Folkhälsorapport 2010 - Landskrona kommun

FolkhälsorapportLandskrona stadLandskrona 2010

Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnareFoto omslag: Anders Ebefeldt/Studio-e.seLandskrona stad, Fritid och Kultur, 2010

FolkhälsorapportLandskrona 2010

InnehållsförteckningSammanfattning ................................................................................................................................ 6Sammanfattning utifrån de 11 nationella folkhälsomålen..................................................................... 7Inledning ............................................................................................................................................. 10Folkhälsorapport 2010 ......................................................................................................................... 10Folkhälsorapport 2006 ......................................................................................................................... 10Bakgrund ............................................................................................................................................ 11Hälsa .................................................................................................................................................... 11Folkhälsa ............................................................................................................................................. 11Folkhälsoarbete ................................................................................................................................... 11Hållbar utveckling ................................................................................................................................ 12Nationell folkhälsopolitik ...................................................................................................................... 13Regional folkhälsopolitik ...................................................................................................................... 14Lokal folkhälsopolitik ............................................................................................................................ 15Landskrona stads folkhälsoarbete ....................................................................................................... 15Demografisk fakta ............................................................................................................................. 16Befolkningsutveckling .......................................................................................................................... 16Antal in- och utflyttningar ..................................................................................................................... 16Åldersfördelning ................................................................................................................................... 16Invånare efter kön och födelseland ..................................................................................................... 17Familjestruktur ..................................................................................................................................... 17Medellivslängd ..................................................................................................................................... 17Nationella målområden och indikatorer .......................................................................................... 18Målområde 1 – delaktighet och inflytande i samhället .................................................................. 19Jämställdhetsindex .............................................................................................................................. 19Valdeltagande ...................................................................................................................................... 19Lågt socialt deltagande ........................................................................................................................ 20Svagt emotionellt stöd ......................................................................................................................... 20Svagt praktiskt stöd ............................................................................................................................. 20Lågt förtroende för samhällsinstitutioner ............................................................................................. 21Målområde 2 – ekonomiska och sociala förutsättningar .............................................................. 22Utbildningsnivå .................................................................................................................................... 22Förvärvsarbetare ................................................................................................................................. 22Arbetssökande ..................................................................................................................................... 23Låg inkomst ......................................................................................................................................... 23Försörjningsstöd .................................................................................................................................. 23Ekonomisk stress ................................................................................................................................ 24Brottslighet ........................................................................................................................................... 24Osäkerhet i bostadsområde ................................................................................................................ 25Låg tillit ................................................................................................................................................. 25Svag social förankring ......................................................................................................................... 25Målområde 3 – trygga och goda uppväxtvillkor ............................................................................. 26Barnfattigdomsindex ............................................................................................................................ 26Barn med låg födelsevikt ..................................................................................................................... 26Behörighet till gymnasieskola .............................................................................................................. 27Personaltäthet i förskola ...................................................................................................................... 27Simkunnighet ....................................................................................................................................... 27Målområde 4 – ökad hälsa i arbetslivet ........................................................................................... 28Ohälsotal .............................................................................................................................................. 28Arbetsskador ........................................................................................................................................ 28

Önskar att byta yrke ............................................................................................................................ 29Anspänd arbetssituation ...................................................................................................................... 29Svagt socialt stöd i arbetet .................................................................................................................. 29Höga psykologiska krav i arbetet ........................................................................................................ 30Låg kontroll i arbetet ............................................................................................................................ 30Målområde 5 – sunda och säkra miljöer och produkter ................................................................ 31Trafikbuller ........................................................................................................................................... 31Olycksfall ............................................................................................................................................. 31Skador och förgiftningar ...................................................................................................................... 32Självmord ............................................................................................................................................. 32Misshandel och våldtäkter ................................................................................................................... 32Rattfylleri .............................................................................................................................................. 33Målområde 6 – en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ........................................................ 34Hälsofrämjande sjukhus ...................................................................................................................... 34Ungdomsmottagningar ........................................................................................................................ 34Dålig självskattad hälsa ....................................................................................................................... 34Dålig psykisk hälsa .............................................................................................................................. 35Möjlighet att påverka den egna hälsoutvecklingen ............................................................................. 35Sömnbesvär ......................................................................................................................................... 35Stress ................................................................................................................................................... 36Låg vitalitet ........................................................................................................................................... 36Otillfredsställda vårdbehov .................................................................................................................. 36Otillfredsställda tandvårdsbehov ......................................................................................................... 36Tandhälsa ............................................................................................................................................ 37Målområde 7 – gott skydd mot smittspridning ............................................................................... 38Vaccination .......................................................................................................................................... 38Målområde 8 – trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa .................................. 39Aborter ................................................................................................................................................. 39Målområde 9 – ökad fysisk aktivitet ................................................................................................ 40Fysisk aktivitet ..................................................................................................................................... 40Målområde 10 – goda matvanor och säkra livsmedel ................................................................... 41Amning ................................................................................................................................................. 41Frukt- och grönsakskonsumtion .......................................................................................................... 41Godis, snack och snabbmat ................................................................................................................ 42Övervikt och fetma ............................................................................................................................... 42Dödlighet i diabetes ............................................................................................................................. 43Dödlighet i hjärtinfarkter ....................................................................................................................... 43Målområde 11 – minskat bruk av tobak, alkohol och ett samhälle fritt från narkotikaoch dopning ....................................................................................................................................... 44Daglig rökning ...................................................................................................................................... 44Tobaksvanor bland ungdomar ............................................................................................................. 44Sluta röka ............................................................................................................................................. 45Passiv rökning ..................................................................................................................................... 45Rökande blivande mödrar ................................................................................................................... 45Rökande spädbarnsföräldrar ............................................................................................................... 46Snusanvändning .................................................................................................................................. 46Riskkonsumtion av alkohol .................................................................................................................. 46Alkoholkonsumtion bland ungdomar ................................................................................................... 47Alkoholrelaterad dödlighet ................................................................................................................... 47Försäljning från Systembolaget ........................................................................................................... 47Svartsprit .............................................................................................................................................. 48Haschanvändning ................................................................................................................................ 48Spelvanor ............................................................................................................................................. 48

Diskussion .......................................................................................................................................... 49Förslag på förbättringsområden för folkhälsoarbetet i Landskrona stad ............................................. 491. Arbete och utbildning........................................................................................................................ 502. Barn och ungas uppväxtvillkor.......................................................................................................... 513. Psykosocial hälsa ............................................................................................................................. 524. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger..................................................................................... 535. Levnadsvanor (Fysisk aktivitet och matvanor) ................................................................................ 546. Trygghet, boende och stadsutveckling............................................................................................. 55Folkhälsoprofiler 2009 ...................................................................................................................... 56Öppna jämförelser 2009 .................................................................................................................... 57Referenser .......................................................................................................................................... 59

SammanfattningFör att följa folkhälsans utveckling görs vart fjärde år en sammanställning av befolkningens hälsaoch välfärd, en folkhälsorapport. Folkhälsorapporten tar sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikenselva målområden och bygger liksom tidigare på hälsans bestämningsfaktorer, detvill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. Fördelen med att beskrivahälsoförhållanden i en befolkning utifrån faktorer som påverkar hälsan är att det är faktorer somär påverkbara. Genom 67 utvalda indikatorer, fördelade inom de 11 målområdena, redovisasLandskronabornas hälsa och välfärd. Folkhälsorapporten inledande kapitel sammanfattar resultatetoch ger en bakgrund till hur rapporten har sammanställts. Bakgrundsfakta om Landskrona geren generell bild av faktorer som påverkar hälsoläget. Därefter redovisas statistik i tabellform förrespektive indikator under varje målområde. För flera indikatorer presenteras hänvisningar tillnationell data och studier gjorda kring området.Sedan förra mättillfället har det skett en förbättring avseende knappt hälften av indikatorerna.Alla områden följer dock inte den positiva trenden och i vissa fall har situationen försämrats.Folkhälsorapporten visar att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningeni Landskrona. Kvinnor har till exempel sämre hälsa i arbetslivet och har sämre psykiskhälsa än män. När det däremot gäller alkoholkonsumtion, matvanor och övervikt har männensämre värden än kvinnor. I den statistisk avseende ungdomar som hämtats från Lupp – Lokaluppföljning av ungdomspolitiken, går inte att utläsa någon tidsmässig trend då undersökningenlokalt enbart genomförts vid ett tillfälle.De 11 nationella målområdena skall som tidigare nämnts fungera som en bas för utvecklingsarbetetinom det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande området. Utifrån folkhälsorapportenhar sex förbättringsområden identifierats. De prioriteringar av målområden som gjorts i relationtill de nationella målområdena beror på att vissa områden bedöms vara speciellt angelägna förLandskrona Stad de närmaste åren.Följande förbättringsområden med övergripande mätbara målsättningar kan utgöra en utgångspunkti det fortsatta arbetet med att utforma en plan för folkhälsoarbetet i kommunen:1. Arbete och Utbildning2. Barn och ungas uppväxtvillkor3. Psykosocial hälsa4. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger5. Levnadsvanor (matvanor och fysisk aktivitet)6. Trygghet, boende och stadsutveckling6

Sammanfattningutifrån de 11 nationella folkhälsomålen1. Delaktighet och inflytande i samhälletNär det gäller målområdet Delaktighet och inflytande i samhället är det nästan hälften (49 procent)av landskronaborna som uppger att de har lågt socialt deltagande. Detta är en ökning frånår 2004. Indikatorn socialt deltagande är liksom tillit en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisarde största socioekonomiska skillnaderna i hela undersökningen ”Hälsoförhållanden i Skåne”.Upplevelsen av att ha såväl svagt emotionellt som praktiskt stöd har ökat i Landskrona sedanföregående mättillfälle och ligger procentuellt högre än genomsnittet för Skåne. Positivt är attförtroendet för samhällsinstitutioner har ökat markant hos landskronaborna och är nästan påsamma nivå som snittet för Skåne. Även Landskronas valdeltagande har ökat i riksdagsvalet för2010 är 81,84 procent vilket är en ökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006.2. Ekonomiska och sociala förutsättningarNär det gäller målområdet Ekonomiska och sociala förutsättningar fortsätter andelen med eftergymnasialutbildningsnivå att öka något i Landskrona vilket följer trenden för riket. Andelenlandskronabor med eftergymnasial utbildning ligger dock fortfarande betydligt lägre än snittet förSkåne och riket. År 2009 hade drygt en fjärdedel av befolkningen i Landskrona eftergymnasialutbildning. Förvärvsfrekvensen i Landskrona har ökat något mellan mättillfällena 2004 och 2008.I jämförelse med Skåne har Landskrona en lägre andel förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetandeär något lägre bland kvinnor än män, denna trend följer även länet och riket. Andelen hushållmed låg inkomst har fortsatt att utvecklas negativt, Landskrona har en högre andel familjermed låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående med hemmavarande barnoch övriga familjer med hemmavarande barn. Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljerdå kommunen har något bättre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjermed låg inkomst ökat i alla kategorier, gäller likaså för länet och riket. Trots detta har upplevelsenav ekonomisk stress minskat och kommunen ligger i stort sett i linje med Skåne.Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ligger fortfarande markant högre än genomsnittet förriket och Skåne. Dock har läget förbättrats i Landskrona och det är nu färre biståndstagare jämförtmed mättillfällena 2000 och 2004. Även tilliten till andra människor har förbättrats men ärfortfarande markant sämre i Landskrona än i regionen. Tillit till andra människor är en av de faktorersom uppvisar de största socioekonomiska skillnaderna i undersökningen Hälsoförhållandeni Skåne. Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit tillandra människor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihetoch möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona är det nästandubbelt så många som uppger att de är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet.3. Barns och ungas uppväxtvillkorInom målområdet Barns och ungas uppväxtvillkor ser vi att behörigheten till gymnasieskolan harvarit på ungefär samma nivå sedan 2001. Mellan år 2005 och 2009 minskade andelen behörigamed två procentenheter. I 2010 års mätning syns dock att andelen behöriga till gymnasieskolanökar i Landskrona, vilket är i motsatt riktning från såväl snittet för Skåne som för Riket där behörighetenistället sjunker. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägre andel elever som är behörigatill nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andel som når målen i alla ämnen.Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna. Jämfört med riket har två av sex skolor7

