätten att”tjäna pengar” jmfbegreppet ”Not for profitbusiness”• Ta bort lärarundantagoch låt universitet varaägare till offentligtfinansierad forskning• Förändra lärarundantagså att även universitet fårett incitament till attkommersialisera kunskap• Utmana högskolor drivapå processen mot öppnasystem. ”Entreprenöriellahögskolan”,”Högskoleframsyn”• Utbilda minst en forskarepå varje institution iföretagande och låtdenna nätverka 20% avsin tid med industrin• Fler delade tjänster påuniversitet• Utveckla modeller för huruniversitet/högskolorrelaterar till öppnainnovationssystemet –genomför!• Koncentrera statliga resursertill:- köp av nya produkter somkrävande kund- utveckling av det öppnasystemets organisation• Ge begreppet ”region” ett nyttinnehåll – var finns kritiskmassa?• Koncentrera resurser påregioner som kan ageramotorer – våga prioritera ochsatsa• Gör en gemensam långsiktigkravspec på aktörer i detöppna systemet• Utvärdera och lägg ner/växlaupp, satsningar som gårdåligt/bra• Rejält lokalt / regionalt”kunskapsarbete” t exStockholm. rensa ut!• Skapa ”one-stop-shopping”-aktör• En stark person medövergripande ansvar ochpengar• Skapa ”Departementet förtillväxtens infrastruktur ochorganisation”• Skapa ett tillväxtansvar understatsministern• Våga pröva enskattelösning som ettinslag• Behov av / form förutvecklingsbidrag,villkorslån.Kommunicerat• Återcirkulation avpengar i systemet• Reavinsten för privatainvesterare i onoteradeföretag bör kunnaåterinvestera i nyttföretag utanbeskattning• Större/ökade/flerincitament för privatainvesterare / mentoreratt gå in tidigt• Låt privata personerdra av 20% avinvestering i onoteratföretag från sin skatt• Inför skatteavdrag påsparande• Inför en skattelättnadpå 150% av FoUkostnadernaför SMEföretag• Öka de nya företagensreserveringsmöjligheter, t ex till 100%, 90% avlönesumman• Uttalat statligt ansvarför såddfinans. Klararoller66

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Bilaga H. Workshop 3: Gränssnitt högskola - affärNuläge:UoH KompetensUoH RegelverkUoH ResurserUoH Kult./AttitydGränssnittetSME-samverkanIndustri•Kompetens saknas omden industriellaomvärlden•Affärsokunnig.•Entreprenörsrollen ären egen profession!•Bra forskare ochideskapare är inte likamed bra företagare ochaffärsidéförverkligare!•För lite entreprenörskapi undervisningen -blirsakta bättre.•Förståelse för denandra sidan saknas.•Obalans i kontaktytornamed näringslivet. Dessaföljer ålderspyramiden.Senioraforskningsledareoch professorerhar bättre kontakter,juniora doktorander harsämre.•Okunskap om vilkaföretag som jobbar med”mitt” område.•Dålig leveransförmågafrån universitet. Projektledningav näringslivssnittsaknas.•Oklar uppföljning avkontakter och resultatmellan ft. och hsk.•Man är bra på attproducera rapporter somlåter vederhäftiga.• UoH har både frihetoch regelverk.• Hindrande regelverkex.vis vad man fåranvända univ. pengartill.• Regelkraven påsamverkan mednäringslivet är otydlig ijämförelse med 1:a &2:a uppgiften.• Trögabeslutsprocesser.• Hindrandepatentsystem.• Det saknas nätverkmellan UoH ochnäringslivet.• Mycket bristfälligtmed resurser förpatent ochverifiering.• UoH saknarkompetens inomIPR (IntellectualProperty Rights) --management-patentstrategier-service/stöd• UoH ejkundinriktade• Kulturklyftor mellanUoH samhälle.• ”mina pengar” dvs.när pengarna välkommit in går de till”mina ”projekt.• Utbudsdrivet, slutkundskravenärsvaga• Bristande förtroende• Affärsokunnighet• Bristande respektför, och för att detbehövskompletterandeaffärskompetenser ien affärsprocess.• Små resurssvagaaktörer• Fattigt och ogint• Det saknasfinansiering.• Offentligafinansiärer är svagakravställare.• Området ärjungfruligt ochintressant, som i enslags avregleringssituation.