VAstrategi antagande 2012.pdf - Östhammars kommun

osthammar.se
  • No tags were found...

VAstrategi antagande 2012.pdf - Östhammars kommun

7Hållbar vattenförsörjningBebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten.Nya bebyggelsegrupper eller kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupperfår endast tillkomma om det finns långsiktigthållbara förutsättningar för vattenförsörjning. Anslutning tillkommunalt vatten ska alltid övervägas. Kommunalt vatten skaprioriteras i känsliga områden där kommunen aktivt ger förutsättningarför åretruntstandard. Områden i kustzonen som har småförutsättningar till åretruntförsörjning bör inte tillåtas förtätningom kommunal anslutning till vatten inte går att ordna.Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanförkommunalt verksamhetsområde. Genom att använda lösningarför toalettavfall med extremt lite spolvatten kan vi minska vattenförbrukningen.Slutna lösningar ökar också möjligheten att skyddagrundvatten och ytvatten från smittämnen så att vi skyddardricksvattnets kvalitet.Nuvarande och potentiella kommunala vattentäkter ska haskyddsföreskrifter för vattentäkt enligt 7 kap. 21 § miljöbalken.Gemensamma vattentäkter med enskilt huvudmannaskap bör haskyddsföreskrifter för vattentäkt. Inom planområden ska finnaskrav på gemensamt vatten som är skyddat av föreskrifter. Områdesbestämmelsermed bygglovsplikt för vattentäkt ska upprättasMålLångsiktigt hållbar VA-utveckling ihela kommunenKvalitetskravGod vattenstatusHållbar vattenförsörjningKretslopp och resurshushållningHälsosäker bebyggelseutvecklingStrategierVattenstatus styr prioriteringarKällsorterat avlopp utanför tätortKommunalt VA för tätortsutvecklingoch utvecklingsområdenEnskilt slam och latrin behandlas intei kommunala reningsverkBebyggelseutveckling styrs av tillgångenpå dricksvattenKommunalt vatten prioriteras i känsligaområdenGemensamt vatten inom sammanhållenbebyggelse och detaljplanSkydd av befintliga och potentiellavattentäkterRegistrering av enskilda vattentäkterEget omhändertagande på öarLokalt omhändertagande av dagvatten


8Prioritering kommunaltverksamhetsområdePrio 1 ”Tätortsutveckling”. De områdensom berörs är färdiga detaljplaneroch program eller områden sompekats ut som tätortutveckling i Översiktsplan2003.Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”.Områden som kan bli aktuella förbebyggelseutveckling, till exempeltätortsnära områden där vi idag harett bebyggelsetryck eller där det finnsett behov av en samlad VA-lösning.Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Bebyggelseutvecklinginom områdensom omfattas av intentionerna i Skärgårdsprogrammet.Prio 4 ”Omvandlingsområden”. Defritidshusområden som kan bli aktuellaför anslutning till kommunalt nät iett längre perspektiv.Utredningsområde. Omfattar områdeni tätortsnära lägen eller längsöverföringssträckor som ännu är oprioriteratoch som bör utredas i relationtill vattenstatus, hälsoskydd och vattentillgång.Stora delar utgör en skärgårdsutvecklingi ett längre tidsperspektiv.för kustområdet. Föreskrifter om tillståndsplikt för vattentäkt skaupprättas inom områden där knapphet på sött grundvatten rådereller befaras uppkomma enligt miljöbalken 9 kap 10 §. Mer detaljeratunderlag för hydrogeologisk bedömning av grundvattentillgångarmåste tas fram.Kretslopp och resurshushållningKällsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kommunaltverksamhetsområde. Genom kompostering eller annanförädling av toalettavfallet kan man öka kretsloppet av näringsämnensom därmed också innebär en resurshushållning av fosfor.Minskning av latrinhämtning innebär att vi måste styra mot slutentank eller eget omhändertagande. I skärgården är det bådekomplicerat och ibland olämpligt att hämta avloppsavfall. Öarnabehöver särskild hantering med eget lokalt omhändertagande avslam och latrin.Bebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten föratt öka resurshushållningen av grundvatten. Dagvattenpolicy medinriktning mot lokal infiltration ska upprättas. En ökad andelhårdgjorda ytor i kustnära områden med mycket berg i dagen innebären risk för grundvattenbrist om man inte aktivt styr motlokalt omhändertagande av dagvatten med infiltration.Hälsosäker bebyggelseutvecklingKällsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kommunaltverksamhetsområde. Med källsortering av toalettavfalletkan gällande förbud inom detaljplan mot WC till infiltration ochsluten tank omformuleras. Genom att separera toalettavfallet frånövrigt hushållsavlopp kan vi öka förutsättningarna för ett brasmittskydd även i mer tätbebyggda landsbygdsområden. Tillsammansmed gemensam brunn med vattenskyddsföreskrifter är förutsättningarnagoda för smittskydd i bebyggelsegrupper utanförtätort.I bebyggelsegrupper där tätheten är mer än 4-6 fastigheter perhektar bör gemensamt vatten ordnas för att upprätthålla ett gotthälsoskydd. Vid förtätning av en befintlig bebyggelsegrupp ställskrav på gemensamt vatten.Kommunalt verksamhetsområde krävs för tätortsutveckling. Utvecklingsområdenmed närhet till befintligt verksamhetsområdeska i första hand ingå i kommunalt verksamhetsområde. Områdensom på sikt kan utgöra en del av en tätort eller komma att ligga itätortsnära läge ska bedömas utifrån vattentillgångar och täthetsgrad.Råder vattenbrist eller en täthet över 6-10 fastigheter perhektar ska kommunalt vatten och avlopp prioriteras.


9Sammanhållen bebyggelse på landsbygden ska utvecklas medgemensamt vatten. I samband med planläggning ska vatten ochavlopp styras genom planbestämmelser. Vid planläggning av områdensom inte bedöms kunna anslutas till kommunalt verksamhetsområdemåste en långsiktigt hållbar lösning utredas i ett helhetsperspektiv.Prioriteringsordning för kommunaltverksamhetsområde redovisas ikartorna på kommande sidor.Inom utvecklingsområden utpekade av kommunfullmäktige genomöversiktsplan eller utvecklingsprogram ska kommunalt vattenoch avlopp prioriteras. Skärgårdsutveckling utanför störrebebyggelsegrupper på Söderön och Gräsö kan ske med enskiltvatten och avlopp under förutsättning att det finns tillräckligt meddricksvatten av god kvalitet.