högre genomsnittligt meritvärde, tre har högre andel behöriga till nationellt program och en skolahar högre andel som nått målen i alla ämnen.I jämförelse med länet och riket har Landskrona fortfarande ett högt barnfattigdomsindex varavmajoriteten är barn med utländsk bakgrund. Sedan 2002 har indexvärdet dock förbättrats något.Andelen barn i årskurs 2 som är simkunniga efter genomgången simskola är 84 procent. I årskurs5 är andelen simkunniga 92 procent. Variationen i simkunnighet bland eleverna är dock stor mellanskolorna.4. Hälsa i arbetslivetInom målområdet Hälsa i arbetslivet har ohälsotalet förbättrats för kvinnor och män i Landskrona.Ohälsotalet är dock fortfarande betydligt högre än i länet och riket. Att ohälsotalen sjunkersyns även i nationell statistik och orsaken är bland annat ändringar i regelverket för sjuk och aktivitetsersättning.Även andelen anmälda arbetsskador samt upplevelsen av låg kontroll i arbetethar minskat men ligger fortfarande högre än länet och riket. En förbättring har skett sedan 2004gällande upplevelsen av anspänd arbetssituation och värdet är något bättre i Landskrona än i Skåne.Även avseende socialt stöd i arbetet och höga psykologiska krav i arbetet har värdet i kommunenfortsatt att utvecklas positivt.5. Miljöer och produkterUnder målområdet Miljöer och produkter framgår att antalet anmälda våldtäkter har ökat sedan2005. Antalet anmälda misshandelsbrott har minskat i Landskrona totalt sett mellan år 2005 ochår 2009 även antalet anmälda misshandelsbrott som sker utomhus har minskat. Detta följer intetrenden för riket och Skåne där andelen istället ökat. Dock ligger andelen i Landskronas fortfarandehögre än vid mättillfället 2001 och betydligt högre än länet och riket.Viktigt att observera är att statistiken enbart speglar de brott som anmäls till polis, tull och åklagare.Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten.6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdMöjlighet att kunna påverka den egna hälsoutvecklingen redovisas som en indikator för målområdethälsofrämjande hälso- och sjukvård. I Landskrona är det fler som anser att de inte har möjlighetatt påverka den egna hälsoutvecklingen jämfört med Skåne. Indikatorn Dålig psykisk hälsaredovisas också inom målområdet och inrymmer allt från psykisk sjukdom till brist på välbefinnande.Den psykiska ohälsan har ökat under det senaste decenniet och står idag, näst efter hjärtochkärlsjukdomar, för den tyngsta sjukdomsbördan i samhället. Det är fler i Landskrona somuppger dålig psykisk hälsa jämfört med Skåne och andelen har ökat markant sedan mättillfället2004. Andelen i Landskrona som uppger ett otillfredsställande vårdbehov i Landskrona är högreän i Skåne och har ökat sedan mätningarna år 2000 och 2004 medan det i Skåne tvärtom harminskat. Så är även fallet avseende indikatorn otillfredsställande tandvårdsbehov. Vad gäller tandhälsahar andelen med karies minskat något sedan mättillfället år 2000.7. Skydd mot smittspridningUnder målområdet Skydd mot smittspridning framgår att vaccinationstäckningen bland barnfödda år 2000 och 2006 i Landskrona i stort sett är på samma nivå som i regionen och riket. Undantagetär vaccinationstäckning för mässling, påssjuka och röda hund (MPR) där kommunenligger något lägre.8

8. Sexualitet och reproduktiv hälsaNär det gäller målområdet Sexualitet och reproduktiv hälsa, framgår det att antalet aborter harökat något i Landskrona vilket följer trenden för riket.9. Fysisk aktivitetUnder målområdet Fysisk aktivitet ses att förekomsten av regelbunden träning på fritiden blandeleverna i årskurs 8 är vanligare bland pojkar, men minskar med stigande ålder. I den vuxna befolkningenhar andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat oavsett kön sedan år 2000. Trotsdetta har Landskrona en högre andel lågt fysiskt aktiva i jämförelse med snittet för Skåne. Det ärfler män än kvinnor som uppger låg fysisk aktivitet.10. Matvanor och livsmedelInom målområdet Matvanor och livsmedel har andelen överviktiga kvinnor och män i Landskronafortsatt att öka. Det är drygt hälften av invånarna i Landskrona som är överviktiga eller feta. Ijämförelse med regionen är andelen överviktiga högre i Landskrona. Avseende andel av denvuxna befolkningen som äter rekommenderat dagligt intag av frukt och grönsaker syns en vissförbättring. Andelen som äter lite frukt och grönsaker är dock högre i Landskrona än i Skåne.Betydligt fler män äter lite frukt och grönsaker i Landskrona jämfört med kvinnorna. Dennakönsskillnad ser man även på regional nivå. Dödligheten i diabetes är lägre i Landskrona än i riketoch regionen medan dödligheten i hjärtinfarkter är högre. Avseende kön är generellt dödligheten isåväl i diabetes som i hjärtinfarkt högre hos män.11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelInom målområdet Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel ses att daglig rökning bland vuxnafortsätter att minska. Andelen rökare är dock högre i Landskrona än i regionen och ligger dessutombland de 25 procent av Sveriges kommuner som har högst andel rökande blivande mödrar.Knappt en femtedel av de vuxna är riskkonsumenter av alkohol och andelen har ökat sedan 2004.Ökningen har skett hos såväl män som kvinnor men det finns något fler män som ligger i riskzonen.Andelen vuxna som uppger att de använt hasch eller marijuana uppvisar en ökande trendsedan år 2000, framförallt för män. Drygt var femte man uppger att han har använt hasch ellermarijuana.Bland elever i årskurs 8 uppger 4,8 procent att de röker dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet är det21,8 procent som är dagligrökare och flickor röker i något större utsträckning än pojkar.Det är också fler som dricker sig berusade oftare i åk. 2 på gymnasiet i jämförelse med årskurs 8.Mellan könen finns det stora skillnader. I årskurs 8 dricker sig flickor berusade i högre utsträckningän pojkar. Bland eleverna i årskurs 2 dricker färre flickor än pojkar.9

InledningDet övergripande ansvaret för folkhälsan i vårt samhälle har staten genom att bedriva ennationell folkhälsopolitik. De mål, strategier samt insatser som den svenska folkhälsopolitikenutgår från är grundläggande för att förbättra hälsan och minska skillnaderna iohälsa mellan olika grupper i landets befolkning. År 2003 beslutade den svenska riksdagenom elva målområden för folkhälsan. Dessa målområden fokuserar på de faktorer isamhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället.På lokal nivå ligger fokus på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållandensom kan påverka befolkningens levnadsvanor.Folkhälsorapport 2010Ett sätt att verka för att förbättra folkhälsan är att inför politiska beslut göra folkhälsorapportergenom att kartlägga hälsoläget och hälsoutvecklingen i kommunen. Syftet är att ge underlag förprioritering och uppföljning av strategier och insatser. Rapportens resultat presenteras i jämförelsemed tidigare statistik samt i jämförelse med siffror för Skåne och riket. I rapporten presenterasäven Regions Skånes Folkhälsoprofiler 2009 och en sammanfattning från rapporten Öppna jämförelser2009 - Folkhälsa. Föreliggande folkhälsorapport kan finnas med som ett underlag vidplanering och beslutsfattande gällande insatser för att förbättra Landskronabornas hälsa, samt föratt öka välfärden i Landskrona.Folkhälsorapport 2006En folkhälsorapport av detta slag har tidigare sammanställts för Landskrona stad. Då gjordes enjämförelse med Trelleborg, Ängelholm och Skåne. Det som framgick i den rapporten är attkommunen har en hög brottslighetsfrekvens och många invånare, framförallt män, känner sigotrygga i staden. Dessutom har kommunen ett högt antal försörjningsstödstagare samt invånaremed låg inkomst, särskilt bland ensamstående och samboende med barn under 18 år. Barnfattigdomsindexenvisar på en andel på 23,2 procent varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund.Dessutom föds det cirka 22 procent fler barn med låg födelsevikt jämfört med i hela regionen.Inom arbetslivet är bland annat siffran för ohälsotal och förtidspensionärer hög. Gällande levnadsvanorär det många som röker och har låg fysisk aktivitet. En sammankoppling till de dåligalevnadsvanorna är bland annat att frekvensen av dödlighet i hjärtinfarkter är hög.10

BakgrundHälsaEnligt FN:s deklaration från 1945 om mänskliga rättigheter är hälsa en grundläggande mänskligrättighet. Hälsa är inte lätt att definiera även om de flesta har en intuitiv förståelse av begreppet.Den mest kända hälsodefinitionen återfinns i Världshälsoorganisationen (WHO) konstitutionfrån år 1948:Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialtvälbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom och handikapp.Hälsa ses i detta fall som något mer än frånvaro av sjukdom. Synsättet innebär att man kan varaallvarligt sjuk men ändå må bra. Det motsatta förhållandet kan råda om man objektivt sett är friskmen mår psykiskt dåligt och är därför i avsaknad av god hälsa.FolkhälsaFolkhälsa är ett begrepp som avser det allmänna hälsotillståndet inom en befolkning. Den beskrivernärmare bestämt hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorerför hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar därmed inte enbart individernashälsa utan även mönster av olikheter i hälsa som råder mellan olika befolkningsgrupper. Engod folkhälsa handlar därför både om att hälsan bör vara så bra som möjligt och så jämlikt fördeladsom möjligt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning,sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård), av de omgivandelivsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid) ochav individens egna val och levnadsvanor.FolkhälsoarbeteFolkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom.Arbetet riktar sig till individer och befolkning samt samhället och syftar till att minska hälsoklyftorna.Åtgärderna är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer som främjarhälsan, och dels på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om sambandmellan levnadsvanor och hälsa. Avsikten är att påverka faktorer såsom frisk-, skydds och riskfaktorer1 , samt förhållanden såsom struktur- och miljöförhållanden vilket ska bidra till en positivhälsoutveckling på befolkningsnivå.1 Exempel på friskfaktorer är bl.a. stödjande och trygga miljöer, möjlighet till delaktighet, medinflytande samt meningsfullsysselsättning. Exempel på skyddsfaktorer är bl.a. tillgång till service, transporter, hälso- och sjukvård, god bebyggdmiljö och tillgång till rekreation. Bland riskfaktorerna finner vi skadliga miljöer, trafik, brist på sysselsättning,social isolering samt brist på kontroll och medinflytande.11

Hållbar utvecklingDen svenska riksdagen beslutade år 2003 om en nationell strategi för hållbar utveckling. Hållbarutveckling handlar om att långsiktigt värna om mänskliga, sociala och fysiska resurser på ett sättsom säkerställer att våra barn och framtida generationer har möjlighet att leva ett gott liv. Hållbarutveckling omfattar tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Den ekonomiskadimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållandeni hela samhället. Den sociala och miljömässiga hållbarheten har konkretiserats genomriksdagens beslut om 11 nationella folkhälsomål och 16 miljökvalitetsmål.För att lägga grunden för en socialt hållbar utveckling i Landskrona Stad är de elva nationellafolkhälsomålen centrala. I folkhälsomålen ingår även det alkohol- och drogförebyggande arbetet.Även ett effektivt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet, som syftar till att invånarnaska känna trygghet, en tillit till andra människor och samhällsinstitutioner samt trivas i LandskronaStad, är av stor betydelse för en socialt hållbar utveckling.12

Nationell folkhälsopolitikDet övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningarför en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Som nämns ovan beslutade densvenska riksdagen år 2003 om elva målområden för folkhälsan. I dessa målområden återfinns debestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det vill säga de faktoreri samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som både kan främja hälsa ochleda till sjukdom.Hälsans Bestämningsfaktorer: Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet.Målområdena bygger på de bestämningsfaktorer som visat sig ha störst betydelse för folkhälsan.De sex första målområden rör förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kanpåverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målenrör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar enmycket stor roll.De 11 nationella folkhälsomålen1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel13

Regional folkhälsopolitikRegion Skåne har ett lagstadgat ansvar för skåningarnas hälsa och ska med sin kunskap bidra tillatt påverka både strukturella och individuella förutsättningarna för hälsan. En regional folkhälsostrategiför Skåne har reviderats för åren 2010-2013. Denna är antagen av både Region Skåne ochKommunförbundet Skåne 2 . Syftet är att den ska fungera som en gemensam plattform för folkhälsoarbetetoch basen för arbetet är det övergripande nationella målet för folkhälsa samt de tillhörandeelva målområden.Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010-2013Målet med den regionala folkhälsostrategin är att förbättra ochöka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken.Prioriterade målområden• Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa• Hälsofrämjande levnadsvanor• Psykosocial hälsa• Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk2 Kommunförbundet Skåne en intresseorganisation för Skånes 33 kommuner14

