LUM nr 6 - 18 juni (PDF, 3MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

www4.lu.se
  • No tags were found...

LUM nr 6 - 18 juni (PDF, 3MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

europatåg och cykelför hållbar semestertillsammans igenefter 470 miljoner årlUmlunds universitets magasin | nr 6 | 2008djUPdykningmödan Värd


Hedersdoktorerlockade stortpressuppbådPressuppbådet var ovanligt stortnär doktorerna ställde upp för fotograferingpå universitetsplatsen.Mycket tack vare teologernas hedersdoktorJonas Gardell, men ävenEkonomihögskolans hedersdoktor,chefen för FNs internrevision, IngaBritt Ahlenius, väckte mycket uppmärksamhet.Say cheese! Det var många som villefotografera teologie hedersdoktorJonas Gardell. Inte minst makenMark Levengood. Och de finkläddapoliserna var gärna statister.foto: mik ael risedalDet senaste året fick universitetet 464 nyadoktorer. Av dessa valde 279 att promoverasoch få diplom, doktorshatt eller lagerkrans,samt en fest lite senare på kvällen.Vid ceremonin i Domkyrkan höll GöranBexell sitt sista promotionstal somrektor. Han talade om att universitetetbevarar sin identitet genom att ständigtförnya sig. Han uppehöll sig ocksålänge vid att berätta vad akademisk frihetinte är. Akademisk frihet är inte frihetfrån administrativa krav, etiska värdenoch kvalitetskrav. Det är inte hellerfrihet från lag och ordning och endast iundantagsfall kan civil olydnad vara befogad.Vilka dessa undantag är gick handock inte närmare in på.Däremot, påpekade rektorn, handlarakademisk frihet om att forskningen intefår låta sig påverkas av vare sig politik,ekonomi eller religion.Han avslutade sitt tal med att uppmanade nya doktorerna att utnyttja universitetetsfrihet ännu mer. Konventionerför hur forskning ska se ut gör att potentialenibland inte utnyttjas fullt ut.– Frihetens fiende sitter också i osssjälva och i våra konventioner. Det är lättareatt på ett upprepande sätt modifieralitet på gängse teorier än att komma mednågot som kastar om perspektiven, avslutadeGöran Bexell.Ulrika OredssonLUM nr 6 | 2008 3


Välutbildad familj på släktträff: I mitten syns professor Nils Dencker vars far och svärfar blev jubeldoktoreri medicin respektive teologi vid årets promotion: Fr. v. Karina Dencker, Per Simonsson, SvenJonas Dencker, Nils Dencker, Mette Simonsson, Britt Simonsson, Tord Simonsson och Anna Dencker.Puss på dig. Den nypromoveradesjuksköterskanJimmie Kristensson får enpuss av sin fru.Hattmarskalken MariaRamberg-Winther och ringmarskalkenSusanna Persson.Den stolte fadern och statssekreterarenPeter Honethkramar om dottern GabriellaHoneth, som disputerat imedicin.ÖvermarskalkCarin Brenner.Två av Ekonomihögskolans hedersdoktorer:Inga-Britt Ahlenius,chef för FNs internrevisionoch Peter Lorange, schweiziskforskare i företagsekonomi.Solen sken och svetten lackade när doktorernatågade ut efter tre timmar i domkyrkan.Kransflickorna: – Lunds universitet behöver dig!4 LUM nr 6 | 2008Foto: Gunnar Menander


Medicinska fakulteten släpper lite på bromsen och lyser ut 44 nya tjänster. foto: kennet ruonaMedicinarna nyanställer igenMedicinsatsningar. Nu är de värstanödåren över för Medicinskafakulteten. Även om sparplanenfortfarande gäller, så kan man samtidigtgöra försiktiga nya satsningar.– Vi behöver inte bara bromsalängre, vi kan också gasa lite, sägerdekanus Bo Ahrén.I början av 2006 hade fakulteten ett minuspå 127 miljoner kronor, men i börjanav 2008 hade underskottet minskat till”bara” 50 miljoner. Man har sparat blandannat genom att dra in tjänster efter pensionsavgångar,flytta om enheter för attminska hyreskostnaderna, samt krympaoch rationalisera på alla håll.Sparplanen gäller fram till 2011, dåunderskottet förhoppningsvis ska varaborta. Men eftersom ekonomin nu ärpå väg åt rätt håll vill fakulteten redanidag se framåt. I olika trycksaker redovisarman glatt siffrorna ”1345 + 44”, somstår för antalet anställda vid fakultetenplus antalet nyanställningar som är påväg. Att alla tjänster inte är nya, och allainte finansieras av fakulteten, spelar mindreroll: det viktiga är att det nu händerpositiva saker.– Stämningen på fakulteten är meroptimistisk nu. Det beror på att vi lyckatsmed besparingarna och kan börja förberedaoss för framtiden, säger Bo Ahrén.Gladast är han över de tre nya tjänstersom kunnat utlysas till professorskompetentayngre forskare. Sådana finns detmånga av vid Medicinska fakulteten –duktiga forskare som inte har några fastatjänster trots sin ålder (”yngre” betyder idet här sammanhanget ofta 40–50 år).Utlysningarna gäller medicinsk forskningutan närmare specifikation.– På andra håll tänker man på förhandut vem man vill ha, och definierar sedantjänsten så smalt att bara den personenkan komma i fråga. Men framgångsrikforskning byggs kring duktiga individer,och därför vill vi gå ut brett och få de bästaforskarna oavsett område, framhållerBo Ahrén.Nu är ju tre tjänster inte mycket, särskiltmed tanke på att det kommit 64sökande, varav två tredjedelar från LU.Men dekanus hoppas att utlysningarnaska kunna fortsätta med minst likamånga tjänster till under kommande år.En annan satsning är tre nya kombinationstjänstersom fakulteten skapar tillsammansmed Region Skåne. Läkare harlänge kunnat få sådana tjänster, där manär både professor eller lektor vid universitetetoch överläkare vid ett av universitetssjukhusen.Men Lund/Malmö blirnu först i landet med att inrätta kombinationstjänsterockså för arbetsterapeuter,sjukgymnaster och sjuksköterskor.Av de 44 nyanställningar som planeras,så är 30 helt eller delvis finansieradeav fakulteten. Sex är till hälften betaladeav rektor som en del i den centrala satsningenpå yngre forskare, och elva är helteller delvis finansierade av Region Skåneenligt en gemensam forskningsstrategi.Psykiatri och allmänmedicin är tvåområden som både fakulteten och RegionSkåne vill stärka – fem av de tjänstersom tillsätts finns inom psykiatrin. Tvåprofessurer i allmänmedicin är helt nyatjänster, knutna till ett kommande primärvårdscentrumpå CRC i Malmö.Andra speciella områden är handikappvetenskap,som får en av de trenya kombinationstjänsterna, och pediatriskstamcellstransplantation. Det senareinnebär stamcellsbehandling av barnmed bl.a. leukemi, ett område där bådesjukhuset och fakulteten ligger långtframme. Universitetssjukhuset i Lundhar också åtagit sig att finansiera tjänsteni fyra år, varpå fakulteten övertaransvaret.– Det ligger långa resonemang bakomalla de anställningar som nu utlysts,både de som är nya och de som återbesättsefter en pensionsavgång. Även omekonomin blivit bättre, så har vi ju fortfarandei princip anställningsstopp, sägerBo Ahrén.På lång sikt skulle han vilja göra merför de yngre forskarna, både i form avfler tjänster, ökad finansieringsgrad förvarje tjänst och driftsbidrag. Men än sålänge handlar det mest om besparingar,som han är imponerad och tacksamöver hur väl fakultetens anställda klaratav. Visst har det knotats en del, men BoAhrén tycker ändå att viljan att ställa upppå de tuffa förändringarna varit påtaglig– och nu skymtar man ljuset i slutetpå tunneln.INGELA BJÖRCK6 LUM nr 6 | 2008


Informationscheferinom Universitas 21bytte erfarenheteruniversitetssamarbete. Hurmarknadsför man ett gammaltanrikt universitet som nyskapandeoch nytänkande?Det var en huvudfråga för de informationschefersom samlats iEdinburgh i maj inom ramen förU21-samarbetet. Majoriteten komfrån universitet som liknar Lunds –men flertalet arbetar mer integreratmed marknadsföring gentemotnationella och internationella målgrupperän vad man gör här.En anledning till det kan vara att Lundsuniversitet var det enda som inte ligger iett engelskspråkigt land eller har engelskasom huvudsakligt arbetsspråk.Lund var också det enda avgiftsfriauniversitetet vid U21-mötet. De övrigarepresentanterna kom från universitet iStorbritannien, Dublin, Hongkong ochMelbourne.Hur man attraherar potentiella studentervar det stora diskussionsämnet,och marknadsföring har blivit allt viktigareför universiteten. Ett par av demhar nyligen anställt Market researchersmed uppgift att samla den informationom marknad och målgrupper som behövsför att arbeta strategiskt med studentrekrytering.Intern samordning är en annan frågasom kom upp under mötet, dels när detgäller det interna arbetet med varumärkeoch grafisk profil, dels samordningmellan olika nivåer i organisationen. Attfå alla att sträva åt samma håll och kännasig som en del av helheten var någotsom de flesta såg som en stor utmaningför framtiden.Sofia HansonFotnot. Universitas 21 (U21) är ett internationelltnätverk som består av 21 universiteti tretton länder runt om i världen.Samverkan sker främst genom olikasamarbetsgrupper där representanterfrån universiteten utbyter erfarenheter.Therese Nilsson, Maria Nilsson och Jonatan Wistrand är tre blivande läkare som fått nyaperspektiv på sitt yrkesval. foto: maria lindhHumanistisk kursstärkte blivande läkareutbildning. ”Att inte se patientersom de diagnoser de har utan somde individer de är.” Så sammanfattarmedicinarstudenten Jonatan Wistrandresultatet av kursen ”Kroppeni humanioraperspektiv” . Detär litteraturprofessorn Anders Palmsom står bakom den och under sinafyrtio år som lärare han har sällanupplevt så engagerade studentersom de tjugo blivande läkarna hannyligen examinerat.Humaniorakursen är en s.k. valbar kurssom pågår under fem veckor, (motsvarande7,5 poäng) som kan väljas av alla på läkarlinjenstermin 6, 7, 9 och 10. Att den gesså sent i utbildningen beror på att studenternaska ha en del klinisk erfarenhet attdela med sig av till sina kurskollegor. Dekommande mötena i den blivande yrkesrollenär centrala i kursen och det handlarinte bara om möten med patienter utanäven med annan personal och anhöriga.– Jag har fått en bredare människosyn,säger Maria Nilsson som läser på sinsjunde termin. Det handlar om att se helamänniskan.Studenterna har fått läsa och diskuteramånga texter och berättelser, och ThereseNilsson, som läser på sjätte terminen,tycker att de tränats i att läsa även mellanraderna. De har fått uppleva mycketav patientens perspektiv genom attläsa böcker som skrivits av personer medcancer och de neurologiska sjukdomarnaALS och MS.Therese Nilsson berättar hur de diskuteratempati med utgångspunkten attlära sig förstå patienternas känslor.– Men inte att känna de känslorna –då bränner man nog ut sig.Ett mål med kursen har varit att bättreförstå sin yrkesroll, och det tycker studenternaverkligen att de har gjort. JonathanWistrand säger att han har fått ettannat perspektiv än det rent medicinska,och Maria Nilsson menar att hon fått etthelt nytt tankesätt. Läkaryrket känns nubåde roligare, rikare och även knepigaremed fler dimensioner och fler utmaningar,tycker de alla tre.Till detta kommer att det varit trevligtatt få byta miljö – kursen har gettsi Språk- och litteraturcentrum, SOL –och att det funnits plats och utrymmeför kreativitet och reflektioner.Och ryktet om humanioras flummighet– är det överdrivet?– Ja absolut, detta är en av de mest välplaneradeoch välstrukturerade kurser viläst under hela utbildningen. Med otroligtbra gästföreläsare dessutom!maria lindh14 LUM nr 6 | 2008