10Prioritering kommunaltverksamhetsområdePrio 1 ”Tätortsutveckling”. De områdensom berörs är färdiga detaljplaneroch program eller områden sompekats ut som tätortutveckling i Översiktsplan2003.Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”.Områden som kan bli aktuella förbebyggelseutveckling, till exempeltätortsnära områden där vi idag harett bebyggelsetryck eller där det finnsett behov av en samlad VA-lösning.Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Bebyggelseutvecklinginom områdensom omfattas av intentionerna i Skärgårdsprogrammet.Prio 4 ”Omvandlingsområden”. Defritidshusområden som kan bli aktuellaför anslutning till kommunalt nät iett längre perspektiv.Utredningsområde. Omfattar områdeni tätortsnära lägen eller längsöverföringssträckor som ännu är oprioriteratoch som bör utredas i relationtill vattenstatus, hälsoskydd och vattentillgång.Stora delar utgör en skärgårdsutvecklingi ett längre tidsperspektiv.Utveckling av kommunala anläggningarVattenförsörjningen är av stor betydelse med den bebyggelseutvecklingensom sker idag. På sikt kan vattenöverföring till tätortsnärabebyggelsegrupper behövas. För att möta behoven ochskapa en handlingsberedskap måste nya vattentäkter utredas.Kommunen behöver också fastställa vattenskyddsområden församtliga befintliga och potentiella vattentäkter samt ordna medreservvattentäkter.Näringsbelastningen på känsliga kustvikar ska undvikas och vattenstatusenmåste förbättras på sikt. Belastningen måste framförallt minska på Östhammarsfjärden. Ett alternativ till två mindrereningsverk i Östhammar respektive Öregrund är att bygga ettgemensamt större reningsverk i höjd med Skinnäsviken. Fördelenmed att bygga ett nytt reningsverk en bit ifrån tätorterna är förutombehovet av ett skyddsavstånd till bebyggelse att det finnsplats att komplettera verket och samordna med andra anläggningar,t ex rötgasanläggning, vassbäddsanläggning och våtmarksrening.Utsläppspunkten kan flyttas från den redan överbelastadeÖsthammarsfjärden med en överföringsledning mot Öregrundsgrependär det är bättre vattenomsättning.Öregrund/GräsöÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling för Öregrund inomSunnanöområdet. Ett område som rymmer ca 100 tomter blockerasav skyddsavståndet till reningsverket. Bebyggelseutvecklingär möjlig mellan väg 1100 och kusten mot Skinnäsviken samtmot Kavarö längs väg 1121. På Gräsö är en förtätning är möjligfrån färjeläget mot Svartbäck och Österbyn under förutsättningatt vattenförsörjningen kan ordnas.Vattenverket har begränsat utrymme och vid enskilda sommardygnär belastningen hög. Utökad vattentäkt behövs för utvecklingav tätorten. Skydd för vattentäkt bör fastställas för hela akvifären.Reningsverket är hårt belastat på sommaren. Visst utrymmekan skapas genom enklare åtgärder på kort sikt. Möjlighetenatt höja kapaciteten med ca 3800 pe i befintlig process är begränsadvilket innebär att en mer omfattande ombyggnad/nybyggnadbehövs för utveckling av tätorten. Rekommenderat skyddsavståndpå 300 m runt verket uppnås inte. En annan placering börväljas för att frigöra attraktiv tomtmark.Östhammar/NorrskedikaÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling för Östhammar norrutmot Ed och i centrala delarna. Bebyggelseutveckling är möjligmot Sandika och mot Björnäsområdet. I Norrskedika pågår planläggningför 15 nya tomter.


12Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning. För anslutingav ytterligare områden krävs ny vattentäkt och vattendom.Utökad vattentäkt behövs för utveckling av tätorten. Skydd förvattentäkt bör fastställas för hela akvifären. Reningsverket klararpågående planläggning. Ytterligare anslutningar kräver nytt tillstånd.Med anledning av vattenstatusen i Östhammarsfjärden kan tillståndskraveninnebära att kostnaderna för utbyggnad blir högaför att inte öka belastningen. En våtmark har utretts för att efterpolerautloppsvattnet från reningsverket för att minska totalbelastningenpå fjärden. En alternativ lösning är att bygga en överföringsledningmot Öregrund för samordning i ett större reningsverkmed efterpolering.ÖsterbybrukÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling norrut mot Stordammen.Samtliga områden föreslagna i översiktsplanen har tagits ianspråk för planläggning och ytterligare 100 nya bostäder planeras.Bebyggelseutveckling är framför allt möjlig i skogsmarkenrunt Stordammen och längs väg 290 samt mot Käbbomossarna.Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning. Utökadvattentäkt behövs för utveckling av tätorten. Skydd för vattentäktbör fastställas för hela akvifären i de grundvattenförekomstersom används idag. Reningsverket klarar pågående planläggningoch kan kompletteras efter behov.


13AlundaÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling i skogsmarkerna runttätorten. Bebyggelseutveckling har gått långsamt men en stor potentialsom en pendlingsort finns. Samlad bebyggelse i Klev börpå sikt ingå i kommunalt verksamhetsområde.Vattenverket har kapacitet för pågående planläggning i tätortenmed nuvarande utvecklingstakt. Utökad vattentäkt behövs på siktför utveckling av tätorten. Skydd för vattentäkt är på väg att fastställasoch på sikt bör hela akvifären få ett grundvattenskydd. Reningsverketklarar pågående planläggning i tätorten med nuvarandeutvecklingstakt.GimoÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling mot Gimodammenoch inom tätorten. Bebyggelseutvecklingen står i princip stilla.Industriutveckling är möjlig på sikt.Vattenverket och reningsverk har god kapacitet och klarar denplanerade tätortsutvecklingen utan problem på längre sikt. Reservvattentäktfinns.HargshamnÖversiktsplanen anger en tätortsutveckling i skogsmarken runttätorten. Bebyggelseutvecklingen står i princip stilla. Hamn- ochindustriutveckling är möjlig på sikt.Vattenverket och reningsverk har god kapacitet och klarar denplanerade tätortsutvecklingen utan problem på längre sikt. Skyddför vattentäkt bör fastställas för hela akvifären.


