AB Volvo - Volvo Group

Årsredovisning 1998

Mot bakgrund av denkonsolidering sompågår inom transportmedelsindustrinharVolvo genomfört enstrategisk genomgångav bolagets verksamhet. Som ett resultat avdenna utvärdering har Volvos styrelse föreslagiten försäljning av Volvo Personvagnartill Ford, vilken också godkändes av en extrabolagsstämma i AB Volvo den 8 mars 1999.Försäljningen, som förbättrar VolvoPersonvagnars framtidsutsikter, innebärsamtidigt att Volvo kan bygga upp ett delvisnytt, starkare Volvo till sin helhet fokuseratpå kommersiella produkter som lastbilar,bussar, anläggningsmaskiner, motorer förmarint och industriellt bruk samt komponenterför flygindustrin.Ordinarie bolagsstämma den 28 aprilOrdinarie bolagsstämma hålls i Göteborg iLisebergshallen, med ingång från Örgrytevägen,onsdagen den 28 april, 1999, kl 14.00.AnmälanAktieägare som önskar deltaga skalldels vara införd i den av Värdepapperscentralen,VPC AB, förda aktieboken senastden 16 april, 1999dels anmäla sig senast fredagen den 23 april,1999, kl 12.00• per telefon fr o m 6 april, 020-39 14 50 ellervia Volvos växel 031-59 00 00• per post till AB Volvo (publ), Juridik, 405 08GöteborgVid anmälan bör aktieägare uppge:• namn• personnummer (registreringsnummer)• adress och telefonnummerAktieägare som har förvaltarregistrerade aktierbör av den bank eller fondhandlare som förvaltaraktierna begära tillfällig ägarregistrering ettpar bankdagar före den 16 april 1999.Som avstämningsdag för rätt att erhålla kontantutdelning föreslås den 3 maj, med beräknadutbetalning den 10 maj.Volvos nomineringskommittéVid 1998 års bolagsstämma utsågs följandeledamöter till Volvos nomineringskommitté:Tomas HalvorsenBo EklöfLars-Erik PetterssonHåkan FrisingerBengt HaneAllmänna Pensionsfonden,fjärde fondstyrelsenFörsäkringsbolaget SPPSkandiaStyrelseordförande, ABVolvoSom representant föraktieägare med mindreinnehavNomineringskommittén har till uppgift att tillbolagsstämman lämna förslag till val av styrelse,revisorer och revisorssuppleanter och arvodentill dessa.

K ONCERNCHEFENSK OMMENTARV OLVOKONCERNEN I SAMMANDRAG 1996 1997 1998Nettoomsättning 156.060 183.625 212.936Personvagnar 83.589 96.453 103.798Kommersiella produkter 73.634 90.122 111.107Rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster 3.710 8.418 9.010Personvagnar 1.498 4.510 3.808Kommersiella produkter 2.497 4.459 5.617Rörelsemarginal %, exklusive jämförelsestörande poster 2,4 4,6 4,2Personvagnar 1,8 4,7 3,7Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1Rörelseresultat, totalt 3.710 8.418 6.679Årets resultat 12.477 10.359 8.638Avkastning på eget kapital, %, exklusive jämförelsestörandeposter och vinst vid försäljning av aktier 8,1 10,4 10,3Finansiella nettotillgångar i procent av eget kapital 20,6 31,2 21,5Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60Utdelning, kontant kronor per aktie 4:30 5:00 6:00 1)Investeringar i anläggningar 8.200 9.863 10.549Forsknings- och utvecklingskostnader 8.271 8.659 10.104Antal anställda den 31 december 70.330 72.900 79.820Samtliga belopp i miljoner kronor (Mkr) om ej annat anges. Definitioner av nyckeltal återfinns på sidan 57.1 Enligt styrelsens förslag.4 Koncernchefens kommentar6 Förvaltningsberättelse26 Redovisning per affärsområde38 Säljfinansiering40 Personal42 Produktförnyelse52 Resultaträkning53 Balansräkning54 Kassaflödesanalys55 Koncernens noter och kommentarer80 Moderbolaget AB Volvo92 Förslag till vinstfördelning93 Revisionsberättelse94 Aktieägarinformation96 Styrelse och revisorer98 Koncernledning99 11-årsöversikt108 Adresser

K ONCERNCHEFENSK OMMENTARVolvos målsättning är att bygga ettdelvis nytt, starkare Volvo fokuserat påkommersiella produkterVolvos aktieägare godkände vid en extra bolagsstämma den 8 mars 1999 försäljningenav Volvo Personvagnar till Ford Motor Company. Beslutet innebär attVolvo blir en koncern, som i sin helhet koncentreras till kommersiella fordon ochanläggningsmaskiner, samt därtill relaterade tjänster. Bakgrunden till försäljningenär dels att en genomlysning av de framtida krav som kommer att ställas påpersonbilstillverkare visar att Volvo Personvagnar skulle gynnas av att ingå i enstörre biltillverkare med de skalfördelar som detta skulle innebära, dels att visedan länge har uttryckt ambitionen att expandera inom området kommersiellaprodukter.Försäljningen innebär att Volvo Personvagnarinlemmas i en industriellt riktig och finansielltstark miljö. Samtidig tillförsäkras Volvos kommersiellafordon full uppmärksamhet och ökadeekonomiska förutsättningar att fullfölja sin strategiatt befästa positionen som en världsledandeleverantör på en växande marknad för produkteroch tjänster för kommersiella transportändamål.I och med försäljningen tar en epok i Volvoshistoria slut, och vi går in i en ny. Inför detta villjag uttrycka min uppriktiga respekt för det arbetesom utförts inom Volvo Personvagnar, och som har gjort att bolaget idag stårstarkt rustat med ett attraktivt produktprogram som tilltalar kunder över helavärlden. Medarbetarna i Volvo Personvagnar har all anledning att känna stolthetöver sina insatser.Den känsla av vemod som normalt följer med ett uppbrott har i Volvos fallockså en annan sida. Den nya Volvokoncern som nu bildas är en fokuserad enhet,som under lång tid visat sin förmåga att framgångsrikt konkurrera på världsmarknadenför kommersiella produkter och tjänster, en marknad som växer. Volvoslönsamhet inom området kommersiella produkter har historiskt varit högre äni personbilsrörelsen. Vi står nu inför den stimulerande uppgiften, att med vårasamlade resurser såväl industriellt som finansiellt bygga vidare på ett Volvo, somär starkt i kraft av en unik bredd i produktutbudet, hög teknologisk kompetens,bred geografisk närvaro, ett respekterat varumärke och lång erfarenhet inomområdet transportmedel. Vårt utgångsläge är med andra ord gott. Det innebärdock inte att vi kan slå oss till ro.4

Transportmedelsindustrin befinner sig i en fas av stark konsolidering både ileverantörs- och kundled. Allt större och mer kostnadseffektiva enheter bildasoch prispressen hårdnar. Vår avsikt är att möta denna skalproblematik på flerafronter.Det allt överskuggande målet är att skapa en nödvändig tillväxt genom attväxa organiskt, dvs öka försäljning i den befintliga verksamheten och på marknaderdär vi redan är etablerade. Vi kommer också att investera i nya produkteroch tjänster liksom att ytterligare bredda vår geografiska bas. Särskilt viktigt äratt ytterligare fördjupa våra relationer på de stora marknaderna i tillväxt.För att uppnå högre kostnadseffektivitet avser vi att intensifiera arbetet medatt systematiskt identifiera och tillvarata de synergier som ryms i den befintligaverksamheten. Denna process pågår. Samordningsfördelarna finns att söka framförallt i områdena dieselteknologi, drivlinekomponenter, inköp, marknadsföring,logistik och eftermarknad. Säljfinansiering ökar alltmer i betydelse och är ytterligareett område, där samordningsvinster kan uppnås men som också kommeratt öka i omfattning. Det är också vår avsikt att ta ett samlat grepp och utvecklavår kompetens inom området effektiva och miljövänliga transportlösningar, enstarkt växande marknad i såväl högindustrialiserade länder som ekonomier underuppbyggnad.Vi kommer också att på ett väl övervägt sätt delta i den pågående struktureringenav industrin genom förvärv. Den finansiella handlingsfrihet, som försäljningenav Volvo Personvagnar innebär, ger oss möjligheten att spela en aktiv rolloch metodiskt söka de partners som bäst bidrar till att bygga de strategiska positionervi vill uppnå. Vi har aviserat vårt intresse att expandera lastvagns- ochbussrörelserna men liknande expansionsstrategier finns också i andra affärsområden,inte minst anläggningsmaskiner.Det Volvo som nu skapats har en homogen och affärsmässigt mer logisk strukturän tidigare. Det är också en koncern med frihet och utrymme att investera isin egen framtid. Jag ser det som en både stor och ansvarsfull uppgift att användavårt mandat till att vidareutveckla den viktiga del av svensk industri som Volvoutgör och förvalta de värden som byggts upp under lång tid. Jag hyser stark tilltrotill vår förmåga att leva upp till aktieägarnas och medarbetarnas förväntningarpå ett delvis nytt, starkare och långsiktigt mer lönsamt företag.Den nya Volvokoncernen somnu bildas är en fokuseradenhet, som under lång tid visatsin förmåga att framgångsriktkonkurrera på världsmarknadenför kommersiella produkter, enmarknad som växer.Leif Johansson8 mars 19995

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEAB Volvo säljer Volvo Personvagnartill Ford och koncentrerar verksamhetentill kommersiella produkterAB Volvo träffade i januari 1999 ett ramavtal med Ford MotorCompany om att sälja Volvo Personvagnar till Ford. Försäljningen, somförutsätter tillstånd från relevanta myndigheter och godkännande avVolvos bolagsstämma, förbättrar Volvo Personvagnars framtidsutsikteroch innebär att Volvo kan göra en kraftfull satsning på lastbilar,bussar, anläggningsmaskiner, motorer för marint och industriellt bruksamt komponenter till flygindustrin.Mot bakgrund av den konsolidering som pågår inom transportmedelsindustrinhar Volvo genomfört en strategisk genomgång av bolagets verksamhet. Som ettresultat av denna utvärdering har Volvo funnit att en försäljning av Volvo Personvagnartill Ford är det bästa alternativet för såväl Volvo Personvagnar som förVolvos aktieägare.Den föreslagna försäljningen sker till ett skäligt pris och ger Volvo en mycketstark finansiell ställning. Volvo kommer därmed, genom förvärv och investeringar,att kunna skapa världsledande positioner inom området kommersiella produkter.6Bakgrund och motiv till försäljningenI likhet med andra industrier i motsvarande konkurrenssituation, söker bilföretagmöta konkurrensen genom att uppnå skalfördelar inom utveckling, tillverkning,marknadsföring och distribution. Ett sätt att uppnå storleksfördelar är genomsamgåenden och förvärv. Detta leder till att antalet oberoende personbilstillverkaresjunker medan större företag samlar flera olika varumärken inom sammakoncern. För framtiden bedömer många observatörer att mindre tillverkare intekommer att förbli oberoende och att industrin kommer att bestå av sex till åttaglobala och mycket storskaliga personbilstillverkare.Med en årlig produktion av knappt 400.000 personbilar är Volvo en relativtliten nischaktör. Volvo Personvagnars volymtillväxt är avgörande för dessframtida resultatutveckling.För att framgångsrikt kunna utveckla och marknadsföra nya generationerpersonbilar krävs mycket stora investeringar i plattformar, motorer, distributionoch miljövänliga lösningar för framtiden som t ex alternativa drivlinor, bränsleceller,hybrider etc. Volvo Personvagnar har gjort betydande investeringar i denbefintliga bilgenerationen, som stärker de finansiella utsikterna på kort sikt.På längre sikt riskerar dock Volvo Personvagnar, på grund av sina relativtsmå volymer, att inte kunna utveckla och marknadsföra ett konkurrenskraftigtproduktprogram och samtidigt ha en tillfredsställande lönsamhet. Erforderligainvesteringar och FoU-insatser inom en 10-årsperiod kommer att uppgå tillväsentligt högre nivåer än dagens. Redan nu investerar Volvo Personvagnarmindre i produktutveckling i absoluta tal än konkurrenterna, medan kostnaderna

i procent av försäljningen är högre. Det är möjligt att Volvo Personvagnar intekommer att kunna hålla samma investeringstakt som konkurrenterna vad gällergrundläggande forskning och utveckling. Detta kan medföra en ökad klyfta ochdärmed konkurrensnackdel vad avser teknologiska nyckelområden som drivlinoroch elektronik.Med Volvo Personvagnar som en fristående personbilstillverkare skulle deninvesteringsnivå som krävs för en offensiv tillväxtplan kunna medföra en betydandefinansiell risk för Volvokoncernen.Efter att ha analyserat och övervägt komplexiteten i att ingå ett partnerskap,fördelarna med ett entydigt ägarförhållande och fördelarna för Volvokoncernenmed att kunna ägna alla resurser åt koncernens tillväxtstrategi för kommersiellaprodukter har styrelsen i AB Volvo dragit slutsatsen att en försäljning av 100% avVolvo Personvagnar till en stor och ledande personbilstillverkare bäst gagnar dessaktieägare, dess anställda, Volvokoncernen och Volvo Personvagnar.Ford rätt hemvist för PersonvagnarVolvo analyserade olika potentiella nya ägare av Volvo Personvagnar och drog,efter diskussioner med ett antal parter, slutsatsen att Ford är den lämpligaste nyaägaren.Det värde Ford tillmäter Volvo Personvagnars svenska arv, dess ledning ochpersonal är en betydelsefull faktor i styrelsens beslut att rekommendera Volvosaktieägare att godkänna försäljningen av Volvo Personvagnar till Ford.Med en global försäljning av ca 6,8 miljoner fordon och ett distributionsnätverksom omfattar 15.800 återförsäljare i mer än 200 länder är Ford en avvärldens ledande fordonstillverkare. Volvo Personvagnar blir del av en stororganisation och har därmed möjlighet att tillgodogöra sig skalfördelar.Under 1998 ökade konsolideringstakteni bilindustrin: Daimler och Chrysler gicksamman, Daewoo köpte Samsung ochSsyangyong, Hyundai köpte Kia. GM ökadesin ägarandel i Suzuki till 10% och Toyotasandel i Daihatsu ökade till 51%.Konsolidering av bilindustrinProducerade bilar 1998i miljonerASIENUSAEUROPA5-8GMFord4,5Toyota1998 1998DaimlerChryslerVW2-31-2< 11998Daewoo1998Nissan Honda Chrysler Fiat Peugeot Renault1998Hyundai Suzuki MitsubishiFujiHeavyMercedezBenzBMWDaihatsu Mazda Rover1994< 0,5Samsung Kia Isuzu Saab VolvoKälla: Volvo7

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEVillkorEnligt villkoren i ramavtalet mellan ABVolvo och Ford Motor Company överlåtsVolvo Personvagnar* till Ford för 50,0miljarder kronor.Justering ska ske för finansiella nettotillgångar/skulderi huvudrörelsen per den31 december 1998 samt i den mån skuldsättningsgradeni säljfinansieringsverksamhetenavviker från 9:1 per den31 december 1998. Dessa justeringarberäknas sammanlagt uppgå till4,2 miljarder kronor. Med hänsyn till attNedCar BV, Holland redovisas med ettkvartals eftersläpning har nettoskuldenför detta bolag, den 31 december 1998,ännu ej fastställts utan intages med preliminäravärden. Vidare har AB Volvoerhållit utdelning med 17,7 miljarderkronor från Volvo Personvagnar. Efterdessa justeringar av det i ramavtalet överenskomnabeloppet beräknas köpeskillingenför Volvo Personvagnar uppgå till28,1 miljarder kronor.Köpeskillingen erläggs enligt följande:• beräknade 10.169 MSEK och700 MUSD på tillträdesdagen•1.613 MUSD två år efter tillträdesdagenRänta på köpeskillingen, diskonterad tillnuvärdet på tillträdesdagen, erhålls frånden 1 januari 1999 till tillträdesdagen,efter en räntesats om 3,25% per år.Ford kommer att gottgöras VolvoPersonvagnars resultat fr o m den1 januari 1999. Tillträde kommer att ägarum så snart som möjligt efter det att slutligaavtal undertecknats samt villkoren föröverlåtelsen uppfyllts. Överlåtelsen ärvillkorad av erforderliga tillstånd frånberörda konkurrens- och andra myndighetersamt av godkännande från Volvosbolagsstämma den 8 mars 1999.Fords finansiella styrka och ställning som en av världens mest lönsamma biltillverkareär en viktig faktor. Fords finansiella kapacitet och kompetens kommermed all sannolikhet att ytterligare stärka Volvo Personvagnar, som redan idag haren lönsamhet över branschgenomsnittet.Fords planer för Volvo Personvagnars framtida utvecklingVolvo Personvagnar ger Ford ett sjunde globalt varumärke, vilket resulterar i en avde starkaste portföljerna av prestigebilar i bilindustrin inkluderande Lincoln, Jaguaroch Aston Martin. Ford avser att öka Volvo Personvagnars volymer på världsmarknadenoch utöka dess produktprogram till att omfatta nya segment. Volvo Personvagnarkommer här att dra nytta av Fords globala distributionssystem.Personvagnars huvudkontor samt forsknings- och utvecklingsarbete kommeräven i fortsättningen att vara förlagt till Sverige.Varumärket VolvoFöre överlåtelsen av Volvo Personvagnar till Ford kommer varumärket Volvo attöverlåtas till ett av AB Volvo och Volvo Personvagnar AB gemensamt ägt bolag därVolvo Personvagnar, och efter överlåtelsen indirekt Ford, kommer att ha rätt attanvända varumärket ”Volvo” för personbilar, minivans för upp till 10 passagerare,lätta lastbilar med en nyttolast på upp till 1.500 kg, ”sport utility vehicles” samtandra fordon, dock ej bussar eller andra fordon som enbart används för kommersielltbruk, med en bruttovikt upp till 5.400 kg (12.000 pound bruttovikt). Volvo harfortsatt rätt att använda varumärket för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marinochindustrimotorer, flyg- och rymdutrustning och för alla andra produkter (förutomde som Volvo Personvagnar kommer att ha rätt att använda varumärket för).Volvos proforma balansräkning och nyckeltalProforma balansräkningen på sidan 91 visar Volvokoncernens ställning den 31december 1998, justerad för försäljningen av Volvo Personvagnar. Syftet medproforma balansräkningen är att översiktligt illustrera de kortsiktiga konsekvenseravyttringen medför för Volvokoncernens finansiella ställning.8* Med Volvo Personvagnar avses aktierna i VolvoPersonvagnar Holding AB, som vid tidpunktenför överlåtelsen direkt eller indirekt kommer attäga eller ha rätt till samtliga tillgångar ochskulder som ingår i Volvos affärsområdePersonvagnar såsom det redovisas i Årsredovisningenmed tillägg av Volvo PersonvagnarAB:s andel i det nya bolag som skall äga varumärketVolvo.

Verksamhetsåret 1998Under 1998 genomfördes flera strategiska förvärv och strukturaffärerinom Volvokoncernen. Försäljningsutvecklingen var god och ökade,också exklusive förvärv, i alla affärsområden. Året präglades avproduktförnyelse genom bl a Volvo S80, lastbilsserien Volvo FM ochstadsbussarna Volvo 5000 och 7000 samt en ny generation kompaktahjullastare.Otillfredsställande lönsamhet initierade åtgärder för sänkta kostnader.Den finansiella turbulens som orsakat flera sydostasiatiska länder stor ekonomiskoch politisk oro fortsatte under 1998. En negativ spiral med minskad produktion,stigande arbetslöshet och låg privat konsumtion drabbade regionen. Även iJapan förvärrades den ekonomiska kräftgången under slutet av året, trots massivastimulanspaket och etablering av ett statligt bankstöd. Västvärlden påverkadesmed lägre export till Asien och hårdnande konkurrens på hemmamarknadernatill följd av asiatiska devalveringar. I inledningen av 1999 devalverades också denbrasilianska valutan vilket kan innebära att fler latinamerikanska valutor sättsunder tryck, med risk för recession i regionen under 1999.I västra Europa steg BNP med 3% under 1998. Räntorna föll, sysselsättningenförbättrades och börserna återhämtade sig vilket tillsammans bidrog till enstarkare privat konsumtion. Vinstnivåerna i den exportinriktade industrin sjönkemellertid till följd av den asiatiska krisen.I USA kännetecknades den privata sektorn av hög konsumtion trots tendensertill en dämpad inkomst- och sysselsättningsutveckling. Inflationen fortsatte attsjunka och räntorna sänktes ytterligare. BNP ökade med 4% men tillväxtenmattades av mot slutet av året.Trots den asiatiska krisen erfor transportmedelsindustrin en god utvecklingunder första hälften av 1998. När den finansiella krisen blev mer omfattande änväntat under senare delen av året avtog takten i efterfrågan och 1998 som helhetslutade på en minskning om 3% för personbilsmarknaden. Den globala efterfråganpå lastbilar planade ut, men på en historiskt sett mycket hög nivå.Ökad integration och förvärv inom kommersiella produkterMarknadens krav på kompletta transportlösningar, nya teknologier samt enhetligalagkrav medför en allt större integration i branschen för kommersiella fordon.Dessutom pågår en kraftfull koncentration både inom industrin och på kundsidan.Den skapar förutsättningar för Volvo att genom förvärv delta i branschensstrukturomvandling samt befästa sin ställning genom förbättrad effektivitet,baserad på synergivinster mellan affärsområdena Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskinersamt Marin- och industrimotorer.Viktiga samordningssteg som tagits under 1998 är inrättandet av nya strukturerinom motor- och axelområdet. På distributionssidan fortsatte samordningav reservdelsverksamheten för Lastvagnar, Bussar, Anläggningsmaskiner samt9

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEPotentiella samordningsvinstermellan Volvos kommersiellaprodukterForskning och utveckling• Gemensamma komponenter• Gemensam konceptutveckling• Samordnad avancerad teknik• ElektronikKomponenter• Dieselmotorer• Transmissioner• AxlarMaterial• Samordnade inköp• Globala leverantörer• SupportfunktionerEftermarknad• Distribution och lagerföringav reservdelarDistribution• Samordnad marknadsföring• Asien• ÖsteuropaService• Finansiering• Serviceavtal• Leasing• FörsäkringarMarin- och industrimotorer i Europa, Nord- och Sydamerika. Vidare bildadesgemensamma distributionsorganisationer för kommersiella produkter på ett antalmarknader i Ostasien och östra Europa.Under 1998 beslutades att säljfinansieringsverksamheten för kommersiellaprodukter skall bedrivas och utvecklas inom ett gemensamt ansvarsområde.Strategiska förvärv inom Bussar och AnläggningsmaskinerUnder 1998 genomfördes strategiska förvärv och strukturaffärer inom Volvoskommersiella produkter för sammanlagt 6,4 miljarder kronor. Volvo Bussarförvärvade Skandinaviens största karosstillverkare, finländska Carrus Oy, 51% avden nordamerikanska busstillverkaren Nova BUS Corporation via Prévost CarIncorporated samt den mexikanska busstillverkaren Mexicana de AutobusesSA de CV (MASA).MASA är Mexicos näst största tillverkare av turist- och långfärdsbussar.Produktionsanläggningarna kommer att integreras med Volvokoncernens övrigaproduktionsstruktur i Nordamerika. Utöver förvärvet av MASA studerar Volvomöjligheterna till att etablera hyttillverkning för anläggningsmaskiner i Mexicosamt etablera en koncerngemensam inköpsenhet och ett helägt finansbolag.Tillsammans med Prévost som förvärvades 1995, utgör Nova BUS och MASAbasen för Volvo Bussars utveckling i Nordamerika.Med syfte att förstärka det industriella och kommersiella samarbete som idagfinns mellan Volvo och den engelska busstillverkaren Henlys Group Plc, Storbritannienförvärvade AB Volvo under 1998 10% av aktierna i Henlys.Volvo Construction Equipment förvärvade sydkoreanska Samsung HeavyIndustries division för anläggningsmaskiner och reducerade sin andel i EuclidHitachi Heavy Equipment Inc från 60% till 20%. Affären med Samsung innebäratt Volvo mångdubblar sin årliga produktionskapacitet av grävmaskiner ochbefäster sin position som en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner.Vidare förstärkte Lastvagnar sin verksamhet inom säljfinansiering genomförvärvet av brittiska BRS Truck Rental and Hire. I januari 1999, efter verksamhetsåretsutgång, förvärvade AB Volvo 12,85% av aktierna i Scania AB med13,47% av rösterna i företaget.Deutz ny samarbetspartner på motorsidanInom dieselmotorer för kommersiella fordon undertecknades 1998 ett avtal medden tyska dieselmotortillverkaren Deutz AG. Avtalet innebär att Deutz blir huvudleverantörav små och medelstora dieselmotorer till Volvos kommersiellaprodukter. Utveckling av medelstora dieselmotorer kommer att ske gemensamtav de båda företagen. Volvo avser att koncentrera sin verksamhet inom kommersielladieselmotorer till tunga motorer inom området 8-16 liters slagvolym. Volvokommer också att leverera sådana motorer till Deutz. Avtalet innebär en investeringom 1 miljard kronor, inklusive förvärv av en 10-procentig minoritetsandeli Deutz AG.10

Meritor tar över Volvos bakaxeltillverkningVolvo Lastvagnar och den amerikanska bakaxeltillverkaren Meritor Inc träffadeunder 1998 ett avtal om Volvos globala försörjning av bakaxlar. I samband meddetta tog Meritor Inc över Volvos bakaxelfabrik i Lindesberg, Sverige, fr o mårsskiftet 1998/1999, och fortsatt leverans av bakaxlar till Volvo Lastvagnarseuropeiska tillverkning sker från Lindesbergsfabriken. Meritor tar över utvecklingsansvaretför kommande bakaxelgenerationer och kommer i framtiden attförse Lastvagnars, Bussars och Anläggningsmaskiners monteringsfabriker medbakaxlar.Förändringar i Volvos industristrukturI syfte att öka den operativa effektiviteten genomfördes en rad övriga förändringari Volvos industristruktur under 1998.Personvagnar stängde slutmonteringsfabriken i Halifax, Kanada i december1998 och Bussar fattade beslut om att koncentrera delar av den europeiska tillverkningentill Polen, vilket successivt påverkar anläggningarna i Österrike,Finland, Skottland och Tyskland.I slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningenav grävmaskiner i Eslöv, Sverige.Personvagnars hjulmonteringsfabrik i Kungälv såldes till MC Syncro NV ochbeslut togs om att sälja Volvos andel om 49% i ABB Olofström Automation ABtill majoritetsägaren ABB.Strategiska förvärvNova BUS, ledandestadsbusstillverkare i USAoch Kanada förvärvadesi januari 1998. Nova BUSmarknadsandel i Nordamerikauppgår till 26% i detta segment.Volvo köpte i början av 1998den finska busskarossörenCarrus Oy som ett led i strävanatt i större utsträckningtillverka kompletta bussar.Samsung Heavy Industriesdivision för anläggningsmaskinersom förvärvades ijuli 1998 bildar en industrielloch marknadsmässig bas föraffärsområdet Anläggningsmaskineri Asien.MASA förvärvades i oktober1998 och utgör en viktig deli Bussars och övriga affärsområdenstillväxt i NAFTA(USA, Kanada och Mexiko).BRS Truck Rental & Hireköptes i februari 1998 avVolvo Lastvagnar. Affärenstärker Lastvagnars positioni England.I början av 1999 förvärvades13% av rösterna i Scania AB.11

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE12Förvärvadebolag 1 1998 konsolideras fr o m affärsområdeCarrus Oy 1 januari 1998 BussarNova BUS 1 april 1998 BussarVolvo Construction 1 juli1998 Anläggnings-Equipment Korea 2maskinerMASA 1 oktober 1998 BussarBRS 1 februari 1998 Lastvagnar1) >50% ägarandel2) f d Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskinerFör ytterligare information se not 2, sidan 58.Nettoomsättning per affärsområde12080400PersonvagnarKommersiella produkter96 97 981996 1997 1998 % 1)Personvagnar 83,6 96,5 103,8 +8Kommersiellaprodukter 73,6 90,1 111,1 +17Lastvagnar 44,3 50,8 63,8 +24Bussar 8,5 10,6 14,3 +4Anläggningsmaskiner12,8 16,8 19,5 +8Marin- ochindustrimotorer 3,9 4,5 4,9 +10Aero 4,1 7,5 8,6 +15Övriga bolag ochelimineringar –1,1 –3,0 –2,0 –Totalt 156,1 183,6 212,9 +131) Procentuell förändring avser 1998/1997,exklusive avyttrade och förvärvade enheter.Antal fakturerade fordon1996 1997 1998 % 1)Volvo personbilar 368.250 386.440 399.680 +3Volvo lastbilar 63.680 68.980 83.280 +21Bussar ochbusschassier 7.410 8.730 10.200 +171) Procentuell förändring avser 1998/1997.MdrNettoomsättning per marknadsområde Mdr1996 1997 1998 % 1)Västra Europa 90,3 101,4 117,7 +16Östra Europa 2,8 3,9 5,3 +36Nordamerika 36,6 51,1 66,4 +30Sydamerika 4,8 7,0 7,0 0Asien 16,2 15,5 12,0 –23Övriga marknader 3,5 4,7 4,5 –4Verksamheterunder avveckling 1,9 – – —Totalt 156,1 183,6 212,9 +161) Procentuell förändring avser 1998/1997.I december 1998 träffades en överenskommelse angående Personvagnars ochMitsubishis förvärv av den holländska statens del i bilfabriken NedCar i Born,Holland, under första kvartalet 1999. Fabriken kommer därefter att ägas till likadelar av Volvo Personvagnar och Mitsubishi.Resultat och finansiell ställningNettoomsättningVolvokoncernens nettoomsättning för helåret 1998 uppgick till 212,9 miljarderkronor jämfört med 183,6 miljarder kronor föregående år, en ökning med 13%exklusive avyttrade och förvärvade bolag. Justerat även för valutakursförändringarvar ökningen 11%. Försäljningsutvecklingen per marknadsområde karaktäriseradesav stora geografiska skillnader, från stark efterfrågan i Nordamerikaoch Europa till mycket svag efterfrågan i Sydostasien och avmattning iSydamerika. Inom samtliga Volvos affärsområden ökade nettoomsättningenjämfört med föregående år, exklusive avyttrade och förvärvade enheter. Förkommersiella fordon sammantaget ökade nettoomsättingen med 17%.Personvagnars nettoomsättning ökade med 8% och antalet fakturerade bilarökade till 399.680 (386.440). Utfasningen av Volvo 940 och Volvo S/V90kompenserades av en god försäljningsutveckling för Volvo S/V40 samt försäljningenav nya Volvo S80 som påbörjades i augusti.Antalet levererade Volvo lastbilar ökade med 21% till 83.280 (68.980), vilketmedförde att nettoomsättningen för affärsområdet steg med 24%, exklusiveförvärvade enheter. Uppgången är hänförlig till västra Europa och Nordamerika.Leveranserna till Sydamerika minskade medan nettoomsättningen ökade med 4%mot föregående år.Bussar levererade 10.200 bussar och busschassier, 1.470 fler än föregående år.Ökningen är till större delen hänförlig till förväret av Nova BUS. Bussarsnettoomsättning ökade med 4%, exklusive förvärvade enheter. InomAnläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 8%, exklusive avyttrade ochförvärvade enheter.Även Marin- och industrimotorer och Aero redovisade försäljningsökningar.Jämförelsestörande poster – reservering för omstruktureringVolvo genomförde under 1998 en rad förändringar i koncernens struktur i syfteatt stärka konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten.Vid sidan av dessa strukturaffärer beslutades att vidta åtgärder för att effektiviseraoch sänka kostnadsnivån inom koncernen genom en anpassning av denindustriella strukturen. Anpassningen medför bl a nedläggning, flyttning ellersammanslagning av produktionsställen. Även distributions- och marknadsorganisationenomfattas av omstruktureringsåtgärderna.I koncernens bokslut för andra och fjärde kvartalet 1998 avsattes totalt 2,3miljarder kronor för dessa omstruktureringsåtgärder. Avsättningen avser främstkostnader för avtalspensionering och övertalig personal samt nedskrivning avanläggningstillgångar. Av reserveringen avser 681 Mkr Personvagnar, 394 Mkr

Koncernens resultaträkning, Mdr 1996 1997 1998Nettoomsättning 156,1 183,6 212,9Kostnad för sålda produkter – 121,3 – 139,0 – 163,9Bruttoresultat 34,8 44,6 49,0Forsknings- och utvecklingskostnader – 8,3 – 8,7 – 10,1Försäljningskostnader – 14,9 – 17,2 – 19,0Administrationskostnader – 6,7 – 7,0 – 8,1Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader – 1,2 – 3,3 – 2,8Jämförelsestörande poster — — – 2,3Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7Resultat från andelar i intresseföretag 0,3 2,9 0,4Resultat från övriga aktier och andelar 9,0 1,2 4,5Ränteintäkter och liknande resultatposter 4,8 3,5 1,5Räntekostnader och liknande resultatposter – 3,2 – 2,7 – 1,4Övriga finansiella intäkter och kostnader – 0,4 – 0,1 – 0,1Resultat efter finansiella poster 14,2 13,2 11,6Skatter – 1,8 – 2,7 – 2,9Minoritetsandelar i resultat 0,1 – 0,1 – 0,1Årets resultat 12,5 10,4 8,6Resultat i kronor per aktie 26:90 22:90 19:60Lastvagnar, 422 Mkr Bussar, 158 Mkr Marin- och industrimotorer, 910 MkrAnläggningsmaskiner samt 114 Mkr övriga verksamheter. Jämförelsestörandeposter omfattar även en reavinst om 348 Mkr vid Lastvagnars försäljning avbakaxeltillverkningen i Lindesberg.RörelseresultatRörelseresultatet för koncernen uppgick till 6,7 (8,4) miljarder kronor 1998,vilket belastas med jämförelsestörande poster om 2,3 miljarder kronor.Exklusive jämförelsestörande poster ökade rörelseresultatet med 0,6 miljarderkronor till 9,0 miljarder kronor. Rörelseresultatet inom Kommersiella produktersammantaget utvecklades väl och ökade med 1,2 miljarder kronor till 5,6 miljarderkronor. Högre försäljningsvolymer, en gynnsam prisutveckling för Lastvagnari Nordamerika samt kostnadsbesparingar i produktionen var de främsta orsakernatill resultatförbättringen. Det motverkades delvis av högre administrationskostnadersamt utveckling och introduktion av nya produkter.Personvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, minskadetill 3,8 miljarder kronor (4,5). Högre volymer samt kostnadsreducerande åtgärderinom produktion och inköp kunde inte uppväga de negativa effekterna av denvikande efterfrågan i sydostasien, högre produktutvecklingskostnader, en ökadprispress samt kostnaderna för produktionsstart och introduktion av Volvo S80.Rörelsemarginalen för koncernen utvecklades negativt under året och uppgicktill 3,1% (4,6). Exklusive jämförelsestörande poster var rörelsemarginalen 4,2%.Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, minskade för samtligaaffärsområden utom Lastvagnar. Volvos mål om en rörelsemarginal överstigande5% uppnås av Anläggningsmaskiner och Aero.Förändring Rörelseresultat av rörelseresultatet per affärsområde1998 Mdr1996 1997 1998Personvagnar 1,5 4,5 3,8Kommersiellaprodukter 2,6 4,5 5,6Lastvagnar 0,9 1,8 3,1Bussar 0,3 0,6 0,4Anläggningsmaskiner 1,2 1,4 1,5Marin- och industrimotorer –0,0 0,2 0,1Aero 0,2 0,5 0,5Övriga bolag ochelimineringar –0,4 –0,6 –0,4Rörelseresultatexklusive jämförelsestörandeposter 3,7 8,4 9,0Jämförelsestörandeposter – – –2,3Rörelseresultat 3,7 8,4 6,7Förändring av av rörelseresultatet1998 MdrÖvrigabolagKommer- ochPerson- siella pro- elimivagnardukter neringar TotaltRörelseresultat 1997 4,5 4,5 –0,6 8,4Ökade volymer 0,5 1,5 2,0Förändrad produkt- ochmarknadsmix mm 0,6 2,4 3,0Högre forsknings- ochutvecklingskostnader –0,8 –0,6 –1,4Högre försäljnings- ochadministrationskostnader–0,6 –2,0 –2,6Omställningskostnaderför produktionav Volvo S80 –0,8 – –0,8Övrigt 0,4 –0,2 0,2 0,4Rörelseresultat,exklusive jämförelsestörandeposter 3,8 5,6 –0,4 9,0Jämförelsestörandeposter –0,7 –1,5 –0,1 –2,3Rörelseresultat 1998 3,1 4,1 –0,5 6,713

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEFörändring Rörelsemarginal av rörelseresultatet procent 1998exklusive jämförelsestörandeposter 1996 1997 1998Personvagnar 1,8 4,7 3,7Kommersiella produkter 3,4 4,9 5,1Lastvagnar 2,0 3,6 4,8Bussar 3,9 5,2 2,7Anläggningsmaskiner 9,1 8,6 8,0Marin- och Industrimotorer neg 4,1 1,9Aero 3,7 6,3 6,1Totalt 2,4 4,6 4,2Förändring Säljfinansiering av rörelseresultatet 1998 MkrResultaträkning i sammandrag1996 1997 1998Nettoomsättning 5.101 5.956 10.268Rörelseresultat 146 202 470Resultat frånandelar i intressebolag 6 –146 109Finansiella intäkteroch kostnader –16 1 1Resultat efterfinansiella poster 136 57 580Skatter –137 –167 –295Minoritetsintresse –4 –6 4Årets resultat –5 –116 289Valutans inverkan på rörelseresultatetMdrKommer-Person- siella provagnardukter TotaltNettoomsättning 2,0 2,1 4,1Kostnad för sålda produkter –1,4 –0,7 –2,1Forsknings- och utvecklingskostnader0,0 –0,1 –0,1Försäljningskostnader –0,2 –0,1 –0,3Administrationskostnader 0,0 –0,2 –0,2Övriga rörelseintäkteroch rörelsekostnader 0,9 –0,3 0,6Sammanlagd effekt avvalutakursförändringar pårörelseresultatet 1,3 0,7 2,0Koncernens försäljningsvärde redovisas till genomsnittligaavistakurser och effekten av gjorda valutasäkringar redovisasbland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.Fördelat på Personvagnar och kommersiella produkter var rörelsemarginalen3,7% respektive 5,1%.Valutans inverkan på rörelseresultatetDen svenska kronan försvagades under 1998 gentemot flertalet valutor, vilketmedförde en positiv effekt på inflödesvalutorna, främst amerikanska dollar,brittiska pund och italienska lire samt en negativ effekt på utflödesvalutorna,främst belgiska franc, holländska gulden och tyska mark. Nettoeffekten avändrade avistakurser var positiv om sammanlagt 1,0 miljarder kronor. Genom attVolvo terminssäkrar stora delar av betalningsflödena i utländska valutor påverkaremellertid avistakursförändringarna inte rörelseresultatet med omedelbar verkan.Under 1998 var resultateffekten av termins- och optionskontrakt –0,6 miljarderkronor (1997–1,2 miljarder kronor), vilket medförde en positiv inverkan pårörelseresultatet för 1998 om 0,6 miljarder kronor jämfört med 1997.Ändrade avistakurser vid omräkning av utländska dotterbolags resultat samtomvärdering av balansräkningsposter i utländsk valuta inverkade positivt med0,4 miljarder kronor.Den sammanlagda effekten av ändrade valutakurser på koncernens rörelseresultatför 1998 jämfört med 1997 var således 2,0 miljarder kronor.Finansiella posterResultat från andelar i intresseföretag uppgick till 0,4 miljarder kronor (2,9) ochbestår främst av resultat från andelar i NedCar, Bilia AB och AB Volvofinans.Avvikelsen jämfört med föregående år är hänförlig till en vinst om 3,0 miljarderkronor vid försäljningen 1997 av aktierna i Pripps Ringnes AB.I resultat från övriga aktier och andelar ingår vinsten om 4,5 miljarder kronorsom uppstod vid försäljningen av samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn, Inc.Räntenettot 0,1 miljarder kronor (0,7) har genererats genom en avkastning pågenomsnittliga räntebärande tillgångar motsvarande 5,6% samt en genomsnittliglånekostnad på 8,8%. Det lägre räntenettot jämfört med föregående år berorfrämst på lägre genomsnittliga finansiella nettotillgångar och lägre räntesatseri Europa. Dessutom medförde expansionen på vissa tillväxtmarknader såsomSydkorea, östra Europa och Sydamerika en lokal finansiering på dessa marknadertill hög ränta.SkatterSkattekostnaden steg till 2,9 miljarder (2,7) och motsvarar en genomsnittligskattesats om 25% (21). Kostnaderna utgörs i huvudsak av löpande skatt.Minoritetsandelar i resultatMinoritetsintresset i Volvokoncernen består huvudsakligen av Henlys Groupsandel (49%) i Prévost Inc och Nova BUS, Hitachi Construction Machinerysandel, t o m september, i Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc (40%) samtminoritetens andel i AGES Group ALP (43%).14

Koncernens balansräkning,Volvokoncernenexkl säljfinansiering 1 Säljfinansiering Totalt Volvokoncernen31 december, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998TillgångarImmateriella anläggningstillgångar 2,3 3,3 5,7 0,0 0,0 0,1 2,3 3,3 5,8Fastigheter, maskiner och inventarier 26,5 30,7 36,0 0,0 0,1 0,2 26,5 30,8 36,2Tillgångar i operationell leasing 0,1 1,4 1,8 4,9 12,1 20,5 5,0 13,5 22,3Aktier och andelar 1 14,8 8,1 9,7 0,6 0,7 0,7 12,4 4,6 3,4Långfristiga fordringar isäljfinansieringsverksamhet 0,0 0,2 0,1 5,8 13,8 24,4 5,8 14,0 24,5Långfristiga räntebärande fordringar 3,1 2,2 3,3 0,0 0,0 0,0 3,1 2,2 3,3Övriga långfristiga fordringar 3,9 3,7 3,7 0,4 0,0 0,2 4,3 3,7 3,9Varulager 23,0 27,8 31,9 0,1 0,2 0,2 23,1 28,0 32,1Kortfristiga fordringar isäljfinansieringsverksamhet 0,0 0,0 0,1 9,7 18,3 22,2 9,7 18,3 22,3Kortfristiga räntebärande fordringar 0,9 2,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,9 2,4 1,4Övriga kortfristiga fordringar 20,9 21,0 26,9 0,5 0,9 2,1 21,4 21,9 29,0Kortfristiga placeringar 21,6 11,0 6,9 0,0 0,0 0,3 21,6 11,0 7,2Kassa och bank 4,4 8,8 11,9 0,7 0,8 1,1 5,1 9,6 13,0Tillgångar 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4Eget kapital och skulderEget kapital 57,9 60,4 68,1 3,0 4,2 7,0 57,9 60,4 68,1Minoritetskapital 0,4 0,9 0,8 0,1 0,0 0,1 0,5 0,9 0,9Avsättningar för pension ochliknande förpliktelser 3,1 3,3 2,9 0,0 0,0 0,0 3,1 3,3 2,9Övriga avsättningar 14,7 18,3 21,9 0,3 1,4 3,3 15,0 19,7 25,2Lån 15,1 2,1 5,9 17,4 39,1 58,3 32,5 41,2 64,2Övriga skulder 30,3 35,6 39,8 1,9 2,2 3,3 32,2 37,8 43,1Eget kapital och skulder 121,5 120,6 139,4 22,7 46,9 72,0 141,2 163,3 204,4Andel eget kapital och minoritetskapital 48,0 50,8 49,4 13,5 9,1 9,8 41,4 37,6 33,71 Säljfinansieringsverksamheten redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Interna fordringar och skulder hänförliga till säljfinansieringsverksamheten har exkluderats.Årets resultatÅrets resultat uppgick till 8,6 miljarder kronor (10,4) och avkastning på egetkapital, exklusive jämförelsestörande poster och vinst vid försäljning av aktier var10,3% (10,4).Finansiell ställningVolvokoncernens balansomslutning ökade under året med 41,1 miljarder tillFinansiella nettotillgångarI procent av eget kapital och minoritetskapital40204,4 miljarder kronor. Ökningen var främst hänförlig till fortsatt expansioninom säljfinansieringsverksamheten, 21,8 miljarder, förändringar av koncernenssammansättning, 8,7 miljarder samt effekt av ändrade valutakurser, 5,6 miljarderkronor. För den återstående ökningen om 5,0 miljarder svarade främst materiellaanläggningstillgångar, varulager och kortfristiga fordringar till följd av höga investeringaroch ökade volymer. I den del av ökningen som är hänförlig till förvärvadeverksamheter ingår goodwill med 2,5 miljarder kronor.Eget kapital ökade under 1998 med 7,6 miljarder kronor. Årets nettovinsttillförde 8,6 miljarder medan ordinarie utdelning reducerade eget kapital med302010031,220,6 21,596 97 9815

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE16DefinitionerOperativt kassaflöde,exklusive säljfinansieringKassaflöde från verksamheten med avdragför nettoinvesteringar i anläggningar,leasingtillgångar och långfristiga operativafordringar.Förändring av finansiella nettotillgångar 1998MdrKassaflöde från verksamheten 10,3Investeringar i anläggningar –10,4Investeringar i leasingtillgångar –0,9Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,5Långfristiga operativa fordringar, netto 0,5Operativt kassaflöde,Volvokoncernen exklusive säljfinansiering 1,0Utdelning till AB Volvos aktieägare –2,2Förvärvade och avyttrade verksamheter 1 –5,0Aktier och andelar, netto 5,5Kapitaltillskott till säljfinansieringsbolag, netto –2,2Övrigt inklusive effekt av valutakursförändringar –1,4Total förändring –4,31) Varav köpeskilling 5,0 miljarder kronor och finansiellnettoskuld i förvärvade och avyttrade bolag 0,0miljarder kronor.Investeringar i anläggningar642096 97 98PersonvagnarKommersiella produkterMdr1996 1997 1998Personvagnar 4,4 5,5 5,6Kommersiellaprodukter 3,3 3,7 4,1Övriga 0,5 0,7 0.8Volvokoncernentotalt 8,2 9,9 10,52,2 miljarder kronor. Försvagningen av den svenska kronan under året medfördeen ökning av eget kapital om 1,2 miljarder kronor, inklusive effekt från kurssäkringarav nettotillgångar i utländska dotterbolag och intresseföretag, genomupplåning i utländska valutor.Volvokoncernens finansiella nettotillgångar uppgick vid årets utgång till 14,8miljarder kronor (19,1). Minskningen under 1998 om 4,3 miljarder kronor specificerasi vidstående tabell.KassaflödesanalysVolvokoncernens operativa kassaflöde, exklusive säljfinansiering, uppgick till 1,0miljarder kronor (7,6) (se vidstående tabell). Det väsentligt lägre utfallet jämförtmed 1997 förklaras främst av att lönsamhetsutvecklingen inte varit tillräcklig föratt kompensera en mindre förmånlig rörelsekapitalutveckling som resultat av högrevolymer. Därtill inverkade höga nettoinvesteringar i anläggningar främst till följdav produktionsomställningar. Rörelsekapitalbindningen, exklusive effekter frånvalutakursförändringar, förändringar i koncernens sammansättning och jämförelsestörandeposter, ökade under 1998 med 0,2 miljarder kronor (minskning 5,0).Ökad kapitalbindning i varulager och fordringar motverkades delvis av högre leverantörsskulderoch andra operativa skulder och avsättningar. Jämförelsestörandeposter om 2,3 miljarder kronor, vilka redovisas i årets resultat till följd av beslutadeomstruktureringsåtgärder, har inte påverkat årets kassaflöde i väsentlig omfattning.Tillväxttakten i Volvos säljfinansieringsverksamhet var fortsatt hög varvid kassaflödetefter nettoinvesteringar inom säljfinansiering var negativt, 18,9 miljarderkronor (negativt 20,8). För närmare beskrivning av Volvos säljfinansieringsverksamhet,se sidorna 38–39.InvesteringarInvesteringar i anläggningar ökade till 10,5 miljarder kronor (9,9). Investeringari anläggningar inom Personvagnar utgjorde 5,6 miljarder kronor (5,5), varavmerparten avsåg fortsatta investeringar i den nya stora plattformen i form avomställningar av produktionsprocessen i Göteborg och Gent, investeringar itypbundna verktyg hos leverantörer samt investeringar inom komponentförsörjningen.På den kommersiella sidan uppgick investeringarna till 4,1 miljarderkronor varav 2,6 miljarder kronor (2,4) avsåg Lastvagnar som under året genomfördeomställning av produktionsprocessen till den nya FM-serien, kapacitetshöjandeoch miljöförbättrande åtgärder inom monterings- och komponentledetsamt uppförande av en ny hyttfabrik i Curitiba, Brasilien.Investeringar i leasingtillgångar utgjorde 12,7 miljarder kronor (9,8), varav11,8 miljarder kronor avsåg säljfinansieringsverksamheten, främst i Nordamerikaoch Storbritannien. Långfristiga fordringar ökade netto med 9,9 miljarder kronor(6,0) varav 9,4 (7,2) miljarder kronor var hänförliga till fortsatt expansion avkreditstocken inom säljfinansieringsverksamheten, främst i form av avbetalningsköpoch finansiell leasing.