Prefektutbildningfår gott betygledarskap. – Jag var jättearg innanjag åkte. När man leder en institutionpå 300 personer är det svårtatt vara borta en hel vecka. Mennär jag kom hem var jag glad att jaggått kursen!Så sammanfattar Gunilla Westergren-Thorssonen veckas prefektutbildningtillsammans med fjortonkolleger från hela universitetet.I april infördes det nya s.k. prefektkontraktetvid Lunds universitet – en skriftligöverenskommelse som formaliseraroch specificerar uppdraget som prefektpå ett sätt som inte skett tidigare. Någraveckor senare hölls den första veckokurseninom ramen för den utvidgade prefektutbildningen.Gunilla Westergren-Thorsson blev2005 prefekt för grundutbildningen vidstorinstitutionen för experimentell medicinskvetenskap. Hon värvades av dåvarandeprefekten Patrik Brundin och togöver efter honom för ett drygt år sedan.– Jag har alltid varit intresserad avmänniskor, undervisat mycket, och bådei grundutbildningen och som handledareför doktorander har det varit en kickför mig att se människor utvecklas.Vad prefektskapet innebar kundehon dock aldrig ens i sin vildaste fantasiföreställa sig.– Jag trodde det gick ut på att hållaekonomin i balans och lyfta verksamheten– och det är förstås huvudsaken. Mensamtidigt dyker mycket annat upp somatt folk mår dåligt av olika anledningar.Det måste oftast hanteras omedelbart föratt verksamheten ska fungera.Prefekten ska också förhålla sig till arbetsplatskulturensom präglas av medarbetarnasutsatthet och konkurrens sinsemellan.– En kursdeltagare myntade uttrycketGunilla Westergren-Thorsson fick stortutbyte av en veckolång prefektutbildning.foto: kg pressfoto”den grandiosa bitterheten” som är påtagligi den akademiska världen där mångakänner sig missgynnade och förbigångna,både när det gäller tjänster och anslag.Som prefekt tvingas man lyfta blickenoch utveckla det så kallade helikopterperspektivet.Det är väldigt nyttigt.Prefekterna informerades om regelverketsom styr universitetet och om denhjälp som erbjuds av den gemensammaförvaltningen, t.ex. när det gäller upphandlingar,juridiska frågor, kommunikationsstrategierm.m.Därtill innebar kursen att universitetsledningenfick ”ett ansikte”.– Ibland kan man uppleva att universitetshuset,rektor och andra i ledningenbefinner sig i en annan världsdel, sägerGunilla Westergren-Thorsson. Men nufick vi gott om tid med rektor, prorektor,vicerektorerna och förvaltningschefen.Själv fick hon en bättre förståelse föruniversitetets måldokument, den strategiskaplanen.– Göran Bexell gjorde en bra beskrivningoch bröt ner den i sina beståndsdelar.Viktiga mål i strategiska planen är bättreledarskap, ökad internationalisering ochmer samverkan, så kallad gränsöverskridandeforskning. Vi måste bli mer öppnaom vi ska vara en attraktiv arbetsplatsoch kunna utveckla universitetet, samtidigtsom vi slår vakt om våra kärnvärden:nyskapande, frihet under ansvar och högti tak i diskussionen.När Gunilla Westergren-Thorssonbörjade som prefekt skrevs inga kontrakt.Men nu har hon ett, som anger atthon under ”58 procent av arbetstiden” skaägna sig åt prefektskapet. I realiteten blirdet mer, under intensiva perioder upp till70 procent. Forskningen sker mycket påfritiden. Hon leder också en forskargruppmed tio medlemmar och har dessutomtvå barn – 10 och 13 år gamla.– Det går – men en del av forskningsarbetetfår göras på natten!Hon tycker prefektkontraktet är bra,eftersom det klargör vad uppdraget handlarom och vad som förväntas av en.– Det hade varit bra att ha ett sånt ihanden från första dagen.Kursen gav också deltagarna ett nätverkav prefektkolleger som kommer attfortsätta hålla kontakt.– Att träffas över fakultets- och ämnesgränserhar varit givande. Det kan vara braatt ha någon utanför institutionen att bollabesvärliga frågor med. Som prefekt riskerarman annars att bli väldigt ensam.Så här efteråt är Gunilla Westergren-Thorsson alltså mycket nöjd med kursen.Hon menar att en professionalisering avledarrollen är viktig för att kunna fullgörauppdraget.– Jag tror att man som ledare kan uträttaväldigt mycket med ganska småmedel. Att kommunikation är det centrala– att få ut information till medarbetarnaså att de vet vad som händer, känneratt de är viktiga och delaktiga.Introduktionskursen kompletterasframöver med kortare halvdagskurserkring teman som kräver mer tid, berättarpersonalutvecklaren Ingrid Estrada-Magnusson som höll i kursen tillsammansmed kollegan Birgitta Reisdal.BRITTa COLLBERGLUM nr 6 | 2008 15


Morgondagens Hjärpar...islamologi. Centrum för Mellanösternstudierfirade sitt ettårs-jubileummed en konferens där JanHjärpe och andra giganter inom islamologinmedverkade.I samband med detta passadeLUM på att göra en inventering avmorgondagens ”Hjärpar”. Vilka är denya doktoranderna som ska försvarauniversitetets expertis inom ämnetislamologi och vad forskar de om?I slutet på en lång slingrande korridornere i CTRs källare träffade LUM doktorandernaJohan Cato och Simon Stjernholm– som båda forskar om hur muslimerpåverkar och påverkas av europeiskpolitik.Simon Stjernholm och Johan Cato delarbåde rum och intressen. Båda studerarislam utanför arabvärlden och politisktagerande bland troende muslimer.Medan Simon Stjernholm fördjupar sigi en sufisk rörelse i London ägnar JohanCato sig åt hur troende muslimer i Sverigeskapar sin politiska identitet.Simon Stjernholm och Johan Cato forskar bl.a. om hur muslimer påverkas av europeisk politik.Vi forskare har en viktig roll i att visaupp de skillnader som finns inom europeiskislam, säger Simon Stjernholm.Jag valde att studera den sufiska rörelsenNaqshbandi-Haqqanis. Det är en litenoch för de flesta okänd rörelse menden spelar en viktig roll när det gällerislams utveckling i Europa.Sufism är ett samlingsnamn för islamiskmystik. Den sufiska rörelsenhar sina rötter i 1400-talet och ledsav shejker som reser runt och besökerSlöjförbud eller inte– ett sätt att uttrycka vad man vill vara som nationtvärvetenskap. Att bära eller intebära huvudduk är en het fråga i dagensEuropa.– Vårt universitet är fullt av kvinnorsom bär slöja som en politiskprotest och till stöd för en muslimskidentitet som inte kopplas till terrorism,säger en av forskarna påworkshopen ”Jämlikhet och mångfald”.Det är universitetslektorn och sociologenÅsa Lundqvist på Centrum för genusvetenskapsom samlat ett tiotal europeiskaforskare till en tvådagars workshop iLund. Programmet har hon gjort tillsammansmed kollegerna Birte Siim, statsvetarefrån Danmark, och Janet Fink, välfärdsforskarefrån Storbritannien.– Vi har en stark välfärdspolitisk forskningstraditioni Skandinavien, säger ÅsaLundqvist. Men vi behöver bredda perspektivenoch få in fler aspekter än könoch klass för att förstå hur socialpolitisklagstiftning påverkar människors liv.Den tvärvetenskapliga workshopenär förhoppningsvis ett första steg mot etteuropeiskt nätverk där forskning kringSawitri Saharsho.välfärdsfrågor också omfattar etnicitetoch migration, sexualitet, regional tillhörighet,handikapp etc.Ett exempel på hur många olika perspektivstrålar samman är den pågåendeslöjdebatten i Europa. Inom EU finns ettsärskilt forskningsprojekt som heter just”Veil” (slöja). Sverige är dock inte medutan Skandinavien representeras av Danmark;där den borgerliga regeringen nyligen– tvärtemot den egna domarkårensoch den egna integrationsministerns vil-16 LUM nr 6 | 2008


