LUM nr 3, 2012 - Humanekologi Lunds universitet

En av projektledarna för eee-dagarna,Martin Björgell, utsågs nyligen till ”Åretsekonomistudent 2012”. Det är KPMG, en avvärldens största konsultföretag inom management,ekonomi och teknik, som liggerbakom utmärkelsen. Förutom äran belönasårets ekonomistudent med en ledarskapsutbildning.Linda Jansdotter Jansson, global chef för TradingOperations på SEB, var gästande talareoch ett levande exempel på konferensenstema Framtidens ledarskap – att leda medvärderingar.Eee-dagarna ger många tillfällen för ekonomstudenterna att möta framtida arbetsgivare.tre beslut som resultat. Hon är känd föratt våga ifrågasätta normer, bryta mönsteroch hitta nya. Hon ser en viktig poängi att leda med värderingar.– Det är ett bra tema där studenternasjälva sätter exemplet. För att vara trovärdigi ditt ledarskap, måste du vara medvetenom dina värderingar och kunna följadem i ord och handling, säger LindaJansdotter Jansson.Text & foto: Henrik KillandertEee-dagarnaEee-dagarna är en av Nordens största arbetsmarknadsdagar för ekonomer och arrangerasav studentkåren Lundaekonomerna på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.Nytt för i år var en tredje inledande dag och konferens, Framtidens ledarskap,som hölls i Stadshallen i Lund med fokus på ungt ledarskap och att leda medvärderingar.Eee-dagarna 2012 är de första miljödiplomerade arbetsmarknadsdagarna för studenterenligt Stiftelsen Håll Sverige Rent och talarprogrammet det mest jämställdai Sverige. Cirka 200 studenter på Ekonomihögskolan lägger ner 12.000 timmar ideelltarbete för att göra verklighet av det evenemang som lockar tusentals studenter,många företag och organisationer liksom tunga talare från näringsliv och samhälle.4 LUM nr 3 | 2012

LUMLunds universitets magasinLunds universitets magasin LUM utkomförsta gången 1968. Det når i dag samtligaanställda och nästan lika många utanföruniversitetet. LUM har en upplagapå 14.000 exemplar och utkommer med10 nummer per år.Redaktion:Maria Lindh,redaktör och ansvarig utgivare046-222 95 24,Maria.Lindh@rektor.lu.seLena Björk Blixtjournalist naturvetenskap046-222 71 86,Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.seIngela Björck,forskningsjournalist046-222 76 46,Ingela.Bjorck@rektor.lu.seBritta Collberg,journalist046-222 31 58,Britta.Collberg@rektor.lu.sePetra Francke,journalist och layout046-222 03 16,Petra.Francke@rektor.lu.seMats Nygren,journalist teknik046-222 70 86,Mats.Nygren@kansli.lth.seUlrika Oredsson,journalist046-222 70 28,Ulrika.Oredsson@rektor.lu.seCaroline Runéus,kommunikationschef046-222 70 41,Caroline.Runeus@rektor.lu.seUr innehållet6 Studentdesign lyfter festivalGult är kul! Och ännu roligare ska det bli när Lunds humorfestivalsillgula signalfärg omsätts i diverse designer av industridesignstudenterfrån LU. Anders Jansson från festivalarrangören Anagramser gärna att samarbetet fortsätter.7 Superdatorn Alarik på platsLTH har fått en ny superdator vid namn Alarik. Nyförvärvet är dubbeltså kraftfull som den tidigare mest avancerade datorn och bestårav 228 sammankopplade servrar med 3.776 processorkärnor.10 Jämställt prorektorsval?Av nio kvinnor och fyra män som vill bli ny prorektor valde universitetsstyrelsensberedningsgrupp att gå vidare med en kvinna ochtre män. Kandidaterna är bra, tycker universitetskollegiet, menundrar ändå om jämställdhetsaspekten beaktats tillräckligt.14 Vårt liv med djurenMänniskan har alltid levt i symbios med djuren. De ger oss användbararåvaror, samtidigt som de är våra kamrater. LUM har talatmed några av de lundaforskare som studerat vårt mångbottnadeförhållande till djuren.22 Den humanitäre WallenbergI år är det hundra år sedan Raoul Wallenberg föddes. Vid jubileetlyfts hans humanitära gärning fram, snarare än gåtan kring hansförsvinnande, som under många år var det som hans namn främstförknippades med.24 CERN – universums nyckel?Många lundaforskare pendlar regelbundet till CERN, som är världensstörsta anläggning för grundforskning. LUM reste dit ochträffade fysiker som försöker lösa universums största gåtor.Adress:Annonser:Prenumerationer, Adressändring: Nästa LUM: ManusstoppLUM,tomat annonsbyrå,notiser:Anställda anmäler ändringar 10 april. Utkommer 27 april.Lunds universitet,www.tomat.seAnställda vid LUtill katalogansvariga vid institutionenBox 117, 221 00 Lund tel 046-13 74 00/02, får LUM gratis.(motsv). Övriga skick-ISSN: 1653-2295Fax: 046-222 47 11,fax 046-5400150Enskilda abonnenter – 190 ar ändringsuppgifter till LUM,Internpost: Hs 31e-post PC: info@tomat.se kr/10 nr. För prenumeration gamla adressrutan bifogas. Omslag: Foto: MiroslavaE-post: LUM@rektor.lu.se e-post Mac:kontakta Eva Andersson: 046-Vasileva Arnaudova/ShutterstockLUM på nätet:material@tomat.se222 70 10, Eva.Andersson@ Tryck: Lenanders GrafiskaLUM www.lu.se/lum nr 3 | 2012 rektor.lu.sei Kalmar5

Anders Jansson från Anagram fick ta del av många spännande designförslag för att öka humorfestivalens synlighet. foto: erik andersson &olof kolteStudentdesign ska gehumorfestival extra lyskrafthumordesign. – Jag är väldigtintresserad av design, men jag ären amatör, säger lundakomikernAnders Jansson. Han är på Designcentrumför att träffa studentersom har arbetat med ett designkoncepttill humorfestivalen. Festivalenhar varit tema under en tre dagarlång workshop och nu ska AndersJansson välja ut de idéer han trormest på.Festivalen ska ha flera scener utspriddai Lund och studenterna som läser industridesignska göra det enkelt för besökare,uppträdande komiker och personalatt orientera sig mellan scenpunkterna.Studenternas konceptförslag ska ocksåkommunicera festivalen på ett tydligtsätt med de gula och svarta grafiska profilfärgernasom grund.– Vi vill inte bara synliggöra våra scenerutan vill att festivalen ska synas i helastan, säger Kajsa Jönsson som är kommunikationsansvarigpå humorfestivalensproduktionsbolag Anagram.Förslagen är många. Servera bara guloch svart mat. Skapa platser som uppmuntrartill improvisation. Se till attmänniskor möts. Gör ett långbord överhela Stortorget. Dela ut gula filtar till besökarnasom också kan fungera som värmandemantlar. Anders Jansson provaren och får genast associationer till en guloch lite snällare variant av dödsätarna iHarry Potter-böckerna.Ett förslag råkar vara felstavat. Studenternavill skapa naturliga interaktionspunkter,”meeting points”, men harstavat det ”meeting pionts”. Anders Janssontycker dock genast att det felstavadeförslaget är bättre.– Jag är lite som Obelix som föll neri trolldrycken som barn, säger han. Jagräds inte improvisation och vågar sägade dumma sakerna. Alla kommer tro attvi har stavat fel av misstag, säger AndersJansson och menar att just kommunikationenkring det felstavade ordet kan ledatill ett samspel mellan besökarna.Workshopen med industridesignstudenternaär det första samarbetet mellanhumorfestivalen och studenterna påuniversitetet. 2010 ägde humorfestivalenrum för första gången och den förverkligadespå mycket kort tid.– Första året var mest som att hoppa isjön och hoppas att det skulle gå bra, sägerAnders Jansson.Nu, med längre startsträcka och tvåfestivaler bakom sig, kan idéer som inteanvänds i år komma till nytta i något annatsammanhang eller vid nästa års humorfestival.– Vi vill gärna samarbeta med universitetetigen, säger Anders Jansson. Hantycker att universitetet står för kunskapstörstoch nyfikenhet, precis som han självgör.Jessika Sellergren6 LUM nr 3 | 2012

Nya superdatorn Alariksnabbast i södra Sverige– fast brädas redan i sommar av ”brorsan” Erikpowerdator. En ny superdator– snabbare och duktigare än allaandra – har invigts och tagits i brukvid LTH. Ny för värvet heter Alarikoch är dubbelt så kraftfull som dentidigare mest avancerade datorn.Alarik står nu klar att betjäna nya ochgamla ”kunder” inom och utanför LUtillsammans med några av de äldre stordatorersom finns kvar inom Lunarc somär ett kompetenscentrum för vetenskapligaoch tekniska beräkningar, och värdför den nya superdatorn.Förutom prestanda som är ungefärdubbelt så kraftfull som den tidigare bästastordatorn, Platon, så erbjuder Alariken ny möjlighet att direkt i forskarensegen dataskärm se resultat under pågåendeberäkningar.– Vi hoppas att detta gör att Alarik skakunna användas av nya grupper som intetidigare vågat sig på att använda dessakraftfulla resurser, säger Lunarcs föreståndareJonas Lindemann.Den nya superdatorn – den absolutkraftfullaste i södra Sverige – har delfinansieratsav Veten skapsrådet och kostatsex miljoner kronor.Vid invigningen i Vattenhallen på LTH,berättade Lunarcs ordförande professorGöran Sandberg från teknisk akustik, attfem fakulteter redan ingår i samarbetetsom startade 1986. Nu i sommar kommerAlarik att få en bror, Erik, som ärännu snabbare – ja, snabbast i Sverige.Detta tack vare att man använder snabbaGPU:er, dvs. grafikprocessorer.– Visualisering av datatunga MRbilderkan med Erik göras tio till tjugogånger snabbare än med vanliga processorer,berättade Anders Follin, tekniskföreståndare, som är en av de expertersom kan hjälpa användare att lägga uppförsök.– Vi vill avdramatisera stordatorernabåde genom den nya användarvänligagräns snittet och genom att hjälpa forskaresom kanske inte har så stora kunskaperi datateknik, sa Anders Follin.Universitetslektor Kent Persson frånInstitutionen för byggnadskonstruktiondemonstrerade vid invigningen hur vibrationeri MAX IV-bygget beräknas.Skakningarna får inte överstiga 26nano meter (en tretusendel av ett hårstråstjocklek) i känsliga punkter och då är detinte optimalt att E22:an med tung lastbilstrafikligger bara hundra meter bort.Men trafikens vibrationer har lång våglängd,visar det sig, och ska inte påverkaläget så mycket i de känsliga magneternasom ligger nära varandra.text & foto: MATS NYGRENFotnot. Alarik och Erik är namn kända frånden vikingatida Ynglingasagan. De ska haslagit ihjäl varandra med sina hästbetsel.tSuperdatorn AlarikAlarik består av 228 sammankoppladeserv rar med 3.776 processorkärnor. Detger en teoretisk topprestanda på 40 Teraflops(40 * 1012 flyttalsberäkningar persekund). De 208 noderna har upp till 128GB internminne var.Efter ansökan hos Lunarc tilldelas forskningsprojektgratis CPU-tid efter behov.Testkonton kan fås direkt. Man kan ocksåanvända Lunarcs kapacitet för att lagrastora datamängder, som forskningen gerupphov till.Alarik utgörs av 228 ihopkopplade servrar.Anders Follin visade en MR-bild som hansedan skalade av skinn och kött ifrån.Bland stora användare hos Lunarc finnsbland annat Lund Bioimaging Center, Humlab,7T och Maxlab samt forskare vid CERN.För finansieringen står Vetenskapsrådetgenom SNIC, Swedish National Infrastructurefor Computing, vars nationella nätverkLunarc ingår i. Leverantör av hårdvaran(servrar med CDU:er av typen AMD Interlogos6220 3.0 GHz) är South pole AB medankonfiguration och installation av mjukvarangjorts av Lunarcs egen personal.Mer information: www.lunarc.lu.seLUM nr 3 | 2012 7

Universitetskollegiet kritiskt till urvaletav prorektorskandidater:Borde ha varitfler kvinnorEtt universiteti världsklassframtidsplan. Universitetsstyrelsenhar nu klubbat den strategiskaplanen som gäller för åren 2012–2016. Den nya planen innebär endel nyheter och förändringar. Visionenär: ”Ett universitet i världsklasssom förstår, förklarar och förbättrarvår värld och människors villkor”.Projektgruppen med vicerektor SvenStrömqvist i spetsen, som drivit arbetetmed den strategiska planen, avvecklasnu och universitetsledningentar över ansvaret för att se till att denblir genomförd. Planen kommer attfinnas i tryck och även på webben:www.lu.se/strategiskplanFlest patent frånLunds universitetpatenttätt. En ny studie frånCIRCLE visar att Lunds universitet haröverlägset flest patentansökningari landet, med en kraftigt stigandetendens sedan år 2000. LU stårför 22 procent av alla svenska patentav universitetsanställda följt av KarolinskaInstitutet, KI, med 14 procent,Uppsala 13 procent, KTH 12 procent,Linköping 9 procent och Göteborg 8procent.foto: mikael risedalprorektorsvalet. Valet av ny prorektorstår mellan tre män och enkvinna. Nya Universitetskollegietgodtog de fyra kandidaterna, meninte utan invändningar. Kandidaternaär bra, tycker kollegiet, men ifrågasätterom jämställdhets aspektenbeaktats tillräckligt.HT-dekanen Lynn Åkesson, lärarrepresentanti universitetsstyrelsensberedningsgrupp, menar attjämställdhet noga vägdes in närman bestämde vad man sökte hosden nya prorektorn.– Vi kan knappast ändra kriteriernaunder resans gång, menar hon.Sammanlagt 17 personer varav tolv kvinnornominerades till prorektorsposten.Fyra sökte uppdraget på eget initiativ, övrigahade nominerats av andra. Bland desenare tackade fyra på ett tidigt stadiumnej till att kandidera, nämligen samhällsvetardekanenAnn-Katrin Bäcklund,samt professorerna Katarina Olsson, J,Sofia Feltzing, N, och Sven Lidin, LTH.Av återstående nio kvinnor och fyramän valde alltså universitetsstyrelsensberedningsgrupp med ordförande AllanLarsson i spetsen, ut en kvinna och tremän som man ville koncentrera sig på.Dessa är Eva Wiberg, vicerektor och lektori italienska, Nils Danielsen, professori morfologi (Medicinska fakulteten),Stefan Lindgren, professor i medicin ochSven Strömqvist, vicerektor och professori lingvistik. De matchar bäst kravprofilenpå den nya prorektorn, menade beredningsgruppen.Eftersom prorektornska dela ledaransvaret med rektor PerEriksson måste man ha en person medkompetens som kompletterar rektors.Delar av det nya rådgivande Universitetskollegiethade invändningar.– Vi var missnöjda med att bara enkvinna fanns med i den slutliga urvalsgruppen.Det var en öppen fråga om kollegietskulle bjuda in och intervjua någonav de kandidater som beredningsgruppenvalt bort, säger professor Olle Söderman,representant för Naturvetenskapligafakulteten i Universitetskollegiet.Men innan några beslut fattades samråddekollegiet med delar av universitetsstyrelsensberedningsgrupp. Två lärarrepresentanter,däribland Lynn Åkesson,och en student kom till Universitetskollegietsmöte i mitten av mars, svaradepå frågor och förklarade hur man resonerat.Efter ytterligare diskussioner bestämdesig Universitetskollegiet för atttrots allt inte kalla in någon ytterligarekandidat, utan nöja sig med de fyra somberedningsgruppen valt, om än lite underprotest.– Vi har inget emot dessa fyra kandidater,de är bra. Men vi hade velat varamed i bedömningen från början. Vi troratt eventuellt fler kvinnliga kandidaterhade matchat kravprofilen om man uppvärderatviss kompetens och kunskap, sägerOlle Söderman.Lynn Åkesson menar dock att mannoga övervägt om något av de kriterieroch kompetenskrav som fanns i sökprofilenskulle diskvalificera sökande pågrund av kön.– Vi ansåg inte det. Vi har varit väldigtgrannlaga. När kriterierna bestämdesvisste vi inte vilka som skulle söka ellernomineras till prorektorsjobbet. Ochdet kan heller inte vara så att man på10 LUM nr 3 | 2012