• Hur får företagenveta vilkaforskningsprojektsom pågår?• SME företagenkommer ej frånakademiska miljöer.• Det finns en rädslaför sekretessfrågan.• Lågt deltagande avdet öppnasystemets mindreaktörer, dvs. relativtsvaga nätverk.• Det är främst detetablerade störrenäringslivets frågorsom finnsrepresenterad iindustristödd FoU.• Industrin förväntarsig gratis leveransav kunskap ochpatent .• Företagen ovilligaatt ta risker,t.ex attbetala verifieringar.Vision:UoHUoH, forts.UoH forts.GränssnittetGränssnittet forts.SMEStyrning• Tydligare krav påvad högskolaförväntas göra• Bra resultatindikatorermedbenchmarking.• Samverkansuppgifterpremieras.• Tre godasamverkans ochkommersialiseringsexempel påvarje institution=förebilder.• Tillräckligaincitament förentreprenöriellt-/industriellt erfarnaatt gå tillbakatill högsk. t.ex.adj. prof.Organisation• Fler karriärvägarinom UoH. Tydligmeritering försåväl 2:a som3:je uppgiften.• Institut inom UoH• Tydliga in- ochutgångar till UoH.• Öppet hus förföretagen påUoH.Organisationforts.• Ett större utbudav näringslivsinriktadeforskningsorganisationer.• ”omvända ”industridoktorander,finansieradeav högskolan.• Professionelltsystem förkommersialiseringinom högskolanmedresurser kompetensochbefogenheter.• Viss patentkompetens• Kultur/attityd• En öppnarehögskola med ettstörre fokus motomvärldsnytta.• Ny syn på 3:jeuppgiften:samverkan är endubbelriktadfunktion.Kompetens• Gränsöverskridandeindivider som rör signaturligt i systemen.• Stor kunskap om ”andravärldar”• Personrörlighetakademi näringsliv.• Ingen klyfta mellanAkademi näringsliv.• Tvåspråkighet.• Tvärvetenskapligproblemlösning medsamhällsorientering.• Mindreinomvetenskaplighet.• Leveranssäkradeuppdrag,,t.ex tillnäringslivet.• Leverans av rättprodukt vid rätt tid(1,2,3 uppgifter)Organisation• Institutionaliserade och legitimaprocesser för kommersialisering avny kunskap.• Gemensamt patentforum förHögskola, universitet ochnäringsliv för bedömningsarbete.• Lätt att hitta i det öppnainnovationssystemet (tydliga roller,tydligt system)• Fungerande växelverkan akademi- näringsliv för projekt och idéer• Det finns organiserad tillgång till”kloka ”pengar.• Nationella kraftcentra med lokalförankring. T.ex. IPR-verifiering.• Svensk internationell storaktörinom området service föruniversitetsanknutetentreprenörskap.• ”Sug”, dvs. företag somdammsuger UoH på idéer och somerbjuder lösningar till alla partersfromma.• God beställarkompetens hos allaaktörer.Kultur/attityd.• Det öppna innovationssystemetarbetar för Sverige• Ömsesidig respekt mellankunskaps-samhälls- ochaffärssystemen.Resurser/kompetens.• Stödjande tidigtriskkapital som ärkund-ochverksamhetsstyrt.(inte baraaktievärdestyrt)• Lagom med(kompetenta) resurser.• Professionell kaderav kompetentaentreprenörer.Kompetens• Naturligt för SME företagenatt gå till institut och UoH.67

Det svenska öppna innovationssystemet – en tillgång för Sverige?Åtgärdsförslag:UoHKunskap/AttityderGränssnittetStyrning• Att statsmakterna formulerar sig kringhögskolans roll.• Börja mäta rätt saker (Resultaträkningar?)• Anpassa högskoledirektiven för friareaffärsmässig samverkan med omvärlden.• Krav och resurser till högskolan församverkan, med bra indikatorer förresultatuppföljning.• Rörlighetsstipendier,. (prestigefylldasådana, jmf. Marie Curie Fellowship)• Industri ”post doc” krav för UoH anst.Organisation/Resurser• Kompetenta strukturer med resurser inomhögskolan.• Staten bör fördela uppdrag förrådgivning/patent osv. mellan UoH• Samverkan med näringslivet bör ingå iforskarutbildningen.• Resurser till högskolan för patent ochverifiering.• Samhället skall premierakunskapssystemet hela vägen• Tidig info om företagande ochuppfinningar i skolor mm.• Gör en ”reality live” TV såpa för ökadförståelse.