Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

biblioteksforeningen.org.test.levonline.com
  • No tags were found...

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

”Bedrövligt och pinsamt”Biblioteket i Bromölla får intevara med i Facebook och Myspaceenligt kommunens IT-grupp.– det är både bedrövligt och pinsamt,menar bibliotekschefen Mia Persson Fröjd.Det var i höstas som kommunens it-gruppstoppade Bromöllabibliotekets deltagandei Facebook och Myspace. Under en lång tidhade den vikarierande och drivande barn- ochungdomsbibliotekarien Lina Ydrefelt byggtupp en fungerande verksamhet på webben,dels för att ha kontakt med andra bibliotek,dels för att nå de unga som kanske inte allagånger använder sig av de traditionella kanalerna.Efter avstängningen från webben varkänslorna upprörda från bibliotekets sidamen mattades av något när man fick veta attfrågan skulle utredas innan slutgiltigt beslutfattades. Efter nästan ett halvt års väntan harså slutligen styrgruppens samordnare PatrikÖhman presenterat sin ”utredning” – densom ligger till grund för beslutet. Det rör sigsnarare om en enkät om sex kommunbiblioteksnärvaro på Facebook och Myspace.Undersökningen visar att Eksjö är den endaav de aktuella kommunerna som gjort enformell prövning av licensavtalet innan degick med i Myspace. Enligt bibliotekschefeni Eksjö, Ola Djurfeldt, fanns det inga somhelst juridiska aspekter som gjorde att maninte kunde tillåta bibliotekets närvaro på Myspace.Han har ingen förståelse för hur manhar resonerat i Bromölla.– Det handlar om gratis marknadsföringför att nå en grupp som är svår att nå på demer traditionella sätten. Det är lättare fördem att upptäcka biblioteket på Myspace ängenom den vanliga, kommunala informationssidanpå webben.De övriga kommunerna, Botkyrka, Norrköping,Nässjö, Strängnäs och Olofström,finns med i nätverken ändå. Men Bromöllaväljer en egen väg. Patrik Öhman vill intetala med bbl utan låter kommunjuristen BoJohansson, som också suttit i it-gruppensstyrgrupp, förklara hur man resonerat.– Kommunen som organisation kan interegistrera sig som enskild användare ochska därför inte heller vistas på Facebook ellerMyspace. Det är en slutsats som jag drar ochstår för, baserad utifrån licensavtalet, sägerBo Johansson.Har du rådgjort med jurister på Sveriges Kommuneroch landsting under resans gång?– Nej.Varför inte?– Jag anser att det inte har behövts eftersomjag står för mina invändningar och slutsatser.Dessutom tror jag att det inte är i dessasociala forum som kommunen ska vara. Detfinns andra alternativ.Vilka då?– Det kan jag inte svara på just nu.Han kan inte heller förklara hur de olikakommunbiblioteken i landet kan tolka ochkomma fram till så vitt skilda beslut. Samtidigtär det ett faktum att vi lever i en tidnär många intressenter kämpar om att fåde ungas uppmärksamhet, bland annat svtoch tv4 som vill ha fler unga tv-tittare. tvbolagengör genom att exempelvis finnas påforum som Joost och YouTube – där de ungafinns. Risken finns att biblioteket förlorar engeneration framtida besökare. BibliotekschefenMia Persson Fröjd skriver i ett mejltill bbl att beslutet är både bedrövligt ochpinsamt:– Våra möjligheter att utveckla vår verksamhet”stryps” på ett mycket märkligt sätt.Vi har inte fått vara med i utredningsprocessenoch har inte fått någon informationunder ärendets handläggning. Beslutet harfattats i det slutna rummet och delgetts ossi form av ett protokoll. Beskedet har tagit caett halvt år och gäller specifikt Myspace ochFacebook. Att vi med den erfarenheten, skulleansöka om tillstånd att få finnas i någotannat digitalt rum, är knappast troligt. Vi fårrätta in oss i ledet och acceptera att Bromöllainte kommer att finnas i framkanten vad gällernärvaron i de digitala rummen.Lina Ydrefelt, som satsat mycket av sin energii arbetet med att möta de framtida ungabesökarna där de finns idag, är oerhört besviken,också över att biblioteksledningen iprincip lägger sig platt.– Det kommer att få ödesdigra konsekvensereftersom det är ett omöjligt ställningstagandeatt inte bry sig om webben. Jag undrarvad de har för mandat att fatta sådana beslut.Lycka till! säger jag bara.Själv har hon sagt upp sig och fått ett nyttjobb som arbetsledare på barn och ungdomsavdelningenpå Kristianstad bibliotek.Åsa Ekströmbiblioteksbladet [4:2008] 3


För att biblioteket ska överleva vill många satsa mer på upplevelseroch lärande, men här finns stark konkurrens: Satellit-tv, Second Lifeoch Google finns överallt och det räcker bra, menar många. När detgäller goda informationstjänster håller konkurrenterna däremot påatt förfalla, något som folkbiblioteken borde utnyttja. Bibliotekenhar goda principer om demokratiska tjänster men saknar praktiskamodeller.Illustration: paolo sangregorioBibliotek ochdemokrati i praktikenDemokratiskt underskott handlarinte bara om eu, det är mera subtiltän så. Både på riks- och lokalnivåblir samhället mera komplicerat; Att begripavad som egentligen pågår kräver allt mer avmänniskor. Globaliseringen av ekonomingör omvärldsanalys och planering svårareoch apatin sprider sig. Gradvis blir det offentliga”moderniserat” men för den skull intemera demokratiskt. New Public Managementhar etablerat sig nästan lika effektivt inomsocialdemokratin som hos nyliberalerna.Resultatet är att experterna får råda, jämförbl a med Jacques Rancière, vars bok Hatet motdemokratin nyligen kom på svenska.Informationen från det offentliga har påmånga sätt blivit bättre, men mest när det4 biblioteksbladet [4:2008]gäller teknik och distribution. Efter tolv århar den norska regeringens webbportal genomgåtttvå större omstruktureringar, självklartmed bättre användarvänlighet somresultat, och det pågår en märkbar professionaliseringav många kommuners hemsidor.Men offentlig information är inte detsammasom objektiv, obunden samhällsinformation.sou:ar och nou:ar, dvs statliga utredningar,ska vara balanserade och sakliga meni många andra typer av offentliga dokumentär det en regerings, en statlig myndighetseller en kommunpolitisk majoritets åsiktersom dominerar. Med andra ord myndighetsinformation,för att inte säga propaganda(efter många års personliga tvivel om detoffentliga Bibliotek-Norges förhållande tilloffentlig information skrev jag 2001 bokenVidest mulig informasjon, recenserad blandannat i bbl nr 8/2002 av Yngve Johnsson).Samtidigt har den fjärde statsmakten påmånga områden blivit en skugga av sig själv.Trivialiseringen och tabloidiseringen i pressenökar. Våldskriminalitet överrapporterasmedan utrikesbevakningen nästa försvinner.Det sker en utslätning till en överlag lägrenivå som följd av att hänsyn till marknadengår före journalistiska ideal. Och elektroniskamedia har aldrig varit annat än ytliga.Att de sällan ger hyperlänkar till källor ellertill fördjupande texter beror inte på rädslaför att länkarna skulle vara ostabila utan påatt läsare som klickar sig vidare också klickarsig bort från webbannonserna. Inom den förforts.på sid 6


Nu kan rätt artikel hittas hemma.ArtikelSök® har länge varit genvägen till miljonerkvalitetssäkrade artiklar från 15 dagstidningar och550 tidskrifter. På biblioteket.Men nu kan du teckna ett specialavtal, som ger dinabesökare möjlighet att även i hemmets lugna vrå söka,hitta och läsa allt.Norrköping är en av kommunerna som har satsat påen expansion av det digitala biblioteket.– Servicen blir ännu bättre med ArtikelSök. Man fårsnabbt och enkelt tillgång till våra tjänster var somhelst ifrån, när som helst, säger Ola Gustafsson, chefför Fackavdelningen och IT-ansvarig.Även grundskolorna och gymnasieskolorna omfattasav avtalet. Allt som krävs är lånekort och PIN-kod.– ArtikelSök är ett bra verktyg i skolarbetet, till exempelnär eleverna skriver uppsatser eller projektarbeten.Man får russinen i kakan. Nu har eleverna och lärarnadessutom tillgång till tjänsten hemifrån, säger ElisabethCserhalmi, bibliotekarie på De Geergymnasiet.Vill du veta mer om ArtikelSök?Välkommen till oss på BTJ.www.btj.se Telefon 046 18 00 00ALL INFORMATION DU BEHÖVERbiblioteksbladet [4:2008] 5