14Kommunal anslutningFörutsättning finnsBjörnäsSandikaStenskär — SkinnäsvikenKavaröSöderby KarlsängFärgärdeFagerönLänsöFörutsättning finns inteLångalma — SundsvedenKlyxen — TögenKavaröskatenLindersvikÖster MörtaröBjuröGetskärsuddenOmvandlingsområdenMed omvandlingsområden menar vi sammanhängande fritidshusområdenom minst 10 fastigheter där omvandling mot permanentboendepågår. Omvandlingsområden uppfyller ofta inte dagensvatten- och avloppsstandard och kräver därför åtgärder i någonform. Det generella WC-förbudet inom detaljplan har bromsatutvecklingen men ny teknik ger större möjligheter att få vattenburenklosettlösning som ökar belastningen på vatten, miljöoch hälsa. Det finns även fritidshusområden som inte är planlagdadär kommunen inte kan styra VA-utvecklingen.Områden som har goda förutsättningar för ett åretruntboende ochdär en kommunal anslutning är möjlig kan utvecklas med åretruntstandard.Planlagda områden i tätortsnära lägen ska utvecklasmed kommunalt vatten och avlopp. I väntan på en kommunalanslutning kan tidsbegränsat lov ges som övergångslösning. Områdensom har goda förutsättningar för åretruntboende som intebör lösas med kommunal anslutning kan utvecklas med gemensamvattentäkt och källsorterat avlopp.Områden som inte har förutsättningar för ett åretruntboende närdet gäller vattentillgångar och där kommunal vattenförsörjninginte går att ordna bör det inte tillåtas förtätning, utökad byggrätteller högre VA-standard . Även områden där hälsorisken är stor


18VattenförbrukningSvenskt Vatten anger ett medelvärdepå 130 l vatten per persondygn exklusivedet vatten som används för WCspolning.Vid användande av vattensnålteknik har hushållet ett vattenbehovav minst 100 l per persondygn.Ett genomsnittligt hushåll är 3 personermen förutsättningar för upp till 5personer måste finnas för åretruntboende.En dricksvattenanläggningkopplad till vattenbesparande hushållbör klara en minsta vattenförsörjningpå 500 l per dygn.Översiktlig bedömning av vattentillgångari kustområdet1 fastighet/hektar2 fastigheter/hektar6 fastigheter/hektarÅsbildning med godaförutsättningarmunfullmäktige har fastställt delmål som särskilt berör VAplaneringen.VattenförsörjningVattenförsörjningen är avgörande för kommunens bebyggelseutveckling.Den övervägande delen av dricksvattnet i kommunenförsörjs via grundvatten. Kustområdet utmärks av mycket bergoch tunna jordtäcken som innebär en långsam återbildningstid förgrundvatten. Det har dessutom ett klimat med försommartorkasom kan ge vattenbrist under sommaren. I kustområdet finns ocksårisk för saltvatteninträngning vid ökande grundvattenuttag ellerperioder med låg grundvattenbildning. Detta gör kustområdetextra känsligt för snabb utveckling av många nya grundvattentäkterkopplade till hushåll med hög VA-standard.SGU genomförde 1999 en översiktlig bedömning av grundvattentillgångarnaoch delade in kommunen i fyra hydrogeologiska typområdenför bebyggelseutveckling. Kustområdets förutsättningarmed mycket berg gör att det inte bör finnas mer än 1-2 fastigheterper hektar om det gäller åretruntbostäder med egen vattenförsörjning.Befintlig bebyggelse är i vissa delar redan idag tätare än 2fastigheter per hektar och i utvecklingsområden närmare 4 fastigheterper hektar.


19BebyggelseutvecklingÖversiktsplanen medger en bebyggelseutveckling i tätorterna ochlängs de större vägarna men även en utveckling av spridd bebyggelsepå landsbygden. De flesta tätorter har minskat befolkningenunder planperioden. Öregrund och Österbybruk har dock ökatstort i jämförelse med befolkningskurvan för hela kommunen.Österbybruk har goda kommunikationer genom Upptåget motUppsala/Stockholm och Gävle som gör orten attraktiv. Dannemoragruva och den kärntekniska anläggningen vid Forsmark kommeratt utöka verksamheten med sammanlagt 300 nya tjänsterinom den närmaste tioårsperioden.I samband med upprustningen av länsväg 288 förväntas området inärheten av vägen bli attraktiv för en ökad landsbygdsbebyggelse.Bättre kommunikationer ger förutsättningar för arbetspendlingoch åretruntboende. Alunda har en låg utvecklingstakt i dagslägetsom plötsligt kan förändras när 288:an förbättras. Orten har ettbra pendlarläge mot Uppsala och Arlanda. Vägen beräknas ståklar 2021 men redan 2015 bör vi ta höjd för en befolkningsökningpå grund av förväntningsvärdet.Kommunens största tillgång i konkurrens med andra kommuner ilänet ligger i utvecklingen av kustområdet. I Östhammar ochÖregrund pågår en intensiv planläggning i enighet med Över-Bebyggelsetäthet i ett rutnätangivet i fastigheter per hektar.Bilden kan jämföras med vattentillgången.1 - 2fastighet/hektar2 - 4 fastigheter/hektar4 - 6 fastigheter/hektar6 - 10 fastigheter/hektar