Lokal folkhälsopolitikKommunerna utgör den centrala arenan för folkhälsoarbete och har genom sina olika ansvarsområdenett direkt ansvar för folkhälsan. Lokalt folkhälsoarbete är en process som bedrivs frångräsrotsnivå och uppåt med makthavarna som beslutsfattare. Därmed är det viktigt att ta reda påhur hälsoförhållanden är i kommunen och vilka grupper som är särskilt utsatta, samt att utformafolkhälsopolitiska mål.Landskrona stads folkhälsoarbeteI januari 2009 anställdes en folkhälsosamordnare under Fritidsnämnden i uppdrag att koordineraoch utveckla Landskrona stads folkhälsoarbete. Det första steget i det strategiska folkhälsoarbetetvar att upprätta ett folkhälsoråd. Syftetmed rådet är att stödja de förhållandensom främjar hälsa och välbefinnandegenom att samordna, leda och skapastruktur för folkhälsoarbetet.Folkhälsorådet har i uppdrag att arbetafram en 4-årig kommunövergripandefolkhälsoplan utifrån de elva nationellamålområdena. Folkhälsoplanenär ett strategiskt styrdokument varssyfte är att beskriva det gemensammatvärsektoriella arbetet i kommunen föratt nå en bättre folkhälsa. Framtagandetkommer att ske utifrån en revideringav det befintliga folkhälsopolitiskaprincipprogrammet antaget av kommunfullmäktigei juni 2001.15

Demografisk faktaBefolkningsutvecklingLandskronas folkmängd för 2009 är 41 226 invånare. Det innebär att en ökning på 4 733 invånarehar skett sedan år 1980. År 2014 beräknas antalet invånare uppgå till 43 600. Under dennaperiod beräknas befolkningsstrukturen förändras i riktning mot fler i familjebildande åldrar ochfler barn samt fler medelålders och framför allt fler relativt nyblivna pensionärer. Däremot kommergymnasieungdomarna och de äldsta att minska i antal.BefolkningsutvecklingÅrAntal2009 41 2262000 37 7281990 36 3401980 36 493SCB, BefolkningsstatistikAntal in- och utflyttningarUnder de senaste åren har invånarantalet ökat vilket beror på att antalet inflyttade överstiger antaletutflyttade. För 2009 var flyttningsöverskottet 191 personer, vilket är en minskning i jämförelsemed 2005-års överskott på 276 personer.Antal in- och utflyttningar2009 Män Kvinnor TotaltAntal inflyttningar 1 160 1 092 2 252Antal utflyttningar 1 108 953 2 061Flyttningsnetto +52 +139 +191SCB, BefolkningsstatistikTotalt antal 18 - årÅldersfördelning29 procent av Landskronas befolkning är mellan 0-24 år, 51 procent är mellan 25-64 år och 22procent är 65 år eller äldre. I stort sett följer kommunen landets ålderstruktur.Åldersfördelning2009 Män Kvinnor Totalt0-9 2 422 2 216 4 43810-14 1 122 1 053 2 17515-19 1 410 1 311 2 72120-24 1 340 1 446 2 78625-34 2 560 2 424 4 98435-49 4 164 3 926 8 09050-64 4 022 3 960 7 98265-79 2 631 2 883 5 51480- 831 1 505 3 747Totalt 20 502 20 724 41 226SCB, Befolkningsstatistik16

Invånare efter kön och födelselandKommunen har en andel på 24 procent utrikes födda jämfört med länets 17 procent och rikets14 procent.Invånare efter födelseland och kön(procentuell fördelning)2009 Sverige Skandinavien Europa VärldenLandskrona 76 4 14 6Skåne 83 3 8 6Riket 86 3 5 6SCB, BefolkningsstatistikFamiljestrukturMajoriteten (78 procent) av familjerna i kommunen har inga barn, vilket följer länets och riketssnitt.Familjer efter antal barn under 18 år(både samboende och ensamstående föräldrar inkluderas)(procentuell fördelning)2009 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn TotaltLandskrona 78 10 8 3 1 100Skåne 78 10 9 2 1 100Riket 78 10 9 3 1 100SCB, BefolkningsstatistikMedellivslängdMedellivslängden i Landskrona är för män 77,4 år och för kvinnor 82,8 år. Snittet ligger en aninglägre i jämförelse med länet och riket.Medellivslängd(förväntat antal år vid födseln)2009 Landskrona Skåne RiketMän 77,4 79 78,9Kvinnor 82,8 83,1 83,1SCB, Befolkningsstatistik17

Nationella målområden och indikatorerI rapportredovisningen är utgångspunkten de elva nationella målområden, vars syfte är att fungerasom en bas för utvecklingsarbetet inom det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande området.Genom dessa målområden har specifika indikatorer knutna till målområdena tagits frammed hjälp av nationella och regionala dataregister. Syftet är att dessa ska visa sambanden mellanbestämningsfaktorerna och folkhälsan.Nationella målområden1. Delaktighet och inflytande i samhälletIndikatorerJämställdhetsindex, Valdeltagande, Lågt socialt deltagande,Svagt emotionellt stöd, Svagt praktiskt stöd, Lågt förtroende församhällsinstitutioner2. Ekonomiska och sociala förutsättningarUtbildningsnivå, Förvärvsarbetare, Arbetssökande, Låginkomst, Försörjningsstöd, Ekonomisk stress, Brottslighet,Osäkerhet i bostadsområde, Låg tillit, Svag social förankring3. Barns och ungas uppväxtvillkorBarnfattigdomsindex, Barn med låg födelsevikt, Behörighettill gymnasieskola, Personaltäthet i förskola, Simkunnighet4. Hälsa i arbetslivetOhälsotal, Arbetsskador, Önskar att byta yrke, Anspändarbetssituation, Svagt socialt stöd i arbetet, Höga psykologiskakrav i arbetet, Låg kontroll i arbetet5. Miljöer och produkterTrafikbuller, Olycksfall, Skador och förgiftningar, Självmord,Misshandel och våldtäkter, Rattfylleri6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdHälsofrämjande sjukhus, Ungdomsmottagningar, Dåligsjälvskattad hälsa, Dålig psykisk hälsa, Möjlighet att påverkahälsoutvecklingen, Sömnbesvär, Stress, Låg vitalitet,Otillfredsställande vårdbehov/tandvårdbehov, Tandhälsa7. Skydd mot smittspridning Vaccination8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter9. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet10. Matvanor och säkra livsmedelAmning, Frukt- och gröntkonsumtion, Godis, snack ochsnabbmat, Övervikt och fetma, Dödlighet i diabetes, Dödligheti hjärtinfarkter11. Tobak, alkohol, narkotika, dopningoch spelDaglig rökning, Tobaksvanor bland ungdomar, Sluta röka,Passiv rökning, Rökande blivande mödrar, Rökandespädbarnsföräldrar, Snusanvändning, Riskkonsumtion avalkohol, Alkoholkonsumtion bland ungdomar, Alkoholrelateraddödlighet, Försäljning från Systembolaget, Svartsprit,Haschanvändning, Spelvanor18

Målområde 1Delaktighet och inflytande i samhälletDelaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarnaför folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggasvid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomisktoch socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjlighetertill inflytande och delaktighet i samhället.JämställdhetsindexJämställdhetsindex är en sammanvägning av femton olika variabler 3 som redovisar skillnadenmellan män och kvinnor. För varje variabel rangordnas kommunerna mellan plats 1 (bäst) ochplats 290 (sämst). Landskronas placering 2006 är plats 146, vilket är en förbättring från 2003-årsplacering på plats 152. För hela riket är Stockholm den kommun som har den bästa placeringenoch Haparanda har den sämsta placeringen.Jämställdhetsindex2003 2006Placering Index Placering IndexLandskrona 152 147,3 146 147,1Bästa kommun 1 75,9 1 71,5Sämsta kommun 289 206,7 290 211,2SCB, JämIndexValdeltagandeAtt delta i de allmänna valen vart fjärde år om man är röstberättigad är grundläggande för ettdemokratiskt samhälle. Deltagande är ett sätt för invånarna att utrycka sin mening och påverkasamhällsutvecklingen. Faktorer som påverkar valdeltagandet är bland annat individers föreningsaktivitet,förtroende för andra människor och politiskt intresse. Landskronas valdeltagande i riksdagsvaletför 2010 är 81,84 procent vilket är en ökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006.För länet är andelen 82,79 procent och för riket 84,63 procent.Valdeltagande i riksdagsvalet(procentuell fördelning)2002 2006 2010Landskrona 77,1 79,95 81,84Skåne 78,6 80,8 82,79Riket 80,11 81,99 84,63Valmyndigheten3 Jämställdhetsindex är en sammanvägning av femton olika variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande,arbetssökande, medelinkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige,kommunstyrelsen, egna företagare med minst två anställda19

Lågt socialt deltagandeFör att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sin egenlivssituation. Deltagande i samhällslivet påverkas av individers socioekonomiska status och hälsotillstånd.Landskronas resultat i lågt socialt deltatagande har sedan 2000 ökat från 34,1procent till49 procent, ökningen syns särskilt bland män. I jämförelse med Skåne (41,2 procent) liggerLandskrona sämre till.Lågt socialt deltagande (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 34,1 46,7 49Skåne 31,8 44 41,2Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneSvagt emotionellt stödEmotionellt stöd innebär ett sådant stöd som behövs från en närstående person för att klara avlivets stress och problem. Personer som saknar eller har svagt emotionellt stöd har en ökad riskatt drabbas av ohälsa. I jämförelse med Skåne (34,6 procent) upplever fler i Landskrona (40 procent)ett svagt emotionellt stöd. Över tid har Landskronas andel ökat medan det har minskat någotför Skåne. Ökningen i 2008-års siffror syns särskilt bland män, med cirka 10 procent i jämförelsemed undersökningen gjord 2004.Svag emotionellt stöd (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 37,6 33,6 40Skåne 35,8 34,9 34,6Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneSvagt praktiskt stödPraktiskt stöd innebär att det finns en eller flera personer som kan hjälpa till med praktiska göromålvid sjukdom eller andra besvärliga situationer i livet. Liksom emotionellt stöd anses praktisktstöd vare en skyddande faktor mot ohälsa. Fler män än kvinnor upplever ett svagt praktisktstöd i Landskrona. I jämförelse med Skåne (26,6 procent) är Landskronas andel högre (31,6 procent).Tidsmässigt har andelen ökat.Svagt praktiskt stöd (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 26,6 27,9 31,6Skåne 27,5 26,3 26,6Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne20

Målområde 2Ekonomiska och sociala förutsättningarFattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och ekonomisk stress. Det kanockså leda till sämre tillgång på sjukvård och andra sociala resurser. Den sociala trygghetensstora betydelse för att förebygga ekonomisk otrygghet framhålls och ses som särskiltviktigt när det gäller att motverka psykisk ohälsa. Ekonomisk och social trygghet är därfören av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan.UtbildningsnivåUtbildning är en indikator som är tätt sammankopplat med hälsa. Generellt sett har människormed låg utbildning en större risk att drabbas av ohälsa. Förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivåär högre i Landskrona än i jämförelsegruppen. Andelen med eftergymnasial utbildning ärcirka 10 procent lägre än i Skåne och riket. Dock har en ökning skett sedan 2003 från 22,5 procenttill 26,5 procent.Befolkning (25-74 år) efter utbildningsnivå(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2003 2006 2009 2003 2006 2009 2003 2006 2009Förgymnasial utbild. 25 22,5 21,5 23 20,5 18,5 22 20 18Gymnasial utbildning 50 50 49 44,5 44 43 46 45,5 45Eftergymnasial utbild. 22,5 24,5 26,5 31 33,5 36 30,5 33 35,5Uppgift saknas 2,5 3 3 1,5 2 2,5 1,5 1,5 1,5SCB, UtbildningsregistretFörvärvsarbetareFörvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomster och försörjning, utan även en viktigbas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. Antalet förvärvsarbetande har ökatsedan 2004 från 65 procent till 68 procent. I jämförelse med Skåne (73 procent) och riket (77procent) har Landskrona en låg andel. Andelen är något lägre bland kvinnor än män, denna trendföljer även länet och riket.Förvärvsarbetande (20-64 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 65 68Skåne 72 73Riket 76 77SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik22

ArbetssökandeArbetssökande kallas en person som frivilligt eller ofrivilligt är helt eller delvis arbetslös. Högarbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även en förlust av det sociala stödsom en arbetsgemenskap innebär. I jämförelse med länet och riket är det fler arbetssökande iLandskrona. Kommunen har en total andel på 9 procent vilket har ökat sedan 2005. Dubbelt såmånga är öppet arbetslösa i jämförelse med dem som ingår i en arbetsmarknadsåtgärd. Dettagäller även för länet och riket. Gällande åldersgruppen 20-24 år är det lika många som är öppetarbetslösa som placerade i arbetsmarknadsåtgärder.Arbetssökande (20-64 år)(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2005 2009 2005 2009 2005 2009Öppet arbetslösa 5 6 4 4 4 4(20-24 år) 7 8 6 5 7 5Arbetsmarknadsåtgärder 3 3 2 2 2 2(20-24 år) 2 8 3 5 4 5AMS, ArbetsmarknadsstyrelsenLåg inkomstEn ekonomisk utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är negativ för hälsan. Landskrona har enhögre andel familjer med låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående medhemmavarande barn (47,5 procent) och övriga familjer med hemmavarande barn (23 procent).Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljer (8 procent) då kommunen har någotlägre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjer med låg inkomst ökat i alla kategorier,gäller likaså för länet och riket.Familjer med låg inkomst(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2004 2008 2004 2008 2004 2008Ensamstående utan hemmavarande barn* 13,5 19 14,5 19,5 11,7 15,8Ensamstående med hemmavarande barn* 39,5 47,5 33,1 40 29,2 35,8Övriga familjer med hemmavarande barn* 18,7 23 12,3 16,5 9,2 11,1Pensionärsfamiljer 5,4 8 6,4 9,3 6,3 9,1Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning 8 15,5 8 13,6 7 12,7SCB, Totalräknad inkomst- och förmögenhetsstatistik* Barn under 18 årFörsörjningsstödAlla som vistas i kommunen och som ej kan försörja sig kan ha rätt till bistånd i form av försörjningsstöd.Landskronas andel på 6 procent biståndstagare är dubbelt så högt som för riket.Tidsmässigt har läget förbättrats och det är färre biståndstagare jämfört med 2000 och 2004.Ekonomiskt bistånd (20-84 år)(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2009 6 4 32004 7 4 42000 10 6 5SCB, Individ- och familjeomsorg23