foto: charlotte carlberg bärgfoto: jonas anderssonförhand ska veta vilket beslutet ska bli,och anpassa kriterierna efter detta, sägerLynn Åkesson och påpekar också att detinte kommit protester mot förfarandetfrån studenternas sida.Processen med att utse prorektor skeri ett skifte mellan gamla regler och dennya arbetsordningen som infördes 1 januari2012. Det blev bråttom med att utseen efterträdare till Eva Åkesson som tillträddesom ny rektor för Uppsala universitetvid årsskiftet. När beredningsgruppengjorde sitt urval fanns ingetkollegium att tillfråga.– Vi befann oss i en extrem sits. OchtUniversitetskollegietEnligt universitetets nya arbetsordningär universitetsstyrelsen skyldig att höralärare, övriga anställda och studenter iprocessen med att utse rektor och prorektor.Universitetskollegiet är rådgivande, ochdet är styrelsen som fattar beslut. Kollegietbestår av 48 ledamöter valda av universitetetsanställda. 24 är vetenskapligt ellerkonstnärligt kompetenta lärare, 12 är stu-foto: kennet ruonafoto: ulrika oredssonProrektorskandidater(övreraden fr. v.): EvaWiberg, vicerektoroch lektori italienska, SvenStrömqvist, vicerektoroch professori lingvistikoch (nedre radenfr. v.): Nils Danielsen,professori morfologi,Stefan Lindgren,professor i medicin.i framtiden kommer ju dialogen mellanstyrelsen och kollegiet att kunna utformaspå helt annat sätt, menar Lynn Åkesson.Men nu står valet alltså mellan tremän och en kvinna. Den fjärde april skaUniversitetskollegiet lämna sitt yttrandeom den person man vill se som prorektor.Dock är det universitetsstyrelsen som bestämmer– och som kan gå emot Universitetskollegietom den så vill. Styrelsenfattar sitt beslut den 20 april. Den nyaprorektorn tillträder den 1 maj och uppdragetgäller till och med 2014.BRITTA COLLBERGdenter och 12 företräder ”övrig personal”som för första gången har egna valda representanter.Kollegiet ska under mandatperiodenäven höras i processen med att utse nyrektor och de ledamöter som företrädervetenskapligt eller konstnärligt kompetentalärare ska under perioden även utse lärarrepresentanteri universitetsstyrelsengenom val.Ny forskarskolai arkitekturarkitektur. Intresset för attforska i arkitektur är på väguppåt. En viktig del i denna uppgånghar en ny nationell forskarskola,ResArc, som nyligendrog igång med en kick-off vidArkitektskolan i Lund.Det är också här som dennaforskarskola leds, ett resultat aven ansökan från professor Lars-Henrik Ståhl. Den första delkursenför doktorander från helalandet ges denna termin i Lund.Skolan är resultatet av en utvärderingsom Formas gjorde 2006. Den visadeatt svensk arkitekturforskning var litenoch eftersatt och oftare representeradesav nischade områden som miljö-och klimat än av kärnområden somgestaltning, arkitekturhistoria och teori.Därför stärkte Formas områdetmed nya utlysningar som beviljatpengar under sex år. Chalmers ochKTH har fått stöd till var sin forskningsmiljöoch Lund administrerar den nyaforskarskolan i samarbete med arkitektskolornai Stockholm, Göteborgoch Umeå genom det gemensammarådet Arkitektur akademin. Som associeradekan även SLU med sina landskapsarkitekteroch några andra lärosätendelta.De fyra arkitektskolorna i Sverigetar som ett led i denna satsning in varderarunt 3–6 nya doktorander nu ivinter och vår . Forskarskolan kommerså småningom att kunna erbjuda kurseroch symposier åt cirka 30–40 anslutnadoktorander. De anslutna doktorandernaförväntas gå en kurs pertermin i fyra terminer.– Ett mål är att finna nya, experimentellasätt att forska, ett annat attdoktoranderna ska hitta samtalspartnersoch kompisar inom forskarskolanoch att vi ska få mer kontakt med deninternationella forskningsfronten, berättarstudierektor Gunnar Sandin.MATS NYGRENLUM nr 3 | 2012 11

Hur allsmäktig är Gud egentligen?Lundaforskare prisad för resonemang kring klassisk frågareligionsfilosofi. Martin Lembke,doktorand i religionsfilosofi, har iglobal konkurrens vunnit en uppsatstävlingi tidskriften Religiousstudies, som ges ut av CambridgeUniversity Press.Hur känns det att komma med i världensmest ansedda religionsfilosofiskatidskrift?– Väldigt roligt. Jag får 300 pund också,men viktigast är förstås att bli publicerad.Vad handlar din uppsats om?– Om Guds allmakt och ofelbarhet. Detfinns en rad filosofiska problem knutnatill detta. Kan Gud exempelvisgöra detsom är ont – det harmänniskan frågatsig i alla tider.Och om Gudinte kan göradet som är ont –kan han då verkligenvara allsmäktig?Jag kom-MartinLembke.mer med nya infallsvinklar på den problematiken.Du menar att det finns en förklaring tilllidandet i världen?– Ja. För om Gud är allsmäktig så bordehan kunna göra något åt lidandet. Meneftersom han inte tycks göra det, drar jagslutsatsen att han inte vill. Eftersom hanantas vara god måste han ha skäl för attlåta bli – även om det är väldigt svårt attprecisera vilka de skälen är.Vi människor ska lära oss och bli moralisktbättre av prövningarna?– Ja, det vore önskvärt! Men det kanbara vara en del av förklaringen.Du är uppvuxen i ett frireligiöst hem iJönköping. Har du alltid trott på Gud?– Ja, men min tro har förändrats. Jag harvarvat studier och arbete under hela mittvuxna liv, jag är 39 år nu. Jag har en gymnasielärarexamenoch en fil. mag. i filosofioch har arbetat både med undervisningoch med journalistik. Det var närjag läste in min tredje examen – en teologiekandidat här i Lund – som min syn påreligionen förändrades och jag bestämdemig för att konvertera till katolicismen.Jag kände mig hemma där.Din uppsats blir en del av din avhandlingsom handlar om argumenten föroch emot Guds existens. Frågan upphörinte att engagera?– Tvärtom. Religionsfilosofin har gjort comebackde senaste femtio åren. Den logiskapositivismen slog hårt mot ämnet underförsta hälften av 1900-talet. Filosofer skullebara ägna sig åt sådant som kunde bekräftaseller dementeras utifrån erfarenhetoch iakttagelser av verkligheten, menademan. Och det fanns ju inga mätbara bevisför Guds existens. Men det synsättet leddetill logisk rundgång och utarmning – intebara religionsämnena utan också historia,praktisk filosofi och fysik drabbades.Så metafysiken återerövrade sina positionerinom akademin…– Ja, det finns en vidgad öppenhet för attäven påståenden som inte kan verifieraskan vara meningsfulla. Den akademiskafilosofin avfärdar inte längre frågan omGuds existens.Tycker du att din forskning är nyttig?– Om du med nytta menar att den gerpengar – så nej. Men vi filosofer kan genomkritisk analys och logiskt tänkandehjälpa till att styra upp mer handfasta,empiriska vetenskaper. Och att funderaseriöst över väldigt svåra frågor är nyttigtpå ett existentiellt plan.text & foto: BRITTA COLLBERGBiologidoktorander fick egen konferensbiologi. Doktoranderna på Biologiska institutionen har fått en egen konferens,en ny satsning som ska bli årligt återkommande. Under den två dagar långa konferenseni mars stod doktorandernas insatser i centrum. Inför 150 personer i Palaestrahöll de både föredrag och presenterade postrar. Bästa föreläsning vann ett resebidragpå 10.000 kronor, och priset för bästa poster var 8.000 kronor. Konferensenförärades samtidigt det klingande namnet BLAM (Biology in Lund Annual Meeting).Syftet med konferensen är att ge de cirka 90 doktoranderna på Biologiska institutionenen möjlighet att öva inför vetenskapliga konferenser utomlands, ge en överblicköver institutionens forskning och att lära känna varandra.Text & foto: Inger EkströmBiologdoktorander på konferens.I fokus Mindaugas Mitkus.12 LUM nr 3 | 2012

Klassisk bild på vad somskulle komma att blitre statsministrar, härpå studentafton i Lund1959. Tage Erlander, OlofPalme och Ingvar Carlsson.foto: kurt hagblomFotoskatt donerad till UBdonation. Drygt 250.000 pressfotografiertagna i Lund mellan 1945 och2005, finns nu i UBs ägo tack vare endonation av Per-Håkan Ohlsson ochThora Ohlssons stiftelse som köptFirma Kurt Hagbloms fotoarkiv.Här finns bilder från alla stora – ochmindre stora – händelser under sex decennier.Kända bilder från kunga- ochstatsbesök, liksom mer lokala från detlundensiska studentupproret 1968 tillen ung slaktare Widerberg som styckarkött.På UB väntar nu ett jättejobb med attvaska fram cirka femtusen bilder ur detrika materialet för scanning och digitaliseringför att sedan läggas i UBs bild-databas. För att kunna genomföra detprojektet har UB nu ansökt om 300.000kronor från Gyllenstiernska Krapperupsfonden.Det Hagblomska arkivet hakar tidsmässigtpå en tidigare fotodonation,Lundafotografens Per Bagges bildsamlingfrån 1890 till 1940, också möjliggjordtack vare Per-Håkan Ohlsson.Cirka 11.000 bilder ur den samlingenhar hittills gjorts tillgängliga via UB förallmänheten.Crafoordska satsar 7,5 miljonerpå forskning om vård i livets slutskedeDonation. Crafoordska stiftelsensatsar 7,5 miljoner kronor på ettnytt forskningscenter för vård i livetsslutskede, palliativ vård. Syftetär att Skåne ska bli bättre inom detområdet.Det nya kompetenscentret ska drivas avRegion Skåne i samarbete med Lundsuniversitet. En förutsättning för att Crafoordskastiftelsen ska gå in med pengar äratt även regionen och universitetet bidrar.– Vi sponsrar en professur med 1,5 miljonerkronor om året i fem år. De pengarnager vi under förutsättning att regionenoch universitetet står för driftskostnaderna,säger Lennart Nilsson, vd för Crafoordskastiftelsen.Inga beslut är fattade ännu, men signalernafrån såväl prorektor Ingalill RahmHallberg, som utrett frågan för universitetetsräkning, och Region Skåne är positiva.Lennart Nilsson berättar att fråganaktualiserades när hospis på Vipeholmlades ner, vilket väckte intresset och fickstiftelsen att ta initiativ till ett nytt forskningscenter.– Skåne är sämst i landet inom dettaområde, säger Lennart Nilsson.Han påpekar också att läkare i dag intefår någon utbildning i denna typ av frågor,som många gånger inte handlar om medicinskaproblem utan mer om hur man skahantera drabbade och anhöriga och andraliknande frågeställningar som dyker uppnär någon befinner sig i livets slutskede.Enligt ett första förslag ska det nyacentret fokusera på fyra områden:• Forska om vård i livets slutskede• Kompetensutveckla vårdpersonal• Vara nationellt drivande i utvärderingoch kvalitetsutveckling• Införa palliativ vård som en del igrundutbildningenFörhoppningen är att kunna knytatvå professurer till centret, en i palliativmedicin och en i palliativ vårdvetenskap.Därtill kommer postdoktorer, doktoranderoch seniora forskare.Var forskningscentret hamnar rent fysisktär inte klarlagt ännu, men ett områdesom nämnts är nära nya hospis i detombyggda Källbyhemmet på S:t Lars.Jonas AnderssonLUM nr 3 | 2012 13

foto: dallas events och miroslava vasileva arnaudova/shutterstockVårt komplicerade förhållande till djurenMat ellerlekkamrat?Människan har alltid varit beroende av djur, inte bara för mat, hudar, ull ochandra användbara råvaror, utan även som hjälp och kamrat. Litteraturen ochmytologin är också fulla av djurfigurer. LUM har talat med några av de lundaforskaresom studerar vårt mångbottnade förhållande till djuren.14 LUM nr 3 | 2012