20HälsoskyddskravEtt skyddsavstånd ska finnas mellanvattenbrunn och en öppen avloppslösningsom motsvarar grundvattnetstransportsträcka under 2-3 månaderså att de flesta bakterier blir avdödade.Generellt innebär detta en säkerhetszonpå 50 m mellan avlopp ochvattenbrunn. Områden med tomtersom är mindre än 2500 kvm måstebedömas särskilt utifrån möjlighetenatt upprätthålla hälsoskyddet. Närfastigheterna börjar närma sig 1000kvm är det svårt att ordna enskildaanläggningar inom den egna tomten.WC-förbudEnligt 11 § i Östhammars kommunslokala föreskrifter för människors hälsaoch miljö gäller förbud mot installationav WC ansluten till avlopp medmarkinfiltration inom detaljplaneratområde samt tätbebyggt område iSkoby. En stor andel av kommunensfritidshus ligger inom planlagt områdedär detta förbud gäller. WC-förbudetinom detaljplan har tidigare bromsatutvecklingen. I takt med att ny teknikför WC-hantering utvecklas har dispenserfrån förbudet kunnat ges. Dettahar medfört att fler kan flytta ut tillsina fritidshus och en omvandlingpågår i samtliga planlagda fritidshusområden.siktsplan 2003 för att möta behovet av lediga tomter. Det finnsockså ett visst tryck på förtätning av befintliga bebyggelsegrupperi skärgården. Skärgårdsområdet är attraktivt för ny bebyggelsei ett länsperspektiv och en ökad utvecklingstakt kan förväntas.Skärgårdsprogrammet ger riktlinjer för den kommande översiktsplanenoch omfattar utvecklingen av Söderön och Gräsö. Ett målär att möjliggöra en ökning med minst 200 åretruntboende. Åretruntbostäderenligt skärgårdsprogrammet kräver en hållbar vattenförsörjning.Söderön och Gräsön har små förutsättningar fören förtätning med enskild vattentäkt på grund av knappa grundvattenresurser.Förtätning bör därför ske i första hand där enkommunal vattenförsörjning är möjlig.För att styra utvecklingen mot ett åretruntboende och minska förutsättningarnaför fritidsboende bör bebyggelseutvecklingen koncentrerastill områden som medger arbetspendling och kommunalservice. Bebyggelsen bör också uppnå en täthet som inte lockartill fritidsanvändning i första hand. På Söderön kan 150 nya bostäderplaneras in i området mellan Björnäs och Östhammarsfjärden.Planläggning pågår för 50 nya tomter vid golfbanan. PåGräsö begränsas möjligheterna av stora natur- och kulturvärdenoch de allmänna kommunikationerna. En försiktig förtätning kanske från Färjeläget mot Svartbäck med ca 50 nya bostäder.Miljö- och hälsoskyddKommunen har ansvar för tillsyn av enskilda och allmänna avloppsanläggningarför att minska övergödning och motverkasmittspridning och försämrad dricksvattenkvalitet.Tätorterna har ett kommunalt VA-system där det finns ett tillståndmed fastställda reningskrav som kontinuerligt följs upp.Ett grundläggande krav vid bedömning av enskilda anläggningarär att det ska finnas ett skyddsavstånd mellan vattenbrunn och enmarkbunden avloppslösning. Inom sammanhållen bebyggelsekan det krävas någon typ av samordnad lösning av vatten ochavlopp för att förhindra smittspridning. Olika bedömningar föravloppets reningsnivå görs utifrån områdets förutsättningar.I samband med miljötillsynen kan bedömningen göras att enskildaavlopp i området inte är lämpligt. Kommunens miljömyndighetkan förelägga om förbud mot utsläpp av avloppsvatten. I vissafall medför detta att området ansluts till kommunalt vatten ochavlopp.


21Kommunala anläggningarSamtliga kommunala vattentäkter utgörs av grundvatten på eller ianslutning till vattenförande åsar. Vattenförekomsterna varierarmängdmässigt från år till år och återbildningen av grundvatten ärojämn. Det finns risk för vattenbrist under de torra sommarmånadernasärskilt vid kusten. Många åsar ligger i anslutning till störrevägar med transport av farligt gods och behöver få ett fysisktgrundvattenskydd. Utredning av ytterligare vattentäkter ochskydd av befintliga och potentiella grundvattentäkter är därförviktigt.Kommunala vattenverk finns i samtliga tätorter. Överföring avvatten sker till Dannemora och Gräsö kyrktrakt. Lokal vattentäkti kommunal regi finns i Hökhuvud, Norrskedika och Film.Kommunala reningsverk finns i samtliga tätorter. Avlopp hanterasgenom överföring från Norrskedika, Film, Dannemora, Hökhuvudoch Gräsö kyrktrakt. En lokal avloppsanläggning i kommunalregi finns i Skoby. Ovidkommande vatten belastar vissatätorter vilket medför bräddning och ökad totalbelastning av näringsämnenpå recipienten.RenhållningKommunen tar emot och behandlar slam och latrin från enskildaavloppsanläggningar. Mängden slam från enskilda hushåll motsvararslammängderna från de sju kommunala reningsverken.Slamavskiljare med blandat slam från toalett och hushåll (WCoch BDT) utgör majoriteten av slamhämtningen. Externslam frånslamavskiljare avvattnas i bil eller genom en avvattningscontainer.Rejektvattnet från containern går in för rening i Öregrundsreningsverk. Slutna tankar för WC eller motsvarande hämtas medbil och töms direkt in i reningsverken i Östhammar eller Öregrund.Slammet skickas för efterbehandling till Väddika avfallsanläggning.Latrin förekommer i områden med fritidshusbebyggelse och ärvanligast i kustområdet. Latrinen hämtas i tunnor på lastbil ochkörs till behandlingsanläggning för våtkompostering i Norrtäljekommun. Latrin som det hanteras i nuläget är inte önskvärt urarbetsmiljösynpunkt. Lokalt eget omhändertagande eller utvecklingav hämtning med sugbil kan vara alternativ till dagens hantering.Slam och latrin från enskilda avlopp går att förädla till växtnäring.Det ställs dock krav på substrat som ska spridas på åkrar. Detska vara källsorterad (WC separerat från BDT), hygieniskt säker(fri från smittämnen), intressant som gödselmedel och spårbart.Ett källsorterat slam innehåller mycket näringsämnen och nästanKällsorterat enskilt avloppKällsorterat avlopp är en modell somLRF har tagit fram för att kunna återföranäringsämnen till jorden.Källsortering går ut på att skilja ut detnäringsrika toalettavfallet från BDTdeleni avloppet i ett separat slutetsystem. Syftet är att öka kretslopp avnäringsämnen till mark samtidigt somde inte belastar sjöar, vattendrag ochhav. Hur ett källsorterat avlopp ser ut ipraktiken varierar stort. Nya teknikeroch modeller kommer hela tiden.Ur Södertäljemodellen”Genom att omhänderta och avdödaoönskade ämnen i avloppsfraktionen(hygienisering) på ett kvalitetssäkratsätt kan man återföra näringen till markengenom gödselspridningAllt klosettvatten innehåller värdefullanäringsämnen.En person lämnar varje år i från sig:5,7 kg kväve0,6 kg fosfor1,2 kg kaliumDet motsvarar näringsbehovet för 250kg spannmål. Ett hektar åker motsvararmellan 5 och 10 ton spannmål.Via urin och fekalier utsöndras hormoneroch läkemedelsrester. Dessa ämnenhar en negativ påverkan på vattenlevandeorganismer när avlopp släppsut i vatten. Om klosettvatten iställetanvänds till markanvändningblir nedbrytningen av dessa ämnenväsentligt mycket mer effektiv. 1 kubikmeter(m 3 ) jord Innehåller nämligenmikroorganismer som kan bryta nerhormoner och läkemedelsresteri samma skala som 1 kubikkilometer(km 3 ) vatten.”