sina anhängare runt om i världen.Man skulle kunna likna den med väckelserörelser,säger Simon Stjernholm.Just Naqshbandi-Haqqanis tar starktavstånd från fundamentalismen och villbryta de extremistiska gruppernas monopolpå islam. De menar att islam harblivit ”kidnappat av extremisterna”.Många som konverterat till islamhar anslutit sig till Naqshbandi-Haqqanisoch kanske är det därför som en delhävdar att det är en form av europaanpassadislam. Men det är en beskrivningsom de själva vänder sig emot.– Det pågår just nu en intensiv kampom vilka som ska vara de rättmätiga representanternaför islam, säger SimonStjernholm.Precis som Simon Stjernholm anserJohan Cato att bilden av muslimer måstediversifieras.Svenska politiker ser dem ofta som enenhetlig grupp, säger Johan Cato somför närvarande plöjer sig igenom de olikapartiernas partiprogram.Han ger den socialdemokratiska Broderskapsrörelsensom exempel.De har valt Sveriges muslimska rådsom samtalspartner, trots att det egentligenär väldigt oklart i vilken grad de kansäga sig representera Sveriges muslimer.På det sättet riskerar man att andra muslimskagrupper utestängs.Socialdemokraterna är ändå det partisom ägnar mest kraft åt att fiska rösterbland muslimska väljare. Och mångatroende muslimer väljer att rösta på dem.Rättvisetanken och stöd åt samhälletssvaga grupper ligger, enligt Johan Cato,i linje med hur en del muslimer tolkarKoranen. Däremot lägger många troendemuslimer socialdemokraternas skolpolitiki den negativa vågskålen: Möjlighetenatt praktisera sin religion är viktig och dåkan friskolor vara ett bra alternativ.Miljöpartiet har utarbetat en medvetenstrategi på att få in medlemmar frånolika invandrargrupper och de nyrekryteradestår ofta på valbar plats.– Värdet av förebilder ska inte underskattas,säger Johan Cato.Annars anser han att partipolitikengentemot muslimer handlar mycket omatt motverka radikalisering av islam.– Man vill stöpa om islam så att denpassar in i samhället – islam ska in i folkrörelsetraditionen.text & foto: ulrika oredssonFler islamdoktorander:Eli Göndör forskar om muslimsk-israeliskakvinnor. Han intresserar sig för vad det fårför konsekvenser att arbeta inom sociala ochpolitiska rörelser med islam som grund i enstat som är byggd på den judiska religionen.Ask Gasi forskar om islam på Balkanmed fokus på det muslimska ledarskapeti Bosnien-Hercegovina samt olika sufiskagrupper och rörelser i området.Rickard Lagervall studerar hur modernatänkare i Marocko diskuterar begreppetfrihet, och vilka argument som hämtas frånden islamiska traditionen.Abdul Baten Miajis avhandlingsarbetefokuserar på problematiken och debattenkring biståndsarbete som rör kvinnor iBangladesh.Frida Mebius Önnerfors skriver omSalamullah-rörelsen, en urban ny religiös rörelsemed rötter i Jakarta.Armin Dannenberger, beskriver densvenska bilden av ett muslimskt samhälleoch dess invånare kring år 1800. I doktorsavhandlingenger han en bild av de andalusiskajudarna som en av grupperna i ett ”mångkulturellt”och mycket ojämlikt samhälle.Muhammed Shams studerar utvecklingenav shiitisk shariarätt i Iran.ja – beslöt att förbjuda domare att bärahuvudduk.Ett beslut som om något visar vilkenladdning den här frågan fått och hur denutnyttjas inrikespolitiskt, menade BirteSiim.Sawitri Saharsho, från Vrie Universiteiti Amsterdam, har studerat argumentenför och emot slöja i offentliga ämbeteni bl.a. Holland, Frankrike och Tyskland.– Kan en polis eller lärare bära huvudduk?På den frågan fick jag mycketolika svar – som visar att neutralitet betyderolika saker i olika sammanhang.Vissa uppfattar slöjförbud och enhetliguniform hos en yrkesgrupp som t.ex. polisensom en garanti för opartiskhet frånpolisens sida. Andra uppfattar tvärtommångfald, manifesterad i form av att poliserkan bära slöja, som en garanti föratt de inte kommer att bli diskrimineradeav polisen, säger Sawitri Saharsho.Synen på att bära slöja i offentligaämbeten skiljer sig mellan länderna. IFrankrike är det assimilering och (jäm)likhet som gäller i det offentliga; stat ochreligion ska hållas åtskilda och i franskaskolor får flickorna inte bära slöja.I Holland har man en huvudsakligenmångkulturell inställning. Trots att motsättningarnaskärpts och det pågår en förändringi riktning mot den franska hållningenär det i praktiken ingen stor sakatt bära slöja i Holland. Det är talande atttrettio procent av dem som varit mest aktivai debatten om slöjförbud själva är kvinnorsom bär slöja. Denna minoritet gör sighörd i Holland, menar Sawitri Saharsho.I Tyskland är det etnisk-kulturella argumentsom slår igenom. I åtta delstatersom undersökts har tre – däribland Berlin– förbjudit alla religiösa symboler, ävendet kristna korset, för utövare av offentligaämbeten. Fem deltstater har infört vadman kallar en kristen-konservativ modell,där t.ex. lärare ska följa vad man kallarprinciperna om religiös, politisk och ideologiskneutralitet. De får inte bära huvudduk,men väl ett kors eftersom kristnasymboler är undantagna med hänvisningtill regionernas kulturarv. Beslutet harväckt protester eftersom domare och experterär oeniga om hur man ska tolka dengrundlagsskyddade religionsfriheten.Sammantaget räcker synen på statenoch medborgarskapet inte för att förklaraett lands hållning till den muslimska huvudduken.Också den nationella historienspelar in. Att acceptera slöja eller intei offentliga ämbeten blir ett sätt att uttryckavad man är och vad man vill varasom nation, menar Sawitri Saharsho.text & foto: BRITTA COLLBERGLUM nr 6 | 2008 17


Spänning under riksfinalen i Teknikåttan.Långsiktig strategibakom Teknikåttanskolsamverkan. Den 22 maj komtolv hela åttondeklasser – från Bodeni norr till Simrishamn i söder– till Lund och LTH för en hel dagskunskaps tävling, riksfinalen i Teknikåttan.Efter flera spännandematcher stod en klass från Västeråssom slutsegrare och kunde resahem med pengar, uppmärksamhetoch ära i bagaget.Både SVT och TT filmade finalen. PåLTHs hemsida låg slutresultat, bilder ochäven filmklipp ute bara ett par timmarefteråt. Det här var första gången somTeknikåttans riksfinal ägde rum söderom Linköping. Tidigare har den gått idet distrikt där slutsegraren hört hemmaåret innan, men Skånes lag har aldrigvunnit. Nu har man bytt till en fastturordning för finalerna.Bakom tävlingen ligger önskan attöka ungdomens intresse för teknik, ochdetta innan de har valt gymnasieinriktning.I vilken grad man har lyckats ärmycket svårt att utvärdera men på LTHuppger några procent av de nya studenternavarje år att Teknikåttan var derasförsta kontakt med universitetsvärlden.Tävlingen startades i Linköping 1993men inför 1995 frågade arrangörerna omfler högskolor ville vara med på båten.LTH genom Lisbeth Wester och EvaNilsson hörde till de första som nappadeoch 1995 drog man igång i Skåne med enregionfinal som direktsändes av TV4.Efter ytterligare något år var alla landetstolv distrikt med i tävlingen. EvaNilsson har hela tiden varit LTHs representanti gruppen av administratörermedan Lars Olsson, universitetslektor ielektroteknik, kom att spela en viktig rollbland frågekonstruktörerna.Eva Nilsson har sett till att alla hundratalspraktiska detaljer fungerar som t.ex.att vid detta laget cirka 10.000 gästande14-åringar ätit spagetti med köttfärssås påLTH. Detta har inte bara gällt de 16 klasserfrån Skåne som kvalificerar sig till slutspelvarje år utan även distriktet för Skåneoch Småland som också tävlar i Lund.– Man får inte glömma något: skyltar,guider, funktionärer, domare till fyraparallellt pågående tävlingar, frågeställare,priser, bemannade informationsbord,tipsrundor och instruktioner till alla, sägerEva Nilsson.Varje klass får en teknologvärd somguide. Förutom tävlingen hinner manmed en populär fysik- och lasershow, entipsrunda och en tävling för lärarna i stövelkastning.Värdarnas intryck samlas inefteråt.Till en riksfinal stiger förväntningarna.I år anlitades därför TV-profilenHenrik Johnsson som programledare ochMåns Zelmerlöw avslutade som hemliggäst. Gissa om mobilkamerorna gick varma!Jonas Hallberg och Martin Timell ärkända företrädare som programledare.1996 kom den första riksfinalen. Viddet laget hade en ganska väl sammansattgrupp lärare från hela landet tagit handom frågorna. Mängder av frågor ska hittaspå och svar formuleras. En del uppgifterär av praktisk natur och inför finalernabrukar klassen få konstruera enfinurlig teknisk manick som ska demonstrerasinför en jury. Ett par gånger harregionfinalerna gått på ett företag, någotav dem som sponsrar priserna.– Frågegruppen från tolv olika högskolorhar haft en bra sammansättning ochträffats några gånger varje år, säger LarsOlsson. Den senaste tiden har kanskenaturfrågorna fått en viss dominans överteknikfrågorna, tycker man på LTH.I Lund är av tradition LTH-lärare domaremedan frågorna ställs av Jesperspexare.Här har man också alltid bjuditin hela 16 klasser till åttondels- ochkvartsfinaler medan vissa andra regionernöjer sig med en semifinal och en final.Det kräver färre frågor och mindrearbete,m men ger inte lika många kontaktermed högskolevärlden, vilket EvaNilsson ser som den största vinsten.– Jag tror att LTH har minskat avståndettill våra elever med åtskilliga ”känslokilometer”och dessutom gjort fin PRför sig själv, skrev en lärare i Gamleby förnågra år sedan.I Skåne deltog i vintras 390 klasser(nära 9.000 elever) i den första omgångensom besvaras på blanketter i klassrummen.Det slår inget annat distrikt.– Deltagandet har ökat från 100 till400 klasser med nya rekord varje år, konstaterarEva Nilsson.På www.teknikattan.nu kan man sealla gamla frågor och även Kunskapsnätetsom är en pedagogisk påbyggnad påför att inspirera grundskolelärare.text & foto: MATS NYGREN18 LUM nr 6 | 2008


LUB-stipendiat utbildarbibliotekarier i Georgienbiblioteksutbyte. – Det finns enstark vilja och en gammal kunskapatt bygga vidare på när det gällerutvecklingen av bibliotek i Georgien.Det menar Lena Olsson på RaoulWallenberginstitutet som hjälpt tillatt bygga upp biblioteket vid PublicDefender´s Office i Tbilisi. I höst blirdet fortsatt jobb i Georgien – medutbildning av bibliotekarier på TbilisiState University.Det gör Lena Olsson med hjälp av det stipendiumhon fått av LUB (Lunds universitetsbibliotek) på 12.000 kronor. Hon ärårets LUB-stipendiat och ser fram emotatt åka tillbaka till Georgien och hjälpatill med utbildningen av de blivande bibliotekariernai Tbilisi.– Det finns en enorm brist på modernbibliotekskunskap. Det saknas kunskaperom exempelvis internationell standardvid katalogisering och det saknasmöjligheter för tillgång till elektronisktillgänglig information som exempelvisdatabaser, säger hon.Det innebär till exempel att georgiskaforskare och studenter inte kan ta delav elektroniska tidskrifter som finns tillgängligavia ”open access”. Lena Olssonmenar att det delvis är så illa att akademikerinte längre går till biblioteken eftersomdär varken finns modern litteratureller modern kompetens bland personalen.– De flesta bibliotek består av storagamla samlingar registrerade på handskrivnakort.Under senare års krig och omstruktureringarav de tidigare ryska ländernaär det också institutioner som exempelvisbibliotek som drabbats hårt av ekonomiskabesparingar.– Men till skillnad mot vissa länder iAfrika handlar det ju i alla fall inte om attLena Olsson tillsammans med den lokalebibliotekarien på Public Defender’s Officei Tbilisi, George Amariani, vid invigningen iapril i år.börja från noll, utan det finns lite gammalkunskap att bygga vidare på, menarLena Olsson.Idén om att hjälpa till med bibliotekarieutbildningenvid universitetet i Tbilisifick Lena Olsson i samband med arbetetoch invigningen av biblioteket påPublic Defender’s Office som är ett ombudsmannakontorför mänskliga rättigheter.Att bygga upp det biblioteket ochatt stödja översättning av litteratur inommänskliga rättigheter till georgiska är endel i ett större projekt stött av SIDA.I Tbilisi kom Lena Olsson i kontakt medden georgiska biblioteksföreningen ochfick via dem kontakt med bibliotekarieutbildningen.Föreningen har nu bjuditin henne att vara gästlärare på utbildningen._ Det ena har lett till det andra, lerhon och berättar att hon ser mycket framemot att få komma tillbaka till Tbilisi.Där finns en stor entusiasm och regeringenhar uttalat att landet verkligen villsatsa på biblioteksutveckling.Lena Olsson sökte och fick det årligaLUB-stipendiet för detta ändamål ochBiblioteksdirektionens chef Lars Björnshaugevar nöjd när han tillkännagav detpå den årliga biblioteksdagen i maj.– Det är med glädje vi ger stöd till Lenasresa och uppehälle, och också ser attLUB:s satsningar på kompetensutvecklingav den egna personalen på detta sättkan ge spridningseffekter långt utanförLunds universitet, sa han.Maria LindhRaoul WallenbergbiblioteketRaoul Wallenberginstitutet för mänskligarättigheter och humanitär rätt etableradesi Lund 1984. Institutets huvudsakligauppgift är att främja forskningoch utbildning inom mänskliga rättigheter.Vid institutet finns ett bibliotek medtonvikt på folkrätt och mänskliga rättigheter.Biblioteket används av forskareoch studenter från hela världen.I en helt nyligen publicerad rapport”Winds of Change: How e-technologiescan assist education on human andminorities’ rights” har en grupp forskarevid Human Rights Centre, Universityof Sarajevo och ETC – EuropeanTraining and Research Centre for HumanRights and Democracy – utvärderathemsidor från olika europeiska institutinom mänskliga rättigheter för attse hur väl de är anpassade till forskninginom området för mänskliga rättigheter.Rapporten framhåller i mycket positivaordalag Raoul Wallenberginstitutesbiblioteks hemsida och menar attden är mycket väl anpassad och täckandenär det gäller forskningsområdet. Seden på www.rwi.lu.seLUM nr 6 | 2008 19t