Ekonomisk stressOsäkra arbetsvillkor ökar förutsättningar för ekonomisk otrygghet och ekonomisk stress. ILandskrona och Skåne har upplevelsen av den ekonomiska stressen minskat. Kommunens andel(8,2 procent) ligger i stort sett i linje med Skåne (8,1 procent).Ekonomisk stress (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 9,6 11,9 8,2Skåne 10,7 9,7 8,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneBrottslighetBrottsstatistiken är en viktig källa för analyser av brottslighetens utveckling och för att ge rättunderlag till var och vilka former av insatser som krävs för att öka tryggheten i samhället. Antalanmälda brott och våldsbrott per 100 000 invånare ligger högre i Landskrona (17 750) än förbåde länet (17 447) och riket (15 101). Antalet anmälda våldsbrott har minskat i kommunen sedan2005 medan det totala antalet anmälda brott har ökat. Observera att statistiken endast innehållerde brott som anmäls till polis, tull och åklagare. Det innebär att den anmälda brottsligheteninte är densamma som den faktiska brottsligheten.LandskronaAnmälda brott(per 100 000 invånare)Antal brott Därav våldsbrott2009 17 750 1 537 8,6 %2005 16 113 1 625 10 %2001 17 952 1 223 6,2 %Skåne2009 17 447 1 249 7,1 %2005 15 588 1 115 7,1 %2001 14 915 908 6 %Riket2009 15 101 1 200 7,9 %2005 13 753 1 043 7,5 %2001 13 304 881 6,6 %BRÅ, Brottstatistik24

Osäkerhet i bostadsområdeKänslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit till andramänniskor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihetoch möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona (21,8 procent) ärdet nästan 10 procent fler som är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet (12,1 procent).Andelen har ökat sedan 2000 och 2004.Känslan av osäkerhet i det egnabostadsområdet (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 18,2 20,3 21,8Skåne 13,5 14,2 12,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneLåg tillitTillit till andra människor är en viktig psykologisk aspekt. Genom ökad tillit minskar psykosocialstress genom att goda levnadsvanor främjas. Landskronas andel på 46,6 procent har förbättratsnågot sedan år 2000 och 2004. I jämförelse med Skåne ligger Landskrona sämre till med nästan10 procent.Låg tillit (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 48,8 48,9 46,6Skåne 43,3 45,2 37,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneSvag social förankringSocial förankring har betydelse för god folkhälsa och är kopplat till begreppet socialt kapital. 4 ILandskrona har upplevelsen av svag social förankring i sitt bostadsområde ökat sedan tidigareundersökningar medan siffran i stort sett har varit stabil för Skåne. Fler i Landskrona (32,4 procent)känner en svag social förankring jämfört med Skåne (25,1 procent).Svag social förankring i bostadsområdet (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 28 30,3 32,4Skåne 25,9 25,8 25,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne4 Socialt kapital kan allmänt beskrivas som en resurs som blir tillgänglig genom ett socialt nätverk.25

Målområde 3Barn och ungas uppväxtvillkorTrygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och förfolkhälsan på lång sikt. Den ökade psykiska ohälsan bland barn bör särskilt uppmärksammasliksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Det som är viktigastför barns hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Därför måste det förebyggandearbetet koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgenoch utveckla hälsofrämjande skolor.BarnfattigdomsindexBegreppet barnfattigdom grundar sig här på Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjersekonomiska utsatthet. Indexvärdet grundar sig på två separata mått, låg inkomststandardoch socialbidrag. I jämförelse med länet (15,8 procent) och riket (11,5 procent) har Landskrona(22,6 procent) ett högt barnfattigdomsindex varav majoriteten är barn med utländsk bakgrund.Tidsmässigt har indexet förbättrats.Barn med utländskbakgrundBarn med svenskbakgrundBarnfattigdomsindex (0-17 år)(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2002 2005 2008 2002 2005 2008 2002 2005 200853,2 47,4 43,5 40,7 38,4 37,7 32,4 31 29,58,5 8,8 6,4 7,7 7,4 6 7,7 7,2 5,4Totalt 25,2 23,8 22,6 16,3 15,9 15,8 13 12,4 11,5Rädda BarnenBarn med låg födelseviktDet finns ett stort antal studier som påvisar sambanden mellan låg födelsevikt och ohälsa, exempelvisi form av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och förekomsten av diabetes. Låg födelseviktkan vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopasunder uppväxten. Landskronas medelvärde (30,7) för antal födda barn med låg födelsevikt äri linje med Skånes och rikets siffror. Tidsmässigt har medelvärdet förbättrats.Barn med låg födelsevikt(medelvärden för antal födda med födelseviktmindre än 2500 gram per 1 000 födda)Landskrona Skåne Riket2003-2007 30,7 30,5 29,32001-2003 45,6 38,6 39,2Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret26

Behörighet till gymnasieskolanBristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktigheti samhället och självständigt liv. Risken för utanförskap ökar. Behörigheten till gymnasieskolanhar varit på ungefär samma nivå i Landskrona sedan 2001. Mellan år 2005 och 2009 minskadeandelen behöriga med två procentenheter. I 2010 års mätning syns dock att andelen behörigatill gymnasieskolan ökar i Landskrona, vilket är i motsatt riktning från såväl snittet för Skånesom för Riket där behörigheten istället sjunker. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägreandel elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andelsom når målen i alla ämnen. Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna. Jämfört medriket har två av sex skolor högre genomsnittligt meritvärde, tre har högre andel behöriga till nationelltprogram och en skola har högre andel som nått målen i alla ämnen.Behörighet till gymnasieskolan(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2010 84 86,1 88,22009 81 87,7 88,72005 83 87 88,82001 81,5 87,4 89SkolverketPersonaltäthet i förskolaFörskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskildbetydelse för barns sociala utveckling. Antal inskrivna barn per årsarbetare inom förskolan iLandskrona är något högre i förskolor som drivs i enskild regim (6,2) än dem som drivs kommunalt(5,6). I länet och riket är det i stort sett lika för de kommunala och enskilda förskolorna.Landskrona har jämförelsevis fler barntäta förskolor.Antal inskrivna barn per årsarbetareLandskrona Skåne Riket2001 2005 2009 2001 2005 2009 2001 2005 2009Kommunal förskola 5,6 5,4 5,6 5,4 5,3 5,4 5,3 5,3 5,4Enskild förskola 4,5 5,3 6,2 5,5 5,6 5,3 5,6 5,3 5,3SkolverketSimkunnighetSimkunnighet är en skyddsfaktor och påverkar självförtroendet positivt. Att kunna simma erbjuderfler möjligheter till en aktiv fritid och skapar trygghet i relation till vatten. Variationen i simkunnighetbland eleverna är stor mellan skolorna. En skola har 66 procent simkunniga elever iårskurs 5 och tre skolor har 100 procent simkunniga i åk. 5. I nedanstående tabell redovisas andelelever som är simkunniga 5 efter avslutad simskola.Andel simkunniga barn(procentuell fördelning)Landskrona2001 2005 2009Årskurs 2 92 82 84Årskurs 5 96 88 92Landskrona stad5 Simkunnighet innebär att kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, ha god vattenvana och vara trygg i vattnet.27

Målområde 4Hälsa i arbetslivetEtt bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsanoch bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.Det finns en rad direkta kopplingar mellan människors arbetsmiljö och olika hälsoutfallsåsom negativ stress och ensidig belastning. Arbetsmiljöarbetet måste därför vara encentral och prioriterad del av folkhälsoarbetet.OhälsotalOhälsotal är ett mått som Försäkringskassan tagit fram. Ohälsotalet beräknas genom att summeraantalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättningoch dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkradeoch förtidspensionärer. Ohälsotal är beroende av hur regler för olika typer av ersättningändras eller används. Landskronas ohälsotal är högre för både män (40,3) och kvinnor (54,3)än för länet och riket. Ohälsotalet visar på en positiv utveckling och har sjunkit sedan 2001 och2005. Denna utveckling gäller även för jämförelsegruppen.Ohälsotal (20-64 år)(antal ohälsodagar)Landskrona Skåne Riket2001 2005 2009 2001 2005 2009 2001 2005 2009Män 45,9 48,2 40,3 34 34,4 28,4 35,4 35,8 29,1Kvinnor 60,2 65,4 54,3 48,6 51,8 41,4 51,9 54 42,6FörsäkringskassanArbetsskadorUtgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheteratt kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. En god arbetsmiljö är av centralbetydelse för att minska hjärt- och kärlsjukdomar, värk och belastningsskador, psykiskt ohälsaoch andra stressrelaterade sjukdomar. Antalet anmälda arbetsskador är högre för både män (14,4)och kvinnor (13.3) i Landskrona än för länet och riket. Tidsmässigt har siffran för arbetsskadorhar sjunkit sedan 2002 och 2004 i både kommunen, länet och riket.Antal anmälda arbetsskador (20-64 år)(per 1 000 av alla förvärvsarbetande, avser dagbefolkningen)Landskrona Skåne Riket2002 2005 2008 2002 2005 2008 2002 2005 2008Män 22,4 20,3 14,4 16,6 13,3 10,7 15,2 12,4 9,7Kvinnor 17,7 15,2 13,3 15 11,5 8,5 13,9 11,2 8,2Arbetsmiljöverket, ISA-registret28

Önskar att byta yrkeAtt inte kunna byta yrke när man önskar detta kan tyda på en så kallad inlåsningssituation, vilkethar ansetts utgöra en risk för olika typer av ohälsa och sjukfrånvaro. Landskronas resultat (22procent) för önskan att byta yrke ligger jämförelsevis bättre till än Skåne (24,2 procent). Dock harandelen ökat i Landskrona sedan 2004-års undersökning. Fler kvinnor än män önskar att bytayrke.Önskar att byta yrke (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 24,6 15,6 22Skåne 25,4 25,1 24,2Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneAnspänd arbetssituationEn anspänd arbetssituation är en kombination av höga psykologiska krav i arbetet och lågt beslutsutrymme.Denna typ av situation kan kopplas till en rad olika hälsoproblem, såsom hjärtochkärlsjukdom, olika smärtstillstånd i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. Värdet av anspändarbetssituation är något lägre i Landskrona (19,2 procent) än i Skåne (20,5 procent). Känslan avanspänd arbetssituation skiljer sig i stort sätt inte mellan könen. Siffran har sjunkit sedan 2004.Anspänd arbetssituation (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 19,2 23,7 19,2Skåne 23 24 20,5Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneSvagt socialt stöd i arbetetEtt svagt socialt stöd i kombination med en anspänd arbetssituation har visat sig påverka denmentala hälsan men även risken att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar. Landskrona (15,6 procent)ligger bättre till i jämförelse med Skåne (21,7 procent). I kommunen och länet har upplevelsenav svagt socialt stöd i arbetet minskat. Avseende kön gäller denna minskning bland kvinnor iLandskrona medan det för män istället har ökat.Svagt socialt stöd i arbetet (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 17,4 19,2 15,6Skåne 25,8 25,4 21,7Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne29

Höga psykologiska krav i arbetetUnder senare tid har såväl arbetstempot som tidspressen ökat inom de flesta yrken vilket har resulterati högre psykologiska krav i arbetet. Andelen som upplever höga psykologiska krav i arbetethar minskat sedan förgående undersökningar, bland såväl män som kvinnor. Landskrona (41,9procent) ligger bättre till i jämförelse med Skåne (45,2 procent).Höga psykologiska krav i arbetet (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 44,7 45,1 41,9Skåne 52,9 47,7 45,2Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneLåg kontroll i arbetetAtt ha låg kontroll över det egna arbetet i kombination med höga psykologiska krav har visat sigvara relaterat till ett antal sjukdomar. I Landskrona och Skåne har upplevelsen av den låg kontrolli arbetet minskat, särskilt bland kvinnorna i kommunen. Dock känner något fler kvinnor än mänlåg kontroll. Landskronas siffror (53,9 procent) ligger sämre till i jämförelse med Skåne (50,7 procent).Låg kontroll i arbetet (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 54 57,8 53,9Skåne 52,2 55,8 50,7Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne30