22Slutsatser och konsekvenserEn VA-strategi leder till utveckling av ett förbättratlokalsamhälle. VA-strategin fungerar som ett underlag för denfysiska planeringen och därmed för kommunens utveckling. EnVA-strategi fungerar som en överenskommelse som ger stöd iden dagliga handläggningen både för VA-verket och för planverksamheten.Utan strategi för vatten och avlopp förvaltas kommunala anläggningarutan samordning med planläggning och miljötillsyn. Befintligaenskilda anläggningar åtgärdas inte. Nya enskilda anläggningarhandläggs utan samordning med planläggning och VAverk.Planläggning utförs utan reglering av vatten och avlopp.Utan en VA-strategi är förutsättningarna för utveckling av bådetätorter och landsbygd låg. En följd kan bli att planförbud utfärdasav länsstyrelsen för våra känsligaste områden som samtidigtär attraktiva för bebyggelseutveckling. Tätorternas utvecklingstagnerar i takt med att reningsverk ”fylls upp”. Landsbygdsutvecklingengår långsamt då attraktiva områden kräver samordningför att kunna utvecklas.Genomförande Plan/ByggÖversyn och upprättande av ny översiktsplansom följer upp strateginsintentionerÖversyn av detaljplaner så att vattenoch avlopp regleras i alla planlagdaområden.Områdesbestämmelser som reglerarlovplikt för vattenuttag i känsliga områdenHandläggningsrutiner för förhandsbeskedoch lokaliseringsprövning i sambandmed bygglovPlanering och utvecklingVA-strategin ger kommunen förutsättningar till landsbygdsutveckling.Befintliga bebyggelsegrupper utanför tätorterna kanutvecklas till attraktiva miljöer med god VA-standard. Vattenlösningarär ofta det utslagsgivande i samband med bebyggelseutveckling.För att kunna utveckla skärgården och möta efterfrågan på omvandlingav fritidshusområden till permanentboende behövs enlångsiktig och hållbar lösning för vattentillgång och hälsoskydd.En lösning med gemensamt vatten och källsorterat avlopp germöjligheter till utveckling av både utökad byggrätt och nya tomterinom befintliga bebyggelsegrupper. Det blir möjligt att utvecklabebyggelsen i områden där det tidigare varit byggstopp pågrund av VA-situationen.Planläggning genom detaljplan eller områdesbestämmelser är ettbra instrument för att styra vatten och avlopp. Bestämmelser förhur vatten och avlopp ska lösas gör det möjligt att medverka tillen förbättrad vattenstatus som gör att kommunen på sikt kan uppnåmiljökvalitetsnormen för vatten. En viktig målsättning medplanläggning är att kunna skapa både utveckling och minskat utsläppoch därmed långsiktigt hållbar utveckling.Många befintliga fritidshusområden vid kusten är planlagda utanbestämmelser för vatten och avlopp. Kommunen måste för att fåen juridiskt bindande handling göra tilläggsbestämmelser som


23reglerar VA-hanteringen, där kostnaden för planläggningen intekan belasta fastighetsägaren. Planläggningen kan dock finansierasgenom utökade byggrätter som på sikt genererar intäkter genomplanavgifter till kommunen. En utveckling av VAstandardeni glesbebyggda områden kan generera en stor miljönyttai form av minskade utsläpp och en högre grad av hälsoskyddoch samtidigt skapa åretruntstandard i attraktiva områdengenom utökade byggrätter.Strategin kan genomföras på olika sätt beroende på tyngdpunkteni kommunens bebyggelseutveckling.LandsbygdsutvecklingLandbygdsutvecklingen prioriteras och utveckling av tätorternafår stå tillbaka.Gemensamhetslösningar för dricksvatten säkerställer dricksvattenkvalitetoch hälsoskydd. Genom ändring av detaljplaner regleraskravet på gemensam vattentäkt. Planarbetet sker över lång tidoch bygger på en hög grad av frivillighet bland de boende ellergenom kommunal styrning i form av bestämmelser och huvudmannaskap.Källsorterande lösningar för enskilda avlopp minskarpåverkan på vattenmiljön. Genom en proaktiv miljötillsyn åtgärdasalla gamla avlopp.TätortsutvecklingUtvecklingen av tätorterna och kommunalt VA prioriteras ochlandsbygden får stå tillbaka.En lägre ambitionsnivå innebär att kapaciteten i befintliga reningsverkär dimensionerande för tätortsutvecklingen. Skyddsavståndtill reningsverken blockerar utvecklingsbar mark i Östhammaroch Öregrund. Tätortsnära landsbygd och skärgård utvecklaslångsamt på grund av platsbrist i reningsverken.En högre ambitionsnivå innebär att ett nytt gemensamt reningsverkanläggs för Östhammar/Öregrund. Detta möjliggör en långsiktighållbar och säker utveckling av tätorterna samt en utökadanslutning av tätortsnära landsbygd och skärgård. Utvecklingsmöjligheternaav området Östhammar/Öregrund och närliggandeområden maximeras.Landsbygdsutveckling & TätortsutvecklingBåde landsbygdsutveckling och tätortsutveckling prioriteras.En kombination av att utöka de kommunala reningsverken ochförbättra de enskilda VA-lösningarna ger största möjliga utvecklingsmöjlighetav både landsbygd och tätorter. Detta förutsätterutökade planåtgärder, miljötillsyn och utbyggnad av VAanläggningar.