djupande, balanserande och obundna informationenborde folkbiblioteken alltså kunnaöka sin insats. Teorin finns redan: ifla/unesco har sedan 1949 i sitt biblioteksmanifesthaft formuleringar om att bibliotekenska garantera att alla invånare kan hålla sigväl informerade så att de kan ta en aktiv rolli samhället. En fördjupning finns i Statementon Libraries and Intellectual Freedom från ifla/faife 1999. Här står bl a: ”Librarians andother professional libraries staff shall fulfiltheir responsibilities both to their employerand to their users. In cases of conflict be tweenthose responsibilities, the duty towards theuser shall take precedence.” Och i SvenskBiblioteksförenings remissvar till den nationella”demokratiutredningen” (sou 2000: 1,Tid för Demokrati) efterlyser man bl a ”ettoffentligt finansierat informationssystemfristående från politiska och kommersiellaintressen”.En orsak var, som jag tolkar det, en allmänkänsla av att detta kunde hota bibliotekensneutralitet. I ett försöksprojekt visade det sigatt bara 6,5 % av de besökande utnyttjadetjänster där bl a partier och organisationerfick ordna utställningar och debatter i biblioteket.Jadinge skriver: ” Det är svårt att inte leen smula. Trodde man att några utställningsskärmarpå biblioteket skulle göra underverkoch människor skulle strömma dit i mängder?6,5 % är för övrigt ingen dålig siffra – detinnebär att 65 av 1 000 besökare faktiskt hadebemödat sig om att titta på informationen.Men kanske hade man en annan måttstockför engagemang 1978.”Kanske det. Men nu har vi www – och btsmetoden!supplement till dagspressen som alltmer sällanfördjupar sig i frågorna.Skulle man göra detta med riksangelägenheterblev man tvungen att upprätta en centralredaktion och troligen ett större nätverkav bibliotekarier. Här blir journalistkompetensnödvändig. bts borde behövas i stor utsträckningjust när det gäller ämnen som mediaicke prioriterar. Och sådana finns det merän nog av. Det amerikanska Project Censoredfår varje år mellan 700-1 000 förslag på sakersom är bortglömda eller censurerade i amerikanskamedier (http://www.projectcensored.org). Nättidningarna politiken.se och forskningen.sefungerar delvis på liknande sätt.Konceptet bts är tills vidare bara ett privatinitiativ från undertecknad, men tiden verkarganska mogen för ytterligare. En liknandeidé dök parallellt upp hösten 2006 i den statliganorska biblioteksutredningen, Bibliotekreform2014. Här beskriver man en framtida”bibliotekets samhällsblogg”, med en bredareinriktning men med samma grundidé.Och under Biblioteksdagarna i Stockholmi maj 2007 formulerade sig Internet-gurunMichael Casey från usa i liknande banor; bidragettill lokaldemokratin är det viktigasteför folkbibliotekets framtid, menade han. Iusa finns det några biblioteksbloggar somfungerar på detta sätt, t ex i Multnomah, Mississippidär biblioteket har tjänsten Currentsocial issues och i Oshkosh, Wisconsin medtjänsten Hot topics. I Sverige finns Kunskapsspanarnadär bibliotekarier är engageradeav svt och letar fram aktuella länkar somsupplement till tv-program. I Danmark harFredrikshavns bibliotek etablerat ”Det demokratiskatorget”, något som man snart ocksåfick i Malmö.I boken Kunskapen och livet från 1992 (InkeriHeikkilä, Nordisk Ministerråd, 1992) sägeren anonym finsk bibliotekarie: ”Jag upplevermycket starkt, att biblioteket i hög grad leveri sin egen värld, åtminstone här, och att ennaturlig kontakt med omgivningen saknas.Förhållandet till den omgivande miljön ärpassivt och likaså förhåller sig utanförståendegrupper passiva till oss”.Detta är den negativa synvinkeln, men detfinns också en positiv som vi kan kalla detframtida proaktiva folkbiblioteket. Här anserjag att vi har mycket att hämta.Anders EricsonBibliotekarie, frilansjournalist och redaktörpå Norsk Bibliotekforening.(2 st annonserÖversättning: Henriette Zorn(olika) i BBLnr 1,2,3,4I höst är Anders Ericson tillsammans 5,7,8,9,10) med MikaelBöök aktuell med boken The Library Takes Up The Case:Generating Library Power.”Biblioteket tar saka”. Våren 2006 togundertecknad ett initiativ som rörde fyrasamarbetande folkbibliotek i regionen kringMoss vid östra sidan av Oslo-fjorden. HärSvensk debatt. Sverige har också en inspirerandeförhistoria här. 1975 startade den socialdemokratiskalokalpolitikern Ture Ed bomen debatt i Biblioteksbladet: Det politiska biblioteket.Huvudidén var ”att folkbibliotekenskulle ges en betydligt större roll i samhälletspolitiska liv än de dittills hade haft. Bibliotekenskulle bl a verka för att fler medborgaredeltog i samhällsdebatten genom att ’metodisktge röst och rum åt opinionen’ och ’varaen alldeles naturlig partner till partierna ochpolitiska grupper’, på ett sätt som var förenligtmed bibliotekens partipolitiska neutralitet.pågick en strid om en ny civil flygplats näraexisterande tät bebyggelse, naturområdenoch vattentäkter, och miljöfrågorna var i fokus.Men varken utbyggarna och den lokalamotståndsgruppen hade vid denna tidpunktegna hemsidor, och kommunerna, länet ochstörre delen av lokalpressen var klart positivatill flygplatsen. I det läget gick de fyrabiblioteken in för att etablera en hemsida pånätet med allsidig och utförlig informationom flygplatsen i synnerhet och om flygtrafikoch luft- och bullerföroreningar i allmänhet.Vi länkade till allt vi kunde få tag i av viktigatill På BBL det här 2008 sättet från skulle WAGNER biblioteken Form bidra AB faktadokument, 080128. vi erbjöd fasta sökningarnonsertill en vitalisering av den lokala demokratin,som allmänt ansågs hotad efter de omfattandei nyhetsportaler, debattfora, bloggar ochGoogle Scholar, samt i Bibsys och lokala bib-kommunsammanslagningar som hade gelitotekskataloger.Vi lade vikt vid att presen-nons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införande i alla nr utom nr 6.nomförts från 1950-talet och framåt”, enligt tera relevant material i bibliotekens samlingar,inklusive fjärrlån och referensutbud. DenAnna-Lotta Jadinge (Anna-Lotta Jadinge: Detnons 3 politiska = 4 st biblioteket annonser och ett monternr i denna : Folkbiblioteketannons dels innan genom manusstop att vi spårade 20 upp aug) och publicera-som rum för medborgardeltagande och de dokument som ingen annan hade lagt ut,tt annons: offentligt 59 x samtal. 30 mm Magisteruppsats (OBS! Ingen vid universitetetsvart dels ruta genom runt att annonsen)vi startade en blogg där folki Uppsala, 2004. Också Jan Ristarpoch Lars G. Andersson skrev om debatten iboken Mitt i byn! från 2001).I debatten var de flesta mer eller mindreöverens med Edbom. Men debatten dog ut.hölls informerade om den viktigaste utvecklingenoch om nya resurser på webbplatsen.Vid minst ett tillfälle hade vi fått fram informationinnan pressen hittade den. Den härwebbplatsen blev den första enligt konceptetbts – ”Biblioteket tar saka”. Den är väl egentligenden enda som verkligen har varit i drift,men liknande tjänster har diskuterats både iNorge och i Finland. På bts hemsida (http://Digital BiblioteksGUIDEbibliotekettarsaka.no) Pedagogisk publicerade jag OrienteringsBILDocksåen ”dummy” av en tjänst som jag kallade”Rakt på sak”, där tanken är att biblioteketsystematiskt tar upp aktuella frågor och ger1) www.wagnerform.selänkar till viktiga förstahandskällor, (goda)wikipediaartiklar(2)www.wagnerform.seoch annat. Alltså ett viktigt6 biblioteksbladet [4:2008]


Exceed Your ImaginationCS LIBRARY 2.0- visas på Biblioteksdagarna i Luleå!Biblioteket i mobilen!Att kunna söka, reserveraoch låna om böcker viamobilen är inte längrebara en vision!CS Library 2.0 gör Ditt bibliotek till en mötesplats på nätet. I stället för att hänvisa besökarna till en svårtolkadOPAC utförs all sökning, presentation och hantering av de personliga uppgifterna direkt i biblioteketsvanliga gränssnitt. Någon OPAC behövs alltså inte längre.Till detta kan läggas unika möjligheter för besökarna att själva skriva in s.k. taggar, betyg, recensioner ochtopplistor. Besökarna kan delta i diskussionsgrupper, starta egna nätverk och umgås med varandra i ettsärskilt community. Kort sagt allt sådant som besökarna efterfrågar av en modern webbplats.Vill ni veta vad bibliotekssverige pratar om – besök då Umeåregionens gemensamma bibliotekswebbminabibliotek.se eller Stockholms stadsbiblioteks nya webb biblioteket.se. Båda dessa har haft stor påverkanpå utformningen av CS Library 2.0.Under Biblioteksdagarna i Luleå 14-16 maj demonstrerar Teknikhuset CS Library 2.0.Kontakta gärna Jakob Harnesk som ansvarar för Teknikhusets bibliotekssatsning.Tel: 046-240 34 25, 0735-30 21 61. E-post: jakob.harnesk@teknikhuset.sewww.teknikhuset.seTeknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkterna utvecklaspå Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas tillsammans med de flesta system påbiblioteksbladet [4:2008] 7marknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. Teknikhuset har ramavtal med Verva.