kartläggningPå djUPettobias Olofsson har ägnatnästan 10.000 timmaråt oavlönat arbete. tillsammansmed kolleganAlejandra Vasquez har hanbyggt upp en art databankmed 15.000 mikroorganismeroch kämpat för att fåsin lilla forskargrupp knutentill en institution. Nuäntligen börjar de bådaforskarna vädra morgonluft.En dag i maj följdelUM med när de samlademikroorganismer i djupetnedanför kullaberg.tobias Olofsson gör sigredo för dagens första dyk.20 LUM LUM nr nr 6 | 62008| 2008


Den krabba sjön gör att den lilla motorbåtensom ska hämta oss har svårt att läggatill vid piren i Ransviksbadet.– Hoppa i nu! beordrar skepparen,en kvinna med spegelglasögon, yllemös-sa långt ner över ögonen och en solbrännasom vittnar om många saltstänktabåtfärder.LUMs reporter tumlar ombordoch så bär det av mot första anhalten:Ablahamn, en liten vik strax nordost omKullens fyr.Medan motorbåten kämpar sig runtKullaberg drar Tobias Olofsson bakgrundoch fakta kring sitt projekt.– Jag brukar säga att vi är upptäcktsresandei mikrovärlden, börjar han sinberättelse.det Hela startade när Tobias Olofssonläste molekylärbiologprogrammeti slutet av 90-talet och köpte ett gammaltmikroskop av en lärare. Han börjadestudera och kartlägga mikroorganismeri luften och på marken. Först mestför att lära sig använda mikroskopet. Sedanalltmer systematiskt. Han inspireradesav sin lärare i mikrobiologi Sten Ståhloch projektet Nationalnyckeln som startades2001.I Nationalnyckeln kartläggs svenskaväxter och djur, men mikroorganismeringår inte i det projektet, säger han.Att Tobias valde just Kullaberg försina studier beror dels på att han är uppvuxeni Lerberget, men också på att det ären unik miljö. Eftersom det finns mångaunika insekter och växter på Kullabergräknade han med att detsamma skullegälla för mikroorganismerna. Och detfick han rätt i. I deras bank finns närmare400 helt nya arter.Räddningsdykaren Therese Jephsson och dykledaren Lena Svensson kollar att utrusningensitter som den ska på Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson.”Jag hade fått forskningspengar och försökteknyta mitt projekt till en rad olika institutioner.Men det är svårt att hitta hemvist åt en forskargruppsom inte är knuten till en professor.”när tobias olofsson, vid olika årstideroch från tio olika platser på Kullaberg,tagit prover på mikroorganismer i luft,växter, bär, jord och sötvatten så fannsytterligare ett outforskat element i inventeringsarbetet– havet.Här måste han göra en paus i sin berättelse.Det är dags för första dyket ochkollegan Alejandra Vasquez är nästanklar.– I med dig nu snackepelle, sägerskepparen med spegelglasögon som heterLena Svensson och är dykledare ochlärare i marinbiologi på Campus Helsingborg.Eftersom det handlar om dyk i tjänstenär säkerhetsreglerna väl tilltagna.Lena Svensson har yrkesdykarcertifi katoch planerar dagens tre dyk. Med på båtenfinns även räddningsdykaren ochdoktoranden Therese Jephsson som i fullvåtdräktsutrustning sitter uppe på båtenoch svettas, beredd att rycka in om någotskulle gå fel.Räddningsdykaren och dykledarencheckar utrustningen – tuber, munstycke,tyngder. På med huva, handskaroch grodfötter. Dykarna är röda i ansiktetav ansträngning och värme. För attklara kylan den dryga halvtimmen de skavara i djupet, har de förutom torrdräktenäven ett skidunderställ och något som serut som en dunsovsäcksoverall.när dykarna väl Har försvunnitner under ytan berättar Lena Svenssonatt hon lärde känna Tobias Olofsson närhon var studievägledare vid Institutionenför biologi.– Jag minns honom från den tiden förhan hade en väldig energi och gick dubb-tLUM nr 6 | 2008 21


Sikten är sämre än vid vinterns dyk berättar Alejandra Vasquez för LUMs Ulrika Oredsson.Som en extra säkerhetsåtgärd har dykarna knutit en lina mellan sig.Tobias Olofsson är uppvuxen i Lerberget straxsöder om Kullaberg och kan hela nationalparkenutan och innan.tla kurser för att skaffa sig behörighet attdisputera inom livsmedelsteknologi, sägerhon.Deras vägar korsades igen förra åretnär han ringde till Campus på jakt efteren institution som kunde hysa de bådaforskarna och projektet.Efter dyket bekräftar Tobias Olofssondet hon säger.– Jag hade fått forskningspengar ochförsökte knyta mitt projekt till en rad olikainstitutioner. Men det är svårt att hittahemvist åt en forskargrupp som inte ärknuten till en professor.Till slut, efter stöd från bland andrafundraisingavdelningen, LU-innovation,förre Campus-rektorn Anders Hallgrenoch till sist även vicerektor Björn Wittenmark,lyckades de förankra sitt projektvid Institutionen för cell- och organismbiologi.– Vi fick ett fantastiskt stöd av demsom trodde på vår forskning och att denskulle gå att kommersialisera. Dåvarandefundraisern, Carina Skoglund, drilladeoss i att presentera vad vi håller påmed för eventuella donatorer och hjälpteoss att få ett anslag från SparbanksstiftelsenSkåne så att vi kunde ta ut åtminstonehalvtidslöner.Vid det här laget hade även AlejandraVasquez blivit en del av forskargruppen.De båda forskarna hade lärt känna varandravid doktorandutbildningen i livsmedelsteknikoch under tiden som honhade en postdok-tjänst vid Medicinskafakulteten på CRC i Malmö blev honalltmer integrerad i det som först varitett fritidsprojekt.– Jag blev intresserad eftersom detbörjade gå från ren grundforskning tillnågot som kan ha en mer praktisk tilllämpninginom livsmedelsteknologi, sägerAlejandra Vasquez. Dessutom lockadedet att få vara med och driva ettprojekt med egna idéer.Medan båten dyker upp och ner blandvågtopparna, på väg till nästa dykstopp,vid Åkersberget, ger forskarna exempelpå hur de kan hitta användningsområdenåt ”deras” mikrorganismer. Först låterde DNA-bestämma mikroorganismernaoch delar in dem i olika familjer.Därefter söker de i olika databaser efterforskargrupper som använder sig av bakterierur samma familj och med lite turkan ett intressant samarbete uppstå.– Det kan ju hända att vår bakterie ärbättre än den som använts tidigare, sägerTobias Olofsson och berättar att de harhittat en bakterie i honung som skullekunna användas till antibiotika eller såkallat functionalfoodlivsmedel.22 LUM nr 6 | 2008


Mot land! Sjösjukan ska med lunch fördrivas.– Vi har kanske löst honungens gåta,säger han.Men mer än så vill han inte berättainnan de har publicerat den vetenskapligaartikeln och tagit patent på sin upptäckt.Ett annat projekt som de är inblandadei handlar om etanoleffektivisering.Medan vi pratar blir Alejandra Vasquezsjösjuk och ser allt grönare ut i ansiktet.Torrdräkten klämmer runt halsenmen hon säger att det nog blir bättre barahon kommer i vattnet.Väl framme vid Åkersberget är detdags för dagens andra dyk. Prover hämtasfrån olika djup för att få variationenpå proverna: ytskikt, bottensediment,vattnet närmast botten och vid det somkallas för språngskiktet. Vid språngskiktetmöts det salta vatten som flyter in iÖstersjön och det mindre salta vattnetsom flyter ut. Skiktet ligger på ungefärtio meters djup och innehåller en rik floramed mikroorganismer.När dykarna kommer upp igen efterytterligare en halvtimmes dyk är bådaillamående. Även Tobias Olofsson harbörjat anta en grön färg.– Det gungar lika mycket där nere,säger Alejandra Vasquez och drar i dykdräktenshalslinning för att lätta påtrycket mot halsen.Efter en snabb överläggning med dykledarenbeslutar de sig för att äta något ihopp om att bli av med sjösjukan. Mennär inte ens maten hjälper bestämmer desig för att göra det tredje dyket en annan,mindre blåsig, dag. LUMs reporter släppsav vid Ransviksbadet och den lilla motorbåtenstävar vidare mot labbet vid CampusHelsingborg där forskarna ska studerainnehållet i den osynliga fångsten.text: ulrika oredssonfoto: gunnar menandertMikroorganismerDet huvudsakliga syftet medprojektet är att inventera mikroorganismer(bakterier, jästoch mögel) från alla elementpå naturreservatet Kullaberg.Projektet har bl.a. finansieratsmed 1,3 miljoner kronor frånGyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.Detta ska täckamaterialkostnaderna somframförallt består i att DNAbestämmamikroorganismerna.Forskarna har dessutomfått 0,8 miljoner kronor frånSparbanksstiftelsen Skåne föratt täcka två halvtidslöner underett års tid.Mikroorganismer är osynligaför blotta ögat och till familjenhör bakterier, encelligaalger, jästsvampar och andramikroskopiskt små svampar.Exempel på användningsområdenoch produkter somtillverkas med hjälp av mikroorganismer:Youghurt, filmjölk,öl, ost, bröd, functionalfood, hälsofil, bioetanol,antibiotika, insulin, crèmefraiche, ensilage, färg, livsmedel,reningsverk, antisvampmedel,choklad, oliveroch surströmming.Tobias Olofsson och AlejandraVasquez har startatföretaget Concellae AB ocharbetar på att förbättra existerandeprodukter som användersig av mikroorganismersamt att hitta helt nyaanvändningsområden.LUM nr 6 | 2008 23