En tecknad kyckling med servitrismössaoch köksförkläde, som görreklam för kycklingkött... ochDisneys tre små grisar, som hemmai vardagsrummet har en tavlaföreställande en korv med skylten”Pappa”. Det var några exempelsom drogs fram av deltagarna i kursenCritical Animal Studies.mat eller lekkamrat?Kurs ifrågasätter samhällets exploatering av djurTeckningarna visar vårt motsägelsefullasätt att förhålla oss till djuren, som ju ärbåde vår mat och våra lekkamrater.– Den tecknade kycklingen är så förmänskligadatt den inte för tanken tillriktiga kycklingar i trånga burar. Ordet”knubbig”, som hör till logotypenför Chubby Chicken, brukar också användsbara för människor. Därför kanman tycka teckningen är gullig utan attbehöva tänka på fabriksuppfödda djur,menade studenten Jin Sol Kim.Kursen Critical Animal Studies är denförsta i sitt slag på grundnivå i Sverige.Initiativtagarna är Tobias Linné från Institutionenför kommunikation och medieroch Helena Pedersen från Malmö högskola,och kursmaterialet är hämtat frånbl.a. sociologi, filosofi och genusforskning.– Det kritiska ligger i att vi tar upphur samhället exploaterar djur. Kursenvill ifrågasätta dessa mekanismer inomolika områden, säger Tobias Linné.Som han ser det är ”speciesism” – attgöra en hierarki av djurarter med människani topp – att likna vid rasism ochsexism. I alla tre fallen handlar det om attskapa grupper och ge den egna gruppenfritt fram för att förtrycka andra, lägrestående grupper.– Men studenterna behöver inte tyckadetsamma. Som kursledare är vi bara gladaom det blir en livaktig diskussion vidseminarierna, understryker han.Eftersom kursen ges på engelska ärmerparten av studenterna utbytesstudenterfrån andra länder. Intresset har varitstort, med 80 sökande till 30 platser.”Den tecknadekycklingen är såförmänskligad attden inte för tankentill riktiga kycklingar itrånga burar.”Och kursens ifrågasättande perspektivhar aldrig ifrågasatts av värdinstitutionen,Medie- och kommunikationsvetenskap.Det tycker Tobias Linné är naturligt.– Forskning och utbildning ska ju varaifrågasättande! Och om man ger en kursom djurens roll i samhället vore det välkonstigt om den inte mynnade ut i ettbehov av förändring... det vore lika konstigtsom om genusvetare inte skulle viljaförespråka jämställdhet!Kursen är brett upplagd och handlarom alla sorters djur: de som ska blimat, de som är försöksdjur i forskningoch industri, de som är sällskapsdjur ochde som jagas. Den tar också upp olika aspekterav synen på djur i bl.a. populärkulturoch medier, och analyserar skillnadenmellan djurindustrins interna,produktionsinriktade texter och dess externa,kundinriktade material. Den ställerockså knepiga frågor om ”humana”slaktmetoder och pedagogiska shower påt.ex. delfinarier, och om dessa verkligenär i djurens intresse mer generellt.Att studenterna kommer från olikaländer bidrar till diskussionernas bredd.– I Kina ingår det inte i vanorna attdricka mjölk. Gör man det, så är det förhälsans skull. Därför handlar den kinesiskamjölkreklamen bara om mjölkensnyttiga innehåll, förklarade kinesiskanMisaki Iwai.Hennes grupp visade tre mjölk-anknutnafilmer vid ett seminarium omdjurbilder: en djurrättsfilm med bilderav instängda kor på golv fulla av gödsel,en kinesisk film helt utan kor, ochen Arla-film med glada kor i ett vackertgrönt landskap.– Sådana glada utomhuskor finns iden amerikanska reklamen också. Samtidigtvet vi att det finns djurstallar medtusentals djur som för en helt onaturligtillvaro. Men det vill vi ju inte gärna blipåminda om... sa amerikanskan ElizabethMcClelland.INGELA BJÖRCKLUM nr 3 | 2012 15

Hundgravaroch fantasidjurvisar djurens betydelse hos hedniska nordborAtt de forntida skandinaverna hadedjur som mat är självklart – det visarbland annat mängder av benresterfrån arkeologiska utgrävningar.Men vilken roll djuren spelade iövrigt är inte lika självklart.– Det är först ganska nyligen som arkeologernabörjat bry sig om det här forskningsfältet.Konstigt nog egentligen, fördjur är ju mycket centrala i mänskligt liv,säger arkeologiprofessorn Kristina Jennbert.Hon har nyligen gett ut boken Animalsand Humans, där hon resonerar ommänniskans förhållande till djuren i detforntida Skandinavien.Boken ingår i det stora Midgårdsprojektet,där arkeologer och religionsvetareförsökt sätta sig in i de hedniska nordbornastankevärld. Att göra det är intressanti sig, men kan också ge värdefulla perspektivpå oss själva idag. Hur mycket harförändrats, hur mycket ter sig likartat?När det gäller de förkristna attitydernatill djuren, så tror Kristina Jennbertatt moderna människor kan kännaigen ganska mycket. Det handlar omhur människan definierar sig själv i förhållandetill djuren och tanken om människansom ”skapelsens krona”, dvs. anseddsom högre stående än djuren.Djur har varit viktiga i Norden sålångt tillbaka som arkeologerna kan se.– Man jagade ju vilt, och det gjordeman med hjälp av hunden som var ett avde första husdjuren. Det finns hundgravarså långt tillbaka som från tidig stenålder,8–10.000 år före Kristus, säger KristinaJennbert.Vid Skateholm utanför Trelleborg, enArkeologiprofessorKristina Jennbert mednågra djur-relateradefornfynd: en hundbegravningfrån järnålderni Gårdlösa i Skåne,Odens åttafotade hästSleipner från en gotländskbildsten, och ettormsmycke från utgrävningarnai Uppåkra.något senare fyndplats, finns inte mindreän elva hundar begravna i egna gravarsamt ytterligare sju hundar som begravtstillsammans med människor. Enhund hade till och med fått gravgåvormed sig – en dekorerad hjorthornshammareoch tre knivar – som ett tecken påtillgivenhet eller aktning.Hästar och björnar var också högstatusdjursom kunde få egna gravar. Grisar,får och getter däremot hade en lägrerang trots sin större betydelse för hushållet,och blev aldrig lika fint begravna.Att hålla boskap, vilket man här i Nordenbörjade med omkring 4.000 före Kristus,innebar inte att alla djur hade det bra.Man har funnit djurskelett med tecken påskador, sjukdomar och förslitning, precissom hos människor. Djurhållningen måsteändå ha inneburit en känslomässig närhet:människorna fick ju arbeta nära djurenför att förse dem med mat och vattenåret om. Man har antagligen också försöktavla fram önskvärda drag. Det kan ha gällt16 LUM nr 3 | 2012

mat eller lekkamrat?praktiska mål som att få bra jakthundaroch kor med mycket mjölk, men kanskeockså estetiska värden.– I textilier från bronsåldern kan manse på ullfibrerna att väverskorna varitnoga med att skilja på garn av olika färg.Därför har man nog försökt avla framfår med klart brun, svart eller vit ull, trorKristina Jennbert.I sin bok har hon redovisat djur-relateradefakta både från arkeologiska fyndoch från de mytologiska berättelserna ibl.a. Snorres Edda. Deras bilder överensstämmerdelvis, men skiljer sig också åt.I utgrävningarnas fynd, som avspeglarvardagsliv, seder och ritualer, förekommerframför allt rester av tamdjur.De gamla gudasagorna däremot ger enstörre plats åt de vilda djuren samt åt fantasidjursom Midgårdsormen och drakenFafner. Får nämns inte alls och baraen enda gris och två getter är namngivna(grisen Särimner och de getter somdrog Tors vagn), medan det finns en långrad hästar beskrivna. Odens åttafotadehäst Sleipner är den mest kända, menhär finns också Arvak och Alsvinn somdrar solen över himlen, Nattens och Dagenshästar Hrimfaxi och Skinfaxi, ochmånga fler.– Mytologin framställde ett manligtkrigarideal där hästen var viktig. Fårendäremot hörde till den kvinnliga sfärenoch kom aldrig med i myterna, förklararKristina Jennbert.”Krigardjur”, vilda djur och fantasidjurspelar också en viktig roll i ornamentenpå svärd, bältesspännen ochsmycken. Där finns bilder av hästar, vargar,rovfåglar, drakar och ormar. Ormenhade anknytning till Oden och lärha förknippats med starka krafter, eftersomormbilder är vanliga både på metallföremåloch runstenar från den hedniskatiden.När Norden sedan kristnades kom inställningentill vissa djur att förändras.Ormen blev demoniserad på grund av sinroll i syndafallet, medan fåret och lammet– symboler för Kristus – sågs som”goda” djur.INGELA BJÖRCKOla Magnell sorterar benfynd från Uppåkra.Ben berättar om djurliv i Uppåkra– Här är nötkreatur, och här, ochhär också... men detta kommerfrån en gris, och detta från ettfår...Osteologen Ola Magnell sorterarupp sönderslagna djurbenur en samling matavfall frånUppåkra. Sorteringen går med enväldig fart. Störst blir högen medben från nötkreatur.– Med erfarenhet lär man sig attsnabbt se skillnad på skelettdelar frånolika djur. Fast husdjuren var ju oftamindre förr, så varje enskilt ben varkortare och tunnare än de är idag, förklararOla Magnell.Osteologer är skelettforskare, oftastknutna till ämnet arkeologi. Just nuhåller LUs osteologer till i SOL-centrumskällare, där de har ett rum medmängder av nya och gamla djurben iolika lådor.Boplatsen i Uppåkra, som avspeglasi en av lådorna, var bebodd frånungefär 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. Denvar sin tids regionala centrum och enplats för rika och framstående människor,vilket syns i djurbenen.– Vi har hittat ben från en litenknähund, vilket är en ovanlig lyx. Vihar också hittat kattben från en tiddå tamkatten var ett ganska nytt ochmärkvärdigt djur i Skandinavien. Tvåkatter fick till exempel komma med igraven för en rik kvinna i Västergötland,vilket tyder på att de var djurmed status, berättar Ola Magnell.Osteologer kan utläsa mycket uren samling som den med blandadeUppåkraben. Man kan se vilka djursom fanns i bosättningen och hur storade var, vilket kan visa hur de sköttsoch vad de livnärt sig på. Ibland kanman se hur gamla de var, vilket när detgäller nötkreatur visar hur de användes(köttdjur slaktas tidigt till skillnadfrån mjölkdjur och dragdjur). Sjukdomaroch skador kan visa människorsinställning till djuren: en hund kansketycks ha blivit sparkad, medan en annantagits väl om hand efter en skada.text & foto: INGELA BJÖRCKFotnot: Ola Magnell har sedan intervjungjordes blivit anställd på Riksantikvarieämbetet.Han har dock en del samarbetenkvar med LU.LUM nr 3 | 2012 17

foto: hintau aliakseiFår man tahamstern med sigin i himlen?Ture, nu springer du runt i dansmushimmelen...Kazimir, världens charmigasteoch härligaste katt...Gullan, du var den snällastehamstern som fanns...Teddy, hoppas du har det bra isköldpaddshimlen, jag ska aldrigglömma dig!Att människor sörjt döda husdjur har alltidförekommit. Redan på stenåldern hittarman begravda djur (se artikel sid 16).Men Internet ger nya möjligheter för desörjande mattarna och hussarna att, somovan, skriva om sina älsklingar på exempelvissajten Djurens Minneslund.Husdjuren har blivit familjemedlemmar,och gränsen mellan människor ochdjur har blivit suddigare. Man kan idagsätta in dödsannonser för sina döda djur,och – omvänt – ett efterlämnat husdjurkan stå med bland de sörjande i mänskligadödsannonser.Etnologiprofessorn Lynn Åkessonhar länge intresserat sig för sederna kringdöd och begravningar. Från början gälldedet bara människor, men en debatt påTV fick henne att ta upp samma frågorkring döda husdjur.– Debatten gällde en dödsannons iPiteå-Tidningen för hunden Hannibal.Annonsen hade hamnat alldeles för närafarmoderns dödsannons, menade de anhörigatill en farmor i Piteå, och troddeatt hon inte skulle ha gillat att bli jämställdmed en hund. Andra tyckte detvar helt acceptabelt att visa sorgen överett dött älsklingsdjur på samma sätt somsorgen över en död människa, berättarLynn Åkesson.En del äldre yttringar av husse- ochmatte-sorg är otänkbara idag. Man görinte handskar, mössor eller gungstolsdynorav älsklingshundens päls, och ingenstoppar upp sin döda katt för att ha deni bokhyllan. Men dödsannonser, sorgedikterpå Internet och begravningar påofficiella eller spontana djurkyrkogårdarär etablerade seder.Friheten att sörja ett dött husdjur påett känslosamt och personligt sätt kankomma att färga av sig även på mänskligasammanhang.– Vi har redan sett en större blandningav det personliga och det formaliseradevid mänskliga begravningar. Denutvecklingen kommer säkert att fortsätta,tror Lynn Åkesson.En dödsannonsför Piteå-hundenHannibalfick etnologiprofessornLynnÅkesson att börjastudera hur visörjer döda sällskapsdjur.foto:kennet ruonaSamtidigt kan det omvända också hända,nämligen att djurens död blir allt mer”professionaliserad”. Idag finns det ju tvåsorters djur i västvärlden: de fabriksavladedjuren som ska ge ekonomisk vinst ochvars död inte sörjs utan planeras, och husdjurensom får kosta pengar både i livetoch i döden. Sverige har redan flera särskildabegravningsentreprenörer för djur,som erbjuder separat kremering med urnaoch gravsten. Billigt blir det inte, men densom sett sitt djur som en familjemedlemavskräcks inte av sådana kostnader.INGELA BJÖRCKDjurgravspoesi med flera bottnarGravdikter från 16- och 1700-talen överdöda älsklingshundar, papegojor ocht.o.m. en kameleont. Det var ämnet förlitteraturvetaren Daniel Möllers avhandling,som las fram förra året.Djurgravspoesi är en udda genre,men inte så lättviktig som man kunnattro. Dikterna har inte bara haft till syf-te att hylla döda sällskapsdjur och attatt trösta eller roa läsarna. Daniel Möllervisar att sådana dikter också skrivitsbl.a. av skalder som velat ställa sigin för att få ett ämbete, och andra somvelat ge förtäckt kritik mot kung, prästerskapoch rådande trender i samhället.18 LUM nr 3 | 2012