Biblioteket har flyttat fram positionerna och kräveratt få vara en inspirerande plats istället för enbart enbokdepå. Det har blivit en nytändning som smittatav sig i hela länet, menar Britt-Inger Rönnqvist, somvarit drivande i processen.Biblioteket har flyttat fram positionerna ochkräver att få vara en inspirerande plats iställetför enbart en bokdepå. Men det har variten tuff resa med att skapa ett nytt bibliotek.– Jag kan avslöja att jag gick ner 15 kg av renstress under en period. Vilket säkerligen varbra men kanske borde ha skett på ett normalaresätt, säger Britt-Inger Rönnqvist.En slutsummering som bibliotekschefengör är att man ska vara tydlig med vad manvill ha och vad man har att erbjuda. Politikernaska serveras färska nyckeltal för att insebibliotekets betydelse. Dessutom gäller detatt återkoppla ofta. Under arbetet med Kulturenshus har man även låtit fokusgrupperkomma till tals för att påverka innehållet ibiblioteket. Trots det var man oförberedd närbiblioteket öppnade i februari 2007.– Vi hade aldrig räknat med att barnavdelningenskulle bli så populär att boklådornaefter några dagar gapade tomma, konstaterarAnn-Catrine Westerberg, områdeschef förstadsbiblioteket och filialerna på Tunaskolanoch Bergvikskolan.Det var öppna spjäll utan genrep då biblioteketinvigdes. Målarfärgen hade knappttorkat på väggarna, hissdörrarna mellan personalutrymmenoch biblioteket var olåsta,nödutgången var vidöppen samtidigt somfolk vällde in. Under tre veckors tid var detett enormt tryck. Efter invigningskaoset harbesökarantalet mattats av en aning men fortfarandeär det är många som kommer. Jämförman antalet besökare under 2006 med 2007har det ökat med 166 procent – från 145 188 besökaretill 387 034. Hela 141 procent av besökarnahar också skaffat nya lånekort och utlånenhar ökat. Det finns även andra fördelarmed att ha flera kulturaktörer under ett ochsamma tak. Man når nya besökare och manhar även fått upp ögonen för varandras kompetensvilket resulterat i samarbetsprojekt.– Men vi ska inte glömma vårt uppdrag.Vi står stadigt när det gäller vår verksamhetoch vi ska inte bli kommersiella. Vi har olikaförutsättningar och allt ska inte prissättas,konstaterar de bägge cheferna.Ann-Catrine Westerberg berättar att manhar husmöten en gång i månaden där mantar upp praktiska problem. Naturligtvis hardet funnits en del problem, bland annat medventilation (som alltid i nya hus…) men ävenmed takpannor som lossnat. En tragisk olyckainträffade i mars i år när en fjortonåring föllfrån översta våningen i biblioteket.– Jag stod i receptionen och hörde när hanslog i golvet. Det var ett under att han klaradesig från några allvarligare skador, konstaterarBritt-Inger Rönnqvist.Annars har det mesta fungerat bra i det nyabiblioteket. Men man ser över skyltningenoch har flyttat talböckerna efter en utvärderingsom visade att användarna av praktiskaskäl saknade ett avgränsat rum. I den gamlabiblioteksbyggnaden intill Stadshotellethuserar i dag ett nytt gym. BarnboksbibliotekarienLiz ten Hoeve har själv varit där ochtränat.– Det var en märklig känsla att stå på löpbandeti sin gamla arbetsplats. Jag räknadeut att omklädningsrummet låg i det gamlatidskriftsmagasinet.Holländskan Liz ten Hoeve är den som visarmig runt i Kulturens hus. Hon berättar atthon jobbade tjugo år som bibliotekarie i sitthemland innan hon flyttade till kärleken i Luleå.Sedan 2002 har hon arbetat på stadsbiblioteket.Halva tiden arbetar Liz te Hoeve påbarnavdelningen inne i huset och resterandetid med barnboksverksamheten i bokbussen.Bokbussen erbjuder låneböcker till barn itolv grundskolor och tjugo förskolor i trakten.Jobbet passar henne utmärkt. Omorganisationenär nog en stor del av förklaringentill att det är så stimulerande att jobba i dag.– Det är självständigt samtidigt som det ärutvecklande för mig i min yrkesroll. Bland annathar jag ett läsprojekt för 9-12-åringar sombedrivs i bokbussen och som finansieras medpengar från Kulturrådet. Jag brukar spela teaterför att locka barnen till läsning. Det passarmig bättre än att enbart hålla i traditionellabokprat, berättar Liz ten Hoeve.Under en fikapaus då flera av kollegornasamlats passar hon på att ge ett smakprovav hur en föreställning kan se ut. Med enunderbar mimik gestaltar hon Molly Moon,barnhemsflickan som hypnotiserar omvärldenför att få sin vilja igenom. Utan minstascenängslan är Liz ten Hoeve plötsligt Mollyoch spänner ögonen i oss och säger att vi skaapplådera och ropa ”Molly är bäst” efter ettuppträdande hon gör i en sångtävling. Därefterförvandlar Liz ten Hoeve med sina högatoner en klassisk barnvisa på holländska tillnågonting obeskrivligt tondövt. Men kul ärdet!Samtidigt finns det en ekonomisk verklighetsom det inte går att blunda för. AndersFredriksson är den som rattar den nya bokbussenoch han har arbetat som biblioteksassistentpå stadsbiblioteket sedan 1987.– Det är väl dessvärre så att den uppsökandeverksamhet som jag arbetar med harminskat under åren. Besöken till häktet ocharbetsplatserna har blivit färre. ”Boken kommer”är väl en bra verksamhet men måste utvecklasmed mer resurser.Några som det satsats på är barnen. Detråder inget tvivel om att de tre elvaåringarnasom går omkring i strumplästen inne på biblioteketupplever bibblan som ett vardagsrum.Emmy, Madelene och Sara står vid enbokhylla på ungdomsavdelningen och är rörandeöverens om bibliotekets förträfflighet.De går ofta hit och lånar nya böcker. Inne påbarnavdelningen rör sig en mamma med sinatvå barn. De stannar till framför en barndatoroch går sedan vidare till läsgrottan för att enstund senare krypa upp i soffan och bläddrai en bilderbok.– Sådana här fina bibliotek har vi inte i England.Kul att besöka ett hus som detta i ensgamla hemstad. Enda minuset är fiket som ärför stylat och dyrt, säger mamman som heterLena Eriksson, sedan åtta år tillbaka bosatt iBasildon utanför London.Man brukar ju få höra ”sanningen” av frisöreroch taxichaufförer men trots att jag intehann klippa mig hos Erikssons eller åka taxi iLuleå så vågar jag påstå att Kulturens hus hargjort succé.Åsa Ekström10 biblioteksbladet [4:2008]


Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Terje Höiseth, överbibliotekarie vid Luleå tekniska universitet:”Vi måste jobba betydligtnärmare studenterna”Foto: Åsa ekströmTerje Höiseth och Cecilia Falk från biblioteket vid Luleå tekniska universitet.För fjorton år sedan invigdesUniversitetsbiblioteket vid Luleåtekniska universitet som idag harungefär 8 000 studenter och 1 000anställda.Terje Höiseth vill ha en förändring,bort från boksamlingarnaoch den traditionella verksamheten.Ett av filialbiblioteken är rymdforskningsbiblioteketirf i Kiruna somrymdfysikinstitutionen användersig av. Men även biblioteket vidInstitutionen för musik och medier i Piteå,campusbiblioteket i Skellefteå och sjukhusbiblioteketi Sunderby sjukhus är filialbibliotek.Universitetsbiblioteket har ungefär215 000 böcker och drygt 20 000 tidskriftervarav majoriteten är e-tidskrifter. De trycktatidskrifterna blir allt färre för varje år och ärtill antalet cirka 150 stycken idag. Det köpsockså in färre böcker till universitetsbiblioteketsamtidigt som litteraturbeståndet harökat. Förklaringen är att det satsas mer påe-böcker och elektroniska tidskrifter. Dessvärrehar antalet besökare och utlån minskat.Samtidigt har antalet sökningar i referensdatabaserökat från 180 914 till 418 944sökningar förra året. På biblioteket i Luleådelar högskolans it-avdelning och bibliotekspersonalenpå lokalerna. Ett medvetetdrag eftersom man ofta samarbetar kringinformationskompetens. Under flera år harverksamheten gått bra, man har haft studenteroch därmed inga ekonomiska problem.Lågkonjunkturen har paradoxalt nog gynnatuniversitetsbiblioteket. Men med bättre tideroch ett högt tryck från arbetsmarknadenkommer andra problem.Överbibliotekarie Terje Höiseth berättaratt pensionsavgångar inte ersätts med nybiblioteksbladet [4:2008] 11


