PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009NydikningDet främsta syftet med nydikning (även kallat markavvattning) i skogsbruketär att sänka vattenhalten så att jorden i rotzonen kan innehållatillräckligt mycket luftfyllda porer med syrgas. Det gör att trädbiomassankan öka och i takt med ökningen mer och mer bidra till att marken123 124avvattnas genom avdunstning från trädskiktet.Bättre markluftningen ökar också den mikrobiella nedbrytningen, inklusivekvävemineraliseringen, vilket ger utrymme för ytterligare tillväxtökning.Sammantaget innebär förändringarna av nydikning att ståndortens bördighetför trädvegetation ökar starkt. Det är inte säkert att den totala produktionenav biomassa per ytenhet ökar, men oftast är så fallet eftersom det bättre dräneradesystemet ökar omsättningen av ackumulerat näringskapital i torven.Det ”nya” ekosystemet med ett slutet trädskikt uppvisar alltså:• Ändrad vattenbalans där större andel vatten återgår till atmosfären.• Mer näringsämnen i kretsloppsflödet mellan biomassa och mark.• En förskjutning av biomassaproduktionen från markvegetation till träd.Vid nydikning bidrar olika typer av diken till avvattningen på olika sätt.Några viktiga grundtyper är avskärningsdiken, tegdiken (dräneringsdiken)och avloppsdiken (uppsamlingsdiken). 125• Avskärningsdikena syftar inte i första hand till att sänka grundvattenytan,utan till att avskära och leda bort ytliga påflöden avgrundvatten, riktade mot nedanförliggande markområden.• Tegdiken läggs däremot i det försumpade och oftast flacka områdetdär grundvattenytan behöver sänkas.• Avloppsdiken ligger i terrängens lägsta delar och ska ha kapacitet attta emot och leda bort avrinnande vatten.Fram till i dag har i Sverige drygt 1,5 milj. hektar dikats för skogsproduktion.Det motsvarande ca 15 % av den nu torvtäckta marken. En stor del avmarken med hög produktionspotential har dikats, men även mark där dikningengett inget eller mycket litet produktionstillskott. 126Skogsdikning i större omfattning (> 1 000 hektar per år) har i Sverige utförtssedan början av 1900-talet. Under 1930-talets ekonomiska depressiondikades, men även bäckrensades uppemot 10 000 hektar årligen. Under hela1950-talet till ca 1990 nydikades (markavvattnades) årligen i storleksordningen3 000 hektar. Därefter har omfattningen av markavvattningen varitmycket liten. 127123En stor del av avsnittet om ”Nydikning” har skrivits av Clas Fries, skogsskötselspecialistvid Skogsstyrelsen.124Texten i detta avsnitt är till stor del hämtad från Skogsskötselseriens del 13, ”Skogsbrukmark och vatten”, där markavvattning inklusive dess miljöeffekter beskrivs ytterligare.125Gustafsson J. Dikningsteknik. I: Skogsproduktion på torvmark. ForskningsstiftelsenSkogsarbeten. Redogörelse nr. 3. 1980.126Muntlig uppgift: B Hånell, SLU. 2009.127Hånell B. 1990. Torvtäckta marker, dikning och sumpskogar i Sverige. SLU, Skogsfakta Nr 22.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 54