PRODUKTIONSHÃJANDE ÃTGÃRDER - Skogsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Per H Ståhl, 28 maj 2009Tabell PR9. Exempel på näringsinnehåll i vedaskor. Makroelement (överst; % avtorrsubstans, TS) och spårelement (nederst; mg per kg TS) i vedaskor användaav Sveaskog vid askåterföring. 157Makroelement(% av TS) Al Ca Fe K Mg Mn Na P SiMedian 3,8 15 4,8 3,2 1,5 0,8 1,0 0,9 19Min. 1,2 5,3 0,97 1,4 1,1 0,28 0,53 0,18 9,2Max. 6,1 24 13 4,6 1,4 1,2 2 1,7 30Spårelement(mg/kg TS) As B Cd Cr Cu Hg Ni Pb ZnMedian 19 442 10,6 56 93 0,3 31 153 916Min.
Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© <strong>Skogsstyrelsen</strong>, Per H Ståhl, 28 maj 2009en ökning av halterna av B, Br, Ca, Cd, Co, K, Cl, Li, Mg, Mn, Na, P, PO 4-P,S, SO 4-S, och Zn. Endast för ämnena B, Ca, K, Li, Mn, och Zn var ökningenkvarstående efter ett år. Fosfor har en stark produktionshöjande effekt i vatten.Fosforutlakning kan vara ett problem i samband med spridning av handelsgödsel,men tycks inte vara stor efter askgödsling. Detta kan bero på att fosforni aska är svårlöslig eftersom den är bunden till järn och aluminium. 163Oklar påverkan på utsläpp av växthusgaserAskgödsling kan också påverka utsläpp av växthusgaser. I den refereradeSkogforskstudien fann man att den årliga avgången av koldioxid och metanfrån torven after askgödsling var i stort sett opåverkad två år efter gödslingen.Det fanns en antydan till ökad metanavgång, framför allt under försöketsandra år. En marginell tillväxtökning skulle emellertid kompensera för dettaökade utsläpp. Det finns anledning att undersöka utsläpp på speciellt kväverikamarker ytterligare där det finns risk för lustgasutsläpp. Lustgas (N 2O) ären extremt stark växthusgas, 296 gånger effektivare än koldioxid. 164Askåterföring på torvmark är fortfarande år 2009 i sin linda. Bästa bevisetpå detta är väl att det är svårt att få uppgifter på till exempel askpriser.Askproducenter måste nu deponera en hel del av askan och detta medförkostnader för dem. Skogsbolag har faktisk fått betalt för att askproducenterfått sprida aska på deras marker. Spridningskostanden är ofta lägre än deponikostnaden.Vi kan nog förvänta oss att askåterföring eller askgödsling på torvmark blirvanligare i en framtid. Fördelarna i form av ökad tillväxt efter askgödslingpå torvmark är uppenbara.163Nieminen M, S Piirainen S & M Moilanen. 2005. Release of mineral nutrients and heavymetals from wood ash and peat ash fertilizers: Field studies in Finnish forest soils. Scand. J.For. Res. 20, s 146-153.164Strömgren M (redaktör). 2006. Växthuseffekt och skogsproduktion: Hur ska vi hanteravåra dikade skogsmarker? SLU, inst. för skoglig marklära, Rapport 90.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 63
Page 1 and 2:
PRODUKTIONSHÖJANDEÅTGÄRDER
Page 3 and 4:
Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9:
Page 13 and 14: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 61: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
Page 77: Skogsskötselserien nr 16, Produkti
show all

PRODUKTIONSHÃJANDE Ã TGÃRDER - Skogsstyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

PRODUKTIONSHÃJANDE ÃTGÃRDER - Skogsstyrelsen