personal. Det är en arbetsplats som krymper,också till ytan. Hyreshöjningarna gör attman tränger ihop sig på mindre utrymme.Samtidigt blir studenterna färre.– För oss är det naturligtvis mer kännbartnär vi befinner oss i en högkonjunktur ochstudenterna lämnar skolan, utan att fullföljaexamen, för att de får jobb. Stora universitetoch högskolor som kth är inte lika sårbaranär det gäller den biten, konstaterar TerjeHöiseth.Ingen av de anställda bibliotekarierna ochbiblioteksassistenterna är under trettio år.Överbibliotekarien talar om självklarhetensförbannelse när det gäller biblioteket.– Alla älskar biblioteket men ingen bryrsig. Nittio procent av alla är nöjda och kännersig bra bemötta men förväntningarna ärlågt ställda. Det hörs sällan klagomål.Luleå tekniska universitet har breddatsmed fler kurser och behovet av pedagogisktlärande blir allt större eftersom det blir flerstudieovana som börjar på högskolan. Därkommer biblioteket in, och det har kommitatt bli ett allt viktigare pedagogiskt stöd.– Det tar tid för denna skuta att styra bortfrån boksamlingen och våga lämna den traditionellaverksamheten. Vi ska inte sysslamed publiceringsverktyg och katalogiseringi så hög grad, anser jag. Biblioteket harförändrats, vi är inte längre forskarnas tornutan har utvecklats till att vara studenternasbibliotek. Vi måste jobba betydligt närmarestudenterna. Det handlar om bemötandefrågoroch attityder.Ett ungt universitetsbibliotek behöver enavgörande förändringsprocess för att få enstatushöjning, att tydligt kämpa för att upprätthållakrav på kvalitet och samtidigt ha enförmåga att se utvecklingsmöjligheter. TerjeHöiseth menar att biblioteket ska ha beredskapför morgondagen och ständigt höjakompetensen, samverka för att få en tydligarekompetenskärna. Givetvis kräver deten förändringsbenägenhet att jobba i olikaroller, tekniska såväl som pedagogiska, ochinte enbart i den traditionella bibliotekarierollen.Cecilia Falk, som deltar i vårt samtal, haransvar för en ny teknisk lärplattform, ”Fronter”,en kurs i informationskompetens somalla studenter vid universitetet erbjuds attgå, även de som studerar på distans. Ett exempelpå hur biblioteket kan positionera sigpå ett nytt sätt.– Det är vårt campusverktyg på webbensom vi alla hanterar. Kursens mål är att varaen integrerad del av en studiekurs och bestårav textdelar, självrättande frågor och en analys-och reflektionsdel. Utvärderingen har visatpositivt resultat. En förklaring är att denär rumsoberoende.Cecilia Falk berättar att det har varit lärorikt.– Samtidigt är det ett osynligt rationaliseringsarbetepå webben vilket kan vara ennackdel. Ett slitgöra som ibland inte syns.Åsa EkströmFörfattare från hela världenmöts i StockholmNär Sverige går på semester kommer världen till Stockholm. På söndagenveckan efter midsommar öppnas Waltic 2008, en stor litterärvärldskongress.Till Waltic kommer författare, översättare, forskare, aktivister ochopinionsbildare från hela världen för att samlas i en gemensam manifestationför ordet och för de mänskliga rättigheterna. Omkringtusen personer väntas komma för att under dagarna fyra (29 juni-2juli) diskutera litteraturen som källa till kunskap och politisk kraft.Huvudtalare är Nawal El-Saadawi (Egypten) och Mia Couto (Mocambique).Bland övriga talare märks författare som Mircea Cartarescu(Rumänien), Jamaica Kincaid (Antigua/USA), Calixthe Beyala (Kamerun/Frankrike),Philip Pullman (Storbritannien), Herta Müller (Rumänien/Tyskland)och många, många fler.Framför allt tre ämnen står i fokus för kongressen: alfabetisering,interkulturell dialog och digitalisering. På temat interkulturell dialogkommer frågor som exil, tvåspråkighet och migration att diskuteras.Att lyfta frågan om läskunnighet står högt på dagordningenoch Waltic vill ta ställning för att öka läskunnigheten i världen, attyttrandefriheten värnas och att upphovsrätten stärks.Värd för Waltic 2008 är Sveriges Författarförbund som arrangerarkongressen i nära samarbete med Svenska Unesco, Sida, SvenskaInstitutet och Kulturrådet.Stockholm och Folkets hus, där Waltic äger rum, kommer att sjudaav litteratur, samtal och möten. Med så många stora författare på platskommer även ett flertal publika program, som författarframträdandenoch rundabordssamtal med mera, att arrangeras och dessa kommerframför allt att äga rum på Kulturhuset (Internationell Författarscen),Stockholms stadsbibliotek och Internationella biblioteket.Läs programmet i sin helhet på hemsidan www.waltic.com. HZ12 biblioteksbladet [4:2008]


Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Nyfiken påDetlef Barkanowitz… T f länsbibliotekschef i Norrbotten där man genomför ett ambitiöst projekt föratt marknadsföra biblioteken. För det belönas man med Greta Renborgs pris 2008.Berätta lite om dig själv, vem är du?– Vem är jag? Jag kom till Sverige och Luleåsom 16-åring från Tyskland. Tydligen var jagdå, 1983, ett exotiskt inslag i Luleå. NorrländskaSocialdemokraten (nsd) gjorde ett helsidesporträtti lördagsbilagan med rubriken”Skolorna är bättre, tjejerna är snyggare”.Gissa om jag har blivit påmind om dennaartikel av mina vänner … Studier på Kulturarbetarlinjenvid Umeå universitet mellan1987 och 1991, därefter två år i Borås vid bhs.Första jobbet som bibliotekarie fick jag i Fagersta.Tjänsten innehöll ett mischmasch avbarnkultur och skolbiblioteksfrågor. Är fortfarandestolt över att vi, en handfull lärareoch jag, skapade ett fantastiskt skolbibliotekpå Mariaskolan.– Få trodde på oss, vi tiggde material av lokalaföretag, snickrade själva på kvällar ochhelger, anlitade konstnären Hugo Catolinooch skapade något utöver det vanliga! Bilderfinns på Mariaskolans hemsida: http://mariaskolan.fagersta.se/.Ett särskilt tack villjag rikta till Christina Svensson, dåvarandekonsulent vid Västmanlands länsbibliotek,för allt stöd.– 1996 återvände jag till Norrbotten och enbarnbibliotekarietjänst i Kalix. Trots pendling16 mil varje dag var det tre stimulerandeår. Mycket tack vare fantastiska medarbetareoch en förstående chef som lät mig ”härja”fritt på barnavdelningen. Bland annat avskaffadevi SAB-systemet vilket ledde till ökadeutlån och nöjda besökare. Jobbar sedan 1999vid Norrbottens länsbibliotek, tidigare somkonsulent och sedan 2005 i omgångar somtillförordnad länsbibliotekschef.Ni har uppe Norrbotten nyligen genomfört ettambitiöst projekt som bl a handlar om att marknadsförabibliotekens verksamhet och tjänster.Det har handlat om profilering (också grafiskt genomatt skapa en gemensam profil för 12 bibliotek)och imagebyggande, att lyfta fram biblioteket påett mer genomtänkt och strategiskt sätt, utbildningav personal etc? Vad jag förstår har projektetvarit en framgång. Kan du berätta lite om deavtryck som projektet har satt, hos personal, hospolitiker och framför allt hos besökarna?– Det är jättekul att vi lyckats samla styrkorna!14 kommuner som seglar under gemensamflagg med gemensam värdegrund ochvision. Jag har fått lära mig att de verksamhetersom lyckas bäst, vare sig de är nationellaeller internationella, offentliga eller privata,kommersiella eller ideella, har tre tydligagemensamma drag: man har skapat en tydlig”vi-känsla”, man vill berätta historien omsitt företag eller sin organisation och manhar skapat en gemensam värdegrund och eninspirerande vision.– I Norrbotten håller vi på att bygga ettframgångsrikt företag bestående av 14 kommuner.Vi har tagit de första stegen och är fastbeslutna att utveckla vårt samarbete. Hittillshar vi haft mycket framgång i vårt samarbete.De fem länstäckande kampanjerna somvi genomfört sedan januari 2007 har skapatbiblioteksbladet [4:2008] 13