Volvokoncernenexkl säljfinansiering Säljfinansiering Totalt VolvokoncernenKassaflödesanalys i sammandrag, Mdr 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998Årets resultat 12,5 10,5 8,3 0,0 – 0,1 0,3 12,5 10,4 8,6Avskrivningar och övrigaej kassapåverkande poster 4,2 5,2 6,6 0,9 2,0 3,2 5,1 7,2 9,8Vinst vid försäljning av aktieroch dotterbolag – 8,2 – 4,1 – 4,8 — — – – 8,2 – 4,1 – 4,8Förändring av rörelsekapitaloch latent skatteskuld – 2,9 5,0 0,2 – 3,0 – 7,0 – 1,8 – 5,9 – 2,0 – 1,6Kassaflöde från verksamheten 5,6 16,6 10,3 – 2,1 – 5,1 1,7 3,5 11,5 12,0Investeringar i anläggningar – 8,1 – 9,8 – 10,4 – 0,1 – 0,1 – 0,1 – 8,2 – 9,9 – 10,5Investeringar i leasingtillgångar – 0,8 – 0,5 – 0,9 – 3,1 – 9,3 – 11,8 – 3,9 – 9,8 – 12,7Restvärde på sålda och utrangerade tillgångar 1,8 1,0 1,5 0,2 0,9 1,3 2,0 1,9 2,8Aktier och andelar, netto 14,1 10,7 5,5 — — 0,0 14,1 10,7 5,5Långfristiga fordringar, netto – 0,8 1,2 – 0,5 – 2,0 – 7,2 – 9,4 – 2,8 – 6,0 – 9,9Förändring genom företagsförvärvoch försäljningar – 0,9 – 1,3 – 5,0 — — – 0,6 – 0,9 – 1,3 – 5,6Återstår efter nettoinvesteringar 10,9 17,9 0,5 – 7,1 – 20,8 – 18,9 3,8 – 2,9 – 18,4Ökning av lån 3,3 4,4 19,9Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1,9 – 2,0 – 2,2Övrigt – 1,5 – 5,8 –Förändring av likvida medelexklusive omräkningsdifferenser 3,7 – 6,3 – 0,7Omräkningsdifferenser på likvida medel – 0,3 0,3 0,3Förändring av likvida medel 3,4 – 6,0 – 0,4Förvärv och avyttringarFörvärvade och avyttrade verksamheter innebar under 1998 ett negativt kassaflödeom 5,6 miljarder kronor netto (negativt 1,3), varav förvärvet av SamsungHeavy Industries tillgångar inom anläggningsmaskiner svarade för 3,9 miljarder.Förvärven av Carrus, Nova BUS och MASA innebar ett negativt kassaflöde om1,3 miljarder kronor. Avyttring av och investeringar i aktier och andelar tillfördeunder året likvida medel om netto 5,5 miljarder kronor (10,7). Avyttringen avVolvos återstående innehav i Pharmacia & Upjohn tillförde 6,5 miljarder kronormedan förvärv av aktier i Henlys Group och Deutz sammanlagt reduceradelikvida medel med 1,0 miljarder.SjälvfinansieringsgradVolvokoncernen exklusive säljfinansiering20015010050096 97 98procentFinansiering och utdelningUnder året upptog Volvo Group Finance långfristiga lån om sammanlagt 5,2 miljarderkronor, varav obligationslån 3,2 miljarder kronor med löptider från 2 till10 år och övriga lån 2,0 miljarder kronor med löptider från 2 till 15 år. Amorteringarunder 1999, vilka redovisas som kortfristiga lån, reducerade de långfristigalånen med 2,7 miljarder kronor. I övrigt ökade Volvokoncernens lån främst genomkortfristig upplåning hänförlig till säljfinansieringsverksamheten. Ordinarie utdelningtill AB Volvos aktieägare utbetalades under året med 2,2 miljarder kronor.Se definition i not 1 sidan 57.Vid utgången av 1998 beslutade, men ännu ejgenomförda investeringar, MdrPersonvagnar 11,1Lastvagnar 4,7Bussar 0,6Anläggningsmaskiner 0,7Marin- och industrimotorer 0,0Aero 0,6Övriga bolag och gemensamma investeringar 0,3Totalt 18,0Förändring av likvida medelKoncernens likvida medel minskade under 1998 med 0,4 miljarder kronor ochuppgick vid årets utgång till 20,2 miljarder (20,6), motsvarande 9% (11) avkoncernens omsättning.17

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEForsknings- och utvecklingskostnader642MdrForskning och utvecklingVolvo och andra transportmedelstillverkare har inför nästa århundrade fleraviktiga utmaningar inom bland annat miljö och trafiksäkerhet. De viktigaste ärutsläpp av växthusgaser, prognosticerat höga trafikskador, trängsel och bullersamt hälsoproblem i stadsområden orsakade av dålig luftkvalitet. Volvos kärnvärden– säkerhet, miljö och kvalitet är grundläggande i Volvos strävan attutveckla produkter och tjänster som kan möta de här utmaningarna.096 97 98PersonvagnarKommersiella produkter1996 1997 1998Personvagnar 4,9 5,1 5,8Kommersiella produkter 3,3 3,5 4,2Övriga 0,1 0,1 0,1Volvokoncernen totalt 8,3 8,7 10,1BränslecellerProtonledande polymer membran (PEM)Kanaler förbränsleflödeRecirkulationav bränsleVärmeVattenkylningBränsleKanalerför luftflödeEmissionerLuftVattenångaLuftUteffekt elmotorI en bränslecellsmotor omvandlas kemiskenergi till elektrisk energi kontinuerligt sålänge bränsle tillförs, på samma sätt somi en konventionell bensin- eller dieselmotor.De stora skillnaderna är att bränslecellerhar mycket högre verkningsgrad,drivs med vätgas och luft och det endautsläppet är rent vatten. Tekniken befinnersig dock i ett utvecklingsskede ochmånga frågor måste lösas innan deneventuellt kan tillämpas praktiskt ibilbranschen.Konceptutveckling och systemintegrationMot bakgrund av ovanstående utmaningar är det viktigt att ha en väl genomarbetadoch fokuserad teknikstrategi. Det betyder att de områden där Volvokoncentrerar forskningsinsatserna kontinuerligt granskas och utvärderas. Efterhandhar detta lett fram till en mera koncentrerad insats inom ett antal strategiskaområden, där Volvo siktar mot eller redan är i världsklass. Det har också medförtatt FoU-arbetet koncentrerats på att utveckla konceptfordon, där olika systemkan integreras och testas ur såväl kund- som funktionalitetssynpunkt. En annantrend är fokuseringen på utveckling och integrering av system istället för attutveckla komponenter, vilket i allt högre grad överlåts åt specialiserade samarbetspartners.Reduktion av växthusgaserReducering av bränsleförbrukningen har en mycket hög prioritet inom Volvo isyfte att minska växthusgaserna och för att få en låg livscykelkostnad, i synnerhetför Volvos fordon för yrkesmässig trafik. Detta kan åstadkommas genom ny ellerförbättrad befintlig teknik, främst inom motorer och kringutrustning men ocksågenom ett intensivt arbete med att minska vikt och luftmotstånd. Eftersom detinte finns någon komplett lösning, som på ett kostnadseffektivt sätt löser problemet,måste forskningen ta itu med alla tre aspekterna med både kort- och långsiktigalösningar. På kort till medellång sikt fokuseras huvudsakligen en förbättring avförbränningsprocessen genom avancerade styrsystem, direktinsprutning, minskningav friktionsförlusterna och införandet av material med låg vikt i komponenter,i de fall detta är genomförbart. Långsiktiga lösningar skulle kunna varaeldrivna hybridfordon eller fordon, som drivs av ett bränslecellssystem.Volvo deltar i flera samarbetsprojekt kring bränsleceller och har byggt upp etteget laboratorium för fullskaletester och utvärdering av olika system. Sedanvåren 1998 testar Volvo bränsleceller i bussar i USA genom dotterbolaget NovaBUS. I juni 1997 slutfördes ett projekt där Volvo, Renault och andra samarbetspartnersmed stöd av EU utvecklade en bränslecellsdriven bil som nu används förfortsatta tester. Under 1998 påbörjades ytterligare ett projekt med bl a Volvo18

och Renault. Under årens lopp har Volvo uppvisat några avancerade hybridkonceptfordonoch under 1999 planeras tekniken införas på prov i bussar och distributionsfordon,som under en treårsperiod kommer att användas i reguljär trafikför att ge praktiska erfarenheter.BioRIDSäkerhetSäkerhet är kompromisslöst inom Volvo och har alltid högsta prioritet i olikakonstruktioner. Volvos forskningsarbete har utvidgats till att utöver den traditionellapassiva säkerheten också omfatta aktiv säkerhet, biomekanik och beteendevetenskap.Vidare fokuseras händelseförloppet i en krock mellan personbil ochlastbil samt mellan bil och fotgängare.Inom aktiv säkerhet sker utvecklingen främst inom IT och styrsystem medsyfte att förhindra att olyckor inträffar. Som exempel kan nämnas möjlighet attförhindra att föraren somnar vid ratten.Volvo bygger ett nytt säkerhetscentrum som kommer att göra det möjligt attinte enbart utföra krocktester av bilar utan även av nyttofordon och kollisionermellan person- och lastbilar.Elektronik och reglersystemEn väl uppbyggd och funktionell struktur för fordonets elektroniska system ärgrundläggande för de styrsystem som introduceras med syfte att minska växthusgaseroch förbättra säkerhet och rörlighet. Under 1998 lanserade Personvagnaroch Lastvagnar avancerade multiplexa elektroniksystem som gör det möjligt atti framtiden komplettera med ytterligare funktioner som t ex integrerade styrsystemför drivlinan där samverkan mellan motorn och växellådan förbättras föratt nå optimal prestanda.BioRID-dockan (Biofidelic Rear ImpactDummy) visades upp under 1998 efteröver tre års forskning. Dockan, som hartill uppgift att ge bättre kunskap om hurså kallade whiplashskador uppstår ochkan reduceras, är försedd med en ryggradsom består av 24 styva ryggkotor som ärihopfogade med ledade metallfogar.I bröstkorgsregionen är dessa utformadesom torsionsstavar medan rörelseni nackpartiet bestäms av en kombinationav dämpande element och ”muskelsurrogat”i form av längsgående kablar.Virtuella fordon och utvecklingsprocesserAtt utveckla fordon är en komplicerad uppgift, som innebär integrering av ettstort antal komponenter och system, med många komplexa kontaktytor mellanbåde komponenter och olika leverantörer. Traditionellt har detta inneburit långautvecklingstider och ett stort antal prototypfordon. Volvo övergår i allt högregrad till att utnyttja IT- och simuleringsverktyg vilket innebär att både fordonoch koncept utvecklas, studeras, testas och förfinas i datorn, s k virtuella fordon,innan något fordon byggs. Resultatet blir att en till två prototypgenerationer kanundvikas och när prototypen väl byggs håller den dessutom högre kvalitet och äravsevärt närmare en färdig produkt. Som ett led i detta forskar Volvo kring avanceradesimuleringstekniker, t ex formning och flödessimuleringar som ska ersättavindtunneltester.FormningSimuleringar av formning, som utförs i ensuperdator, kan nu ersätta praktiska erfarenheter.Detta innebär att det under deinledande faserna av utvecklingen av enny produkt går att simulera och testaproduktionsprocessen i datorn, vilket i sintur innebär hög kvalitet samt reduceradeledtider och kostnader.19

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSELagkrav och emissioner, personbilarUSA och EuropaEmissionskrav personbilarg/km CO NOx HC HC+NOxEURO 96 1 2,2 – – 0,5EURO 2000 2 2,3 0,15 0,2 –EURO 2005 2 1,0 0,08 0,1 –KalifornienTLEV 3 2,6 0,37 0,097 –LEV 3 2,6 0,19 0,056 –ULEV 3 1,3 0,19 0,034 –SULEV 4 0,62 0,012 0,0062 –ZEV 4 0 0 0 –1 EURO 96 - gällande lagkrav inom EU (testcykelenligt EC 96/44)2 EURO 2000 och EURO 2005 – föreslagna lagkravinom EU (testcykel enligt EC 96/69)3 Enligt emissionsstandard LEV I (gällande), testcykelFTP75, 100K4 Enligt emissionsstandard LEV II (modellår 2004-2007), testcykel FTP75, 120KEmissioner av kolmonoxid, kolväten,kväveoxider och partiklar är till skillnadfrån utsläppen av koldioxid reglerade i lagi många länder. De strängaste bestämmelsernatillämpas i Kalifornien där det s kZEV-mandatet förväntas införas år 2003.(ZEV = Zero Emission Vehicle, d v s fordonsom inte släpper ut några skadligaavgaser under drift )Bestämmelserna är något mindrestränga för de biltillverkare som säljerfärre än 35.000 bilar per år i Kalifornien,däribland Volvo. Till exempel behöver deinte erbjuda renodlade elbilar. Inom EUinförs strängare emissionslagstiftning förpersonbilar år 2000 och 2005.Från och med modellår 1999 finnsVolvo S80, S70, V70 och C70 på samtligamarknader i versioner som uppfyller destränga emissionskraven enligt LEV (setabell ovan).Emissioner, Volvo personbilar,g/km CO HC+NOx CO 2Volvo S80 2,9 man. 1 0,16 0,06 232Volvo S70 2,5 man. 0,42 0,15 236Volvo S40 1,8i 0,16 0,33 164Volvo S70Bi-Fuel 0,22/0,84 0,16/0,24 198/2641 Enligt europeisk testcykel EC96/94. Angivnavärden för Volvo S70 Bi-Fuel gäller gasdrift/bensindriftViktiga miljökravEUs ministerråd och den europeiska bilindustrins samarbetsorganisation ACEAenades 1998 om utsläppsbegränsningar för nya bilar. Medlemmarna, däriblandVolvo Personvagnar, har åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid med 25% framtill 2008, med utgångspunkt från 1995 års nivå. Det innebär att en genomsnittligpersonbil som säljs inom EU inte får släppa ut mer än 140 g CO 2 /km vilketmotsvarar en bränsleförbrukning på ca 6 l/100 km.Bränsleförbrukning och emissionerI december 1997 fastlade Volvo målsättningen att varje nytt fordonskoncept skallvara mer bränsleeffektivt än den produkt som ersätts. Prioriterade områden ärutveckling av alternativa bränslen och drivlinor samt material för att minskavikten (se Forskning och utveckling sidan 18).De nya stadsbussarna Volvo 5000, Volvo 7000 och Volvo B7L har ca10 procent lägre bränsleförbrukning än föregående Volvo B10L. Även Volvosnya lastbilar i FH- och FM-serierna har lägre bränsleförbrukning än föregåendemodeller. Förbättringarna för bussarna beror på ny motor och reducerad vikt ochför lastbilarna dels på utveckling av motorer och andra drivlinekomponenter, delspå 10-20% förbättrade aerodynamiska egenskaper. Volvo introducerade underåret också en ny hjullastare, L220D, med 10-15% lägre bränsleförbrukning änkonkurrerande maskiner.Även årets nya personbilsmodeller har en väsentligt minskad bränsleförbrukning.Volvo S80 har 12-19% lägre bränsleförbrukning än Volvos förra stora bilmodellVolvo S90. Ett antal varianter av Volvo S/V70, 1999 års modell, har7–12% lägre bränsleförbrukning än föregående årsmodell. Reduktionen harkunnat göras genom ett nytt system för motorstyrning och minskad friktioni motor och transmission. I mars 1998 introducerades Volvo S/V40 med direktinsprutandebensinmotor, som har en bränsleförbrukning på 6,9 l/100 km.Volvo tillverkar och säljer lastbilar, bussar och personbilar för metangasdrift(naturgas och/eller biogas). Gasdrivna Volvo personbilar (Volvo S70 och V70)har sålts sedan 1995 och inom bussbranschen har Volvo Bussar en ledandeposition med över 100 sålda fordon 1998. Lastvagnar introducerade i januari1999 en naturgaslastbil.Miljöanpassad produktutvecklingFör att säkerställa en låg total miljöbelastning från Volvos produkter införs nyaarbetsredskap för miljöanpassad konstruktion samtidigt som arbetet fördjupasmed Volvos leverantörer med tydligare krav på införande av miljöstyrningssystemoch redovisning av miljödata.Under 1998 beslutade Personvagnar att använda en s k Environmental FailureMode and Effect Analysis, vilket är en metod för kvalitetsanalyser i tidiga skedenav produkt- och processutvecklingen och som även kan användas för att tidigt20

analysera miljörisker. Arbetssättet innebär en systematisk genomgång av krav ochrisker och utgör också underlag för mer fördjupade livscykelbedömningar.Producentansvar för uttjänta personbilarDen 1 januari 1998 infördes det s k producentansvaret för uttjänta personbilari Sverige, vilket innebär att tillverkare och importörer är skyldiga att ta emotfordon som registrerats fr o m 1 januari 1998 för skrotning utan kostnad förbilens ägare. Senast år 2002 skall 85% av fordonsvikten kunna återvinnas.Liknande krav förväntas inom EU och Volvo Personvagnar planerar för ett välutbyggt nät för återvinning av skrotbilar på de flesta marknader i Europa inomde närmaste åren. För den svenska verksamheten fonderades 1998 40 Mkr föromhändertagande av de personbilar som såldes under året.Miljöledning enligt internationella standarderI syfte att minska miljörisker, uppnå kostnadsbesparingar och tydliggöra måloch måluppfyllnad inom miljöområdet införs miljöledningssystem inom Volvossamtliga enheter. Totalt hade 34 anläggningar och enheter infört miljöledningssystemenligt EMAS (Eco-Management and Audit Scheme) och/eller ISO 14001per den 31 december 1998. Under året genomfördes dessutom 28 miljörevisioner,vilket innebär att samtliga majoritetsägda produktionsanläggningari koncernen utom en är reviderade.Saneringsåtgärder, försäkringar och skadeståndSedan 1989 har miljörevisioner identifierat ett uppskattat saneringsbehovuppgående till 90 Mkr och det har resulterat i saneringsåtgärder för ca 60 Mkr.I samband med miljörevisioner görs också en miljöriskvärdering av verksamheten.Volvo har miljörelaterade försäkringar för skador i närområdet orsakade avplötsliga utsläpp (gäller ej i Nordamerika).I en överenskommelse med den amerikanska miljöförvaltningen EPA harVolvo Lastvagnar åtagit sig att betala 5 MUSD i en förlikning om kväveoxidutsläppi USA. Dessutom skall Volvo investera 9 MUSD i forskningsåtgärder inomemissionsteknik. Därutöver finns inga väsentliga miljörelaterade skadeståndskravhänförliga till Volvos produkter eller anläggningar.ProduktionVolvos mål för åren 1995-1998 avseende reduktion av energi- och vattenförbrukningoch reduktion av utsläpp av lösningsmedel, kväveoxider och svaveldioxidvid de majoritetsägda produktionsanläggningarna har, såsom framgår på sidan106, uppfyllts med god marginal.Antalet produktionsanläggningar i Sverige uppgick vid årskiftet till 23 stycken.Alla anläggningar har tillstånd med villkor som avser avfall och buller, utsläpp tillluft, vatten och mark. Tillstånden omfattar produktion och montering av personbilar,lastbilar, anläggningsmaskiner, marin- och industrimotorer samt flygmotorer.Fyra tillstånd kommer att förnyas under 1999.Lagkrav och emissioner, tunga fordon161412108642Emissionskrav, kväveoxider, tunga fordon, USA och EuropaNOX g/kWhEuro 1Steg 1Euro 2USA98Steg 2Euro 3AnläggningsmaskinerUSAAnläggningsmaskinerEULastbilar ochbussar EULastbilar ochbussar USAUSAO492 94 96 98 00 02 04 06Steg 3Euro 4För kommersiella fordon har låg bränsleförbrukningfrivilligt fokuserats medanemissionerna av framförallt kväveoxider(NOx) har reglerats i lag. För att tillgodoseskilda lagkrav på olika marknaderhar fordonstillverkarna utvecklat omfattandemodellprogram. Under de kommandeåren kommer lagkraven för utsläppav kväveoxider från tunga dieseldrivnafordon att harmoniseras inom EUoch USA. Volvo har historiskt sett uppfylltlagkraven i god tid innan de harträtt i kraft.Emissioner, Volvos bussar och lastbilar, g/kmCO NOx HC PMModerndieselmotor,> 10 l, MK 1 0,3-1,8 5,9-6,3 0,12-0,25 0,04-0,10Moderndieselmotor,>10 l,EU-bränsle 0,3-1,8 6,3-6,8 0,11-0,24 0,05-0,12Naturgasmotormed katalysator,10 l och 6 l 2

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEVolvo, EMU och euronDen 1 januari 1999 infördes euron som officiell valuta för elva av EuropeiskaUnionens medlemsländer (Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien,Luxemburg, Finland, Irland, Spanien, Portugal, Italien och Österrike), somtillsammans utgör EMU. De övriga länderna i Europeiska Unionen (Sverige,Storbritannien, Danmark och Grekland) är inte medlemmar i EMU från starten.Med 58 procent av koncernens nettoförsäljning och 75 procent av inköpen harVolvo en omfattande verksamhet i Europa. Flertalet av de länder i Europa därVolvo har verksamhet ingår i EMU. Detta medför ett nytt affärsklimat somkommer att inverka på Volvos verksamhet.Volvo har ställt sig positivt till EMU och euron. I och med förverkligandet avEMU kommer euron att bli koncernens viktigaste valuta. 1997 inrättade Volvoen kommitté för att följa euroförberedelserna, belysa fördelarna med den europeiskainre marknaden och införandet av en gemensam valuta, samt säkerställaatt koncernen är väl förberedd. Arbetsgrupper har bildats för att hanterasärskilda frågor såsom finans, IT, leverantörer, personal, redovisning och juridik.Fr o m den 1 januari 1999 kan såväl Personvagnar som kommersiella produkteranvända euron som affärsvaluta.Volvos interna verksamhet i EMU-länderna kommer att anpassas till euronunder en övergångsperiod fram till 2002.Ökad konkurrens och pristransparensEnligt Volvo kommer EMU att stimulera den europeiska efterfrågan på kommersiellafordon och personbilar. Prisjämförelser kommer att förenklas och kunderkommer att ifrågasätta prisskillnader mellan liknande produkter i olika regioner.Den monetära unionen kommer därmed att öka konkurrensen och på så visstärka europeisk industri i ett globalt perspektiv genom att framdriva rationaliseringaroch kostnadsnedskärningar.Eurons införande på marknaden förväntas ske successivt. Volvo har vidtagitåtgärder för att begränsa prisavvikelser inom Europa och har beredskap attgenomföra nya prisstrategier vid lämplig tidpunkt. Den övergripande inverkanpå Volvokoncernens vinstmarginaler förväntas vara begränsad eftersom såvälkostnader som intäkter påverkas.InformationsteknologiAtt konvertera från nationell valuta till euro innebär ett stort resursbehov inomIT-verksamheten. Volvos förmåga att utföra de nödvändiga systemanpassningarnatill euron är god. Inriktningen är att hantera arbetet som ett led i den löpandeanpassningen till en förändrad omgivning.22ValutariskerFör Volvos del kommer EMUs förverkligande att medföra lägre kostnader vidvalutasäkring och transaktioner. De positiva effekterna uppstår genom lägreränteskillnader och större valutastabilitet i EMU, reducerat antal valutor som

måste säkras samt att köp- och säljkurserna kommer att försvinna. Under desenaste årens konvergensprocess har Volvo upplevt en betydande minskning avvalutasäkringskostnader på grund av mindre ränteskillnader och större stabiliteti EMUs valutor.Volvo har analyserat utestående finansiella kontrakt och preliminärt konstateratatt det under övergångsperioden inte är nödvändigt att göra några omförhandlingari de befintliga kontrakten. Flertalet kontrakt för att säkra kommersiellaflöden kommer att förfalla mellan 1999-2002. Valutasäkringar av egetkapital i en EMU-valuta kommer inte att omräknas förrän det aktuella bolagetövergår till euro.Volvos policy för valutasäkring kommer att ses över som ett led i förberedelsernainför övergången till euro.RedovisningVolvo bedriver förberedelsearbete för att säkra möjligheten att kunna övergå frånsvenska kronor till euro som koncernvaluta. Volvo har inte fattat något beslut omatt övergå till euro som valuta för redovisning och rapportering. Tidpunkten förövergången kommer att bero på svensk lagstiftning och rådande affärsförhållanden.En börsnotering av volvoaktier i euro på Stockholms fondbörs kommeratt övervägas så snart som efterfrågan uppstår.Volvo och millenniumskiftetÖvergången till år 2000 för datorer, mikroprocessorer och mjukvara som användsi sådan utrustning, är ett globalt problem av stor betydelse. På grund av denmycket utbredda användningen av informationsteknologi kommer övergången attpåverka de flesta företag, inklusive Volvo.Arbetet som bedrivs inom Volvo för att identifiera och lösa de problem somkan uppstå har hög prioritet. Ansvaret för processen har decentraliserats ochvilar på varje enskild affärsområdeschef. Support, rapportering och uppföljninghanteras på koncernnivå. Volvos mål är att gå in i det nya seklet utan någraallvarliga avbrott i verksamheten.Volvo använder en metodik för kvalitetssäkring bestående av fyra steg somutformats för att eliminera problem inom områdena datormiljöer, applikationeroch inbäddade system. De fyra stegen är inventering, analysering/prioritering,åtgärder och verifiering. Merparten av datormiljöer och applikationer beräknasvara åtgärdade och testade under andra kvartalet 1999. Merparten av inbäddadesystem beräknas vara åtgärdade vid utgången av juni 1999 för att kunna testkörasunder semesterperioden.Volvo deltar i ett amerikanskt bilindustriprogram för att säkerställa att leveranskedjanär väl förberedd inför millenniumskiftet. Detta program, som hållssamman av AIAG (Automotive Industry Action Group), grundar sig på förutsättningenatt bilindustrins aktörer har ett gemensamt intresse av en välfungerandeleveranskedja. Arbetet med att säkerställa att Volvos leverantörer av23

F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSEproduktionsmaterial, reservdelar och transporter kan fortsätta att leverera utanavbrott, utförs av en arbetsgrupp bestående av representanter för varje affärsområdeinom Volvo. Volvo har dessutom anlitat externa konsulter för att göra enbedömning av situationen hos ett antal utvalda leverantörer och deras förberedelserinför år 2000. Genomgången av Volvos leverantörer beräknas i huvudsakvara klar vid halvårsskiftet 1999. Varje lokal volvoenhet har upprättat kontaktermed leverantörer av annat än produktionsmaterial, t ex energi och produktionsutrustning,för att säkerställa att avbrott inte uppstår i tillförseln respektiveutrustningen. En annan viktig länk i Volvos verksamhet är de många återförsäljarnarunt om i världen. Merparten av dessa återförsäljare är företag friståendefrån Volvo med en varierande grad av IT-beroende. Volvos säljbolag i respektiveland har ansvar för kontakten med återförsäljarna och följer upp deras förberedelserinför övergången till år 2000.Volvos utgifter för att förbereda övergången till år 2000 har inte budgeteratsoch följts upp som separata projekt utan ingår i ordinarie verksamhet. Utgifternakostnadsförs löpande med undantag av aktiverbara anskaffningskostnader förutbyte av viss utrustning. Volvos nuvarande uppskattning är att utgifterna för attförbereda övergången till år 2000 kommer att uppgå till sammanlagt ca 800 Mkr,från början av 1997 till mitten av år 2000, med en kulmen i slutet av 1998 ochbörjan av 1999. Beloppet är fördelat på arbetet med att eliminera problem iområdena datormiljöer och applikationer, 400 Mkr, inbäddade system, 125 Mkr,investeringar i ny och uppdaterad utrustning, 175 Mkr, samt övriga oförutseddaåtgärder både före och efter årsskiftet 1999/2000, 100 Mkr. Det bör beaktas attuppskattningar av detta slag är förenade med viss osäkerhet.Även om Volvo aktivt arbetar med att försäkra sig om att leverantörer ochandra viktiga samarbetspartners vidtar nödvändiga åtgärder inför övergången tillår 2000 har Volvo liten kontroll över huruvida de vidtar nödvändiga åtgärder irätt tid. Ett tänkbart scenario som skulle kunna resultera i en betydande negativeffekt på Volvos resultat, likviditet och finansiella ställning är om flera ”just intime-leverantörer” och andra viktiga samarbetspartners samtidigt skulle få leveransproblemi samband med övergången till år 2000.Volvo arbetar för närvarande med att identifiera leverantörer, system ochandra delar av verksamheten som trots förberedelser skulle kunna utgöra risk vidövergången till år 2000. Utifrån resultatet utarbetar Volvo beredskapsplaner sombedöms vara färdigställda under det tredje kvartalet 1999.24

Förändringar i styrelse och ledningLars Ramqvist, 59 år, f d koncernchef i Ericsson, invaldes vid bolagsstämman den22 april 1998 till ny ledamot och vice ordförande i AB Volvos styrelse. Till nyledamot i styrelsen invaldes också Finn Johnsson, 52 år, verkställande direktör iMölnlycke Health Care AB. Björn Svedberg lämnade sin befattning som ledamoti AB Volvos styrelse.Staffan Jufors, 46 år, tidigare direktör för Volvo Personvagnar KomponenterAB, division karosskomponenter, Olofström, tillträdde i april 1998 befattningensom verkställande direktör i AB Volvo Penta och medlem i Volvos koncernledning.Tryggve Sthen, 46 år, tillträdde den 1 maj 1998 befattningen som verkställandedirektör i Volvo Construction Equipment och medlem i Volvos koncernledning.Tryggve Sthen var tidigare vice verkställande direktör i VolvoConstruction Equipment.Stefan Johnsson, 39 år, f d verkställande direktör för Volvos internbank, VolvoGroup Finance Sweden AB, utsågs den 15 oktober 1998 till ny medlem i Volvoskoncernledning med ansvar för strategi och affärsutveckling samt som finansdirektörfr o m 1 januari 1999. Jan Engström, 48 år, f d finansdirektör i AB Volvo,efterträdde vid årsskiftet 1998/1999 Björn Larsson som verkställande direktörför Volvo Bussar AB.UtdelningStyrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1998 om 6:00 kronor peraktie eller totalt 2.649 Mkr. Föregående års utdelning var 5:00 kronor per aktie.En avyttring av Volvo Personvagnar kommer att ge koncernen en stark finansiellställning. Sedan tidigare har styrelsen uttryckt en ambition att expanderainom området kommersiella produkter. Denna expansion kommer att intensifieras.Styrelsen ser ett flertal möjligheter till ytterligare förvärv och därmed ävenett behov av finansiell handlingsberedskap.Skulle styrelsen i en framtida bedömning av koncernens långsiktiga kapitalbehovanse att de finansiella nettotillgångarna överstiger behoven kommerstyrelsen enligt tidigare uttalande, föreslå att aktieägarna tillförs detta överskott.Den bästa metoden för detta anser styrelsen vara återköp av egna aktier ochförväntar sig att svenska myndigheter påskyndar möjligheten för en sådan åtgärd.Redogörelse för styrelsearbetetunder 1998Volvos styrelse består av åtta ledamötervalda av bolagsstämman samt treledamöter med två suppleanter utseddaav de anställda. Verkställande direktöreningår i styrelsen. Under 1998 har styrelsenhållit sex ordinarie möten. Utöver deordinarie mötena har åtta extra styrelsemötenhållits.Styrelsen har antagit en arbetsordningför sitt interna arbete som bland annatinnehåller regler gällande antal styrelsemöten,ärenden som skall behandlas påordinarie styrelsemöten samt styrelseordförandensåligganden.Styrelsen har också gett ut skrivnainstruktioner angående när och hur sådaninformation som erfordras för styrelsensbedömning av bolagets och koncernensekonomiska ställning skall rapporterastill styrelsen, arbetsfördelningen mellanstyrelsen och verkställande direktörensamt i vilken ordning de vice verkställandedirektörerna skall träda in i verkställandedirektörens ställe.Under året har styrelsen löpandekontrollerat bolagets och koncernensekonomiska och finansiella ställning.Styrelsen har vidare fortlöpandebehandlat frågor om avyttringar, förvärvoch nyetableringar samt frågor om investeringari produktförnyelse och produktutvecklinginom Volvos olika affärsområden.25

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDETotalmarknadens utveckling personbilarAntal nyregistrerade personbilar, miljoner4037,5 36,5Totalt3513,3 14,330Västra Europa2520Nafta9,49,315Japan4,54,1103,1Asien2,15Övriga7,2 6,794 95 96 97 98PersonvagnarPersonbilsindustrin präglades under 1998 av fortsatt hård konkurrens och kravenpå utveckling var stora såväl inom marknadsföring som distribution, produktochprocessutveckling.Den totala världsmarknaden för nyregistrerade personbilar, inklusive minibilar(

leverantörer har i nära samarbete med Personvagnar etablerat tilllverkningnära Torslandafabriken, vilket möjliggör sekvensleveranser av färdiga moduler tillfabriken.Produktion och kapacitetTotalt tillverkades 398.500 (387.400) volvobilar. Under februari 1998 upphördeproduktionen av Volvo 940 och Volvo S/V90 i Torslandafabriken, Sverige.Därefter genomfördes en ombyggad av fabriken inför produktionsstart av VolvoS80, vilket gav ett lågt kapacitetsutnyttjande för 1998 som helhet. Produktionenav Volvo S80 inleddes i stor skala i augusti och efter åtta veckor var produktionstakten75.000 bilar på årsbasis. Under första kvartalet 1999 planeras produktionenav Volvo S70 att flyttas från Torslandafabriken till Gent, Belgien för attytterligare effektivisera Torslandafabriken kring det nya produktionskoncept somVolvo S80 är den första modellen att utnyttja. Kapacitetsutnyttjandet var underåret högt i anläggningen i Gent och i, den med Mitsubishi samägda, fabrikeni Born, Holland.Produktionsanläggningarna i Malaysia och Thailand utnyttjades minimalt ochfabriken i Indonesien stängdes under året. Som ett led i översynen av den industriellastrukturen stängdes fabriken i Halifax, Kanada i december. Fabriken hadeen årlig produktion på ca 8.000 bilar.Den av Volvo Personvagnar och brittiska TWR samägda fabriken Autonovai Uddevalla ökade under slutet av 1998 produktionen av Volvo C70 till en årstaktav 13.000 bilar.I december 1998 träffades en överenskommelse om överlåtelse under förstakvartalet 1999 av den holländska statens tredjedel av aktierna i bilfabrikenNedCar i lika stora delar till Volvo Personvagnar AB och Mitsubishi MotorsCorporation.NyckeltalMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 83.589 96.453 103.798Rörelseresultat 1 1.498 4.510 3.808Rörelsemarginal, % 1 1,8 4,7 3,71 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusivejämförelsestörande poster om 681 Mkr varrörelseresultatet 3.127 Mkr och rörelsemarginalen3,0%.Antal fakturerade fordonPersonvagnarPersonvagnar1996 1997 1998Västra Europa 219.980 234.050 249.560Östra Europa 4.910 5.910 5.980Nordamerika 95.660 101.980 110.700Sydamerika 950 2.280 1.860Asien 40.280 36.170 24.970Övriga marknader 6.470 6.050 6.610Totalt 368.250 386.440 399.680Största marknaderPersonvagnarRegistrerade Marknadsandel,Volvo personbilar %1997 1998 1997 1998USA 1 90.000 100.200 1,1 1,2Sverige 51.400 53.600 22,8 21,1Tyskland 36.900 42.400 1,0 1,1Storbritannien 40.700 37.700 1,9 1,7Italien 25.300 24.200 1,0 1,0Nederländerna 19.200 19.400 4,0 3,61 Tecknade order.Antal tillverkade bilar 1994 1995 1996 1997 1998Volvo S/V 40 1 92.100 79.600 101.700 115.100 151.000Volvo S/V/C 70 2 166.500 189.100 201.750 202.800 206.900Volvo S80 3 93.100 101.800 72.350 69.500 40.600Total 351.700 370.500 375.800 387.400 398.5001 1994-1996: Inkluderar Volvo 400-serien2 1994-1996: Inkluderar Volvo 800-serien3 1994-1998: Inkluderar Volvo 900-serien och Volvo S/V90. Tillverkning av Volvo S80 började augusti 1998InvesteringarInvesteringarna i anläggningar, 5.625 Mkr (5.544) var i det närmaste oförändrademot 1997. Dessa omfattade investeringar i produktutvecklingsprocessen samt iden nya stora plattformen, t ex omställning av produktionsprocessen i Torslandaoch Gent, investeringar i karossfabriken i Olofström och i verktyg hos leverantörer.Betydelsefulla investeringar skedde också i motortillverkningen i Skövdemed anledning av Personvagnars nya motorkoncept för Volvo S80.Byggnation av ett nytt avancerat säkerhetscentrum, Volvo Safety Center 2000,påbörjades under 1998.27

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDE28Produkter och produktnyheterPersonvagnars produktprogram består avsedan-, herrgårdsvagns- och coupé/cabrioletmodeller.Volvo S/V40 tillhör segmentet förmedelstora familjebilar. Dagens produktprogramerbjuder motorer mellan 95 och200 hk. Under våren 1998 lanseradesVolvo S40 och V40 1,8i med en direktinsprutadbensinmotor samt en nylättrycksturbo, 2,0T. Den sistnämndavarianten kommer under sommaren 1999att introduceras på den nordamerikanskamarknaden. Under 1999 kommer även enny direktinsprutad turbodieselmotori Volvo S40 och V40, kallad 1,9D medmycket låg bränsleförbrukning.Volvo S/V70 tillhör segmentet förstörre familjebilar. Produktprogrammetbestår av 5-cylindriga bensin- och dieselmotorer.V70 har sedan 1997 funnits ifyrhjulsdrift i versionerna AWD (All WheelDrive), XC (Cross Country) och R. Under1998 utökades AWD-programmet medS70 AWD. Under året infördes dessutomen förbättrad sidokrockkudde som ocksåskyddar huvudet.Volvo S80, en sedan i storleksklassenovanför Volvo S70, introducerades under1998. Volvo S80 är ett helt nytt bilkonceptmed produktnyheter som bekräftar ochförstärker Volvos position inom säkerhet,kvalitet och miljö. Inom säkerhetsområdetlanserades till exempel “WHIPS”(Whiplash Protection System), som är ettnytt stolkoncept med skydd mot pisksnärtskador,och IC (Inflatable Curtain) envidareutveckling av Volvos sidokollisionsskydd.Volvo C70 coupé och cabriolet är nischproduktersom breddar Volvos kundbasoch kombinerar Volvos traditionellavärden med exklusivitet och körglädje.Volvo C70 cabriolet lanserades under åretpå den nordamerikanska marknaden.Volvo S/V90 och Volvo 940 fasadesunder 1998 ur produktsortimentet.Volvos gasdrivna S/V70 Bi-Fuel väckteintresse i Sverige och på den kontinentaleuropeiskamarknaden. Volvo S80 finnsfrån 1999 tillgänglig i två Bi-Fuelversioner (metan och LPG).Marknadsföring och distributionBehoven av investeringar i ny teknik, kompetens och kvalitet innebar en fortsattöversyn av distributionsnäten i Europa och USA, med en ökande andel störreoch exklusiva återförsäljare som följd.I syfte att säkerställa ett enhetligt budskap och uppnå effektivitet i kommunikationsprocessenanvändes global kommunikation vid lanseringen av Volvo S80.Personvagnar var först i Europa med en "köp-service" på Internet. Under 1999kommer denna tjänst att göras tillgänglig för hela västra Europa samt startas uppför USA.För Ungern, Tjeckien och Polen utvecklades ett speciellt försäljningskonceptmed syfte att förstärka varumärket och nå volymtillväxt.Försäljning och marknadsandelarNettoomsättningen för Personvagnar 1998 uppgick till 103.798 Mkr. (96.453).Totalt fakturerades 399.680 volvobilar, en ökning med 3% eller 13.240 bilarjämfört med 1997. Ökningen hänför sig till Nordamerika och Europa, 24.300bilar medan övriga marknader minskade med 11.060 bilar. I Europa ökadevolymerna med 15.580 bilar, vilket främst kan hänföras till Volvo S/V40 somockså ökade sin andel av den europeiska marknaden. Volvos stora bilar tappadevolym bl a beroende på utfasningen av Volvo 940 och S/V90 med något lägremarknadsandel som följd.På den i övrigt sjunkande nordamerikanska marknaden ökade Volvos försäljningsvolymmed 8.720 bilar och marknadsandelarna ökade. Var femte bil varfyrhjulsdrivna Volvo V70 Cross Country eller V70 All Wheel Drive.RörelseresultatPersonvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till3.808 Mkr (4.510) och motsvarande rörelsemarginal till 3,7% (4,7). Under fjärdekvartalet 1998 steg rörelsemarginalen till 4,2% bl a till följd av gynnsammareproduktmix genom introduktionen av nya Volvo S80. Högre försäljningsvolymer,positiva valutaeffekter och kostnadsreducerande åtgärder inom produktion ochinköp kompenserade inte fullt ut planerade kostnadsökningar för introduktionoch produktionsstart av Volvo S80 samt för vikande efterfrågan i Sydostasien.Avkastning på operativt kapital var 24% (>25).Under 1998 reserverades 681 Mkr bland annat för nedläggningen av fabriken iHalifax, Kanada, CKD-tillverkningen (packsatser) i Göteborg samt omstruktureringav distributionsstrukturen för reservdelar i USA. Rörelseresultatet, inklusivejämförelsestörande poster, uppgick till 3.127 Mkr.