24Tätortsnära landsbygd och skärgård kan anslutas till kommunaltvatten och avlopp och en omfattande förtätning av befintliga bebyggelsegrupperkan ske. Landsbygdsområden kan utvecklas genomsamordnade åtgärder i form av gemensamma vattenlösningaroch utveckling av källsorterade avloppslösningar.Miljö och hälsaStrategin är ett medel för att uppnå kraven från lagstiftning, miljömålenoch miljökvalitetsnormer. Med strategin kommer arbetetmed att åtgärda övergödningen i våra belastade vattenrecipienteratt gå fortare. Ett långsiktigt perspektiv för skyddet av grundvattenär viktigt för att upprätthålla hälsoskyddet. För att uppnå ettbra skydd av grundvatten och vattenmiljöer mot föroreningar frånenskilda avlopp krävs en genomtänkt plan.En strategi har betydelse för vilka områden som skall prioriterasvid tillsyn och inventeringar. Inventering och analys av befintligaenskilda avlopp krävs för väl avvägda åtgärder inom miljötillsynen.Det ger också ett bra underlag vid förtätning och planläggningav nya områden utanför tätorterna.Genomförande MiljöInventeringsplaneringHandläggningsrutiner enskilt vattenoch avloppInförande av tillståndsplikt för vattentäktinom känsliga områdenRevidering av Lokala hälsoskyddsföreskrifterRevidering av Miljöpolicy


25En avvägning mellan enskilda lösningar och kommunal anslutninghar stor betydelse för både miljö och hälsa. Det är inte självklartatt anslutning till kommunalt VA är bättre än en källsorteradlösning för avlopp och vice versa. En sammanvägd bedömningav vad som är lämpligast för området utifrån långsiktigt hållbarutveckling krävs.Översiktlig kostnad för kommunal utbyggnadEn utbyggnad av befintliga kommunala anläggningar är en förutsättningför tätortsutvecklingen. En strategi medverkar till attkommunen kan planera sin utbyggnad och sina investeringskostnader.Det ger i sin tur ett bra stöd för en kostnadseffektiv processi översiktsplanering och detaljplanering samt myndighetsutövning.En stor ekonomisk konsekvens för Renhållningsverket är att byggaupp en hantering av källsorterat avlopp och för VA-verketbygga ut de befintliga VA-anläggningarna i tätorterna samt eventuellanybyggnader.Nedan redovisas en grov uppskattning av kostnaderna för en strategiskutveckling av kommunalt VA i Öregrund och Östhammarmed alternativa lösningar. Övriga områden har en normal utvecklingskurvasom förväntas hanteras i en VA-plan.Kostnaden för utbyggnad av kommunala anläggningar fördelaspå ledningsnät, reningsverk och vattenverk. Kostnaden för enutveckling av renhållningen har inte behandlats då det inte finnsnågot konkret förslag på lösning. Kostnaderna är beräknade underår 2011.Utbyggnad avloppsreningsverkKrutuddens avloppsreningsverk i Östhammar kan klara att utökakapaciteten till ca 10000 pe genom åtgärder i befintligt verk. Enöversiktlig utredning visar att Krutudden kan öka kapaciteten till7000 pe till en kostnad av ca 5 miljoner, om inte ett nytt tillståndmedför ökade reningskrav. En höjning av kapaciteten som kräverett nytt tillstånd kan medföra höga kostnader med tanke på Östhammarfjärdens status. En kapacitetshöjning av befintligt av befintligtverk innebär att det går att ansluta de flesta områden inomde olika prioriteringsgrupperna.Öregrunds avloppsreningsverk måste byggas ut för att kunna anslutaområdet inom tätorten. För att utöka kapaciteten i befintligtverk krävs det stora tillbyggnader. Kostnaden för en kapacitetshöjningmed 3800 pe till uppskattas till 20 – 40 miljoner beroendepå val av teknik och kommande utsläppskrav. Avloppsreningsverketi Öregrund har ett skyddsavstånd, vilket innebär attutvecklingsbar mark blockeras, som skulle kunna utvecklas tillGenomförande VAVA-planVattenförsörjningsplanFastställelse av vattenskyddsområdenRevidering av renhållningsplan ochrenhållningsordning


26Prio 1 ”Tätortsutveckling”. De områdensom berörs är färdiga detaljplaneroch program eller områden sompekats ut som tätortutveckling i Översiktsplan2003.Prio 2 ”Bebyggelseutveckling”.Områden som kan bli aktuella förbebyggelseutveckling, till exempeltätortsnära områden där vi idag harett bebyggelsetryck eller där det finnsett behov av en samlad VA-lösning.Prio 3 ”Skärgårdsutveckling”. Bebyggelseutvecklinginom områdensom omfattas av intentionerna i Skärgårdsprogrammet.Prio 4 ”Omvandlingsområden”. Defritidshusområden som kan bli aktuellaför anslutning till kommunalt nät iett längre perspektiv.100 nya tomter, om ett nytt avloppsreningsverk byggs på en annanplats.Nybyggnad avloppsreningsverkEtt nytt avloppsreningsverk för Östhammar vid den planeradevåtmarken bör minst ha en kapacitet på 7600 pe, vilket skullemotsvara en kostnad på ca 60 – 80 miljoner beroende på reningsteknik.Att flytta reningsverket för Östhammar med en bibehållen utsläppspunkti Östhammarsfjärden medför varken miljömässigaeller ekonomiska fördelar. För att ett nytt reningsverk vid våtmarkenska löna sig miljömässigt krävs en lång utsläppsledning motÖregrundsgrepen för ca 34 miljoner. Nybyggnaden vid våtmarkenger inga andra fördelar än att mark vid Krutudden frigörs.En lämplig placering för ett nytt avloppsreningsverk för Öregrundär vid Skinnäsviken, där det också finns en våtmark. Attbygga ett nytt verk där för bara Öregrund skulle kosta ca 60 – 80miljoner exklusive markinköp och ledningsdragning. Ledningenfrån befintligt reningsverk till ny plats skulle kosta ca 24 miljoner.Största vinsten är att det frigörs byggbar mark i ett attraktivt