Målområde 5Miljöer och produkterSunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Detär viktigt att kunskaperna om miljöns påverkan på hälsa ökar och att man tillämpar försiktighetsprincipennär man inför ny teknik. Även inomhusmiljö, tillgång till grönområdenoch skadeförebyggande arbete ligger under målområdet.TrafikbullerTrafikbuller i den fysiska miljön kan påverka individens hälsa negativt såsom nattsömn och hörsel.I Landskrona (18,2 procent) är det fler som besväras av buller från vägtrafik än i länet (16,1procent). Andelen har ökat sedan 2004 i både kommunen och länet.Trafikbuller (18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 14,8 18,2Skåne 12,3 16,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneOlycksfallSkador på grund av olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngrevuxna. Den största skademiljön är bostäderna vilket är likvärdig med andelen i Skåne. Trafikmiljönkommer på andra plats i Landskrona vilket är högre än i länet.Olycksfallskador på skademiljöer(procentuell fördelning)2004 Landskrona SkåneBostadsmiljön 45,8 44,7Trafikmiljön 17 14,4Idrottsmiljön 14,4 14,7Arbetsmiljön 5,1 7,9Fri natur 4,4 5,3Skolmiljön 4,2 5,7Nöjesmiljön 3,5 3,5Servicemiljön 1 1,3Övrigt 4,6 2,3Region Skåne, Universitetssjukhuset MAS31

Skador och förgiftningSom nämnt ovan är olycksfall en vanligt förekommande dödsorsak. Dödligheten i skador ochförgiftningar är generellt mest förekommande hos män än hos kvinnor. Dock är skillnaden intelika stor i Landskrona som för länet och riket.Dödlighet i skador och förgiftningar(medelvärde per 10 000 invånare*)2002-2006 Landskrona Skåne RiketMän 6,9 6,4 6,9Kvinnor 5,3 3,5 3,6Socialstyrelsen Dödsorsaksregistret*Standardiserade talSjälvmordOrsakerna till självmord är många men en väsentlig bakgrundsfaktor är depression. Landskronasmedelvärde för män (2) och kvinnor (1,1) är i stort sett likvärdigt med jämförelsegruppen.Självmord (15 > år)(medelvärde per 10 000 invånare*)2002-2006 Landskrona Skåne RiketMän 2 2,3 2,3Kvinnor 1,1 0,9 0,9Socialstyrelsen Dödsorsaksregistret* Standardiserade talMisshandel och våldtäkterFör att kunna känna sig säker i sin hemmamiljö och i andra miljöer är det viktigt att det brottsförebyggandetarbetet verkar för trygga och säkra miljöer. För antalet anmälda fall av misshandel(1 099) och våldtäkter (88) ligger Landskrona sämre till i jämförelse med Skåne och riket. Antaletanmälda brott har ökat sedan 2001. Observera att statistiken enbart innehåller de brott som anmälstill polis, tull och åklagare. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densammasom den faktiska brottsligheten.Antalet anmälda misshandel och våldtäkter (inkl. grov)(per 100 000 invånare)Misshandel (Utomhus) VåldtäkterLandskrona2009 1 099 524 882005 1 235 638 432001 968 484 47Skåne2009 951 466 582005 852 428 412001 710 338 23Riket2009 927 447 642005 805 404 422001 669 320 23BRÅ, Brottstatistik32

RattfylleriRattfylleri ute på vägarna orsakar många skador och olyckor. Landskronas snitt för rattfylleri är222 personer vilket är högre än för jämförelsegrupperna. Brotten har ökat i antalet sedan 2001och 2005, ökningen har varit större i Landskrona än för länet och riket.Rattfylleri (inkl. grov)(per 100 000 invånare)2001 2005 2009Landskrona 129 140 222Skåne 165 166 187Riket 160 175 192BRÅ, Brottsstatistik33

Målområde 6Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdHälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genomsin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.Det är viktigt att denna nyckelroll utnyttjas rätt och att kunskaperna hanterasoch integreras med arbetet att utforma regional och lokala strategier för det förebyggandearbetet.Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)WHO etablerade nätverket Health Promoting Hospitals år 1991. WHO anser att framtidenssjukhus måste bli mer hälso- och helhetsorienterade och vara en hälsoresurs för sin lokalbefolkning.Sedan år 2006 är samtliga Region Skånes sjukhus, inkl Landskrona lasarett, medlemmari HFS och år 2009 blev även den offentliga primärvården i Skåne medlemmar.Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer2002 2005 2008Landskrona 0 0 1Skåne 4 6 10Riket 21 25 43Svenska nätverk av hälsofrämjande sjukhusUngdomsmottagningarUngdomsmottagningar är till för att främja hälsa och stärka ungdomarnas identitetsutveckling, såatt de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbarainfektioner. Landskrona har en ungdomsmottagning av Skånes tretton stycken.UngdomsmottagningarLandskrona Skåne Riket2003 2009 2003 2009 2003 2009Antal ungdomsmottagningar 1 1 18 13 229 226Föreningen för Sveriges UngdomsmottagningarDålig självskattad hälsaSjälvskattad hälsa är ett mått som bygger på individens egen bedömning av hälsa, såväl fysisk sompsykisk. Jämfört med Skåne (14,3 procent) har Landskrona (15,5 procent) något sämre värde.Tidsmässigt har värdet förbättrats jämfört med 2004-års undersökning (17 procent). Något flerkvinnor upplever sämre hälsa.Dålig självskattad hälsa (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 11,7 17 15,5Skåne 12,5 15,3 14,3Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne34

Dålig psykisk hälsa (GHQ-12)Psykisk ohälsa är ett våra största folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa kan orsaka stort lidande ochkan även medföra såväl påtagliga sociala som ekonomiska konsekvenser. Med psykisk hälsa avseshär individens allmänna psykiska välbefinnande. I undersökningen har ”General Health Questionnaire”använts för att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa. Internationella studier harvisat att individer med dålig psykisk hälsa enligt GHQ-12 har en klart ökad tendens att söka sjukvårdför psykiska besvär. I Landskrona har den psykiska ohälsan ökat sedan år 2000 bland bådemän och kvinnor. Dock är andelen högre bland kvinnor. I jämförelse med Skåne (18 procent) ärdet fler med dålig psykisk hälsa i Landskrona (23,8 procent).Dålig psykisk hälsa (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 17,6 16,9 23,8Skåne 19,7 17,7 18Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneMöjlighet att kunna påverka den egna hälsoutvecklingenAtt kunna påverka den egna hälsoutvecklingen är viktigt för att kunna bevara en god hälsa. I jämförelsemed Skåne (32,4 procent) är det fler i Landskrona (39,6 procent) som ser negativt på denegna insatsens betydelse för hälsan. Denna känsla har ökat i Landskrona i jämförelse med 2000(34,6 procent) medan det i Skåne är i stort sett oförändrat. Det skiljer sig inte mellan könen.Att inte anse sig kunna påverka denegna hälsoutvecklingen (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2008Landskrona 34,6 39,6Skåne 32,3 32,4Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneSömnbesvärEn god sömn är viktig för individens återhämtning och hälsa. Sömnproblem kan framför allt hosyngre och medelålders friska personer vara uttryck för ett stresstillstånd, som i sin tur kan förvärrasytterligare av bristande sömn och återhämtning. Sömnbesvären har tidsmässigt ökat både förLandskrona (10,2 procent) och Skåne (9,4 procent). Andelen är något högre för kommunen. Detskiljer sig i stort sett inte mellan könen, något fler kvinnor.Sömnbesvär (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 7,9 10,6 10,2Skåne 8,2 8,8 9,4Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne35

StressLångvarig stress kan öka risken för kroniska psykiska utmattningssyndrom och psykiska besvär.För Landskrona har andelen stressade i vardagen ökat bland både män och kvinnor. I jämförelsemed Skåne (14,8 procent) är det något fler som känner sig stressade i Landskrona (16,5 procent) .Stressad i vardagen (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 15,9 11,9 16,5Skåne 19,5 16,2 14,8Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneLåg vitalitetLåg vitalitet innebär att en person känner sig trött, utsliten och har lite energi. I Landskrona harandelen med låg vitalitet minskat bland män medan den har ökat något för kvinnor. Det är flersom känner låg vitalitet i Landskrona (17 procent) i jämförelse med Skåne (15,1 procent).Låg vitalitet (18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 19,3 17Skåne 16,5 15,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneOtillfredsställda vårdbehovDet är ett välkänt faktum att det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper gällande vårdutnyttjandemen även avseende i vilken grad man upplever sig ha otillfredsställda vårdbehov.Landskronas andel (23 procent) för otillfredsställda vårdbehov ligger högre än i Skåne (18,9 procent).Särskilt kvinnorna i kommunen är mer missnöjda än männen. Andelen har ökat i kommunenmedan det har minskat i länet.Otillfredsställda vårdbehov (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 19,1 20,6 23Skåne 21,6 19,5 18,9Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneOtillfredsställda tandvårdsbehovLandskronas andel (20,9 procent) för otillfredsställda tandvårdsbehov är högre än i Skåne (17,3procent). Särskilt männen i kommunen är mer missnöjda än kvinnorna. I jämförelse med 2004-års siffror har andelen ökat bland männen medan den har minskat för kvinnor.Otillfredsställda tandvårdsbehov(18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 19,1 20,9Skåne 17,6 17,3Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne36

TandhälsaDålig tandhälsa minskar livskvalitet, försämrar sociala relationer och är ett hinder för goda matvanoroch en god hälsa. Andelen med hål i tänderna har minskat något sedan 2000. Något flerkvinnor än män lider av hål i tänderna och jämförelsevis med Skåne (32,9 procent) är andelenhögre i kommunen (36,4 procent).Besvär med karies (hål i tänderna)(18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 37,3 36,4Skåne 33,5 32,9Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneAndel kariesfria barn i Landskrona har ökat i gruppen 3-åringar medan andelen har minskat bland12-åringar.Andelen kariesfria barn(procentuell fördelning)Landskrona2001 2003 20053-åringar 88 92 9412-åringar 58 51 50Landskrona stad37

Målområde 7Skydd mot smittspridningI ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation gällande smittsammasjukdomar. Detta hänger samman med ett effektiv förebyggande arbete och goda informationsinsatsernasom bedrivs. Det är viktigt att hög nivå bibehålls för att inte de framstegsom gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gåförlorade.VaccinationTillgången till vaccin har haft stor betydelse för att förhindra utbredningen av smittsamma sjukdomari världen. Trots att Sverige har ett gynnsamt immunitetsläge är det viktigt att kontrolleralandets vaccinationsläge för befolkningens skydd mot smittspridning. Landskrona har en relativtjämn procentuell fördelning på vaccinationer bland barn födda 2000 och 2006, majoriteten av allabarn har blivit vaccinerade förutom för MPR då andel ligger på 94 procent. Jämförelsevis medlänet och riket skiljer sig andelen ytterst lite från kommunen.Barnvaccinationer (bland barn födda 2000 och 2006)(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2003 2009 2003 2009 2003 2009Stelkramp 98,2 98,7 99 98,6 98,6 98,5Kikhosta 98,2 98,7 98,6 98,6 98,3 98,4MPR* 90,7 94 90,2 96,6 90,5 96,7Difteri 98,2 98,7 98,9 98,6 98,6 98,4Polio 98,2 98,7 98,9 98,6 98,5 98,4Influensa (Hib) 97,5 97,8 98,6 98,3 98,2 98,2Smittskyddsinstitutet*Mässling, Påssjuka, Röda hund38

Målområde 8Sexualitet och reproduktiv hälsaMöjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse avhälsa och välbefinnande, därmed är det viktigt att värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning,familjeplanering och mödrahälsovård.AborterDen svenska abortpolitikens uppgift är att förebygga oönskade graviditeter och därigenom verkaför en minskning av antalet aborter, samt att säkra varje abortsökande kvinnas rätt till en medicinsktsäker abort och ett psykosocialt gott omhändertagande. Landskronas medelvärde för antaletaborter (23,1) är högst i jämförelsegruppen. Värdet har även ökat tidsmässigt i kommunen,likaså för länet och riket.Aborter (15-44 år)(medelvärde per 1 000 kvinnor)Landskrona Skåne Riket2004-2008 23,1 19,4 20,61999-2003 20,2 17,9 19Socialstyrelsen, EpC39