• Övergripande etiskt protokoll somreglerar relationerna mellankunskaps och företagarvärldarna, såatt man vågar kontakta ochinformera varandra• Ingen skall in i Riksdag eller regering.utan minst 10 år i näringslivet,sedanmax 8 år där i regering och riksdaginnan man jobbar på riktigt igen.Org./resurser/styrnNationella kompetenscentra för :1. Patent2. Utlicensiering3. Verifikation• Krav att statliga myndigheter och företagupphandlar med risk hos nya SME (som iUSA)• Inrätta SME rådgivningsprogram hosinstituten• SME-samverkan:vad kan vi lära av allaförsök som har gjorts.Uppfinn inte hjuletigen.(Jmf Jönköpings fadderverksamhet)• ”Beställarpengar” till SME,eller skatteavdragför att köpa uppdrag av UoH.• Vettig basfinansiering av instituten.(de nyasammanslagna)• Tekniska attacheer i sverige.Ansv: ITPS68

VINNOVAs publikationerDecember ember2004För mer info eller för att se tidigare utgivna publikationer se www.VINNOVA.seVINNOVA AnalysVA 2004:01 The Swedish National InnovationSystem 1970-2003 - a quantitativeinternational benchmarking analysis02 Trämanufaktur - det systembrytandeinnovationssystemet03 Impacts of the Swedish CompetenceCentres Programme 1995-2003.För kortversion på engelska respektivesvenska se VA 2004:05 och VA 2004:0604 Telecom Dynamics - History andState of the Swedish Telecom Sectorsand its Innovation System 1970-2003.Final Report. Finns endast som PDF05 Impacts of the Swedish CompetenceCentres Programme 1995-2003- Summary Report. Kortversion av VA2004:03, för kortversion på svenska se VA2004:0606 Effekter av det svenska kompetenscentrumprogrammet1995-2003 -Sammanfattande rapport. Kortversionav VA 2004:03, för kortversion påengelska se VA 2004:0507 Effektanalys av nackskadeforskningenvid ChalmersVA 2003:01 Innovationssystemanalys inom flygindustrioch luftfart. Förstudie02 Swedish Biotecnology - scientificpublications, patenting and industrialdevlopment04 Svensk sjöfartsnärings innovationssystem- igår, idag och imorgonVA 2002:02 Det Svenska Nyföretagandet 1986-1997 förändringar i företagsstruktureroch sysselsättningseffekter.VINNOVA Innovation i fokusVF 2002:01 Effekter av VINNOVAs föregångaresstöd till behovsmotiverad forskning– Fyra effektanalyster av insatser underperioden 1975 – 2000 (för kortversionerpå svenska och engelska, se VI 2002:07och VI 2002:08). Finns endast som PDF02 Stimulating InternationalTechnological Collaboration in Smalland Medium-Sized Enterprises.A Study of VINNOVA’s SMINTProgramme.03 Regional ekonomisk tillväxt i Sverige1986–2001. En studie av tillväxtensutveckling i Sveriges lokala arbetsmarknader.VINNOVA ForumVFI 2004:01 Informationssamhället - åter till framtidenVFI 2003:01 Commercialization of AcademicResearch Results (Innovationspolitik iFokus)VFI 2002:01 Betydelsen av innovationssystem:utmaningar för samhället och förpolitiken (Innovationspolitik i Fokus)02 Innovationspolitik för Sverige:mål, skäl, problem och åtgärder(Innovationspolitik i Fokus)03 Teknikparkens roll i det svenskainnovationssystemet - historien omkommersialisering av forskningsresultat(Innovationspolitik i Fokus)VINNOVA InformationVI 2004:01 Årsredovisning 200302 VINNOVA i korthet03 VINNOVAs activities withinBiotechnology.04. VINN EXCELLENCE CENTER.För engelsk version se VI 2004:0505 VINN EXCELLENCE CENTRES.För svensk version se VI 2004:0406 Under produktion07 Kompetenscentrum i siffror08 The Swedish Competence CentresProgramme. Third InternationalEvaluation - Group 2-6 (19 Centres)and Overall Impressions andProgramme-wide Issues.VI 2003:01 Verksamhet inom Transporter02 Årsredovisning 200203 UTGÅR, ersätts av VI 2004:0304 The Competence Centres Programme.Third International Evaluation. Group1 (8 Centres)05 The Concept of Innovation Journalismand a Programme