LastvagnarTotalmarknadens utveckling lastbilar ³ 16 tonAntal nyregistrerade lastbilar, tusentalUnder 1998 planade den globala lastbilsefterfrågan ut på en historiskt sett högnivå. Stora efterfrågeökningar i västra Europa och Nordamerika kompenserademinskningar i Asien, östra Europa och Sydamerika och den sammantagna världsmarknadenför tunga lastbilar 1998 blev oförändrad jämfört med föregående år.700600500TotaltVästra Europa665171665207Den västeuropeiska marknaden för tunga lastbilar kännetecknades av hårdkonkurrens och nådde rekordnivån 207.000 fordon (171.000). Efterfrågan varstark även på den nordamerikanska marknaden som uppgick till 236.000 lastbilar(205.000) i den tunga viktklassen. Under januari och februari 1999 noterades enviss avmattning när det gäller efterfrågan i vissa delar av västra Europa medan400300200100NordamerikaJapanÖvriga2055323623632190den nordamerikanska låg kvar på en fortsatt hög nivå.9495969798KonkurrenterVolvo är världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar över 16 tons totalvikt.Försäljning sker i drygt 100 länder i samtliga världsdelar. Antalet konkurrentermed en årsproduktion över 30.000 tunga lastbilar uppgår till åtta stycken,varav Mercedes och amerikanska Paccar är större än Volvo. I Europa var Volvo1998 det näst största varumärket för tunga lastbilar, medan positionen i Nordamerikavar nummer fem. Inom den medeltunga klassen, 7–16 ton, är Volvo densjätte största tillverkaren i Europa.Ambitioner 1999Lastvagnars ambitioner för 1999 är bland annat allt att etablera en gemensamproduktbas på alla kontinenter, vilket innebär att ett ökat antal modeller byggsför fler marknader på samma modulkoncept.Vidare fortskrider kundintroduktionen av den under 1998 lanserade FMfamiljen.Genom FM-familjens ökade konkurrenskraft i anläggnings- ochregionaldistributionssegmenten skapas förutsättningar för ökade marknadsandelari tunga lastbilssegmentet, primärt i Europa.Vidare inrymmer Lastvagnars ambitioner för 1999 förbättrad produktivitet,ökad distributionseffektivitet samt sänkning av produktkostnaden och kostnadenför köpt material. Härutöver sker offensiva satsningar på marknads-, affärs- ochproduktutveckling.NyckeltalMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 44.275 50.840 63.837Rörelseresultat 1 878 1.812 3.061Rörelsemarginal, % 1 2,0 3,6 4,81 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusivejämförelsestörande poster om 46 Mkr var rörelseresultatet3.015 Mkr och rörelsemarginalen 4,7%.Antal fakturerade fordon1996 1997 1998Västra Europa 32.310 31.040 37.810Östra Europa 2.660 3.430 4.540Nordamerika 16.850 20.900 29.310Sydamerika 4.980 6.970 6.020Asien 4.850 4.710 3.760Övriga marknader 2.030 1.930 1.840Totalt 63.680 68.980 83.280Största marknaderLastvagnarLastvagnarLastvagnarRegistrerade tunga Marknadsandel,Volvo lastbilar %1997 1998 1997 1998USA 17.290 24.060 9,7 11,5Storbritannien 4.420 5.600 16,7 18,3Frankrike 4.130 5.590 13,5 14,5Brasilien 4.510 4.090 23,3 23,1Tyskland 3.090 3.880 7,5 7,7Förbättrad skalekonomi skapar förutsättningar för uthållig lönsamhetLastvagnars utveckling mot ökad skalekonomi, genom produkter baserade på detglobala modulkonceptet och med ett maximalt antal gemensamma komponenter,fortsatte under 1998 med lanseringen av FM-familjen. Volvo FM har 78% av sinakomponenter gemensamma med Volvo FH, som utgör basen i modulkonceptet.Ett ytterligare steg mot ökad skalekonomi är att vidareutveckla samordningsvinstermed Volvos övriga affärsområden. Ett konkret exempel på det är den nyaD7C-motorn som i anpassade versioner även används i Volvos bussar.Vidare ingicks under året ett avtal om global bakaxelförsörjning med amerikanskaMeritor Inc. Det innebär sänkta kostnader för Volvo genom Meritors skal-29

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDEProdukter och produktnyheterAv Lastvagnars produktion är mer än 90%lastbilar i tunga klassen, över 16 tonstotalvikt. I denna klass lanserade företagetunder 1998 Volvo FM som ärspeciellt utvecklad för regional- ochanläggningstransporter. FM-serien harinneburit utvecklingskostnader och investeringarom 200 Mkr vardera. Kvalitet,bränsleekonomi, och förarmiljö har variti fokus vid utvecklingen av Volvo FM.Under 1998 presenterades även en nygeneration av FH-serien som lanserades1993 och som sålts i över 130.000exemplar. Den nya FH-serien har bl a nyamotorer och växellådor samt nytt elektroniksystemsom medför lägre underhållskrav.Övriga modeller i tunga klassen inomramen för det globala modulkonceptetomfattar Volvo VN och Volvo VN 770 vilka,sedan lanseringen hösten 1996 och 1997,sålts i 50.000 exemplar på den nordamerikanskamarknaden samt Volvo NH iAustralien.I den medeltunga klassen (7,5-16 tontotalvikt) säljer Volvo modellerna FLC ochFL6 avsedda för citydistribution, främst påde europeiska marknaderna.Samarbetet med Mitsubishi omfattardistribution av den lätta lastbilenMitsubishi Canter i Storbritannien,Frankrike och Italien.fördelar som världsomspännande axeltillverkare. Avtalet betyder också attMeritor tar över Lastvagnars axeltillverkning i Lindesberg.Produktion och kapacitetKapacitetsutnyttjandet i Lastvagnars industriella system var högt under 1998.Under fjärde kvartalet reducerades dock produktionstakten i monteringsfabrikeni Curitiba, Brasilien, för en anpassning till vikande orderingång på den sydamerikanskamarknaden. Sammanlagt producerades 84.770 lastbilar (69.720) under1998.Inom ramen för strategin om stärkt närvaro på vissa utvecklingsmarknaderstartade Lastvagnar 1998 montering av tunga lastbilar i Bangalore i Indien. Underåret tecknades en avsiktsförklaring med staden Moskva om att undersöka möjligheternaatt bilda ett joint-venturebolag för tillverkning av volvolastbilar för denryska marknaden. Projektet tillsammans med China National Heavy TruckCorporation, rörande gemensam utveckling och produktion av lastbilar för denkinesiska marknaden fortskrider och produktionsstart planeras till senare delenav 1999.InvesteringarUnder 1998 investerade Lastvagnar 2.612 Mkr (2.439) i anläggningar och verktyg.I Curitiba-fabriken i Brasilien togs en hyttproduktionsanläggning i bruk. I motorfabrikeni Skövde samt i hyttmåleriet i New River Valley, USA genomfördeskapacitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. Investeringarna innefattadeäven utrustning och verktyg för produktion av FM-familjen samt marknadsinvesteringarrörande försäljning, service och verkstäder i centrala och östra Europa.Försäljning och marknadsandelarLastvagnar levererade 83.280 medeltunga och tunga lastbilar under 1998 vilketär en ökning med 21% jämfört med 1997. Leveransökningen berodde på en forsattstark totalmarknad i kombination med ett attraktivt modellprogram.I västra Europa uppgick leveranserna till 37.810 fordon (31.040) och marknadsandeleni tunga klassen nådde 15,2% (15,3).I Nordamerika uppgick Volvos leveranser till 29.310 enheter (20.900) 1998,en ökning med 40% jämfört med föregående år bl a tack vare god marknadsacceptansav Volvo VN. Marknadsandelen i tunga lastbilsklassen (klass 8) i USAsteg till 11,5% (9,7) på en ökande totalmarknad.På den brasilianska marknaden minskade Volvos leveranser till 4.090 lastbilar(4.510) och marknadsandelen var 23,1%(23,3).30Antal tillverkade lastbilar 1994 1995 1996 1997 1998Volvo FLC och FL6 7.150 7.330 7.660 8.670 8.780Volvo FL7, 10, 12 och FM7, 10, 12 7.700 9.760 9.810 8.940 9.350Volvo FH 20.250 25.740 24.200 23.180 30.610Volvo NL och NH 7.600 7.330 4.670 6.440 5.490Volvo VN 1 26.490 27.250 16.410 22.490 30.540Total 69.190 77.410 62.750 69.720 84.7701 Inkluderar även övriga USA-tillverkade modeller

RörelseresultatLastvagnars rörelseresultat, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till 3.061Mkr (1.812). Bakgrunden är högre försäljningsvolymer i Europa och Nordamerika,sänkta kostnader för inköpt material, högt kapacitetsutnyttjande i det industriellasystemet och en positiv prisutveckling i Nordamerika. Detta kompenseradeökade kostnader för utveckling och introduktion av FM-serien samt nya generationenFH. Rörelsemarginalen, exklusive jämförelsestörande poster, ökade till4,8% (3,6) och avkastning på operativt kapital översteg 25% (18). Under fjärdekvartalet 1998 uppgick rörelsemarginalen till 6,0%.Kostnader om 394 Mkr, avseende bl a avveckling av produktionsanläggningeni Irvine, Skottland och förändringar av Lastvagnars återförsäljarstruktur samt vinstvid försäljning av bakaxelfabriken i Lindesberg om 348 Mkr utgör sammantageten jämförelsestörande post om -46 Mkr. Rörelseresultat, inklusive jämförelsestörandeposter, uppgick till 3.015 Mkr (1.812).BussarEfterfrågan på bussar med totalvikt över 12 ton påverkades negativt 1998 av denekonomiska tillbakagången i Asien och Sydamerika. I västra Europa och Nordamerikadäremot ökade bussmarknaderna med preliminärt 15% respektive 13%.Kännetecknande i branschen är att stads- och linjetrafik genom avreglering ochprivatisering i ökande grad övertas av internationella bussoperatörer som ställerallt högre krav på tillverkarna när det gäller produkter och tjänster.KonkurrenterVolvo Bussar deltar aktivt i branschens omstrukturering som också förväntasfortsätta. Konkurrensen ökar allt mer och tillverkarna strävar efter större volymerför att nå skalfördelar. Volvo är världens näst största tillverkare av bussar ochbusschassier över 12 tons totalvikt. Mercedes är störst. Renaults och Ivecos bussverksamheter,som fusionerades under 1998, utgör tillsammans världens tredjestörsta tillverkare.FörvärvVolvo Bussar förvärvade i januari 1998 Nova BUS, genom 51% ägda Prévost,med tillverkning i Kanada (St Eustache) samt USA (Roswell och Schenectady)och i oktober förvärvades busstillverkaren MASA med tillverkning i Tultitlannära Mexico City. Dessa förvärv ingår i koncernens redovisning fr o m andrarespektive fjärde kvartalet 1998. Förvärven innebär att Bussar nu har en industriellbas i Kanada, USA och Mexico (NAFTA). Verksamheterna omfattarutveckling och tillverkning av stadsbussar, linjebussar samt turistbussar. I januari1998 fullbordades förvärvet av finländska Carrus Oy.NyckeltalBussarMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 8.527 10.582 14.286Rörelseresultat 1 331 550 385Rörelsemarginal, % 1 3,9 5,2 2,71 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusivejämförelsestörande poster om 422 Mkr var rörelseresultatet-37 Mkr och rörelsemarginalen var –0,3%Antal fakturerade fordonBussar1996 1997 1998Västra Europa 3.770 4.030 3.580Östra Europa 70 160 280Nordamerika 1 750 1.110 2.730Sydamerika 1.460 1.350 1.510Asien 1.060 1.410 1.650Övriga marknader 300 670 450Totalt 7.410 8.730 10.2001 Inkluderar förvärven av Nova BUS och MASA fr o mandra respektive fjärde kvartalet 1998.Största marknaderBussarRegistrerade Marknadsandel,Volvo bussar %1997 1998 1997 1998USA 1 3 650 1.630 n.a n.aStorbritannien 1.450 1.510 62,7 53,6Brasilien 1 920 1.090 7,5 9,0Kina 1 2 860 730 n.a n.aKanada 1 3 200 500 n.a n.a1 Leverans från fabrik2 Inklusive Hong Kong3 Inkluderar förvärvet av Nova BUS fr o m andrakvartalet 199831

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDEProdukter och produktnyheterProduktprogrammet utgörs av stadsbussar,linjebussar samt turistbussar,både i form av kompletta bussar ochenbart chassier.Under 1998 introducerades Volvo5000, en stadsbuss i aluminium medlågt golv, samt Volvo 7000, även denen låggolvsbuss för tät stadstrafik, meni rostfritt stål. Samtidigt presenteradesnya Volvo B7L, ett chassi optimerat förstadstrafik. Motorn i de nya bussprodukternaär en variant på den nya 7liters dieselmotor som används i Volvosnya lastbil FM7.Under 1998 introducerades ävenSuper Olympian, ett chassi med lågentré, utvecklat för dubbeldäckare istadstrafik. Volvo B6BLE, ett nytt midibusschassimed lågt insteg, introducerades.Genom förvärven i Nordamerika harett flertal nya produkter tillförts verksamheten.Dessa produkter marknadsförsunder egna varumärken.Ambitioner 1999Bussars ambition är fortsatt global expansion samt effektivisering av den internationellaproduktionsstrukturen. Omstruktureringen av produktionen i Europafortsätter planenligt, vilket innebär att tillverkningen successivt koncentreras tillBussars anläggning i Wroclaw, Polen. Parallellt med detta står samordning av dennordamerikanska verksamheten i fokus.Inom produktutveckling intensifieras utvecklingen av miljöanpassade stadsbussaroch tillhörande transportsystem. Vidare fortskrider kundintroduktionenav de nya stadsbussarna Volvo 5000 och 7000 som lanserades 1998.Produktion och kapacitetBussars totala produktion av bussar och busschassier uppgick till 10.230 enheter(8.930). Andelen kompletta bussar som tillverkades i egen regi ökade markant,från 23% till 43%.Förutom elva produktionsanläggningar i Europa sker tillverkning i Brasilien,USA, Kanada, Mexico och Kina. Kapacitetsutnyttjandet 1998 var tillfredsställandeförutom vid anläggningarna i Skottland och Österrike.För att effektivisera produktionen togs under året beslut om att koncentreradelar av den europeiska tillverkningen till fabriken i Wroclaw, Polen. Fabrikengenomgår en väsentlig utbyggnad och den nya kapaciteten uppgår till 1.100bussar och 1.400 chassier årligen. De fabriker som successivt påverkas är anläggningarnai Wien, Heilbronn, Vanda och Irvine.InvesteringarInvesteringar i anläggningar uppgick till 320 Mkr (276) varav merparten avsågomstruktureringen i Europa och investeringar i samband med produktionsstartav Volvo 5000 och 7000 samt nya chassier.Försäljning och marknadsandelarVolvo Bussars försäljning ökade under 1998 till 14.286 Mkr (10.582). Ökningenvar 4% exklusive förvärvade bolag. Antal levererade enheter uppgick till 10.200(8.730). Här ingår de under 1998 förvärvade bolagen Nova BUS fr o m andrakvartalet med 1.160 enheter och MASA med 450 enheter fr o m oktober 1998.I västra Europa minskade Volvo Bussars marknadsandel från 20% till 17%.I Asien steg Bussars leveranser genom ökade volymer till Iran och Saudiarabien,samt till följd av stark marknadspenetration i Kina, där den ekonomiska recessioneninte varit lika kraftig som i övriga Asien. Kina, inklusive Hong Kong, äridag Volvo Bussars fjärde största marknad. I Sydamerika låg volymerna trotsavmattning i efterfrågan fortfarande på en god nivå. Volvos andel på den störstamarknaden Brasilien ökade.32RörelseresultatRörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 385 Mkr(550). Förvärvade bolag tillförde sammanlagt 7 Mkr. Det lägre rörelseresultatethänförs till kostnadsökningar i den industriella verksamheten i centrala Europa,pressad lönsamhet i Sydamerika samt ökade produktutvecklingskostnader i

samband med produktförnyelsen under året. Rörelsemarginalen, exklusivejämförelsestörande poster, sjönk till 2,7% (5,2) och avkastning på operativtkapital till 8% (17).Efter avsättning för omstruktureringskostnader om 422 Mkr, varav merpartenvar hänförlig till den europeiska verksamheten, redovisades en förlust om 37 Mkr.AnläggningsmaskinerTotalmarknaden för anläggningsmaskiner minskade med 7% under 1998, jämförtmed 1997. I Asien och Sydamerika var efterfrågan på anläggningsmaskiner fortsattsvag medan det på Volvos huvudmarknader, Nordamerika och västra Europa,rådde fortsatt god efterfrågan under större delen av året. Mot slutet av åretskedde en viss avmattning i konjunkturen även på dessa marknader med teckenpå vikande efterfrågan på anläggningsmaskiner.KonkurrenterVolvo är en av världens största tillverkare av anläggningsmaskiner efter amerikanskaCaterpillar och japanska Komatsu. Bland övriga tillverkare märks bl a Hitachi,Deere, JCB och Case. Samtliga konkurrerar på världsmarknaden med starkavarumärken, breda produktprogram och världsomspännande återförsäljar- ochserviceorganisationer. Vid sidan av de ledande aktörerna uppvisar industrin enfragmenterad struktur med ett stort antal mer eller mindre lokala konkurrenterinom olika produktområden. Tendenser till ökad koncentration, samarbete ochallianser samt utslagning av mindre företag väntas fortsätta.NyckeltalAnläggningsmaskinerMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 12.804 16.758 19.469Rörelseresultat 1 1.162 1.444 1.549Rörelsemarginal, % 1 9,1 8,6 8,01 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusivejämförelsestörande poster om 910 Mkr var rörelseresultatet639 Mkr och rörelsemarginalen 3,3%.Nettoomsättning/marknadMkr 1996 1997 1998Västra Europa 7.163 7.836 9.557Östra Europa 93 263 336Nordamerika 3.385 5.785 6.645Sydamerika 598 991 957Asien 937 1.036 1.092Övriga marknader 628 847 882Totalt 12.804 16.758 19.469Förvärv av Samsungs rörelse för anläggningsmaskinerSom ett led i affärsområdets fortsatta tillväxtstrategi förvärvades under åretsydkoreanska Samsungs rörelse för anläggningsmaskiner. I och med förvärveterhöll Volvo ett modernt produktprogram av grävmaskiner, vilket är strategisktviktigt eftersom cirka 40% av den årliga totalförsäljningen av anläggningsmaskineri världen utgörs av grävmaskiner. Volvo får genom förvärvet tillgång till en industrielloch marknadsmässig plattform för anläggningsmaskiner i hela Asien. Dessutomär Korea under normala omständigheter en stor och viktig marknad föranläggningsmaskiner, i storlek jämförbar med Tyskland. Volvo ConstructionEquipment Korea konsoliderades i Volvo från och med halvårsskiftet 1998.Ambitioner 1999Under 1999 kommer Volvo Construction Equipment att fokusera på omstruktureringenav Volvos grävmaskinsaffär genom fortsatt integrering av den förvärvadeverksamheten i Korea med inriktning att skapa en industriell bas för VolvoConstruction Equipment i Asien. Dessutom planeras för fortsatt tillväxt såvälorganiskt som genom förvärv genom att vara aktiv i den omstrukturering sompågår inom branschen. Att ta vara på samordningsvinster som uppstår på motorsidangenom det koncernövergripande samarbetsavtalet med Deutz har ocksåhög prioritet.33

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDEProdukter och produktnyheterVolvos produktsortiment inom anläggningsmaskinerutgörs av grävmaskiner,hjullastare, väghyvlar och ramstyrdadumprar. Under året lanserades en heltny generation lätta hjullastare, L30-L45som kännetecknas av god driftsekonomi,hög produktivitet och moderndesign. Vidare introducerades en nytung hjullastare, L220D samt enmedeltung grävmaskin, EW160. Genomförvärvet i Korea har Volvo fått tillgångtill en komplett serie med modernagrävmaskiner av hög kvalitet. För attmöta kundernas krav pågår ävenutveckling av tjänster som finansieringoch uthyrning.Utveckling av marknadsorganisationenI Europa genomfördes 1998 en omstrukturering av marknadsorganisationen isyfte att minska kostnaderna och öka kundfokuseringen. Under året förvärvadesden största återförsäljaren i Tyskland, Kopsch AG och i Turkiet tog Volvo överimportörskapet inklusive fyra återförsäljningsställen från Trakmas.Avveckling av olönsamma verksamheterI slutet av 1998 fattades ett inriktningsbeslut om nedläggning av tillverkningenav grävmaskiner i Eslöv, Sverige. Svag lönsamhet och förvärvet i Korea ärorsakerna till att tillverkningen i Eslöv koncentreras till Konz, Tyskland samtChangwon, Korea.Tidigare under hösten träffade Volvo en överenskommelse med HitachiConstruction Machinery Ltd om att minska sin ägarandel i det gemensamt ägdabolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment från 60 till 20%. De återstående 20%kommer att säljas till Hitachi år 2001. I samband med höstens beslut avyttradeVolvo sin verksamhet för stela tipptruckar i Australien.InvesteringarUnder 1998 investerades sammanlagt 630 Mkr (484) i anläggningar. I Eskilstunapåbörjades byggnationen av ett nytt måleri som kommer att reducera mängdenutsläppta lösningsmedel. I fabriken i Asheville, USA fortsatte en ombyggnadmed syfte att öka kapaciteten för den nordamerikanska marknaden.FörsäljningNettoomsättningen ökade med 2.711 Mkr till 19.469 Mkr, varav nybildade VolvoConstruction Equipment Korea tillförde 1.014 Mkr. Antalet sålda anläggningsmaskinerökade med 17% på en vikande totalmarknad vilket innebär stärkta marknadsandelar.Justerat för förvärv och avyttringar var ökningen 7%. Europa varfortsatt det enskilt största marknadsområdet och svarade för 51% (48) av dentotala nettoomsättningen. I Nordamerika ökade nettoomsättningen och andelenuppgick till 34% (35). På Volvos övriga marknader, exlusive den förvärvade verksamheteni Korea, minskade omsättningen främst till följd av den ekonomiskakrisen i Asien.RörelseresultatRörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 1.549 Mkr(1.444) och rörelsemarginalen till 8,0% (8,6). I rörelseresultatet ingår VolvoConstruction Equipment Korea fr o m det tredje kvartalet planenligt med enmindre förlust. Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörandeposter var 18% (23). Jämförelsestörande poster om 910 Mkr avser kostnader föromstruktureringar i befintlig verksamhet i samband med förvärvet i Korea.Rörelseresultatet, inklusive dessa poster, uppgick till 639 Mkr (1.444).34

Marin- och industrimotorerTotalmarknaden för marinmotorer 1998 försvagades något jämfört med föregåendeår främst beroende på minskad efterfrågan i Asien men även en mindre tillbakagångi Nordamerika. Marknaden för industrimotorer utvecklades positivtmed Europa och Nordamerika i spetsen.I likhet med fordonsindustrin, fast i mindre skala, pågår en integration blandtillverkarna av såväl marin- som industrimotorer med förvärv och samgåendenför att öka skalfördelar och stärka marknadspositioner. För marinmotorbranschenhar fritidsbåtförsäljningens tillväxt under 1990-talet varit avsevärt sämre änunder 1980-talet vilket fått till följd att marinmotortillverkarna successivt söktsig till andra verksamhetsområden. Inom branschen för industrimotorer förväntastillväxten fortsätta de närmaste åren och för att befästa och stärka positionernaköper de stora dieselmotortillverkarna upp oberoende maskin- och generatoraggregatbyggare.Ambitioner 1999Under året kommer Volvo Penta att genomföra sin del av Volvokoncernens avtalsom träffades 1998 med den tyska dieselmotortillverkaren Deutz, vilket innebäratt Volvo Penta får en viktig roll som Volvokoncernens distributör av dieselmotorertill externa kunder.Volvo Penta fortsätter under året att stärka industrimotoraffären inom allaapplikationer för att minska beroendet av de mer konjunkturkänsliga marinmotorernaför fritidsbruk.Volvo Penta stärker sin ställning i USAI syfte att långsiktigt stärka Volvo Pentas position på den amerikanska marknadenförvärvade Volvo Penta of the Americas Inc under slutet av 1998 amerikanskaOutboard Marine Corporation's (OMC) 40%-iga andel i Volvo Penta MarineProducts. Företaget som tillverkar drev och bensinmotorer för marint bruk iLexington, Tennessee blir genom förvärvet ett helägt dotterbolag till VolvoPenta. Vidare tecknades ett avtal som innebär att Volvo Penta ska förse OMCägdaföretag med motorer och drev. Parterna har även förbundit sig att levererareservdelar till varandra.Ett tidigare avtal med amerikanska Detroit Diesel Corporation (DDC) omdistribution och service av Volvo Pentas dieselmotorer i Nordamerika upphördeunder året. Som en följd härav har Volvo Penta byggt ut distributionsnätet förförsäljning och service.Försäljning och produktionNettoomsättningen ökade 1998 med 10% till 4.931 Mkr (4.466). Försäljningenav marinmotorer var stark i Europa, särskilt i Norden och södra Europa. ÄvenVolvo Pentas försäljning av industrimotorer steg i Europa, dock märktes tendenstill lägre orderingång vid slutet av året. I Nordamerika steg försäljningen på eni övrigt stagnerande marinmotormarknad. Även i Sydamerika var försäljningsutvecklingengod.Nyckeltal Marin- och industrimotorerMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 3.885 4.466 4.931Rörelseresultat 1 – 27 181 95Rörelsemarginal, % 1 – 0,7 4,1 1,91 Exklusive jämförelsestörande poster 1998. Inklusivejämförelsestörande poster om 158 Mkr var rörelseresultatet-63 Mkr och rörelsemarginalen – 1,3% 1998.Nettoomsättning/marknadMkr 1996 1997 1998Västra Europa 2.048 2.219 2.725Östra Europa 2 34 23Nordamerika 1.142 1.332 1.412Sydamerika 109 136 153Asien 486 643 476Övriga marknader 98 102 142Totalt 3.885 4.466 4.931Produkter och produktnyheterVolvo Penta är ett välkänt varumärkeför motorer, transmissioner och applikationerför marint och industrielltbruk. Inom affärssegmentet Marin Fritidutgörs produktsortimentet av bådebensin- och dieselmotorer i effektområdet10-770 hästkrafter samtkompletta drivsystem. Inom affärssegmentetMarin Kommersiell finnsmotorer från 100 till 770 hästkrafteroch kompletta drivsystem för framdrivningsamt för andra användningsområdensåsom marina hjälpaggregat.Under 1998 introducerades en nymarindiesel, TAMD74 EDC som är en avmarknadens starkaste motorer inomden betydelsefulla sjulitersklassen. Ettnytt bränslesystem ger lägre bränsleförbrukningoch mindre emissioner.Världens första integrerade vattenjetsystem,resultatet av Volvo Pentas jointventure med Kamewa, introduceradespå den nordamerikanska marknadenunder året.Inom affärsegmentet Industrimotorerfinns motorer för en mängd olikaanvändningsområden. Bevattningsaggregat,generatoraggregat, framdrivningssystemför tåg och tunga gaffeltruckar,terminalhanteringsmaskineroch jordbruksmaskiner är någraexempel. Under året presenterades enny sjuliters dieselmotor, TAD74GE förindustribruk och generatoraggregat.35

R EDOVISNING PER A FFÄRSOMRÅDEKapacitetsutnyttjandet var högt under 1998 i den amerikanska anläggningenmedan produktionstakten i de svenska anläggningarna reducerades något underandra halvåret.RörelseresultatRörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 95 Mkr (181).Rörelsemarginalen sjönk till 1,9% (4,1) och avkastning på operativt kapital till7% (14). Resultatet belastades av ökade kostnader för produktutveckling ochmarknadsföring.I syfte att effektivisera verksamheten beslutades 1998 om förändringar avdistributionsstrukturen och administrationen i Europa och Asien. Reserveringarom 158 Mkr avsattes härför under fjärde kvartalet. I beloppet ingår kostnader föravveckling av verkstäder, reducering av antalet lager samt personalneddragningar.Efter omstruktureringskostnader redovisas en förlust om 63 Mkr.NyckeltalAeroMkr 1996 1997 1998Nettoomsättning 4.143 7.476 8.584Rörelseresultat 153 472 527Rörelsemarginal, % 3,7 6,3 6,1Nettoomsättning/marknadAeroMkr 1996 1997 1998Västra Europa 2.950 3.682 4.231Östra Europa 8 6 47Nordamerika 1.071 3.066 3.502Sydamerika 4 257 284Asien 89 264 336Övriga marknader 21 201 184Totalt 4.143 7.476 8.584AeroDen internationella flygtrafiken som påverkar huvuddelen av Aeros verksamhetfortsatte att växa under 1998, men ökningen begränsades till 2%, vilket är merän en halvering jämfört med föregående år. Utvecklingen påverkades negativt avkrisen i Asien, där flygtrafiken minskade med 3%. Under hösten skedde dock enomsvängning till positiv utveckling i den asiatiska flygtrafiken.Volvo Aero träffade en överenskommelse om att förvärva 78% av aktierna ikomponenttillverkaren Norsk Jetmotor AS. Affären väntas bli genomförd undervåren 1999. Resterande 22% ägs av den amerikanska flygmotortillverkarenPratt & Whitney.Ambitioner 1999Viktiga frågor inom Aeros verksamhet 1999 är förhandlingarna med Sydafrikaom export av stridsflygplanet JAS 39 Gripen samt att fortsätta strukturarbetetför minskad administration och bibehållen lönsamhet trots kapitalkrävandeinvesteringar och en begynnande lågkonjunktur inom flygbranschen. Inom verksamhetenRymd finns ett uttalat mål att öka marknadsandelen.Militärt Flyg; viktigt steg mot Sydafrika-orderNettoomsättningen 1998 var på motsvarande nivå som 1997 genom fortsatt storaleveranser av RM12-motorer till JAS 39 Gripen. Vid årets slut hade 65 av 204beställda plan levererats från industrigruppen JAS till Försvarets Materielverkoch Försvarsmakten.Förhandlingar inleddes med sydafrikanska regeringen om köp av 28 Gripenplanmed RM12-motorer från Volvo Aero. En exportorder från Sydafrika får storbetydelse för planets exportmöjligheter till andra marknader.36

Eventuella nedskärningar inom det svenska försvaret är en osäkerhetsfaktorför framtida underhåll på flygvapnets Gripen- och Viggenplan.Civila Flygmotorer; stark omsättningsökningNettoomsättningen ökade även under 1998, bl a på grund av en omfattandereservdelsförsäljning och en stark dollar. Samarbetsavtalet med den tyska flygmotortillverkarenMTU om teknologi- och produktutveckling är i sin genomförandefas.Civilt Motorunderhåll; fler viktiga orderOmsättningen ökade väsentligt under 1998. Fem nya kontrakt tecknades. Bl a ettmed det amerikanska flygbolaget Continental, värt 2 miljarder kronor under femår och ett med Challenge Air Cargo, värt 1,5 miljarder kronor under tio år.Rymd; lyckad uppskjutning av Ariane 503I oktober 1998 genomfördes en framgångsrik uppskjutning av den europeiskarymdraketen Ariane 503, som därmed är kvalificerad för kommersiella uppskjutningar.Aero fick under året en order från Société Européenne de Propulsiongällande leveranser av brännkammare till Ariane 4 under perioden 1999-2001.Aviation Support Service; fortsatt expansionUnder året erhöll Aeros amerikanska dotterbolag The AGES Group certifieringunder ISO 9002 respektive AS9000, som första leverantör i branschen i USA.Tillsammans med Engine Lease Finance LLC och BTM Capital bildade Volvooch AGES ett leasingbolag för långtidsuthyrning av flygmotorer, där AGES har44% och Volvo 5% av aktiekapitalet.Gasturbiner; viktiga sjukhusorderUnder året tecknades en avsiktsförklaring med Honeywell Control Systems sominnebär att Volvo Aero kommer att vara prioriterad leverantör till Honeywells elochvärmeinstallationer i brittiska sjukhus. Det gäller i första hand Aeros CHPanläggning(Combined Heat and Power) VT600 som förser sjukhusen med bådeel och värme, enligt ett långsiktigt avtal där kunden enbart betalar för den levereradeelektriciteten. Vidare bildade Volvo Aero och ABB ett joint venturebolag,som ska utveckla, marknadsföra och tillverka små gasturbindrivna generatoraggregat.Produkter och produktnyheterOmkring hälften av Volvo Aeros omsättningbestår av service, underhålloch leasing av flygmotorer. Under 1998introducerades ett nytt underhållskonceptsom innebär att flygbolagetbetalar per timme flygplanet används,en avtalskonstruktion där köpare ochsäljare har ett gemensamt intresse avatt motorerna är i bra skick så att dekan flyga så mycket som möjligt ochminimera tiden för service ochunderhåll.Vidare omfattar verksamhetenutveckling och tillverkning av civila ochmilitära flygmotorer tillsammans medde stora motortillverkarna Pratt &Whitney, General Electric och Rolls-Royce, där Volvo Aero äger en programandelpå mellan 4 och 9 procent underhela motorns livslängd, d v s 30-40 år.Aero utvecklar och tillverkar ocksåmotorkomponenter till Arianeraketernasom har en marknadsandelpå 40 procent av världens alla uppskjutningar.Inom Aeros affärsområde Gasturbinerlanserades ett nytt koncept föranläggningar med el- och värmeproduktion,som i likhet med underhållkonceptetför flygmotorer enbart debiterarkunden för den tid utrustningenanvänds.Nettoomsättning och rörelseresultatÖkad nettoomsättning i flertalet verksamhetsområden gjorde att Aeros nettoomsättningsteg till 8.584 Mkr (7.476). Rörelseresultatet uppgick till 527 Mkr(472). Rörelsemarginalen sjönk något till 6,1% (6,3) på grund av ökade utvecklingskostnaderinom de civila flygmotorprogrammen och gasturbiner. Avkastningpå operativt kapital var 23% (>25).37

S ÄLJFINANSIERINGRörelseresultatMkr1997 1998Personvagnar 89 272Kommersiella produkter 113 198Totalt 202 470TillgångarAvkastning på eget kapital %1997 1998Personvagnar 7,5 7,4Kommersiella produkter neg 2,6Totalt neg 5,3För bolag etablerade i mer än 4 år var avkastning påeget kapital för Personvagnar 11,3% (13,2) och förkommersiella produkter 13,8% (14,5).Penetrationsgrad per ansvarsområde %Mkr1997 1998Personvagnar 22.396 38.086Kommersiella produkter 24.529 33.916Totalt 46.925 72.202Avser nyförsäljning1997 1998Personvagnar 25 32Kommersiella produkter 30 27Totalt 26 31Kreditportfölj, nettoMkr1997 1998Personvagnar 20.610 34.593Kommersiella produkter 23.374 31.968Total genomsnittlig, netto 43.984 66.561Fördelning av kreditportfölj, netto %1997 1998PersonvagnarOperationell leasing 31 35Finansiell leasing 12 11Avbetalningskontrakt 27 33Återförsäljarfinansiering 25 19Övriga kundkrediter 5 2Kommersiella produkterOperationell leasing 25 26Finansiell leasing 30 31Avbetalningskontrakt 26 26Återförsäljarfinansiering 16 16Övriga kundkrediter 3 1SäljfinansieringExpansion av säljfinansieringsverksamheten är en väsentlig del av Volvos strategiför att öka tillväxten och stärka lönsamheten i koncernen. Verksamheten tillgodosermarknadens växande behov av alltmer komplexa finansiella lösningarindividuellt eller i kombination med försäkring och/eller serviceavtal. Denstärker dessutom konkurrenskraften hos Volvos återförsäljare.Verksamheten bedrivs inom två separata ansvarsområden; SäljfinansieringPersonvagnar och Säljfinansiering Kommersiella produkter. Den utgör dock enintegrerad del av respektive affärsområdes totala ansvar. Säljfinansieringenomfattar totalt 32 (27) finansbolag och ett försäkringsbolag som konsolideras iovanstående strukturer samt 4 (4) intressebolag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden.Säljfinansiering av kommersiella produkter avser främst lastbilar,men i ökad utsträckning även bussar och anläggningsmaskiner.Utbudet omfattar finansieringstjänster i form av avbetalningskontrakt, finansiellleasing, operationell leasing och återförsäljarfinansiering. Dessutom erbjudspå de flesta marknader försäkrings-, service- och underhållsavtal separat eller ikombination med finansieringstjänster. Genom det under 1998 förvärvade BRSTruck Rental & Hire har Volvo väsentligt förstärkt sin verksamhet för korttidsuthyrningav kommersiella fordon på den brittiska marknaden.Verksamheten fortsatte att expandera kraftigt under 1998 både avseendepersonbilar och kommersiella produkter. Tillväxten i kreditportföljen varhänförlig till Nordamerika, Storbritannien och Tyskland. Under 1998 beslutadesatt etablera ett nytt finansbolag i Mexiko för Kommersiella produkter. En nyfilial av volvoägda Amazon Insurance startades upp i Frankrike för Personvagnar.Kreditportföljen vid årets slut uppgick till 67 miljarder kronor (44), varav 52%(47) avsåg Personvagnar och resterande 48% (53) Kommersiella produkter. Denbestod totalt av 251.000 kontrakt (161.000) vilka fördelade sig på Personvagnar169.000 kontrakt (99.000) och Kommersiella produkter 82.000 (62.000)kontrakt. Penetrationsgraden, d v s andelen säljfinansierings- och servicekontrakti förhållande till den totala nyförsäljningen för Personvagnar och Kommersiellaprodukter, varierade kraftigt mellan olika marknader och produkter men vari genomsnitt 31% (30%) under 1998.Finansiering av säljfinansieringsverksamheten koordineras av Volvos internbank,Volvo Group Finance i enlighet med fastlagda policies.38

ResultatutvecklingRörelseresultatet uppgick till 470 Mkr (202), varav 272 Mkr (89) inomPersonvagnar och 198 Mkr (113) inom Kommersiella produkter.Rörelseresultatet utvecklades positivt i de etablerade säljfinansieringsbolagenbåde inom Personvagnar och Kommersiella produkter. Avkastningen på egetkapital för de etablerade bolagen var i linje med Volvokoncernens avkastningskrav.I de nystartade bolagen med hög tillväxt belastades rörelseresultatet ävenunder 1998 med etableringskostnader samt kostnader för uppbyggnad av erforderligakredit- och restvärdesreserver.Resultatandelar i intresseföretag uppgick till 109 Mkr (146) och avsåg främstresultatandelar från AB Volvofinans.Resultatet i Transbanco, som bedriver säljfinansiering av Volvos lastbilar ochbussar i Brasilien, förbättrades under 1998. Nya kreditavtal tecknades ibegränsad omfattning.RiskreserveringRiskreservering sker både för kreditrisker samt för restvärdesrisker i den månrestvärdesrisken är hänförlig till säljfinansieringsbolaget. För de kunder som ejkan fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser görs specifika reserveringar för kreditochrestvärdesrisker baserade på individuell bedömning av varje enskilt kontrakt.Härutöver görs för respektive säljfinansieringsbolag generella reserveringar förkredit- och restvärdesrisker baserat på historiskt utfall och förväntad framtidarisk enligt fastställda policies. De generella reserverna för kredit- och restvärdesriskermotsvarade vid utgången av 1998 2,2% (2,2) av kreditportföljen.Realiserade kreditförluster som belastade rörelseresultatet uppgick 1998 till0,3% (0,2) av kreditportföljen.Reserveringar för restvärdesrisker föreligger även i de fall marknadsbolagenhar ställt ut garantier och/eller tecknat återköpsavtal gentemot säljfinansieringsbolagen.Med hänsyn till att säljfinansieringsverksamheten medför stor finansiell exponeringi enskilda länder har även centrala reserver byggts upp på 225 Mkr (300).Avsättningar till och upplösningar av centrala reserver har ej belastat resultatetför säljfinansieringsverksamheten. Upplösningarna på 75 Mkr under 1998 motiveradesav stabilare reserveringsnivå inom säljfinansieringsbolagen. Den centralareserven motsvarade 0,3% (0,7) av kreditportföljen vid utgången av 1998.RiskexponeringDelar av säljfinansieringsverksamhetenmedför vissa specifika kredit- ochrestvärdesrisker.Kreditrisk inom säljfinansieringInom säljfinansiering fördelas kreditriskenpå en stor mängd enskilda slutkunder ochåterförsäljare. Säkerheter finns i form av definansierade produkterna. I kreditgivningeneftersträvas balans mellan riskexponeringoch förväntad avkastning. Gemensammapolicies för krediter och regler förkundklassificering styr verksamheten.Kreditportföljen skall ha en sund fördelningmellan olika kundkategorier ocholika branscher. Kreditriskerna hanterasgenom aktiv kreditbevakning och rutinerför uppföljning och i förekommande fallåtertagande av produkter. Vidare görsavsättningar till kreditriskreserver.Restvärdesrisk inom säljfinansieringRestvärdesrisken är främst hänförlig till dekontrakt som avser operationell leasing.Den består av risken att leasiningobjekten,vid utgången av ett operationellt leasingavtal,har ett annat restvärde än vad somförutsågs vid ingången av avtalet. Detinnebär att leasinggivaren kan tvingasavyttra produkter med förlust. Restvärdesriskerhanteras genom god marknadskännedom,kunskap om produkt- och prisutvecklingsamt aktiviteter för att stödjaandrahandsvärdet på produkterna. Vidaregörs avsättningar till restvärdesreserverför att möta eventuella skillnader mellanförväntade och verkliga restvärden.Ränte- och likviditetsrisk inomsäljfinansieringRänteförändringar som sker under ettkontrakts löptid kan påverka resultatutfallet.Därför eftersträvas i så hög gradsom möjligt matchad räntebindning på inochutlåning. Vid utgången av 1998 varmatchningsgraden cirka 90%.På motsvarande sätt skall upplåningenslöptid sammanfalla med uteståendekontrakts löptid. Även denna matchningsgradvar cirka 90% vid årsslutet 1998.39