Målområde 9Fysisk aktivitetDet är vetenskapligt bevisat att fysisk aktivitet förebygger en rad sjukdomar och andrahälsotillstånd. Därför är de samlade insatserna inom detta område utformat så att det gerförutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta skall ske genominsatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet,under fritiden. Även äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade ska få möjlighetertill motion eller träning på sina egna villkor.Fysisk aktivitetFysisk aktivitet är en medicinsk friskfaktor som ger många positiva effekter. Fysisk aktivitet äräven en klassfråga då sämre levnadsvillkor och social position spelar stor roll. Jämfört med Skåne(14,4 procent) har Landskrona (17,2 procent) en högre andel lågt fysiskt aktiva. Andelen blandmän har ökat medan andelen för kvinnor har förbättrats sedan 2004. Totalt sett har värdet förbättrats,likaså på regional nivå.Låg fysisk aktivitet på fritiden (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 18,1 21,4 17,2Skåne 16,1 15,8 14,4Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneFysisk aktivitet bland ungdomar i Landskrona är högre bland elever i årskurs 8 än i årskurs 2 pågymnasiet. I årskurs 8 är det 81,6 procent om tränar flera gånger i veckan och 18,7 procent avdessa dagligen. I årskurs 2 på gymnasiet tränar 67,9 procent flera gånger i veckan och av dessa ärdet 15 procent som tränar varje dag.Fysisk aktivitet bland ungdomar(procentuell fördelning)2009 Åk 8 (grundskolan) Åk 2 (gymnasiet)1-7 dagar i veckan 81,6 67,9Någon gång i månaden 11,3 15,4Mer sällan eller aldrig 7,1 16,7Landskrona stad, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)40

Målområde 10Matvanor och livsmedelGoda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hosbefolkningen. Fel kost kan leda till övervikt som i sin tur leder till hälsoproblem med betydandeöverrisk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och vissa cancerformer.För att motverka dessa hälsoproblem är det viktigt att individernas kunskap omsamband mellan kost och hälsa ökar.AmningAmning anses vara det bästa alternativet rent näringsfysiologiskt framför annan uppfödning.Bröstmjölken innehåller infektionsskyddande faktorer och utgör därför ett gott skydd för barnetmot infektioner samt minskar riskerna för utveckling av allergi. Högst andel ammande är vid tvåmånaders ålder. Siffran sjunker för hela jämförelsegruppen vid åldern sex månader och tolv månader.Dessutom har andelen sjunkit tidsmässigt i alla åldersgrupperna, det gäller likaså för länetoch riket. Jämförelsevis med länet och riket är det färre som ammar i Landskrona.Barn i olika åldrar som ammats helt eller delvis(procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2001 2004 2007 2001 2004 2007 2001 2004 20072 mån 84,8 85,7 81,1 89,2 88,3 86,7 92 91,4 89,46 mån 57,4 64,3 48,5 67,9 66,7 62 72,4 72 67,612 mån - 15,4 16,6 - 19,5 16,2 - 19,6 17,8Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistretFrukt- och grönsakskonsumtionFrukt och grönsaker innehåller bland annat antioxidanter och fibrer som kan skydda mot canceroch hjärt- och kärlsjukdomar. Den gräns för låg konsumtion som presenteras här är Folkhälsoinstitutetsrekommendation att konsumera frukt och grönsaker minst 1,3 gånger per dag (rekommenderatgenomsnitt för en individ under en vecka.) Andelen som äter lite frukt och grönsaker ärhögre i Landskrona (29,8 procent) än i Skåne (24,1 procent). Betydligt fler män äter lite frukt ochgrönsaker i Landskrona jämfört med kvinnorna. Denna könsskillnad ser man även på regionalnivå. På kommunal nivå har andelen ökat sedan 2004-års undersökning (24,7 procent).Äter lite frukt och grönsaker (18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 24,7 29,8Skåne 24,6 24,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne41

Godis, snacks och snabbmatEtt för högt intag av godis, snack och snabbmat kan vara skadligt och leda till övervikt och fetma.I Landskrona är det ungefär 78,9 procent av eleverna i årskurs 8 som äter godis/snacks 1-7 gångeri veckan och 9 procent av dessa äter godis/snacks varje dag. I årskurs 2 är motsvarande siffra69,8 procent och av dessa är det 7,6 procent som äter godis/snack dagligen. I årskurs 8 äter 34,3procent av eleverna snabbmat varje dag till en gång i veckan. I årskurs 2 äter 45,5 procentsnabbmat varje vecka.Äter godis, snacks och snabbmat(procentuell fördelning)2009 Åk 8 (grundskolan) Åk 2 (gymnasiet)Godis/snack Snabbmat Godis/snack Snabbmat1-7 dagar i veckan 78,9 34,3 69,8 45,5Någon gång i månaden 16,6 47 20 34,4Mer sällan eller aldrig 4,5 18,7 10,2 20,1Landskrona stad, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)Övervikt och fetmaEtt för högt energiintag och för lite motion leder till övervikt och fetma som i sin tur ökar riskenför hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. Övervikt och fetmaföljer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast.Landskrona (52,2 procent) har fler överviktiga invånare än i Skåne (49,4 procent), främst blandmän som är betydlig högre än för kvinnorna. Denna skillnad gäller även för länet. Jämförelsevismed 2000 och 2004-års undersökning har övervikten ökat i både Landskrona och Skåne.Övervikt (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 47,3 50,7 52,2Skåne 44,5 47,5 49,4Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneLiksom övervikt har även fetman ökat i både kommunen och länet, fler i Landskrona (18,1 procent)än i Skåne (14,1 procent). Samt är det något fler män än kvinnor.Fetma (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 10,6 15,9 18,1Skåne 9,8 12,1 14,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne 200842

Dödlighet i diabetesDiabetes är en folksjukdom, där blodets innehåll av socker (glukos) är över det normala. Typ 2-diabetes blir allt vanligare världen över i takt med att levnadsstandarden ökar. Dödligheten i diabetesär lägre i Landskrona än i Skåne och riket. Avseende kön är dödligheten i Landskrona någotlägre för män i åldersgruppen 15 + men något högre för män i åldern 65 +.Dödlighet i diabetes(per 10 000 invånare)2002-2006 Landskrona Skåne Riket15 > år 65 > år 15 > år 65 > år 15 > år 65 > årMän 1,4 7,1 2 10,4 2,2 11,1Kvinnor 1,6 6,1 2 8,1 2,1 8,9Socialstyrelsen, DödsorsaksregistretDödlighet i hjärtinfarkterRökning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes och stress ökar risken för hjärtinfarkt. Gällandedödlighet i hjärtinfarkt har Landskrona en högre dödlighet än i länet och riket. Fler män änkvinnor dör i båda åldersgrupperna.Dödlighet i hjärtinfarkt(per 10 000 invånare)2002-2006 Landskrona Skåne Riket15 > år 65 > år 15 > år 65 > år 15 > år 65 > årMän 32,4 146,3 26,6 125,5 27,3 130,3Kvinnor 28,1 103,4 22,1 89,5 22,5 92,3Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret43

Målområde 11Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelBruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Ävenspelberoende kan leda till ohälsa. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgruppför t.ex. alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måstedärför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Riksdag och regering har beslutatom mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobaks-, dopnings- och spelpolitiken.Daglig rökningRökning utgör den främsta förebyggbara orsaken till ohälsa och förtidig död i västvärlden. Så gottsom alla stora folksjukdomar såsom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomaroch dålig tandhälsa har ett samband med tobaksbruk. Andelen dagligrökare har minskat i Landskrona(17,8 procent), likaså i länet (14,7 procent). Jämförelsevis har Landskrona en högre andel.Daglig rökning (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 22,4 26,9 17,8Skåne 19,2 17,9 14,7Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneTobaksvanor bland ungdomarBland ungdomar i Landskrona är det ungefär 16,4 procent röker åtminstone varje vecka, fler pågymnasiet än i grundskolan. På gymnasiet har 21,8 procent svarat att de röker dagligen, motsvarandesiffra på grundskolan är 4,8 procent. 70,2 procent uppger att de aldrig har rökt cigaretter.Tobaksvanor bland ungdomar(procentuell fördelning)2009 Åk 8 & 2 (gymnasiet)1-7 dagar i veckan 16,4Någon gång i månaden/några gånger per år 7,91 gång per år eller mer sällan 5,5Aldrig 70,2Landskrona stad, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)44

Sluta rökaAndelen som har slutat röka har minskat med drygt 10 procent i Landskrona till 22 procent. ISkåne (24,2 procent) är andelen högre.Sluta röka (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 33,9 22,5 22Skåne 25,5 22,9 24,2Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkånePassiv rökningPassiv rökning har länge varit ett problem, främst i hemmet och på arbetsplatsen. Numera ärsambandet mellan miljötobaksrök och en rad allvarliga sjukdomar, främst lungcancer och hjärtkärlsjukdombevisat och har stöd i forskningen. Passiv rökning på arbetsplatsen är mer förekommandei Landskrona (13,8 procent) än i Skåne (6,8 procent). Tidsmässigt har andelen minskati både kommunen och länet.Passiv rökning på arbetsplatsen (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 14,5 18,9 13,8Skåne 17,3 12,7 6,8Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneRökande blivande mödrarKunskapen om tobakens skadliga effekter på omogna och växande organismer är stor. Studiervisar att mammor som röker kan skada sina foster och har ökad risk för missfall, för tidig förlossning,att fostret växer för dåligt och plötslig spädbarnsdöd. Rökning under graviditet kan ocksåleda till störd tillväxt hos barnen när de växer upp. För rökande blivande mödrar har Landskrona(16,6 procent) en hög andel jämfört med Skåne (9,5 procent) och riket (7,7 procent).Tidsmässig har andelen sjunkit.Rökande blivande mödrar(andelen av gravida inskrivna vid mödravårdscentralenunder perioden, procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2004-2008 16,6 9,5 7,72003-2007 18,0 10,1 8,3Socialstyrelsen, Födelseregistret45

Rökande spädbarnsföräldrarAtt skydda nyfödda barn och barn från den skadliga röken ses som mycket viktigt ur hälsosynpunkteftersom forskningen visar att passiv rökning är skadligt och inte minst för barn. Ävenför indikatorn rökande spädbarnsföräldrar ligger Landskrona sämre till än länet och riket. Störstrisk för att spädbarnet ska utsätts av tobaksrök är att någon annan än mamma och pappa i hushålletröker. Tidsmässig har andelen sjunkit något, störst minskning i Landskrona ser man blandgruppen pappor.Rökande spädbarnsföräldrar(barnets ålder = 8 månader, procentuell fördelning)Landskrona Skåne Riket2003 2007 2003 2007 2003 2007Mamma 20,5 17,3 10,5 8,4 10,5 8,4Pappa 28,9 23,8 16,1 15,2 16,1 12,4Någon i hushållet 34,9 32,6 20,8 18,3 20,8 16,7Socialstyrelsen, EpCSnusanvändningSnus är en av de mest använda tobaksprodukterna i Sverige sedan drygt 150 år tillbaka. Jämförtmed rökning framställs ofta snusning som ofarligt ur medicinsk synvinkel. Ändå finns det påtagligahälsorisker förknippade med snusning, så som ökad cancerrisk, högt blodtryck och diabetestyp 2. Fler i Skåne (9,7 procent) använder snus dagligen i jämförelse med kommunen (8,2 procent).Andelen har tidsmässigt sjunkit i både Landskrona och länet.Använder snus dagligen (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 12,5 10,9 8,2Skåne 11,3 10,7 9,7Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneRiskkonsumtion av alkoholÖverkonsumtion av alkohol innebär medicinska och sociala skadeverkningar. I jämförelse med2000-års undersökning har riskkonsumtionen av alkohol ökat i både kommunen (17,2 procent)och länet (16,5 procent). Ökningen har skett både bland män och bland kvinnor, dock är det flermän som ligger i riskzonen. Landskrona ligger något högre än Skåne.Riskkonsumtion av alkohol (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2008Landskrona 9,5 17,2Skåne 12,3 16,5Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne46

