12.07.2015 Views

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER - Skogsstyrelsen

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER - Skogsstyrelsen

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER - Skogsstyrelsen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Per H Ståhl, 28 maj 2009Douglas växer bäst på relativt torra och näringsrika marker. Den utvecklassämre på vattensjuk, tung mark. Som ung är douglasgranen känslig för honungsskivling(Armillaria mellea) och vanlig rotröta kan också angripa trädslaget.Ung douglasgran är känslig för frost och starkt solljus. Den odlas därförbäst under en skärm av t ex hybridlärk. Efter ungskogsstadiet får den ettdjupt rotsystem och anses vara relativt stabil mot storm. Den är viltkänsligoch behöver viltskydd, hägn eller viltrepellenter. Den är ganska skuggtåligoch kvistar sig relativt dåligt.Virket är hårt, har rödaktig kärna och en densitet omkring 450 kg per m 3 .Det kan används såväl för sågning som för pappersframställning.SitkagranSitkagranen (Picea sitchensis) (figur PR12) förkommer liksomDouglasgranen i västra Nordamerika, från Alaska i norr till Kalifornien isöder. Den svenska kunskapen om trädslaget är begränsad. Det finns ännu sålänge ingen förädling av sitkagran och tillgången på plantmaterial är mycketbegränsad. Sannolikt kan Sverige utnyttja det skotska förädlingsprogrammetför att få fram plantor för sydvästra delen av landet. Den passar bäst längstvästkusten, där klimatet är maritimt och vattentillgången riklig.Figur PR12 Odling med sitkagran i Skogforsks plantskola i Ekebo, Skåne.Plantorna har drabbats av höstfrostskador och uppvisar stora skillnader iskadebild mellan familjer. Foto Bo Karlsson.Sitkagranen är på lämplig mark mer produktiv än vanlig gran och verkar intevara så vindkänslig som den. I de jämförelser som gjorts har sitkagranen producerat20-50 % 79 , 22-26 % 80 respektive 14 % 81 mer än vanlig gran.79Karlberg S. 1961. Development and yield of Douglas fir (Pseudotsuga taxifolia (Poir.)Britt.) and Sitka spruce (Picea sitchensis(Bong.) Carr.) in southern Scandinavia and on thePacific Coast. Kungl. Skogshögskolans skrifter Nr 34.80Jansson K & U Johansson. 1980. En produktionsjämförelse mellan sitkagran och vanliggran på lika ståndort. SLU, inst. för skogsskötsel, Examensarbete i ämnet skogsskötsel Nr 2.81Tengberg F. 2005. En jämförelse av sitkagranens (Picea sitchensis) och den vanliga granens(P. abies) produktion. SLU, inst. för sydsvensk skogsvetenskap, Examensarbete Nr. 15.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!