P ERSONALVerksamhetsutvecklingVolvokoncernens ambition är att införaarbetsformer som ökar produktiviteten,höjer kvaliteten och därmed förbättrarkonkurrenskraft och lönsamhet. Ökadkunskap, processorientering, mindrebyråkrati och större ansvarstagande avmedarbetarna är hörnstenar i den kontinuerligaförändringsprocess som ärnödvändig för uthållig konkurrenskraft.Volvos arbete med verksamhetsutvecklinghar givit goda resultat sedan startenmed ett antal pilotprojekt år 1996. Antaletprojekt har därefter vuxit successivt ochalltfler medarbetare har involverats iprocessen. Ett bevis på kraften i arbetetnoterades 1998 då Volvo Lastvagnar fickmotta utmärkelsen Svensk Kvalitet, medföljande motivering:“Verksamheten genomsyras av entydlig och stark vision att skapa värde förkunden. Grunden utgörs av ett engageratledarskap, ett välstrukturerat strategisktplaneringsarbete och god kommunikationmed kunder, leverantörer och medarbetare.Successiv nedbrytning av vision ochmål skapar delaktighet, engagemang ochstolthet över företagets framgångar. I enstor global organisation har företagetlyckats få ett systematiskt förbättringsarbeteatt framgångsrikt genomsyra storadelar av verksamheten. Volvo Lastvagnarär ett gott föredöme för kvalitetsutvecklingeni Sverige.”Alla program, som drivits i mer än 12månader, har bidragit till avsevärdaförbättringar i form av ökad produktivitet,högre kvalitet och kortare ledtider. Under1998 påbörjades flera program inomVolvos anläggningar i Europa och i USA.Personal1998 präglades i hög grad av produktförnyelse. Stora ansträngningargjordes därför inom områden som utbildning och information avseddaatt korta ledtider samt skapa nya, och/eller gemensamma system.Från att tidigare ha tagit upp till sex månader reducerades omställningstiden till8 veckor när produktionen i Torslanda skulle ställas om för Volvo S80.En förutsättning för detta var en väl planerad utbildning av de över 3.000montörer, som idag sätter samman Volvo S80, Volvos tekniskt mest avanceradebil hittills. Arbetet, som påbörjades 2,5 år innan produktionsstart inleddes medutbildning av cirka 160 montörer, som deltog i förproduktionen av Volvo S80.Avsikten var att redan på ett tidigt stadium kunna påverka produktdetaljer ochproduktionsprocessen ur ett monteringsperspektiv, men också att uppnå detaljkunskapom produkten. De på detta sätt grundutbildade montörerna hade somuppgift att vara handledare och vidareförmedla kunskapen inom sina respektiveansvarsområden.Målet var att ge montörerna spetskompetens inom sitt specifika arbetsområde.Detta var viktigast och mest framträdande på el- och elektroniksidan, då VolvoS80 har en väsentligt mer avancerad elektronik än tidigare modeller. Utbildningengenomfördes efter en grundlig kompetensanalys och kunskapsprövadesdärefter genom prov.Torslandaverken nådde uppsatta mål vad gäller både kvalitet och kvantitetoch leveransprecision. Under 1998 producerades 32.800 Volvo S80, vilket kanjämföras med introduktionsåret för Volvo 850-modellen 1991, då det tillverkades7.400 bilar.Med den nya plattformen som bas och erfarenheterna från utbildningsprogrammetbedöms behovet av provbyggnationer minska och tiden för produktionsomställningarbli kortare.Inför introduktionen 1998 av Volvo Lastvagnars nya tunga lastbilsfamilj,Volvo FM, genomfördes ett liknande utbildningsarbete.40

Utbildning och integration vid förvärvDen 7 maj 1998 förvärvade Volvo Construction Equipment Samsung HeavyIndustries division för anläggningsmaskiner i Changwon, Sydkorea, med 1.700anställda. I och med detta inleddes en integrationsprocess där samtliga anställdamedverkade. Avsikten är att Samsung-medarbetarna snabbt skall förstå ochomsätta de attityder, värderingar och samarbetsmetoder som Volvo representerar.Vid tillträdet inleddes en rad aktiviteter för samtliga anställda vid fabriken.Den första delen utgjordes av en serie informationsåtgärder för att klargöraplanerna för Changwon-enheten. Vidare följde utbildning via intern-TV, en attitydundersökning,byte av arbetskläder, en volvodag, en utställning samt attfabriken gavs Volvo-identitet med skyltar och färger.I den nu pågående fasen ingår att etablera kommunikationsmetoder ochkanaler liksom en informationsnivå som är gemensam med Volvokoncernen iövrigt. Centrala i det sammanhanget är de kommunikationslag som bildats. Ettnyhetsbrev etableras och medarbetarna får tillgång till tidningen Volvo Global,Volvos intranät och e-mail. I den långsiktiga integrationen ingår också implementeringav och utbildning i specifika volvosystem på IT-sidan. Uppföljning avgenomförda aktiviteter sker planmässigt för att kunna korrigera och förbättra,allt för att Volvo Construction Equipment, Korea på ett naturligt sätt ska smältain i koncernen och snabbt utvecklas till en helt integrerad del av Volvos affärsområdeAnläggningsmaskiner.Antal anställda100.00075.00050.00025.000070.330 72.900 79.82096 97 98Antalet anställda i Volvokoncernen ökade under åretmed 6.920 personer till 79.820.Detaljerad information om Volvos personal ochpersonalkostnader samt styrelse och ledandebefattningshavares förmåner finns i not 29,sidan 70 samt på sidan 105.Resultatbonus och 60-års fondSom en viktig komponent för att skapa samhörighet, engagemang och fokuseringpå resultatutveckling finns ett avtal om resultatbonus för 1998 mellan Volvo ochde fackliga organisationerna. Resultatbonusen är grundad på avkastning på egetkapital. Kravet är att avkastningen skall uppgå till lägst 10%. På det belopp somöverstiger avkastningskravet utgår resultatbonus enligt en skala mellan 10 och18%, dock maximalt 350 Mkr. Det kollektiva sparandet benämnt 60-årsfondenhar byggts ut ytterligare. Avsikten är att stärka medarbetarnas ekonomiska villkori samband med pensionering. Full andel i 60-årsfonden motsvarar f n 210 kronorper månad insatt på ett individuellt konto. Både resultatbonussystemet och60-årsfonden omfattar anställda i AB Volvo och dess helägda bolag i Sverige.41

P RODUKTFÖRNYELSEV OLVOFM Lastvagnars viktigasteproduktnyhet under året var Volvo FM– en ny tung lastbilsfamilj, utvecklad föreffektivare regionaltransporter ochanläggningskörning.42

U PPLEVELSERIntroduktionenav Volvo FM kunde under sensommarenupplevas aktivt av13.300 kunder och återförsäljarefrån hela världen.43

P RODUKTFÖRNYELSES TORT STEG FRAMÅTMed nya Volvo S80tar Personvagnar ett stort steg framåti segmentet för stora bilar.Säker, spännande ochattraktiv var några avomdömena från engenomgående positivinternationell press.F RÅN HELA VÄRLDENVid introduktionen av VolvoS80 sommaren 1998,bjöds återförsäljare frånhela världen, anställda ochandra volvointresseradepå upplevelser för allasinnen.44

V OLVOS80 Volvo S80 är världens första miljövarudeklareradebil avseende bilens alla faser från tillverkningtill återvinning. Volvos starka position inom bilsäkerhetbefästes genom säkerhetsinnovationer som WHIPS, ettnytt stolkoncept mot pisksnärtskador och utvecklingen avsidokrockskyddet SIPS med IC, Inflatable Curtain, som ären uppblåsbar sidokrockgardin.45

P RODUKTFÖRNYELSEV OLVO 5000 OCH V OLVO 7000Med introduktionen av de nya stadsbussarnaVolvo 5000 och Volvo 7000ökar andelen kompletta bussar därsåväl chassi som kaross kommer frånVolvos egna fabriker.46

I FOKUSResenärernaskomfort, bussoperatörens fördel avsnabb genomströmning av passagerareoch minimerad miljöpåverkan harvarit i fokus vid utvecklingen av denya stadsbussarna Volvo 5000 ochVolvo 7000.47

P RODUKTFÖRNYELSEF RÄCK OCH FORMMJUKUndervåren introducerade Volvo en ny seriekompakta hjullastare, Volvo L30-L45som tilldelades utmärkelsen UtmärktSvensk Form.Juryns kommentar löd: ”Ett stort lyftför den oftast kantiga designen av yrkesfordon.Fräck och formmjuk med vackerbalans och genomtänkta detaljer.”48

V OLVOL220D Under början av åretintroducerades en ny, tung hjullastare,Volvo L220D, i huvudsak avsedd förberg- och upplagslastning. Den nyahjullastaren kännetecknas av högproduktivitet i kombination med lågaljud- och avgasemissioner.B EFÄSTER POSITIONENFörvärvetav Samsungs rörelse för anläggningsmaskinerinnebär att Volvo mångdubblarden årliga kapaciteten av grävmaskineroch befäster positionen somen av världens största tillverkare avanläggningsmaskiner.49

P RODUKTFÖRNYELSEM ARINKÖPKRAFTUnder fyra dagari november såldes det båtar, motorer ochtillbehör för över 2,5 miljarder kronor påbåtmässan i Fort Lauderdale, en av världensstörsta båtmässor med över 150.000besökare. Under mässan introduceradeVolvo Penta sin nya marindieselmotorTAMD 74 EDC som är den starkastemotorn i den på båtmotormarknadenviktiga 7-litersklassen.50

S KRÄDDARSYDDA LÖSNINGARInomVolvo Aeros affärsområde Flygmotorunderhållintroducerades 1998 ett nyttkoncept som innebär att flygbolagetsunderhållskostnader baseras på detantal timmar planet används.L YCKADUPPSKJUTNINGDen nya europeiskaraketen Ariane 5 är nu klar förkommersiella uppskjutningar sedanman i oktober genomfört en lyckaduppskjutning av Ariane 503. Aero tillverkarmunstycken och turbiner tillmotorerna.51

V OLVOKONCERNENResultaträkningMkr1996 1997 1998Nettoomsättning not 3 156.060 183.625 212.936Kostnad för sålda produkter – 121.249 – 138.990 – 163.876Bruttoresultat 34.811 44.635 49.060Forsknings- och utvecklingskostnader – 8.271 – 8.659 – 10.104Försäljningskostnader – 14.895 – 17.160 – 19.042Administrationskostnader – 6.685 – 7.018 – 8.091Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader not 4 – 1.250 – 3.380 – 2.813Jämförelsestörande poster not 5 — — – 2.331Rörelseresultat not 6 3.710 8.418 6.679Resultat från andelar i intresseföretag not 7 314 2.929 444Resultat från övriga aktier och andelar not 8 9.007 1.168 4.526Ränteintäkter och liknande resultatposter 4.817 3.486 1.502Räntekostnader och liknande resultatposter – 3.271 – 2.748 – 1.375Övriga finansiella intäkter och kostnader not 9 – 374 – 77 – 157Resultat efter finansiella poster 14.203 13.176 11.619Skatter not 10 – 1.825 – 2.705 – 2.939Minoritetsandelar i resultat not 11 99 – 112 – 42Årets resultat 12.477 10.359 8.63852

BalansräkningMkr31 december 1996 31 december 1997 31 december 1998TillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar not 12 2.277 3.284 5.778Materiella anläggningstillgångar not 12Fastigheter, maskiner och inventarier 26.458 30.793 36.207Tillgångar i operationell leasing 4.968 31.426 13.501 44.294 22.285 58.492Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar not 13 12.412 4.583 3.393Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet not 14 5.831 13.967 24.546Övriga långfristiga fordringar not 15 7.425 25.668 5.977 24.527 7.171 35.110Summa anläggningstillgångar 59.371 72.105 99.380OmsättningstillgångarVarulager not 16 23.148 27.993 32.128Kortfristiga fordringarFordringar i säljfinansieringsverksamhet not 17 9.721 18.337 22.252Övriga fordringar not 18 22.258 31.979 24.257 42.594 30.442 52.694Kortfristiga placeringar not 19 21.577 10.962 7.168Kassa och bank not 20 5.084 9.641 13.056Summa omsättningstillgångar 81.788 91.190 105.046Summa tillgångar 141.159 163.295 204.426Eget kapital och skulderEget kapital not 21Bundet eget kapitalAktiekapital 2.318 2.649 2.649Bundna reserver 14.906 17.224 16.473 19.122 17.100 19.749Fritt eget kapitalFria reserver 28.175 30.950 39.669Årets resultat 12.477 40.652 10.359 41.309 8.638 48.307Summa eget kapital 57.876 60.431 68.056Minoritetskapital not 11 504 899 860AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser not 22 3.150 3.296 2.936Avsättning för latenta skatter 3.055 3.912 4.317Övriga avsättningar not 23 11.933 18.138 15.745 22.953 20.870 28.123Långfristiga skulder not 24Obligationslån 7.955 11.272 15.624Övriga lån 10.234 18.189 11.863 23.135 10.388 26.012Kortfristiga skulder not 25Lån 14.263 18.282 38.876Leverantörsskulder 11.960 15.257 16.317Övriga kortfristiga skulder 20.229 46.452 22.338 55.877 26.182 81.375Summa eget kapital och skulder 141.159 163.295 204.426Ställda panter not 26 6.503 6.743 5.388Ansvarsförbindelser not 27 6.188 5.406 6.73753

V OLVOKONCERNENKassaflödesanalysMkr1996 1997 1998Årets verksamhetÅrets resultat + 12.477 + 10.359 + 8.638Avskrivningar som belastat detta resultat + 5.351 + 6.796 + 9.626Resultatandelar i intresseföretag efter skatt – 222 + 220 – 400Utdelning från intresseföretag + 119 + 145 + 634Vinst vid försäljning av aktier – 8.169 — 4.068 – 4.469Vinst vid försäljning av koncernföretag — – – 366Minoritetsandel efter skatt – 99 + 112 + 42Ökning av omsättningstillgångarKortfristiga fordringar – 4.777 — 7.452 – 6.592Varulager – 547 — 2.575 – 1.306Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskuldersamt övriga avsättningar – 618 + 7.280 + 6.888Ökning (+) minskning (–) av latent skatteskuld + 23 – 5.919 + 711 — 2.036 – 669 – 1.679Kassaflöde från årets verksamhet + 3.538 + 11.528 + 12.026Investeringar (ökning –)Fastigheter, maskiner och inventarier m m:Investeringar i anläggningar – 8.200 — 9.863 – 10.549Investeringar i leasingfordon – 3.851 — 9.773 – 12.654Restvärde på sålda och utrangeradeanläggningstillgångar samt leasingfordon + 1.958 + 1.855 + 2.777Aktier och andelar, netto + 14.080 + 10.669 + 5.504Långfristiga fordringar, netto – 2.804 — 6.031 – 9.884Förändring genom företagsförvärv och -försäljningar – 878 + 305 — 1.303 — 14.446 – 5.622 – 30.428Återstår efter nettoinvesteringar + 3.843 — 2.918 – 18.402Finansiering, utdelning m mÖkning (+) minskning (–) av kortfristiga banklånoch övriga lån + 5.151 + 995 + 18.872Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lånsamt avsättningar för pensioner – 1.844 + 3.404 + 1.043Ökning (+) minskning (–) av minoritetskapital + 45 — 21 + 68Utdelning till AB Volvos aktieägare – 1.854 — 1.993 – 2.208Utdelning till minoritetsägare – 33 — 83 – 59Inlösen av aktier – – 5.807 –Nyemission – + 116 –Reglering av skuld till Renault – 1.536 — –Övrigt – 121 – 192 – 22 — 3.411 – + 17.716Förändring av likvida medelexkl omräkningsdifferenser + 3.651 — 6.329 – 686Omräkningsdifferenser på likvida medel – 296 + 271 + 307Förändring av likvida medel + 3.355 — 6.058 – 379Likvida medel vid årets början 23.306 26.661 20.603Likvida medel vid årets slut 26.661 20.603 20.224I kassaflödesanalysen har effekterna av större förvärv och avyttringar av koncernföretagför respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i SwedishMatch 1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen.Effekterna av valutakursförändringar vid omräkning av utländska koncernföretaghar även exkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet.I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar.54

KONCERNENS NOTER OCH KOMMENTARERBelopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Belopp inom parentes anger tidigare års värden, där första värdetavser 1997 och det andra 1996.Redovisningsprinciper Not 1Volvos verksamhetVolvos verksamhet koncentreras till fordons- och transportmedelsindustrin.Inriktningen 1998 var att stärkaVolvo Personvagnars ställning som nischtillverkare ochutveckla positionen som en av världens ledande tillverkareav lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt drivsystemför marint och industriellt bruk. Inom flygmotorer harVolvo betydande resurser för underhåll av motorer ochutveckling av motorkomponenter.Koncernbokslutet för AB Volvo och dess dotterbolagär upprättat i enlighet med svenska redovisningsprinciper.Dessa redovisningsprinciper avviker i vissa väsentligaavseenden från amerikanska redovisningsprinciper,se not 31.Operativ strukturVolvokoncernens verksamhet utgörs av sex produktrelateradeaffärsområden, Personvagnar, Lastvagnar, Bussar,Anläggningsmaskiner, Marin- och industrimotorer samtAero. Förutom de sex affärsområdena finns viss övrigverksamhet, som i huvudsak utgörs av servicebolagvilkas syfte är att stödja den övriga verksamheten.Varje affärsområde har det fullständiga ansvaret förrespektive rörelseresultat samt operativt kapital. I affärsområdetsansvarsområde ingår även ansvaret för respektivesäljfinansieringsverksamhet, där dock vissa restriktioneroch principer fastställts centralt.I syfte att erhålla samordningsfördelar sker styrningoch koordinering av skatter och treasury centralt.Volvokoncernens legala struktur grundar sig på enoptimal hantering av treasury, skatter och administrationoch skiljer sig därför från den operativa strukturen.Ändrade redovisningsprinciperNy årsredovisningslagFr o m 1997 tillämpas den nya årsredovisningslagen,vilken främst inneburit förändringar i uppställningsformernaför resultat- och balansräkning. Jämförelseårensresultat- och balansräkningar med tillhörande noter haranpassats till de nya reglerna. Den nya lagen har endastobetydligt inverkat på Volvos värderingsprinciper.Förändrad redovisning av latenta skatter 1999Volvo har hittills redovisat latenta skattefordringar avseendes k temporära skillnader samt uppkomna förlustavdragi den mån dessa kunnat kvittas mot latenta skatteskulderinom samma beskattningsområde. Volvo anpassarsina redovisningsregler från och med 1999 till internationelloch svensk redovisningspraxis och latenta skattefordringarkommer därmed att redovisas under förutsättningatt det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas motframtida skattepliktiga överskott.Redovisningsförändringen medför en latent skattefordran,baserat på 1998 års bokslut, om 1,3 miljarder kro-nor, till största delen hänförbar till s k temporära skillnader.Den ingående latenta skattefordran per 1 januari1999 kommer att redovisas som motsvarande ökning aveget kapital.KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar moderbolaget, samtligadotterbolag och intresseföretag. Med dotterbolag avsesde bolag i vilka Volvo innehar mer än 50% av aktiernasröstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytandeöver. Dotterbolag där innehavet är tillfälligt inkluderasdock ej i koncernredovisningen. Med intresseföretagavses de bolag i vilka Volvo har ett långsiktigtinnehav som motsvarar minst 20% och högst 50% avröstvärdet.Koncernredovisningen utarbetas enligt de principersom anges i Redovisningsrådets Rekommendation.Samtliga förvärv av bolag har redovisats enligtförvärvsmetoden.Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning t o mtidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats underlöpande år ingår i koncernens redovisning fr o mförvärvstidpunkten.Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.I koncernens resultaträkning utgörsResultat från andelar i intresseföretag av koncernensandel av intresseföretagens redovisade resultat föreskatter justerat för minoritetsintresse, i förekommandefall reducerad med avskrivning på övervärde. Koncernensandel av intresseföretagens redovisade skattekostnadersamt beräknade skatter i bokslutsdispositioner ingåri koncernens skattekostnad.Flertalet av intresseföretagen intas av praktiska skäli Volvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning,normalt ett kvartal. Utdelning från intresseföretageningår inte i koncernens resultat. I koncernens balansräkningförändras det bokförda värdet på aktieinnehavenmed Volvos andel av respektive bolags resultat efterskatt minskat med avskrivningar på övervärden ocherhållna utdelningar.Redovisning av säkringar (hedge)Lån och andra finansiella instrument som används i syfteatt skydda en underliggande position, redovisas som ensäkring (hedge). För att säkringsredovisning skall kunnaske måste följande kriterier vara uppfyllda; positionensom säkras är identifierad och exponerad för kurs- ochränteförändringar, avsikten med lånet/instrumentet är attutgöra en säkring samt att säkringen effektivt skyddarden underliggande positionen mot förändringar i marknadskurser.Finansiella instrument som används i syfteatt skydda framtida valutaflöden betraktas som en säkringom flödet med stor sannolikhet bedöms inträffa.55

N OTERValutakurser Medelkurs jan-dec Kurs 31 decemberLand Valuta 1996 1997 1998 1996 1997 1998Belgien BEF 0,217 0,214 0,2196 0,215 0,213 0,2341Danmark DKK 1,158 1,158 1,1897 1,156 1,155 1,2685Finland FIM 1,463 1,476 1,4930 1,482 1,453 1,5885Frankrike FRF 1,312 1,310 1,3514 1,312 1,314 1,4400Italien ITL 0,00436 0,0045 0,0046 0,00451 0,0045 0,0049Japan JPY 0,0618 0,0631 0,0610 0,0593 0,0606 0,0700Nederländerna NLG 3,982 3,921 4,0202 3,941 3,903 4,2865Norge NOK 1,040 1,082 1,0520 1,066 1,072 1,0730Storbritannien GBP 10,486 12,496 13,2215 11,605 13,123 13,5200Tyskland DEM 4,462 4,412 4,5317 4,423 4,398 4,8295USA USD 6,712 7,629 7,9676 6,872 7,870 8,065056Utländska valutorVid upprättandet av koncernens bokslut omräknas samtligaposter i resultaträkningarna för utländska dotterbolag(med undantag för bolag i höginflationsländer) till svenskakronor efter de genomsnittliga valutakurserna underräkenskapsåret (medelkurser). Samtliga poster i balansräkningarna,utom nettoresultaten, omräknas efter valutakursernavid respektive årsskiften (balansdagens kurser).De förändringar av koncernens eget kapital som uppstårgenom variationer i balansdagskurserna jämfört medkurserna vid föregående årsskifte påverkar direkt egetkapital och redovisas där bland bundna och fria reserver.Den differens som uppkommer i koncernens balansräkninggenom att nettoresultaten i utländska dotterbolagomräknas till svenska kronor efter medelkurs påverkarkoncernens fria reserver. Beträffande utländska intresseföretagförändras det bokförda värdet genom ändringari valutakurserna. Denna differens påverkar direkt bundnareserver.Vid avyttring av utländska dotterbolag och intresseföretagredovisas den ackumulerade omräkningsdifferensensom ett slutligt realiserat resultat och påverkardärmed realisationsresultatet.Boksluten för dotterbolag som är verksamma i ländermed hög inflation omräknas till svenska kronor efter dens k temporala metoden. Denna innebär att balansräkningensmonetära poster omräknas efter balansdagenskurser samt att icke monetära balansposter och motsvarandeposter i resultaträkningen omräknas efter kursernavid anskaffningstidpunkten (historiska kurser). Övrigaresultaträkningsposter omräknas efter medelkurs. Omräkningsdifferenserpåverkar årets resultat.Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas tillbalansdagens kurs, såväl i de enskilda koncernbolagensom i koncernens bokslut. I tillämpliga fall värderas fordringaroch skulder till underliggande terminskurs.Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar ochskulder avsätts i de enskilda svenska koncernbolagen tillen valutakursreserv, vilken ingår i obeskattade reserver.Vinster och förluster avseende säkringar (hedgar)redovisas vid samma tidpunkt som vinster och förlusterpå de poster som säkrats. Erhållna premier eller betalningarför valutaoptioner, vilka säkrar valutaflöden iaffärstransaktioner, redovisas som intäkt/kostnad överkontraktstiden.På balansdagen utestående valutaterminskontrakt,vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella valutaflöden,redovisas resultatet vid samma tidpunkt som detkommersiella flödet realiseras. För övriga uteståendevalutaterminskontrakt görs en värdering varvid avsättningsker för orealiserade förluster i den mån dessa överstigerorealiserade vinster.Vid värdering av lån där det ursprungliga valutaslagetändrats genom valutaswapavtal, beräknas lånebeloppetomräknat till svenska kronor med beaktande av swapavtalet.Valutakursdifferenser på lån och andra finansiellainstrument i utländsk valuta, vilka valutasäkrar nettotillgångari utländska dotterbolag och intresseföretag, redovisasmot omräkningsdifferenser på dessa bolags egnakapital.Kursvinster och kursförluster avseende övriga tillgångaroch skulder i utländsk valuta, såväl på åretsbetalningar som på värderingen vid årets slut, påverkarresultatet före skatter och minoritetsandelar det år deuppkommer. Viktigare valutakurser använda i koncernbokslutetanges ovan.Övriga finansiella instrumentRänte- och valutaränteswapar används i syfte att förändraunderliggande låns räntestruktur och redovisas somen säkring av dessa.Ränteinstrument vilka används som en del i förvaltningenav koncernens kortfristiga placeringar värderastillsammans med dessa enligt portföljmetoden.Avsättning görs för orealiserade förluster överstigandede orealiserade vinsterna inom portföljen.Ränteinstrument som inte uppfyller kriterierna försäkringsredovisning värderas vid bokslutstillfället varvidavsättning för orealiserade förluster görs.Investeringar i anläggningarBegreppet investeringar i anläggningar inkluderar investeringari fastigheter, maskiner och inventarier samtimmateriella anläggningstillgångar. Investeringar avseendetillgångar i operationell leasing ingår ej.Avskrivningar på immateriellaoch materiella anläggningstillgångarAvskrivningar bestäms med ledning av tillgångarnasanskaffningsvärden, i förekommande fall reducerademed nedskrivningar, och beräknade ekonomiska livslängder.Aktiverade typbundna verktyg skrivs i allmänhet avunder 2–8 år. Avskrivningstiden för tillgångar i operationellleasing är vanligtvis 3–5 år. Maskiner skrivs i allmänhetav på 5–20 år och byggnader på 25–50 år medanavskrivningstiden för huvudparten av markanläggningarnaär 20 år. I samband med deltagande i flygmotorprojekti samarbete med andra företag ersätter Volvo Aero ivissa fall dessa företag för del av de utvecklingskostna-

der som uppstått före Volvo Aeros inträde i projekten.Dessa kostnader aktiveras och skrivs av på 5–10 år.Skillnaden mellan ovannämnda avskrivningar ochskattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbolagetoch i enskilda dotterbolag som ackumulerade överavskrivningar,vilka ingår i obeskattade reserver. Redovisningenav dessa i koncernen beskrivs under rubriken,latent skatteskuld, bokslutsdispositioner och obeskattadereserver nedan.Goodwill redovisas som anläggningstillgång och skrivsav enligt plan. Avskrivningstiden är 5–20 år. Goodwillbeloppenavseende Volvo Construction Equipment,Champion Road Machinery, The AGES Group, Prévost,Nova BUS, MASA och Volvo Construction EquipmentKorea skrivs av på 20 år, beroende på innehavens långsiktigaoch strategiska betydelse.VarulagerVarulagret är upptaget till den lägsta av anskaffningskostnadenenligt den s k först in-först ut-principenrespektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvidbeaktats.Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta avanskaffnings- eller marknadsvärdet med tillämpning avportföljmetoden.Produktutvecklingskostnaderoch garantikostnaderProduktutvecklingskostnader belastar rörelsens kostnadernär de uppstår.Beräknade kostnader för produktgaranti belastarrörelsens kostnader i samband med att produkterna säljs.Jämförelsestörande posterJämförelsestörande poster redovisas som separat posti resultaträkningen. De avser omstruktureringskostnadersamt intäkter och kostnader som huvudsakligen är enföljd av förändringar i koncernens sammansättning.Användning av uppskattade värdenI samband med upprättande av bokslut i enlighet medgod redovisningssed gör företagsledningen uppskattningaroch antaganden som påverkar tillgångars ochskulders samt ansvarsförbindelsers redovisade värdenpå bokslutsdagen. Redovisade intäkter och kostnaderpåverkas också. Verkligt utfall kan komma att avvika fråndessa uppskattningar.Latent skatt, bokslutsdispositioner, obeskattadereserverSkattelagstiftningen i Sverige och andra länder haribland andra regler än vad som följer av god redovisningssedvad gäller tidpunkt för beskattning och mätningav vissa affärshändelser. Latent skatt redovisas på skillnadervilka härigenom uppstår mellan det skattemässigavärdet och det redovisade värdet av tillgångar och skulder,s k temporära skillnader, samt även på skattemässigaförlustavdrag. Vad beträffar värderingen av latentaskattefordringar, d v s värdet av framtida skattereduktioner,gäller dock att latenta skattefordringar överstigandelatenta skatteskulder inom samma beskattningsområdeej redovisas. Se emellertid information avseende kommandeändringar av redovisningsprinciper på sidan 55.Skattelagarna i Sverige och i vissa andra länder gerföretag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genomavsättning till obeskattade reserver. I koncernens balansräkningbehandlas dessa såsom temporära skillnader,d v s uppdelning sker mellan latent skatteskuld och egetkapital (bundna reserver). I koncernens resultaträkningfördelas avsättning till eller upplösning av obeskattadereserver mellan latent skatt och årets resultat.I de enskilda koncernbolagen (inklusive AB Volvo)redovisas de obeskattade reserverna som en särskildpost i balansräkningen. I resultaträkningen redovisasavsättningar till, respektive upplösningar av obeskattadereserver under rubriken bokslutsdispositioner. Den redovisadeskattekostnaden utgörs av skatten på resultatetefter bokslutsdispositioner.DefinitionerRörelsemarginalRörelseresultat dividerat med nettoomsättning.Avkastning på operativt kapitalRörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativtkapital. Det operativa kapitalet utgörs av operativa tillgångar(materiella och immateriella anläggningstillgångar,fordringar och lager) minus ej räntebärande kortfristigaskulder. Nyckeltalet används endast för affärsområdena,inte för koncernen som helhet.Avkastning på eget kapitalÅrets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.RäntetäckningsgradRörelseresultat ökat med resultat från andelar i intresseföretag,resultat från övriga aktier och andelar samtränteintäkter och liknande resultatposter dividerat medräntekostnader.SjälvfinansieringsgradKassaflöde från årets verksamhet (se kassaflödesanalysen)dividerat med nettoinvesteringar i anläggningar ochleasingtillgångar.Finansiella nettotillgångar/nettoskuldKassa och bank, kortfristiga placeringar och räntebärandelångfristiga fordringar med avdrag för kort- och långfristigaräntebärande skulder. Nettoskulden i Volvos säljfinansieringsbolaginräknas ej eftersom räntekostnadenpå dessa skulder belastar rörelseresultatet och inte räntenettot.Andel eget kapital och minoritetskapitalEget kapital och minoritetskapital dividerat med totalatillgångar.Andel eget kapitalEget kapital dividerat med totala tillgångar.Resultat per aktieÅrets resultat dividerat med det vägda genomsnittet avantalet utestående aktier under perioden.Genomsnittligt antal aktierDet vägda genomsnittet av antal aktier för ett visst årberäknas på följande sätt: de åtta ingående och utgåendevärdena för årets fyra kvartal summeras och dividerasdärefter med åtta.57

N OTERFörvärv och avyttringar av aktier och andelar i dotterbolag Not 2Moderbolagets innehav av aktier och andelar i koncernföretagper 31 december 1998 framgår av förteckningpå sidan 89. Nedan specificeras viktigare förvärv, etableringaroch avyttringar inom koncernen.Mexicana de Autobuses SA de CVI oktober 1998 förvärvade AB Volvo samtliga aktier i denmexikanska busstillverkaren Mexicana de Autobuses(MASA). Samtidigt annonserades att Henlys Group,Volvos partner i den amerikanska bussverksamheten, vidett senare tillfälle kommer att förvärva en minoritetspostom 35% av aktierna. MASA är Mexicos näst största tillverkareav turist- och långfärdsbussar. I samband medförvärvet uppstod ett övervärde om 0,6 miljarder kronor,vilket skrivs av på 20 år.Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc.Volvo Construction Equipment träffade i oktober 1998en överenskommelse med Hitachi Construction MachineryLtd. om att minska Volvos ägarandel i det gemensamtägda bolaget Euclid Hitachi Heavy Equipment från 60%till 20%. Aktieförsäljningen innebar endast en marginellpåverkan på Volvokoncernens redovisade nettoresultatför 1998.Kopsch AGI september 1998 förvärvade Volvo Construction Equipmentsin största återförsäljare i Tyskland, Kopsch AG,med ett nätverk om tio försäljningsställen.Volvo Otomotiv Türk Ltd Sti (Trakmas)Volvo Construction Equipment övertog under september1998 importörsverksamheten i Turkiet, inklusive fyra försäljningsställen,från Trakmas. Volvos totala verksamhetpå den turkiska marknaden samordnades därvid i dethelägda dotterbolaget Volvo Otomotiv Türk.Volvo Construction Equipment Korea Co LtdVolvo Construction Equipment förvärvade i juli 1998Samsung Heavy Industries samtliga tillgångar inom verksamhetenför anläggningsmaskiner för 0,5 miljarderUSD.Tillgångarna förvärvades huvudsakligen via det nybildadedotterbolaget Volvo Construction Equipment Korea. Denförvärvade verksamheten inkluderar utveckling, tillverkningoch marknadsföring av grävmaskiner i kategorierna7-28 ton samt i mindre skala även hjullastare mm. I förvärvetingår också ett omfattande distributionsnät på densydkoreanska marknaden. I sambandet med förvärvetuppstod ett övervärde om 1,2 miljarder kronor, vilketskrivs av på 20 år.ZAO Volvo VostokI juni 1998 etablerades ett nytt bolag i Ryssland, ZAOVolvo Vostok, i vilket respektive affärsområde driver sinverksamhet.Nova BUS CorporationVolvo Bussar förvärvade i februari 1998 den nordamerikanskabusstillverkaren Nova BUS för en köpeskilling omdrygt 50 miljoner kanadensiska dollar. Förvärvet genomfördesav Prévost Car Incorporated, som sedan 1995 ägstill 51% av Volvo Bussar och till 49% av brittiska HenlysGroup. Nova BUS är en ledande tillverkare av stadsbussari USA och Kanada och har även produktionsanläggningari dessa båda länder. I samband med förvärvet uppstodett övervärde om 0,3 miljarder kronor, vilket skrivs avpå 20 år.BRS LtdVolvo Contract Services, Volvo Lastvagnars säljfinansieringsbolagi Storbritannien, förvärvade i februari 1998det brittiska lastbilsuthyrningsföretaget BRS TruckRental and Contract Hire för en total köpeskilling omcirka 49 miljoner pund. BRS utgör ett väletablerat varumärkeinom brittisk lastbilsuthyrning med representationöver hela Storbritannien.Carrus OyI januari 1998 förvärvade Volvo Bussar AB samtligaaktier i den finska karosstillverkaren Carrus för en köpeskillingom 0,5 miljarder kronor. Bolaget tillverkar femolika karossmodeller för stads- linje- och turistbussarpå busschassier från olika fordonstillverkare. I sambandmed förvärvet uppstod ett övervärde om 0,2 miljarderkronor, vilket skrivs av på 10 år.Volvo Trucks North America, Inc(fd Volvo G M Heavy Truck Corporation)I juli 1997 övertog Volvo Lastvagnar resterande 13% avstamaktierna i sitt nordamerikanska lastbilsbolag frånGeneral Motors Corporation och ändrade samtidigtbolagsnamnet till Volvo Trucks North America, Inc. Skälettill förändringen var att ensam uppnå full kontroll överbolaget. General Motors erhöll s k preferensaktier i utbytemot sina stamaktier.Transbanco Banco de Investimento SAI december 1997 förvärvade Volvo do Brasil resterande50% av aktierna i det brasilianska säljfinansieringsbolagetTransbanco Banco de Investimento SA. Per 31 december1997 konsoliderades bolagets balansräkning iVolvokoncernen. Innehavet redovisades tidigare enligtkapitalandelsmetoden.Champion Road Machinery LimitedI mars 1997 förvärvade Volvo Construction Equipmentsamtliga aktier i det kanadensiska företaget ChampionRoad Machinery Limited för 173 miljoner kanadensiskadollar. Bolaget är en betydande tillverkare av väghyvlaroch andra maskiner för vägbyggnad och vägunderhåll.Champion konsolideras i Volvokoncernen fr o m 1 januari1997. I samband med förvärvet uppstod ett övervärdeom 0,7 miljarder kronor, vilket skrivs av på 20 år.Volvo Penta Benelux BVAB Volvo Penta förvärvade under 1997 den friståendeimportören Nebim Handelsmaatschappij BV i Nederländerna.Bolaget namnändrades därefter till Volvo PentaBenelux BV. Volvo Penta Benelux ansvarar för marknadsföring,försäljning och service av industri- och marinmotoreri Belgien, Nederländerna och Luxemburg.58

The AGES Group, ALPUnder 1996 ökade Volvo Aero sitt ägande i det amerikanskaföretaget The AGES Group, ALP, Air GroundEquipment Sales, från 5 till 25%. I början av 1997 ökadeinnehavet ytterligare till 60% och AGES ingår däreftersom dotterbolag i Volvo. I samband med förvärvet uppstodett övervärde om 0,2 miljarder kronor, vilket skrivsav på 20 år. Under 1998 förvärvade BTM Capital, ett helägtdotterbolag till Bank of Tokyo-Mitsubishi Ltd, 5% iAGES varefter Volvo Aeros ägarandel minskade till 57%.Volvo Car Finance Holding ABVid årsskiftet 1995/1996 etablerade Volvo PersonvagnarAB ett helägt bolag, Volvo Car Finance HoldingAB, med syfte att samordna säljfinansieringsverksamheteninom Volvo Personvagnar. Bolaget är moderbolagtill några av Volvo Personvagnars säljfinansierings- ochförsäkringsbolag i Europa samt Australien.Volvo Rahoitus Suomi Oy (f d Devoco Oy)Under 1996 förvärvade Volvo Personvagnar AB 50% avaktiekapitalet i Volvo Rahoitus Suomi Oy, varefter innehavetuppgår till 75%. Resterande 25% ägs av Volvo TruckFinance Holding. Bolaget finansierar kunder och återförsäljarei Finland, både avseende personbilar och lastbilar.Volvo India PVT LtdUnder 1996 bildades Volvo India PVT Ltd, ett helägt dotterbolagtill Volvo Lastvagnar. I juni 1998 invigdes enfabrik som på sikt planeras få en produktionskapacitetpå 4.000 lastbilar per år.Volvo Truck Latvia S/AUnder 1996 bildades Volvo Truck Latvia S/A. Bolagetägs till 100% av Volvo Lastvagnar och marknadsför lastbilari Lettland.Volvo Pakistan LtdUnder 1996 bildades Volvo Pakistan Ltd som ägs till51% av Volvo Lastvagnar. Bolaget tillverkar lastbilar ochansvarar för försäljningen i landet.Volvo Austria GmbHI november 1996 förvärvade Volvo Bussar det resterandeaktieinnehavet om 25% i Steyr Bus GmbH frånSteyr-Daimler-Puch Ag. Bolaget, som fr o m 1 januari1997 är namnändrat till Volvo Austria GmbH, ägs till100% av Volvo Bussar AB. I Volvo Austria samordnadesden nya distributionsstrukturen i Österrike med starti januari 1997. Den nya strukturen innebar att Volvo togöver Denzels importörsfunktioner i Österrike och integrerardessa i sitt europeiska marknadsförings- och distributionsnätför personbilar, lastbilar och bussar.Fortos Fastigheter ABUnder 1996 avyttrades samtliga aktier i FortosFastigheter AB till Fabege AB. Försäljningen medfördeen koncernmässig vinst om 39 miljoner kronor.Dessutom erhölls nyemitterade aktier i Fabege.Swedish Match ABI enlighet med beslut på Volvos bolagsstämma den24 april 1996 delades samtliga aktier i det helägdadotterbolaget Swedish Match AB ut till Volvos aktieägarei maj 1996.Nettoomsättning Not 3Nettoomsättning per affärs- och marknadsområde framgår av tabeller på sidan 12.Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Not 4Övriga rörelsekostnader inkluderar förluster på terminsochoptionskontrakt om 640 (1.180; vinst om 1.100).Avskrivning på goodwill samt resultatbonus till anställdaingår bland Övriga rörelsekostnader med 338 (196;195),respektive 160 (231; 300).Jämförelsestörande poster Not 5Rörelseresultatet för 1998 har belastats med jämförelsestörandeposter om 2.331 (-; -), avseende beslutadeomstruktureringar i syfte att anpassa den industriellastrukturen samt distributions- och marknadsorganisationen.Av totalbeloppet avser ca1.300 kostnader för avtalspensioneringoch övertalig personal, ca 600 nedskrivningav anläggningstillgångar, 348 reavinst vid Lastvagnarsförsäljning av bakaxeltillverkningen i Lindesberg och resterandeca 800 övriga omstruktureringskostnader. Avkostnaderna avser 681 Personvagnar, 46 Lastvagnar,422 Bussar, 910 Anläggningsmaskiner, 158 Marin- ochindustrimotorer samt 114 övriga verksamheter.Rörelseresultat Not 6Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster peraffärsområde framgår av tabell på sid 13. Avskrivningaringår i rörelseresultatet och specificeras per typ avanläggningstillgång enligt nedan:1996 1997 1998Immateriella anläggningstillgångar 266 253 574Fastigheter, maskiner och inventarier 4.247 4.731 5.753Tillgångar i operationell leasing 838 1.812 3.299Summa 5.351 6.796 9.62659

N OTERResultat från andelar i intresseföretag Not 7Volvos andel i intresseföretagens resultat före skatter framgår enligt nedan.ResultatandelarUtdelning1996 1997 1998 1996 1997 1998Netherlands Car BV – 334 – 128 232 – — –Bilia AB 11 122 131 23 32 35Xian Silver Bus Corp – 20 16 — — –AVC Intressenter AB 381 23 6 – — 506AutoNova AB – 84 – 45 0 – — –SäljfinansieringsbolagAB Volvofinans 66 82 87 4 6 7VOCS Finance Ltd 31 47 16 – 84 85Övriga bolag 47 16 – 25 4 23 1Innehav som inte längre redovisasenligt kapitalandelsmetodenABB Olofström Automation AB 1 – 25 – – — –Pripps Ringnes AB 263 — – 88 — –Transbanco Banco de Investimento SA 2 – 133 – 278 – — — –Övriga bolag 42 — – 3 — — –Delsumma 290 – 116 460 119 145 634Resultat vid försäljning avandelar i intresseföretagPripps Ringnes AB — 3.027 —Övriga bolag 24 18 – 16Delsumma 24 3.045 – 16Resultat vid försäljning av andelari intresseföretag 314 2.929 444Av praktiska skäl redovisas flertalet av intresseföretagens resultat iVolvokoncernens bokslut med en viss tidsförskjutning, vanligtvis ettkvartal.1 I december 1998 avyttrades innehavet i ABB OlofströmAutomation AB.2 I december 1997 förvärvade Volvo do Brasil utestående aktier iTransbanco Banco de Investimento SA. Bolagets balansräkningkonsolideras i Volvokoncernen per den 31 december 1997.60

Resultat från övriga aktier och andelar Not 81996 1997 1998Erhållen utdelningPharmacia & Upjohn, Inc. 327 165 43SAS Sverige AB 91 10 –Renault SA 124 — –Borgtornet AB 165 — –Övrigt 73 20 3Delsumma 780 195 46Vinst vid försäljningPharmacia & Upjohn, Inc. 7.766 — 4.452Stockholms Fondbörs AB — – 33Renault SA — 783 –SAS Sverige AB — 221 –Investment AB Bure 394 — –Övrigt 67 – 31 1 – 5 1Delsumma 8.227 973 4.480Summa 9.007 1.168 4.5261 Inklusive nedskrivning av aktier.Övriga finansiella intäkter och kostnader Not 9Övriga finansiella intäkter och kostnader inkluderar valutakursvinster om 164 (206; förluster 13).61