I labbet, fr.v. studenten Santiago Gisler, Cecilia Hägerhäll, doktoranden och kursassistenten Meerim Jeembaeva, studenterna Parastoo Sabet ochSofia Lundgren.porträtt | cecilia hägerhällPatent ska geforskningsroHon är inte intresserad av att kommersialiseraen upptäckt för att tjänapengar. Däremot vill hon gärnafå råd med sin fortsatta grundforskning.Möt biokemisten CeciliaHägerhäll, som valt ett okonventionelltsätt att hantera ett lovandeforskningsfynd.– De som propagerar för att vi ska startaföretag kring våra upptäckter brukarframhålla att det kan ge pengar till detlilla extra, som en lyxig bil. Men jag ärinte ett spår intresserad av en Ferrari. Vadjag önskar mig är ännu en doktorand ochen lab-ass, säger hon.Cecilia Hägerhäll var först inte intresseradav kommersialisering i någonform. Sedan insåg hon att den tid honbrukat lägga på att söka anslag lika gärnakunde läggas på att söka patent. Inkomsternafrån patentet kan sedan finansieraden grundforskning hon helst vill hållapå med. Därför planerar hon och två kollegoratt starta en stiftelse inriktad på attstödja deras typ av biokemisk forskning.Det fynd de tar patent på är hemligttills patentansökan är klar. Men så mycketkan sägas som att det handlar om probiotika,nyttiga mikroorganismer somkan skydda mot benskörhet. Om bakteriernahåller vad de lovar är den möjligamarknaden enorm, nu när en hel generation40-talister går in i riskzonen förhöftfrakturer och andra benbrott.Att Cecilia Hägerhäll gjort detta fyndhar inte alls med hennes egentliga forskningatt göra, utan har sin bakgrund i enbröstcancer hon drabbades av för ett parår sedan. Den tuffa cancerbehandlingenslog ut hennes kropps förmåga att produceraöstrogen, och östrogenbrist är käntför att öka risken för benskörhet.– Därför äter jag själv min produkt.Men den är lite knölig att framställa, såjag ser fram emot den dag den finns att24 LUM nr 6 | 2008


köpa i affären, säger hon. Intresset frånindustrin är redan stort: det har redan varitföretagsfolk på besök för att fiska efterinformation.Skälet till att Cecilia Hägerhäll engång valde naturvetenskap är lite ovanligt:det var inte att naturvetenskap låghenne varmast om hjärtat, utan snarareatt det inte gjorde det.– Jag har alltid läst mycket skönlitteraturoch historia. Men tänkte att omjag nu skulle lägga energi och studiemedelpå en utbildning, så skulle det intevara något som jag ändå ägnade mig åt,förklarar hon.Att studera i Lund var hon inställd påredan i skolan. Däremot hade hon aldrigtänkt bli forskare, allra minst inom proteinkomplexeni mitokondriernas andningskedja.– Jag hörde en doktorand tala om dettamedan jag var student, och tyckte syndom honom. ”Vilken miss, att ägna fyrafemår av sitt liv åt något så urtrist”, tänktejag. Och sedan kom just detta att blimitt avhandlingsämne...Mitokondrierna är små enheter inuticellerna, ofta kallade för cellens kraftverk.Genom sin så kallade andningskedjaomvandlar de blodsockret till denenergi vi behöver för allt vi gör.Att förstå strukturen hos proteinkomplexeni mitokondriernas membranär av stort medicinskt intresse. Mitokondriernahar visat sig spela en viktigroll i många sammanhang – vid neurologiskasjukdomar som Alzheimers ochParkinsons, vid cancer och även vid vanligtåldrande.Cecilia Hägerhälls mitokondrieforskninghar nu tagit fart igen efter hennessjukdom. Nedgången då kan ha bidragittill att hon bara fick 3 rankingpoängav 7 möjliga av den externa kommittésom förra året utvärderade forskningenvid Kemiska institutionen. Hon var dockinte den enda kvinnan med en sådan placering.För även om institutionens anställdainte själva ansåg att de kvinnligaforskarna vid Kemicum var sämre än detCecilia Hägerhälls kök hemma i Vallkärratorn är som taget ut böckerna om gubben Pettsson ochkatten Findus. Och katt finns också i hemmet – fast den heter Tjalle.LUM nr 6 | 2008 25


ofta som lovande, medan yngre kvinnorses som trevliga kollegor, bra lärar- ochstudierektorsämnen och så vidare – meninte lika gärna som lovande forskare, menarCecilia Hägerhäll.Hon ser inte mått som h-index somhela lösningen. Men de kan fungera somen kontroll: om en utvärderare vill rankaforskaren X högre än hans bibliometriskaplacering (publiceringar m.m.) egentligenmotiverar, så bör det ges goda skältill detta.Sin knappa fritid ägnar Cecilia Hägerhällibland åt släktforskning, där honbl.a. hittat en anfader som var ryttmästareoch deltog vid tåget över Bält. Honhar också studerat dansk-svenska fiskarfamiljerfrån 1600-talet och letat efter resandefolki släkten hos en väninna somskälldes för tattarunge som liten. (Detfanns en resande tre generationer bakåt,men det var också allt).tEn annan värld... Cecilia Hägerhäll och hennes kompisar i Afghanistan 1989. foto: privat”Burka är ett hemskt plagg för dem som alltid tvingasbära den. Men för mig var den mycket praktisknär jag tog mig fram och tillbaka över gränsen tillPakistan. Ingen kunde ju se vem jag var.”manliga, så gav utvärderingen ett sådantresultat. Medelvärdet för männen låg på4.6, medan kvinnorna bara låg på 2.9.Kunde det verkligen stämma? undradeCecilia Hägerhäll och kollegan VivekaAlfredsson, och beslöt sig för att tittanärmare på saken.Utvärderarna hade tittat på forskarnaspublikationslistor, CV och forskningsplanersamt haft personliga möten medvar och en. Paret Hägerhäll-Alfredssontittade för sin del på ”h-index”, ett heltobjektivt mått som kombinerar antaletpublikationer och antalet citeringar.– Vi fann en klar könsskillnad blandde yngre forskare som hade lågt h-index,alltså ganska få publikationer. Där fickmerparten av männen en rankning på 4eller högre medan merparten av kvinnornarankades mycket lägre, säger CeciliaHägerhäll.Hon tycker sig se ett exempel på detomtalade ”glastaket”, det osynliga hindersom hejdar kvinnor från att nå toppen.Någon medveten diskriminering trorhon inte det handlar om. Mekanismernatar sig mer subtila och omedvetna uttryck,kanske t.ex. genom att kvinnor ärsämre på att framhålla sitt eget värde, ochatt manliga forskare har lättare att se varandrasgoda egenskaper.– Den akademiska processen byggerpå att en äldre forskare måste uppfattaen yngre kollega som lovande. Där trorjag det sker en sållning. Yngre män sesSjälv reser hon också gärna, i ordetsvanliga betydelse. Före doktorandstudierna1989 hade hon ett halvår ledigt,då hon egentligen tänkt sig till Sydamerikamen kom att hamna i först Pakistanoch sedan Afghanistan. Hon lärdebland annat känna krigsherren Malik Sarinoch följde med hans grupp över bergentill Jalalabad när ryssarna just hadelämnat Afghanistan. Att komma till dessaavlägsna bergsbyar beskriver hon somen tidsresa: det var som att kastas tillbakatill 1200-talet.– Burka är ett hemskt plagg för demsom alltid tvingas bära den. Men för migvar den mycket praktisk när jag tog migfram och tillbaka över gränsen till Pakistan.Ingen kunde ju se vem jag var,säger hon.En annan fritidssyssla är att renoveraden gamla bostaden i Vallkärratorn.Huset har personlighet och charm, menockså en hel del skavanker. Där finnsarbete nog för många år framåt, precissom när det gäller mitokondriernas andningskedja.Och det verkar Cecilia Hägerhälltrivas bra med.Text: INGELA BJÖRCKfoto: Kennet ruona26 LUM nr 6 | 2008


tOch prisutvecklingen visar att markennu ökat i värde från 7.000 SEK perhektar till 100.000 SEK. Man odlar idagris, majs, vete, havre, klöver, bomull,sockerbetor och grönsaker i området.Jordbruken varierar i storlek mellan enoch 20 hektar.Yasser Ahmed Hamed är civilingenjör,uppvuxen i området och utbildadvid Suezkanalens universitet. Han har isin avhandling analyserat dessa probleminom ett större, SIDA-stött forskningsprojekttillsammans med bland andrahandledarna Magnus Persson och RonnyBerndtsson på Institutionen för tekniskvattenresurslära.Yasser Ahmed Hamed kom till LTH år2000 för att delta i ett liknande projektmed inriktning på Tunisien. År 2002 nåddeproblemen i Egypten sin topp och detblev istället det som han fick arbeta med.Sammanlagt har han bott fyra år i Lundunder två perioder och hans förste son ärfödd här. Nu lämnar han Skåne för arbetemed kanalprojektet i sitt hemland.Man har gjort såväl laboratorieexperimenti Lund som fältexperiment i Egypten,bl.a. genom några examensarbetarefrån väg- och vatten utbildningen vidLTH. De visade att regeringen hade rätt,det går att förvandla öknen till åker ochdet går också att påskynda avsaltningen,kanske till och med på mindre än ett åri stället för 5–7 år. Däremot avsaltar fiskodlingarinte marken, snarast tvärtom.Knepet är att öka genomströmningeni den täta leran. Det sker genom ganskatäta, öppna diken (dräneringsrör ären för dyr lösning för småbönderna) ochnergrävning av växtdelar, som gör markenporös så vattnet fortare rinner igenom.Organiska material som vass, gräsoch spill från grödorna används. Vattnetsköljer bort mer salt och skördarna ökarefter hand.– Vad som händer efter mer än fyra årvet ingen ännu, men skulle man behövagräva nya småkanaler då är det ingetoöverstigligt problem, menar Yasser AhmedHamed.Det hjälper inte att konstbevattna om jorden är alldeles för salt. Men saltet går att skölja bort.foto: ya sser ahmed hamed”Det går att förvandla öknen till åker och detgår också att påskynda avsaltningen, kanske tilloch med på mindre än ett år i stället för 5–7 år.”Härnäst handlar forskningen inteom salthalt utan om andra föroreningar.Bland annat slutar avledningen av vatteni en sjö som också får ta emot 16-miljonerstadenKairos hela avlopp. YasserAhmed Hamed ska undersöka flodvattnetsinnehåll av föroreningar som tungmetaller,farliga alger etc. för att se omdet duger till livsmedelsproduktion. Projektledningenplanerar att prova flera avhans metoder i full skala.Nu håller man på att få motsatt problemi de sista delarna av kanalen i öster.Där är jorden osalt och bra men vattnet– som är en blandning av flodvatten ochavloppsvatten – för med sig allt mer saltfrån de andra områdena.– Gör man sådana här projekt fel riskerarman att förstöra marken med saltoch föroreningar, påpekar Magnus Perssonpå teknisk vattenresurslära.MATS NYGRENYasser Ahmed Hameds forskning visar attdet går utmärkt att förbättra den salthaltigamarken längs El Salam Canal i Egypten påbara ett år. foto: mats nygrenLUM nr 6 | 2008 31