uppmärksamhet och intresse hos allmänheten.Det är de signaler har jag fått från bibliotekspersonaleni Norrbotten. Färska siffrorsom vi har sammanställt visar att besökenökat med över 230 000 jämfört med 2006 –och detta i ett län med 250 000 invånare.– Vi har också samlat in kommentarerfrån bibliotekspersonalen under projektetsgång. Övervägande delen är väldigt entusiastiskaoch positiva. En kulturchef berättadeatt detta var det roligaste de gjort de senastetjugo åren! Samarbetet har skapat ny energii verksamheterna. Där vi för 4–5 år sedan sågolösliga problem, där ser vi idag utvecklingsmöjlighetersom vi kan skapa tillsammans.Samarbetet har också stärkt självbilden hospersonalen. Man är idag mer stolt över sinverksamhet än innan samarbetet. Personalenvågar också ta för sig mera. Flera bibliotekhar besökt Konsum- och ica-butiker för attlåna ut t ex ljudböcker. Den idén kom uppunder samarbetets gång. Idag är det så attpersonalen inspirerar varandra under våraarbetsmöten. Utbytet av goda idéer har ökat.Vi på Länsbiblioteket skapar plattformen fördessa möten och handleder deltagarna framtill konkreta beslut som leder utvecklingenoch samarbetet framåt.– Många politiker i Norrbotten har hörttalas om bibliotekens samarbete. Det märkervi när vi är ute i länet och besöker kommunernatillsammans med de andra länskulturinstitutionerna.För två år sedan behandladesbiblioteksfrågor på kanske fem minuterunder dessa möten, idag kan vi få prata enhalvtimme om biblioteksverksamheterna.Det finns definitivt ett större intresse för biblioteksfrågoridag.Problem och svårigheter under resans gång? Försådana har väl också funnits?– Finns det ett ord som vi inte använder såär det ordet problem. Det har blivit så underresans gång. Vi ser möjligheter och utmaningaroch eventuella ”problem” löser viunder resans gång. Men vi bygger inte upphinder innan vi börjat vår resa. Några bibliotekvar oroliga för att den nya bibliotekslogotypeninte skulle accepteras av kommunen.Men denna oro var obefogad. Även de mestinbitna ”logotyppoliser” såg ju vilken kraftdet finns i att alla bibliotek använder sig avsamma grafiska utformning. I övrigt har vistött på väldigt lite svårigheter. Det finnsdock områden som vi behöver utveckla ännumer. Vi har på begäran av bibliotekschefernaskapat ett Chefsforum med syfte att stärkaledarna i deras arbete att utveckla personalenoch verksamheten utifrån vår värdegrundoch vår vision. Teori blandas här med praktiskaövningar.Mest värdefulla erfarenhet från projektet?– ”Våga ta beslut och börja agera” är en viktigerfarenhet. Stor eloge till bibliotekschefernasom identifierade och prioriterade marknadsföringsom den viktigaste frågan förbiblioteken och som sedan agerade för att roVälkommen till BIBBLAN,det nya bibliotekssystemetför Svenska bibliotek!Vi har marknadens enda fullständigt Internetbaseradebiblioteksdatasystem med Libriskoppling.Ingen inköpskostnad, inga uppläggningsavgifter!BIBBLANs grunddriftkostnad är endast 3540 kr/år. Vid införande av BIBBLAN iett ej datoriserat bibliotek minskar svinnet av biblioteksmedia och läromedel.Det blir VINST redan första året!Vi bjuder dessutom på konverteringen av poster från de systemdär detta är möjligt, krävs lägst, 12 månaders avtal.Bestämmer Du Dig nu att pröva BIBBLAN, får du dessutom3 månader helt gratis och utan förpliktelser, 15 månader till priset av 12!www.BIBBLAN.netTRANAN IT-System – Falköping – 0515-145 50frågan i hamn. Vi har också förstått att marknadsföringhandlar om kommunikation ochatt det vi lovar i våra kampanjer måste vikunna leverera när besökaren kommer tillbiblioteket. En annan erfarenhet är att vi kanåstadkomma utveckling och förändringartillsammans. Och till sist: håll ut – förändringarkan ta lite tid ibland.Vad tycker du om Svensk Biblioteksföreningskampanj Library Lovers? Behövs kampanjen?Behövs en nationell bibliotekspolitik? Har kampanjenöverhuvudtaget satt några avtryck i t exNorrbotten?– Roliga och tankeväckande budskap. Självklartbehövs kampanjen för att skapa uppmärksamhetoch väcka intresse för biblioteksfrågor.Och definitivt behövs en nationellstrategi för biblioteksfrågor. Bibliotekslagenär ointressant om den inte kopplas till en gemensamvision.– Kampanjen har satt avtryck även i Norrbotten.En del bibliotek använde kampanjmaterialetden 14:e februari.Viktigaste biblioteksfrågan nu och i framtiden?– Att biblioteken berättar sin historia och attdärmed fler och fler människor upptäckervilken fantastisk och unik plats biblioteketär. Vi i Norrbotten har nyss börjat med vårberättelse och jag hoppas att fler bibliotek ilandet följer efter.Beskriv dig själv med tre ord.– Målmedveten, strategisk, envis – ja, det lätkanske inte så vackert…Viktiga drivkrafter för dig?– En viktig drivkraft är att leda utvecklingsfrågor,att se möjligheterna, att se människorväxa och organisationer utvecklas, att skapalust till handling.Nämn tre böcker som betytt mycket för dig.– Ingebrigt Steen Jensen – Ona fyr – man blirglad av att läsa den!– Oliver Hassencamp – serien om BurgSchreckenstein – böckerna fick mig att börjaläsa på riktigt när jag var nio år.– Ulf Lundell – Tårpilen – vackert på någotsätt.Vad gör du om tio år?– Varför inte ett hus i Tyskland där jag ochmin sambo bor? Och så jobbar jag när andanfaller på.Intervju: Henriette ZornLäs mer om Norrbottenbibliotekens marknadsföringsprojekti BBL nr 5/200714 biblioteksbladet [4:2008]


Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Bildning och pedagogik ur ett demokratiskt perspektiv:”Sverige inget föregångsland”Bernt Gustavsson är professor i pedagogik men säger att han skulle kunna överge forskning och undervisningoch på mer än heltid ägna sig åt att åka runt och diskutera (folk-)bildning och kunskap, utanförden akademiska världen. På Biblioteksdagarna talar han under rubriken ”Kunskap och bildning i vårtids utbildningar”.När vi talas vid är han just hemkommenfrån en heldag på Grimslövsfolkhögskola, där VilhelmMoberg varit elev och där en avfolkbildningens portalfigurer, filosofen ochakademiledamoten Hans Larsson var lärare.Bernt Gustavsson beskriver Grimslöv idagsom en plats där det finns ett stort och livaktigtintresse, ”ett enormt sug efter att diskuterabildningens koppling till demokrati”.Hur började det då för hans egen del, varifrånkommer den märkbara entusiasmenkring frågor om bildning och kunskap?– Allt det jag gör idag beror på en avgörandelivsupplevelse för rätt länge sedan dåjag var tjugo år och fick börja på Stensundsfolkhögskola i Trosa, säger han.Bernt Gustavsson är född 1946 och uppväxti Katrineholm där den vanliga skolgångenlämnade honom ”helt nollställd”. Den avgörandelivsupplevelse han talar om inträffadenär han efter skolan ville ut på sjön och arbeta.Men arbetsförmedlaren tyckte att detvar en dålig idé, och istället för att förmedlajobbet på båten ringde han till Bernt Gustavssonspappa och föreslog folkhögskola.– Folkhögskola var också den enda chansman hade, det fanns ju ingen komvux på dentiden.Han är uppvuxen i ett fabriksarbetarhem,i en miljö med stort intresse för skönlitteratur.Pappan lånade böcker på Stadsbiblioteketi Katrineholm som då hade en legendariskbibliotekarie, Karl-Gunnar Wall. Wallsgärning har för övrigt blivit föremål för enmagisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap,Miriam Lannge Lidins ”Enmycket boksynt man – Karl-Gunnar Walls livsom stadsbibliotekarie och litteraturvän”.Bernt Gustavssons starkaste personligabiblioteksminne gäller skolans uppsättningav ”10 000-kronorsfrågan”. Han ställde uppsom expert på Louis Armstrong och vann,tack vare de två böcker om Armstrong somfanns på biblioteket, ett bibliotek som BerntGustavsson beskriver som lika välfungerandeidag.Det är lätt att minnen av bibliotek på småorter, kopplat till folkbildning och den omsjungnaklassresan, uppfattas som någotsom tillhör historien. Och det finns för all delsådant som tyder på oåterkallelig förändringav arbetarrörelsens kultursyn. Bernt Gustavssontalar om ett dagsläge där socialdemokraternasfolkhögskola Brunnsvik, medSveriges största folkhögskolebibliotek, intelängre anser sig ha råd att ha kvar sin bibliotekarie:”Trots att Christina Garbergs-Gunnär en av landets bästa”.Ja, området (folk)bildning kan uppfattassom eftersatt eller åtminstone ointressanti det Bernt Gustavsson beskriver som ”enekonomistisk tidsanda”. Men han levererarockså motbilder, inte bara entusiasmen frånGrimslöv, utan genom att påpeka att frågornauppmuntras ur forskningssynpunkt. När jagintervjuar Bernt Gustavsson har han just avslutaten delansökan till Vetenskapsrådet, denstatliga forskningsfinansiären från vilken han(och hans medforskare) har fått fem, respektivesex miljoner för två pågående projekt underrubriken ”Folkbildningens samhällsnytta”.Och efter en period av nedgång och ekonomiskabekymmer tycker Bernt Gustavssonalltså att det ser ”högst lovande” ut för folkhögskolesektorn,att det finns ”ett bra samhällsstöd”för denna form av utbildning ochfolkbildning.Den livsavgörande tiden på folkhögskolaledde alltså till att Bernt Gustavsson kom attägna en stor del av sitt liv åt att undervisaoch hela sin akademiska karriär åt bildningoch att utforska begreppets ständiga omvandling.Hans avhandling vid Göteborgs– I praktiken hoppas jag att jag genom mitt arbetekan bidra till insikter om att det är en process för atttransformera information till reell kunskap och jag villverka för att återskapa ett mer humanistiskt synsätt iutbildningssystemet, säger Bernt Gustavsson.universitet 1991, har titeln ”Bildningens väg,tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse1880–1930”, där Rickard Sandler, (som grundadeabf), Oscar Olsson (som ”uppfann”studiecirkeln) och Arthur Enberg, (utbildningsministerpå 1930-talet) är de tre som fårpersonifiera bildningen. Ett annat av BerntGustavssons större arbeten är ”Bildning i vårtid: Om bildningens möjligheter och villkor idet moderna samhället” (1996). År 2000 komhans ”Kunskapsfilosofi”, om kunskapenshistoria och dess demokratisering.– Forskning idag kring bildningsbegreppetär ofta relaterad till modern teknik ochpostkolonialism. Det kan faktiskt vara svårtmed bildningsbegreppet inom universitetet.Som bildande miljö är universiteten inte såFoto: Jesper Johansonbiblioteksbladet [4:2008] 15