N OTERSkatter Not 10Resultat efter finansiella poster fördelas enligt följande:1996 1997 1998Sverige 10.476 8.828 7.089Utanför Sverige 3.437 4.464 4.070Resultatandelar i intresseföretag 290 – 116 460Summa 14.203 13.176 11.619Skattekostnaden fördelas enligt följande:1996 1997 1998Löpande skatt:Sverige – 615 – 133 – 975Utanför Sverige – 1.532 – 2.145 – 1.553Delsumma – 2.147 – 2.278 – 2.528Latent skatt:Sverige 574 – 366 – 72Utanför Sverige – 184 42 – 279Delsumma 390 – 324 – 351Intresseföretag – 68 – 103 – 60Summa skatt – 1.825 – 2.705 – 2.939Skattekostnaden avsåg huvudsakligen löpande skatt isåväl svenska som utländska bolag.Avsättning har skett för beräknade skattekostnadersom bedöms kunna uppkomma till följd av tidigare taxeringsrevisioneri Volvokoncernen. Yrkanden för vilkareservering ej bedömts erforderlig motsvarar en kostnadom 1.442 (699; 528). Beloppet ingår bland ansvarsförbindelser.Latent skatt avser en beräknad skatt på förändringenav obeskattade reserver, beaktade förlustavdrag samt s ktemporära skillnader.Vid utgången av 1998 hade koncernen förlustavdragom ca 3.000. Därav har ca 500 beaktats vid beräkningenav latenta skatteskulder.Förlustavdrag om ca 2.500 kan således utnyttjas föratt reducera skattekostnaden kommande år. Härav förfallerca 500 inom fem år. Förlustavdrag i svenska bolagär inte tidsbegränsade.Svensk inkomstskatt uppgår till 28%. De främstaorsakerna till skillnaden i skattesats mellan svenskinkomstskattesats och koncernens skattesats medutgångspunkt från resultat före skatter och minoritetsandelarframgår av nedanstående tabell.1996, % 1997, % 1998, %Svensk inkomstskattesats 28 28 28Skillnad i olika verksamhetsländers skattesats 1 2 4Realisationsvinster och -förluster – 22 – 13 – 8Utnyttjande av förlustavdrag – 4 – 2 – 2Förluster för vilka förlustavdrag ej beaktats 8 2 3Ej avdragsgilla kostnader 3 2 1Avskrivning på goodwill 0 0 1Övrigt, netto – 1 1 – 1Skattesats för koncernen exkl kapitalandelsmetoden 13 20 26Kapitalandelsmetoden 0 1 – 1Skattesats för koncernen 13 21 25Minoritetsandelar i resultat och kapital Not 11Minoritetsandelar i resultat och kapital består främst avHenlys Groups andel i Prévost Car Inc och Nova BUSCorp (49%) samt minoritetens andel i The AGES Group,ALP (43%). T o m september 1998 ingick även HitachiConstruction Machinery Companys andel i Euclid HitachiHeavy Equipment Inc (40%) samt t o m juni 1997,General Motors andel i Volvo Trucks North America Inc.(13%).62

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Not 12Värde Värde Värdeenligt enligt För- Förvärvade enligtbalans- balans- säljningar/ och av- balansräkningräkning Inves- utrange- yttrade Omräknings- Omklassi- räkningAnskaffningsvärde 1996 1997 teringar ringar dotterbolag differenser ficeringar etc 1998Goodwill 2.974 4.093 — — 2.861 233 12 7.199Patent 102 111 23 – 22 45 12 1 170Utveckling flygmotorer 1.115 1.261 — — — 1 – 14 1.248Summa immateriellaanläggningstillgångar 4.191 5.465 23 – 22 2.906 246 – 1 8.617Byggnader 13.166 14.975 755 – 486 291 376 144 16.055Mark och markanläggningar 2.116 2.299 219 – 156 714 185 42 3.303Maskiner och inventarier 1 38.782 46.497 6.119 – 3.584 – 152 913 1.849 51.642Anläggningar underuppförande inklusiveförskottsbetalningar 4.860 3.073 3.433 – 40 – 56 36 – 2.252 4.194Summa fastigheter,maskiner och inventarier 58.924 66.844 10.526 – 4.266 797 1.510 – 217 75.194Tillgångar i operationellleasing 6.698 16.487 12.654 – 2.616 118 996 – 27.639Summa materiellaanläggningstillgångar 65.622 83.331 23.180 – 6.882 915 2.506 – 217 102.833För-BokförtVärde Värde värvade Värde värdeenligt enligt För- och av- enligt enligtAckumuleradebalans- balans- säljningar/ yttrade Omräk- Omklas- balans- balansräkningräkning Avskriv- utrang- dotter- ningsdif- sifice- räkning räkningavskrivningar 1996 1997 ningar 2 eringar bolag ferenser ringar etc 1998 19983Goodwill 811 1.018 512 — 7 70 – 15 1.592 5.607Patent 50 64 22 – 15 11 10 21 113 57Utveckling flygmotorer 1.053 1.099 40 — — 1 – 6 1.134 114Summa immateriellaanläggningstillgångar 1.914 2.181 574 – 15 18 81 0 2.839 5.778Byggnader 5.728 6.478 550 – 212 – 14 131 – 93 6.840 9.215Markanläggningar 516 554 38 – 7 – 13 15 10 597 2.706Maskiner och inventarier 1 26.222 29.019 5.165 – 2.710 – 461 588 – 51 31.550 20.092Anläggningar underuppförande inklusiveförskottsbetalningar — — — — — — — – 4.194Summa fastigheter,maskiner och inventarier 32.466 36.051 5.753 – 2.929 – 488 734 – 134 38.987 36.207Tillgångar i operationellleasing 1.730 2.986 3.299 – 1.176 – 6 246 5 5.354 22.285Summa materiellaanläggningstillgångar 34.196 39.037 9.052 – 4.105 – 494 980 – 129 44.341 58.4921 Maskiner och inventarier avser i allt väsentligt produktionsutrustning.2 Inklusive nedskrivningar.3 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar.Investeringar i anläggningar uppgick till 10.526 (9.863;8.200). Investeringar i operationell leasing uppgick till12.654 (9.773; 3.851).Beslutade men vid utgången av 1998 ännu ej genomfördainvesteringar uppgick till 18,0 miljarder kronor(20,0;16,8).Nuanskaffningskostnad(ej reviderad information)Nuanskaffningskostnad för fastigheter samt maskineroch inventarier, enligt av Volvo tillämpade beräkningsnormer,vilka i vissa fall innefattar användning av index, harefter kalkylmässig värdeminskning beräknats till 42,2miljarder vid utgången av 1998. Motsvarande värdeenligt Volvokoncernens balansräkning uppgick till 36,2miljarder kronor. Kalkylmässiga avskrivningar beräknadepå basis av nuanskaffningskostnaden uppgick 1998 till6,5 miljarder kronor. Motsvarande avskrivningar i koncernensresultaträkning, vilka baseras på historisk anskaffningskostnadvar 5,8 miljarder kronor.63

N OTERAktier och andelar Not 1364En specifikation av koncernens innehav av aktier ochandelar återfinns på sidan 88. Köpoptioner var utställdaför aktier med bokförda värden om — (—; 2) till ett totaltlösenpris om — (—; 5).Volvokoncernen har affärstransaktioner med vissa avintresseföretagen. Per den 31 december 1998 uppgickVolvokoncernens nettofordran på intresseföretagen tilltotalt 6.260 (4.575; 6.909).Marknadsvärdet för Volvos innehav av aktier ochandelar i börsnoterade bolag per den 31 december1998 framgår nedan.Bokfört värde MarknadsvärdeBilia AB 572 644Henlys Group 376 302Deutz AG 670 485Summa 1.618 1.431Förvärv och avyttringarPharmacia & Upjohn, Inc.1996 avyttrades 50.006.534 aktier i Pharmacia &Upjohn, Inc. Vinsten uppgick till 7,8 miljarder kronor ochVolvos andel uppgick därefter till 3,9% av kapital ochröster. Under 1998 avyttrade Volvo hela sitt resterandeinnehav. Försäljningsintäkten uppgick till 6,5 miljarderoch den bokföringsmässiga vinsten till 4,5 miljarder.Verimation1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 10% avkapital och röster. Försäljningsintäkten var 12 och vinstenvar 5.Aviation Lease Finance, ALF1998 bildade Volvo Aeros dotterbolag, AGES ett nyttbolag tillsammans med BTM Capitals dotterbolag,Engine Lease Finance, ELF, för leasing av flygmotorer.Det nya bolaget ägs till 46% av ELF och 44% av AGES,medan BTM Capital och Volvo Aero äger 5% vardera.Dessutom har BTM Capital och Volvo Aero förvärvat varsin ägarandel om 5% i AGES respektive ELF.Henlys Group PlcI augusti 1998 förvärvades 10% av kapital och röster iHenlys Group Plc. Henlys äger Storbritanniens ledandetillverkare av busskarosser. Volvo och Henlys äger tillsammansaktierna i busstillverkaren Prévost i Kanadamed 51 respektive 49%.Deutz AGI oktober 1998 tecknades avtal mellan Volvo och dentyska dieselmotortillverkaren Deutz AG om samarbeteinom området dieselmotorer. Avtalet innebär att Deutzblir huvudleverantör av små och medelstora dieselmotorertill Volvos lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samtmarina och industriella applikationer. Volvo förvärvade isamband härmed 10,5% av kapital och röster i Deutz.ABB Olofström Automation AB1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 49% avkapital och röster.EBP Olofström AB1998 avyttrades hela innehavet, motsvarande 23% avkapital och röster.Arabian Vehicles and Trucks Industry Ltd1998 förvärvades 25% av röster och kapital i ArabianVehicles and Trucks i Saudiarabien. Bolaget är en sammansättningsfabrikför Volvo lastbilar och kommer attstarta sin verksamhet under andra halvåret 1999.The AGES Group, ALPUnder 1996 ökade Volvo Aero sitt ägande i det amerikanskaföretaget The AGES Group, ALP, Air GroundEquipment Sales, från 5 till 25%. I början av 1997 ökadeinnehavet till 60% och AGES ingår därefter som dotterbolagi Volvo (se vidare not 2).OmniNova Technology ABI mars 1997 bildade Volvo Bussar AB och det engelskaingenjörsföretaget TWR Group Ltd, ett gemensamt ägtbolag för utveckling av tillverkningsprocesser för bussaroch viss tillverkning av busskomponenter. Bolaget ägs till35% av Volvo Bussar AB och till 65% av TWR och harsin verksamhet förlagd i anslutning till AutoNova i Uddevalla.Régie Nationale des Usines Renault SA(Renault SA)I juli 1997 avyttrade Volvo hela sitt innehav i Renaultmotsvarande 11,4% av såväl aktiekapital som röstvärde.Köpeskillingen uppgick till 5.934 och den koncernmässigavinsten till 783.Pripps Ringnes ABVolvo ägde vid utgången av 1996 49% samt ett konvertibeltförlagslån som vid konvertering skulle öka ägarandelentill 55%. 1997 avyttrade Volvo sin andel i PrippsRingnes. Volvo erhöll 4.515 i försäljningslikvid samt 100i utdelning och affären medförde en koncernmässig vinstom 3.027.SAS Sverige ABI juni 1997 avyttrade Volvo hela sitt innehav i SASSverige AB motsvarande 4,7% av aktiekapital och röstvärde.Försäljningslikviden uppgick till 319 och vinsten till221.Fabege AB1997 avyttrades hela innehavet, motsvarande 8,3% avkapitalet och 7,5% av röstvärdet. Vinsten var 19.Merkavim Metal Works LtdI januari 1996 förvärvade Volvo Bussar AB 26,5% avkapital och röster i Merkavim Metal Works Ltd, Israel.Bolaget tillverkar såväl turist-, linje- och stadsbussar somledbussar och minibussar.Investment AB Bure1996 avyttrades hela innehavet, 17,7%, med en vinst om394.Spira AB1996 avyttrades hela innehavet, 9,5%, med en vinstom 10.

Förändringar av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar: 1997 1998Enligt balansräkning 31 december föregående år 12.412 4.583Förvärv och avyttringar, netto – 8.212 – 931Nyemissioner och aktieägartillskott 172 107Resultatandelar i intresseföretag 222 204Utdelningar – 145 – 634Nedskrivningar – 11 – 6Omräkningsdifferenser 32 11Övrigt 113 59Enligt balansräkning den 31 december 4.583 3.393Långfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet Not 141996 1997 1998Avbetalningsköp 2.084 7.572 14.956Finansiell leasing 3.571 5.606 9.297Övriga fordringar 176 789 293Summa 5.831 13.967 24.546Ökningen under 1998 var hänförlig till fortsatt expansionav säljfinansieringsverksamheten i Europa och Nordamerika,både inom Personvagnar och Kommersiellaprodukter.Övriga långfristiga fordringar Not 151996 1997 1998Lån 3.157 2.269 3.313Övriga fordringar 4.268 3.708 3.858Summa 7.425 5.977 7.171I Övriga fordringar ingår räntefria förlagslån till intresseföretag med ett nominellt värde om 2.700 (2.732; 2.759).Varulager Not 161996 1997 1998Försäljningsprodukter 14.477 17.785 20.872Produktionsmaterial m m 8.671 10.208 11.256Summa 23.148 27.993 32.128Förändring av inkuransreserv 1996 1997 1998Enligt balansräkning 31 december föregående år 1.218 1.184 1.310Förändring av inkuransreserv redovisad över resultaträkningen 93 89 232Utrangeringar – 136 – 48 – 84Förvärvade och avyttrade bolag 2 37 210Effekt av ändrade valutakurser 13 28 66Övrigt – 6 20 4Enligt balansräkning den 31 december 1.184 1.310 1.738Kortfristiga fordringar i säljfinansieringsverksamhet Not 171996 1997 1998Avbetalningsköp 1.805 4.173 4.859Finansiell leasing 2.946 3.794 3.774Återförsäljarfinansiering 4.178 8.775 11.815Övriga fordringar 792 1.595 1.804Summa 9.721 18.337 22.252Ökningen under 1998 var huvudsakligen hänförlig till högre kreditvolymer i Europa och Nordamerika, inom såvälPersonvagnar som Kommersiella produkter.65

N OTERÖvriga kortfristiga fordringar Not 181996 1997 1998Kundfordringar 12.933 13.704 16.637Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.219 2.867 2.918Mervärdesskatt 1.375 1.413 1.661Latent inkomstskatt 922 1.515 2.499Löpande inkomstskatt 581 468 656Övriga fordringar 3.228 4.290 6.071Summa, efter avdrag för reserver för osäkrafordringar om 927 (710; 764) 22.258 24.257 30.442En mindre del av fordringarna sträcker sig över en längre tidsperiod än ett år, men kan vid behov belånas i bank.Förändring av reserv för osäkra fordringar 1996 1997 1998Enligt balansräkning 31 december föregående år 822 764 710Förändring av reserv redovisad över resultaträkningen 133 164 126Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster – 38 – 70 – 61Förvärvade och avyttrade bolag – 92 36 37Effekt av ändrade valutakurser 7 48 35Övrigt – 68 – 232 80Enligt balansräkning den 31 december 764 710 927Kortfristiga placeringar Not 19Kortfristiga placeringar består huvudsakligen av innehav av räntebärande värdepapper och fördelar sig enligt nedan:1996 1997 1998Statliga värdepapper 14.665 7.350 2.902Finansinstitut 1.430 272 240Företagscertifikat 165 — –Fastighetsfinansierande institut 1.526 1.051 1.851Värdepapper emitterade av intresseföretag 664 251 1.368Aktier 452 625 783Övrigt 2.675 1.413 24Summa 21.577 10.962 7.168Placeringar i samband med räntearbitrageaffärer 1996uppgående till 2.893 har kvittats mot upptagna lån ochsåledes ej påverkat balansomslutningen.Kassa och bank Not 201996 1997 1998Bankräkningar och kassa 2.928 5.435 8.771Placeringslån i bank 2.156 4.206 4.285Summa 5.084 9.641 13.056Eget kapital Not 21Moderbolagets aktier är uppdelade i två serier, A och B.Båda slagen av aktier ger samma rättigheter, förutom attinnehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktiemedan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondelsröst per aktie. Antalet aktier är oförändrat jämförtmed 31 december 1997.Antal aktier och nominellt värdeA (st) B (st) Total (st) Nom värde 131 december 1998 138.604.945 302.915.940 441.520.885 2.6491 Nominella värdet per aktie är 6 kronor.66

Utdelningen är enligt svensk aktiebolagslag begränsadtill det lägre av fritt eget kapital i koncernen respektivemoderbolaget efter föreslagna avsättningar till bundeteget kapital. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till49.995 per den 31 december 1998.Vid utgången av 1998 uppgick volvoanknutna stiftelsersinnehav i Volvo till 1,3% av aktiekapitalet och 3,2%av röstvärdet.Enligt koncernens balansräkning den 31 december1998 uppgick fritt eget kapital till 48.307(41.309; 40.652). Härav beräknas 5 åtgå för avsättningtill bundet kapital.Förändring av eget kapital Aktiekapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapitalEnligt balansräkning 31 december 1995 2.318 14.264 34.618 51.200Kontantutdelning — — – 1.854 – 1.854Utdelning av Swedish Match — — – 4.117 – 4.117Årets resultat — — 12.477 12.477Kapitalandelsmetoden 1 — 373 – 373 —Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 439 – 439 —Omräkningsdifferenser — – 222 87 – 135Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — 40 40Övriga förändringar — 52 213 265Enligt balansräkning 31 december 1996 2.318 14.906 40.652 57.876Kontantutdelning — — – 1.993 – 1.993Inlösen av aktier – 113 — – 5.694 – 5.807Fondemission 441 – 113 – 328 —Årets resultat — — 10.359 10.359Nyemission 3 113 — 116Kapitalandelsmetoden 1 — – 34 34 —Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 92 – 92 —Omräkningsdifferenser — 1.396 – 528 868Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — – 665 – 665Ackumulerad omräkningsdifferens Renaultinnehavet 3 — — – 552 – 552Övriga förändringar — 113 116 229Enligt balansräkning 31 december 1997 2.649 16.473 41.309 60.431Kontantutdelning — — – 2.208 – 2.208Årets resultat — — 8.638 8.638Kapitalandelsmetoden 1 — – 466 466 —Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital — 130 – 130 –Omräkningsdifferenser — 970 441 1.411Valutakursdifferenser på lån och terminskontrakt 2 — — – 237 – 237Övriga förändringar — – 7 28 21Enligt balansräkning 31 december 1998 2.649 17.100 48.307 68.0561 Huvudsakligen intresseföretagens bidrag till koncernens nettoresultat,med avdrag för erhållen utdelning.2 Valutasäkrar nettotillgångar i utländska dotterbolag ochintresseföretag.3 Differensen avser sålda aktier i Renault och har i sambandmed utförsäljningen påverkat det koncernmässiga realisationsresultatet.Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 221996 1997 1998Avsättningar för pensioner 1.937 1.905 1.451Avsättningar för liknande förpliktelser 1.213 1.391 1.485Summa 3.150 3.296 2.936Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelsermotsvarar det försäkringstekniskt beräknade värdet föråtaganden som ej försäkrats hos tredje part eller tryggatsgenom överföring av medel till pensionsstiftelser.Det inkluderar åtaganden som förfaller till betalning inomett år. De svenska koncernbolagen har försäkrat pensionsborgenärernasrättigheter hos tredje part.Koncernens pensionskostnader uppgick under året till3.567 (3.660; 3.446). Huvuddelen utgörs av löpandeinbetalningar till fristående organ som administrerar pensionsplaner.För anställda i koncernens svenska bolag bildades1996 två koncerngemensamma pensionsstiftelser förtryggande av pensionsåtagande enligt ITP-planen.Volvokoncernens Pensionsstiftelse för medarbetare1995 avser pensionsmedel intjänade t o m 1995 och67

N OTERVolvokoncernens Pensionsstiftelse för medarbetare1996 avser pensionsmedel intjänade fr o m 1996. Under1996 överfördes 4.244 till Volvokoncernens Pensionsstiftelseför medarbetare 1995. Under 1997 och 1998överfördes 396 respektive 339 till pensionsstiftelserna.Kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna uppgick vid1998 års utgång till 5.487.Tillgångar i pensionsstiftelserna, värderade till marknadsvärde,översteg motsvarande förpliktelser med 425.Övriga avsättningar Not 231996 1997 1998Garantiåtaganden 4.811 5.769 6.599Avsättningar i försäkringsverksamhet 1.650 1.890 2.139Avsättningar hänförliga till andelar i intresseföretag 1.701 1.851 1.819Omstruktureringsåtgärder 596 556 1.718Avsättningar för restvärdesrisk i säljfinansieringsverksamhet 1 – – 954Avsättningar för servicekontrakt i säljfinansieringsverksamhet 1 – – 629Övriga avsättningar 3.175 5.679 7.012Summa 11.933 15.745 20.8701 Ingår i övriga avsättningar 1996 och 1997.Långfristiga skulder Not 24Nedanstående uppställning visar koncernens långfristigaskulder där de största lånen är fördelade per valuta.Merparten är emitterade av Volvo Group FinanceSweden AB och Volvo Group Finance Europe BV.Uppgifter om lånevillkor avser 31 december 1998. Volvosäkrar valuta- och ränterisker med hjälp av derivatinstrument.Se vidare not 30.Obligationslån 1996 1997 1998FRF 1995–1997/2000–2009, 3,92–7,63% 3.674 4.618 3.887DKK 1996–1998/2002–2005, 4,30–6,00% 357 357 704SEK 1992–1998/2000–2007, 3,72–12,51% 1.450 1.300 3.749JPY 1995–1998/2000–2005, 0,19–5,10% 1.316 3.216 2.640ITL 1998/2000–2001, 5,31–5,42% — — 1.357NLG 1996/2003, 3,54% — 195 214DEM 1995–1996/2000, 7,50–7,52 — — 771USD 1984–1998/2000–2008, 3,45–6,17% 955 1.409 1.921Övriga obligationslån 203 177 381Summa obligationslån 7.955 11.272 15.624Övriga långfristiga lån 1996 1997 1998USD 1990–1998/2000–2017, 4,00–13,65% 2.655 3.222 3.721GBP 1997–1998/2000–2001, 6,31–7,86% 1.875 2.273 777DEM 1994 –1998/2000, 4,55–7,60 1.442 1.491 46BRL 1996/2000, 6,70% — — 258NLG 1996/2004, 6,60% 857 575 214SEK 1988–1998/2000–2013, 2,00–9,00% 50 1.400 657CAD 1995-1998/2000-2008, 5,78-9,76% 258 281 490Övriga lån 3.097 2.621 4.225Summa övriga långfristiga lån 10.234 11.863 10.388Summa 18.189 23.135 26.012Säkerheter är ställda för 2.823 (2.992; 1.109) av ovanstående lån.68De långfristiga lånen förfaller till betalning enligt följande:2000 8.2072001 4.0272002 1.4602003 2.3132004 1.2232005 eller senare 8.782Summa 26.012Vid årets slut uppgick beviljade men ej utnyttjade kreditfacilitetervilka kan utnyttjas utan förbehåll till ca 22 miljarderkronor (22; 16). Av dessa faciliteter utgör 1998 ca16 miljarder stand-by faciliteter för upplåning med varierandelöptider fram till slutet av 2003. Det utgår en avgiftför beviljade kreditfaciliteter, normalt ej överstigande0,25% av de outnyttjade kreditfaciliteterna.

Kortfristiga skulder Not 25Balansräkningens belopp för lån omfattar:1996 1997 1998Banklån 8.429 14.411 21.143Övriga lån 5.834 3.871 17.733Summa 14.263 18.282 38.876Banklån innefattar kortfristig del av långfristiga skuldermed 4.379 (2.748; 2.082). Övriga lån innefattar kortfristigdel av långfristiga skulder med 3.825 (1.498; 651)samt commercial papers med 9.472 (1.291; 1.757).Den vägda genomsnittliga räntesatsen för de räntebärandekortfristiga skulderna uppgick till 6,5 % (5,0; 5,1).Kortfristiga lån i samband med räntearbitrageaffärer1996 uppgående till 2.893 har kvittats mot motsvarandeplaceringar och således ej påverkat balansomslutningen.Av koncernens kortfristiga skulder utgjorde 42.499(37.595; 32.189) eller 52% (67; 69) ej räntebärandeskulder.Balansräkningens belopp för Övriga kortfristiga skulderomfattar:1996 1997 1998Förskott från kunder 2.514 2.603 3.464Skatteskulder 1.436 1.637 2.739Löner och källskatter 3.710 3.690 3.471Mervärdesskatt 1.068 1.366 1.431Övriga skulder 4.899 4.736 5.451Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6.602 8.306 9.626Summa 20.229 22.338 26.182Banklån för vilka säkerheter har ställts uppgick vid årets utgång till 3.731 (2.369; 641). Motsvarande belopp för andrakortfristiga skulder utgjorde 3.048 (4.563; 2.778).Ställda panter Not 261996 1997 1998Inteckningar i fast egendom 544 298 313Företagsinteckningar 362 862 388Fordringar 922 1.335 1.948Varulager 36 1.266 1.054Bankräkningar, lån och placeringar 2.636 2.893 1.667Övrigt 2.003 89 18Summa 6.503 6.743 5.388Skulder för vilka ovanstående panter ställts som säkerhetuppgick vid årets utgång till 6.567 (9.924; 4.527).I Övrigt ingår pantsatta nettotillgångar i dotterbolag med— (—; 1.750).Ansvarsförbindelser Not 271996 1997 1998Diskonterade växlar 368 628 482Garantier:Banklån och växelskulder – intresseföretag 316 22 8Banklån – kunder och övriga 1.873 1.531 1.318Regressåtaganden 515 123 91Övriga ansvarsförbindelser 3.116 3.102 4.838Summa 6.188 5.406 6.737Beloppet för garantier till kunder och övriga avseendebanklån, 1.318 (1.531; 1.873), inkluderar outnyttjad delav beviljade kreditbelopp, 50 (46; 11). Regressåtagandenavser överlåtna fordringar i säljfinansieringsverksamheten,med avdrag för skuldförda kreditrisker. Övrigaansvarsförbindelser inkluderar 1.442 (699; 528) avseendeyrkanden i samband med taxeringsrevisioner i Volvokoncernen,för vilka reservering ej bedömts erforderlig.69

N OTERLeasing Not 28Framtida inbetalningar från ej annullerbara finansiellaoch operationella leasingkontrakt (minimileaseavgifter)vid årets slut uppgick till 27.272 (19.991;13.051), varav26.670 (19.322; 12.745) avsåg säljfinansieringsbolag.De framtida inbetalningarna fördelar sig enligt följande:Operationell leasing Finansiell leasing1999 4.646 4.6272000 3.934 4.2072001 2.513 3.3492002 1.090 1.5032003 374 5872004 och senare 241 201Summa 12.798 14.474Framtida hyresutbetalningar avseende ej annullerbarahyreskontrakt vid årets slut uppgick till 7.042 (6.356;7.269), varav 2.944 (2.548; 2.170) i säljfinansieringsbolag.Årets hyreskostnader uppgick till 1,826(2.002; 1.782).De framtida hyresutbetalningarna fördelar sig enligtföljande:Hyresutbetalningar1999 2.1302000 1.6172001 1.2462002 1.0072003 5972004 och senare 445Summa 7.042Personal Not 29I enlighet med bolagsstämmans beslut skall styrelsensarvode utgöra ett fast belopp om 2.975.000 kronor attfördelas enligt styrelsens bestämmande. Till styrelseordförandeHåkan Frisinger utgår 850.000 kronor och tillvice styrelseordförande Lars Ramqvist utgår 500.000kronor.Leif Johansson, VD och koncernchef, erhöll 19987.804.260 kr i lön samt övriga förmåner motsvarande1.430.838 kronor. Av övriga förmåner utgör 1.160.000kronor ett engångsbelopp, som är en kompensationför reaförlust vid försäljning av den tidigare bostadeni Stockholm. För 1997 var bonusen 692.300 kronor(1.000.000 på årsbasis), varav 230.766 utbetaladeskontant under 1998 och resten sparades. För 1998kan bonusen maximalt uppgå till 30% av årsinkomsten.Leif Johansson har rätt till pension från 55 års ålder.Pensionen intjänas successivt fram till pensionsåldernoch är fullt intjänad vid 55 års ålder. För tiden mellan55 och 65 år utgår pension med 70% och för tiden efter65 år med 50% av den pensionsmedförande lönen.Leif Johansson har en uppsägningstid om 12 månadervid uppsägning från AB Volvos sida och 6 månader omhan själv säger upp sig. Vid uppsägning från Volvos sidahar Leif Johansson rätt till avgångsvederlag motsvarandetvå års lön jämte bonus.Sören Gyll, VD och koncernchef t o m 22 april 1997,erhöll under 1998 3.000.000 kronor i bonus avseendeverksamhetsåret 1997, 325.000 kronor i styrelsearvodeoch övriga förmåner motsvarande 456.077 kronor. SörenGyll kvarstod i tjänst till den 31 december 1997 och gickdärefter i pension.Koncernledning och dotterbolagens ledningar samtett antal nyckelpersoner har förutom lön en bonus.Bonusen, som följer av ett av Volvos styrelse 1993 antagetoch 1996, 1997 och 1998 reviderat system, baseraspå Volvokoncernens och/eller det egna bolagets resultat.Principen är att bonus kan uppgå till maximalt 50%av årsinkomsten.I vissa högre chefers anställningsavtal finns regler omavgångsvederlag vid uppsägning från företagets sidasamt regler om förtida ålderspension. Reglerna omavgångsvederlag innebär att den anställde vid uppsägningfrån företagets sida är berättigad till vederlag motsvarandemånadslönen i 12 eller 24 månader beroendepå ålder vid uppsägningen. I vissa avtal som ersätter tidigareingångna avtal är den anställde berättigad tillavgångsvederlag motsvarande månadslönen i 30 till 42månader. För avtal ingångna efter våren 1993 avräknasfrån avgångsvederlaget, om den anställde påbörjar annatarbete, 75% av inkomsten från det nya arbetet. Förtidaålderspension kan erhållas från 60 års ålder. Pensionenintjänas successivt fram till pensionsåldern och är fulltintjänad vid 60 års ålder. Fram till ordinarie pensionsålderutgår då 70% av den pensionsmedförande lönen.Skandia och Trygg-Hansa lämnade i februari 1996 etterbjudande till cirka 100 ledande befattningshavare iVolvokoncernen om att förvärva köpoptioner avseendeB-aktier i AB Volvo. Vid teckningstidens utgång hade cirka90% av dessa accepterat erbjudandet. Köpoptionernalöper från och med 4 mars 1996 till och med den 3 mars2001 och ger innehavaren rätt att för varje option förvärvaen B-aktie i Volvo. Optionspriset, som grundar sig påen marknadsmässig värdering, har fastställts till 21:15kronor och lösenpriset till 200 kronor. Medlemmar avkoncernledningen erbjöds förvärva 6.000 alternativt10.000 optioner vardera. Andra ledande befattningshavareerbjöds förvärva 4.000 alternativt 6.000 optionervardera. Totalt tecknades 514.000 optioner.I oktober 1998 tillkännagav Volvo ett nytt optionsprogramfr o m april 1999. Cirka 100 ledande befattningshavarei Volvokoncernen har erbjudits att delta i optionsprogrammet,vilket omfattar köpoptioner avseende B-aktier i AB Volvo. 95% av befattningshavarna har accepteraterbjudandet.Köpoptionerna, som löper till april 2004, ger innehavarenrätt att för varje option förvärva en B-aktie i Volvo.Optionspriset grundar sig på en marknadsmässig värdering.Antalet optioner kommer att motsvara en del avbefattningshavarens utfallande bonus. Optionerna finansierastill hälften av företaget och till hälften av optionsinnehavarensbonus.70

1996 1997 1998varav varav varavMedelantal anställda Antal kvinnor, % Antal kvinnor, % Antal kvinnor, %AB VolvoSverige 448 37 318 56 167 57DotterbolagSverige 43.293 18 43.688 17 41.497 19Västra Europa 14.681 14 14.664 17 16.570 15Östra Europa 308 15 524 13 806 12Nordamerika 6.937 22 7.870 19 12.396 17Sydamerika 1.819 10 2.030 11 1.984 11Asien 2.003 11 2.065 12 2.581 12Övriga marknader 687 13 679 15 627 17Fordonsrörelsen 70.176 17 71.838 18 76.628 17Verksamheter under avveckling 1.729 50 – – – –Koncernen totalt 71.905 18 71.838 18 76.628 171996 1997 1998Löner och Styrelse varav Övriga Styrelse varav Övriga Styrelse varav Övrigaersättningar, Mkr och VD tantiem anställda och VD tantiem anställda och VD tantiem anställdaAB VolvoSverige 20,7 5,4 172,1 28,3 6,2 127,8 23,7 1,8 71,9DotterbolagSverige 51,6 6,6 10.774,7 98,7 43,9 10.869,2 80,3 10,8 11.760,3Västra Europa 134,6 19,5 3.883,5 166,0 34,7 4.421,5 184,6 11,3 4.639,9Östra Europa 1,5 — 22,0 1,6 — 38,7 5,0 — 62,1Nordamerika 42,2 0,7 1.787,6 85,2 2,4 2.116,7 72,7 2,5 3.101,0Sydamerika 18,9 0,6 343,2 20,1 0,4 376,9 25,9 0,6 420,7Asien 25,5 0,9 328,5 53,0 2,1 533,0 62,4 7,6 706,9Övriga marknader 4,2 0,2 127,2 11,0 0,4 134,2 8,8 — 127,3Fordonsrörelsen 299,2 33,9 17.438,8 463,9 90,1 18.618,0 463,4 34,6 20.890,1Verksamheterunder avveckling 18,8 6,9 272,5 – — – — — —Koncernen totalt 318,0 40,8 17.711,3 463,9 90,1 18.618,0 463,4 34,6 20.890,1Löner, ersätt- 1996 1997 1998ningar och varav varav varavsociala kost- Löner och Sociala pensions- Löner och Sociala pensions- Löner och Sociala pensionsnader,Mkr ersättningar kostnader kostnader ersättningar kostnader kostnader ersättningar kostnader kostnaderAB Volvo 1 192,8 131,4 101,8 156,1 128,1 106,0 95,6 83,4 63,3Dotterbolag 17.836,5 7.835,9 3.343,9 18.925,8 7.740,7 3.554,1 21.257,9 8.627,5 3.504,1Koncernentotalt 2 18.029,3 7.967,3 3.445,7 19.081,9 7.868,8 3.660,1 21.353,5 8.710,9 3.567,41 Av moderbolagets pensionskostnader avser 26,1 (43,0;29,9) styrelse och VD. Bolagets utestående pensionsförpliktelsertill dessa uppgår till 283,2 (275, 0; 244,4).2 Av koncernens pensionskostnader avser 121,2 (94,5; 87,9)styrelse och VD. Koncernens utestående pensionsförpliktelsertill dessa uppgår till 374,2 (360,9; 326,7).71

N OTERFinansiella risker Not 30Volvokoncernen är utsatt för olika typer av finansiella risker.Koncerngemensamma policies ligger till grund förrespektive koncernbolags handlingsprogram. Uppföljningoch kontroll sker kontinuerligt i respektive bolag samtcentralt. Huvuddelen av Volvokoncernens finansiellatransaktioner sker genom Volvos internbank Volvo GroupFinance, som bedriver sin verksamhet inom fastställdariskmandat och limiter.ValutariskerVolvos valutarisker är relaterade till förändringar i kontrakteradeoch beräknade betalningsflöden (kommersiellexponering), betalningsflöden relaterade till lån och placeringar(finansiell exponering), samt omvärdering av tillgångaroch skulder i utländska dotterbolag (exponeringav eget kapital). Målet för Volvos valutariskhantering äratt reducera valutakursförändringarnas inverkan påVolvos resultat och finansiella ställning.Kommersiell exponeringI syfte att säkra värdet av framtida betalningsflöden iutländsk valuta använder Volvo terminskontrakt och valutaoptioner.Kontrakt relaterade till säkring av förväntadförsäljning och köp av utländsk valuta överstiger vanligtvisej 36 månader. Enligt koncernens valutapolicy säkras40–80% av nettoflödet i respektive valuta för de kommande12 månaderna, 20–60% för månad 13 till 24,samt 0–40% för månad 25 till 36. Motvärdet av samtligatermins- och optionskontrakt per den 31 december1998 är 47,1 miljarder kronor (51,9; 40,2).Volvokoncernens utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponering, 31 december 1998Tabellen visar termins- och optionskontrakt som tagits i syfteatt kurssäkra framtida kommersiellabetalningsflöden.ÖvrigaInflödesvalutor Utflödesvalutor valutor TotaltNettoMiljoner USD GBP ITL JPY DEM BEF SEKFörfalloår 1999 belopp 2.434 497 757.690 20.085 – 1.109 – 17.298 1.232kurs 1 7,69 12,43 0,0045 0,0697 4,61 0,2163Förfalloår 2000 belopp 1.759 367 191.150 19.286 – 731 – 8.498 823kurs 1 7,84 12,62 0,0047 0,0705 4,71 0,2244Förfalloår 2001 belopp 761 154 8.400 14.700 – 309 0 793kurs 1 7,98 12,75 0,0047 0,0733 4,94 0,0000Totalt 4.954 1.018 957.240 54.071 – 2.149 – 25.796 2.848varav optionskontrakt 345 0 0 9.974 – 183 0 0Omräknat tillverkligt värde, SEK 2 38.619 12.713 4.330 4.038 – 10.172 – 5.562 3.141 47.107Omräknat till SEK enligtbalansdagskursden 31 december 1998 39.954 13.763 4.690 3.785 – 10.378 – 6.039 2.848 48.623Differens mellanverkligt värdeoch balansdagskurs – 1.335 – 1.050 – 360 253 206 477 293 – 1.516Balansdagskurs den31 december 1998 8,07 13,52 0,0049 0,0700 4,83 0,23411 Genomsnittlig kontraktskurs. 2 Genomsnittlig terminskurs samt för optioner den förmånligasteav balansdags- och kontraktskurs.Volvokoncernens nettoflöde per valutaÖvrigaInflödesvalutor Utflödesvalutor valutor TotaltNettoMiljoner USD GBP ITL JPY DEM BEF SEKNettoflöde 1998 belopp 3.044 591 999.975 13.302 – 1.877 – 28.630kurs 3 7,9676 13,2215 0,0046 0,0610 4,5317 0,2196Nettoflöde SEK, 3 24.253 7.814 4.600 811 – 8.506 – 6,287 – 1.232 21.453Kurssäkrad andel, % 4 80 84 76 151 59 603 Genomsnittlig valutakurs under räkenskapsåret. 4. Utestående valutakontrakt avseende kommersiell exponeringmed förfalloår 1999 i procent av nettoflöde 1998.Finansiell exponeringKoncernens bolag arbetar i lokal valuta. Genom att lånoch placeringar huvudsakligen görs i lokal valuta undviksfinansiell exponering. I de bolag som innehar lån och placeringari utländsk valuta sker säkring i enlighet medVolvos finansiella policy, vilket innebär ett begränsat risktagande.72

Exponering av eget kapitalI samband med omvärdering av koncernens tillgångaroch skulder i utländska dotterbolag till svenska kronor,uppstår risken att förändringar i valutakursen har enpåverkan på koncernens balansräkning. Enligt koncernensvalutapolicy kurssäkras nettotillgångar (eget kapital)i utländska dotter- och intresseföretag upp till 50%.Kurssäkring sker främst genom upplåning i samma valutasom nettotillgångarna. Nettotillgångar i utländska dotter-och intresseföretag uppgick vid utgången av 1998till 28 miljarder kronor, varav 12% var kurssäkrat.Volvokoncernens utestående valutakontrakt totalt31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknadsbeloppvärde värde belopp värde värde belopp värde värdeTerminskontrakt– fordran 56.238 15 3.492 40.349 248 2.006 71.381 145 2.189– skuld 50.303 – 4 – 1.477 84.591 – 447 – 3.762 93.215 – 491 – 3.254Valutaswapar– fordran 83.301 4 2.623 27.268 — 1.416 27.568 57 865– skuld 81.565 – 1 – 2.517 26.045 — – 1.604 32.491 – 384 – 880Köpta optioner– fordran 11.163 33 1.075 5.135 — 379 4.745 — 193– skuld 34 — — 4.156 — – 147 324 — – 5Utställda optioner– fordran — — — 2.080 — 57 2.867 — 38– skuld 5.806 — – 17 4.274 — – 61 3.147 — – 42Totalt 47 3.179 – 199 – 1.716 -673 – 896Nominellt belopp representerar kontraktens bruttobelopp.Merparten av de utestående kontrakten har värderats till aktuelltmarknadsvärde och i övriga fall har diskonterade kassaflödenanvänts för att beräkna marknadsvärdet.RänteriskerMed ränterisker avses risken att förändringar i räntenivånskall påverka koncernens resultat. Genom attmatcha räntebindningstiden på finansiella tillgångar ochskulder kan Volvo minska effekten av ränteförändringar.Ränteswapar används för att förändra räntebindningstidenför koncernens långfristiga lån. Valutaränteswaparmöjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknaderutan att tillföra valutarisk.Volvo innehar även standardiserade ränteterminskontrakt(futures) och FRA:s (forward rate agreement).Merparten av dessa kontrakt används för att säkra räntenivåerför kort upplåning eller placering.LikviditetsriskerVolvo försäkrar sig om att hålla en god finansiell beredskapgenom att ständigt hålla en viss andel av omsättningeni likvida tillgångar. En god balans mellan kort ochlång upplåning samt upplåningsberedskap i form av kreditfaciliteterskall säkra de mer långsiktiga finansieringsbehoven.Volvokoncernens utestående räntekontrakt31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknads- Nominellt Bokfört Marknadsbeloppvärde värde belopp värde värde belopp värde värdeRänteswapar– fordran 10.349 — 335 20.322 9 875 14.705 10 497– skuld 15.416 – 34 – 462 28.142 – 25 – 1.760 32.775 – 240 – 639Terminskontrakt– fordran 153.553 — 303 165.186 — 435 240.245 – 1.781– skuld 170.670 — – 550 190.866 – 17 – 465 262.968 – 54 – 1.855Köpta optioner,caps och floors– fordran 727 1 3 521 — 2 – – –– skuld 8 – 8 – 8 159 — — – – –Utställda optioner,caps och floors– fordran 300 — — — — — – – –– skuld 88 – 44 – 44 88 – 44 – 44 420 – 50 – 50Totalt – 85 – 423 – 77 – 957 – 334 – 26673