mat eller lekkamrat?foto: eric isseléeill: tuetfeKlok uggla, glad apa, tjuvaktig skata, godhjärtad hund... att läsa in mänskliga egenskaper i djurs beteende kallas antropomorfism och har ansettsmycket opassande.foto: erik lamDjuren är väl ocksåmänniskor – eller?Talande djur som Kalle Anka ellerden jäktade vita kaninen i Alice iunderlandet. Lömska och illasinnadehyenor, tjuvaktiga skator, leendeapor, godhjärtade och omtänksammahundar. Det är några exempelpå ”antropomorfism”, att lägga inmänskliga personlighetsdrag i djur(eller, mer sällsynt numera, i gudareller föremål).– När det gäller djur, så är det en frågaom tolkning av djurs beteende. Kan manbeskriva djurs egenskaper och beteendenobjektivt, som om de vore en sorts maskiner,eller kan vi bara förstå dem genomatt utgå från oss själva? frågar idé- ochlärdomshistorikern Monica Libell.Hon är just nu gästforskare vid Universityof California i Berkeley. Där ägnarhon sig dels åt undervisning, dels åtatt skriva artiklar om olika aspekter påantropomorfism. En av texterna handlarom hur detta begrepp debatterats frånmitten av 1800-talet och framåt.– I början av 1900-talet var inställningenmycket aggressiv gentemot alltsom sågs som förmänskligande av djur.Det hängde samman med forskningensbehov av att vara objektiv. Forskarnaskulle inte ha några personliga uppfattningarutan bara registrera data på ettkänslobefriat sätt, förklarar Monica Libell.Idag är det inte lika förbjudet för forskareatt försöka tolka djurs förmågor.Dels har man insett att en total objektivitetär svår att uppnå i denna typ avstudier, dels har allt fler djur visat sig haegenskaper som tidigare ansetts uniktmänskliga. Schimpansen Santino medsitt planerade stensamlande, som LUskognitionsvetare Mathias Osvath beskrivit,är bara ett av många exempel.Apropå schimpanser, så håller MonicaLibell också på med en artikel om dennya tendensen att tillskriva småbarn avanceradeförmågor som de faktiskt intekan visa förrän långt senare.– Det är inte accepterat att läsa inmotsvarande förmågor i beteendet hosen schimpans. Men man tar sig friheteratt läsa in avsikter och känslor i småbarnsbeteenden, vilket egentligen borde varalika problematiskt, tycker Monica Libell.INGELA BJÖRCKKlassiskt exempel på antropomorfism – denjäktade vita kaninen i Alice i Underlandet.ill: john tennielLUM nr 3 | 2012 19

Djureni bokskogenVad finns det för gemensamthos författarna Aisopos, GeorgeOrwell, Kerstin Ekman, HermannHesse och Franz Kafka? Jo, alla harskrivit om djur, och alla är med iläslistan för den nyskapade kursen”Djuret i litteraturen”.– Djuren fyller många olika funktioneri fiktionens värld, säger docent Erik Zillén.Det är han som tillsammans medkollegan Elisabeth Friis står för kursen,som ges på kandidatnivå i ämnet litteraturvetenskap.– Kursen har varit mycket uppskattadav studenterna. De blev först överraskadeav ämnet, och sedan av hur mycket detfanns att läsa och diskutera på området!Det förekommer att litteraturens djurverkligen bara är djur, som när WernerAspenström skriver om ”den naturligahönan” och Torgny Lindgren lovordarkon Merabs skönhet. Men en vanli-gare funktion för berättelsernas djur ärden allegoriska. Djuren får illustrera olikamänskliga egenskaper i allt från LaFontaines fabler till Orwells Djurfarmen.Ett annat tema är experimentdjuren.Här har t.ex. H G Wells skrivit om monstersom skapats genom Frankenstein-aktigaexperiment i en 1800-talsvariant avdagens genteknik. Ännu ett tema är dubbelnaturenmänniska/djur, där människanstår för förnuftet och djuren för irrationalitet,instinkt och sexualitet. Tematförekommer bl.a. i Hesses Stäppvargenoch i Birgitta Trotzigs Ormflickan, därockså ”djurförvandling” ingår.– I sagor är det vanligt att människorförvandlas till djur. Eller tvärtom:att grodan som blir kysst av en prinsessaförvandlas till människa, säger Erik Zillén.Hans eget forskningstema är djurfableri både svensk och utländsk litteratur.INGELA BJÖRCKSkyddsvärd. foto: hung chung chihNågra djur är finare än andraIsbjörnar, pandor och bergsgorillor har blivit ”poster animals”,symboler för utrotningshotade djur som vi borde rädda. Menär det här synsättet bra för någon, ens för djuren själva? För närallt kommer omkring är det ju människan som gjort den hierarkisom sätter ”affischdjuren” överst och de fabriksuppfödda ”produktionsdjuren”underst – och människan själv allra högst.Om detta handlar ett avhandlingsprojekt av statsvetarenKurtis Boyer. Han vill göra en kritisk studie av det tänkande somger olika djurarter olika moralisk status. Frågan är om man gördjurvärlden som helhet en tjänst genom att välja ut vissa artersom högtstående och skyddsvärda, medan andra arter behandlassom rena råvaror.Råvara. foto: nagy melinda20 LUM nr 3 | 2012

mat eller lekkamrat?Fiktion än så länge – menvem vet, kanske verklighet iframtiden? Studenter på enkurs i Design and Animalshar gjort ett satiriskt förslagtill system där man skräddarsyren valp via webben ochsedan får den levererad frånen automat.Vad tar ni för valpeni automaten?Det finns design för djur, som betsel,sadlar, regnrockar och juvelbesattahundhalsband. Det finnsockså design med djurtema, somkattöge-reflexer och Jaguarbilar,och designade djur som seriefigureroch nya, trendiga hundraser. Och såfinns det design med djur i.– En grupp hade gjort kakor med hackadesyrsor i. De hade hittat ett recept pånätet och köpt ett hundratal syrsor frånett företag som säljer reptilmat, berättarforskaren Anna Petersson från Institutionenför arkitektur. Hon kan rapporteraatt syrsorna knastrade lite mellan tänderna,men att kakorna innehöll mycketchoklad och därför mest smakade somvanliga chocolate chip-kakor.Syrse-kakorna var ett av resultaten aven kurs om Design and Animals, somAnna Petersson gett tillsammans medprofessorn på samma institution Lars-Henrik Ståhl. Kursen gavs i höstas förmasterstudenterna i Industrial Design.Förutom föreläsningar och läsuppgifterskulle deltagarna också utveckla varsindesignidé på området.Idéerna visade sig bli lika mångsidigasom själva temat. En grupp föreslogskyddsärmar av ett mer hundtands-vänligtmaterial för dem som tränar polishundaratt bitas. En annan grupp villeöka ungdomars naturintresse genom enmobil-app med information och spel omdjuren i skogen. En tredje föreslog förpackningarmed djurdesign: bikakeformadehonungsburkar och juverformademjölkpåsar att hänga i kylen. Deras slutligaförslag blev en sköldpaddsinspireradväska med slagtåligt och töjbart yttre,där sexkantingarna i ”skalet” kunde tänjasut från varandra.En fjärde grupp la fram ett proffsigtutformat förslag till den jäktade affärsresenären,som erbjöds att hämta ut endesignad valp ur en automat på flygplatsen.Valpen skulle på förhand beställaspå en hemsida där storlek, öronform ochsvanslängd kunde anpassas till kundensönskemål.– Förslaget var en kritisk kommentartill dagens trend med småhundar sommodeaccessoarer. Och att köpa levandevarelser per automat förekommer faktiskt:man lär kunna köpa levande krabborpå det sättet i Asien. Så idén var ominte realistisk, så tyvärr inte heller heltorealistisk, menar Anna Petersson.INGELA BJÖRCKLUM nr 3 | 2012 21

1997 uppmärksammadesRaoulWallenbergs humanitäraarbete påett frimärke i USA.Wallenberg– varumärke för svenskt hjältemodHistorien förvandlar minnet avRaoul Wallenberg. Länge var hansnamn förknippat med svensk diplomatisoförmåga att hävda sig motSovjetstaten. Vid årets 100-årsjubileumär det snarare hans gärning änhans öde som lyfts fram. Raoul Wallenberghåller på att bli ett starktvarumärke för svenskt hjältemod.Det menar Ulf Zander som nyligenskrivit en bok om Wallenbergs försvinnandeår 1945.Historikern Ulf Zander har skrivit en bok omRaoul Wallenberg, som skulle ha fyllt 100 år iår. foto: ulrika oredssonHistorikern Ulf Zander har tillbringatåtskilliga månader i Regeringskanslietsarkiv där UDs handlingar om RaoulWallenberg finns förvarade. Där har hangått igenom material – allt från invigningarav monument till brev som RaoulWallenbergs syster, Nina Lagergren, harskrivit till makthavare i både öst och väst.Hur kan man då sammanfatta svenskamyndigheters hantering av fallet Wallenbergunder de 67 år som gått sedanhan försvann?– UD kan kritiseras för många misstaginledningsvis, säger Ulf Zander.Bland annat tog det lång tid innan managerade. Wallenberg försvann den 17 januari1945 då han skulle träffa sovjetiskamilitärer. När den svenska diplomatkåreni Budapest återvände till Sverigevid krigsslutet hade Wallenbergs föräldrarännu inte fått reda på att deras sonvar försvunnen, trots att han varit bortai flera månader.Ulf Zander menar att man delvis kanurskulda senfärdigheten med hur det sågut i Europa vid krigsslutet. Det var en väldigtkaotisk tid. Folk försvann.Ett ödesdigert misstag gjorde Sverigesambassadör i Moskva vid sin förstaaudiens om Wallenberg hos Stalin. Ambassadörensa att han själv inte troddeatt Wallenberg fanns i livet och missadedärmed en unik möjlighet att sätta presspå ryssarna.– Vi svenskar var helt enkelt räddaför Sovjetstaten, säger Ulf Zander. Näramerikanska diplomater erbjöd oss hjälpi förhandlingarna avböjde vi av rädsla föratt det skulle tolkas som att vi tog ställningi det kalla kriget.Att Raoul Wallenberg egentligen intetillhörde diplomatkåren utan befann sigi Budapest på uppdrag av amerikanernakan också, enligt Ulf Zander, ha bidragittill diplomatkårens ljumma engagemangför hans fall.Ulf Zander har sett hur engagemangetför Wallenberg har gått i vågor. 195622 LUM nr 3 | 2012

och 1965 gjordes regeringsutredningaröver hans försvinnande. Vid dessa tillfällenökade intresset för honom, för attsedan åter minska. Riktigt stort intresseväckte fallet Wallenberg dock inte förränden amerikanska TV-serien ”Förintelsen”sändes i slutet av 70-talet. RaoulWallenberg fanns visserligen inte med irollsättningen, men TV-serien upprörde.Och folk letade efter en hjälte, en motpoltill all ondska.– Här fick omvärlden verkligen uppögonen för Raoul Wallenberg, berättarUlf Zander. Några år senare gjordes TVserienom honom: ”Wallenberg – en hjälteshistoria”.En annan händelse som åter förde uppRaoul Wallenberg på dagordningen varnär den sovjetiska ubåten U137 gick pågrund i Blekinges skärgård hösten 1981.Många som engagerat sig i fallet Wallenbergförsökte förgäves övertala svenskaregeringen att inte släppa besättningenförrän de lämnat besked om vad somhänt med honom. Men ända fram tillmurens fall år 1989 var det tyst diplomatisom gällde.Efter murens fall blev Wallenbergärendetåter aktuellt på UD. Då gjordesen gemensam rysk-svensk utredning somenligt Ulf Zander inte kom fram till såmycket nytt.– Förmodligen stämmer den uppgiftsom kom fram redan på 60-talet, attWallenberg dog 1947 i Ljubianka-fängelset,säger han.I år är det hundra år sedan Raoul Wallenbergsfödelse och hans namn är högaktuelltigen. Inför firandet har bland an-tRaoul Wallenbergdra utrikesminister Carl Bildt slagit fastatt jubileet inte ska handla om Wallenbergstragiska öde utan om hans hjältemodigagärning.Ulf Zander tolkar det som att ”falletWallenberg” nu håller på att ändra karaktär:Från att tidigare ha varit intimtförknippat med ett svenskt diplomatisktmisslyckande så är det nu bilden av ensvensk hjälte som vi arbetar på att bli förknippademed.– Man kan säga att Raoul Wallenberghåller på att försvenskas, säger Ulf Zander.Tidigare har det varit mest amerikanerna,som ju var hans uppdragsgivarei Budapest, som lyft fram Wallenbergshjältemod. Nu försöker vi ta åt oss vår delav äran för den svenske hjälten.Ulrika OredssonUlf Zanders bok ”Förintelsens röda nejlika”pryds av konstverket R.W. av Ulla Kraitz.Raoul Wallenberg tjänstgjorde på svenska ambassaden i Budapest vid krigsslutetmen var i själva verket där på uppdrag av en amerikansk krigsflyktingbyrå. Hanhade blivit handplockad för att hjälpa judar att undkomma deportering till Hitlersförintelseläger. Med hjälp av svenska skyddspass räddade han tiotusentals judar.Den 17 januari 1945 försvann han då han skulle möta sovjetiska militärer. Detsista man vet med säkerhet är att han fördes till Sovjetunionen tillsammans medsin ungerske chaufför.Namnkunnigaföreläser tillWallenbergsminneI april gästas universitetetav många kända högtuppsatta personer somarbetar eller har arbetatmed mänskliga rättigheterinom bland annat FN ochEU. Bland föreläsarna finnsKofi Annan, Margot Wallström,Thomas Hammarberg,FN-kommissionärenför mänskliga rättigheterNavi Pillay med flera.Regeringen har beslutat att uppmärksammaRaoul Wallenberg,som i år skulle ha blivit 100 år,med olika evenemang och aktiviteter.I Lund högtidlighålls hansminne av Raoul Wallenberginstitutetsom sedan 1984 har lånathans namn i arbetet för att främjaoch undervisa om mänskligarättigheter. Den 24 april hålls föreläsningarpå temat ”Mänskligarättigheter och individens ansvar”i universitetsaulan. Dagendärpå hålls en paneldebatt medrubriken ”Prevent, protect andpunish” på Kulturen.Bland de inbjudna gästernafinns förutom ett antal ambassadöreräven Raoul Wallenbergssyster Nina Lagergren och HannaRosenbaum, president Obamassärskilda rådgivare i frågor somrör antisemitism.Se hela programmet på RaoulWallenbergsinstitutets hemsidawww.rwi.lu.se. Biljetter tillhandahållsvia UPF. Mer informationfinns på www.upflund.seLUM nr 3 | 2012 23