Alkoholkonsumtion bland ungdomarBland ungdomar i Landskrona är det fler i årskurs 2 på gymnasiet som dricker sig berusade oftarei jämförelse med årskurs 8. Mellan könen finns det stora skillnader. I årskurs 8 dricker sig tjejerberusade i högre utsträckning än killar. 15 procent av tjejerna och 7,7 procent av killarna har svaratatt de dricker sig berusade minst ett par gånger i månaden. Bland eleverna i årskurs 2 drickerfärre tjejer än killar. 9,6 procent av tjejerna och 24,1 procent av killarna har svarat att de drickersig berusade minst ett par gånger i månaden.Alkoholkonsumtion bland ungdomar(procentuell fördelning)2009 Åk 8 (grundskolan) Åk 2 (gymnasiet)Någon gång i veckan 4 8,5Ett par gånger i månaden 7,2 8,6Någon gång i månaden/några gånger per år 34,4 57,91 gång per år eller mer sällan 14,4 10,5Aldrig 40 14,5Landskrona stad, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)Alkoholrelaterad dödlighetAlkoholrelaterad dödlighet är sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggandeeller bidragande dödsorsak, och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingadlevercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. Landskrona har en högre dödlighetbland både män (8,4) och kvinnor (2,5) jämfört med länet och riket. Betydligt fler män än kvinnordör.Alkoholrelaterad dödlighet(per 10 000 invånare 15 > år)2002-2006 Landskrona Skåne RiketMän 8,4 5,2 4,5Kvinnor 2,5 1,2 1,2Socialstyrelsen, DödsorsaksregistretFörsäljning från systembolagetSystembolaget har alkoholmonopol i Sverige med uppdraget att bidra till att begränsa alkoholensskadeverkningar. Försäljningen från Systembolaget är lägre i Landskrona (3,4 l) jämfört med länet(4,2 l) och riket (5,7 l). Tidsmässigt har en ökning skett i kommunen sedan 2005 (2,8 l).Försäljning från Systembolaget(antal liter 100 procent alkohol per invånare 15 > år)Landskrona Skåne Riket2009 3,4 4,1 5,72005 2,8 3,1 4,92001 3 3,1 4,6Statens folkhälsoinstitut, FHI/tillsyn47

SvartspritSvartsprit kan definieras på många olika sätt, men i detta avseende gäller om en privatperson harinköpt märkessprit av en privatperson till ett lägre pris än vad som gäller i Systembolagets butiker.Landskronas andel på 13 procent har förbättrats sedan tidigare undersökningar. I jämförelsemed Skåne (11,2 procent) är det fler som köpt svartsprit i Landskrona.Köpt märkessprit av privatperson (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 15,1 21,5 13Skåne 10,7 17,1 11,2Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneHaschanvändningI Sverige är haschrökning det vanligaste sättet att konsumera cannabis. Akuta effekter av cannabisär bland annat förvirringstillstånd och psykoser. För indikatorn någonsin använt hasch skiljer sig inteLandskronas andel (14.6 procent) i jämförelse med Skåne (14.5 procent). Tidsmässig har det sketten ökning för båda könen, dock är det fler män (20,5 procent) än kvinnor (8,8 procent) som någonsinhar rökt hasch. Detsamma gäller för Skåne.Någonsin använt hasch (18-80 år)(procentuell fördelning)2000 2004 2008Landskrona 7,7 10,5 14,6Skåne 9,3 13,1 14,5Region Skåne, Hälsoförhållanden i SkåneUngdomarna har också blivit tillfrågade om de provat marijuana eller hasch. Fler i årskurs 2 pågymnasiet har provat marijuana/hasch än elever i årskurs 8.Hasch/marijuanaanvändning bland ungdomar(procentuell fördelning)2009 Åk 8 (grundskolan) Åk 2 (gymnasiet)Ja, mer än 20 gånger 1,5 6,1Ja, 11-20 gånger 0,3 1,3Ja, 2-10 gånger 2,4 5,2Ja, 1 gång 2,1 4,8Nej 93,7 82,6Landskrona stad, Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken)SpelvanorRiskabla spelvanor definieras som att man någon gång under de senaste tolv månaderna ljugit omhur mycket man har spelat, försökt minska sitt spelande och/eller känt sig rastlös och irriteradom man inte kunnat spela. Andelen för både kommunen (3,3 procent) och länet (3,1 procent) harökat något sedan 2000-års undersökning.Riskabla spelvanor (18-80 år)(procentuell fördelning)2004 2008Landskrona 2,8 3,3Skåne 2,9 3,1Region Skåne, Hälsoförhållanden i Skåne48

DiskussionVi kan utifrån rapporten konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning men vi serockså att det fortfarande finns förbättringsområden. Det gäller således att se och ta lärdom avbåde den positiva och den negativa utvecklingen. Det är en angelägen uppgift att förbättra hälsolägetoch utjämna skillnaderna i hälsa. Ambitionen är att folkhälsoarbetet skall genomsyra vardagsarbetetgenom att olika verksamheter samarbetar för att skapa stödjande miljöer för såvälbarn som för vuxna. Grundförutsättningarna för en god välfärd och en hållbar utveckling är arbete,utbildning och ett bra boende. Det krävs att alla samverkar så att alla Landskronabor får godalevnadsförhållanden.Landskrona stads kommande policy och handlingsplan skall utgöra en gemensam plattform förfolkhälsoarbetet. Policyn innebär en markering att insatser inom förbättringsområdena skall prioriteras.Kravet på en mer jämlik och jämställd hälsa samt prioritering av barn och ungdomar ärdärför övergripande och bör genomsyra samtliga målområden. Insatserna bör i första hand inriktaspå metoder för att förbättra hälsan och minska ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper ocholika geografiska områden. Även de nationella målområdena 1-2 (Delaktighet och inflytande isamhället samt ekonomiska och sociala förutsättningar) är av grundläggande betydelse för folkhälsanoch kommer därför att genomsyra arbetet inom samtliga områden. I strävan att nå målen iLandskrona stad är det av stor vikt att vi i allt folkhälsoarbete har ett helhetsperspektiv, jämlikhetsperspektivoch genusperspektiv på hälsa.Den övergripande målsättningen för Landskrona stads folkhälsoarbete bör ligga i linje med dennationella målsättningen för folkhälsopolitiken och föreslås därför vara följande:”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsapå lika villkor för alla som lever och verkar i Landskrona stad ”Förslag på förbättringsområden för folkhälsoarbetet i Landskrona stadDe 11 nationella målområdena skall som tidigare nämnts fungera som en bas för utvecklingsarbetetinom det hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande området. Några områden är dock, utifrånhälsans ojämna fördelning, särskilt viktiga att fokusera på. Målen är inte prioriterade sinsemellanoch ordningsföljden har ingen betydelse i sådant avseende. De prioriteringar av målområdensom gjorts i relation till de nationella målområdena beror på att vissa områden bedöms varaspeciellt angelägna för Landskrona Stad de närmaste åren. Folkhälsoplanen integreras sedan ikommunens budget- och beslutsprocesser som ett viktigt kunskapsunderlag till prioriteringar somfrämjar en hållbar utveckling. Följande förbättringsområden med övergripande mätbara målsättningarkan utgöra en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att utforma en plan för folkhälsoarbeteti kommunen:1. Arbete och Utbildning2. Barn och ungas uppväxtvillkor3. Psykosocial hälsa4. Tobak, alkohol, narkotika och andra droger5. Levnadsvanor (matvanor och fysisk aktivitet)6. Trygghet, boende och stadsutveckling49

1. Arbete och utbildningMotiveringEtt bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan,de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändigförutsättning för en hållbar tillväxt. För individen är förvärvsarbete inte bara den viktigastekällan till inkomster och försörjning, utan även en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktigheti samhället. Utbildning är en indikator som är tätt sammankopplat med hälsa och bristandebaskunskaper begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ökar riskenför utanförskap. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigastemålen att prioritera för att uppnå en god folkhälsa. Om individer eller grupper upplever att deinte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ettdemokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktigaoch ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiöstillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Särskild vikt bör läggas vid attfrämja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns,ungdomars och äldres möjligheter och inflytande och delaktighet i samhället.Mål– Fler landskronabor skall ha ett arbete– Fler elever skall ha fullständiga betyg– Ohälsotalen skall fortsätta att minska– Det sociala deltagandet skall ökaNulägeI jämförelse med länet och riket har Landskrona färre förvärvsarbetande och fler arbetssökande.Andelen landskronabor med eftergymnasial utbildning har ökat men är fortfarande lägre än snittetför Skåne och riket. Landskrona har totalt, jämfört med riket lägre andel elever som är behörigatill nationellt gymnasieprogram, lägre meritvärde och lägre andel som når målen i alla ämnen.Det finns emellertid stora variationer mellan skolorna och de senaste mätningarna visar positivatendenser. Ohälsotalen har förbättrats men är högre i Landskrona än i länet och riket och en högreandel familjer har låg inkomst, särskilt familjer och ensamstående med hemmavarande barn.Andelen med försörjningsstöd är högre än länet och riket och det är fler i Landskrona som uppleverett svagt emotionellt stöd. Nästan hälften (49 procent) av landskronaborna som uppger attde har lågt socialt deltagande. Detta är en ökning från år 2004. Indikatorn socialt deltagande ärliksom tillit en av de hälsorelaterade faktorer som uppvisar de största socioekonomiska skillnadernai undersökningen Hälsoförhållanden i Skåne. Positivt är att förtroendet för samhällsinstitutionerhar ökat markant hos landskronaborna och är nästan på samma nivå som snittet för Skåne.Även Landskronas valdeltagande har ökat i riksdagsvalet för 2010 är 81,84 procent vilket är enökning på 1,89 procent jämfört med valet 2006.50

3. Psykosocial hälsaMotiveringPsykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människorupplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, har socialt stöd, möjlighet attvara delaktiga i samhället och upplever att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.En positiv självbild och ett gott självförtroende bidrar till vår psykosociala utveckling. Även uppväxtförhållandenoch sociala och ekonomiska villkor har betydelse för vår psykosociala hälsa.Människor med psykisk ohälsa är överrepresenterade när det gäller användning av tobak, alkoholoch andra droger samt när det gäller övervikt, inaktivitet och att ha ett svagt socialt nätverk, detvill säga ytterligare riskfaktorer för hälsan. Speciellt utsatta finns bland ensamstående, arbetslösa,individer med utländsk bakgrund, långvarigt sjukskrivna, lågutbildade och de med låg social ochekonomisk ställning. Det finns även en grupp med psykisk ohälsa som har svårt att få tillgång tillförsta linjens vård på grund av att ansvarsfördelningen mellan olika behandlingsinstanser är otydliga.Det psykiska välbefinnandet har försämrats i samhället. En större andel upplever ångest, ängslan,oro, ständig trötthet och värk i nack- och skulderregionen. De senaste åren har en viss minskningkunnat ses bland den vuxna befolkningen medan den psykiska ohälsan hos den unga befolkningenfortsätter att öka. Den självrapporterade psykiska ohälsan är betydligt högre bland kvinnor änbland män, särskilt hög är den bland unga kvinnor. Med ovanstående som utgångspunkt är denpsykosociala hälsan ett viktigt område att fokusera på.Mål– Fler landskronabor skall uppleva ett psykosocialt välbefinnande– Andelen som upplever emotionellt och praktiskt stöd bland Landskronas befolkning skall ökaNulägeLandskrona ligger bland de 25 procent av Sveriges kommuner som har störst andel invånare somuppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande. En tredjedel upplever dessutom att de har ett svagtemotionellt och praktiskt stöd från personer i sin omgivning för att klara livets stress och problem,detta är en ökning sedan föregående mättillfälle och värdet är procentuellt högre än genomsnittetför Skåne. I jämförelse med Skåne är det också fler i Landskrona som ser negativt påsin möjlighet att påverka den egna hälsan.52

4. Tobak, alkohol, narkotika och andra drogerMotiveringAtt begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafrittsamhälle är viktiga folkhälsofrågor. Förutom att begränsa tillgänglighet på både alkohol, tobakoch narkotika så krävs mer fokus på andra metoder för att minska alkohol och tobakskonsumtionenbland annat genom att inrikta sig på att förändra attityder och normer kring alkohol och tobak,motverka utvecklingen av den psykiska ohälsan och påverka föräldrars inställning till barnoch ungdomars alkohol- och tobakskonsumtion. En annan viktig grupp att nå är gravida kvinnoroch småbarnsföräldrar där tobaksavvänjande insatser erbjuds de som röker under graviditet ochsmåbarnsåren. I det förebyggande arbetet mot narkotika är det betydelsefullt att minska nyrekryteringentill missbruk och stärka individens motståndskraft att lockas in i drogkulturer och missbrukgenom att skapa integration och delaktighet, trygga uppväxtvillkor och en väl fungerandeskola och arbetsmarknad.Mål 6– Den totala alkoholkonsumtionen skall minska i Landskrona stad– Barn och ungdomar under 18 år skall inte dricka alkohol– Landskrona skall vara en narkotikafri kommun– Minska nyrekrytering till missbruk– En ökad andel individer i Landskrona Stad skall vara tobaksfriaNulägeDaglig rökning bland vuxna fortsätter att minska. Andelen rökare är dock högre i Landskrona äni regionen. Landskrona är bland de 25 procent av Sveriges kommuner med högst andel dagligrökareoch antalet män som insjuknat i lungcancer tillhör de högsta 25 procenten. Även dödligheteni KOL är högre än såväl riket som länet. Landskrona ligger bland de 25 procent av Sverigeskommuner som har högst andel rökande blivande mödrar och andelen rökande spädbarnsföräldrarär också markant högre än snittet för Skåne och riket. Knappt en femtedel av de vuxna ärriskkonsumenter av alkohol och andelen har ökat sedan 2004. Riskbruket av alkohol har dockökat markant i kommunen och den alkoholrelaterade dödligheten ligger betydligt högre än i rikethos såväl män som kvinnor. Andelen vuxna som uppger att de använt hasch eller marijuana uppvisaren ökande trend sedan år 2000, framförallt för män. Drygt var femte man uppger att hanhar använt hasch eller marijuana.Bland ungdomarna är det 16,4 procent som uppger att de röker varje vecka, fler på gymnasiet än igrundskolan. Bland elever i årskurs 8 uppger 4,8 procent att de röker dagligen. I årskurs 2 pågymnasiet är det 21,8 procent som är dagligrökare och flickor röker i något större utsträckningän pojkar. Det är fler som dricker sig berusade oftare i åk. 2 på gymnasiet i jämförelse medårskurs 8. Mellan könen finns det stora skillnader, i årskurs 8 dricker sig flickor berusade i högreutsträckning än pojkar. Bland eleverna i årskurs 2 dricker färre flickor än pojkar.6 Målen är i enlighet med Drogpolitisk policy för Landskrona stad - alkohol, tobak och narkotika dnr 2006/131 016 6001.53