Ett fragment av en meteorit som ramlade ner i huvudet på en pojke i Uganda 1992 och en kalkplatta med en fossil meteorit från Kinnekulle. Engång var de en del av samma himlakropp. Nu, efter 470 miljoner år, förenas de igen!Återförenade– efter 470 miljoner år!Södra Sandby ligger och gassar iförsommarsolen. I Fågelsångsdalenstrilar ljuset ner genom det tätalövverket. Spadtag och motorljudetfrån en pump. Solfläckarna dansaröver fyra grävande figurer. De klafsarrunt i en väldig lergrop för attleta efter spåren av en dödskyss –en global katastrof för 470 miljonerår sedan. Men ur döden spirade livetsom aldrig tidigare i jordens historia.En artrikedom uppstod.För cirka en halv miljard år sedan händenågot dramatiskt i vårt solsystem.– En himlakropp med en diameter pånågra hundra kilometer befann sig i asteroidbältetmellan Mars och Jupiter närden träffades av en komet och sprängdesi stycken. Det ledde till ett intensifieratbombardemang av meteoriter motjorden, säger Birger Schmitz, professor iberggrundsgeologi, och tillägger:– Faktum är att mer än en tredjedelav alla meteoriter som slår ner på jordeni vår tid är splitter från denna jättesmäll.Fortfarande!Birger Schmitz brukar besöka Kinnekulleoch kontrollera kasserade golvplattorav kalksten. Somliga av dem har visatsig innehålla fossila meteoriter. Det ärmycket ovanligt att meteoriter bevaras pådet sättet. Enligt Birger Schmitz har 95procent av alla kända fossila meteoriterhittats på Kinnekulle. De ligger inbäddadei en lagerföljd som visar att ett intensivtregn av meteoriter drabbade jordenför 470 miljoner år sedan och avtogförst efter några tiotal miljoner år.Lyckligtvis är oddsen för att idag träffasav en meteorit ytterst små. Endastett fall är känt. 1992 träffade en skärvafrån den splittrade asteroiden en pojke iUganda. Pojken skadades inte.32 LUM nr 6 | 2008


”En gång var de en del av samma himlakropp.I nästan en halv miljard år har det ena fragmentetlegat på jorden och det andra färdats genomsolsystemet. Nu förenas de igen!”– Och här är ett fragment av Uganda-meteoritenoch en kalkplatta meden fossil meteorit, visar Birger Schmitz,och för samman kalkplattan och en litensvart sten.– Titta nu. En gång var de en del avsamma himlakropp. I nästan en halvmiljard år har det ena fragmentet legatpå jorden och det andra färdats genomsolsystemet. Nu förenas de igen!För Birger Schmitz är grävningarnai Fågelsångsdalen ett led i ett projektsom började på Kinnekulle och fortsattemed grävningar i Kina. På dessa ställenär det samma händelse han söker spårenefter. I Fågelsångsdalen gräver Schmitztre medarbetare, doktoranderna MariaNolvi och Johanna Mellgren samtpaleontologen Mats Eriksson, längs enkalkstenskant som fullt blottlagd skullebilda en åtta meter hög bergvägg. Engul kil inkörd i kalkstenen markerarPunkt Noll – nivån där katastrofen inträffade.Eftersom fossila meteoriter är såsällsynta har Birger Schmitz utvecklaten metod där han söker efter kromit,ett mineral av utomjordisk härkomst.I kalkstenslager före och efter den storasmällen hittar man ca fyra kromitkornper hundra kilo. Men i lager sombildades för 470 miljoner år sedan ochett antal miljoner år framåt stiger koncentrationentill 400 korn per hundrakilo. Meteoritnedslagen hade mångfaldigatsmed en faktor hundra och en delav dem var troligen mycket stora ochvåldsamma.Kanske var några lika stora som denmeteorit som för 65 miljoner år sedanslog ner i nuvarande Mexiko. Detta nerslagkom som en domedag; atmosfärenförmörkades av stoft och världens skogarbörjar brinna. Dinosaurierna och enmängd andra livsformer utplånades.Något liknande skulle man ha kunnatvänta sig för 470 miljoner år sedan,med den skillnaden att det då intefanns några skogar som kunde brinna;världen var täckt av ett grunt hav, ochdetta hav var fattigt på liv. Men underde turbulenta årmiljonerna efter smällenhänder det motsatta. En mångfaldav nya arter uppstår på kort tid: sjöliljor,koraller, armfotingar, trilobitermed sina ledförsedda skal, bläckfiskar.– Inte någon annan gång i jordenshistoria har artrikedomen ökat så mycket,säger Birger Schmitz. Artrikedomennådde för första gången moderna nivåer.Hur detta kunde ske vet vi inte. Entänkbar förklaring är att organismernafram till denna tidpunkt inte var särskiltspecialiserade. I förödelsens spårkan livet ha förintats lokalt och nyaekologiska nischer har uppstått sommer specialiserade arter framgångsriktkunde fylla.Birger Schmitz rön är uppseendeväckandeoch har under våren kommenteratsoch diskuterats internationellt. Artiklarom projektet har publicerats i Scienceoch Nature Geoscience, och New Scientisttar i dagarna också upp ämnet.text: Göran Frankelfoto: Gunnar MenanderDet är svårt att tro, men i den frid fullaFågelsångsdalen hittar Birger Schmitz ochhans kolleger spår efter en global katastrofför 470 miljoner år sedan.LUM nr 6 | 2008 33


READY FOR THE REAL THING?TAKE CHARGE - MAKE MONEY - CHALLENGE YOURSELFBecome a Maersk Tankers Commercial Graduate, and learn how to play the game - in real life!Are you about to graduate as a master of Business, Economics, or Finance and interested in continuingyou career at Maersk Tankers’ headquarters in central Copenhagen? Application deadline is June 30th.To find the Commercial Graduate ad and online application form, please visit:www.maersktankers.com34 LUM nr 6 | 2008


Rekrytering är hela universitetets angelägenhet och inte enbart enfråga för tekniker och naturvetare, skriver Elisabeth Nilsson på LTHsom ligger bakom Attitydprojektet som uppmärksammats nationelltsom ett gott exempel på studentrekrytering.Öka utbytet medlärarna på gymnasiet!gästkrönikanFör drygt ett år sedan föddes tanken hos oss,några lärare vid LTH, att skapa ett projektvars främsta mål är att långsiktigt förändraungdomars attityder till teknik och naturvetenskap.Med projektet vill vi synliggöra ingenjörersoch naturvetares roll i vårt så teknikintensiva samhälleför att till ungdomar förmedla budskapet att teknikoch naturvetenskap är något som rör oss alla.Många studenter och lärare med breda erfarenheteroch stora kontaktytor utåt har bidragit med idéeroch uppslag till Attitydprojektet. Resultatet har formuleratsi en projektbeskrivning med idéskisser till etttiotal delprojekt. Attitydprojektet har efter hand fåttmedial uppmärksamhet, och vi kan nu konstatera attåtminstone några av idéerna ser ut att bli realiserade.En utomstående skulle kunna få för sig att Attitydprojektetär ett akut rekryteringsprojekt – knutetframför allt till LTH. Sverige behöver ju fler ingenjörer– se då till att utbilda fler! Visst, jag är övertygadom att förändrade attityder leder till ökad rekrytering,men ökad rekrytering som följd av attitydförändringarsker på en helt annan tidsskala än resultatet av blixtinsatser.Förändrade attityder nu, ger fler studenter om20 år!Jag är också övertygad om att rekrytering är helauniversitetets angelägenhet, inte enbart en fråga förtekniker och naturvetare. Därför behöver mer kortsiktigarekryteringsåtgärder, där det alltså inte handlarom att förändra attityder, ske på bred front och meden gemensam strategi.Vi har duktiga studentambassadörer som arbetardirekt mot gymnasisterna. Vi har utmärkta studievägledaresom arbetar aktivt mot skolornas SYO-personal.Vad vore naturligare än att vi lärare vid LU togvårt ansvar och sökte vägar till kontakt med de människorgymnasisterna mest av alla kommunicerar med,dvs. lärarna?Det finns mycket enkla och omedelbara former förväxelverkan lärare emellan. Men för att få kontinuitetär det viktigt att denna inte begränsar sig till punktinsatser,t.ex. i form av enstaka föreläsningar eller studiebesök.Det är också viktigt att kontakten innebär ettömsesidigt utbyte, dvs. att vi tar tillfället i akt att läraoss mer om den skolform som majoriteten av våra studenterprecislämnat.Vid Sverigesgymnasieskolorfinnssamverkansgrupper,oftakallade programråd,i vilkafrågor rörandeallt från”Vad vore naturligare än att vilärare vid LU tog vårt ansvar ochsökte vägar till kontakt med demänniskor gymnasisterna mestav alla kommunicerar med, dvs.lärarna?”programutveckling och gymnasiereformer till nationellaprov och studiedagsaktiviteter avhandlas. I programrådenmöts elever, lärare, skolledare, lokala politikerm.fl. Om vi lärare på LU engagerar oss i dessaprogramråd får vi många möjligheter till direktkontakt.Samtidigt kan vi vara skolans och lärarnas länkdirekt in i LU.Via programråden kan vi ge lärarna redskap att konkretvisa på högre utbildning som ett attraktivt alternativför våra ungdomar. Det ger också en möjlighet föross att reflektera över våra egna attityder till utbildningoch till bildning! Något som är nog så viktigt för att viframgångsrikt ska kunna kommunicera ett tydligt budskaptill våra ungdomar.Låt oss genom ett gränsöverskridande samarbetevisa styrkorna hos det stora universitet vi arbetar vidoch få LU att framstå som det självklara valet för våragymnasister.Elisabeth NilssonUniversiteteslektor, Fasta tillståndets fysikLUM nr 6 | 2008 35


