PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009(dvs ej produktiv skogsmark) dikades beräknades nydikning och vid behovgödsling kunna ge ytterligare 4,1 milj. m 3 sk per år. 134I en liknande analys från 1985 ges några exempel på hur stor ökning avskogsproduktionen som kan förväntas på skogliga våtmarker efter nydikning.135 Om man undantar de två minst produktiva markvegetationsklasserna(rosling-tranbär och lågstarr) och dikar hälften av den återstående arealen kanman förvänta en merproduktion på ca 7,5 milj. m 3 sk per år (figur PR17). Enny omfattande beräkning av möjlig skogsproduktion på skogliga våtmarkergenomförs under 2009.per årdFigur PR17 Möjlig produktionsökning vid olika omfattning av dikning avskogliga våtmarker. Rosling-tranbärtyp undantas från dikning och 50 % (a),60 % (b) och 70 % (f) av övriga marker dikas. Rosling-tranbärtyp och lågstarrtypundantas från dikning och 50 % (d), 60 % (e) och 70 % (f) av övrigamarker dikas. 136Nydikning uppfattas av många som en kontroversiell skogsbruksåtgärd och därförär det sannolikt stor skillnad mellan vad som kan betecknas som ”en potential”och vad som kan komma att förverkligas.Klimatpolitisk reglering med betydelse för framtida nydikningLiksom flera andra skogsbruksåtgärder påverkar nydikning kolbalansen. InomEU:s klimatpolitik antog man i december 2008 ett direktiv som har betydelse förnydikning på skogsmark. 137 Direktivet anger att skogsbränsle som skördas fråndikad mark som den 1 januari 2008 inte var dikad, inte får undantas ifrån energiochkoldioxidbeskattning. I praktiken och strikt tillämpat betyder det att man somanvändare av skogsbränsle för energiproduktion måste förvissa sig om att detskogsbränsle man använder inte kommer från mark som nydikats efter 1 januari2008. I annat fall påförs produktionen en skatt som försämrar lönsamheten i verksamheten.Det är oklart hur detta direktiv påverkar framtida nydikning.134Rosvall O. 2007. Produktionspotentialen är betydligt högre än dagens tillväxt. KungligaSkogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift Nr 4 2007. s 13-30.135Hånell B. 1985. Skogliga våtmarker – en resurs för ökads skogsproduktion. Skogsfakta,Inventering och ekonomi Nr 8 1985.136Hånell B. 1985. Skogliga våtmarker – en resurs för ökads skogsproduktion. Skogsfakta,Inventering och ekonomi Nr 8 1985.137EU-dokument 2008/0016 (COD).SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 56