5. Levnadsvanor (Fysisk aktivitet och Matvanor)MotiveringFysisk aktivitet kan bidra till att minska hög sjukdomsbörda, mänskligt lidande och stora ekonomiskakostnader för samhället varje år. Fysisk aktivitet ger positiva effekter på hälsa och välbefinnande– fysiskt, mentalt, funktionellt och socialt. Ett aktivt liv där fysisk aktivitet integreras ivardagen, exempelvis genom att man promenerar eller cyklar istället för att ta bilen, främjar socialarelationer och sammanhållning i ett område samtidigt som det leder till minskade luftföroreningar.Särskilt bör vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola betonas samt en samhällsplaneringdär grönområden prioriteras. Vanliga hinder för människors fysiska aktivitet är att bilar ochandra motorfordon kör för fort, att trafikvolymen är för stor, att man är orolig att drabbas avbrott, att belysning är bristfällig och att det saknas gång- och cykelbanor.Matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. I allt fler länder håller övervikt på att utvecklastill ett dominerande problem. Övervikten följer ett mönster där människor i socialt utsatta positionerdrabbas hårdast. Viktigt är att medborgarnas kunskaper om samband mellan kost och hälsaökar. Det är också viktigt med ett folkhälsoperspektiv på livsmedelspolitiken vars mål är enekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Eftersom hjärt- och kärlsjukdomarhar ett nära samband med våra levnadsvanor, såsom fysisk inaktivitet, matvanor, stressoch rökning, kan detta ses som en indikator på att det krävs ett aktivt förebyggande arbete för attförbättra levnadsvanorna bland Landskronas befolkning. I det förebyggande arbetet inom områdetbör det beaktas att det finns stora socioekonomiska skillnader när det gäller levnadsvanor.Mål– En ökad andel individer skall vara fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå– En ökad andel upplever att de har tillgång till rekreations- och grönområden– En ökad andel av Landskronas befolkning skall ha normal vikt 7– En ökad andel av Landskronas befolkning skall ha goda matvanor 8NulägeLandskrona har en högre andel lågt fysiskt aktiva i jämförelse med snittet för Skåne. Landskronaligger även bland de 25 procent av kommunerna i Sverige som har högst andel fetma. Andelensom äter det rekommenderade intaget av frukt och grönt ligger också lägre än riksgenomsnittetoch betydligt fler män äter lite frukt och grönsaker i jämfört med kvinnorna. Landskrona liggerockså högre avseende dödlighet i hjärtinfarkter jämfört med Skåne och riket vad gäller såvälkvinnor som män. Männen har dock en högre dödlighet än kvinnorna. Förekomsten av regelbundenträning på fritiden bland elever i årskurs 8 är vanligare bland pojkar, men minskar medstigande ålder. I den vuxna befolkningen har andelen som uppger låg fysisk aktivitet minskat oavsettkön sedan år 2000. Det är fler män än kvinnor som uppger låg fysisk aktivitet.7 BMI 20-25 för vuxna, ISO-BMI ≤ 20 för barn.8 Med goda matvanor avses här de rekommendationer från Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket som är rådande.54

Folkhälsoprofiler 2009Folkhälsoprofiler 2009 presenterar indikatorer för folkhälsan i Landskrona stad i jämförelse medSkånes befolkning. Jämförelsen bygger på ett index för varje indikator. Index 100 representerarskånegenomsnittet (cirkeln i spindeldiagrammet). Index under 100 – innanför cirkeln – visar attkommunen ligger bättre till än Skånegenomsnittet avseende variabeln i fråga. Är index över 100 –utanför cirkeln – så ligger kommunen sämre till än genomsnittet. Det finns för varje indikator tvåindex. De index som sammanbinds med den tjocka svarta linjen utgår från de nya data för 2009.Den andra indexmarkeringen som utgörs av rosa punkt sammanbunden med blå linjer, utgår fråndata som ingick i Folkhälsoprofiler 2006.56

Öppna jämförelser 2009Under hösten 2007 tog Sveriges Kommuner och Landsting, initiativ till att tillsammans medSocialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut utveckla öppna jämförelser på folkhälsoområdet.Detta är den första rapporten som avser folkhälsa. Rapportens siffror på kommunnivå är baseradepå fyra olika befolkningsenkäter. I jämförelsen delas resultatet in i grönt-gult-rött för attpå ett lättöverskådligt sätt kunna se sina egna värden i förhållande till andra kommuner. I dennasammanfattning redovisas Landskronas rankning i jämförelse med bästa och sämsta kommun.Samt redogörs rikets och Skånes siffror, dock inte rakningsmässigt i färg då de inte är jämförbaramed kommunerna.25 % av kommunerna medbäst värden50 % av kommunerna medvärden i mitten25 % av kommunerna medsämst värdenBEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLANAndel elever med behörighet till gymnasieskolan 2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun83,1 87,2 88,9 98,7 77,4FYSISK AKTIVITETAndel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun- 64 64,2 84,9 51,4MATVANOR – FRUKT OCH GRÖNTAndel som äter frukt och gröns minst 5 ggr per dag (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun10,5 9,1 9,5 18,2 2,3RÖKVANORAndel dagligrökare (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun17,9 18,1 14,4 4 25,9Andel rökande blivande mödrar (graviditetsvecka 8-12) 2005-2007Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun15,9 8,9 7,2 0,0 25,5RISKABLA ALKOHOLVANORAndel med riskabla alkoholvanor (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun11,4 12,5 13,1 3,5 23,757

HÄLSOTILLSTÅNDAndel med bra självskattad allmänt hälsotillstånd (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun68,8 70,3 70,4 82,3 51,1PSYKISKT VÄLBEFINNANDEAndel med nedsatt psykiskt välbefinnande (18-80 år) 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun23,2 18 17,7 6,2 26HJÄRTINFARKTAkut hjärtinfarkt per 100´000 individer (20 år och äldre) 2002-2006Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun654,3 605,1 582,3 351,6 881,8LUNGCANCERAntal insjuknade kvinnor i lugncancer per 10´000 kvinnor. 2005-2007Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun3,4 3,9 3,1 0,0 7,5Antal insjuknade män i lungcancer per 10´000 män. 2005-2007Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun7,3 5 3,8 0,0 9,4FALLOLYCKORAntal personer (65 år och äldre) vårdade för fallolyckor i sluten vård per 100 000 invånare. 2007Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun2708 - - 1386 4276TONÅRSABORTERAntal aborter bland kvinnor per 1000 kvinnor (15-19 år). 2005-2007Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun27,1 22,3 24,3 7,7 42,1FETMAAndel med fetma (18-80 år). 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun17,9 14,2 12,4 4,8 30,9TANDHÄLSAAndel med god självskattad tandhälsa (18-80 år). 2006-2008Landskrona Skåne Riket Bästa kommun Sämsta kommun- 70,5 72,4 85,3 50,158

ReferenserTryckta och otryckta källor• Borås stad, Folkhälsoenheten (2001) Beskrivning av välfärdsnyckeltal 2001. Välfärdsbokslut• Ewles & Simnett (2005) Hälsoarbete. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03596-9• Hässleholms kommun (2003) Samhällsdiagnos. Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt• Landskrona stad (2007) Folkhälsorapport 2006. Rapport• Landskrona stad (2009) Lupp – Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Rapport• Malmö stad (2005) Välfärdsredovisning 2005. Rapport• Pellmer & Wramner (2001) Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber AB. Stockholm. ISBN: 91-47-05097-7• Region Skåne (2009) Drogvaneundersökning 2009 bland Skånes skolungdomar. Rapport, Malmö• Region Skåne (2006) Folkhälsan i Skåne – regionala strategi 2006-2009. Strategi, Kristianstad• Region Skåne (2010) Regional folkhälsostrategi 2010-2013. Strategi, Kristianstad• Region Skåne (2005) Hälsoförhållanden i Skåne – Folkhälsoenkät Skåne 2004. Rapport. Malmö• Region Skåne (2009) Hälsoförhållanden i Skåne – Folkhälsoenkät Skåne 2008. Rapport. Malmö• Region Skåne (2005) Skador på grund av olyckfall i Skåne 1999-2004, MAS 2005. Rapport, Malmö• Socialdepartementet. Socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap• Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum (2001) Folkhälsorapport 2001. Rapport. Stockholm. ISBN: 9172-01-508-X• Statens folkhälsoinstitut (2001) Andras rök och din hälsa – forskningsrön om passiv rökning. Skrift. Stockholm.ISBN: 91-7257-102-0• Statens folkhälsoinstitut (2001) Förslag till handlingsplan för prevention av oönskad graviditet. För tidsperioden2002-2007. Handlingsplan. Stockholm• Svenska kommunförbund, Folkhälsoinstitutet, Landstingsförbundet (1999) Nyckeltalskatalog – Att göra välfärdsbokslut.Rapport. Stockholm. ISBN: 91-7099-862-0• Sveriges kommuner och Landsting, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen (2009) Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa.Rapport. ISBN: 978-91-7164-478-7• Sävsjö kommun (2005) Samhällsdiagnos• Världshälsoorganisationen Regionala Europakontor (1998) Hälsa 21- hälsa för alla på 2000-talet. Strategi.Översättning: Folkhälsoinstitutet• Västra Götaland, Folkhälsokommitténs kansli (2000) Det goda livet – folkhälsopolitisk policy för Västra Götalandsregionen.Policydokument. Mariestad• Ågren Gunnar (2003) Den nya folkhälsopolitiken - nationella mål för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut.ISBN: 91-7257-252-359

Elektroniska källor• Brottsförebyggande rådet > Statistik > Anmälda brotthttp://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=2&module_instance=21 (2010-07-22)• Hälsofrämjande sjukhus > Välkommen till Hälsofrämjande sjukhus. http://www.natverket-hfs.se/ (2010-07-22)• Förening för Sveriges Ungdomsmottagningar > Policyprogram. http://www.fsum.org/ (2010-07-22)• Landskrona stad > Om Landskrona > Landskrona i siffror > Befolkninghttp://www.landskrona.se/Om-Landskrona/Landskrona-i-siffror-/Befolkning.aspx (2010-07-26)• Regeringskansliet > Miljö, energi, bostäder > Miljö > Miljö och Hälsa > Luftföroreningar.http://www.regeringen.se/sb/d/5307/a/39683 (2010-07-22)• Region Skåne > Folkhälsa > För dig som vill veta mer > Rapporter > Rapporter 2009 > Folkhälsoprofiler 2009http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=262947 (2010-07-22)• Statens folkhälsoinstitut > Metoder > Planeringsverktyg > Hälsokonsekvensbedömning > Checklista för HKB.http://www.fhi.se/sv/Metoder/Planeringsverktyg/Halsokonsekvensbedomning-HKB/Checklista-for-HKB/ (2010-07-22)• Statens folkhälsoinstitut > Publicerat > Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande? Rapport. Stockholmhttp://www.fhi.se/PageFiles/3311/r200502delaktighetinflyt0504.pdf (2010-07-22)• Statens folkhälsoinstitut > Statistik och uppföljning > Kommunala basfakta (KBF) > Databashttp://www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Kommunala-basfakta-KBF/Databas/ (2010-07-22)• Statistiska Centralbyrån > Tjänster > Skräddarsydd statistik > Regionala statistikprodukter > Färdiga tabellpaket> Mer om ohälsotal. http://www.scb.se/Pages/List____264036.aspx (2010-07-22)• Vårdguiden, Stockholms läns landsting > Sjukdomar och hälsoråd > Sjukdomar och besvär > Hjärtinfarkt.http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hjartinfarkt/ (2010-07-22)• Vårdguiden, Stockholms läns landsting > Tema > Gravid > Livsstilsfrågor > Tobak.http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Livsstilsfragor/Tobak/ (2010-07-22)60