PCST-konferensi Skåne 24–27 junitredje uppgiften. TungvrickningsförkortningenPCST står för Public Communicationof Science and Technology. Detär ett nätverk av forskare och praktikerinom området forskningskommunikation,vars syfte är att studera och utveckla nyasätt att engagera allmänheten i vetenskapoch teknik.PCST ordnar vartannat år en stor internationellkonferens, i år förlagd tillSkåne. Vetenskapsrådet och andra forskningsstiftelser,Malmö högskola och LUär bland arrangörerna av konferensen,som äger rum den 24–27 juni.De nära 500 deltagarna kommer attha huvuddelen av sina arrange mang iMalmö, men en halv dag ägnas åt Köpenhamnoch en konferensmiddag den25 juni hålls i Lund. Då kommer detockså att bli olika underhållnings- ochinformationsinslag som presenterarLunds universitet.Lund koordinerarGrid-projektdatabehandling. ESS Scandinaviakan få draghjälp av en teknologi somlundafysiker varit med om att utvecklaför att användas vid LHC i Genéve. I förranumret av LUM berättade vi om LHC,den nya ”superaccelerator” som snartska tas i bruk vid CERN och vilken rolllundafysikerna spelar i sammanhanget.Bland annat har skandinaviska fysikerlegat i framkanten av utvecklingenav Grid-teknologin som behövs för attbearbeta de enorma datamängder LHCkommer att producera. Eftersom dennateknik kan bli World Wide Webs efterföljarehar nu ett EU-projekt också startasför att vidareutveckla programvaran– och detta koordineras nu från Lundsuniversitet.ESS kommer också att producera storadatamängder, och nu har ESS Scandinaviainlett diskussioner med Köpenhamnsuniversitet om att upprätta ettESS Data Management Center i Köpenhamn.Där har redan ett nordiskt nätverkför Grid, Nordic Data Grid, sitt centrum.insändareGenmäle på gästkrönikan i LUM 5:Ingen krispå HistoriskaKArriärvägar. I en gästkrönikaklagar fil dr Stefan Persson över attdet produceras för många doktoreri historia. Det finns inte tillräckligtmed tjänster inom den akademiskavärlden och utanför är möjligheternabegränsade. Så kan det förståslåta från en som disputerat i historiaför ett par år sedan och är besvikenöver sin fortsatta karriär.Historiska institutionen är intekrisdrabbad, som han påstår, utantvärtom en av de ekonomiskt starkainstitutionerna på HT-området.Det beror på en lång tradition avexternfinansiering och på olika externaåtaganden varav det nationellaansvaret för forskarskolan i historiaär ett. Institutionens relativtstarka ekonomi betyder emellertidinte att det finns tjänster på silverfat.Det har det aldrig funnits, utanmånga disputerade har genom årenfått tjänster på annat håll. Enligt vårpreliminära statistik har alla doktorermed några enstaka undantag påsikt fått adekvat arbete. En mycketstor del på högskolor och universitetpå andra orter, men också inom arkivväsendetoch på gymnasier. Detfinns även andra karriärmöjligheter.En historiedoktor är ambassadör, enannan utredare på Gorbatjovstiftelsen,en tredje förlagsredaktör etc.tSkriv till LUM! E-post: LUM@info.lu.se Adress: LUM, Lunds universitet,Box 117, 221 00 Lund. Internpost: Hämtställe 31.De många möjligheterna berorpå att en doktor i historia är utbildadtill problemlösare precis somen teknologie doktor. Skillnadenär blott typen av problem de möter.En historiedoktor har specifika referensramarsom gör henne eller honomkompetent att belysa och analyserasamhällsproblem. Behovet avproblemlösare med ett brett humanistisktperspektiv, med kunskapom samhällsutveckling och historiskaförändringar är stort. Men föratt synliggöra kompetens krävs envilja att söka sig utanför universitetoch högskola samt offensiva och individuellainitiativ. Platsannonsermed krav på doktorsexamen i historiaär få.I en tid där myndigheterna satsarhelhjärtat på yrkesutbildningarär det viktigt att universitetet investerari kompetens och sakkunskapäven om det inte alltid öppnar självklarakarriärvägar. Det väldigt storasöktrycket på vår forskarutbildningvittnar också om att studenternaupplever forskarutbildningen i historiasom relevant, meningsfull ochangelägen.Kim SalomonProfessor och prefektför Historiska institutionen36 LUM nr 6 | 2008


Linnéjubileumfick stort genomslagjubileumsfirande. Linnéåret 2007blev ett av de stora svenska jubileerna.Slutrapporten räknar hela9.603 evenemang i Sverige medöver nio miljoner besökare.Linné firades i 29 länder. Över 8000artiklar skrevs i svensk press, 72 böckergavs ut och 428 Linnéskolor har arbetatmed skolprojektets material. Jubileetomsatte 268 miljoner kronor, varav31 miljoner i anslag från regeringen tillden av landshövding Anders Björck leddaLinné delegationen.Skåne och övriga åtta regioner har ocksårapporterat sina aktiviteter. Skåneregionensgemensamma sekretariat vid Lundsuniversitet har drygt 70 olika arrangörermed 270 evenemang på sin lista.Linnéveckan i början av juni förraåret med bl.a. invigningen på Alnarpmed kronprinsessan Victoria och nationaldagsfirandeti Botan i Lund, var ett avde större arrangemangen. Helsingborgmed Dunkers, Fredriksdal, Sofiero samtRamlösa brunn var en av de stora aktörerna.Mat&Hälsa-konferensen som LUarrangerade tillsammans med RegionSkåne i Kristianstad och Lund var uppskattadliksomutställningarnai Lund påHistoriskamuseet,Kulturenoch UB.En rad Lundaforska-re bidrog med populärvetenskapliga föreläsningarruntom i Skåne. Ett 50-talLinnéskolor arbetade med olika teman iklassrummen och ute i naturen.Skånes profilområden var miljö, mat,skola, turism och trädgård. För samordningensvarade en ledningsgrupp medLänsstyrelsen, Lunds universitet, RegionSkåne och SLU-Alnarp, som anslog1,5 mkr till Skånegemensamma arrangemang.Totalt omsatte jubileet i Skånedrygt 13 mkr.Gunnar Broberg, Linnéexpert ochprofessor i idé- och lärdomshistoria, reflekterari Skånerapporten över det gångnajubileumsåret. Han konstaterar attLinnéåret slapp attentat. Och man kanfråga sig varför. Ett skäl är att Linné ärhållbar, djupt förankrad, inte bara genomatt pryda våra hundralappar, utan för atthan susar i historiens lövverk och ingår imångas förhållanden till natur och kultur.Ett annat skäl är att svenskar är brapå att organisera jubileer. Ett tredje ochoslagbart är att han själv designat sitt firande,så att ingen kan motstå det, genomatt födas mitt i portalen mellan våroch sommar.Gunnar Broberg, som varit flitigt i selen,också utanför vårt land, konstateraratt året har varit stressigt, men roligt. Tilldet svåraste hörde dock att prata på dotternsdagis. De ville mest höra vad Linnétyckte om dinosaurier, vilket inte varsärskilt mycket.CHRISTER HJORTRapporter: Linné 2007 i Skåne. Rapportfrån sekretariatet för Linné 2007 i Skåne.Lund, april 2008 (16 s samt bilagor). Rapportenfinns på www.linneskane2007.lu.se.Carl von Linnés 300-årsjubileum. RapportLinné 2007 (52 s) finns på www.linnaeus.seoch kan också beställas från Svenska Linnésällskapet,Box 15093, 75015 Uppsala.Rapport från genomförandet av SkolprojektLinné (8 s. samt bilagor). Rapportenfinns på www.bioresurs.uu.seBirgit Rausing finansierade den tvärvetenskapligakonferensen ”Brain Talk”.Birgit Rausingöppnade sin egenspåkkonferensNeurolingvistik. Efter ett underhållandetal förklarade BirgitRausing konferensen ”BrainTalk” öppnad. Genom sitt ”BirgitRausing Language Program”hade hon finansierat den tvärvetenskapligakonferensen somhölls på SOL i början av juni.Merle Horne, professor i psykologi, varlundavärd tillsammans med AndersLindgren, universitetslektor i psykologi– men alla var hedersgäster som BirgitRausing uttryckte det. Och det fannsmånga kända forskare inom neurolingvistik– språkbearbetning i hjärnan– från Norden, övriga Europa och USAmed på konferensen. Bakom konferensenfinns ett forskarnätverk mellanuniversiteten i Lund, Oslo och Newcastle.– Det är ett relativt nytt forskningsområdei Norden, men det växer fortoch denna konferens är ett utmärkttillfälle både att samlas och ta initiativför att utvidga nätverket för forskningi neurofysiologisk språkbearbetningtill att inkludera fler grupper, saMerle Horne.mlFOTNOT. Själva nätverket är skapat genomett anslag från Erik Philip-SörensensStiftelse.LUM nr 6 | 2008 37


På gång23–27 Juni Intensivkurs i danska på Handelshögskolani köpenhamn. Kursen gerbaskunskaper i danska och är helt anpassadtill svenskspråkiga deltagare. nybörjar- ochfortsättningsnivå. Kursen är kostnadsfri förutomkursbok ca 100 kr. Info: www.hist.lu.se/dkstud6–10 augusti the xVIIth Biennial Conferenceof the European Association forChines studies (EACS) will be held at LundUniversity, Sweden, between 6–10 August2008. The conference title is ”China Centrestage”. Info: www.lu.se/eacs20–22 augusti 11th InternationalQMOd Conference, 2008. ”Attaining sustainability– from organisational excellenceto sustainable excellence for people,planet and profitability”. Info: www.ch.lu.se/qmod16 augusti Arkeologi för alla. ElisabethIregren: den medeltida synen på barn,handikappade och brottslingar. En öppenföreläsning som presenterar pågående forskningvid institutionen eller vid de svenska instituten.Föreläsningen vänder sig till personaloch studenter vid institutionen och universiteteti sin helhet samt till en intresserad allmänhet.Kl 15.30 Stora salen, Archaeologicum,Sandgatan 1, Lund. Info: www.ark.lu.se24–26 sePteMber Berzelius symposiumno 75. ”the aging male”. Arr The SwedishSociety of Medicin and Lund Society of Medicin”.Kl 11.30-14.00 på Hilton hotel, Malmö.Info: www.sls.se24 sePteMber seminarieserie om humanioraoch en globalt hållbar utveckling:Vet hut – Humaniora och framtiden.”Hållbar utveckling – storslagen vision el-Uppvärmninginför höstenskursverksamhet?GLAD SOMMAR!www.ced.lu.seler tomt slagord”, Alf Hornborg, humanekolog,Marian radetzki, nationalekonom, CarinaBorgström Hansson, WWF samt Björn Forsberg.öppet för studenter och anställda vidLU. Kl 15.00-17.00, Filosofiska institutionen,sal 104, Kungshuset i Lundagård.disPUtationer18 jUniMichael Green i teoretisk fysik: ”Improvingdiagnosis of actue coronary syndromes inan emergency setting: A machine learning approach”.Kl 10.15 på Institutionen för teoretiskfysik, Sölvegatan 14 A, Lund.5 sePtemBerMarcus larson i nationalekonomi: ”Essayson realized volatility and jumps”. Kl 13.15i EC3:211, Holger Crafoords Ekonomicentrum,Lund.Jonas lundsten i psykologi: ”The motiveto vare about others: actualixation of thepublic sector”. Kl 13.15 i Auditoriet, Kulturen,Tegnérsplatsen, Lund.Följande disputationer har ägt rum:Mikael Evander i elektrisk mätteknik: ”Celland particle trapping in microfluidic systemsusing ultrasonic standing waves”.Jimmy lätt i medicinsk strålningsfyik:”Investigation of water mobility using diffusion– sensitive MrI: the role of q-space imaging,high b-values and diffusion time”.tobias Gustavsson i kemi, inriktningbiokemi: ”Labeling, tagging and charginglongstanding issues in bioenergetics addressedwith novel techniques”.thomas Mandl i medicin: ”Autonomicdysfunction in primary Sjögren´s syndrome”.Peik Gustafsson i barn- och ungdomspsykiatri:”Bio-social aspects of attention deficithyperactivity disorder (ADHD): neurophysiology,maturity, motor function and howsymptoms relate to family interaction”.Christel leufstadius i arbetsterapi:”Spending my time- Time use and meaningfulnessin daily occupations as perceived bypeople with persistent mental illness”.Magnus Harrysson i hållfasthetslära:”Evolution of anisotropy in continua exposedto large strains”.Jakob svensson i medie- och kommunikationsvetenskap:”Kommunikation, medborgarskapoch deltagardemokrati: En studieav medborgarutskotten i Helsingborg”.Johanna trägårdh i fysik: ”Optical spectroscopyof single nanowires”.Jakob sternby i matematik: ”Templatebased recognition of on-line handwriting”.Per Hansson i mekanik: ”numerical modellingof short fatigue crack growth”.Patrik Brusheim Johansson i fysik:”Theoretical studies of spin-dependent quantumphenomena in semiconductor nanostructures”.Martin Andersson i elektronikkonstruktion:”CMOS analog-to-digital converters– analysis, modeling, and design”.Per sarnäs i arkeologi: ”Fullåkerslandskapet”.tomas sniegon i historia: ”Den försvunnahistorien. Förintelsen i tjeckisk och slovakiskhistoriekultur”.Erik Bergvall i matematik: ”Analysis ofvelocity encoded images – with applications incardiac MrI”.Måns svensson i rättssociologi: ”Socialanormer och regelefterlevnad – trafiksäkerhetsfrågorut ett sättssociologiskt perspektiv”.Anna-karin Nordin i kemisk apparatteknik:”Process design for ultrafiltration ofcomplex process streams”.Åsa Wallin i klinisk medicin med inriktningklinisk neurovetenskap: Long-termtreatment response, predictors and biochemicalmarkers in Alzheimer´s disease”.therése kallur i neurologi: ”Humanneural stem cells: region-specific propertiesand prospects for cell therapy”.Max rolstam i innovation: ”Public procurementof innovation”.Calle Lejdfors i datavetenskap: ”High-levelGPU programming – domain-specific optimizationand inference”.kerstin sernhed i värme- och kraftteknikmed inriktning mot energihushållning:”Engergy services in Sweden – customerrelations towards increased sustainability”.Christopher Öberg i organisk kemi:”Small-molecule galectin inhibitors on tweezersand talosides”.Erica righard i socialt arbete: ”The welfaremobility dilemma: transnational strategiesand national structuring at crossroads”.Muhammad Asaduzzaman i kliniskmedicin, inriktning kirurgi: ”On neutrophiland platelet adhesive interactions in septiclung injury”.Peter Jönsson i klinisk farmakologi:”Aspects on optimisation on high dose methotrexatetreatment in children with acutelymphoblastic leukaemia”.srinivas Veerla i experimentell kliniskgenetik: ”Cancer-related gene regulation mechanisms”.renata Meszaros i utvecklingsbiologi:”Gene expression in mESC deficient in FGFrsignaling and the identification of the novelgene ened”.38 LUM nr 6 | 2008