27läge i Öregrund, samt att det ligger utanför tätortsutvecklingen.Samordning Östhammar – ÖregrundEn samordning mellan Öregrund och Östhammar i ett gemensamtnytt reningsverk skulle kunna ge stora vinster för miljön genomflyttad utsläppspunkt. Det skulle också öka utvecklingsmöjligheteni Öregrund genom frigörande av mark och en möjlighet attkunna ansluta det som anges i VA-strategin.Att bygga ett nytt verk vid Skinnäsviken för ca 15000 pe skullekosta 110- 140 miljoner inklusive tillstånd till färdigt avloppsreningsverk.Till detta tillkommer kostnader för inköp av mark ochledningsdragning.Kostnaderna för att överföra avloppsvattnet från Öregrund ochÖsthammar mot Skinnäsviken är minst 40 miljoner. Det kommeratt behövas en relativt lång utloppsledning för att komma ut enbit i Öregrundsgrepen. Kostnaden för en utloppsledning på ca 2km är 8-10 miljoner.Lokala anläggningar i kommunal regiSmå kommunala anläggningar av typen minireningsverk kostarmellan 4000 - 9000 kr per pe beroende på storlek och teknik. Prisetinnefattar projektering till ett färdigt verk. Till detta kommerledningsdragningen i de områden som ska anslutas. Små anläggningarär inte alltid det bästa ur miljösynpunkt. De små minireningsverkensutsläppspunkter hamnar ofta i små grunda vikar ominte långa utloppsledningar anläggs. En lokal avloppsanläggningförutsätter att det finns möjlighet till en långsiktigt hållbar vattenförsörjninglokalt.VattenanläggningarFör att kunna ansluta områden till kommunalt vatten och avloppkrävs en större tillgång på råvatten. Kostnaden för att leta efternya vattentäkter, provborra, provpumpa samt upprätta vattendomoch skyddsföreskrifter är svåra att uppskatta på grund av mycketskiftande förutsättningar. Beroende på kvaliteten på vattentäktenkan annan beredningsprocess behöva byggas och kostnaderna fördet är svåra att uppskatta.LedningsnätKostnader för ledningsnät delas upp i överföringsledning respektiveområdesnät. Vattenledningar ingår i kostnaden för ledningsnätet.ÖverföringsledningarFör att ansluta skärgårdsområden och omvandlingsområden krävsöverföringsledningar. En anslutning av skärgårdsutveckling påGräsö kostar 20 mkr i överföringsledning. En anslutning av om-Översiktlig kostnad för utbyggnadav ledningsnät inom prioriteringsgrupperna.ÖregrundMKR1. Tätortsutveckling 632. Bebyggelseutveckling 183. Skärgårdsutveckling 714. Omvandlingsområden 122ÖsthammarMkr1. Tätortsutveckling 752. Bebyggelseutveckling 603. Skärgårdsutveckling 74. Omvandlingsområden 142


28vandlingsområden vid Öregrund (Kavarö och Stenskär) kostarca7 mkr i överföringsledningar. Anslutning av bebyggelseutvecklingi Björnäs kostar ca 4 mkr i överföring.OmrådesnätAtt bygga ut ledningsnät varierar stort beroende på bebyggelsenstäthet och markens beskaffenhet. Schablonmässigt kostar detmellan hundra och tvåhundra tusen kronor per tomt. Kostnadenska täckas av VA-kollektivet genom VA-taxan. Kostnaden föratt ansluta de olika områdena visas i tabellen här intill.DriftskostnaderDriftkostnaderna för många små anläggningar är alltid dyrarejämfört med några stora. En av vinsterna med att samordna Östhammaroch Öregrund till ett verk är att hålla nere driftkostnaderna.Driftkostnaden varierar också med processval och kvalitet påledningsnätet.


29Avvägning för hållbar utvecklingAvvägning mellan kostnader, miljönytta och tillväxtfaktorerkrävs för att kunna ta bra beslut och uppnå en långsiktigt hållbarutveckling. Det som verkar ekonomiskt på kort sikt är inte alltidbilligt i ett längre utvecklingsperspektiv.Nedan följer ett antal identifierade genomförandealternativ somär en direkt effekt av VA-strategin. De har bedömts utifrån de tredelarna i hållbar utveckling och illustreras med en liksidig triangel.Kostnader för utbyggnad av kommunalt verksamhetsområdebenämns Ekonomi. Miljönyttan av en åtgärd benämns Miljö.Tillväxtfaktorer som påverkas av en åtgärd benämns Utveckling.En åtgärd som ligger i mitten är balanserad mellan miljö, utvecklingoch ekonom vilket betyder långsiktigt hållbar. Ekonomin harbedömts som dominerande när det är en låg kostnad för en åtgärd.Om det samtidigt är en hög miljönytta hamnar tonviktenmitt emellan miljö och ekonomi. Tillväxtfaktorn är hög om kommunenkan öka andelen attraktiva bostäder.De olika alternativen kan kombineras med varandra för att uppnåen hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv.UTVECKLINGMILJÖEKONOMI