for Developing it.Finns endast som PDF06 EUREKAVI 2002:01 Research and innovation for sustainablegrowth.02 VINNOVAs verksamhet – pågåendeoch planerade aktiviteter. Juli 2002.03 Tillväxt i regioner genom dynamiskainnovationssystem04 VINNOVAs årsredovisning 200105 IT i verkstadsindustrin. Program förmångvetenskaplig forskning i samverkanindustri, högskola och institut06 Regionala företagskonsortier 1994-200107 Effekter 1975–2000. Stöd till behovsmotiveradforskning. Kortversion avVF 2002:0108 Impact of R&D during the period1975-2000. The impact ofVINNOVAs predecessors support forneeds. Engelsk version av VI 2002:0709 UTGÅR, ersätts av VI 2003:03VINNOVA PolicyVP 2004:01 Nationell strategi för transportrelateradFUDVP 2003:01 VINNFORSK - VINNOVAs förslagtill förbättrad kommersialisering ochökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringarvid högskolor.HUVUDTEXT. För bilagor se VP2003:01.101.1 VINNFORSK - VINNOVAs förslagtill förbättrad kommersialisering ochökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringarvid högskolor.BILAGOR. För huvudtext se VP2003:0102 Behovsmotiverad forskning och effektivainnovationssystem för hållbartillväxt. VINNOVAs verksamhetsplanering2003-2007. För engelsk versionse VP 2002:04, för fördjupad svenskversion se VP 2002:0303 VINNOVAs forskningsstrategi.Strategi för hållbar tillväxt04 Nationell Innovations- och forskningsstrategiför området Miljödriventeknikutveckling. Finns endast somPDFVP 2002:01 UTGÅR se VP 2003:02.02 Nationellt inkubatorprogram03 Behovsmotiverad forskning och effektivainnovationssystem för hållbartillväxt. En fördjupad version av

VINNOVAs verksamhetsplanering2003-2007. För kortversion se VP2003:02, för engelsk kortversion se VP2002:0404 Effective innovation systems and problem-orientedresearch for sustainablegrowth. VINNOVA’s strategic plan2003 - 2007. För svensk version se VP2003:02 och VP 2002:0305 Nationell strategi för FoU inom områdettillämpning av informationsteknik.VINNOVA RapportVR 2004:01 Nya material och produkter frånförnyelsebara råvaror. En framtidsbildoch vägen dit. För kortversion se VR2004:0202 Nya material och produkter från förnyelsebararåvaror. Kortversion av VR2004:01.03 Evaluation of the NUTEK-VINNOVA programme in ComplexTechnical Systems 1997-2001.Utvärdering av ett FoU-program iKomplexa Tekniska System 1997-200104 Förnuft och känsla - en narrativ studieom äldre kvinnors bilkörning. Finnsendast som PDF05 Equipment for Rational Securing ofCargo on Railway Wagons. Utrustningför rationell säkring av last på järnvägsvagnar(jvgRASLA). Finns endastsom PDF06 Innovationspolitik för ITS. En studieav aktörsnätverk kring IntelligentaTransportSystem. Finns endast somPDF07 Svensk forskning - rik på upplevelser.Finns endast som PDF08 Fånga Vinden! - en klokbok för tillväxt09 Utvärdering av det NationellaFlygtekniska Forskningsprogrammet10 Forskning och Innovation iSmåföretag. SBIR - Small BusinessInnovation Research. Ett amerikansktprogram för behovsmotiverad forskningutförd av mindre företag11 Arbetsgivarringar i Sverige - förekomst,funktion och nytta12 Evaluation of the Öresund contractsfor cross-border R&D cooperationbetween Denmark and Sweden13 Det öppna svenska innovationssystemet- en tillgång för Sverige?VR 2003:01 Fysisk planering i det digitala samhället.Telematik 200402 Kina störst på mobiltelefoni - konsekvenserför omvärlden. Telematik 200603 Framtidens fordon - mötet mellan tvåolika världar. Telematik 200604 Efter 11 september 2001: - KanStorebror hejdas? Telematik 200606 Kunskapskultur och innovation.Innovationssystem kring energirelateradvägtransportteknologi. Förstudie.Finns endast som PDF07 Förändrad finansiering av tranportforskningen.Finns endast som PDF08 Inledande