mycket att skryta med, säger Bernt Gustavssonsom trivs i Örebro, men som fortfarandehar mycket av sin identitet och hemhörigheti den folkhögskolevärld där han gick från attvara elev till att bli lärare vid Marieborgs folkhögskolamellan 1976 och 1991.När det gäller bildning och pedagogik menarhan att det är i det närmaste omöjligt attnå fram med en rejäl diskussion i mediernakring frågorna. Han är kritisk till ett tillstånddär Bolognaprocessen, eu-politik och oecdstyr, där begrepp som ”excellenta miljöer”och ”livslångt lärande” representerar ett ensidigtlönsamhets- och nyttotänkande.– Men det finns motkrafter, som guni,Global University Network for Innovation,som inom fn jobbar med en alternativ utbildningspolicy.Bernt Gustavsson har nyligen medverkatvid en guni-konferens i Barcelona ochmenar att Sverige hamnar på efterkälken ikunskapsdiskussionen, genom sådant somatt stå utanför guni, där 85 länder är medlemmar.Han förklarar den svenska hållningenmed att ”vi är instängda i eu”. Nuär ju andra eu-länder, exempelvis Spanien,med i guni, men Bernt Gustavsson säger attSverige är speciellt, genom att vi kombinerareu-instängdheten med ”en snäv och amerikaniseradkunskapskultur”.Nej, i Bernt Gustavssons ögon är Sverigeknappast något föregångsland när det gällerbildning och pedagogik sett ur ett demokratisktperspektiv.– Det framstår också som om det bara finnstvå pedagogiska alternativ, å ena sidan JanBjörklund, å andra sidan det socialdemokratiskamotståndet mot Björklund.Bernt Gustavsson tar bestämt avstånd från”Björklunds förmedlingspedagogik”, attkunskap och bildning måste hämtas ur ett påförhand bestämt stoff. Men han är heller intenågon vän av motsatsen, ”progressivism”, attenbart utgå ifrån det subjektiva, från elevensmotivation och intressen.Han vill istället hävda en bildningens tredjeståndpunkt, bland annat med utgångspunkti den tyske filosofen Hans-Georg Gadamersteser om tolkning och omtolkning, om utfärdoch återkomst. Det vill säga den brettanvända metaforen om bildningen som resa,om att, som Bernt Gustavsson sammanfattarGadamer, ”resa hemifrån, ut i världen ochåtervända till ett ”hemma” som också blirförändrat, genom erfarenheter och upplevelserfrån bildningsresan”.– I praktiken hoppas jag att jag genom mittarbete kan bidra till insikter om att det är enprocess för att transformera information tillreell kunskap och jag vill verka för att återskapaett mer humanistiskt synsätt i utbildningssystemet.Han nämner två färska exempel i rätt riktning:dels folkhögskolornas båtbyggarlinjersom förmår kombinera praktisk och teoretiskbildning, dels ett debattinlägg i DagensNyheter, där Dan Munter, doktorand i filosofivid kth, skriver att det är ”dags för filosofernaatt kavla upp ärmarna”, lämna seminarierummenoch bli en nagel i ögat på politikeroch särintressen, helt enkelt genom att granskaargumenten i debatten.– Filosofin är en mycket bra mätare på alltsom rör demokrati och det hör ofrånkomligtihop med bildning och utbildning, sägerBernt Gustavsson belåtet, han har ju själv filosofenGadamer som en väsentlig inspiratörför egen forskning.– Och det viktigaste av allt är, vilket Munterpåminner oss om i en annars ganska ensartadmediebild, det gäller att inte upphöra att varaständigt kritisk och ifrågasättande.MarieLouise SamuelssonRFIDRFID teknologin gör nu sitt stora intåg på de svenskabiblioteken, och i den förbindelsen är Codeco enerkänd leverantör och god samarbetspartner. Codecohar utvecklat ett helt koncept inom RFID:Självbetjäningsautomater, personalbetjänadearbetsplatser, konverteringsstationer, konverteringsvagnar,inventeringsenheter, larmsystem ochtags/etiketter. Codeco har installerat RFID-automateroch övrig utrustning till många bibliotek, vilket har gettoss stor erfarenhet som vi gärna ställer till förfogande.Några av kunderna är:intelligent library solutions• Det Kongelige Bibliotek • Ringsted Bibliotek• Linköpings Universitet • Stockholms Stadsbibliotek• Bremen Stadtbibliothek • University of ManchesterCodeco i Sverige kan kontaktas via MadeleineÖfwerström, telefon 076-119 50 29 eller e-postmo@codeco.dkCodeco A/SEnergivej 402750 BallerupDenmarkTlf: +45 44 84 66 90Fax: +45 44 84 60 32sale@codeco.dkwww.codeco.dk16 biblioteksbladet [4:2008]


Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Fördelar och risker med nätverkPär Lannerö, konsult på Metamatrix, har arbetat med IT-frågor sedan 1992. Under Biblioteksdagarna iLuleå kommer han att tala om nätverksplatsernas betydelse.Nätverken fick en allt störresocial betydelse i människorsliv under 1990-talet men det varförst i och med att ungdomarnaupptäckte Lunarstorm på 2000-talet som detbörjade likna en folkrörelse. Idag finns detett nätverk för det mesta, från allmänna dejtingsajtertill alla möjliga ålders- och ämnesspecificeradevarianter.– I dag finns det företag som rekommenderarsina anställda att ägna minst en timmeom dagen på jobbet åt att nätverka och skötasina kontakter på webben, berättar Pär Lannerö.Allt fler institutioner och föreningar användersig idag av nätverk eftersom det är ettenkelt sätt att mötas på och vidga sitt kontaktnätpå. Det finns fördelar med ett riktatnyhetsvärde och att ständigt hålla sig à jourinom sitt eget verksamhetsfält. Nätverkenhar också fått en allt större praktisk betydelse.– Själv använde jag mig så sent som igår avLinkedin som är ett affärsnätverk. Vi behöverrekrytera en programmerare till företaget jagjobbar på. Det snabbaste, lättaste och mesttillförlitliga sättet att få tag i någon är att finkammade yrkesmässiga nätverkskontakterman har.Det är en kvalitetshöjning att vi på ett enkeltsätt har koll på det som sker inom detegna verksamhetsfältet, menar Pär Lannerö.Många gånger är det effektivare att kommuniceramed målgrupper i nätverken änatt köpa dyra annonsplatser. Men det gällerockså att vara medveten om att det riktadenyhetsvärdet ofta är vinklad information.– Ägarna, annonsörerna och användarnahar helt olika drivkrafter när de använder sigav nätverken.Det finns även risker med nätverken. Därförär det viktigt att åtminstone lära sig hurde fungerar. Den enskilt största aktören påwebben, Google, har full koll på vad vi sökerefter, vad vi diskuterar on-line, vad vi skriveri våra mejl och vad vi köper. I det egna Google-kontotkan man hitta sin egen sökhistorikmen vill vi också att andra skall få tillgång tillden?– Google vet mer om dig än vad myndigheternagör och Google har rätt att göra vadde vill med all lagrad information de har. Närmyndigheterna sammanställer informationom dig, gör de det under ansvar av strängaregler.Pär Lannerö nämner Patriot Act och policydokumentsom ger stora företag rätt attanvända informationen utan att meddelaanvändaren. Dessa företag har t o m rätt attenligt lagen ljuga för användaren.– Så man kan ju undra om det var sant närGoogle hävdade att de vägrat lämna ut informationtill fbi. Utnyttjade Google tillfälletför att få förtroende eller är företaget så passintegritetskränkande som det hävdas?Ändå fortsätter vi alla att använda oss avGoogle trots att vi vet att det inte är bra ominformation om oss själva och andra användsfel. Svårigheten är att förutse och förstå vadom oss som i framtiden kan vara känslig information.Det kan vara bra att ha i minnetatt det inte var alltför länge sedan man registreradepartisympatisörer i Sverige.– Samtidigt är det få som har koll på hurmånga aspekter det finns av riskerna, exempelvisde sociala och kvalitetsmässiga. Blirdet en devalvering av vänskaprelationernaom jag har 500 registrerade vänner? Vad betyderdet egentligen?Dessutom kan det vara på sin plats att påminnaom att aningslösheten är störst hosde medelålders nätsurfarna, enligt det amerikanskaforskningsinstitutet pue. De unga,flitiga nätverksanvändarna har lärt sig strategierför att hantera risker på nätet – på sammasätt som de vet hur de ska hantera eventuellarisker i det verkliga livet. Dessvärre går detinte att skydda sig helt mot själva livet.Åsa EkströmTre boktips från Pär Lannerö:Convergence Culture av Henry JenkinsThe Search av John BatelleThe Long Tail av Chris Anderson (recenserad i BBL nr9/2007)– I dag finns det företag som rekommenderar sinaanställda att ägna minst en timme om dagen påjobbet åt att nätverka och sköta sina kontakter påwebben, säger Pär Lannerö.Foto: Åsa Ekströmbiblioteksbladet [4:2008] 17


Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Hallå där …Agneta Edwards, litteraturpedagog, ledamot i ALMA-juryn och i Kulturrådets klassikergrupp,som håller ett seminarium på Biblioteksdagarna.Men i den här utvecklingen har litteraturen ochförmedlingen av den hamnat i bakvattnet?– Vad menar vi med litteraturförmedling?Handlar det om förmedling av skönlitteratur?Avser förmedling det traditionella bokpratet?Eller är det mötet?– Jag tror att det finns flera skäl och att detinte finns några självklara svar. Jag tror attförmedling numera sker på andra sätt än detraditionella.– Jag tror att det också kan vara så här: Precissom lärare numera inte är läsare av skönlitteraturi samma utsträckning som förr, ärinte heller unga bibliotekarier det. Och då ärdet kanske inte lika självklart för en ny bibliotekariekåratt vara bokpratande litteraturförmedlare.Men jag tror också att man kanskemåste se på begreppet litteraturförmedlingpå ett annat sätt. Det kanske ändå är så att detsker en hel del litteraturförmedling på bibliotekenmen att det inte sker på samma sättsom tidigare.Jag blir inte så lite nyfiken på titeln till din föreläsning:Bibliotekarien versus vampyren ellerFrån arg tant till våt dröm… Utan att avslöjaalltför mycket, kan du ge en föraning om vad somdöljer sig bakom den titeln?– Det handlar om roller, både skönlitteraturensroll och bibliotekariens roll. Det handlarom synen på skönlitteraturen och bibliotekarien,både inifrån och utifrån, t ex om bibliotekarienssyn på sig själv och omvärldens –dvs de som är utanför biblioteksvärlden – synpå bibliotekarien. Jag kan inte säga så mycketmer, då avslöjar jag för mycket.Vem är den arga tanten?– Nej, det kan jag inte berätta, då avslöjar jaghela föreläsningen.Att det är viktigt att barn, unga och vuxna läserböcker, kan tyckas som en självklarhet, inteminst i biblioteksvärlden. Ändå upplever mångai branschen att arbetet med litteraturförmedlingpå biblioteken har hamnat i bakgrunden undersenare år. Vad tror du det beror på?– Jag har tidigare varit knuten till Helsingborgsstadsbibliotek i tio år och det jag tänkerär att det har varit en koncentration påteknikutvecklingen i biblioteken och pålärandet – och det är väl, så vitt jag kan förstå,en allmän ståndpunkt. När bibliotekenförsvarat sin existens har det pratats mycketom deras viktiga roll i lärandet, både vuxnaslärande och skolans lärande. Och detfinns på biblioteken ett ganska starkt fokuspå informationssökning och att vara duktigpå att förmedla information – av förklarligaskäl, kan jag tycka, med tanke på hela Internetutvecklingen.Den nya tekniken och hurden ska hanteras har nog tagit väldigt storplats men nu tycker jag att man kan skönjaen mottrend.Varför är läsning så viktigt, varför framhålla dethela tiden?– Ja, det undrar jag också. Den här nyttostämpelnsom man har på skönlitteraturen ochäven på biblioteken, den ligger oss i fatet. Närman pratar om varför läsning är viktig måsteman ställa frågan: För vem är den viktig?– Nyttoargumentet tycker jag ju inte håller,i alla fall inte för biblioteket att användasig av. När det gäller barns och ungdomarsutveckling kan jag rada upp flera argumentför varför läsning är viktigt men de argumentenkan ju inte hålla för att locka en vuxenläsare eller ickeläsare som kan göra egna valtill biblioteket. Att det skulle vara viktigt ellernyttigt att läsa tror jag är det sämsta argumentetför att locka fritt väljande människor– det håller inte.Vad ska man då ha för argument?– Jag tror inte man kan argumentera för läsning.Jag tror att man bara kan förmedla sinegen lust och sin egen fascination till böckerna– och det i alla led. Som pedagog elleri ansökningarna till Kulturrådet kan manframhålla nyttoargumenten. Men inte i syfteatt locka, där får man hitta andra sätt som attframhålla hur omvälvande och omskakandedet kan vara, om man vill att det ska varadet.Vad betyder litteraturen för dig själv, bortsettfrån att den står i centrum för din verksamhetsom litteraturpedagog, föreläsare och skribent?– För mig är litteratur så många olika saker.18 biblioteksbladet [4:2008]


EBSCO tillhandahållerOpen Access-portalför utvecklingsländerNär man har läst mycket hela sitt liv finnslitteraturen där som en självklar del, det gårinte att veta vem man hade varit om man intehade läst. Det hade i och för sig varit väldigtintressant …– Jag ser också att skälen till att jag läser,inte alltid är desamma. Mitt primära skäl föratt läsa böcker är de världar man går in i. Sedanhör jag till dem som fascineras av hur devärldarna är uppbyggda. Så har det nog intealltid varit och det spelar säkert in att jag haren utbildning, dvs litteraturvetenskap, detgör att man funderar mer över formen ochhur det man läser är gestaltat.– För mig har litteraturen också betytt attman alltid har sällskap.Open Science Directory är en portal med tillgångtill 20 000 vetenskapliga Open Access tidskrifter.Portalen som baseras på tjänsten EBSCOA-to-Z ® har utvecklats i samarbete med EBSCOoch Hasselt universitet i Belgien för universitetoch forskningsinstitut i utvecklingsländer och ärtillgänglig för alla!Portalen innehåller Open Access-samlingar ochtidskrifter som är delar av specifika samlingarsåsom Hinari (inklusive DOAJ), Agora och OARE.Andra samlingar som kommer att läggas till inomkort är INASP-PERI, eIFL och eJDS.Nämn gärna någon bok eller några böcker somspelat en avgörande roll i ditt liv. Och varför?– De böckerna finns men de vill jag inte lämnaut. Det finns vissa böcker som vid vissa tillfällenhar betytt mer än andra, de kan ha haftett slags terapeutisk funktion eller haft en renandeeffekt, men skulle jag prata om dem nu,känns det fel. En viss bok träffar en i ett visstögonblick och det behöver inte ens handlaom den specifika boken så mycket som sammanhangeteller situationen man befinnersig i när just den boken förmedlades.Någon bok som du läst på sistone då, som gjordeett djupt intryck på dig?– Sonya Hartnett naturligtvis, nu kan manju äntligen säga det efter att ha gått och varithemlig så länge. Ett författarskap som verkligendrabbar en, ett författarskap för allasom vill läsa någonting som går längre ochdjupare. Harnetts böcker är mörka men ändålyckas hon förmedla en strimma av hopp. Skajag nämna några titlar får det bli What thebirds see (2003), en vuxenbok, och Surrender(2006). Ingen av dem är översatta än men detär böcker som är som ett knytnävslag i magen– både som upplevelse och som litterärerfarenhet.Henriette ZornFör mer information, se: www.opensciencedirectory.orgElektroniska &tryckta tidskrifterHantering & tillgångav e-resurserReferens- &fulltextdatabaserE-böckerbiblioteksbladet [4:2008] 19