Else Lytken och Lene Bryngemark spanar in kolossen i underjorden. Båda arbetar vid ATLAS experimentstation på CERN, fast i två olika projekt.– Varje gång jag håller kurs för studenterna i Lund har det hänt något nytt inom partikelfysiken, säger Else Lytken.de har klippkorttill cernFlera forskargrupper från Lunds universitet deltar i det globala arbetet påCERN, världens största anläggning för grundforskning. Med hjälp av de minstapartiklarna försöker forskarna lösa universums största gåtor. Häng med påjakten efter mörk materia och okända partiklar. I detta och nästa nummer avLUM får vi följa lundaforskarnas arbete.24 LUM nr 3 | 2012

lundaforskare på cernSöker svaret på den mörka materians gåtaEndast fyra procent av universumbestår av materia som vetenskapenkänner till. Resten, 96 procent, äroutforskat och kallas för mörk materiaoch mörk energi. Else Lytkenfrån Fysiska institutionen är enav dem som letar svar på vad denmörka materian egentligen är.Det går snabbt att färdas de hundra meternarakt ner genom den schweiziskaberggrunden. Utanför de grova hissdörrarnaväntar CERNs kronjuvel i underjorden,den flera mil långa tunnel i vilkensmå protoner kan fara fram i nästan ljusetshastighet. För tillfället är protonstrålenavstängd, anläggningen kräver teknisktunderhåll och uppgradering, ochdärför kan LUMs utsända få en unik visningnere vid den berömda acceleratorringen.– Jag gillar verkligen detta att kunnagöra experiment, säger Else Lytken ochtittar nöjt ut över själva experimentstationensom i sin symmetriska uppenbarelseframstår som ett metalliskt konstverknere i tunnelschaktet.Experimentstationen heter ATLASoch huserar flera hundra forskningsprojektmed totalt 3.000 personer inblandade.Den 30 meter höga och 60–70 meterlånga pjäsen går inte att överblicka frånåskådarplatsen. Ändå känns det som attman nästan kan se rakt in i dess hjärta,det vill säga den punkt där acceleratorringenstvå protonstrålar kan mötas föratt kollidera mot varandra med ofattbarenergitäthet. Med hjälp av kollisionernaförsöker forskarna ta reda på mer omhur materian är uppbyggd och vilka fler,okända partiklar som kan finnas utöverde kvarkar och andra byggstenar somhittills hittats – allt för att bidra till förståelsenav hur universum är uppbyggt.Och det finns uppenbarligen en heldel att utforska på den fronten. Galaxernaute i rymden roterar som om det finnsbetydligt mer materia än vad vi kan se. 23procent av universum uppges vara mörkmateria, och 73 procent är mörk energi.Endast fyra procent är det vi idag kanse och mäta. 2011 års Nobelpris i fysikhandlade om just kopplingen till mörkenergi, som anses vara det som får universumatt ständigt accelerera i sin pågåendeutvidgning. Mörk energi är ingetsom Else Lytken forskar på, men däremotmörk materia.– Den mörka materian är inget mystiskt.Det är sannolikt en partikel som viinte sett än, något neutralt laddat som vägermycket, säger Else Lytken.Hennes intresse för partikelfysik börjademed fascinationen över universumoch de riktigt stora frågorna. Intressetledde vidare från astronomins rymdobservationertill partikelfysikens renodladeexperiment i jakten på de minstabeståndsdelarna. Nu är hon biträdandelektor vid Fysiska institutionen, på avdelningenför partikelfysik. En gång imånaden lämnar hon arbetsplatsen påProfessorsgatan i Lund för att besökaCERN. På CERN leder hon en gruppforskare från världens alla hörn, mellan20 och 30 personer är de i gruppen.I april är det åter dags för hennes forskargruppatt få återuppta jakten på okändapartiklar. Då kör nämligen CERNigång protonkollisionerna igen i acceleratorringen.Och då hoppas Else Lytkenpå oväntade fynd. Inom vissa av de andraprojekten vid ATLAS letar forskarna efterden omtalade Higgspartikeln som skabekräfta fysikernas så kallade standardmodell(se artikel på nästa sida), men detgör inte Else Lytkens gäng.– Nej, jag hoppas på något helt oväntat!Som experimentalfysiker hoppasman alltid på något fynd som överraskarde teoretiska modellerna, säger honmed ett leende.text & foto: Lena Björk BlixttCERNForskare från Lunds universitet driverprojekt vid tre olika experimentstationerpå CERN. Experimentstationernakallas ATLAS, ALICE och ISOL-DE. ATLAS och ALICE ligger längsCERNs största acceleratorring, den27 kilometer långa LHC-ringen (LargeHadron Collider), som sträcker sigöver nationsgränsen mellan Frankrikeoch Schweiz. ISOLDE ligger anslutentill en av de mindre acceleratorringarnastrax bredvid CERNshuvudanläggning.CERN ligger utanför Genève pågränsen mellan Schweiz och Frankrike.På CERN är sammanlagt 2.400personer anställda (huvudsakligenTA-personal), och dessutom tillkommerde 10.000 användarna, forskarefrån olika universitet, som utnyttjaranläggningen.CERN bygger och driver acceleratorringarna;forskarna utvecklar ochdriver experimentstationerna. Huvudsakligenär det protoner som accelereraspå CERN, men en kortaretid varje år byts den ingrediensen utmot tunga atomkärnor.tAtomer, kvarkaroch gluonerAtomer består av atomkärnor ochelektroner som far runt kärnorna.Atomkärnorna byggs upp av protoneroch neutroner. Dessa byggstenarbestår i sin tur av ännu mindredelar, nämligen kvarkar ochgluoner. Storleksskillnaden mellanen atom och kvarkarnas värld ärrelativt sett samma som mellan enmänniska och ett virus.LUM nr 3 | 2012 25

Professor Torsten Åkesson harsuttit i ledningen för ATLAS i nioår och har även varit styrelseordförandeför CERN. Hemma i Lundär han föreståndare vid avdelningenför partikelfysik.– Om Higgspartikeln finns så hittarvi den på CERN under 2012. Det menarTorsten Åkesson, fysikprofessori Lund och en av initiativtagarna tillCERNs största forskningssatsning,experimentstationen ATLAS.övertygad– Om Higgspartikeln finnsså hittar vi den under 2012Torsten Åkesson låter förvånansvärt säkernär han uttalar sig om jakten på denomtalade Higgspartikeln. Före det pågåendedriftstoppet fick forskarna i december2011 fram data som tydde på att manvar Higgspartikeln på spåren. I april skaprotonkollisionerna i acceleratorringenstarta igen och då hoppas forskarna påresultat som bevisar partikelns existens.– Det här året blir jätteviktigt. Om viinte stöter på tekniska problem så kommervi att se Higgspartikeln om denfinns, säger Torsten Åkesson.Men varför denna jakt på en litenokänd partikel? Varför är Higgspartikelnså viktig? Torsten Åkesson förklarar attutan Higgspartikeln fungerar inte Standardmodellen.Standardmodellen är denteori (naturlag) som fysikerna använderför att beskriva världen. Och för att teorinska gå ihop måste det finnas ytterligareen typ av partikel med en viss massa,nämligen Higgspartikeln.Torsten Åkesson förklarar samtidigtatt forskarna idag tror att Standardmodellenbara är en del i en större teori som26 LUM nr 3 | 2012

lundaforskare på cernHärifrån styrs experimentstationen ATLAS.beskriver världen. Standardmodellenhandlar ju enbart om den materia somvetenskapen känner till. Insikten om attdet mesta av universum istället består avokänd mörk materia och mörk energi (seartikel på sidan 25) gör partikelfysikentill ett ännu större äventyr.– Vi vet inte vad mörk materia är, vihar bara gissningar. Kanske kan vi produceradet här vid CERN och upptäckadet i ATLAS, säger Torsten Åkesson.Higgspartikeln och mörk materia ärbara några av de frågor som man försökerhitta svar på i de många forskningsprojektenvid ATLAS. Finns det fler krafterän de fyra kända? Kan det finnas extrarumsdimensioner än de tre som människanuppfattar? Och hur små byggstenarbestår världen av egentligen – finns detnågot som är mindre än kvarkarna? Enperson som är redo att kasta sig ut i dettaäventyr är Lene Bryngemark, ny lundadoktorandmed Torsten Åkesson som huvudhandledare.Hennes uppdrag är attförutsättningslöst undersöka vad somkan tänkas dyka upp ur den allra mestenergirika miljön som skapas vid protonkollisionerna.– Det handlar om en bred sökningmot ny fysik, utan någon särskild modellatt kolla mot, berättar hon entusiastiskt.text & foto: Lena Björk BlixtVad skiljer CERN från ESS?Vad skiljer egentligen CERN frånde kommande verksamheterna ESSoch MAX IV? Behöver lundaforskarnafortsätta att åka till CERN närdet kommer att finnas nybyggdaacceleratoranläggningar runt husknuten?CERNs största acceleratorring,LHC, använder samma råvara försin verksamhet som ESS kommer attgöra – i båda fallen är det protonerfrån vätgas som ska accelereras uppi nästan ljusets hastighet. På CERNlåter man protonerna kollidera motvarandra för att se vilka beståndsdelarman kan hitta i protonernas inre.Det är inte vad man kommer att göravid ESS. Där ska man istället låta enprotonstråle med lägre energi kollideramot ett tungt ämne, ett strålmål,för att få loss neutroner från strålmålet.De frigjorda neutronerna ska manpå ESS sedan använda som ett slagsmikroskopfunktion för att genomlysaoch undersöka olika saker, inomallt från arkeologi till medicin.– Det är alltså ett helt annat forskningsområdeän vårt. Vi kommerinte att kunna utnyttja ESS för vårforskning, säger fysikprofessorn TorstenÅkesson, verksam i en av de treCERN-anknutna forskargruppernafrån Fysiska institutionen.Däremot finns det vissa andraforskningsprojekt vid CERN somskulle kunna utföras på ESS istället.I en del experiment på CERN, vidISOLDE-stationen, låter man nämligeninte protoner kollidera mot protonerutan istället får protonerna kollideramot ett tungt grundämne, ettstrålmål, precis som vid ESS. Vidkollisionen frigörs neutronerna samtidigtsom det skapas restprodukteri form av exotiska, kortlivade atomkärnor.Det är just sådana kortlivade,exotiska atomkärnor som forskarnavid ISOLDE-stationen på CERNvill studera (se artikel i nästa LUM).– Inom vår forskning är det alltsåsamma princip som vid ESS mensyftet är omvänt, kan man säga. VidESS är man intresserade av neutronernamedan vi är intresserade av restprodukterna,förklarar Joakim Cederkäll,professor i kärnfysik och verksam i enav de övriga två CERN-anknutnaforskargrupperna från Fysiska institutionen.Han konstaterar att hans forskargrupplika gärna skulle kunna bedrivasin forskning på ESS som påCERN. Dialog kring detta har ocksåstartat.– Vi skulle gärna vilja att ESS kange oss den här möjligheten att användade kortlivade atomkärnorna, sägerJoakim Cederkäll.Torsten Åkesson konstaterar förövrigt att utmaningarna att byggaESS har stora likheter med när manbyggde ATLAS experimentstationpå CERN; det är projekt av sammastorlek och som byggs i internationelltsamarbete. Han menar att detockså finns ett stort behov av erfarenhetsutbytemellan ESS och CERNeftersom båda behöver utvecklahögintensiva protonstrålar. Därförfinns det ESS-personal stationeradpå CERN.Men MAX IV då? Hur ser likheternamed CERN ut där? På MAXlabanvänds inte protoner som råvarautan där är det istället elektroner somaccelereras. Däremot bestod strålarnai CERNs tidigare största acceleratorav elektroner och antielektroner,så MAX-lab har därför ändå anledningatt utbyta erfarenheter medCERNs acceleratorexperter.Lena Björk BlixtLUM nr 3 | 2012 27

alumnextraKerstin Skjefstad är universitetetsvästligaste utpost genom LundUniversity Foundation med kontori Los Angeles.Lunds kvinnapå plats i L.A.Sedan januari har stiftelsen LundUniversity Foundation, LUF, ett egetbemannat kontor i Los Angeles.– Mitt uppdrag är att hittaexterna finansiärer för att stärkaforsknings- och utbildningsverksamhetenvid Lunds universitet.Kan jag dra in en halv miljon kronorhar jag gjort ett bra jobb, sägerKerstin Skjefstad, som är stiftelsenskvinna i L.A.När LUM träffar henne är hon i Lund föratt träffa nyckelpersoner inom universitetsfundraising och Externa relationer.Lund är hemmaplan såtillvida att honhar en examen från Ekonomihögskolanmed fokus på marknadsföring. En utbytestermini Singapore och anställning påSvensk-Amerikanska Handelskammareni San Diego finns också med i bagaget.Sedan årsskiftet arbetar KerstinSkjefstad på LUF:s kontor i Los Angeles.Tjänsten, liksom hela verksamhetenvid Lund University Foundation, är heltfinansierad via donationer och välgörenhetsarbete.– Jag förväntas bidra till en långsiktigstrategi för stiftelsens verksamhet samtutveckla alumn-nätverket för före dettaLundastudenter i USA. Jag har ocksåett tydligt, eget insamlingsmål – 50.000dollar under mina sex månader.Ordförande för Lund UniversityFoundation är Göran Eriksson. Den somkan sin Lundahistoria vet att han tidigarevarit ordförande för Lunds Studentkår.Han satt också med i karnevalskommittén1982 innan han började jobba som företagarei Los Angeles.– Som arbetande ordförande för LundUniversity Foundation är målet att öppnadörrar till svensk-amerikanska nätverkoch bygga upp en fungerande organisationså att vi kan attrahera donationer tillLunds universitet, framför allt från lundaalumner.Målet är att dra in knappt enmiljon kronor under 2012, säger han.Den stora skillnaden mellan svenskoch amerikansk alumnverksamhet ärmentaliteten, menar både Göran Erikssonoch Kerstin Skjefstad.– I USA ses universitetstiden som livetsstörsta investering och man är väldigt stoltöver sitt universitet. Som före detta studentvill man gärna behålla kontakten ochge något tillbaka när man börjar jobba.Göran Erikssonär ordförandeför Lund UniversityFoundation.Kerstin Skjefstad tror att utvecklingeni Sverige går åt samma håll.– Ska svenska universitet kunna konkurreramed de bästa och ligga i forskningsmässigframkant behöver vi attraherakapital från både framgångsrikaalumner och filantropiska donatorer, sägerhon.På frågan om det finns så många potentielladonatorer att det motiverarett kontor i Los Angeles svarar KerstinSkjefstad att USA-verksamheten är heltfinansierad genom donationer.– De pengar vi lyckas attrahera frånolika finansiärer hamnar därför direktpå pluskontot för Lunds universitet. Ochska vi bli bättre som universitet måste viockså våga satsa och våga prova nya vägar,säger hon.Text & foto: JOEN GARSÈN28 LUM nr 3 | 2012