30Flytta ARV i Östhammar till Ornön. Frigör bostadsmark förtätorten. Skapar mer attraktiv rekreationsmark på Krutudden.Skapar utrymme för expansion i Östhammar. Utsläppspunktenblir kvar i Östhammarsfjärden.Samordna ARVi Östhammar med ARVi Öregrund till Skinnnäsviken.Flyttar utsläppspunkter från belastade fjärdar. Skaparmöjligheter till våtmarksrening. Skapar förutsättning för bebyggelseutvecklingmed kommunalt VA i stråket Östhammar-Öregrund. Skapar utrymme för kraftig expansion i kustområdet.Öka antalet källsorterade avlopp. Lyfter bort merparten av näringsämnenafrån vattenrecipienten. Kräver investeringar inomrenhållning för full effekt. Möjliggör högre standard i kustområdet.Minskar dricksvattenanvändning. Ger utrymme för utvecklingi områden med små dricksvattenresurser. Möjliggör förtätningmed bibehållet hälsoskydd.Mottagning och behandling av källsorterat avlopp. Förädlingav näringsämnena ger ett bra gödselmedel (rötning). Komposteringger låg effekt. Ökar god hushållning med samhällsresurser.Ökad kväverening i Östhammar och Öregrund ARV. Minskarnäringsbelastningen på vattenrecipienten.Efterpolering med våtmark vid Ornön. Minskar näringsbelastningenpå vattenrecipienten.Hårdare tillståndskrav vid kapacitetsutökning av ÖsthammarARV. Minskar näringsbelastning på vattenrecipienten. Medfördyrare process. Möjliggör fler anslutningar.Öka lokal latrinkompostering/slamkompostering på öar.Minskar risker vid transport av latrin på vatten. Ökar möjlighettill lokalt kretslopp. Ökar förutsättning för boende på öar.


31Avslå nybyggnation inom områden med låg förutsättning förlokal vattenförsörjning. Minskar förutsättningen för kommunalutveckling i kustområdet. Ökar hushållning med resurser.Bygg ut kommunalt vatten till omvandlingsområden i kusten.Ökar förutsättning för boende i kustområdet. Möjliggör förtätningi områden med låg vattentillgång. Möjliggör förtätning medbibehållet hälsoskydd.Tillåt extrema lösningar för vattenförsörjning, Möjliggör förtätningi områden med låg vattentillgång. Kostsam teknik för attupprätthålla hälsoskydd. Kräver omhändertagande av rejekt(saltslam) och kemiska substanser.Öka antalet gemensamma vattenanläggningar. Ökar möjlighetenatt upprätthålla hälsoskydd i bebyggelsegrupper. Möjliggörutveckling av bebyggelse i kustområdet.Inför planförbud inom områden utan källsorterat avlopp ochutan gemensamt vatten. Upprätthåller ett bra hälsoskydd. Minimerarförutsättningar för utveckling. Ingen kommunal investering.Utveckla tätortsnära områden med kommunalt VA. Ökarmöjligheten att upprätthålla hälsoskydd i bebyggelsegrupper.Möliggör utveckling av bebyggelse i kustområdet.


32MålLångsiktigt hållbar VA-utveckling ihela kommunenKvalitetskravGod vattenstatusHållbar vattenförsörjningKretslopp och resurshushållningHälsosäker bebyggelseutvecklingStrategierVattenstatus styr prioriteringarKällsorterat avlopp utanför tätortKommunalt VA för tätortsutvecklingoch utvecklingsområdenEnskilt slam och latrin behandlas intei kommunala reningsverkBebyggelseutveckling styrs av tillgångenpå dricksvattenKommunalt vatten prioriteras i känsligaområdenGemensamt vatten inom sammanhållenbebyggelse och detaljplanSkydd av befintliga och potentiellavattentäkterRegistrering av enskilda vattentäkterEget omhändertagande på öarLokalt omhändertagande av dagvattenPrioritering kommunaltverksamhetsområde1. Tätortsutveckling2. Bebyggelseutveckling3. Skärgårdsutveckling4. OmvandlingsområdenSammanfattningKommunen har tagit fram en strategi för vatten ochavlopp som omfattar enskilda och kommunala anläggningar.Målet är en långsiktigt hållbar VAutvecklingi hela kommunen med hänsyn till kostnader,miljönytta och tillväxtfaktorer. Strategierna baseraspå vattendirektivet, miljömålen och lagstiftningensamt kommunens styrdokument.Källsorterat avlopp ska prioriteras i hela kommunen utanför kommunaltverksamhetsområde. Eget omhändertagande ska ersättalatrinhämtning på öar. Utsläpp till vattenrecipient ska styras bortfrån de mest belastade områdena i innerskärgården. Vid val mellanenskilt och kommunalt VA ska åtgärder som förbättrar vattenstatusprioriteras. Östhammarsfjärden-Granfjärden och Sandikafjärden-Hargsvikenhar mycket hög prioritet.Kommunalt verksamhetsområde krävs för tätortsutveckling.Kommunalt verksamhetsområde ska prioriteras i utvecklingsområden.Avfall från enskilda avlopp ska inte behandlas i de kommunalareningsverken. Utbyggnad av kommunalt vatten och avloppska ske med ett långsiktigt helhetsperspektiv.Nuvarande och potentiella kommunala vattentäkter ska haskyddsföreskrifter. Gemensamma vattentäkter i enskild regi börha skyddsföreskrifter för vattentäkt. Inom planområden ska finnaskrav på gemensamt vatten som är skyddat av föreskrifter.Bebyggelseutveckling ska styras av tillgången på dricksvatten.Kommunalt vatten ska prioriteras i känsliga områden där kommunenaktivt ger förutsättningar för åretruntstandard. Områden ikustzonen som har små förutsättningar till åretruntförsörjning börinte tillåtas förtätning om kommunal anslutning till vatten integår att ordna.Sammanhållen bebyggelse på landsbygden ska utvecklas medgemensamt vatten. I samband med planläggning kan vatten ochavlopp styras genom planbestämmelser. Vid planläggning av områdensom inte bedöms kunna anslutas till kommunalt verksamhetsområdemåste en långsiktigt hållbar lösning utredas i ett helhetsperspektiv.Områdesbestämmelser med bygglovsplikt för vattentäkt ska upprättasför kustområdet. Föreskrifter om tillståndsplikt för vattentäktska upprättas inom områden där knapphet på dricksvattenråder eller befaras uppkomma. Dagvattenpolicy med inriktningmot lokal infiltration ska upprättas.

More magazines by this user
Similar magazines