N OTERKreditrisker i finansiella instrumentKreditrisk i finansiella placeringarLikviditet i koncernen placeras huvudsakligen i lokalacashpools eller direkt hos Volvo Group Finance. Därmedkoncentreras kreditrisken till koncernens internbank.Volvo Group Finance placerar likviditeten på penningochkapitalmarknaderna.Alla placeringar måste uppfylla kraven på låg kreditriskoch hög likviditet. Motparter för både placeringar ochderivattransaktioner måste enligt Volvos kreditpolicyerhållit en rating om A eller bättre hos något av de väletableradekreditrating-instituten.MotpartsriskDe derivatinstrument som Volvo använder för att reducerasin valuta- och ränterisk medför en motpartsrisk, d v satt motparten inte fullföljer sin del av terminskontrakteteller optionskontraktet, vilket innebär att en potentiellvinst inte blir realiserad. När det är möjligt, tecknarVolvokoncernen kvittningsavtal (s k master nettingagreements) med respektive motpart för att reduceraexponeringen. Motpartsriskexponeringen i ränte- ochvalutakontrakten motsvaras av det positiva marknadsvärdetd v s potentiella vinster på dessa kontrakt. Riskexponeringenberäknas dagligen. Motpartsriskexponeringenpå futureskontrakt begränsas genom daglig ellermånatlig kontantöverföring motsvarande värdeförändringpå öppna kontrakt. Beräknad exponering för valuta- ochränteswapar, terminskontrakt i valuta- och futureskontraktsamt köpta optioner uppgår till 1.362, 3.970 och193 per den 31 december, 1998.Volvo har inte någon väsentlig riskexponering motnågon individuell kund eller motpart.Beräkning av marknadsvärdet för finansiellainstrumentVolvo har använt allmänt vedertagna metoder för attberäkna marknadsvärdet på koncernens finansiellainstrument per den 31 december 1996, 1997 och 1998.För instrument med en kortare återstående löptid än tremånader, t ex likvida medel, vissa kortfristiga skulder ochavsättningar samt vissa kortfristiga lån, har det bokfördavärdet antagits utgöra en god approximation av marknadsvärdet.För värdering har i första hand använts officiella kurser/prisernoterade på marknaden. I de fall sådana saknashar värderingen skett genom diskontering av framtidakassaflöden till marknadsränta för respektive löptid.Dessa värden representerar ett beräknat värde och kommerinte nödvändigtvis att realiseras.Beräknat marknadsvärde av Volvos finansiella instrument31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998Bokfört Marknads- Bokfört Marknads- Bokfört Marknadsvärdevärde värde värde värde värdePoster i balansräkningenAktier och andelar för vilka:ett marknadsvärde kan beräknas 1 8.646 9.917 2.089 5.779 1.110 851ett marknadsvärde ej kan beräknas 2 206 — 361 — 132 —Långfristiga fordringar och lån 12.991 12.797 19.690 19.682 31.349 31.362Kortfristiga fordringar och lån 8.599 8.365 20.459 20.477 23.674 23.641Kortfristiga placeringar 21.577 22.059 10.962 11.203 7.168 7.562Långfristiga lån 18.189 18.145 23.135 24.168 26.012 26.882Kortfristiga lån 14.263 14.427 18.282 18.309 38.876 39.025Poster utanför balansräkningenVolvokoncernens utestående valutakontrakt 47 3 3.179 – 199 3 – 1.716 – 673 3 – 896Volvokoncernens utestående räntekontrakt – 85 3 – 423 – 77 3 – 957 – 334 3 – 266Volvokoncernens utestående råvarukontrakt – – – – – – 771 Avser huvudsakligen Volvos ägande i Renault SA 1996 ochPharmacia & Upjohn, Inc. 1996–1997.3 Bokfört värde ingår bland poster i balansräkningen.2 Ingen enskild av dessa aktieposter representerar någotväsentligt belopp.74

Årets resultat och Eget kapital enligt U.S. GAAP Not 31En sammanfattning av årets resultat och eget kapital i Volvokoncernen beräknat enligt amerikanska redovisningsprinciper(U.S. GAAP) lämnas i nedanstående tabeller.Tillämpning av U.S. GAAP ger följande approximativa effekt på årets resultat och eget kapital:Årets resultat 1996 1997 1998Årets resultat enligt svenska redovisningsprinciper 12.477 10.359 8.638Poster som ökar respektive minskar redovisat resultatOmräkning av utländska valutor (A) – 89 – 4.994 535Inkomstskatter (B) 494 122 – 201Typbundna verktyg (C) – 312 — –Företagsförvärv (D) – 529 – 529 – 530Aktier och andelar (E) 176 — 90Räntekostnader (F) 15 28 20Leasing (G) 49 46 – 118Marknadsnoterade värdepapper (H) – 147 123 116Jämförelsestörande poster (I) – – 1.178Pensioner och liknande förpliktelser (J) – 95 65 313Skatteeffekt på gjorda justeringar 178 1.336 – 609Nettoförändring av resultat – 260 – 3.803 794Årets resultat beräknat enligt U.S. GAAP 12.217 6.556 9.432Årets resultat i kronor per aktie enligt U.S. GAAP 26:40 14:50 21:40Vägt genomsnitt av antal utestående aktier (i tusental) 463.558 452.540 441.521Eget kapital 1996 1997 1998Eget kapital enligt svenska redovisningsprinciper 57.876 60.431 68.056Poster som ökar respektive minskar redovisat eget kapital:Omräkning av utländska valutor (A) 3.660 – 1.163 – 628Inkomstskatter (B) 1.398 1.520 1.319Typbundna verktyg (C) — — –Företagsförvärv (D) 2.558 2.029 1.499Aktier och andelar (E) – 90 – 90 –Räntekostnader (F) 503 531 551Leasing (G) – 91 – 51 – 177Marknadsnoterade värdepapper (H) 1.604 3.962 133Jämförelsestörande poster (I) – – 1.178Pensioner och liknande förpliktelser (J) 786 851 1.548Övrigt – 203 – 224 – 226Skatteeffekt på gjorda justeringar – 1.726 – 1.184 – 774Nettoförändring av redovisat eget kapital 8.399 6.181 4.423Eget kapital beräknat enligt U.S. GAAP 66.275 66.612 72.47975

N OTERVäsentliga skillnader mellan svenska ochamerikanska redovisningsprinciperA. Omräkning av utländska valutor. Volvo använder terminskontraktoch valutaoptioner i syfte att säkra värdetav framtida betalningsflöden i utländsk valuta. I Volvokoncernensbokslut sker värdering ej av utestående kontraktsom med stor säkerhet kommer att täckas av valutaflödengenom varutransaktioner. Enligt U.S. GAAP värderasutestående terminskontrakt och valutaoptioner tillmarknadsvärde genom s k fiktiv stängning. De vinsteroch förluster som därigenom uppkommer inkluderas vidberäkning av resultatet. För 1998 beräknades orealiseradeförluster, netto avseende termins- och optionskontrakttill 628 (förluster 1.163; vinster 3.660).B. Inkomstskatter. Vid redovisning av inkomstskatttillämpar Volvo den s k balansräkningsmetoden, i överensstämmelsemed SFAS 109 ”Accounting for incometaxes”. Enligt balansräkningsmetoden beräknas latentskatt på s k temporära skillnader, dvs skillnaden mellanredovisningsmässigt och skattemässigt värde till förväntadframtida skattesats.Den största skillnaden i förhållande till U.S. GAAP ärprincipen för fastställandet av värderingsreserven. EnligtSFAS 109 skall en latent skattefordran redovisas då detär ”more likely than not” att fordran kommer att kunnarealiseras. I Volvokoncernens bokslut redovisas latentaskattefordringar endast i sådan utsträckning att de motsvarasav latenta skatteskulder inom samma beskattningsområde.Värderingsreserven per den 31 december1998 var 1.300 (1.500; 1.400) lägre enligt amerikanskaredovisningsprinciper. Se vidare Not 1 ”Kommandeändringar av redovisningsprinciper 1999”.Specifikation av latenta skattefordringar och skatteskulder(enligt svenska redovisningsprinciper) 1996 1997 1998Latenta skattefordringar:Förlustavdrag 1.640 1.582 1.085Andra skattemässiga avdrag 106 103 60Aktier och andelar 626 236 109Övriga avdragsgilla temporära skillnader 2.905 3.838 5.4755.277 5.759 6.729Värderingsreserv – 2.209 – 2.578 – 2.403Latenta skattefordringar efter avdrag för värderingsreserv 3.068 3.181 4.326Latenta skatteskulder:Skattepliktiga temporära skillnader 4.935 5.324 5.7764.935 5.324 5.776Latenta skatteskulder, netto 1.867 2.143 1.450Efter beaktande av kvittningsmöjligheter redovisasovanstående i Volvos balansräkning enligt följande:Övriga långfristiga fordringar 265 255 368Övriga kortfristiga fordringar 923 1.514 2.499Avsättningar för latenta skatter 3.055 3.912 4.317Latenta skatteskulder netto 1.867 2.143 1.450C. Typbundna verktyg. Justeringarna under denna punktavser avskrivningar på aktiveringar av typbundna verktygsom gjordes enligt U.S. GAAP före 1993.D. Företagsförvärv. Förvärv av vissa dotterbolag redovisaspå skilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper ochenligt U.S. GAAP. Skillnaden hänför sig framför allt tillredovisning och avskrivning av övervärden samt till redovisningav utnyttjande av förlustavdrag hos förvärvadedotterbolag.I Volvos resultat för 1993 ingår en reservering avseendeövervärde, hänförligt till Volvo Lastvagnar, vilketuppkom i samband med aktiebyte med Renault. I enlighetmed U.S. GAAP skall motsvarande övervärde redovisassom anläggningstillgång (goodwill), vilken skrivs avunder en tidsperiod om 5 år.AB Volvo förvärvade 1995 utestående 50% av aktiernai Volvo Construction Equipment Corporation (fd VME)från Clark Equipment Company, USA. I samband medförvärvet redovisades ett övervärde (goodwill) på 2,8 miljarderkronor. I Volvokoncernens bokslut skrevs aktieinnehavetner med 1,8 miljarder kronor, vilket beräknadesmotsvara den del av övervärdet som vid förvärvet hänfördesig till varumärket Volvo. I enlighet med U.S. GAAPskall övervärdet på 2,8 miljarder kronor skrivas av underden ekonomiska livslängden (20 år).76

Årets resultatEget kapitalGoodwill 1996 1997 1998 1996 1997 1998Goodwill enligt svenska redovisningsprinciperden 31 december – 195 – 196 – 512 1 2.163 3.075 5.607Poster som påverkar redovisning av goodwill:Volvo Lastvagnar avseendeaktiebyte med Renault – 438 – 438 – 439 877 439 –Förvärv av Volvo ConstructionEquipment Corporation – 91 – 91 – 91 1.681 1.590 1.499Nettoförändring enligt U.S. GAAP – 529 – 529 – 530 2.558 2.029 1.499Goodwill beräknad enligt U.S. GAAPden 31 december – 724 – 725 – 1.042 4.721 5.104 7.1061 Inklusive avskrivningarFAS 115- Skatt och FAS 115-Sammanställning av värdepapper till- Bokfört- Marknads- justering, minoritets- justering,gängliga för försäljning respektive trading värde värde brutto intresse nettoTrading 31 december 1998 3.350 3.681 331 – 92 239Trading 1 januari 1998 8.369 8.584 215 – 60 155Förändring 1998 116 2 – 32 84Tillgängliga för försäljningKortfristiga placeringar 2.593 2.654 61 – 17 44Aktieinnehav 1.110 851 – 259 72 – 187Tillgängliga för försäljning31 december 1998 3.703 3.505 – 198 1 55 – 1431 januari 1998 4.597 8.344 3.747 – 1.049 2.698Förändring 1998 -3.945 1.104 – 2.8411 Justering av eget kapital enligt U.S. GAAP före skatteeffekt.2 Justering av årets resultat enligt U.S. GAAP före skatteeffekt.E. Aktier och andelar. Vid beräkning av Volvos andeli intresseföretagens resultat och egna kapital enligt U.S.GAAP har hänsyn tagits till skillnader mellan dessabolags redovisning enligt Volvos principer och U.S.GAAP.Resultat från andelar i intresseföretag redovisas föreskatt enligt svenska redovisningsprinciper och efter skattenligt amerikanska redovisningsprinciper. Skatt hänförligtill intresseföretagen uppgick till 60 (103; 68).F. Räntekostnader. I enlighet med U.S. GAAP aktiverasräntekostnader som uppstått i samband med finansieringav byggnation av fastigheter m m och skrivs av över tillgångensberäknade ekonomiska livslängd.G. Leasing. Vissa leasingtransaktioner redovisas påskilda sätt enligt Volvos redovisningsprinciper och enligtU.S. GAAP. Skillnaden avser sale-leaseback-affärer före1997.H. Marknadsnoterade värdepapper. Vid redovisningenligt U.S. GAAP tillämpar Volvo SFAS 115: ”Accountingfor certain investments in debt and equity securities”.SFAS 115 avser aktier och andra värdepapper mednoterade marknadsvärden. Dessa värdepapper skallklassificeras som antingen ”innehav till slutförfall” redovisadetill anskaffningskostnad, ”trading” redovisade tillmarknadsvärde med orealiserade vinster och förlusterinkluderade i resultaträkningen eller ”tillgängliga för försäljning”redovisade till marknadsvärde med orealiseradevinster och förluster inkluderade i eget kapital.Den 31 december 1998 uppgår orealiserade förlusterefter avdrag för orealiserade vinster avseende värdepapper”tillgängliga för försäljning” till 198 (vinster 3.747;vinster 1.661). Förändringen mellan 1997 och 1998beror huvudsakligen på att aktieinnehavet i Pharmacia &Upjohn avyttrats. Försäljning av värdepapper ”tillgängligaför försäljning” tillförde ca 6,6 (6,4; 13,6) miljarder kronorunder 1998 och realisationsvinst före skatt för dessavärdepapper uppgick till ca 4,5 (1,0; 8,3) miljarder kronorunder 1998.77

N OTER1 januari 1998 31 december 1998Bokfört värde Marknadsvärde Bokfört värde MarknadsvärdeTillgängliga för försäljningKortfristiga placeringar 2.508 2.565 2.593 2.654Aktieinnehav 2.089 5.779 1.110 851Trading 8.369 8.584 3.350 3.681I. Jämförelsestörande poster. I Volvokoncernen har kostnaderför omstruktureringsåtgärder redovisats under detår genomförandet av dessa beslutats i respektive bolagsstyrelse. Enligt U.S. GAAP redovisas kostnader föromstruktureringsåtgärder endast under förutsättning atten tillräckligt detaljerad plan för åtgärdernas genomförandeföreligger vid redovisningsperiodens utgång.J. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.Huvuddelen av Volvokoncernens pensionsåtaganden(tex folkpension och ATP) är avgiftsbaserade, d v s de fullgörsgenom fortlöpande utbetalningar till fristående myndighetereller organ som administrerar pensionsplanerna.För dessa planer föreligger ingen skillnad i redovisningmellan svenska och amerikanska redovisningsprinciper.Övriga pensionsåtaganden är förmånsbaserade (ITP),d v s den anställda har rätt att erhålla pension på en vissnivå, vanligtvis i förhållande till slutlönen. Den årliga pensionskostnadenberäknas i dessa fall utifrån nuvärdet avframtida pensionsutbetalningar. I Volvokoncernens redovisningberäknas avsättningar för pensioner och åretspensionskostnad av de enskilda bolagen enligt lokalaregler och föreskrifter. Enligt U.S. GAAP skall avsättningarför pensioner och årets pensionskostnad alltid beräknasenligt SFAS 87 “Employers Accounting for Pensions”.Skillnaden föreligger främst i valet av diskonteringsräntaoch det förhållandet att amerikansk kapitalvärdesberäkning,till skillnad från svensk, utgår från en beräknad lönvid pensioneringstillfället. Dessutom beaktas överskott ipensionsstiftelser enligt U.S. GAAP.Årets pensionskostnader enligt US GAAP inkluderar följande:Förmånsbaserade planer i Sverige och USA 1996 1997 1998Pensioner intjänade under året 177 260 289Ränta på pensionsavsättning 354 408 415Avkastning på tillgångar i pensionsstiftelser – 186 – 376 – 513Avgångsvederlag 32 — –Försäkringstekniska vinster och förluster 67 252 33Pensionskostnader för förmånsbaserade planeri Sverige och USA 444 544 224Övriga planer (huvudsakligen avgiftsbaserade planer) 3.097 3.051 3.030Totala pensionskostnader enligt U.S. GAAP 3.541 3.595 3.254Totala pensionskostnader enligtsvenska redovisningsprinciper 3.446 3.660 3.567Justering av årets resultatenligt U.S. GAAP före skatteeffekt – 95 65 313Vid beräkning av avsättningar för pensioner enligt U.S. GAAP har följande förutsättningar använts:SverigeUSA1996 1997 1998 1996 1997 1998Diskonteringsränta, % 7,5 7,0 6,5 7,5 7,0 7,0Löneökning, % 4,5 4,0 3,5 6,0 4,0 4,5Förväntad avkastning på tillgångar, % 9,0 9,0 7,0 9,0 9,0 9,0Nedanstående tabell visar ställningen enligt U.S. GAAP i förmånsbaserade pensionsplaner i Sverige och USA:78SverigeUSAPensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplanerFörpliktelser 1997 1998 1997 1998 1997 1998Förpliktelse vid årets början 3.798 4.268 1. 660 1.985 1.015 1.154Engångsbetalningar som ej regleratsvid årets början – – 132 – – –Förmåner intjänade under året 191 200 77 90 41 47Räntekostnader 259 270 138 146 81 78Ändring – – – 140 – 32 –Försäkringstekniska förluster (+)och vinster (–) 204 1.028 3 138 – 50 – 35Valutakurseffekt – – 241 49 147 29Betalda förmåner – 184 – 209 – 266 – 168 – 48 – 35Förpliktelser vid årets slut 4.268 5.557 1.985 2. 380 1 .154 1.238

SverigeUSAPensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplanerFörvaltningstillgångar 1 1997 1998 1997 1998 1997 1998Förvaltningstillgångar vid årets början 4.287 4.859 1.408 1 .951 – –Engångsbetalningar som ej regleratsvid årets början – – 132 – 3 – –Justering av marknadsvärde – – – 16 – – –Avkastning på förvaltningstillgångar 203 348 336 272 – –Tillskjutna medel från arbetsgivaren 369 312 146 77 – –Valutakurseffekt – – 205 48 – –Betalda förmåner – – – 260 – 145 – –Förvaltningstillgångar vid årets slut 4.859 5.519 1 .951 2 .200 – –SverigeUSAFörvaltningstillgångar i förhållande Pensionsplaner Pensionsplaner Andra förmånsplanertill förpliktelser 1997 1998 1997 1998 1997 1998Förvaltningstillgångar i förhållandetill förpliktelser 591 – 37 – 34 – 180 – 1.154 – 1.238Oredovisade försäkringstekniskaförluster (+) och vinster (–) 629 1.028 50 87 – 107 – 136Oredovisade tillgångar (–) ochförpliktelser (+) enligt övergångsreglerSFAS87 (netto) – 166 – 141 – – 288 276Oredovisade kostnader för undertidigare perioder intjänade förmåner – 608 44 177 – –Justering till minimiersättning – 631 – – – 3 – –Netto redovisat i balansräkningen 423 1 458 60 81 – 973 – 1.0981 Tillgångar i pensionsstiftelser värderade till verkligt värde.Prognosticerade förpliktelser, ackumulerade förpliktelseroch förvaltningstillgångar för pensionsplaner, där deackumulerade förpliktelserna överstiger förvaltningstillgångarna,uppgick till 147, 171 och 48 per den 31december 1998 och 67, 111 och 0 per den 31 december1997.Andra förmånsplanerUtöver pensionsplaner har AB Volvo och vissa dotterbolagoch intresseföretag icke fonderade planer. Dessaförekommer primärt i USA och ska täcka sjukvård ochandra förmåner för pensionerade anställda som uppfylleren viss minimiålder och har behov av denna service.Planerna är vanligen tilläggsförsäkringar med pensionstilläggsom justeras periodvis och innehåller andra särskildakostnadsfördelningar såsom självrisker och extraförsäkringar.Den beräknade kostnaden för sjukvårdsförmånerför pensionerad personal resultatavräknas genomupplupna kostnader enligt överensstämmelse med SFAS106, ”Employers’ Accounting for Postretirement BenefitsOther Than Pensions”Följande tabell visar avsättning för liknande förpliktelserenligt Volvos balansräkning per 31 december fördelatpå olika personalkategorier:Kostnaderna för förmånerna inkluderar följande komponenter:1996 1997 1998Förmåner intjänade under året 44 42 46Räntekostnader 87 97 77Redovisade försäkringstekniska vinster och förluster – 2 – 4 12Kostnad till följd av omstrukturering 25 1 –Kostnad netto 154 136 135En förändring av sjukvårdkostnaderna med en procentenhetvarje år skulle ändra det ackumulerade värdet påförbindelsen för pensionsförmåner per den 31 december1997 med ca 189 samt kostnaden för personalförmånermed ca 20. För 1998 skulle en ökning med 1% ökadet ackumulerade värdet på förbindelsen med ca 189samt öka kostnaden med ca 19. En minskning med 1%minskar det ackumulerade värdet på förbindelsen medca 156 samt minskar kostnaden med ca 18.Beräkningar gjorda per den 31 december 1998, visaren årlig ökning av det vägda genomsnittet för sjukvårdsförmånerper capita med 9,5%. Procentnivån antas minskagradvis till 6,0% t o m år 2005 och kommer sedanatt ligga kvar på den nivån.Den diskonteringsränta som använts vid beräkning avdet ackumulerade värdet för förbindelserna per den 31december 1996, 1997 och 1998 var 7,5%, 7,0% och6,75%.Kompletterande U.S. GAAP informationKlassificering. Enligt SFAS 95 omfattar ”cash andcash equivalents” endast medel med en löptid som är tremånader eller kortare. En del av Volvos likvida medel (senot 19 och 20) uppfyller inte detta krav. Följaktligenskulle förändringar i denna del av likvida medel redovisassom investeringar enligt SFAS 95.Kassaflödesanalys. Faktiskt utbetald ränta och skattunder 1998 uppgick till 3,897 (3.943; 3.944) respektive2,485 (1.454; 2.569).79

M ODERBOLAGETAB VOLVOFörvaltningsberättelseSedan del av moderbolagets verksamhet under 1997fördes över till det nybildade helägda dotterbolaget VolvoTeknisk Utveckling AB omfattar moderbolagets verksamhetenbart koncernens huvudkontor.Resultat från aktier och andelar i koncernföretaginkluderar utdelningar på 22.615, varav 17.670 avseranteciperad utdelning från Volvo Personvagnar HoldingAB. Här redovisas även erhållna koncernbidrag om netto4.887.Samtliga aktier i Mexicana de Autobúses SA de CVförvärvades under året för 764.Aktier motsvarande 10,5% i Deutz AG förvärvades för670 samt 9,97% i Henlys Group Plc för 376.Aktieägartillskott som ökat de bokförda värdena harlämnats bl a till Volvo Bussar AB, 1.650, Volvo GroupFinance Sweden AB, 1.550 samt VNA Holding Inc, 573.Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretaguppgick till 45.193 (39.868; 46.893), varav 45.188(39.866; 46.891) avsåg aktier i helägda dotterbolag.Dotterbolagens motsvarande egna kapital (inklusivekapitalandel i obeskattade reserver men exklusive minoritetensandel) uppgick till 53.202 (61.800; 75.380).Av aktier och andelar i utomstående företag avsåg1.058 (894; 897) intresseföretag som i koncernbokslutetredovisas enligt kapitalandelsmetoden. De delar avintresseföretagens egna kapital som motsvarar ABVolvos ägarandel var sammanlagt 1.383 (1.057; 834). Iaktier och andelar i utomstående företag ingår börsnoteradeaktier i Bilia AB, Deutz AG samt Henlys Group Plcbokförda till 1.687. Börsvärdet på dessa innehav uppgickvid årsskiftet till 1.431. Någon nedskrivning har ejansetts vara erforderlig då nedgången inte bedömts somvaraktig.Nettoskulden uppgick till 7.444 (5.336;15.838).Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg avobeskattade reserver) uppgick till 61.052 eller 77% avbalansomslutningen. Vid utgången av 1997 var motsvarandeandel 74%.ResultaträkningMkr1996 1997 1998Nettoomsättning 559 520 625Kostnad för sålda produkter – 559 – 520 – 625Bruttoresultat — — –Administrationskostnader not 1 – 340 – 426 – 318Övriga rörelseintäkter 11 47 10Övriga rörelsekostnader not 2 – 41 – 24 –186Rörelseresultat – 370 – 403 – 494Resultat från aktier och andelar i koncernföretag not 3 1.682 19.437 26.705Resultat från aktier och andelar i intresseföretag not 4 23 39 – 4Resultat från övriga aktier och andelar not 5 156 – 137 35Ränteintäkter och liknande resultatposter not 6 233 218 341Räntekostnader och liknande resultatposter not 6 – 1.048 – 788 – 760Övriga finansiella intäkter och kostnader not 7 239 – 594 – 277Resultat efter finansiella poster 915 17.772 25.546Bokslutsdispositioner not 8 –19 277 – 686Skatter not 9 2 — – 816Årets resultat 898 18.049 24.04480

BalansräkningMkr31 dec 1996 31 dec 1997 31 dec 1998TillgångarAnläggningstillgångarRättigheter not 10 – – 39Summa immateriella anläggningstillgångar – – 39Fastigheter, maskiner och inventarier not 10 97 30 40Summa materiella anläggningstillgångar 97 30 40Aktier och andelar i koncernföretag not 11 46.893 39.868 45.193Långfristiga fordringar hos koncernföretag — 628 643Aktier och andelar i utomstående företag not 11 7.025 1.051 2.131Övriga långfristiga fordringar 105 100 100Summa finansiella anläggningstillgångar 54.023 41.647 48.067Summa anläggningstillgångar 54.120 41.677 48.146OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar hos koncernföretag 1.971 5.309 29.043Övriga kortfristiga fordringar not 12 64 57 68Kortfristiga placeringar hos koncernföretag — 5.178 1.872Kassa och bank 6 5 4Summa omsättningstillgångar 2.041 10.549 30.987Summa tillgångar 56.161 52.226 79.133Eget kapital och skulderEget kapital not 13Aktiekapital (441.520.885 aktier à 6 kronor) 2.318 2.649 2.649Reservfond 7.241 7.241 7.241Summa bundet eget kapital 9.559 9.890 9.890Kvarstående vinst 17.227 10.110 25.951Årets resultat 898 18.049 24.044Summa fritt eget kapital 18.125 28.159 49.995Summa eget kapital 27.684 38.049 59.885Obeskattade reserver not 14 758 481 1.167AvsättningarAvsättningar för pensioner not 15 280 296 291Övriga avsättningar not 16 104 126 119Summa avsättningar 384 422 410Långfristiga skulder not 17Skulder till koncernföretag 8.606 10.951 9.010Övriga lån 1 — —Summa långfristiga skulder 8.607 10.951 9.010Kortfristiga skulderLån från koncernföretag 7.067 — 765Övriga lån 2 1 —Leverantörsskulder 37 38 36Övriga skulder till koncernföretag 11.322 2.162 6.946Övriga kortfristiga skulder not18 300 122 914Summa kortfristiga skulder 18.728 2.323 8.661Summa eget kapital och skulder 56.161 52.226 79.133Ställda panter not 19 1.217 — —Ansvarsförbindelser not 20 64.650 72.287 80.01881

M ODERBOLAGET AB VOLVOKassaflödesanalysMkr1996 1997 1998Årets verksamhetResultat efter finansiella poster + 915 + 17.772 + 25.546Avskrivningar som belastat detta resultat + 17 + 11 +19Nedskrivning av aktieinnehav som belastat detta resultat + 60 + 8.252 + 953Resultat vid försäljning av aktier — + 102 – 143Skatter + 2 — – 816Minskning (+) ökning (–) av omsättningstillgångar:Kortfristiga fordringar + 1.573 – 3.332 – 23.745Ökning (+) minskning (–) av kortfristiga rörelseskulder:Skulder till leverantörer – 16 + 1 – 2Skulder till koncernföretag + 8.438 – 9.160 + 4.784Övriga kortfristiga skulder samt övriga avsättningar – 1.569 – 156 + 785Nettofinansiering från årets verksamhet + 9.420 13.490 + 7.381Investeringar (ökning –)Rättigheter, netto – – – 52Fastigheter, maskiner och inventarier, netto – 32 + 56 – 16Aktier och andelar, netto – 12.551 + 4.645 – 7.215Långfristiga fordringar, netto + 158 – 623 – 15Återstår efter nettoinvesteringar – 3.005 + 17.568 + 83Finansiering, utdelning m mÖkning (+) minskning (–) av kortfristiga lån + 5.836 – 7.067 + 764Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lånsamt avsättningar för pensioner – 2.561 + 2.360 – 1.946Ökning av eget kapital i samband med konvertering och nyemission — + 116 –Inlösen av aktier i AB Volvo — – 5.807 –Utdelning till aktieägarna – 1.854 – 1.993 – 2.208Förändring av likvida medel – 1.584 + 5.177 – 3.307Likvida medel vid årets början 1.590 6 5.183Likvida medel vid årets slut 6 5.183 1.876I likvida medel ingår Kassa och bank samt Kortfristiga placeringar hos koncernföretag.82

NOTER OCH KOMMENTARERBelopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges.Beloppen inom parentes anger tidigare års värden, där förstavärdet avser 1997 och det andra 1996.En redogörelse för Volvos redovisningsprinciper återfinnspå sidorna 55–57. Redovisning av koncernbidraghar skett i enlighet med Redovisningsrådets uttalandei september 1998. Koncernbidragen redovisas blandResultat från aktier och andelar i koncernföretag. Jämförelseårensvärden har i enlighet med Redovisningsrådetsrekommendationer RR4 och RR5 omräknats förjämförbarhet.Inköp och försäljning mellan koncernföretagAv nettoomsättningen avsåg 623 (505; 545) koncernföretag,medan inköpen från koncernföretag uppgick till235 (183; 136).AnställdaAntalet anställda var vid årets slut 169 personer (181;468). Löner och lönebikostnader uppgick till 179 (284;324). Uppgifter om medelantal anställda samt löner ochersättningar finns på sidan 71.Administrationskostnader Not 1I administrationskostnader ingår avskrivningar på 19 (11; 17) varav 6 (11; 16) avsåg maskiner och inventarier, 0 (0;1),byggnader och 13 (-;-) rättigheter i Volvo Ocean Race.Övriga rörelsekostnader Not 2Inkluderar resultatbonus till anställda med 1 (1; 1), samt kostnader på 118 för ett skadeståndsmål avseende f dkoncernföretaget Centro-Morgårdshammars produkter i USA.Resultat från aktier och andelar i koncernföretag Not 3Av resultatet avser 22.615 (23.563; 738) utdelningarfrån koncernföretag. Av utdelningen avser 17.670 anteciperadutdelning från Volvo Personvagnar Holding AB,vilken beslutades på bolagets ordinarie bolagsstämma10 februari 1999. Erhållna koncernbidrag netto uppgårtill 4.887 (4.077; 997). Nedskrivningar av aktieinnehavhar gjorts med 908 (8.244; 53). I resultatet 1998 ingårvinst vid koncernintern försäljning av aktier i DanafjordAB, 44, samt lämnat aktieägartillskott till Volvo HoldingDanmark A/S genom apport av aktier i VolvoPersonvogne Danmark A/S, 67.I 1997 års resultat ingick tilläggsköpeskilling, 41, föraktier i Örekron International AB sålda 1988, med anledningav att Örekron vunnit ett skattemål avseende 1987års taxering.Resultat från aktier och andelar i intresseföretag Not 4Utdelningar från intresseföretag som i koncernbokslutetredovisas enligt kapitalandelsmetoden uppgår till 41 (37;28). Resultatandel i Blue Chip Jet HB uppgår till – 45(-7; -). Aktieinnehav har skrivits ned med 0 (0; 5), samthar avyttrats med en vinst om 0 (2; 0).Resultat från övriga aktier och andelar Not 5Av resultatet avsåg 2 (16; 158) utdelningar från övrigabolag. Utdelningar har reducerats med nedskrivningar avaktieinnehav om 0 (0;2). I 1998 års resultat ingår vinstvid avyttring av aktier i Stockholms Fondbörs AB på 33.I resultatet 1997 ingick förlust vid försäljning av aktieri Renault SA på 146.Ränteintäkter och räntekostnader Not 6Av ränteintäkter och liknande resultatposter, 341 (218;233), utgjorde räntor från koncernföretag 325 (210;192) och av räntekostnaderna och liknande resultatpos-ter, 760 (788; 1.048), avsåg 742 (776; 1.007) räntor tillkoncernföretag.83

M ODERBOLAGET AB VOLVOÖvriga finansiella intäkter och kostnader Not 7Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar ochskulder i utländsk valuta avsätts som bokslutsdispositiontill en valutakursreserv. Kursdifferenser i samband medupptagna och lämnade lån samt terminsaffärer relateradetill dessa uppgick till –306 (–593; 368). Då de till stordel valutasäkrar koncernens nettotillgångar i utländskvaluta påverkar huvuddelen av valutakursdifferensernainte koncernens resultat. Rörelserelaterade kursdifferenseringår i övriga rörelseintäkter och -kostnader. Blandövriga finansiella intäkter och kostnader ingår ävenintäkter för garantiprovisioner från dotterföretag samtkostnader för bekräftade kreditfaciliteter. I resultatet för1996 ingick kostnader för börsintroduktion av SwedishMatch AB, 112.Bokslutsdispositioner Not 81996 1997 1998Avsättning till periodiseringsfond – – – 978Återföring av skatteutjämningsreserv (K) + 89 + 89 + 89Förändring av valutakursreserv – 108 + 172 + 199Avskrivning utöver plan 0 + 16 + 4Summa – 19 + 277 – 686Skatter Not 9Skatter –816 (–; 2) avser 1998 avsättning för statliginkomstskatt och 1996 återbetald vinstdelningsskatt.Avsättning har skett för beräknade skattekostnadersom bedömts kunna uppkomma till följd av den taxeringsrevisionsom genomfördes i huvudsak under 1992.Yrkanden för vilka reservering ej bedömts erforderligmotsvarar en kostnad om –341 (332; 339). Beloppetingår bland ansvarsförbindelser.Immateriella och materiella anläggningstillgångar Not 10Värde enligt Värde enligt Värde enligtbalansräkning balansräkning Försäljningar/ balansräk-Anskaffningsvärde 1996 1997 Investeringar utrangeringar ning1998Rättigheter – – 52 – 52Summa immateriellaanläggningstillgångar – – 52 – 52Byggnader 17 8 12 — 3 17Mark och markanläggningar 4 4 3 — 1 6Maskiner och inventarier 175 54 5 — 5 54Anläggningar under uppförande 3 — – – –Summa materiellaanläggningstillgångar 199 66 20 — 9 7784Värde enligt Värde enligt Årets Värde enligt Bokfört värdebalansräkning balansräkning avskriv- Försäljningar/ balansräk- enligt balans-Ackumulerade avskrivningar 1996 1997 ningar 1 utrangeringar ning 1998 2 räkning 1998 3Rättigheter – – 13 – 13 39Summa immateriellaanläggningstillgångar – – 13 – 13 39Byggnader 2 1 — — 1 — 17Mark och markanläggningar — — — – – 6Maskiner och inventarier 100 35 6 — 4 37 17Anläggningar under uppförande — — — – – –Summa materiellaanläggningstillgångar 102 36 6 —5 37 40Taxeringsvärdet för byggnader var 5 (3; 4) samt för mark2 (2, 10). Investeringar i immateriella och materiellaanläggningstillgångar uppgick till 52 (-; -) respektive 20(14; 35). Beslutade men vid utgången av 1998 ännu ejgenomförda investeringar uppgick till 1 (1; 7). Ett flygplanmed bokfört värde 28 överläts 1997 till det nybildadehandelsbolaget Blue Chip Jet HB.1 Inklusive nedskrivningar.2 Inklusive ackumulerade nedskrivningar.3 Anskaffningsvärde minus avskrivningar.

Aktier och andelar Not 11Innehavet av aktier och andelar specificeras på sidan 88-90. Förändringar av innehavet av aktier och andelar framgårnedan:KoncernföretagUtomstående företag1997 1998 1997 1998Enligt balansräkning 31 december föregående år 46.893 39.868 7.025 1.051Förvärv 1.014 3.131 152 1.049Avyttringar – 613 – 1.101 – 6.114 –Aktieägartillskott 818 4.203 — 76Nedskrivningar – 8.244 – 908 – 12 – 45Enligt balansräkning 31 december respektive år 39.868 45.193 1.051 2.131Volvo Truck North America Inc förvärvades från VolvoLastvagnar AB för 568 och Volvo InformationTechnology North America Inc förvärvades från VolvoInformation Technology AB för 5. Bolagen lämnades somaktieägartillskott till VNA Holding Inc och ökade det bokfördavärdet i detta bolag.Aktieägartillskott lämnades till Volvo Group FinanceSweden AB, 1.550, varefter innehavet skrevs ned med854 vid årsskiftet. Volvo Group Finance Europe BV förvärvadesfrån Volvo Group Finance Sweden AB för 1.003.Mexicana de Autobuses SA de CV förvärvades för 764.Som ett led i omstruktureringen av marknadsbolageni Storbritannien förvärvades sex bolag koncerninternt försammanlagt 763, bl a Volvo Car Finance UK Ltd, VolvoCar UK Ltd och Volvo Penta UK Ltd.Även i Danmark skedde viss omstrukturering, varvidVolvo Holding Danmark A/S köptes för 1 och aktieägartillskottsom ökade det bokförda värdet lämnades med46. Volvo Personvogne Danmark A/S förvärvades för 20,varefter aktierna med ett substansvärde om 86 lämnadessom aktieägartillskott till Volvo Holding Danmark A/S.Ytterligare aktier köptes från koncernföretag för 7.Danafjord AB, bokfört till 508, avyttrades till Sotrof AB.Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdenalämnades även till Volvo Bussar AB, 1.650, Volvo AeroAB, 172, Volvo International Holding BV, 70, VolvoHolding Italia SpA, 45, Volvo Business Services AB, 10och Sykria AB, 1.Volvo Information Technology AB skrevs ned med 54.1997: Aktier i Volvo Personvagnar Holding AB skrevsned med 8.026 i samband med erhållen utdelning.Fortos Ventures AB köptes från Volvo PersonvagnarHolding AB för 550. I samband med erhållen utdelningskrevs aktierna ned med 210.VAC North America Inc förvärvades från Volvo AeroAB för 316 och Volvo Group Treasury North America Incförvärvades från Volvo Group Finance Sweden AB för148. Bolagen lämnades, tillsammans med Volvo GroupNorth America Corp, 34, som aktieägartillskott till VNAHolding Inc och ökade det bokförda värdet i detta bolag.Volvo Transport AB såldes till Volvo Transport HoldingAB för 88.Aktieägartillskott lämnades med 25 till det nybildadebolaget Volvo Teknisk Utveckling AB, varefter aktiernasåldes till det tillika nybildade bolaget Volvo TechnologyTransfer AB.Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdenalämnades även till Volvo Technology Transfer AB, 74,Celero Support AB, 24 och Volvo Aero AB, 196.Innehavet i Volvo Technology Transfer AB skrevs nedmed 8 vid årsskiftet.1996: Samtliga aktier i Swedish Match AB förvärvadesfrån AB Fortos för 8.000, varefter aktierna deladesut till AB Volvos aktieägare. Volvo Personvagnar AB,6.546, avyttrades till AB Fortos, som därefter namnändradestill Volvo Personvagnar Holding AB. Sotrof AB,som bl a ägde resterande innehav i Pharmacia & UpjohnInc., förvärvades koncerninternt för 9.854.80% av aktierna i Volvo Construction EquipmentNorth America, Inc. förvärvades från Volvo ConstructionEquipment NV för 1.054, varefter innehavet lämnadessom aktieägartillskott till VNA Holding Inc., ett holdingbolagför del av verksamheten i Nordamerika. Aktiereservpå 500 överfördes från innehavet i Volvo LastvagnarAB till VNA Holding Inc. Bokfört värde för VNAHolding Inc., uppgick därefter till 556.Värdet av de under 1994 från Renault SA förvärvadeaktierna i Volvo Lastvagnar AB minskades med 67 isamband med betalning av resterande köpeskilling.Volvo Bussar AB köptes från Volvo Lastvagnar AB för154 och innehavet skrevs ned med 35.Aktieägartillskott som ökade de bokförda värdenalämnades med 360.Aktier och andelar i utomstående bolagAktier i Henlys Group Plc förvärvades för 376 och iDeutz AG för 670. Andelar i Blue Chip Jet HB köptesfrån Pharmacia & Upjohn för 3 och kapitaltillskott somökade det bokförda värdet lämnades med 76. Andelarnaskrevs ned med med 45 vilket motsvarar årets resultatandel.Aktierna i Stockholms Fondbörs AB avyttrades.1997: Aktier i Bilia AB med bokfört värde 3, såldesi samband med utnyttjande av utfärdade köpoptioner.Aktierna i Renault SA, bokförda till 6.080, såldes.Andelar i det nybildade handelsbolaget Blue Chip JetHB tecknades för 138 (varav 58 i form av ett flygplan)och skrevs ned med 7.Innehavet i Euroventures BV minskade med 4 i sambandmed nedsättning av aktiekapitalet. Koncerninterntavyttrades aktier med sammanlagt bokfört värde av 32.Aktier i Ultralux AB köptes för 2. Andelar i tvåbostadsrättsföreningar tillkom med 12.1996: Aktierna i Protorp Förvaltnings AB skrevs nedi samband med återbetalning av aktiekapital, 247, ochi samband med utdelning, 2.Aktieägartillskott på 1 lämnades till DanskMobiltelefon AB, varefter samtliga aktier, med ett bokförtvärde på 42, avyttrades.Nyteckning av aktier i Euroventures Nordica II BV gjordesför 2, medan innehavet i Euroventures BV minskadesmed 4 i samband med nedsättning av aktiekapitalet.Aktieägartillskott lämnades till Näringslivskredit NLKAB, 5, varefter innehavet skrevs ned med samma belopp.85

M ODERBOLAGET AB VOLVOÖvriga kortfristiga fordringar Not 121996 1997 1998Skattefordringar 8 13 –Kundfordringar 15 14 5Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 27 54Övriga fordringar 18 3 9Summa 64 57 68Reserven för osäkra fordringar uppgick vid årets utgång till 6 (–; – ).Eget kapital Not 13Bundet eget kapitalFritt eget SummaAktiekapital Överkursfond Reservfond kapital eget kapitalVid slutet av 1995 2.318 — 7.241 27.081 36.640Kontantutdelning — — — – 1.854 – 1.854Utdelning av aktieinnehavet i Swedish Match AB — — — – 8.000 – 8.000Årets resultat 1996 — — — 898 898Vid slutet av 1996 2.318 — 7.241 18.125 27.684Kontantutdelning — — — – 1.993 – 1.993Nyemission 3 113 — — 116Inlösen av AB Volvo aktier – 113 — — – 5.694 – 5.807Fondemission 441 – 113 — – 328 —Årets resultat 1997 — — — 18.049 18.049Vid slutet av 1997 2.649 — 7.241 28.159 38.049Utdelning – – — – 2.208 – 2.208Årets resultat 1998 — — — 24.044 24.044Vid slutet av 1998 2.649 – 7.241 49.995 59.885Aktiekapitalets fördelning på olika aktieslag m m framgår av kommentar till koncernens bokslut (not 21, sidan 66-67).Obeskattade reserver Not 14Värde enligt Boksluts- Värde enligt Boksluts- Värde enligtSammansättning och förändring balansräkning dispositioner balansräkning dispositioner balansräkningav obeskattade reserver 1996 1997 1997 1998 1998Periodiseringsfond – – – 978 978Skatteutjämningsreserv (K) 354 – 89 265 – 89 176Valutakursreserv 375 – 172 203 – 199 4Ackumulerade överavskrivningarMaskiner och inventarier 29 – 16 13 – 4 9Summa 758 – 277 481 686 1.167Avsättningar för pensioner Not 1586Avsättningar för pensioner och liknande förmåner motsvarardet försäkringstekniskt beräknade värdet för åtagandensom ej försäkrats hos tredje part eller tryggatsgenom överföring av medel till pensionsstiftelser. Detinkluderar åtaganden som förfaller till betalning inom ettår. AB Volvo har försäkrat pensionsborgenärernas rättigheterhos tredje part. Av redovisat belopp avsåg, 7 (10;12) avtalsenliga åtaganden inom ramen för PRI-systemet.Under 1996 bildades två koncerngemensamma pensionsstiftelserför tryggande av pensionsåtagandenenligt ITP-planen. Volvokoncernens Pensionsstiftelse förmedarbetare 1995 avser pensionsmedel intjänade t o m1995 och Volvokoncernens Pensionsstiftelse för medarbetare1996 avser pensionsmedel intjänade fr o m1996. 1998 överfördes pensionsmedel om 10 (12; 224)från AB Volvo till Volvokoncernens Pensionsstiftelser förmedarbetare.Pensionskostnaderna i AB Volvo uppgick under årettill 63 (106; 102).Kapitalvärdet av samtliga pensionsförpliktelser i ABVolvo uppgick vid 1998 års utgång till 610. Dessa hartryggats dels genom ”Avsatt till pensioner” och delsgenom medel i pensionsstiftelser. Bolagets andel avredovisat kapital i pensionsstiftelser uppgick till 333.Tillgångar i pensionsstiftelserna värderade till marknadsvärde,översteg motsvarande förpliktelser med 14.