Ny alumnkoordinatorska jobba på internationell arenaMed 25.000 alumner och tio procentav dessa utomlands, satsar Lundsuniversitet nu på en förstärkning avde centrala alumnkoordinatorerna.Det är Karen Paulson från Kaliforniensom vid sidan om MagnusLindqvist börjat jobba med särskiltde internationella alumnerna.– Jag får fortfarande e-mail frånmitt gymnasium och så klart ävenfrån mitt universitet, UCLA, sägerhon – och bekräftar den starkaalumntraditionen vid amerikanskalärosäten.Karen Paulson är en del av den internationellasatsningen som görs på Externarelationer och som bl.a. går ut på attstärka kontakterna med och mellan såvälstudenter som före detta studentervid Lunds universitet som nu finns utomlands.Hon ser sig själv som en katalysatoroch menar att hennes huvuduppgiftär att underlätta för internationellaalumner att hitta varandra.– När de väl gjort det så är min tankeatt de ska klara resten själva. Att de skabörja nätverka och vara behjälpliga inomvarandras branscher och yrkeskategorier,säger Karen Paulson på hygglig svenska.Hon kom till Lund första gången 2007som utbytesstudent via LUs äldsta utbytesprogram,Californiaprogrammet. Detblev kärlek vid första ögonkastet.– Jag älskar Lund, och det var dessutomett jättebra program.Redan 2009 var det dags igen sommasterstudent på applied cultural analysis(MACA), och sedan dess har honhållit sig kvar i Lund.På Externa relationer vid LU arbetarKaren Paulson nu främst med att arrangeraalumnevents i samband med attandra inom LU – exempelvis universitetsledningen,fundraising eller de internationellastudentrekryterarna – ger sigut i världen.– Vi hakar på och ordnar mingel ochföreläsningar och hoppas att det ska spridastill alumner på plats där, via alumnnät,sociala medier eller muntligen.I höstas arrangerades tre sådanaevents i USA – det ena i Stanford ihopmed Svenska institutet, och de två andrai Los Angeles och New York tillsammansmed LUs fundraisingavdelning. ILos Angeles arrangerades alumneventeti samband med ett lundaseminarium omförpackningsteknik och ekologi.– Alla arrangemangen drog mycketfolk och vi hade också med Handelskammarenoch Svenska konsulatet på etthörn, berättar Karen Paulson.I vår planeras liknande events i Bangkok,Istanbul och Washington. KarenPaulson har också planer på ett internationelltkalendarium på nätet och ett regelbundetnyhetsbrev ”alumnnews”.Text & foto: Maria Lindhfotnot: Se även Hallå-intervjun medden 25.000:e alumnen på sid 40.Karen Paulson älskar Lund och om hongår tillbaka till 1800- talet hittar honsvenska släktingar på pappas sida.LUM nr 3 | 2012 29

alumnextraNytt mentorsprogram på gång för journaliststudenterNu drar Samhällsvetarkåren igångnya mentorsprogram – ett somenbart riktar sig till journaliststuderandeoch ett för samhällvetare iallmänhet.– Studenter som läser pol mag-programmetoch psykologi har hittills visat störstintresse för att få en mentor, säger MalinRundstedt, projektansvarig för de nyasatsningarna.Förebild är den Diplomatiska klubbensom Utrikespolitiska föreningen driver.Här erbjuds sedan några tillbaka kontaktermed diplomat eller annan tjänstemani internationell organisation.Den mentor som anmäler sig till Samhällsvetarkårensprojekt binder sig för attunder 40 veckor stötta, vägleda och diskuterakarriär med adepten. I utbyte fårmentorn en chans att återknyta kontaktmed sitt gamla lärosäte och dessutom enuppdatering om vad dagens studenterkan och inte kan.Mentorsprogrammet erbjuds åt studentersom börjar närma sig slutet av utbildningen.De blivande journalisternakopplas givetvis samman med yrkesaktivainom journalistkåren. Övriga samhällsvetarematchas inte nödvändigtvissamman med någon som har läst exaktsamma ämnen som de själva.– Framför allt är vi ute efter mentorersom har nått en bit i karriären och somkan ge tips och råd om hur man tar sigfram i yrkeslivet, säger Malin Rundstedt.text & foto: Ulrika OredssonIntresserad av att bli mentor? Kontakta Samhällsvetarkårenpå http://studentlund.se/samvetet/Malin Rundstedt är projektansvarig för denya satsningarna.BENCHMARKINGMedia-Tryck har nyligen deltagit i enbenchmarkingjämförelse mellan interntryckeriervid svenska universitet och högskolorutförd av Ernst & Young.Granskningen omfattade kostnad för ett par huvudproduktersamt serviceinnehåll och nöjdkundmätning.I jämförelsen kom Media-Tryck ut som överlägsen etta!Givetvis slår vi oss inte till ro med detta utan fortsätter jobbaför att utveckla vår service till dig som kund.MEDIA-TRYCKInterntryckeriet vid Lunds universitetSölvegatan 14, hus ITel: 046-222 91 76www.lu.se/media-tryck30 LUM nr 3 | 2012

En modell för att underlätta gränsöverskridande samarbeten kan vara atttänka på att vårda kulturer och öppna gränser, skriver Magnus Fontes,professor i matematik. Han påpekar att en sund blandning av skepticismoch välvillighet alltid krävs om det vi gemensamt odlar ska växa – såvälvid kunskapsodling som för annan mänsklig aktivitet.Konsten att vårda kultureroch öppna gränsergästkrönikanDet är ett vågspel att formulera tankar. Dåvi gör det överräcker vi en modell av verklighetenoch önskar att mottagaren skallförstå den och godta att diskutera utifrånden. En skicklig retoriker erbjuder åhörarna verkningsfullatankemodeller som leder dem i den önskaderiktningen. Inom vetenskapen bygger man precisaoch generellt användbara modeller för att analyseravår omvärld. Statistikern George E. P. Box skrev ”allmodels are wrong, but some are useful” och då tänktehan ändå i första hand på statistiska modeller somanvänds inom just det avgränsade område de är konstrueradeför att täcka. Många problem uppstår, inteminst i mellanmänsklig kommunikation, då vi applicerarmodeller inom områden de ursprungligen intealls är tänkta för. Detta hindrar oss inte ifrån att oförskräcktgöra just detta. Det görs hela tiden och det kanvara både väldigt användbart och väldigt underhållande.Det är dock uppenbart att en sund blandning avskepticism och välvillighet alltid krävs av alla ingåendeparter om det vi gemensamt odlar skall växa. Dettagäller såväl för kunskapsodling inom akademin somför annan mänsklig aktivitet.Det av Cicero använda begreppet cultura animi(själslig odling) omformades av lundaprofessorn SamuelPufendorf till vitae cultura (livets odling) som ensamlingsterm för alla de konstruktioner som en gruppmänniskor kollektivt använder sig av för att övervinnade svårigheter som omvärlden ställer dem inför.Kultur har sedan utvecklats till ett omfångsrikt begreppoch vi kan idag tala om kulturen inom en forskargrupp,inom ett universitet, inom ett företag ellerinom vilken annan grupp som helst. Till en del så ären kultur just en modell som gemensamt används aven bestämd grupp människor för att förstå och förklaravärlden. Olika kulturer bidrar givetvis i olika om-fattning till att även förbättra världen och människorsvillkor och en del kulturer är, mätta mot dessa mål,kanske inte värda att vårda. Diversiteten berikar dockanalysen av verkligheten och diversiteten är värd attvärna. Detta är sant för mångfalden av modeller ochkulturer både inom och utanför vetenskapen.En stor förmån för dem som arbetar inom akademinär att den ger tillgång till en vetenskapsbaseradkultur som skär”Akademin är en stabiliserandesamhällsfaktor som på dettasätt genom sin blotta existensi någon mån bidrar till attförbättra världen.”över nationsgränser,etniskagränser och andrakulturellagränser. Akademinär en stabiliserandesamhällsfaktorsompå detta sätt genomsin blotta existens i någon mån bidrar till att förbättravärlden. Även om man inom akademin harmånga av sina arbetskamrater utspridda kring jordensalla hörn så är den fysiska närmiljön viktig och det är idenna närmiljö som mycket av Lunds attraktionskraftligger. I Lund har man alltid forskningsintensiva företagoch världsledande experter inom en stor mängdvetenskapsområden på gångavstånd. Denna närhethar främjat interkulturella utbyten och den har bidragittill de framgångar som Lunds universitet har haft.Lunds närområde är dock hela Öresundsregionen ochden rymmer många ytterligare möjligheter till olikatyper av gränsöverskridande samarbeten. En övergripandemodell för att underlätta för dessa kan vara atttänka på att vårda kulturer och öppna gränser.Magnus FontesProfessor i matematik vid LTHfoto: kennet ruonaLUM nr 3 | 2012 31

Vi inreder alla rum!Välkommen till vårt inredningshus i Malmö.Här hittar du inredning för arbetsplatsens alla rum. Miljöer skapade med hjälp avett stort antal samarbetspartners som kompletterar Kinnarps varumärke.Allt från mattan på golvet till lampan i taket.Ergonomi börjar med bra planering. Utmaningen ligger i att effektivtanvända allt utrymme till fördel för de anställda. När du köper inredningav oss ingår det att vi besöker dig och hjälper till med förslag på olika lösningar.Vill du veta mer?Kontakta oss gärna så berättar vi mer om vårt breda produkt- och serviceutbud.Telefon 040 - 14 34 20 alternativt via mail info@malmo.kinnarps.seVälkommen!Kinnarps Interior MalmöÖ. Hindbyv. 63, Malmö. Tel: 040- 14 34 20info@malmo.kinnarps.se,www.kinnarpsinterior.se/malmo32 LUM nr 3 | 2012

insändareFörolämpande lång väntan på installationprofessorsinstallation. I respektivetio och femton år har vi jobbat här iLund som lektorer. Äntligen, efter ett årsbehandlingstid, fick vi 2011 våra befordringarsom professorer. Man hade därförönskat att LU därmed ville skyndapå med det offentliga erkännande vi förtjänari form av professorsinstallationensom äger rum i oktober och i mars. Dettaär en liten ceremoni på ett par timmar,ett program, några fotografier, några taloch musik. En tradition som är lätt attorganisera.Till vår besvikelse hann man inte bjudain oss till installationen i slutet på oktober,men varför inte heller till professorsinstallationenden här terminen då?Vi blev tvungna att själva fråga ledningendå vi inte blev kontaktade omdetta. Då fick vi svaret: Nej, universitetetsledning kunde inte inkludera oss idenna lilla ”erkännes-ceremoni” trots attdet är sex och nio månader efter det att viblev promoverade. Vi får vänta tills septembereller oktober – alltså hela två årefter att vi har ansökt och över ett år eftervi blev befordrade! Professorserkännandeär tydligen en mycket låg prioritet här påvårt ”världsklassade” universitet.Här på LU lär man sig att tolka ”signaler”.Signalen som ledningen nu skickarut till oss är att universitetet inte är villigaatt organisera en lämplig ”erkännesritual”för oss som anställda. Tänk omnya kandidater eller nya fil.dr. skulle väntaett helt år på sin promotion. Det skulleha blivit högljudda protester.Men när det gäller oss lärare som faktisktproducerar dessa kandidater ochdoktorer, ja då kan det gärna vänta, intebara ett halvår, utan till dess att universitetetanser det vara ”passande” att organi-sera den två timmar långa installationsceremonin.Allvarligt talat... Hur svårtkan det vara?Universitetsledningen älskar att prataom ”excellence”, om kvalité, om omsorgför sina medarbetare. Fina ord. Men ordmåste backas upp av handling. När detgäller de lärare som har jobbat längst ochhar fått ett högsta erkända ansvar i formav en professorstitel, då skickar ledningendock en annan signal: ”Vi har inte tidmed Er”.Detta är inte bara tråkigt, pinsamtoch slarvigt. Det är en förolämpning. Tyvärrär det också en indikator för värdetsom Lunds universitetsledning tillmätersina anställda.Mina O’Dowd,professor i pedagogikSteven Sampson,professor i socialantropologiSVAR: – Vi har inte varit tillräckligt förutseendeprofessorsinstallation. Till MinaO’Dowd och Steven Sampson samt eventuelltandra som ännu inte haft möjlighetatt installeras som professor vid Lunds universitetTack för Ert brev och för att ni gjortoss uppmärksamma på att det tar alldelesför lång tid innan ni och andra kaninstalleras som professor. Det är i högstagrad ett förbiseende av oss i universitetsledningensom vi tar fullt ansvar för.Antalet som befordrats har ökat dramatisktunder 2011 och det borde vi ha insett.År 2009 befordrades 31 professorer,2010 35 professorer och 2011 befordrades63 professorer. Under 2012 har t.o.m.vecka 9 redan befordrats 20 professorer.Till det kommer även extern rekryteringav professorer. Den stora ökningen hängersamman med autonomi reformen sominnebar att nya villkor för anställningarinfördes under 2011. Vi i universitetsledningenborde naturligtvis ha insett konsekvensernaav dessa förändringar ochkom municerat med övermarskalk CarinBrenner så att hon redan under 2011kunde planerat för och vi ha genomförtflera tillfällen för installation av professorer.Vi ber om ursäkt för att vi inte varittillräckligt förutseende.Som en följd, bland annat av ert brevoch att frågan lyfts i rektors ledningsråd,har vi för hösten planerat för två installationstillfällenoch planerar nu för ytterligaretillfällen även under 2012 (ommöjligt) och under 2013 till dess att väntelistanär avverkad. Vi kommer att nogaövervaka hur många som väntar på attinstalleras och hur länge de får vänta.Vi beklagar och ber om ursäkt för att nibåda och andra medarbetare drabbats avlånga väntetider till universitetets högtidligainstallation av professorer. Vi villinget hellre än hedra er och visa den uppskattningsom vi känner för de insatserni gör för Lunds universitet. Hoppas attni kan ha överseende med att vi brustiti att förutse behovet av fler tillfällen förinstallation av professorer.Per Eriksson, RektorIngalill Rahm Hallberg, ProrektortSkriv till LUM! E-post: LUM@rektor.lu.se Adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund. Internpost: Hämtställe 31.LUM nr 3 | 2012 33

