Media och arkiv - Visa filer

content.foreningshuset.se
  • No tags were found...

Media och arkiv - Visa filer

Forändringens dilemmaatt Gränström argumenterar för att ADB-systemenskall ses som en integrerad del i en arkivbildaresverksamhet, vilket antyder en vilja att införliva utvecklingenmed den egna verksamheten. 15 Dockföljer artikeln i stort den tidigare problembildenslogik i och med uppmärksammandet av en rad aspekterav ADB-utvecklingen som uppfattas somproblematiska. Liksom Hedberg menar Gränströmatt den allt snabbare och "hetsiga" utvecklingenoch accelerationen av arkivmaterial resulterati en begynnande omprövning av äldre praxissom innebär problem för arkivverksamheten. 16 Dekonkreta problem som diskuteras är den ökandesvårigheten att definiera och avgränsa arkivbildare,beständigheten hos det papper som används vidutskrifter från ADB-systemen samt uppluckringenav seriesystemet vilket betraktas som en följdav lagringen på ADB-databärare. 17 I artikeln uppträderdock också en annan linje vilken ter sig somän mer grundläggande i relation till utvecklingen.Gränström berör nämligen den problematik sompåpekades av Hedberg vilket var att arkivariernaoch arkiven var åsidosatta när det gällde utvecklandetoch användandet av ny teknik. Gränströmmenar bl a att ett problem med användandet avADB-system är att arkivpersonal sällan deltagit iutformningen av dessa och därmed har frågor kringexempelvis databärares beständighet inte beaktats.Detta kan enligt Gränström på sikt innebära enenorm informationsförlust då effekterna av illaplanerade system kan få stora konsekvenser, bl aför utövandet av offentlighetsprincipen. 18Denna utveckling av diskursen innebär att denkompliceras i och med att balansen mellan de olikaproblembilderna blir mer oklar. Det existerar etttydligt problemfixerat tänkande kring utvecklingensom blir ytterst konkret i Gränströms artikel.Vidare framträder nu också en problembild somframhäver arkivariernas utsatta position i sammautveckling. Därmed tvinnas två egentligen separatafrågor samman i takt med att utvecklingen gårframåt allt snabbare och medför då att diskursenkring den digitala utvecklingen inte längre kan se-pareras från övriga områden som rör professionensframväxt. Den konflikt rörande yrkets marginaliseringi ADB-frågor som kan skönjas i Gränströmsoch Hedbergs artiklar har troligtvis ett lika stortförklaringsvärde som de uppfattade problemenkring förändringen av arkivens infrastruktur. Denavvaktande hållningen i frågan kan sägas utgöra denupplevda lösningen på problemet, en slutsats somkan motiveras med det svala intresset i debatten förlösningar av den typ som bl a Britt Hedberg presenterade.Således kan det sägas att diskursen börjatavlägsna sig från det inledande idealiseringsstadietoch röra sig mot diskursiveringsstadiet.1980-talet - DiskursiveringsstadietEffekten av diskursens utvecklingunder 1970-taletblir tydlig under det påföljande årtiondet, vi kanse en ökning av antalet artiklar i äinnet som vittnarbåde om ett ökat intresse för utvecklingen menockså om en förstärkning av den redan existerandediskursiva riktningen. 198o-talet är också det årtiondedå debatten och utvecklingen når djupare ini strategisktviktiga organisationer som Riksarkivet,vilket innebär att debatten nu börjar röra sig på enhögre nivå än tidigare med betydelsen att vad somuttrycks kring den digitala utvecklingen har en närmarekoppling till vad som faktiskt sker. 19 Ett exempelpå detta är att Riksarkivet 1982 inrättade funktionenfdr nya medier vilket innebar en markeringav den digitala utvecklingens vikt och betydelse 20 •Som normbildande institution blir denna markeringfrån Riksarkivet högst betydelsefull i förståelsenför utvecklingen och det är av den anledningen talandeatt den artikel som behandlar instiftandet avfunktionen i grunden ansluter till de problemblidersom näinnts tidigare. 21 Författaren Gränström menardock också att de stora lagringsmöjligheternainnebär stora möjligheter för framtiden vilket fårbetraktas som en vilja att anamma utvecklingen.Det är vidare intressant att Gränström här anknytertill de problem som tidigare ventilerats angåendearkivariernas möjlighet att påverka de nya systemsom utvecklas. I sin avslutande kommentar menarARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009: I9

More magazines by this user
Similar magazines