TjänsterTvå doktorander i vattenförsörjnings- ochavloppsteknik. Ref nr PA 2008/1895, ans 20juni. Info 046-2228999.Universitetslektor i design och teknikanvändningför äldre människor. Ref nr PA2008/1892, ans 20 juni. Info 046-2228017.Biträdande universitetslektor i teoretiskkemi med inriktning mot studier av växelverkanmellan biomolekyler. Ref nr 1847,ans 23 juni. Info 046-2228239.Professor i klinisk alkoholforskning medinriktning mot prevention förenad medanställning som överläkare vid Universitetssjukhuseti Malmö (UMAS). Ref nr PA2007/3315, ans 25 juni. Info 046-2220758.Intendent i Lunds universitets Botaniskaträdgård. Ref nr PA 2008/1675, ans 30 juni.Info 046-2227734.LUM-utgivninghöstterminen 2008Manusstopp UtkommerLUM 7 29 augusti 12 septemberLUM 8 26 september 10 oktoberLUM 9 29 oktober 13 novemberLUM 10 28 november 12 decemberhänt!FYSIOGRAFISKA Sällskapet hari år delat ut fyra stipendier ur StiftelsenPer-Ericoch Ulla Schybergs fond. Stipendiemottagarnaär följande:Erik Andreasson,Institutionen för cell- ochorganismbiologi, 300.000 kronor. MariaBerggård Silow vid samma instituion,146.000 kronor, Yvonne Ceder LaboratoriemedicinMalmö, 336.000 kronor,och Katrin Mani, Institutionen för experimentellmedicinsk vetenskap, fick250.000 kronor.KONUNGASTIPENDIUM. KvartärgeologenAnna Broström har belönats medett stipendium från Stiftelsen Carl XVIGustafs 50-årsfond för vetenskap, teknikoch miljö. Hon är en av dem som mottogstipendiet ur Konungens hand vid enceremoni på kungliga slottet. Anna Broströmfår 75.000 kronor till en undersökningom hur biodiversiteten förändratsunder 3000 år. Ytterligare en LU-forskarefick samtidigt 100.000 kronor frånstiftelsen, nämligen Martin Tunér vidAvdelningen för förbränningsfysik, LTH.Hans projekt är ”Chip för emissionsminimeranderealtidsberäkningar och styrningav motorer”.NY STUDENTKÅRSLEDNING. PetterForkstam är från 1 juli ny ordförandeför Lunds universitets studentkårer (LUS)och Eva Frisendahl ny vice. Forkstam,som kommer från Malmö, har bland annatstuderat statsvetenskap och samhällsgeografii Lund. Under det gångnaläsåret har han varit studeranderepresentanti universitetsstyrelsen ochansvarig för kommun- och regionfrågorinom LUS. Eva Frisendahl, Tyresö, harläst nordiska språk och litteraturvetenskapoch varit ordförande i Humanistkåren.Nya studeranderepresentanter iuniversitetsstyrelsen blir Hanna Ericsson,tidigare LUS-ordförande, AndreasLundin och Johan Bjarnevik.BELÖNAD AVHANDLING. Åsa Berggren,doktorand vid Institutionen förarkeologi och antikens historia universitetfår 20.000 kronor från Anders AlthinsStiftelse. Pengarna får hon för sittavhandlingsprojekt ”Förhistoriska våtmarksdeponeringar– tolkningar ochperspektiv”. Innovationssatsning. Innovationsbronhar på uppdrag av regeringendelat ut pengar för nysatsning till Sverigesföretagsinkubatorer. Lund Bioinkubatorpå BMC i Lund får två miljonerper år i tre år. Innovationsbron är Näringsdepartementetsinitiativ för att utvecklainnovationsfinansieringen i Sverige.I Innovationsbrons nya satsning påföretagsinkubatorer får Lund full pott.Huvudinkubatorn Ideon Innovation fårökat anslag med 4,5 miljoner per år ochnyöppnade systerinkubatorn Lund Bioinkubatorfår 2 miljoner, vilket är en rekordsatsning.Experimentellevolutionfår stort anslagCentrum för Genomisk Ekologi – där forskarevid Ekologiska institutionen, Institutionenför cell- och organismbiologi och Institutionenför teoretisk fysik ingår – har fått 674.000 kronorav Crafoordstiftelsen. Pengarna ska användasför att bygga upp ett laboratorium för experimentellevolution. Tidigare har man fått2,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för attköpa in en anläggning av fermentatorer. Detnya anslaget avser kostnaderna för en forskningsingenjörsom svarar för driften av anläggningensamt två postdoc-tjänster.LUM har tidigare berättat om projektetsom går ut på att studera evolutionära mekanismergenom att manipulera livsbetingelsernaför mikroorganismer.Jonathan Scerzenlehner från Steve får diplomav rektor Göran Bexell. foto: petra franckeStudentaktivafick diplomEtt drygt hundratal av alla studentersom arbetar ideellt i kårer,nationer och andra studentföreningardiplomerades förförsta gången vid en högtidligheti universitetsaulan. RektorGöran Bexell delade ut diplomför detta arbete som hanser som en god träning i ledarskap.Diplomeringsceremonin ärtänkt att vara en årlig traditionoch är ett led i ett projekt förstudentutveckling där universiteteti samarbete med studentersatsar på mentorskap och ledarutbildning.LUM nr 6 | 2008 39


Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 Lundhallå jesper svartvik...som fått den nyinrättade Krister Stendahls professur ireligionstelogi förlagd till Svenska teologiska institutet,STI, i Jerusalem.Vad ska dugöra i Israel?– Jag ska på nära håll studera religionsmöten särskilt mellanjudendomen, kristendom och islam men även med andra religionersom hinduism och buddhism. Jag ska också vidareutvecklaSTIs nätverk och kontakter och ta emot studenteroch forskare från Lund och andra delar av världen.Var finns kopplingen till Krister Stendahl?– Han ägnade sig åt hur judendomen och kristendomenförhåller sig till varandra. En viktig del har varit att undervisaom hur illa judar har behandlats av de kristna och ävenframställts i religiösa texter. Denna historiska syn på judarbland kristna har skapat fördomar.Fördomar som vadå?– Jämför ”Moder Teresa var en sann kristen” och ”Mingranne därhemma är en riktig jude”. Nu handlar det om attvisa hur det teologiskt kan bli bättre. Och bättre kan det bligenom kunskap om varandras religioner.Är den dåliga relationen bara de kristnas fel?– Krister Stendahl sa ofta att det är viktigare att tala medvarandra än bara om varandra. Kristna behöver läsa gamlatexter på nytt vis. Stendahl påpekade att det står i Bibelnatt de kristna ska vara jordens salt. Men inte att hela jordenmåste bli en saltgruva. Det väsentliga är inte att tycka ochtro likadant – utan att repektera varandras synsätt. Man kanha olika motiv för det man gör – men ändå kunna fungeraoch arbeta universellt, som exempelvis med klimatfrågan.Hur känner du för att bo och arbeta i Jerusalem?– Jerusalem är en fantastisk stad – och belägen i den endadel av vrälden där tre världsdelar möts: Asien, Afrika ochEuropa. Det är också världens äldsta stad och man kännerhistoriens vingslag överallt. Visst känner man konstant avden pågående konflikten, men detta faktum medför ävenatt människorna ägnar sig åt viktiga saker. Överallt förs intressantasamtal, och många är hängivna och arbetar förförståelse och respekt.Några orosmoln?– Jag är oerhört hedrad över att ha fått en professur i KristerStendahl namn. Han har betytt så mycket och hade alltidnågot viktigt att säga. Men jag är ju inte Krister Stendahl…maria lindhFotnot. Krister Stendahls professur är en donationprofessur ochvilar på ett avtal mellan Lunds universitet, Svenska kyrkan ochLunds Missionssällskap. Krister Stendahl var biskop i Stockholm1984–1988. Dessförinnan var han bl.a. professor och dekanus vidHarvard Divinity School, och återvände till USA1989 där han verkadesom professor emeritus. Han dog i april i år, 94 år gammal40 LUM nr 6 | 2008

More magazines by this user
Similar magazines