okenSvensk ekonomi– en kaninSveriges ekonomi bör liknas vid en kanin:föga utrotningshotad och ganska anpassbar.Det menar nationalekonomen AndreasBergh, som tillsammans med MagnusHenrekson skrivit Varför går detbra för Sverige? (Fores). Det svar de pekarpå är framför allt 20 års reformarbeteav flera regeringar.Litterär turismTurism med koppling till litterära verk ären ökande verksamhet. Man kan åkabuss runt Ystad i Wallanders fotspår,lösa mordgåtor med Agatha Christie, besökaAstrid Lindgrens värld i Vimmerbyoch vandra i Daphne du Mauriers miljöeri Cornwall. Etnologen Carina Sjöholmfrån Campus Helsingborg analyserar lustenatt resa i litterära spår, och hur denutnyttjas, i Litterära resor (Makadam).Media-Tryck billigastbland universitetstryckeriernatryckning. Lunds universitetsMedia-Tryck är det mest effektivaoch billiga tryckeriet bland universitetstryckeriernai landet. Detvisar en jämförande undersökningsom LU Service låtit Ernst & Younggenomföra.– Det är vi väldigt glada över,säger Dan Sjöholm, servicechef påLU Service.I den så kallade benchmarkingen harkostnader, service och andelen nöjdakunder jämförts mellan sex olika lärosätenstryckerier. När det gäller kostnadernasticker Media-Tryck ut som den överlägsetbilligaste.Enligt rapporten kostar en trycktsida 22 öre på Media-Tryck medan närmastekonkurrent hamnar på 53 öre.I undersökningen har Ernst & Youngjämfört kostnaderna för två olika huvudprodukter– böcker och kompendiersamt storformatstryck. Böcker och kompendierär Media-Trycks huvudsakligasysselsättning och att man kan hålla sålåga priser beror, förutom en kompetentpersonal, på en förhållandevis stor volymoch en modern maskinpark.Undersökningen mäter också tryckeriernasserviceinnehåll och hur många nöjdakunder de har. Även här har Media-Tryckmycket bra betyg, även om de inte stickerut lika mycket inom dessa områden.Jonas AnderssonBilder från BotanI Botaniska trädgården i Lund finns fuktdrypanderegnskogar, doftande medelhavssnår,torra öknar och solspeglandenäckrosdammar. Professorn i socialantropologiChrister Lindberg har fotograferatblommor och andra växter, och hans humanekologiskakollega Thomas Malm harskrivit om växtligheten och om människornabakom Botan, i boken Det gröna hjärtat(Signum). En fotoutställning med sammanamn visas på Kulturen t.o.m. 22 april.Varför dåliga tänder?Kan det finnas psykologiska förklaringartill dålig tandhälsa, och hur ska man bästtackla tandvårdsrädsla? Sådana frågor tasupp i boken Tandhälsa och psykologi(Studentlitteratur) av professor em. i psykologiSven Ingmar Andersson. Han menaratt tandvården inte bara bör ta uppbiologiska och fysiologiska aspekter vidbedömningen av en persons tandhälsa,utan också ta med psykologiska, socialaoch kulturella faktorer.Konstnärligaadministratörerpå LTH ställde utSju kvinnor och två män bland LTH:s administratörer visade konst och hantverk underen vecka i mitten av mars i bokhandeln KF Sigmas före detta lokaler. Här visades ochsåldes smycken, kuddar, ikoner, glaskonst och äggmålningar, keramik, foton och målningari många olika tekniker. Initiativtagare till utställningen var Senait Seyoum, controllerpå LTHs Ekonomiservice. foto: mats nygren34 LUM nr 3 | 2012

Seminarier om orättvisorOrättvist. Att minska orättvisorna –mellan länder och inom länder, mellanraser, mellan kön och mellan den fattigaoch rika världen – är en av dagens allrastörsta utmaningar. Det menade deltagarnai forskningsprogrammet ”Efterkrisen”, som pågått vid Pufendorfinstitutetde senaste två åren.Forskningsprogrammet, som behandlatden framtida världsekonomin, är nuavslutat. För att ändå fortsätta debattenordnas under våren en tvärvetenskapligSka LU bli en stiftelse?organisation. Utbildningsdepartementetutreder hur vissa universitet ochhögskolor på frivillig väg kan ändra organisationsformfrån myndighet till en nyorganisationsform benämnd högskolestiftelse.Vad som menas med högskolestiftelseska klargöras i ett så kallat ”be-HT samlas på HelgonabackenLokaler. Nu har startskottet förLUX gått – som tillsammans medgrannen SOL (Språk- och litteraturcentrum)ska bli en central nodi det framväxande Kunskapsstråketlängs Sölvegatan.Det är gamla Zoologen som begåvatsmed vad som kan låta som en ny förkortning,LUX, men som inte är det, utanska ge associationer till ljus och rymd.seminarieserie kallad ”Conversations onInequity” som tar upp orättvisorna i världenur olika aspekter.Tre seminarier har ägt rum i mars ochett – om ras och klass i nyliberalismensstäder – äger rum i april. I maj följer sedanseminarier om bl.a. Kina och desskontakter i syd-länderna, om tillväxtensdilemma, maktskillnader i Latinamerikaoch sociala rörelser av olika slag. Serienorganiseras av humanekologen SusanPaulson. Info: www.pi.lu.se/o.o.i.s/30380.dömningsunderlag” som väntas undermars månad.Departementet har vänt sig till bl.a.Lunds universitet och ställt frågan omuniversitetet är intresserat av att övergåtill att bli högskolestiftelse. Detta ska nudiskuteras i rektors ledningsråd.Så tänker man sig att om- och tillbyggnadenav Zoologen och Zoofysiologenska bli genom öppna ytor och naturligamötesplatser. Det handlar om cirka7.000 kvadratmeter nybyggnation somtillkommer och de befintliga byggnadernaförnyas helt. HT-fakulteterna samlardärmed hela sin verksamhet på Helgonabacken.Första spadtaget togs vid enceremoni i slutet av mars och inflyttningberäknas till sommaren 2014.PÅ GÅNG30 mars Konferensen ”Bostad först –vad hände sen?” Vill du veta mer om denförsöksverksamhet som pågår om Bostadförst? Vill du ställa frågor och utbyta kunskapermed projektledare, brukare, utvärderare,politiker och forskare? Vill du få inspirationoch lust att utveckla din egen verksamhet? Kl10.00–16.30 i universitetshusets aula, Lund.Info: www.soch.lu.se/o.o.i.s/3021130 mars Friday biology seminar withCharlie Cornwallis, ”Promiscuity and theevolution of animal societies”. Kl 13.00–14.00, Blå hallen, Sölvegatan 37, Lund.3 april Kongresseminarium. Seminariumi Universitetshuset om vetenskapligakongresser, konferenser och möten. På platsfinns även leverantörer av kongress- och mötestjänster.Anmälan: www.kongresslund.se/3april senast den 26 mars. Info: eva.wendel@konferens.lu.se3 april Öppen föreläsning. Under vårterminenarrangerar masterprogrammet ReligiousRoots of Europe vid CTR öppna föreläsningarpå temat ”Border Crossing”. Den andraföreläsningen på temat är ”Alhambra – Amodel for ”the European House”? IngmarKarlsson, diplomat och teologie hedersdoktorvid Lunds universitet. Föreläsningarna följs avdiskussion och eftersits. Kl 18.15, Centrum förteologi och religionsvetenskap, Allhelgona kyrkogata8, sal 118, Lund.3 april Konsert. Den internationelltuppburna pianokvartetten Leipziger Klavierquartettgästar Odeum och framför bl.a.Franz Schuberts Forellkvintett. Entréavgift. Kl19.00 i Kapellsalen, Palaestra et Odeum, Lund.3 april Filosoficirkeln. Docent Ester Pollackföreläser över ämnet: Politiska skandaleroch mediedrevet som biograf. Kl 19.30 iPalaestra, Lund.10 april Föreläsning. Elisabeth Iregren,arkeolog och historisk osteolog, föreläser om”Människans förhållande hunden – arv,miljö, anpassning och användning”. Före-Österlens vackraste utsiktboka redan idag på 0414-700 75, www.kivikshotell.seLUM nr 3 | 2012 35

Upptäck Backagården!På gång– det kompletta kurs- och konferenscentretmitt i natursköna Skåne.Vi har nio moderna konferenssalar,med senaste teknik. Nyrenoverat boendeoch en restaurang med menyerenligt god skånsk tradition.Stenskogen 735, 243 91 Höör, tel 0413-746 00, info@backagarden.seKUNGLIG FÖR EN DAG!Bjärsjölagårds Slott. anno 1766 .KONFERENS& FESTDJUPADALSVÄGEN 9 . 275 95 SJÖBO . TELEFON 0415-412 90 . www.bjarsjolagardsslott.seFOTO: Anders Norrsell, Cia Ankerstläsningen ingår i föreläsningsserien ”Arkeologiför alla”. Kl 15.30 på Archaeologicum, Sandgatan1, Lilla salen, Lund.10 april Filosoficirkeln. Docent KristinaKällén föreläser över ämnet: Livsögonblicket– en kvinnohistoria, om boken och minnesfunktion.Kl 19.30 i Palaestra, Lund.11 april VentureLabs ”Starta eget-serie”:Frågestund med Skatteverket. HansByström och Arne Olausson, informatörer påSkatteverket, kommer till VentureLab för frågestund.Alla studenter och nyexade som drivereget eller funderar på att starta eget kanställa frågor om vilka regler som gäller för justdem. Anmälan till anmalan@venturelab.lu.sesenast dagen innan. Kl 15.15 VentrueLabs inkubator,Lund. Info: www.venturelab.lu.se/cal.php?id=20711 april Teknik- och naturvetarcirkeln.”Till havs, till storms, du djärva jaktpå kunskap – föreläsningar om vatten”.Konsten att se vattnets färger – om uppkomstenav våra ögon, Ronald Kröger, funktionellzoologi. Kl 19.30 Edens hörsal, Lund.11 april Diplomkonsert: Martin Hultkvist,trombon. Piano Olle Sjöberg. Kl 19.30Palladium.11 april Seminarium. Bokproduktionoch skriftutveckling i tidig och medeltidakyrkotradition. Medverkande: FD BrittDahlman, forskare inom forskningsprogrammet”Det tidiga klosterväsendet och den antikabildningen”, och FD Eva Nylander, 1:e bibliotekariepå UB. KL 13.00, Bromansalen, Lundsuniversitets bibliotek.Deltagaravgift: 250 kr.Information, anmälan och inbetalning sker tillBenjamin.Ekman@teol.lu.se senast den 1 april.12 april Workshop ”Varför by? – enbyarkeologisk temadag”. En inledande seminariedagi en seminarieserie om nya perspektivinom byarkeologin. Kl 10.00–17.00 Archaeologicum,Sandgatan 1, Lund.12 april Lunchmusik i Caroli – Musikhögskolanskontrabasister. Lärare: Olle Davidsson& Olle Sjöberg, piano. Kl 12.15, Carolikyrka, Malmö.12 april CV och ansökningsbrev –Karriärservice seminarium. Kom och lär dighur du skriver ett bra CV och ansökningsbrev.Alla studenter välkomna, ingen föranmälan. Kl14.00 i Palaestra, seminarierum 105, Lund.13 april Lunchkonsert på Odeum. Gitarristerfrån Musikhögskolan i Malmö. Frientré. Kl 12.15 Kapellsalen, Palaestra et Odeum,Lund.13 april Friday biology seminar withJessica Abbott. Kl 13.00 Blå hallen, Sölvegatan37, Lund.14 april ”I Aftonbladets skugga ochdet liberala språkets våld: Bland ultra-radikaleroch konservativ-liberaler”, PatrikLundell, Lunds universitet. Presentationen ger36 LUM nr 3 | 2012

