PRODUKTIONSHÖJANDE à TGÄRDER - Skogsstyrelsen

Skogsskötselserien nr 16, Produktionshöjande åtgärder© Skogsstyrelsen, Per H Ståhl, 28 maj 2009Rotröta orsakas i första hand av rottickan (Heterobasidion annosum). Denformar fruktkroppar under vegetationsperioden vid basen av infekterade trädoch på deras rötter. Stora mängder sporer produceras. De gror på nyligenblottad ved, främst färska stubbar och växer sedan vidare i stubbens rotsystemoch kan sprida sig till grannträd genom rotsammanväxningar. Rötanmissfärgar veden som på sikt bryts ner av svampen varav det blir rotröta.Rötan kan överleva länge i stubbar och därifrån angripa nyanlagd skog.Rotrötan är vanligast och vållar värst skada på gran men kan också angripaandra trädslag, där den ibland blir svår på t ex tall och lärk. Hos dessadödas oftast träden av svampens mycelium. Rottickan finns i två underarter.Den ena (S-formen) finns i hela landet och angriper bara gran, den andra(P-formen) finns i Sydsverige, är mer aggressiv och angriper flera trädslag.Rotrötans förekomst varierar med många olika ståndortsförhållanden.Den är vanligare i marker med högt pH, i förstagenerationsträd som på åkermarksplantering,vid höga stamantal där smittorisken är större och på väldränerad jord. Rötrisken minskar med stigande höjd över havet samt medfallande temperatursumma. Risken för skador är begränsad på t ex torvmarkoch i blandbestånd.Rotröta kan begränsas med stubbehandling och andra åtgärderDet är knappast möjligt att slå ut rotröta, men vad kan man göra för att begränsaskadorna?Skogsbruket kan förstås enklast avverka under en relativt säker period, dåmängden sporer av rötan är begränsad, dvs på vintern. Tyvärr tillåter ju inte moderntskogsbruk att denna metod utövas i stor skala varför man får använda sigav preparat som förhindrar sporernas grodd på veden. I Sverige behandlas idagstubbar på runt 35 000 ha om året, nästan bara i grangallringar i södra delen avlandet. I resten av Europa stubbehandlas mer än 200 000 ha årligen både i gallringoch i slutavverkning. Kostnaden kan skattas till 10 kr per uttagen m 3 sk vidgallring, 3 kr per uttagen m 3 sk vid slutavverkning. 180Man kan naturligtvis också påverka rotröteskadorna på annat vis, vilka emellertidalla normalt har negativa följder för tillväxten. Här ska bara nämnas:• kortare omloppstid• val av andra trädslag• val av andra skötselprogram, t ex gallringsfritt skogsbrukOlika preparat kan användas för att förhindra rotrötesporernas groning. 181Runt om i Europa används borat, en urealösning samt en lösning av pergamentsvampenssporer i vatten (Rotstop). Såväl borat som urea ledde tilldödlighet av växter som träffades av preparaten under behandlingen. Idaganvänds därför bara Rotstop i Sverige.180Thor M, J Arlinger & J Stenlid. 2005. Stubbehandling mot rotröta lönsam – också i slutavverkning.Skogforsk, Resultat Nr 9 2005.181Westlund A & H-Ö Nohrstedt. 1997. Preparat mot rotröta kan skada markvegetationen.Skogforsk, Resultat Nr 22 1997.SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA 68