Övriga avsättningar Not 16Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skatter med 68 (63; 73).Långfristiga skulder Not 17De långfristiga lånen förfaller till betalning enligt följande:2000 —2001 4032002 1.0762003 5002004 –2005 eller senare 7.031Summa 9.010Långfristiga skulder till koncernföretag omfattar lån frånVolvo Group Finance på 9.010 (10.951; 8.606).Övriga kortfristiga skulder Not 181996 1997 1998Skatteskulder – – 803Löner och källskatter 46 34 29Övriga skulder 132 30 29Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 122 58 53Summa 300 122 914Säkerheter är ställda för 0 (0; 1) av de kortfristiga skulderna.Ställda panter Not 191996 1997 1998Inteckningar i fast egendom 1 — —Aktier och andelari Volvo Lastvagnar AB 1.211 — —i utomstående företag 5 — —Summa 1.217 — —Skulder för vilka ovanstående panter ställts som säkerhet uppgick vid årets utgång till 0 (0; 1).Ansvarsförbindelser Not 20Av ansvarsförbindelserna 80.018 (72.287; 64.650) var79.652 (71.930; 64.046) lämnade för dotterföretag.Garantier för olika kreditprogram ingår med beloppsom motsvarar kreditramarna. Dessa uppgår till 74.837(67.493; 59.465), varav för dotterföretag 74.832(67.488; 59.460).Vid utgången av respektive år uppgick utnyttjatbelopp till 36.445 (21.785; 19.918), varav för dotterföretag36.079 (21.428; 19.313).87

Aktieinnehav31 dec 1997 31 dec 1998Koncernens innehav av aktier Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värdeoch andelar i utomstående företag nummer innehav 1 Mkr 2 Mkr 2Aktier i intresseföretag redovisade enligt kapitalandelsmetodenAB Volvofinans, Göteborg, Sverige 556069-0967 50 552 608Bilia AB, Göteborg, Sverige 556112-5690 37 505 572Blue Chip Jet HB, Göteborg, Sverige 969639-1011 50 – 204Arrow Truck Sales, Kansas City, USA — 50 — 171AVC Intressenter AB, Göteborg, Sverige 556506-8789 50 610 110Xian Silver Bus Corp., Yan Liang, Kina — 50 70 88SM Motors Pte Ltd, Singapore — 40 75 77VOCS Finance Ltd, Barnet, Storbritannien — 49 126 59Euclid Hitachi Heavy Equipment Inc, Cleveland, USA — 20 — 59Arbustum Invest AB, Arboga, Sverige 556543-4247 40 — 42Aviation Lease Finance, Delaware, USA — 49 — 30Distribuidora de Tutilos e Valores, Curitiba, Brasilien — 100 — 27Merkavim Metal Works Ltd, Petah-Tiqva, Israel — 27 23 20TurboGen AB, Malmö, Sverige 556556-2096 50 — 20Harvest Technology Partners LP, New York, USA — 23/21 17 16SveviaFin SpA, Rom, Italien — 50 4 15Arabian Vehicle and Trucks Industry Ltd, Jeddah, Saudiarabien — 25 — 9VKR-Kiinteistöt Oy Ab, Vanda, Finland — 40 6 6Expar Incorporated, Elk. Grove, USA — 50 5 5First Rent A Car AB, Stockholm, Sverige 556434-7820 45 3 4Transport Financial Services, Moncton, Kanada — 49 — 4Intalogic, Storbritannien — 50 — 3OmniNova Technology AB, Uddevalla, Sverige 556540-1691 35 1 1Industrigruppen JAS AB, Stockholm, Sverige 556147-5921 20 – 1AutoNova AB, Uddevalla, Sverige 556232-0142 49 0 0Netherlands Car BV, Born, Nederländerna — 33 0 0HSG Development AB, Stockholm, Sverige 556182-1694 33 – 0ABB Olofström Automation AB, Olofström, Sverige — — 100 —Concorcio Nacional Volvo s/c Ltda, Curitiba, Brasilien — — 30 —EBP i Olofström AB, Olofström, Sverige — — 6 —Summa aktier och andelar i intresseföretag 3 2.133 2.151Aktier och andelar i övriga företagDeutz AG, Köln, Tyskland 4 – 11 – 670Henlys Group Plc, Borehamwood, Storbritannien 4 – 10 – 376Pharmacia & Upjohn, Inc, Wilmington, Delaware, USA – – 2.082 –Övriga innehav 368 196Summa aktier och andelar i övriga företag 2.450 1.242Bokfört värde enligt koncernens balansräkning 4.583 3.39331 dec 1997 31 dec 1998AB Volvos innehav av aktier Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värdeoch andelar i utomstående företag nummer innehav 1 Mkr MkrDeutz AG, Köln, Tyskland 4 11 — 670Bilia AB, Göteborg, Sverige 4 556112-5690 37 641 641Henlys Group Plc, Borehanwood, Storbritannien 4 10 — 376AB Volvofinans, Göteborg, Sverige 556069-0967 50 253 253Blue Chip Jet HB, Göteborg, Sverige 969639-1011 50 131 164Protorp Förvaltnings AB, Malmö, Sverige 556127-6881 43/33 12 12Näringslivskredit NLK AB, Stockholm, Sverige 556270-1432 33/48 0 0Övriga innehav 14 15Summa bokfört värde, utomstående företag 1.051 2.131881 I de fall två procenttal anges avser det första andel av kapitalet och detandra andel av röstvärdet.2 Intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Övriga företag enligt anskaffningskostnadsmetoden.3 Volvos andel av intresseföretagens substansvärde, uppgår till 2.151 (2.133),vilket motsvarar det bokförda värdet.4 Innehavens marknadsvärde återfinns på sidan 64.

31 dec 1997 31 dec 1998Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värdeAB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag nummer innehav Mkr MkrVolvo Personvagnar Holding AB, Göteborg, Sverige 556245-5567 100 10.758 10.758Volvo Personvagnar AB, Göteborg, Sverige 556074-3089 100 – –Volvo Personvagnar Komponenter, Göteborg, Sverige 556197-4931 100 — –Volvo Personbilar Sverige AB, Göteborg, Sverige 556034-3484 100 — –Volvo Personvagnar Norden AB, Göteborg, Sverige 556413-4848 100 – –Volvo Car Finance Holding AB, Göteborg, Sverige 556130-4246 100 – –Volvo Personbiler Norge AS, Kolbotn, Norge — 100 – –Volvo Auto Oy Ab, Vanda, Finland — 100 – –Volvo Auto Polska Sp.Z.O.O., Warsawa, Polen – 100 — —Volvo Nederland Personenauto BV, Beesd, Nederländerna — 100 — —Volvo Cars Europe Industry NV, Gent, Belgien — 100 — —Volvo Deutschland GmbH, Köln, Tyskland — 100 — —Volvo Automobiles France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — —Volvo Automobile (Schweiz) AG, Lyss, Schweiz — 100 — —Volvo Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — —Volvo Auto Hungaria, Budapest, Ungern — 100 — —Volvo Auto Czech, Prag, Tjeckien — 100 — —Volvo Cars of North America, Inc., Rockleigh, USA — 100 — —Volvo Canada Ltd, Willowdale, Kanada — 100 — —Volvo Sudamericana SA, Buenos Aires, Argentina 100Volvo Thailand Ltd, Bangkok, Thailand — 100 — —Volvo Cars Japan Corporation, Tokyo, Japan — 100 — —Swedish Motor Assemblies Sdn Bhd, Shah Alam, Malaysia — 58 — —Thai Swedish Assembly Co Ltd, Bangkok, Thailand — 56 — —Volvo Lastvagnar AB, Göteborg, Sverige 556013-9700 100 8.420 8.420Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Göteborg, Sverige 556000-0753 100 — —Volvo Lastvagnar Sverige AB, Göteborg, Sverige 556411-6878 100 — —Volvo Lastvogne og Busser Danmark AS, Bröndby, Danmark — 100 — —Volvo Kuorma ja Linja Autot Oy Ab, Vanda, Finland — 100 — —Volvo Truck Poland Company Sp.Zo.O, Warsawa, Polen — 100 — —Volvo Truck Latvia Sia, Riga, Lettland — 100 — —Volvo Truck Czech S R O, Prag, Tjeckien — 100 — —Volvo Truck Slovak, Bratislava, Slovakien — 100 — —Volvo Trucks (Deutschland) GmbH, Dietzenbach, Tyskland — 100 — —Volvo Truck en Bus Nederland B.V., Beesd, Nederländerna — 100 — —Volvo Truck Finance Holding BV, Rotterdam, Nederländerna — 100 — —Volvo Europa Truck NV, Gent, Belgien — 100 — —Volvo Truck and Bus Ltd, Warwick, Storbritannien — 100 — —Volvo Trucks France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — —Volvo Trucks (Schweiz) AG, Lyss, Schweiz — 100 — —Volvo Veicoli Industriali SpA, Bergamo, Italien — 100 — —Volvo Truck Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — —Volvo Trucks de Mexico, Mexico DF, Mexico — 100 — —Volvo do Brasil Veiculos Ltda, Curitiba, Brasilien — 99 — —Volvo Peru Sociedad Anonima, Lima, Peru — 100 — —Volvo Truck (Thailand) Co Ltd, Bangkok, Thailand — 100 — —Volvo Truck Korea Ltd, Seoul, South Korea — 100 — —Volvo Pakistan Ltd, Punjab Lahore, Pakistan — 51 — —Volvo India Private Ltd, New Delhi, Indien — 100 — —Volvo Bussar AB, Göteborg, Sverige 556197-3826 100 181 1.831Säffle Karosseri AB, Säffle, Sverige 556058-3485 100 — —Carrus Oy, Helsingfors, Finland 100Volvo Bus Poland Sp.Zo.O., Warsawa, Polen — 55 — —Volvo Busse Deutschland GmbH, Heilbronn, Tyskland — 100 — —Volvo Austria Gmbh, Wien, Österrike — 100 — —Prévost Car Inc, St Claire, Kanada — 100 — —Volvo Bus Asia Pacific (Pte) Ltd, Singapore — 100 — —89

9031 dec 1997 31 dec 1998Organisations- Procentuellt Bokfört värde Bokfört värdeAB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag (forts) nummer innehav Mkr MkrVolvo Construction Equipment NV, Beesd, Nederländerna – 100 2.582 2.582Volvo Wheel Loaders AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1319 100 — —Volvo Construction Equipment Components AB, Eskilstuna, Sverige 556527-6820 100 — —Volvo Articulated Haulers AB, Växjö, Sverige 556360-1615 100 — —Volvo Construction Equipment Customer Support AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1301 100 — —Volvo Excavators AB, Eslöv, Sverige 556022-1813 100 — —Volvo Construction Equipment International AB, Eskilstuna, Sverige 556310-1293 100 — —Volvo Materiels Tp France S.A., Trappes, Frankrike — 100 — —Groupe Pel Job SA, Annecy le Vieux, Frankrike — 100 — —Framateq SA, Danmarie le lys Melun, Frankrike — 100 — —Volvo Maquinaria De Construccion Espana SA, San Fernando de Henar, Spanien — 100 — —Volvo Construction Equipment GB Ltd, Duxford, Storbritannien — 100 — —Volvo Baumaschinen Deutschland GmbH, Konz, Tyskland — 100 — —Volvo Compact Service Equipment GmbH, Konz, Tyskland — 100 — —Champion Road Machinery Ltd, Ontario, Kanada — 100 — —Volvo Construction Equipment Australia Pty Ltd, Chatswood, Australien — 100 — —Volvo Construction Equipment East Asia (Pte) Ltd, Singapore — 100 — —AB Volvo Penta, Göteborg, Sverige 556034-1330 100 421 421Volvo Penta Norden AB, Göteborg, Sverige 556127-7533 100 — —Volvo Penta Central Europe GmbH, Kiel, Tyskland — 100 — —Volvo Penta Benelux BV, Mijdrecht, Nederländerna — 100 — —Volvo Penta France SA, Nanterre, Frankrike — 100 — —Volvo Penta Italia SpA, Trezzano sul Naviglio, Italien — 100 — —Volvo Penta Espana, SA, Madrid, Spanien — 100 — —Volvo Penta Asia (Pte) Ltd, Singapore — 100 — —Volvo Penta Japan Corporation (Kabushiki Kaisha), Tokyo, Japan 100 — —Volvo Aero AB, Trollhättan, Sverige 556029-0347 100 1.843 2.015Volvo Aero Engine Services AB, Stockholm, Sverige 556328-9171 100 — —Volvo Aero Turbines AB, Malmö, Sverige 556092-3574 100 — —VNA Holding Inc, Greensboro, USA — 100 1.054 1.627Volvo Trucks North America, Inc, Greensboro, USA — 87 — —Volvo Construction Equipment North America Inc, Asheville, USA — 100 — —Volvo Penta of The Americas, Inc, Chesapeake, USA — 100 — —Volvo Aero North America, Wilmington, USA — 100 — —Volvo Group Treasury North America Inc, Montvale, USA — 100 — —The AGES Group, Boca Raton, USA — 57 — —Volvo Group Finance Sweden AB, Göteborg, Sverige 556135-4449 100 2.348 3.044Försäkrings AB Volvia, Göteborg, Sverige 557207-1784 100 601 601Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Göteborg, Sverige 516401-8037 100 182 182Danafjord AB, Göteborg, Sverige 556006-8313 100 508 —Volvo Informaton Technology AB, Göteborg, Sverige 556103-2698 100 54 0Fortos Ventures AB, Stockholm, Sverige 556004-2748 100 340 340Volvo Group Credit Sweden AB, Göteborg, Sverige 556000-5406 100 486 486Sotrof AB, Göteborg, Sverige 556519-4494 100 9.854 9.854Volvo Technology Transfer AB, Göteborg, Sverige 556542-4370 100 66 66Volvo Holding Danmark AS, Bröndby, Danmark — 100 — 133Volvo Group Finance Europe BV, Amsterdam, Nederländerna — 100 — 1.003Volvo Construction Equipment Korea Co., Ltd, Changwon, Sydkorea — 100 — —Volvo International Holding BV, Beesd, Nederländerna — 100 — 70Volvo Car Finance UK Ltd, Marlow, Storbritannien — 100 — 431Volvo Car UK Ltd, Marlow, Storbritannien — 100 — 265Volvo Penta UK Ltd, Watford, Storbritannien — 100 — 64Volvo Holding Italia SpA, Bologna, Italien — 100 — 49Mexicana de Autobuses, SA de CV, Mexico City, Mexico — 100 — 764Övriga bolag 170 187Summa bokfört värde, koncernföretag 5) 39.868 45.1935 AB Volvos andel av dotterbolagens egna kapital (inklusive kapitaldel i obeskattade reserver) utgjorde 53.202 (61.800).

V OLVOKONCERNEN EFTER AVYTTRINGEN AV P ERSONVAGNARVolvos proforma balansräkning och nyckeltalProforma balansräkningen visar Volvokoncernens ställningden 31 december 1998, justerad för försäljningenav Volvo Personvagnar (se sid 6-8). Syftet med proformabalansräkningen är att översiktligt illustrera de omedelbarakonsekvenser avyttringen medför för Volvokoncernensfinansiella ställning.Den bokföringsmässiga vinsten vid försäljningen uppgårtill 26,2 miljarder kronor. Försäljningen reducerarkoncernens operativa kapital med 18,3 miljarder kronoroch ökar netto finansiella tillgångar med 46,7 miljarderkronor. Totala tillgångar inom säljfinansieringsverksamhetenreduceras med 35,7 miljarder kronor.Ytterligare justeringar avser omklassificering av internafordringar och skulder mellan Volvo Personvagnar ochövriga bolag i Volvokoncernen.Nyckeltal 1998Volvokoncernen PersonvagnarNettoomsättning 212,9 103,8Rörelseresultat 1 9,0 3,8Rörelsemarginal % 1 4,2 3,71 Exklusive jämförelsestörande poster.MdrVolvokoncernens proforma balansräkningMdrVolvokoncernenproformaVolvokoncernen Avyttring efter avyttring31 dec 1998 Volvo Personvagnar Justeringar och justeringTillgångarImmateriella anläggningstillgångar 5,8 0,0 0,0 5,8Materiella anläggningstillgångar 58,5 30,6 0,2 28,1Finansiella anläggningstillgångar 35,1 16,6 11,0 29,5Varulager 32,1 11,3 0,0 20,8Kortfristiga fordringar 52,7 30,6 32,1 54,2Kortfristiga placeringar 7,2 0,0 – 7,2Kassa och bank 13,0 7,1 39,6 45,5Summa tillgångar 204,4 96,2 82,9 191,1Eget kapital och skulderEget kapital 1 68,1 18,8 39,1 88,4Minoritetskapital 0,9 0,1 – 0,8Avsättningar 28,1 12,9 6,2 21,4Lån 64,2 37,2 28,3 55,3Övriga skulder 43,1 27,2 9,3 25,2Summa eget kapital och skulder 204,4 96,2 82,9 191,1Netto finansiella tillgångar/skulder 14,8 – 0,9 45,8 61,51 Eftersom den skattemässiga effekten av försäljningen ej slutligt kanberäknas har schablonskatt på 28% använts i den bokföringsmässigavinsten i proforma balansräkningen.91

F ÖRSLAG TILL V INSTFÖRDELNINGKoncernenEnligt koncernens balansräkning den 31 december1998 uppgick fritt eget kapital till 48.307Mkr (41.309). Härav beräknas 5 Mkr åtgå föravsättning till bundet kapital.AB VolvoMkrKvarstående vinstmedel 25.951Tillkommer nettoresultat för 1998 24.044Summa 49.995Styrelsen och verkställande direktören föreslåratt ovanstående belopp disponeras enligt följande:Till aktieägarna utdelasMkr6:00 kronor per aktie 2.649Till nästa år överföres 47.346Summa 49.995Göteborg den 11 februari 1999Håkan FrisingerPer-Olof Eriksson Sören Gyll Tom HedeliusLeif JohanssonSören MannheimerFinn JohnssonLars RamqvistLars-Göran Larsson Olle Ludvigsson Verner PedersenRevisionsberättelse har avgivits den 16 februari 1999Olof HerolfAuktoriserad revisorPricewaterhouseCoopersOlov KarlssonAuktoriserad revisorPricewaterhouseCoopers92

R EVISIONSBERÄTTELSE FÖR AB VOLVOVi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningenoch räkenskaperna på sidorna 6-92samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning i AB Volvo för år 1998. Det är styrelsenoch verkställande direktören som har ansvaretför räkenskapshandlingarna och förvaltningen.Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen,koncernredovisningen och förvaltningenpå grundval av vår revision.Revisionen har utförts i enlighet med godrevisionssed. Det innebär att vi planerat ochgenomfört revisionen för att i rimlig grad försäkraoss om att årsredovisningen och koncernredovisningeninte innehåller väsentliga fel. En revisioninnefattar att granska ett urval av underlagenför belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.I en revision ingår också att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställandedirektörens tillämpning av dem samt att bedömaden samlade informationen i årsredovisningenoch koncernredovisningen. Vi har granskatväsentliga beslut, åtgärder och förhållanden ibolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamoteller verkställande direktören är ersättningsskyldigmot bolaget eller på annat sätt harhandlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovisningslageneller bolagsordningen. Vi anser att vårrevision ger oss rimlig grund för våra uttalandennedan.Årsredovisningen och koncernredovisningenhar upprättats i enlighet med årsredovisningslagenvarför vi tillstyrkeratt resultaträkningen och balansräkningen förmoderbolaget och för koncernen fastställs ochatt vinsten i moderbolaget disponeras enligtförslaget i förvaltningsberättelsen.Styrelseledamöterna och verkställande direktörenhar inte vidtagit någon åtgärd eller gjort sigskyldiga till någon försummelse som enligt vårbedömning kan föranleda ersättningsskyldighetmot bolaget, varför vi tillstyrkeratt styrelsens ledamöter och verkställandedirektören beviljas ansvarsfrihet förräkenskapsåret.Göteborg den 16 februari 1999Olof HerolfAuktoriserad revisorPricewaterhouseCoopersOlov KarlssonAuktoriserad revisorPricewaterhouseCoopers93

A KTIEÄGARINFORMATIONHistorikÅr 1926 tecknade SKF ett aktiekapital om 200.000 kronor fördelat på 2.000aktier. När volvoaktien 1935 noterades på Stockholms Fondbörs, hade aktiekapitaletstigit till 13 Mkr och antalet aktier till 260.000.Vid utgången av 1998 uppgick aktiekapitalet i AB Volvo till 2.649 Mkr,fördelat på 441.520.885 aktier spridda på ca 210.600 aktieägare. Aktiekapitaletär uppdelat på A-aktier med en röst och B-aktier med en tiondels röst. Det totalaantalet röster uppgår till 168.896.539 med ett nominellt värde av 6 kronor peraktie. De 50 största aktieägarna står för över 80% av rösterna.Kursutveckling, Volvo BKrKursutveckling på Stockholms Fondbörs för Volvo B(högsta och lägsta betalkurs per månad)30025020015010050094Generalindex95 96 97 98Volvoaktien 1998Börsåret 1998 var ett år fyllt med stor osäkerhet och kraftiga börssvängningar.Ett positivt första halvår utbyttes under andra halvåret till oro för global recession.Generalindex på Stockholms Fondbörs ökade med 10% och Dow Jones-(industrial average) index i New York med 16%.Börskursen för Volvos B-aktie var vid ingången av 1998 213 kronor och vidutgången 186 kronor. Detta innebär en värdeminskning om 13%. Volvos börsvärdeuppgick den sista december till 81,5 miljarder kronor, vilket motsvarar3,4% (4,3) av Stockholms Fondbörs totala marknadsvärde. Högsta kursen förB-aktien, 283 kronor, noterades den 17 juli och lägsta kursen, 152,50 kronor,den 8 oktober. Volvo handlas även som köp- och säljoption, termin samt aktielånpå OM Stockholm AB. Under 1998 omsattes 624.436 köpoptioner,358.588 säljoptioner, 10.774 terminer och 516 aktielån.Omsättning av Volvo BAntal miljoner omsatta Volvo B-aktierpå Stockholms Fondbörs605040AntalAvnoteringI februari 1998 fattade styrelsen beslut om avnotering av volvoaktien i Parissamt Zürich, Basel och Genève. Orsaken är för låg omsättning i relation tillkostnad för notering och administration.3020OmsättningStockholms Fondbörs står för den största delen av omsättningen, med i genomsnitt1,6 miljoner omsatta volvoaktier per dag. Utöver Stockholms Fondbörs10sker merparten av handeln i London och på NASDAQ. Omsättningen på NAS-09495 96 97 98DAQ minskade under året med 3% och antalet utestående ADR (depåbevissom motsvaras av lika många B-aktier) ökade med 15% till 19,4 miljoner. Under1998 minskade andelen utländska investerare från 36% av kapitalet (19% avrösterna) till 33% (14).UtdelningStyrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman en utdelning förverksamhetsåret 1998 om 6:00 kronor per aktie, eller totalt 2.649 Mkr. Utdelningen1997 uppgick till 5:00 kronor per aktie, vilket motsvarade 2.208 Mkr.EuroFrån den 1 januari 1999 är det möjligt att notera svenska aktier i euro påStockholms Fondbörs. Volvo kan komma att överväga en notering i euro, beroendepå efterfrågan från svenska och internationella aktieägare och investerare.94

Data per aktie (justerat för emissioner och split)1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Resultat 1 12,70 12,30 – 2,60 1,80 – 8,60 – 8,90 31,80 20,20 26,90 22,90 19,60Utdelning, kr 2:80 3:10 3:10 3:10 1:55 1:55 3:40 4:00 8 4:30 5:00 6:00 9Aktiekurs vid årets slut, kr, B-aktie 77 89 41 63 69 108 140 136 151 213 186Direktavkastning, %, B-aktie 2 3,6 3,5 7,6 4,9 2,3 1,4 2,4 2,9 2,9 2,3 3,2Effektiv avkastning, %, B-aktie 3 44 19 — 50 61 13 60 32 0 30 46 – 10Kurs/resultat (P/E-tal), B-aktie 4 6 7 neg 36 neg neg 4 7 6 9 9EBIT-multipel 5 5 8 45 neg neg 36 7 7 16 9 11Utdelningsandel, % 6 22 25 neg 176 neg neg 11 20 16 22 31Eget kapital, kr 7 86 97 91 87 77 70 98 110 125 137 154Avkastning på eget kapital 15,8 13,3 neg 2,0 neg neg 36,5 19,3 23,7 17,4 13,7Övriga aktiedataAntal ägare vid årets slut 177.400 173.200 169.100 170.500 163.800 147.300 182.700 206.700 176.800 225.500 210.600Antal A-aktier vid årets slut, miljoner 25,3 25,3 25,3 25,3 25,3 25,3 142,2 142,2 142,2 138,6 138,6Antal B-aktier vid årets slut, miljoner 52,3 52,3 52,3 52,3 52,3 52,3 301,9 321,4 321,4 302,9 302,9Årlig omsättning A-aktier,Stockholm, miljoner 2,4 1,3 2,1 64,7 16,6 32,8 54,1 23,2 23,7 23,7 34,5Årlig omsättning B-aktier,Stockholm, miljoner 19,3 13,7 13,2 34,5 169,7 465,5 363,3 363,3 316,4 362,7 371,3Årlig omsättning A- ochB-aktier, London, miljoner 14,9 19,3 11,0 89,1 178,9 150,7 287,5 232,8 301,0 260,8 425,5Årlig omsättning ADR, Nasdaq, miljoner 5,7 4,6 1,9 9,9 9,4 11,5 19,0 73,5 83,0 51,8 10 50,5 101 Resultat per aktie är beräknat som årets resultat delat med genomsnittligt antal aktier.2 Utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut.3 Börskurs vid årets slut inklusive under året utbetald utdelning dividerad med börskursvid årets ingång inklusive inlösen 1997 och utdelning en aktie i Swedish Match 1996.4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och minoritetsandel divideratmed rörelseresultat, före jämförelsestörande poster.6 Utdelning dividerad med resultat per aktie.7 Eget kapital dividerat med antalet utestående aktier vid årets slut.8 Samt en aktie i Swedish Match per volvoaktie, à 21:74(vägt genomsnitt de 10 första handelsdagarna efter börsnotering).9 Enligt styrelsens förslag.10 Källa Nasdaq - Amex OnlineDe största aktieägarna i Volvo, 31 december 1998Aktiefördelning, 31 december 1998Antal Röst- Kapitalaktierandel, % andel, %FöreningsSparbankens fonder 43.435.512 11,2 9,8Allmänna pensionsfonden,fjärde fondstyrelsen 22.047.590 8,6 5,0Svenska Handelsbankenspensionsstiftelse 8.700.000 5,2 2,0Försäkringsbolaget SPP 16.985.672 4,8 3,8AMF Pensionsförsäkring AB 16.130.000 4,7 3,7Skandia 12.722.804 4,7 2,9Nordbankens aktiefonder 10.760.625 3,6 2,4Trygg-Hansa Försäkring 7.074.343 2,9 1,6SEB/Trygg/ABB aktiefonder 6.674.230 2,9 1,5Parcitas Investment SA 4.975.000 2,9 1,1Kapital-Innehav Antal ägare % Antal aktier andel, %1– 500 aktier 182.046 86,4 19.124.640 4,3501– 1.000 aktier 15.072 7,2 11.537.075 2,61.001– 2.000 aktier 7.550 3,6 11.021.076 2,52.001– 5.000 aktier 3.900 1,9 12.184.745 2,85.001– 10.000 aktier 914 0,4 6.548.794 1,510.001– 20.000 aktier 427 0,2 6.017.382 1,420.001– 50.000 aktier 259 0,1 7.958.222 1,850.001–100.000 aktier 146 0,1 10.538.236 2,4100.001– aktier 284 0,1 356.590.715 80,7Totalt 210.598 100 441.520.885 100Volvoaktiens notering, plats och årStockholm 1935London 1972Frankfurt am Main, Düsseldorf, Hamburg 1974Paris 1984 1USA (NASDAQ) 1985Bryssel, Antwerpen 1985Tokyo 1986Zürich, Basel, Genève 1987 1951 Volvos styrelse fattade beslut om avnotering i februari 1998.

S TYRELSE OCH R EVISORERStyrelseledamöter valda av bolagsstämmanH ÅKAN F RISINGEROrdförande. Född 1928, civ ing, tekn dr h c.Styrelseordförande i Atle AB och IRO AB. Styrelseledamot i Sten A Olssons Stiftelse för forskningoch kultur, Catella Holding AB, Ernström Holding AB, Erik Penser Fondkommission AB ochIngka Holding BV, Nederländerna. Ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.Verkställande direktör i AB Volvo 1983–1987. Verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB1978–1983.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994. Dessutom suppleant 1981–1984 och ordinarieledamot 1984–1987.Innehav i Volvo: 1.000 A-aktier.L ARS R AMQVISTVice ordförande. Född 1938, filosofie doktor, tekn dr h c.Styrelseordförande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson samt EQT Scandinavia II.Styrelseledamot i Sveriges Industriförbund, Astra, Skandia, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA.Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1998.Håkan FrisingerLars RamqvistP ER-OLOF E RIKSSONFödd 1938, civ ing, tekn dr h c.Styrelseordförande i Svenska Kraftnät, Thermia AB samt Odlander, Fredriksson & Co.Styrelseledamot i bl a Sandvik AB, AB Custos, Svenska Handelsbanken, SSAB Svenskt Stål AB,Preem Petroleum AB, AB SKF, Skanska AB, Assa Abloy, Stattum, NV Koninklijke SphinxGustavsberg, Nederländerna, Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Industriförbund. Ledamotav Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994.Innehav i Volvo: 1.000 B aktier.Per-Olof ErikssonS ÖREN G YLLFödd 1940.Styrelseordförande i Pharmacia & Upjohn, Inc. Styrelseledamoti Bilia AB, AB SKF, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Skanska AB,Oresa Ventures S.A., Sveriges Industriförbund. Ledamot av KungligaIngenjörsvetenskapsakademien.Verkställande direktör i AB Volvo och koncernchef 1992-1997.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1992.Innehav i Volvo: 17.892 aktier, varav 3.942 B-aktier. 10.000 optioner.Sören GyllT OM H EDELIUSFödd 1939, civ ek, ekon dr h c.Styrelseordförande i Svenska Handelsbanken och Bergman & Beving AB. Vice styrelseordförandei AGA AB, Telefonaktiebolaget LM Ericsson och i AB Industrivärden. Styrelseledamot i bl a SvenskaCellulosa Aktiebolaget SCA och SAS Representantskap.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994.Innehav i Volvo: 2.000 A-aktier.Tom HedeliusL EIF J OHANSSONFödd 1951, civ ing.Verkställande direktör i AB Volvo och koncernchef.Ledamot i AB Volvos styrelse sedan 1997.F INN J OHNSSONFödd 1946, civ ek.Styrelseordförande i MVI. Styrelseledamot i Perstorps AB, Skanska AB och ThomasConcrete Group. Verkställande direktör i Mölnlycke Health Care AB.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1998.Innehav i Volvo: 2.000 B-aktier.Leif JohanssonFinn Johnsson96

Sören MannheimerS ÖREN M ANNHEIMERFödd 1934, jur kand.Styrelseordförande i Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Lennart WallenstamByggnads AB samt Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Styrelseledamot i Svenska Mässan.Ledamot av AB Volvos styrelse 1986–1994 samt sedan 1994.Innehav i Volvo: 215 B-aktier.Utsedda av arbetstagarorganisationerLars-Göran LarssonL ARS-GÖRAN L ARSSONFödd 1947.Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1974.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan 1994.Innehav i Volvo: 44 A-aktier.Olle LudvigssonO LLE L UDVIGSSONFödd 1948.Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1968.Suppleant i AB Volvos styrelse 1983–1988, ordinarie ledamot sedan 1988.Innehav i Volvo: 105 aktier, varav 55 B-aktier.V ERNER P EDERSENFödd 1952.Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1975. Styrelseledamot i Volvo Aero AB.Suppleant i AB Volvos styrelse 1991–1995, ordinarie ledamot sedan 1995.StyrelsesuppleanterVerner PedersenC LAES A NDERSSONFödd 1953.Utsedd av LO-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1972.Suppleant i AB Volvos styrelse sedan 1996.Innehav i Volvo: 50 B-aktier.L ARS-ERIK B ERGFödd 1950, civ ing.Utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo. I Volvo sedan 1975.Suppleant i AB Volvos styrelse sedan 1995.Innehav i Volvo: 800 B-aktier.Claes AnderssonStyrelsens sekreterareE VA P ERSSONFödd 1953, jur kand. Direktör i AB Volvo. Sekreterare i AB Volvos styrelse.RevisorerO LOF H EROLF Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopersLars-Erik BergO LOV K ARLSSON Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopersRevisorssuppleanterO LOF E NERBÄCK Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopersK LAS B RAND Auktoriserad revisor, PricewaterhouseCoopers97

K ONCERNLEDNINGL EIF J OHANSSONFödd 1951, civ ing. Verkställande direktöri AB Volvo och koncernchef sedan 1997.I Volvo sedan 1997.Styrelseordförande i Gränges AB.Styrelseledamot i Bristol-Myers SquibbCompany, Sveriges Industriförbund samtSveriges Verkstadsindustrier. Ledamot avKungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.Ledamot av AB Volvos styrelse sedan1997.Innehav i Volvo: 20.300 aktier, varav20.000 B-aktier.L ENNART J EANSSONFödd 1941, civ ek. Vice verkställandedirektör i AB Volvo sedan 1990 och ställföreträdandekoncernchef sedan 1995.Medlem av Volvos koncernledning sedan1986.Verkställande direktör i VolvoPersonvagnar AB 1990–1993. I Volvosedan 1966.Styrelseledamot i AGA AB, AtlasCopco AB och Bilia AB.Innehav i Volvo: 26.279 aktier, varav25.575 B-aktier. 10.000 optioner.A RNE W ITTLÖVFödd 1940, civ ing, tekn dr h c. Vice verkställandedirektör i AB Volvo. Medlem avVolvos koncernledning sedan 1995,adjungerad medlem sedan 1993.Verkställande direktör i Volvo Aero AB1993–1997. I Volvo sedan 1984.Styrelseordförande i NaturvetenskapligaForskningsrådet. Vice preses i KungligaIngenjörsvetenskapsakademien.Styrelseledamot i Stiftelsen för StrategiskForskning.Innehav i Volvo: 2.714 aktier, varav2.670 B-aktier.T UVE J OHANNESSONFödd 1943, civ ek. Verkställande direktöri Volvo Personvagnar AB. Medlem avVolvos koncernledning sedan 1995.Verkställande direktör i VME Group NV1988–1995. I Volvo sedan 1995.Styrelseledamot i Cardo AB ochSkandinaviska Enskilda Banken.Innehav i Volvo: 7.000 B-aktier. 10.000optioner.K ARL-ERLING T ROGENFödd 1946, civ ing. Verkställande direktöri Volvo Lastvagnar AB. Medlem av Volvoskoncernledning sedan 1994.Verkställande direktör i Volvo GMHeavy Truck Corporation 1991–1994.I Volvo sedan 1971.Innehav i Volvo: 11.000 B-aktier.10.000 optioner.Leif JohanssonLennart JeanssonArne WittlövTuve JohannessonKarl-Erling TrogenJan EngströmTryggve SthenStaffan JuforsFred BodinStefan JohnssonEva PerssonLars AnellPer LöjdquistT RYGGVE S THENFödd 1952, civ ing. Verkställande direktöri Volvo Construction EquipmentCorporation. Medlem av Volvos koncernledningsedan 1998. I Volvo sedan 1997.S TAFFAN J UFORSFödd 1951, civ ing. Verkställande direktöri AB Volvo Penta. Medlem av Volvos koncernledningsedan 1998. I Volvo sedan1975.Innehav i Volvo: 664 aktier, varav165 B-aktier.F RED B ODINFödd 1947, jur kand. Verkställande direktöri Volvo Aero AB. Medlem av Volvoskoncernledning sedan 1993. Chefsjurist iVolvokoncernen 1988–1997. I Volvosedan 1981.Innehav i Volvo: 44 A-aktier.S TEFAN J OHNSSONFödd 1959, civ ek. Direktör i AB Volvo.Medlem av Volvos koncernledning sedan1998 med ansvar för ekonomi och finanssamt koncernstrategi och affärsutveckling.Verkställande direktör i Volvo GroupFinance Sweden 1994–1998. I Volvosedan 1987.E VA P ERSSONFödd 1953, jur kand. Direktör i AB Volvo.Medlem av Volvos koncernledning sedan1997 med ansvar för juridik, skatter ochsäkerhet. I Volvo sedan 1988.Sekreterare i AB Volvos styrelse sedan1997.Innehav i Volvo: 19 B-aktier.L ARS A NELLFödd 1941, civ ek. Direktör i AB Volvo.Medlem av Volvos koncernledning sedan1994 med ansvar för varumärke, miljöochsamhällsfrågor. I Volvo sedan 1994.Styrelseordförande i Umeå Universitet ochDag Hammarskjöldsfonden. Medlem avSIDA:s styrelse.Innehav i Volvo: 200 B-aktier. 10.000optioner.P ER L ÖJDQUISTFödd 1949. Direktör i AB Volvo. Medlemav Volvos koncernledning sedan 1997med ansvar för information och aktiemarknad.I Volvo sedan 1973.Styrelseledamot i VästsvenskaHandelskammaren, Aktiefrämjandet,BIORA AB och Nilörngruppen AB.Innehav i Volvo: 3.224 aktier, varav50 B-aktier. 6.000 optioner.98J AN E NGSTRÖMFödd 1950, civ ek. Verkställande direktöri Volvo Bussar AB. Medlem av Volvos koncernledningsedan 1993. Direktör i ABVolvo med ansvar för ekonomi och finans1993–1998. I Volvo sedan 1973.Innehav i Volvo: 1.164 aktier, varav1.015 B-aktier. 10.000 optioner.