egreppshistoriska perspektiv på den s.k. modernapressens genombrott under förra halvanav 1800-talet. Kl 14.15 i Blå rummet, Historiskainstitutionen, Lund.15 april Konsert i Skogvaardsalen.Jesper Olsson framför bl.a. Chopins balladerför piano. Kl 14.00 i Skovgaardsalen, Malmökonstmuseum, Malmö.17 april Lunchkonsert på Dunkerskulturhus med Musikhögskolans pianister.Lärare: Hans Pålsson. Kl 12.00 i Dunkerskulturhus, Helsingborg.17 april Filosoficirkeln. FD KatarinaBernhardsson föreläser över ämnet ”Den sjukasegen berättelse. Om självbiografiskasjukdomsskildringar, patografier”. Kl19.30 i universitetets aula, Lund.18–20 april Lund Conference onEarth System Governance. Towards a justand legitimate earth system governamce: Addressinginequalities. Kl 8.00–17.00 Palaestra etOdeum, Lund. Info: www.lund2012.earthsystemgovermance.org/18 april VentureLabs ”Starta egetserie”:Bokföring. Pethra Wingren och PetraBräutigam Andersson, redovisningskonsulterfrån PwC, kommer att gå igenom grunderna ibokföringen. Passet kommer att avslutas medpraktiska övningar. Anmälan: anmalan@venturelab.lu.sesenast dagen innan. Kl 15.15, EkonomihögskolanEC1-131, Lund.18 april Teknik- och naturvetarcirkeln”Till havs, till storms, du djärva jaktpå kunskap – föreläsningar om vatten”.Hydrofob eller hydrofil – Går det att lösa olösligaämnen i vatten?, Johan Wennerberg, Duponti Malmö. Kl 19.30 i Edens hörsal, Lund.19 april Lunchmusik i Caroli – Musikhögskolansgitarrister. Lärare: Göran Söllscher& Gunnar Spjuth. Kl 12.15 i Caroli kyrka,Malmö.19 april Sri Lankas vanishing beaches– SASNET Brown Bag seminar. Kl 12.30 –13.30 Konsthallen, Mårtenstorget 3, Lund.Info: www.sasnet.lu.se/sasnet/sasnet-brownbag-seminars-lund-university19 april Anställningsintervju – Karriärserviceseminarium. Kom och lär dig omvad som kan hända på en anställningsintervju!Alla studenter välkomna, ingen föranmälan. Kl14.00–16.00 Psykologen, Paradisgatan 5, sal206, Lund. Info: www.lu.se/career20–21 april VentureLab anordnar”Tro på dina idéer”. Är du tjej och nyfiken påeget företagande? Vill du lära dig mer om vadett eget företag innebär och hur man går frånidé till verksamhet? Har du lust och träffa andrasom har liknande funderingar som du? Anmäldig till en två-dagars kurs för kvinnliga studentervid Lunds universitet. För mer info, sewww.venturelab.lu.se/cal.php?id=21820 april Lunchkonsert på Odeum.Klarinettister från Musikhögskolan i Malmö.Fri entré. Kl 12.15 i Kapellsalen, Palestra etOdeum, Lund.20 april Friday biology seminar withAnders Tunlid. Kl 13.00 Blå hallen, Sölvegatan37, Lund.24 april Filosoficirkeln. Professor UlfZander föreläser över ämnet: Biografier påbiografer. Kl 19.30 i Palaestra, Lund.25 april VentureLab ”Starta eget-serie”:Sociala medier. Erik Neppelberg, fördetta karnevalsgeneral och numera projektledarepå Good Old kommer och pratar om hurman strategiskt kan använda sig av sociala medierinom företagnade och entreprenörskap.Kl 15.15 på Ekonomihögskolan EC1-131, Lund.Info: www.venturelab.lu.se/cal.php?id=21926 april Lunchmusik i Caroli – Musikhögskolansensembler för tidig musik.Lärare: Cecilia Kjelldén & Anders Danman. Kl12.15 i Caroli kyrka, Malmö.26 april Karriärservice seminarium.Kreativt arbetssökande – hur du hittar jobben.Lär dig om hur du hittar jobben. Vad finnsdet för sökvägar för att hitta arbeten förutomvia platsannonser? Hur får man kontakt med arbetsgivareoch hur kontaktar man arbetsgivarepå ett bra sätt? Kl 14.00 i Palaestra, seminarierum105, Lund. Info: www.lu.se/career27 april Från nerv till piller. För snart50 år sedan publicerades den första rapportenom en revolutionerande metod för histokemiskpåvisning av katekolaminer och serotonini vävnader. Metodens upphovsmän varBengt Falck och Nils-Åke Hillarp vid Histologiskainstitutionen i Lund. Falck-Hillarp metodenhar fått omvälvande konsekvenser. Relativtsnabbt kunde resultaten från neurobiologiskoch endokrinologisk grundforskning omsättasi praktisk klinisk sjukvård. Med anledning avdet stundande 50-årsjubileet vill forskare frånLund, Göteborg och Stockholm beskriva landvinningarnai spåren av Falck-Hillarp-metoden.Kl 9.00 i aulan, Skånes universitetssjukhus,Lund. För mer info, www.med.lu.se/nervpiller27 april Lunchkonsert på Odeum. Barockmusikerfrån Musikhögskolan i Malmö.Fri Entré. Kl 12.15 i Kapellsalen, Palaestraet Odeum, Lund.27 april Friday biology seminar withGeorg Meyer. Kl 13.00 i Blå hallen, Sölvegatan37, Lund.disputationer30 marsMaría Ingimasdóttir i ekologi, inriktningkemisk ekologi och ekotoxikologi: ”Communityand food web assembly on virgin habitatislands – the nunatak saga”. Kl 9.30 i Blåhallen, Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund.Helen Soneson i numerisk analys:”Methods for Quantitative analysis of myocardialperfusion SPECT – validated with magneticresonance imagning, phantom studies and expertreaders”. Kl 9.15 i sal MH:B, M-huset, OleRömers väg 1, Lund.Lina Jansson i laboratoriemedicin medinriktning stamcellsbiologi: ”Genetic modelingof the Hippo pathway in hematopoieticstem cells”. Kl 13.00 i Lundmarksalen, Astronomihuset,Sölvegatan 27, Lund.10 marsAnders Widd i reglerteknik: ”Physical modelingand control of low temperature combustionin Engines”. Kl 10.15 i hörsal M:B, M-huset,Ole Römers väg 1, Lund. Johan Qvist i fysikaliskkemi: ”Dynamics in bulk and at biological interfaces”.Kl 10.30 i sal K:B, Kemicentrum, Lund.Disputationer som ägt rum:Susanne Magnusson i klinisk medicin medinriktning experimentell onkologi: ”Geneticfactors in childhood cancer. Associationsbetween tumors in childhood and adulthood,and prevalence of germline TP53 mutations”.Milladur Rahman i klinisk medicin medinriktning experimentell kirurgi: ”Platelet-dependentpulmonary recruitment of neutrophilisin abdominal sepsis”.Ligita Jokubkiene i klinisk medicin medinriktning obstetrik och gynekologi: ”Three-dimensionalultrasound studies of normaland abnormal ovaries”.Fredrik Kahn i klinisk medicin med inriktninginfektionsmedicin: ”Streptococcuspyogenes – a manipulator of human defences”.Mårten Jungner i klinisk medicin medinriktning anestesiologi och intensivvård:”On brain oedema”. Marcus Söderberg i kliniskmedicin med inriktning medicinsk strålningsfysik:”Image quality optimisation and dose managementin CT, SPECT/CT and PET/CT”.Karin Bergman i nationalekonomi:”The organization of R&D – Sourcing strategy,financing and relation to trade”.Anders Schmidt i anestesiologi och intensivvård:”Effects of S(+)-, R(-)- and racemicketamine on the brain”.Eli Göndör i religionshistoria med inriktningmot islamologi: ”Muslimska kvinnori Israel.TjänsterDoktorand i geobiosfärsvetenskap medinriktning naturgeografi och ekosystemanalys.Ref nr NPA 2012/135, ans 1 april. Info046-2224031.LUM nr 3 | 2012 37

hänt!BÄSTA AVHANDLING. Anna-Greta Crafoordspris 2012, för bästa avhandlingsarbetevid Medicinska fakulteten, går till CeciliaAndersson vid kliniska vetenskaper,för hennes avhandling om mastceller ochinflammatoriska luftvägssjukdomar.JÄMSTÄLLDHETS-PRIS. Tomas Brage,professor och studierektorför grundutbildningeni fysik vidNaturvetenskapliga fakulteten,har tilldelatsGunilla Jarlbro-utmärkelsenår 2012 för ”sittuthålliga och professionella engagemangi att utveckla Lunds universitets jämställdhets-och genuscertifieringsarbete. Han visarmed stort allvar och varm humor hur vikan Se Människan.”ADMINISTRATIVT PRIS. Peter Honethspris delas ut till personer för utmärkta administrativainsatser. I år går priset till AndreasAndersson på Institutionen förkliniska vetenskaper i Malmö och till rekryteringssamordnareEva Nilsson på sektionenExterna relationer och LTH.RAUSINGPRIS. Rausingpriset tilldeladesi år Thomas Kaiserfeld, professori idé- och lärdomshistoria. I sambandmed HT-dagarna i slutet av mars höll hanRausingföreläsningen om ”innovationsom underhållning”.Flytt i projektformflytt. Inflyttningen i LUs delar av MediconVillage (det f.d, AstraZeneca-området)ska ske i projektform. Det framgår av ettrektorsbeslut, där forskningskoordinatornUlrika Andréasson vid Institutionen förimmunteknologi samtidigt utsetts till projektledare.Till projektets styrgrupp har utsetts vicerektorCarl Borrebaeck och dekanernaGunilla Westergren-Thorsson (M),Olov Sterner (N) och Anders Axelsson(LTH), samt t.f. byggnadschef Åsa Bergenuddoch prorektor Ingalill Rahm Hallberg.Projektet pågår till och med den sistajuni 2013.Många hade slutit upp till den högtidliga professorsinstallationen i universitetsaulan.Glada pedagogiska pristagare: Bernt Nilsson, kemiteknik;Andreas Berg, nationalekonomi; och Nils Danielsen,experimentell medicinsk vetenskap.Nya professorn i logopedi BirgittaSahlén höll talet till studenterna.Professorsinstallation invigde vårenprofessorsinstallation. I mitten avmars installerades 25 nya professorer vid Lundsuniversitet. Installationsföreläsningen hölls avLeif Stenberg, professor i islamologi. Vid sammatillfälle belönades tre pedagogiska pristagare.Leif Stenbergs installationsföreläsning haderubriken: ”Tankar om islamologi – tre teser istudiet av en religion”.Universitetets pedagogiska pris för framståendeinsatser i utbildningen tilldelas professorNils Danielsen vid Institutionen för experimentellmedicinsk vetenskap. I motiveringen stårbland annat att han ”har drivit ett långsiktigtpedagogiskt utvecklingsarbete inom läkarprogrammet”.Studenternas pris för utmärkta lärarinsatserinom undervisningen gick till Bernt Nilssonvid Institutionen för kemiteknik samt AndreasBergh vid Nationalekonomiska institutionen.De nyinstallerade professorerna är LeifStenberg, islamologi; Bertil Christensson, infektionsmedicin;Jonas Erjefält, medicinsk immunologioch inflammationsforskning; Jia-YiLi, neurovetenskap; Göran Lingman, obstetrikoch gynekologi; Cecilia Lundberg, neurobiologi;Birgitta Sahlén, logopedi; Roger Johansson,utbildningsvetenskap; Christofer Edling,sociologi; Catarina Kinnvall, statsvetenskap;Max Koch, socialt arbete; Helle Rydström, genusvetenskap;Anders Uhlin, statsvetenskap;Mats Olsson, ekonomisk historia; Fredrik Sjöholm,nationalekonomi; Anders Mikkelsen, fysik;Markku Rummukainen, klimatologi; EmmaSparr, fysikalisk kemi; Kenneth Wärnmark, organiskkemi; Mats Gustafsson, teoretisk elektroteknik;Görel Hedin, programvaruteknik;Martin Höst, programvarusystem; Annika Olsson,förpackningslogistik; Johan Revstedt, mekanik,särskilt strömningsmekanik; och DanielSjöberg, teoretisk elektroteknik.foto: jonas andersson38 LUM nr 3 | 2012

VÄLKOMMEN HEM!Nu har visningslägenheten öppnat i Farinet som ligger norr om Lunds Centralstation (på Sockerbruksområdet).Vi bygger ett stort antal 2:or och 3:or, men även 1:or och 4:or från 1 320 000 kr. Alla lägenheterhar balkong eller uteplats i skyddat läge mot Bjeredsparken. Generös takhöjd. Myresjökök. Genomgåendeekparkett. Från husets översta våningar har du sundsutsikt. Inflyttning från 1 september 2012.Vår kostnadsfria försäkring Tryggt köp stödjer vi dig som ska sälja annat boende.RING FÖR VISNINGSTID!Lisa Niemi 0730-78 84 59 eller Caroline Sellström 0730-78 84 97.I SAMARBETE MED:fönstretLUM_12.03.30.indd 13/12/2012 1:39:38 PMLUM nr 3 | 2012 39

Posttidning BLunds universitetBox 117221 00 Lundhallå bo lundgren...... riksgäldsdirektör, före detta partiledare och riksdagsmanför moderaterna, som nyligen blev den 25.000:e alumnen attregistrera sig vid Lunds universitet.Du tog examen på 70-talet.Varför har du registrerat digsom alumn först nu?– Ja, det beror nog på att familjen numera bor i Lund efterganska många år i Stockholm. Jag har också haft äranatt bli hedersdoktor vid Ekonomihögskolan och ordförandei praktikerrådet vid Knut Wicksells centrum för finansvetenskap.Så nu tänkte jag att det måste bli av att engageramig också som alumn.Du har ändå haft ganska tät kontakt med Lund genomåren?– Oja, vi har många vänner här som är aktiva i studentlivetoch jag träffade min hustru Lotta i Lund när Kristianstadnations vänner firade sitt 100-årsjubileum. Vi är med i olikaakademiska sammanhang och går t.ex. gärna på spex – enhumorform som också vår 15-årige son uppskattar.Du kommer från Kristianstad ursprungligen?– Ja, och jag var den förste i min släkt som läste vidare påuniversitet. Jag pluggade först ett år på LTH, men kändeatt jag inte ville bli ingenjör utan hoppade av. Så fick jag synpå en annons om sista intagning till en spärrad ekonomutbildning.Sökte och kom in.Hur var det att komma till Lund utan någon akademiskbakgrund?– Det tog tid innan man kom in i livet här. Men sedan händesaker och man utvecklades mycket.Du läste ekonomi i Lund under vänstervågen och studentrevoltensår – hur påverkade det dig?– Mycket. Jag har socialdemokratiskt påbrå. Min farfar –som dog innan jag föddes – var stenhuggare och var längeordförande i Stenarbetarförbundet. Jag själv gick i 1 majtågsom 10-åring. Men under åren i Lund och den heta politiskadebatten som pågick då, formade jag min egen personligaideologi. Den gick tvärtemot tidsandan och jag ochmin kompis Lasse slogs nästan handgripligen med vänsteranhängarepå Smålands nation.Vad provocerade dig hos vänstern?– Detta att man gick för långt med att hjälpa andra, att mansnärjde in människor i beroende. Vi människor är egoister– man ser det hos det lilla barnet. Men det är inte bara ennegativ sak och det gäller för samhället och föräldrarna attta vara på denna individens drivkraft och kanalisera denpå ett bra sätt.Vad hade du blivit utan din Lundatid?– Något helt annat. Kanske hade jag suttit som finanschefpå ett mindre företag och inte engagerat mig politiskt.Finns det någon fråga som du tycker är särskilt angelägennär det gäller universitetet?– Det behövs bra förutsättningar för akademiska studier –och där är fler studentbostäder nog så viktigt. Men det ärockså väsentligt att forskningen har goda villkor och kannyttiggöras och kommersialiseras exempelvis genom forskningsbynIdeon.BRITTA COLLBERG