Media och arkiv - Visa filer

content.foreningshuset.se
  • No tags were found...

Media och arkiv - Visa filer

Forändringens dilemmaarkivet. Valet att uteslutande använda mig av artikelmaterialfrån ASF motiveras med att tidskriftenkan beskrivas som det mest tongivande debattorganeti arkivfrågor, samt att representanter frånsamtliga samhällssektorer bidrar med artiklar tilltidskriften. Detta skapar en mycket god bredd i materialetvilket gör att det lämpar sig mycket väl fören analys av denna typ.Totalt har ca soo artiklar gåtts igenom, medanknytning till olika aspekter av den digitala utvecklingen.Av dessa har sedan ett 40-tal texter valtsut, och som således utgör grunden för analysen. Idetta andra urval har artiklar som tydligt ger uttryckför en uppfattning kring den digitala utvecklingenvalts ut. Artiklar som exempelvis behandlarrent tekniska aspekter av utvecklingen, eller som ärrent beskrivande har valts bort.En precis definition av begreppet diskurs är generelltsett svår att prestera och följaktligen innebäranvändandet av begreppet också metodologiskaproblem. 2 Med anledning av bristen på en precisoch konsekvent definition av begreppet i denvetenskapsteoretiska litteraturen, har jag valt attutgå från den definition och metod för appliceringsom utvecklats av Göran Bergström och KristinaBon!us i boken Textens mening och makt. 3 Författarnamenar här att användandet av en diskursanalysinnebär att språket inte kan betraktas som ettneutralt instrument för kommunikation, utan haren formande effekt på tänkande och handlande. 4I detta fall kan vi därför tänka oss att den diskurssom formeras får effekter på handlandet som ärassocierat med den digitala utvecklingen. Utmärkandeför diskursanalysen är också att den intefokuserar på aktörers motiv utan syftar till att blottläggade tvingande normer som diskursen ger upphovtill.SI analysen av föreställningarna kring den digitalautvecklingen i ASF, de statliga utredningarna,propositionerna och Riksarkivets föreskrifter delasdiskursen upp i tre stadier: idealisering, diskursiveringoch institutionalisering. Under det första av dessastadier form,uleras möjliga ideal kring den digitalautvecklingen, vilket innebär att olika lösningar påett upplevt problem växer fram. Under diskursiveringsstadietbefästs en av de möjliga lösningarnapå problemet, vilken utgör själva diskursen. Dettredje stadiet innebär sedan att den lösning somutvecklats till en diskurs befästs genom exempelvislagstiftning.För att analysera de ovan nämnda idealen, det villsäga den process i texten som resulterar i befästandetav problemen och så småningom en diskursivering,används s.k. problembilder för att analyseraförändringar av diskursen över tid. Denna analytiskaprocess är uppdelad i följande tre steg:identifiering av det upplevda problemet, identifieringav den tänkta orsaken till problemet och slutligenidentifiering av den upplevda lösningen påproblemet.1970-talet - IdealiseringsstadietDiskursen kring den digitala utvecklingen börjadeutvecklas inom arkivvärlden i slutet av 1970-talet.Under detta årtionde skiftar föreställningen från attnästan uteslutande ha handlat om en vidareutvecklingav redan existerande tekniska lösningar till enbredare föreställning om den digitala utvecklingenoch de möjligheter som bland annat datorernaförde med sig.En viktig linje i diskursens utveckling under1970-talet var att den digitala utvecklingen intevar synonym med en radikal förändring av det sättvarpå arkivarierna arbetade. Resonemangen i ASFunder denna tid fördes med den illusoriska vetskapenom att den utveckling som faktiskt kunde åseskontrollerades av aktörer inom den egna sfären.Förvisso fanns en medvetenhet om de betydandetekniska landvinningarna men dessa betraktades avnaturliga skäl inte som en början på den väldigaomvandlingsprocess som sedan följde.Utmärkande för debatten under 1970-talet varatt den speglade ett tänkande som kretsade kringutvecklingen och användandet av existerandetekniska lösningar på diverse arkivfrågor. År 1969ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2009:17

More magazines by this user
Similar magazines