laboratorieförsök - ProjektAIS 32. Delrapport 1. Finns endast somPDF09 Inledande fältförsök - Projekt AIS 32.Delrapport 2. Finns endast som PDF10 Hur går det till i verkligheten?Innovationsprocessen utifrån 18 fall11 Returlogistik - Utveckling av logistiksystemför returgodsflöden. Finnsendast som PDF12 Genusperspektiv på innovationssystem- exemplet svensk musikindustriVR 2002:01 Explorative System-IntegratedTechnologies – EXSITE02 Rationalitet och etik i samhällsekonomiskanalys och Nollvision.Expertseminarium november 2001.Finns endast som PDF03 Regionala innovationssystem. En fördjupadkunskapsöversikt. Finns endastsom PDF04 Funktionshindrades resmöjligheter.Sammanfattning av senaste årensforskning. CD med alla relaterade rapporter05 Organisationsövergångar och unikakulturer. Förändringsdynamik ochutvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4.För kortversion se VR 2002:2106 Metanoldrivna bilar i Trollhättan– Göteborg. Förstudie. Finns endastsom PDF07 Hållbart arbete i informationssamhället.Slutrapport från projektet“Callcenter i utveckling – långsiktigthållbart arbete med kunder på distans”08 Knowledge exchange, communicationand context in electronic networks(KnowHow). Finns endast som PDF09 Systemiskt lärande som ansats ilogistikutvecklingen – en studie avinternethandeln. Finns endast som PDF10 Framväxten av en ny vetenskapsbaseradbasteknologi (nanoteknik) och dessrelevans för det transport-teknologiskaområdet. Förstudie. Finns endast somPDF11 Den nya ekonomin – ett internetperspektiv.Telematik 2004. För kortversionse VR 2002:1212 Den nya ekonomin – ett internetper-spektiv. Telematik 2004. Kortversion avVR 2002:1113 Projekt Camelot. Rundabordssamtaloch seminarier kring framtidens boende.Telematik 2004. Finns endast somPDF14 Tyskland och användningen avInternet - en jämförelse med SverigeTelematik 200415 DIGITALA NYHETER.Nyhetsförmedling via InternetTelematik 2004. Finns endast som PDF16 UTGÅR ersätts av VR 2004:0117 Transportinformatik och personligintegritet. Finns endast som PDF18 Utvecklade leverantör – kundrelationer:Supply Link Management. Finnsendast som PDF19 Trämekanisk framsyn. Ett projektför utveckling av den trämekaniskaindustrin. Slutrapport. Finns endastsom PDF21 En sammanfattning av boken:Organisationsövergångar och unikakulturer. Förändringsdynamik ochutvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4.Kortversion av VR 2002:0522 UTGÅR ersätts av VR 2004:0223 Transporteffektivisering med integreradinformationsteknologi,TRANSMIT. Finns endast som PDF24 Trä-, Bygg- och Möbelprogrammet- en analys av insatser och resultat25 Face synthesis as a communication aidfor hard-of-hearing people. Telefacel and ll. Final project report. Finnsendast som PDF26 Communication and Services inOpen Networks. Kommunikation ochTjänster i Öppna Nätverk. 1999-2002.Finns endast som PDF27 Utvärdering av teknik som reducerarkväveoxider på äldre arbetsmaskinergenom Selective Catalytic Reduction- SCR. Finns endast som PDF28 The North European MaritimeContainer Feeder Market. Finns endastsom PDF29 VinnEr – En samverkanspilot mellanVINNOVA och Ericsson.30 Dialogprojektet - Framtida handel.Rapporter framtagna avArbetsgruppen för samordning avdagligvarutransporter. Finns endast somPDF

Produktion & layout: VINNOVAs KommunikationsavdelningTryck: Ekonomi-Print, www.ekonomiprint.seDecember 2004Försäljning: Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se

VINNOVA är en statlig myndighetmed uppgift att främja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.V E R K E T F Ö R I N N O V A T I O N S S Y S T E M – S W E D I S H A G E N C Y F O R I N N O V A T I O N S Y S T E M SVINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005VINNOVA@ VINNOVA.se www.VINNOVA.se