11-ÅRSÖVERSIKTKoncernens resultaträkning 1Mkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Nettoomsättning 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936Kostnad för sålda produkter –66.143 –85.840–115.092 –128.529 –121.249 –138.990 –163.876Bruttoresultat 16.859 25.315 40.774 42.982 34.811 44.635 49.060Forsknings- och utvecklingskostnader–6.243 –4.438 –4.652 –7.343 –8.271 –8.659 –10.104Försäljningskostnader –89.548 –86.155 –82.618 –78.059 –8.717 –11.480 –15.737 –17.418 –14.895 –17.160 –19.042Administrationskostnader –4.151 –6.131 –7.711 –7.399 –6.685 –7.018 –8.091Övriga rörelseintäkter 3.720 4.102 3.317 4.168 5.086 3.187 9.577Övriga rörelsekostnader –3.370 –5.455 –6.620 –5.966 –6.336 –6.567 –12.390Jämförelsestörande poster 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — 1.215 — — –2.331Rörelseresultat 7.204 5.130 –1.883 –836 –3.352 313 9.371 10.239 3.710 8.418 6.679Resultat från andelari intresseföretag 120 –1.749 5.861 2.119 314 2.929 444Resultat från övriga aktieroch andelar 157 444 1.667 788 9.007 1.168 4.526Ränteintäkter ochliknande resultatposter 1.039 1.837 1.556 1.639 3.973 4.250 3.051 3.996 4.817 3.486 1.502Räntekostnader ochliknande resultatposter –5.111 –5.599 –3.608 –3.757 –3.271 –2.748 –1.375Övriga finansiella intäkteroch kostnader –536 –301 36 –337 –374 –77 –157Resultat efter finansiellaposter 8.243 6.967 –327 803 –4.749 –2.642 16.378 13.048 14.203 13.176 11.619Skatter –3.200 –2.145 –719 –560 138 –468 –2.783 –3.741 –1.825 –2.705 –2.939Minoritetsandelar i resultat –103 –35 26 439 1.291 –356 –365 –45 99 –112 –42Årets resultat 4.940 4.787 –1.020 682 –3.320 –3.466 13.230 9.262 12.477 10.359 8.638Koncernens balansräkning 1Mkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998TillgångarImmateriella anläggningstillgångar 297 429 318 373 298 2.284 4.545 5.626 2.277 3.284 5.778Materiella anläggningstillgångar 15.610 19.449 19.897 18.549 20.130 28.157 28.196 27.941 31.426 44.294 58.492Finansiella anläggningstillgångar 22.066 25.128 30.263 35.277 36.932 33.819 27.467 28.991 25.668 24.527 35.110Anläggningstillgångar 37.973 45.006 50.478 54.199 57.360 64.260 60.208 62.558 59.371 72.105 99.380Varulager 19.401 18.830 18.316 16.705 18.368 21.390 23.380 23.929 23.148 27.993 32.128Kortfristiga fordringar 13.945 15.837 15.718 17.065 19.519 27.424 30.545 28.906 31.979 42.594 52.694Kortfristiga placeringar 11.264 13.096 12.301 14.477 14.950 13.123 15.878 15.817 21.577 10.962 7.168Kassa och bank 4.368 5.374 5.284 4.302 6.810 8.319 8.571 7.489 5.084 9.641 13.056Omsättningstillgångar 48.978 53.137 51.619 52.549 59.647 70.256 78.374 76.141 81.788 91.190 105.046Tillgångar 86.951 98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 163.295 204.426Eget kapital och skulderBundet eget kapital 23.116 23.395 21.476 17.594 15.029 13.622 16.765 16.582 17.224 19.122 19.749Fritt eget kapital 10.124 14.244 13.815 16.270 14.692 13.466 26.567 34.618 40.652 41.309 48.307Eget kapital 33.240 37.639 35.291 33.864 29.721 27.088 43.332 51.200 57.876 60.431 68.056Minoritetskapital 484 414 300 4.986 3.919 6.686 838 605 504 899 860Avsättningar 16.738 20.374 20.011 21.492 18.138 22.953 28.123Långfristiga skulder 53.227 60.090 66.506 67.898 13.822 14.153 11.996 16.885 18.189 23.135 26.012Kortfristiga skulder 52.807 66.215 62.405 48.517 46.452 55.877 81.375Eget kapital och skulder 86.951 98.143 102.097 106.748 117.007 134.516 138.582 138.699 141.159 163.295 204.426Ställda panter 1.997 2.427 2.417 2.641 4.114 4.613 6.527 5.434 6.503 6.743 5.388Ansvarsförbindelser 3.095 2.986 3.270 4.691 6.808 8.656 7.581 7.450 6.188 5.406 6.7371 Den nya årsredovisningslagen tillämpas av svenska aktiebolag och vissahandelsbolag fr o m 1 januari 1997. Värden för åren 1992 till 1996 harräknats om enligt de nya principerna och uppställningsformerna.99

11-ÅRSÖVERSIKTKoncernens kassaflödesanalysMkrÅrets verksamhet1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Årets resultat 4.940 4.787 –1.020 682 –3.320 –3.466 13.230 9.262 12.477 10.359 8.638Avskrivningar som belastat detta resultat 2.293 2.685 3.021 3.129 3.119 3.777 5.107 5.656 5.351 6.796 9.626Nedskrivningar av aktieinnehav ochanläggningar som belastat detta resultat — — 674 725 315 — 574 1.817 — — —Resultatandelar i intresseföretag efter skatt — –337 –704 –899 417 2.815 –1.274 –730 –222 220 –400Utdelning från intresseföretag — 225 277 675 700 717 160 404 119 145 634Vinst vid försäljning av aktier –47 –126 –116 –2.026 –131 –504 –4.243 –1.180 –8.169 –4.068 –4.469Vinst vid försäljning av dotterbolag — — — — — — — –3.032 — — –366Minoritetsandel efter skatt 103 35 –26 –439 –1.286 356 365 45 –99 112 42Ökning (–) minskning (+) Kortfristiga fordringar –1.221 –1.892 –966 –1.347 1.484 –2.732 –3.538 –962 –4.777 –7.452 –6.592av omsättningstillgångar: Varulager –2.840 571 –1.897 1.611 2.373 2.209 –2.687 –516 –547 –2.575 –1.306Ökning (+) minskning (–) av kortfristigarörelseskulder samt övriga avsättningar 1.351 58 2.639 608 1.859 6.312 5.915 570 –618 7.280 6.888Ökning (+) minskning (–)av latent skatteskuld 14 98 –812 –521 –2.207 –989 –1.373 –267 23 711 –669Kassaflöde från årets verksamhet 4.593 6.104 1.070 2.198 3.323 8.495 12.236 11.067 3.538 11.528 12.026Investeringar, ökning (–)Fastigheter, Anläggningar –4.641 –6.504 –4.598 –2.874 –2.915 –3.465 –4.274 –6.491 –8.200 –9.863 –10.549maskiner, Leasingfordon — –400 –1.200 –1.000 –1.352 –1.678 –2.495 –2.585 –3.851 –9.773 –12.654inventarier m m:Restvärde på utrangeradeanläggningstillgångar samtleasingfordon 274 747 180 1.243 299 770 1.460 1.351 1.958 1.855 2.777Aktier och andelar, netto –1.849 –1.635 –5.456 –7.238 –224 464 8.182 1.953 14.080 10.669 5.504Långfristiga fordringar, netto –3.008 36 –28 –102 –1.620 –280 –1.563 –1.953 –2.804 –6.031 –9.884Förändring genom företagsförvärvoch -försäljningar –166 –49 –964 –210 323 393 — –4.420 –878 –1.303 –5.622Återstår efter nettoinvesteringar –4.797 –1.701 –10.996 –7.983 –2.166 4.699 13.546 –1.078 3.843 –2.918 –18.402Finansiering, utdelning m mÖkning (+) minskning (–) av kortfristigabanklån och övriga lån 1.781 8.288 5.124 –1.542 –298 –5.104 –6.233 –3.993 5.151 995 18.872Ökning (+) minskning (–) av långfristiga lånsamt avsättningar för pensioner 839 –1.445 2.797 2.847 3.745 –753 –2.011 6.166 –1.844 3.404 1.043Ökning (–) minskning (+) av spärrkontonhos Sveriges Riksbank –2.313 –1.259 3.221 2.031 39 2 — — — — —Ökning (+) minskning (–) av minoritetskapital 41 –105 –87 5.282 122 15 145 –37 45 –21 68Utdelning till AB Volvos aktieägare –815 –1.086 –1.203 –1.203 –1.203 –601 –601 –1.512 –1.854 –1.993 –2.208Utdelning till minoritetsägare — — — –157 –81 — –132 –3 –33 –83 –59Inlösen av aktier — — — — — — — — — –5.807 —Nyemission — — — — — — — — — 116 —Reglering av skuld till Renault — — — — — — –1.422 — –1.536 — —Övrigt 691 –355 –342 –7 78 93 23 46 –121 –22 —Förändring av likvida medelexkl omräkningsdifferenser –4.573 2.337 –1.486 –732 236 –1.649 3.315 –411 3.651 –6.329 –686Omräkningsdifferenser på likvida medel — — — — 1.817 1.331 –308 –732 –296 271 307Ökning (–) minskning (+) av långsiktigavärdepappersinnehav –2.292 501 601 1.926 928 — — — — — —Förändring av likvida medel –6.865 2.838 –885 1.194 2.981 –318 3.007 –1.143 3.355 –6.058 –379Likvida medel vid årets slut 15.632 18.470 17.585 18.779 21.760 21.442 24.449 23.306 26.661 20.603 20.224Fr o m 1992 har effekterna av större förvärv och avyttringar av dotterbolagför respektive år, inklusive utdelningen av aktieinnehavet i Swedish Match1996, exkluderats från övriga förändringar i balansräkningen. Effekterna avvalutakursförändringar vid omräkning av utländska dotterbolag har ävenexkluderats eftersom dessa effekter inte påverkar kassaflödet.Löner och ersättningar (inklusive sociala avgifter)Mkr1001988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvokoncernen, totalt 15.434 16.875 17.865 17.654 16.857 19.489 24.156 27.248 25.997 26.951 30.064

Nyckeltal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Bruttomarginal, % 1 20,3 22,8 26,2 25,1 22,3 24,3 23,0Forsknings- och utvecklingskostnaderi % av nettoomsättning 1 7,5 4,0 3,0 4,3 5,3 4,7 4,7Försäljningskostnader i % av nettoomsättning 1 10,5 10,3 10,1 10,2 9,5 9,3 8,9Administrationskostnaderi % av nettoomsättning 1 5,0 5,5 4,9 4,3 4,3 3,8 3,8Rörelsemarginal, % 7,5 5,6 –2,3 –1,1 –4,0 0,3 6,0 6,0 2,4 4,6 3,1Avkastning på eget kapital, % 15,8 13,3 neg 2,0 neg neg 36,5 19,3 23,7 17,4 13,7Räntetäckningsgrad, ggr 5,3 3,6 0,9 1,1 0,2 0,6 5,5 4,6 5,5 5,8 9,6Självfinansieringsgrad, % 2 105 99 19 84 84 194 230 143 35 65 59Självfinansieringsgrad exklsäljfinansieringsverksamhet, % 2 187 79 178 105Finansiella nettotillgångar/nettoskuld, Mkr –1.610 –3.011 –9.256 –11.357 –18.117 –20.592 –5.999 1.245 12.007 19.108 14.815Finansiella nettotillgångar/nettoskuldi procent av eget kapitaloch minoritetskapital –4,8 –7,9 –26,0 –29,2 –53,9 –61,0 –13,6 2,4 20,6 31,2 21,5Andel eget kapital och minoritetskapital, % 38,8 38,8 34,9 36,4 28,8 25,1 31,9 37,4 41,4 37,6 33,7Andel eget kapital och minoritetskapital,exklusive säljfinansieringsverksamhet, % 3 34,5 40,8 48,0 50,8 49,4Andel eget kapital, % 38,2 38,4 34,6 31,7 25,4 20,1 31,3 36,9 41,0 37,0 33,3Exklusive jämförelsestörande poster och resultat vid försäljning av aktierRörelsemarginal, % 7,3 5,3 0,7 –1,1 –2,3 1,7 6,0 5,3 2,4 4,6 4,2Avkastning på eget kapital, % 15,3 13,3 3,6 neg neg 4,1 24,2 14,7 8,1 10,4 10,31 Nyckeltalen redovisas som en följd av den nya årsredovisningslagen1997. Värden för perioden 1992 till 1996 har omräknats enligt den nyalagen.2 Fr o m 1998 beräknas självfinansieringsgraden som Kassaflöde frånårets verksamhet (se kassaflödesanalysen) dividerat med Nettoinvesteringari anläggningar samt tillgångar i operationell leasing. Tidigare årsvärden har omräknats.Export från Sverige3 Säljfinansieringsverksamheten hade en marginell påverkan på andeleneget kapital och minoritetskapital före 1994.Mkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvokoncernen, totalt 30.151 32.181 32.182 31.881 30.344 36.130 43.330 56.059 54.589 58.569 64.401R EDOVISNING PER AFFÄRSOMRÅDEAnställda vid årets slutAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 34.280 34.610 33.630 29.570 28.450 26.800 29.080 31.050 29.600 27.920 27.360Lastvagnar 21.460 22.310 20.550 20.290 19.480 17.780 19.790 21.670 21.160 22.520 23.120Bussar 2.800 2.810 3.690 3.050 2.620 2.610 2.600 3.620 3.750 4.220 8.690Anläggningsmaskiner — — — — — — — 7.610 7.300 8.560 9.680Marin- och industrimotorer 2.620 2.550 2.190 2.040 1.540 1.420 1.540 1.570 1.420 1.400 1.490Aero 3.760 3.800 4.000 4.420 4.290 4.040 3.770 3.890 3.740 4.170 3.990Övriga bolag 4.160 4.310 4.740 4.210 3.740 3.350 2.350 2.600 3.350 4.110 5.490Fordonsrörelsen 69.080 70.390 68.800 63.580 60.120 56.000 59.130 72.010 70.320 72.900 79.820Verksamheter under avveckling 9.530 8.300 — — — 17.640 16.420 7.040 10 — —Volvokoncernen totalt 78.610 78.690 68.800 63.580 60.120 73.640 75.550 79.050 70.330 72.900 79.820101

11-ÅRSÖVERSIKTNettoomsättningMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Person- Västra Europa 21.641 27.741 31.354 40.546 47.043 49.066 57.443 63.267vagnar Östra Europa — 391 719 572 746 888 1.238 1.315Nordamerika 10.860 11.224 17.360 20.613 21.553 21.228 26.024 30.695Sydamerika 121 88 288 468 847 482 672 591Asien 4.053 4.277 8.150 10.365 11.974 10.868 9.618 6.481Övriga marknader 347 877 287 1.034 1.177 1.057 1.458 1.449Totalt 38.392 41.356 39.569 37.022 44.598 58.158 73.598 83.340 83.589 96.453 103.798Lastvagnar Västra Europa 16.718 15.252 15.851 22.718 27.613 27.014 28.087 34.336Östra Europa 528 518 599 948 1.299 1.721 2.274 3.175Nordamerika 5.714 6.933 11.817 13.951 13.075 8.564 12.610 18.714Sydamerika 1.606 484 3.188 4.780 4.641 2.912 3.904 4.074Asien 3.066 1.675 2.170 2.474 2.863 2.577 2.410 2.047Övriga marknader 435 1.130 330 1.379 1.536 1.487 1.555 1.491Totalt 26.025 28.999 27.492 28.067 25.992 33.955 46.250 51.027 44.275 50.840 63.837Bussar Västra Europa 2.600 2.581 3.380 3.838 4.709 4.660 5.082 5.528Östra Europa 12 3 62 102 34 80 190 366Nordamerika 2 1 43 34 736 1.575 2.314 5.574Sydamerika 522 728 897 1.005 1.087 853 1.002 910Asien 514 572 986 868 844 1.112 1.562 1.519Övriga marknader 170 566 119 289 285 247 432 389Totalt 3.384 3.682 3.927 3.820 4.451 5.487 6.136 7.695 8.527 10.582 14.286Anlägg- Västra Europa 4.199 7.163 7.836 9.557nings- Östra Europa 112 93 263 336maskiner 1 Nordamerika 1.403 3.385 5.785 6.645Sydamerika 556 598 991 957Asien 339 937 1.036 1.092Övriga marknader 307 628 847 882Totalt 6.916 12.804 16.758 19.469Marin- och Västra Europa 1.563 1.478 1.541 1.753 2.065 2.048 2.219 2.725industri- Östra Europa 0 0 0 0 1 2 34 23motorerNordamerika 437 483 859 1.326 1.139 1.142 1.332 1.412Sydamerika 159 92 74 92 99 109 136 153Asien 406 407 434 464 458 486 643 476Övriga marknader 20 82 78 107 116 98 102 142Totalt 2.593 2.735 2.927 2.585 2.542 2.986 3.742 3.878 3.885 4.466 4.931Aero Västra Europa 2.473 2.146 2.281 2.400 2.590 2.950 3.682 4.231Östra Europa 4 0 0 13 27 8 6 47Nordamerika 1.208 1.244 1.326 1.104 1.100 1.071 3.066 3.502Sydamerika 0 13 4 0 4 4 257 284Asien 11 6 5 66 66 89 264 336Övriga marknader 4 9 11 5 3 21 201 184Totalt 2.495 2.635 2.591 3.700 3.418 3.627 3.588 3.790 4.143 7.476 8.584Övrigt och elimineringar 2.131 2.267 2.157 2.029 2.001 2.986 614 – 2.150 – 3.006 – 2.950 – 1.969Fordonsrörelsen 75.020 81.674 78.663 77.223 83.002 107.199 133.928 154.496 154.217 183.625 212.936Verksamheter under avveckling 21.619 9.298 4.522 – – 3.956 21.938 17.015 1.843 – –Volvokoncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområdeenligt geografiska definitioner, baserad på ISO-standard. Värden för åren1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.1 Ingår i Volvokoncernen fr o m juli 1995. Nettoomsättning för Anläggningsmaskiner(Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995,beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr:8.273, 7.890, 9.665, 12.084 och 13.684.102

RörelseresultatMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 2.680 1.168 –957 –1.597 –1.691 626 2.771 1.089 1.498 4.510 3.808Lastvagnar 2.736 2.058 1.114 941 –619 585 4.051 5.073 878 1.812 3.061Bussar 286 228 53 –166 71 313 318 405 331 550 385Anläggningsmaskiner 1 — — — — — — — 717 1.162 1.444 1.549Marin- och industrimotorer 161 93 20 –113 –76 125 223 212 –27 181 95Aero 240 248 8 202 305 143 60 103 153 472 527Övrigt och elimineringar 898 –68 –35 –103 108 121 63 –106 –376 –551 –415Fordonsrörelsen 7.001 3.727 203 –836 –1.902 1.913 7.486 7.493 3.619 8.418 9.010Verksamheter under avveckling 90 1.090 364 — — — 1.885 1.531 91 – –Rörelseresultat exklusivejämförelsestörande poster 7.091 4.817 567 –836 –1.902 1.913 9.371 9.024 3.710 8.418 9.010Jämförelsestörande poster:Personvagnar — — –1.700 — –807 — — — — — –681Lastvagnar — — – 350 — –270 — — — — — –46Bussar — — – 300 — — — — — — — –422Anläggningsmaskiner — — — — — — — — — — –910Marin- och industrimotorer — — –50 — –108 — — — — — –158Aero — — — — –44 — — — — — —Övrigt och elimineringar 113 313 –50 — –221 –1.600 — –1.817 — — –114Fordonsrörelsen 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — –1.817 — — –2.331Verksamheter under avveckling — — — — — — — 3.032 — — —Volvokoncernen totalt 113 313 –2.450 — –1.450 –1.600 — 1.215 — — –2.331Rörelseresultat 7.204 5.130 –1.883 –836 –3.352 313 9.371 10.239 3.710 8.418 6.6791 Ingår i Volvokoncernen fr o m halvåret 1995. Rörelseresultat för Anläggningsmaskiner(Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995,beräknad enligt genomsnittskurs för USD respektive år, uppgick till Mkr–193, –436, 502, 1.621 och 1.679.RörelsemarginalProcent1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 7,0 2,8 –2,4 –4,3 –3,8 1,1 3,8 1,3 1,8 4,7 3,7Lastvagnar 10,5 7,1 4,1 3,4 –2,4 1,7 8,8 9,9 2,0 3,6 4,8Bussar 8,5 6,2 1,3 –4,3 1,6 5,7 5,2 5,3 3,9 5,2 2,7Anläggningsmaskiner 1 — — — — — — — 12,3 9,1 8,6 8,0Marin- och industrimotorer 6,2 3,4 0,7 –4,4 –3,0 4,2 6,0 5,5 –0,7 4,1 1,9Aero 9,6 9,4 0,3 5,5 8,9 3,9 1,7 2,7 3,7 6,3 6,1Rörelsemarginal, exklusivejämförelsestörande poster 7,3 5,3 0,7 –1,1 –2,3 1,7 6,0 5,3 2,4 4,6 4,2Rörelsemarginal totalt 7,5 5,6 –2,3 –1,1 –4,0 0,3 6,0 6,0 2,4 4,6 3,11 Ingår i Volvokoncernen fr o m halvåret 1995. Rörelsemarginalen för Anläggningsmaskiner (Volvo Construction Equipment) för åren 1991 till 1995 uppgicktill –2,3, –5,5, 5,2, 13,4 och 12,3.Avkastning på operativt kapital, exklusive jämförelsestörande posterProcent1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar >25 14 neg neg neg 4 21 8 12 >25 24Lastvagnar >25 >25 21 12 neg 8 >25 >25 10 18 >25Bussar >25 18 4 neg 5 18 22 18 12 17 8Anläggningsmaskiner — — — — — — — >25 23 23 18Marin- och industrimotorer 16 13 5 neg neg 11 19 17 neg 14 7Aero 1 17 17 neg 12 22 11 5 13 19 >25 231 Från och med 1997 beräknas avkastning på operativt kapital för Aero exklusive AGES.103

11-ÅRSÖVERSIKTAvskrivningarMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 1.018 1.154 1.389 1.591 1.577 1.869 2.149 2.283 2.345 2.557 2.880Lastvagnar 481 509 523 532 594 704 839 940 1.027 1.265 1.519Bussar 64 72 78 95 70 88 65 99 121 136 218Anläggningsmaskiner — — — — — — — 143 302 394 996Marin- och industrimotorer 55 63 58 30 95 36 58 70 68 71 67Aero 157 240 178 208 214 216 209 219 231 215 224Övrigt 247 226 245 320 136 160 155 165 213 346 423Fordonsrörelsen 2.022 2.264 2.471 2.776 2.686 3.073 3.475 3.919 4.307 4.984 6.327Verksamheter under avveckling 271 271 150 13 0 152 1.025 953 206 – –2.293 2.535 2.621 2.789 2.686 3.225 4.500 4.872 4.513 4.984 6.327Tillgångar i operationell leasing 1) – 150 400 340 433 552 607 784 838 1.812 3.299Avskrivningar totalt 2.293 2.685 3.021 3.129 3.119 3.777 5.107 5.656 5.351 6.796 9.6261)Tjänstefordon inkluderade t o m 1993.Forsknings- och utvecklingskostnaderMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 3.478 4.329 4.851 3.895 3.346 2.462 2.502 4.561 4.901 5.055 5.839Lastvagnar 1.006 1.245 1.525 1.870 2.258 1.365 1.399 1.760 2.078 2.051 2.301Bussar 209 181 213 256 251 240 265 306 343 434 617Anläggningsmaskiner — — — — — — — 221 555 627 715Marin- och industrimotorer 124 127 178 180 166 154 148 177 183 213 270Aero 100 151 150 163 194 196 160 150 155 205 248Övrigt 36 73 114 50 28 21 21 30 36 74 114Fordonsrörelsen 4.953 6.106 7.031 6.414 6.243 4.438 4.495 7.205 8.251 8.659 10.104Verksamheter under avveckling 186 70 30 — — — 157 138 20 — —Volvokoncernen totalt 5.139 6.176 7.061 6.414 6.243 4.438 4.652 7.343 8.271 8.659 10.104Värden för perioden 1992–1996 har omräknats till följd av den nya årsredovisningslagen.Investeringar i anläggningarMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Personvagnar 2.140 3.594 3.051 1.413 1.562 2.072 1.596 2.540 4.425 5.544 5.625Lastvagnar 932 820 1.073 786 912 725 979 2.072 2.589 2.439 2.612Bussar 92 206 116 114 101 64 54 124 199 276 320Anläggningsmaskiner — — — — — — — 204 286 484 630Marin- och industrimotorer 77 104 43 36 24 35 96 79 67 86 133Aero 240 490 156 258 199 157 170 180 173 413 448Övrigt och koncerngemensammainvesteringar 51 608 159 267 117 412 227 387 403 621 781Fordonsrörelsen 3.532 5.822 4.598 2.874 2.915 3.465 3.122 5.586 8.142 9.863 10.549Verksamheter under avveckling 416 459 — — — — 1.152 905 58 – —Volvokoncernen totalt 3.948 6.281 4.598 2.874 2.915 3.465 4.274 6.491 8.200 9.863 10.549Tillgångar i operationell leasing 1 — 400 1.200 1.000 1.352 1.678 2.495 2.585 3.851 9.773 12.6541 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.104

R EDOVISNING PER MARKNADSOMRÅDEFr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt geografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.NettoomsättningMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Västra Europa 46.072 50.658 56.200 71.763 86.056 90.322 101.510 117.724Östra Europa 560 927 1.385 1.636 2.222 2.794 3.939 5.268Europa totalt 44.018 45.670 46.463 46.632 51.585 57.585 73.399 88.278 93.116 105.449 122.992Nordamerika 22.978 26.218 21.398 18.285 19.828 31.364 37.034 39.011 36.560 51.052 66.433Sydamerika 2.419 2.362 4.334 6.324 7.117 4.844 6.983 7.010Asien 8.170 7.208 11.842 14.372 17.097 16.151 15.545 11.962Övriga marknader 8.024 9.786 10.802 1.717 2.019 2.074 2.799 2.993 3.546 4.596 4.539Fordonsrörelsen 75.020 81.674 78.663 77.223 83.002 107.199 133.928 154.496 154.217 183.625 212.936Verksamheter under avveckling 21.619 9.298 4.522 — — 3.956 21.938 17.015 1.843 – –Volvokoncernen totalt 96.639 90.972 83.185 77.223 83.002 111.155 155.866 171.511 156.060 183.625 212.936varav Sverige 12.199 12.282 10.968 10.994 11.010 12.154 14.083 16.223 16.631 19.816 21.479Investeringar i anläggningarMkr1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Sverige 2.589 4.424 2.943 2.046 2.046 2.788 2.208 3.918 5.586 6.809 6.601Europa, exklusive Sverige 580 1.081 1.320 583 502 438 432 871 1.655 1.475 2.113Nordamerika 289 207 191 125 83 130 354 557 649 916 1.026Sydamerika 8 416 377Asien 28 214 351Övriga marknader 74 110 144 120 284 109 128 240 216 33 81Fordonsrörelsen 3.532 5.822 4.598 2.874 2.915 3.465 3.122 5.586 8.142 9.863 10.549Verksamheter under avveckling 416 459 — — — — 1.152 905 58 – —Volvokoncernen totalt 3.948 6.281 4.598 2.874 2.915 3.465 4.274 6.491 8.200 9.863 10.549Tillgångar i operationell leasing 1 — 400 1.200 1.000 1.352 1.678 2.495 2.585 3.851 9.773 12.6541 T o m 1996 inklusive tjänstefordon.AnställdaAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Sverige 54.970 54.740 47.260 42.960 39.130 43.980 44.880 47.000 43.330 43.650 43.900Europa, exklusive Sverige 14.530 14.180 12.180 11.630 12.040 16.280 18.040 16.930 15.290 16.100 17.880Nordamerika 5.680 6.040 5.720 5.320 5.540 6.950 6.100 7.860 6.900 8.450 12.100Sydamerika 1.890 2.010 1.940 1.730 1.520 3.400 3.400 3.620 2.130 2.000 1.980Asien 850 1.030 1.270 1.460 1.380 2.170 2.380 2.830 2.260 1.720 3.340Övriga marknader 690 690 430 480 510 860 750 810 420 980 620Volvokoncernen totalt 78.610 78.690 68.800 63.580 60.120 73.640 75.550 79.050 70.330 72.900 79.820105

11-ÅRSÖVERSIKTFakturerade Volvo fordonAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvo S80 1 278.370 271.800 237.350 193.130 171.450 115.040 92.040 106.520 72.550 67.740 37.590Volvo S/V/C70 2 0 0 0 7.720 42.660 101.670 163.760 187.020 196.650 204.550 210.830Volvo S/V40 3 120.100 127.200 118.800 97.100 93.200 85.400 95.200 81.100 99.050 114.150 151.260Totalt personbilar 398.470 399.000 356.150 297.950 307.310 302.110 351.000 374.640 368.250 386.440 399.680Tunga lastbilar 52.960 53.040 50.680 47.580 43.030 47.280 63.560 71.360 59.100 63.930 78.690Medeltunga lastbilar 6.510 6.160 5.040 6.180 5.100 3.950 4.940 5.130 4.580 5.050 4.590Totalt lastbilar 59.470 59.200 55.720 53.760 48.130 51.230 68.500 76.490 63.680 68.980 83.280Bussar och busschassier 5.120 5.550 4.830 4.650 5.580 5.450 5.770 6.830 7.410 8.730 10.2001 Inkluderar Volvo 200-serien 1988–1993, Volvo 700-serien 1988–1992 samt Volvo 900, S/V90 1990–1998. Volvo S80 började säljas juli 1998.2 Inkluderar Volvo 800-serien 1991–1997 och S/V/C70 fr o m 1997.3 Inkluderar Volvo 300-serien 1988–1991 samt Volvo 400-serien 1998–1996 och Volvo S/V40 fr o m 1996.1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Person- Totalt Europa 275.670 261.310 231.890 199.880 205.270 179.560 214.950 225.160 224.890 239.960 255.540bilar Västra Europa 275.670 261.310 231.890 199.880 199.610 170.850 208.280 219.340 219.980 234.050 249.560Östra Europa — — — — 5.660 8.710 6.670 5.820 4.910 5.910 5.980Nordamerika 100.910 111.020 93.270 69.290 75.400 80.110 90.820 99.230 95.660 101.980 110.700Sydamerika — — — 620 210 720 1.860 2.840 950 2.280 1.860Asien 12.470 15.120 21.250 20.520 23.130 35.330 37.690 42.130 40.280 36.170 24.970Övriga marknader 9.420 11.550 9.740 7.640 3.300 6.390 5.680 5.280 6.470 6.050 6.610Totalt 398.470 399.000 356.150 297.950 307.310 302.110 351.000 374.640 368.250 386.440 399.680Lastbilar Totalt Europa 31.310 31.300 28.700 27.000 22.200 17.100 27.000 34.160 34.970 34.470 42.350Västra Europa 30.960 30.550 27.980 25.800 21.250 16.240 25.450 32.330 32.310 31.040 37.810Östra Europa 350 750 720 1.200 950 860 1.550 1.830 2.660 3.430 4.540Nordamerika 21.530 20.150 16.460 13.380 16.720 21.860 26.460 27.090 16.850 20.900 29.310Sydamerika 3.290 3.630 3.980 3.480 3.590 5.900 8.320 7.800 4.980 6.970 6.020Asien 1.670 2.210 4.610 8.100 4.120 4.840 4.830 5.270 4.850 4.710 3.760Övriga marknader 1.670 1.910 1.970 1.800 1.500 1.530 1.890 2.170 2.030 1.930 1.840Totalt 59.470 59.200 55.720 53.760 48.130 51.230 68.500 76.490 63.680 68.980 83.280Bussar Totalt Europa 3.830 2.970 2.430 2.360 2.610 3.040 3.570 3.840 4.190 3.860Västra Europa 3.740 2.940 2.410 2.320 2.520 2.900 3.510 3.770 4.030 3.580Östra Europa 90 30 20 40 90 140 60 70 160 280Nordamerika 70 30 — 10 30 10 340 750 1.110 2.730Sydamerika 970 1.070 1.340 1.780 1.320 1.630 1.510 1.460 1.350 1.510Asien 240 270 640 1.270 1.050 780 920 1.060 1.410 1.650Övriga marknader 440 490 240 160 440 310 490 300 670 450Totalt 5.120 5.550 4.830 4.650 5.580 5.450 5.770 6.830 7.410 8.730 10.2001Fr o m 1997 sker Volvokoncernens redovisning per marknadsområde enligt nyageografiska definitioner baserade på ISO-standard. Värden för åren1991–1996 har räknats om enligt den nya principen.1 Inkluderar förvärven av Nova BUS och MASA fr o m andra respektive fjärdekvartalet 1998.Absoluta värden; relaterade tillnettoomsättningen 1995 1 1996 1 1997 1 1998 Mål 1998 Kommentar106Energiförbrukning (GWh;MWh/Mkr) 2.961; 17,3 3.135; 20,0 3.019; 16,6 3.045; 14,7 15,4 Mål uppfylltVattenförbrukning (´000 m3;m3/Mkr) 11.112; 64,8 10.972; 70,3 11.692; 64,1 10.172; 49,0 58,3 Mål uppfylltKväveoxidutsläpp (ton;kg/Mkr) 678; 4,0 591; 3,8 644; 3,5 611; 2,9 3,8 Mål uppfylltLösningsmedelutsläpp (ton;kg/Mkr) 2.702; 15,8 2.841; 18,2 2.618; 14,4 1823; 8,8 11,8 Mål uppfylltSvaveldioxidutsläpp (ton) 135 149 98 63 - Inget målFarligt avfall (ton) 16.041 16.905 17.877 18.593 - Inget målNettoomsättning , Mkr 171.511 156.060 182.293 3 207.539 2 - -1 Vissa värden reviderade sedan årsredovisningen 1997 efter genomgång under 1998.2 Exklusive MASA, VCE Korea, Nova BUS och Carrus Group som förvärvades under året.3 Exklusive Champion.

Tillverkade Volvo personbilarAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvo Cars Europe Industry, Belgien 91.000 94.000 83.400 69.500 77.300 102.700 147.600 144.100 144.300 145.200 151.700Volvo Personvagnar AB,Torslandaverken Sverige 150.400 139.600 121.000 73.900 82.100 72.800 93.700 132.200 113.200 114.100 75.400NedCar, Nederländerna 1 115.000 133.200 121.300 84.500 94.000 80.200 92.100 79.600 101.700 115.000 150.900Volvo Canada Ltd, Kanada 2 6.650 8.300 8.100 7.700 6.300 5.500 6.700 6.900 7.000 7.100 8.200Volvo Personvagnar AB,Uddevallafabriken/AutoNova AB, Sverige 1 1.900 9.200 16.100 19.100 21.800 4.400 — 100 1.750 2.000 10.600Thai Swedish Assembly Co. Ltd, Thailand 1.800 2.200 3.100 3.500 3.600 5.000 3.600 4.700 4.300 1.300 950Swedish Motor AssembliesSdn Bhd, Malaysia 1.100 1.800 2.450 1.600 1.600 500 2.300 2.100 2.900 1.850 550PT ISMAC, Indonesien 1 400 300 550 400 — 300 700 800 550 700 200Star Motors, Filippinerna 1 — — — — — — — — 100 150 —Volvo Personvagnar AB,Kalmarfabriken, Sverige 28.000 23.400 18.800 18.100 17.500 19.300 5.000 — — — –Monterat på övriga marknader 4.350 2.000 1.300 — — — — — — — –Volvo personbilar, totalt 400.600 414.000 376.100 278.300 304.200 290.700 351.700 370.500 375.800 387.400 398.500Tillverkade Volvo lastbilarAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvo Lastvagnar AB,Tuvefabriken, Sverige 14.400 14.500 12.700 13.800 9.060 8.660 11.730 14.340 14.890 13.660 15.150Volvo Europa Truck NV, Belgien 17.200 17.300 15.500 16.400 12.700 11.060 17.920 21.150 19.790 21.210 26.900Volvo Trucks (Great Britain) Ltd,Storbritannien 3.660 3.530 2.430 1.950 2.310 2.520 3.190 3.930 2.590 2.270 2.930Volvo Truck Poland Co, Polen — — — — — — 500 930 1.010 1.280 1.740Volvo Trucks North America Inc., USA 19.990 19.120 15.860 13.480 17.120 21.930 26.450 27.630 16.630 20.760 29.020GM Planta Motores y Fundición Toluca,Mexico 1 – – – — – – – – 60 330 490Volvo do Brasil, Brasilien 3.190 3.220 3.560 2.600 2.390 4.220 6.010 5.740 3.710 5.080 4.790Volvo del Peru SA, Peru 540 310 370 450 190 350 590 620 190 400 540General Motors Colmotores SA, Colombia 1 — — 180 220 480 850 1.180 600 490 1.660 1.030Volvo Australia Pty Ltd, Australien 830 1.120 1.020 580 700 630 1.040 1.150 820 670 640SAIDA/Star Auto, Marocko 1 330 360 620 190 520 210 310 430 210 310 430Magrimex, GPI Km Route de Sousse,Tunisien 1 – – – — – – – – – 100 60Swedish Motor Corporation Pty Ltd,Botswana 1 — — — — — — 40 480 770 470 240Swedish Motor Assembly, Malaysia — 40 — — — 30 210 350 600 510 –Zamyad Co Ltd, Iran 1 — 400 2.470 3.190 940 480 — 20 950 900 660Volvo India Pvt Ltd, Indien – – – – – – – – – – 70Volvo Pakistan Ltd, Pakistan – – – — – – – – – 110 80Monterat på övriga marknader 360 300 190 140 60 — 20 40 40 – –Volvo lastbilar, totalt 60.500 60.200 54.900 53.000 46.470 50.940 69.190 77.410 62.750 69.720 84.770Tillverkade bussar och busschassierAntal1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998Volvo Bussar AB, Boråsfabriken, Sverige 2.800 2.820 2.170 2.250 2.900 2.830 3.110 3.620 3.370 3.870 3.780Volvo Truck & Bus Assembly,Storbritannien 1.330 1.230 840 760 550 890 1.020 920 1.550 1.860 1.290Volvo do Brasil, Brasilien 800 830 1.070 1.230 1.980 1.020 1.290 1.390 1.370 1.620 1.590Volvo del Peru SA, Peru 210 210 100 90 80 90 160 180 40 10 20Prévost Car Inc., Kanada – – – – – – — 330 700 880 980Xian Silver Bus, Kina 1 – – – – – – — 90 230 320 540Nova BUS, Kanada – – – – – – — — — — 1.160Mexicana de Autobuses (MASA), Mexico – – – – – – — — — — 450Volvo Australia Pty Ltd, Australien 140 120 90 80 110 90 100 40 – — —Monterat på övriga marknader 220 350 390 300 40 120 90 300 180 370 420Bussar och busschassier, totalt 5.500 5.560 4.660 4.710 5.660 5.040 5.770 6.870 7.440 8.930 10.2301 Volvo har ägt eller äger 0–50%.2 Fabriken i Kanada stängdes i december 1998.107

A DRESSER108AB Volvo405 08 GöteborgTel: 031-59 00 00PersonvagnarVolvo Personvagnar AB405 08 GöteborgTel: 031-59 00 00Volvo PersonvagnarKomponenter AB,Division Motor541 87 SkövdeTel: 0500-47 40 00Volvo PersonvagnarKomponenter AB,Division TransmissionBox 961,731 29 KöpingTel: 0221-220 00Volvo PersonvagnarKomponenter AB,Division Karosskomponenter293 80 OlofströmTel: 0454-940 00Volvo Personbilar Sverige AB405 08 GöteborgTel: 031-66 01 00AutoNova451 84 UddevallaTel: 0522-800 00Volvo Personbiler Norge ASPostboks 601,NO-1411 Kolbotn, NorgeTel: +47 66 81 85 00Volvo PersonvogneDanmark A/SPostbox 176DK-2605 Brøndby, DanmarkTel: +45 43 29 25 00Volvo Auto OyEdesvägen 1FI-01610 Vanda, FinlandTel: +358 9 50 44 51Volvo Cars Europe IndustryJohn Kennedylaan 25BE-9000 Gent, BelgienTel: +32 9 2 50 21 11Volvo Cars Europe MarketingZelliksesteenweg 12BE-1082 Bryssel, BelgienTel: +32 2 482 57 11Volvo Cars BelgiumZelliksesteenweg 30BE-1082 Bryssel, BelgienTel: +32 2 482 51 11Volvo Deutschland GmbHPostfach 502101DE-50996 Köln, TysklandTel: +49 22 19 39 30Volvo NederlandPersonenauto BVPostbus 16NL-4123 ZG Beesd,NederländernaTel: +31 345 68 8888Netherlands Car BVP/O Box 150NL-6130 AD Sittard,NederländernaTel: +31 46 489 4444Volvo AutomobilesFrance SA55, avenue des ChampsPierreux,FR-927 57 Nanterre,Frankrike+33 1 55 17 55 17Volvo Car UK LimitedGlobe Park Marlow,Bucks SL7 1YQStorbritannienTel: +44 1 628 47 79 77Volvo Car Ireland LimitedKillakee HouseThe SquareTallaghtDublin 24, IrlandTel: + 353 1 462 11 22Volvo Automobile(Schweiz) AGPostfach 217CH-3250 Lyss, SchweizTel: +41 32 387 84 00Volvo Italia SpAVia Enrico Mattei, 66IT-40138 Bologna, ItalienTel: +39 51 53 76 11Volvo España SAPaseo de laCastellana 130ES-28046 Madrid, SpanienTel: +34 1 566 61 00Volvo Auto Polska SP.Z.O.O.ul . Ostrobramska 101PL-04-041 Warszawa, PolenTel: +48 22 672 47 80Volvo Auto Czech, s.r.o.Stepánská 57/630CZ-110 00 Praha I, TjeckienTel: +42 2 61 21 37 50Volvo Auto Hungaria kft.48-66 Lajos Str.H-1036 Budapest, UngernTel: +36 14 36 13 03Volvo Cars ofNorth America, Inc.7 Volvo Drive, P O Box 915Rockleigh, NJ 07647, USATel: +1 201 768 7300Volvo Canada Ltd175, Gordon Baker RoadToronto, OntarioKanada M2H 2N7Tel: +1 416 493 3700Volvo Sudamericana S.A.C.IBernardo de Irigoyen 972Buenos Aires, ArgentinaTel: +541 796 52 25Volvo Otomobil Ticaret Ltd,SirketiHaci Izzet Pasa Sok. 36/6,kat 2TR-80900 Gûmûssuyu Taksim,Istanbul, TurkietTel: +90 212 249 2488JSC Swedish MotorsSuyunbai ave. 161AAlmaty 481016, KazakhstanTel: +73 27 238 6361Volvo Car Asia (Pte) Ltd1 Temasek Avenue# 22-01 Millenia TowerSingapore 039192Tel: +65 22 13 111Swedish MotorAssemblies Sdn BhdJalan Bicu 15/6, Section 1540000 Shah AlamSelangor Darul Ehsan,MalaysiaTel: +60 3 55 91 421Volvo Thailand Ltd1527 Sukhumvit 71 Road,Suanloung, SuanloungBangkok 10250, ThailandTel: +66 2 319 9820-3Thai-Swedish Assembly Co.35/1 Moo 7Tumbon Bangsoathong,King-AmphurBangsoathongSamutprakarn 10540,ThailandTel: +66 2 338 1931-4Volvo Cars JapanCorporationShuwa Kamiya-cho Bldg. 11F4-3-13, Toranomon,Minato-kuTokyo 105-0001, JapanTel: +66 233 81 931Volvo Car Australia Pty LtdPO Box 1033,Chatswood,NSW 2057, AustralienTel: +61 2 9903 9200LastvagnarVolvo Lastvagnar AB405 08 GöteborgTel: 031-66 60 00Volvo Truck PartsCorporation405 08 GöteborgTel: 031-66 03 00Volvo Lastvagnar AB UmeåBox 1416901 24 UmeåTel: 090-70 70 00Volvo Lastvagnar ABDrivlinedivisionen Motor541 87 SkövdeTel: 0500-47 40 00Volvo Lastvagnar Sverige AB405 08 GöteborgTel: 031-66 01 00Volvo Lastebiler ogBusser Norge ASadress seVolvo Personbiler Norge ASVolvo Lastvogne og BusserDanmark A/SPostbox 176,DK-2605 Brøndby, DanmarkTel: +45 43 29 26 00Volvo Kuorma- jaLinja-autot Oy AbVandadalsvägen 6FI-01610 Vanda, FinlandTel: +358 9 50791Volvo Europa Truck NVP O Box 10BE-9041 Gent, BelgienTel: +32 92 50 42 11Volvo Trucks Belgium NVadress seVolvo Cars BelgiumVolvo Trucks (Deutschland)GmbHDieselstr. 8DE-63128 Dietzenbach,TysklandTel: +49 6074 8040Volvo Truck en BusNederland BVPostbus 30NL-2741 PH Waddinxveen,NederländernaTel: +31 182 622 222Volvo Trucks France SAadress seVolvo Automobiles France SAVolvo Truck and Bus LtdWedgnock Lane,Warwick CV34 5YA,StorbritannienTel: +44 1 926 40 17 77Volvo Trucks (Schweiz) AGPostfach 217CH-3250 Lyss, SchweizTel: +41 32 387 81 00Volvo Veicoli Industriali SpACorso Europa, 2IT-24040 Zingonia (Bergamo),ItalienTel: +39 35 88 91 11Volvo Truck Poland CoUl. Ostrobramska 101PL-04-041 Warszawa, PolenTel: +48 22 672 48 34Volvo Trucks España, SACtra. de la Coruna, Km 11-5Procion, 1-3ES-28023 Madrid, SpanienTel: +34 1372 78 00Volvo TrucksNorth America, IncP O Box 26115,Greensboro, NC 27402-6115,USATel: +1 336 393 2000Volvo Trucks CanadaInc 6490 Vipond DriveMississauga, OntarioKanada L5T 1W8Tel: +1 905 795 1555Volvo Trucksde Mexico SA de CVProlongacion Paseode la Reforma 600Primer Piso – 121,Santa Fe01210 Mexico D.F. – MexicoTel: +52 5 2593011Volvo do Brasil Veículos LtdaCaixa Postal 7981,81260-900 Curitiba, PR,BrasilienTel: +55 41 317-8111Volvo Peru SAP O Box 815,Lima 100, PeruTel: +51 1 49 43 500Volvo Truck & Bus(Thailand) Co Ltd1739 Soi Poonsin, 2nd FloorBang-chak, PhrakanongBangkok 10260,ThailandTel: + 66 2 399 0900Volvo Trucks JapanCorporationadress seVolvo Cars Japan CorporationTel: +81 3 5404 0333Volvo India Pvt Ltd201, 2nd Floor, EmbassySquare148, Infantry RoadBangalore 560 001, IndienTel: +91 80 22 66 426Volvo Pakistan LtdP O Box 1990Synders LahorePakistanTel: +92 42 111 666 000Volvo Truck Australia Pty Ltdadress seVolvo Car Australia Pty LtdBussarVolvo Bussar AB405 08 GöteborgTel: 031-66 80 00Volvo Bussar AB,BoråsfabrikenBox 200503 08 BoråsTel: 033-23 20 00Säffle Karosseri ABBox 59661 22 SäffleTel: 0533-466 00Aabenraa Karrosseri A/SDronning Margrethesvej 75DK-62 00 Åbenrå, DanmarkTel: +45 73 32 32 32Carrus OyP O Box 15FI-33721 Tampere, FinlandTel: +358 3 277 111Volvo BusseDeutschland GmbHPostfach 1544DE-74076 Heilbronn, TysklandTel: +49 7 131 157 40Volvo Austria GmbHAm Concorde Park 1/A1A-2320 Wien-Schwechat,ÖsterrikeTel: +43 1 701 280Volvo Veicoli IndustrialiS.p.ADivisione Volvo AutobusItaliaV.le Gramscin 339I-41037 Mirandola (Modena),ItalienTel: +39 05352 4801Volvo Bus Poland CoUl. Mydlana 2PL-51-502 Wroclaw, PolenTel: +48 71 34 50 700Prévost Car Inc35 Gagnon BlvdSainte-Claire (Québec)Kanada GOR 2V0Tel: +1 418 883 3391Nova Bus Corporation430 Arthur Sauvé Blvd, Suite5040Sainte-Eustache,Québec J7R 6V6,KanadaTel: +1 450 974 0111Mexicana de Autobuses,S A de C V (MASA)Lago de Guadalupe No289Fraccionamiento IndustrialCartagena54900, TultitlanEstado de Mexico, MexicoTel: +52 5 864 3700Volvo East Asia (Pte) LtdVEA-Busadress seVolvo Car Asia (Pte) LtdTel: +65 432 4324AnläggningsmaskinerVolvo ConstructionEquipment GroupChaussée de La Hulpe 130BE-1000 Bryssel, BelgienTel: +32 2 674 76 11Volvo Wheel Loaders AB631 85 EskilstunaTel: 016 -15 10 00Volvo ConstructionEquipment Components AB631 85 EskilstunaTel: 016-15 10 00Volvo ConstructionEquipment International AB631 85 EskilstunaTel: 016-15 10 00

*Produktionsorter**PersonvagnarLastvagnarBussarAnläggningsmaskinerMarin- och industrimotorerAeroÄgarandel 0

PubliceringstillfällenÅrsredovisning 1998 10 mars 1999Engelsk Årsredovisning 1998 10 mars 1999Volvos miljöredovisning 1998 10 mars 1999Rapport över första kvartalet 1999 19 april 1999Form 20-F U.S. GAAP1998 30 april 1999Rapport över första halvåret 1999 15 juli 1999Rapport över de tre första kvartalen 1999 20 oktober 1999Bokslutsrapport 1999 februari 2000Årsredovisning 1999 mars 2000De rapporter som ovan markerats med fet stil finns tillgängliga påInternet vid publiceringstillfället och sänds också direkt till de aktieägaresom anmält till Volvo att de vill ha Volvos ekonomiska information.Ovanstående information kan också beställas från Volvo, Publikationsförrådet,Avd 64620 ARUN, 405 08 Göteborg. Telefon: 031-66 10 47.Telefax: 031-66 20 20. E-mail: cs1.volvoinf@memo.volvo.seFinancial & operating statisticsHistoriska och aktuella tidsserier över Volvokoncernens finansiella utveckling,marknadsinfo och aktiedata publiceras regelbundet på internet.www.volvo.comInvestor and shareholder servicesAB Volvo (publ)405 08 GöteborgTelefon 031-59 00 00www.volvo.comAB Volvo, Företagsinformation och Elektroniska Media, 635-2302