Debatt och kommentarVadan och varthän?ända sedan jag var fyra år har jag levt iböckernas, läsningens, boksamlingarnas ochfolkbildningens hägn. Det handlar inte omkärlek – jag blir ledsen av Biblioteksföreningensrosa slogan! Som när äldre tiders damerklädde sig i lila: sista försöket. Defensivt. Detär inte mera kärlek och hjärta och eventuelltsmärta som behövs. Den delen sköter i nulägetMelodifestivalen så bra. Det handlarmera om det dagliga brödet i Luthersk mening:Ibland grovt och svårtuggat, ibland renfröjd som nektar och ambrosia. Möda. Tankearbete.Civilisationsarbete. Och den storalivsberikande glädje som blir lönen.Trädet – trädet som en oslagbar symbol förallt strävande och växande. Folkbildningsträdetbörjade sitt tålmodiga växande förflera hundra år sedan under upplysningen.Människan ansågs ha en inneboende drivkraftoch vara kapabel att av egen inneboendekraft höja sig – moraliskt, estetiskt ochsocialt, och det utan att bli tvingad av politiskaeller religiösa dogmer. Trädet överlevdeSitter du på en skatt?DEVO har befriat en hel högkulturskatter ur folkbibliotek ochkungliga samlingar.Vi ses på Biblioteksdagarna i Luleåden 14-16 maj. Eller ring 054 22 14 55,så berättar vi mer om hur vi gör dinaskatter tillgängliga för folket.Segla in på www.devo.seSkepp å-hoj!romantiken – nästan – och sköt i höjden, förgrenadesoch blev starkt under folkrörelseepokeni Sveriges moderna historia. Arbetarrörelsen,abf, Alf Ahlberg: det var inte baradet materiella – också det kulturella arvet ochkunskapsarvet ville man dela. Fundamentetsom vårt demokratiska styrelseskick vilar på.Det formulerades ett bildningsideal – att föradet civilisatoriska framåt. StudieförbundetVuxenskolan – Liberalernas och Bondeförbundetsstudie- och bildningsorganisationsom strävade för att även landsbygdens människoroch framförallt ungdomen skulle beredasmöte med riktig litteratur, konst, teaterutöver den billiga underhållning som fannstill hands för de lägre klasserna. Observeraatt studieförbunden var politiskt obundna!Folkhögskoleepoken. Folkbiblioteken. Modernismen:elitens bekännelse till upplysningstanken.Här gick det emellertid snett– både åt vänster och åt höger.Politiseringen av allt detta är av sent datum.Kulturpolitiken som en produkt av1950-talet snördes då in i en järnhård ideologisk,modernistisk myrdalsk begreppsapparat.Lennart Holm och Harry Schein – så fortjag tänker på Lennart Holm står ingenjörenPlanertz i Kvartetten som sprängdes levandeframför mig. Redan här börjar trädets rötteratt förtvina. Men det märktes inte genast. Häri Blekinge säger man att det tar hundra år fören ek att växa upp. Så står den där i sin prakt,utvecklar sin överdådiga livsföring i hundraår och dör sedan under hundra år.Så var det ungefär med folkbildningssträvandenaockså. Modellen, tanken är det ingetfel på. Det är arten människa i det 20:e århundradetskontext som inte längre matcharmodellen! Ekonomi, teknik, kommunikationer– det finns inte längre någon förbindelsemellan rot och krona!Folkbibliotekarierna och bibliotekskramarna– sorgliga ord – ansar och plockar ochpyntar ytterst i grenverket för att det inteskall märkas och frågas så mycket om varförbesök och utlån minskar. Förvirrade i sin yrkesrollsom blir mer och mer diffus. Vad skallegentligen en bibliotekarie kunna och veta?Och uppdraget? När Kulturrådet nu efterlyseren biblioteksstrategi som griper överflera politikområden, även näringsliv ochutbildning är det som om ett litet ljus tändsi tunneln. En separat nationell bibliotekspolitikatt exekveras av landets kulturnämndervore ett slag i luften – det är en nationell bildningspolitikvi så trängande behöver.Varthän? Det handlar om begreppsbildning:det gamla begreppet bibliotek ärsöndersprängt och tjänar inte längre ett konstruktivtsamtal. En uppsjö av olika företeelser,mer eller mindre ängsligt opinions- ochstatistikanpassade knådas ihop i ett begrepp:Det blir förvirring, missförstånd, tjafs ochtill slut ingenting. Plocka sönder begreppetoch se efter vad som finns inuti!Då finner man också längst in biblioteketsom under folkbildningsepokenverkligen hade ett stort folkligt mandat:boksamlingen, kulturarvets texter, det gemensammaminnet i viskande volymer somkräver tid, tysta läsplatser och vackra rum;Och samtiden speglad i den strida strömmenav nyutgivna kvalitetsböcker. Spännandeoch lustfyllt ju längre in i hyllorna man tarsig. Finns det efter fyrtio års grundskolepolitikeftersökare till detta? Läsare? Någon somminns?Ängsligt sneglande på besöksstatistik,ängsliga att inte kunna stoppa socker i allamunnar, ofta fel- och överkvalificerade griperbiblioteken efter dagstrenderna, detmediesprakande, det kortlivade, underhållningoch tidsfördriv. Försöker smått patetisktfånga i svansen den globala Internetutvecklingensom sker i rasande takt, som drivsav helt andra aktörer och som numera finnsöverallt och dygnet runt. Det hjälper inte attkalla det Webb 2.0, locka med spel, mysigakaféer, en sorts fritids för vuxna och halvvuxna.Inget ont om detta – men det är intebiblioteksverksamhet.Bibliotek 2.0 har en enda uppgift sommotiverar offentligt stöd och intresse: attoförtröttligt göra det som ingen annan gör;Att förknippas med boken och läsandet; Atträdda kvalitetslitteraturen från att drunknai den lättköpta informationsfloden; Att föradet långsamma läsandets talan, det skrivnaordet, det talade ordet, att språk och tankehänger ihop; Att vi skall påminna oss att”dum” egentligen stavades ”dumb” och betyddestum och döv och att en ”dumbe” varen människa som saknade ett språk.Lisbeth Thorsén(snart pensionerad bibliotekschef och fd.kulturnämndsordförande i Karlskrona)20 biblioteksbladet [4:2008]


Bilden av bibliotekarien:Moralens brunbeiga väktareBibliotekarier skildras som trista typer i skönlitteraturen, det visar en ny uppsats.De stereotypa porträtten kanske har sitt ursprung från den tid då bibliotekarien var moralens väktare.Okyssta jungfrur i beigebruna kläder ärtiteln på en magisteruppsats i biblioteks-och informationsvetenskapsom Linda H Axelsson skrivit vid Borås Högskola.Till vardags arbetar hon som journalistpå Östgöta Correspondenten. Hon har tidigareläst en hel del litteraturvetenskap ochnu kompletterat med litteratursociologimed fokus på bibliotekarier. Linda H Axelssonhar tittat närmare på hur bibliotekarierbeskrivs i fem svenska och fem nordamerikanskaböcker utgivna mellan 1995–2007.Bilden som träder fram i hennes uppsats äratt bibliotekarien är en vit ogift kvinna somser rätt trist ut i sin beiga klädsel och sittlivlösa hår. Tidigare studier har gjorts omden generella bibliotekariebilden i samhället,i filmer, tv-serier och tidningar. Till ochmed dödsnotiser och minnesord har studerats.Men ovanligt få magisteruppsatser harhandlat om bilden av bibliotekarien i skönlitteraturen.En större internationell studiesom gjorts om allmänhetens bild av bibliotekariervisar att de är serviceinriktade, lugna,ordningsamma, omtänksamma och passivanär de utför sina arbetsuppgifter. De karaktäriserasockså ofta som konservativa, ointresseradeav sport, introverta och osäkra medmindervärdeskomplex. Ofta beskriver viandra människor utifrån de arbetsuppgiftervi har. Tydligt är att bibliotekarier skildrassom människor som läser böcker för att få ettroligare liv utan att för den skull vara någraosunda soffpotatisar.När bibliotekarier beskrivs i böckerna liggerfokus ofta på bibliotekariernas utseende.Den största skillnaden är att i den amerikanskalitteraturen – oftare än i den svenska –skildras bibliotekarien som en ful ankungesom förvandlas till svan, som blommar utoch blir en attraktiv och sexuellt aktiv kvinnanär hon träffar mannen med stort M i sitt liv.För denna värld är de heterosexuellas världoch de asexuellas territorium. Samtidigt ärbibliotekarien mer utförligt beskriven i denamerikanska litteraturen än i den svenskavilket förmodligen beror på skillnader i skrivtraditioner.De svenska beskrivningarna ärmålade med betydligt snabbare penseldragoch lämnar mer åt läsarens fantasi. Men äveni den svenska litteraturen berättas om en karaktärsom förändras, inte utseendemässigtmen väl sexuellt när en man kommer in i hennesliv – kanske en svenskare och mer lagomtolkning av en utvecklingsprocess. Samtidigt”En större internationell studie som gjorts omallmänhetens bild av bibliotekarier visar att de ärserviceinriktade, lugna, ordningsamma, omtänksammaoch passiva när de utför sina arbetsuppgifter.”är det faktum att det är samma stereotyperav bibliotekarier som dyker upp i både densvenska och amerikanska skönlitteraturen.Linda H Axelsson betonar dock att det är alldelesför få böcker i undersökningen för attkunna dra några djupare slutsatser.– Ska man få en högre status och högre lönså måste det nog till en rätt rejäl förändringav stereotyperna, säger Linda H Axelsson itelefon.Samtidigt medger hon att det kan finnassmå korn av sanning av bibliotekariebilden.Men det finns kanske rationella förklaringartill skildringarna. Före 1800-taletsmitt var biblioteken i usa religiöst ellervetenskapligt knutna och de flesta bibliotekariervar män. Men 1854 grundas det förstafolkbiblioteket, Boston Public Library usa.Tillsammans med kyrkan och skolan skullebiblioteket hålla tillbaka alternativt fostrapöbeln. Bibliotekarierna blev ett slags moralensväktare och det kan vara härifrån stereotypenfått sin näring genom åren. Även desvenska folkbiblioteken i slutet av 1800-taletinfluerades starkt från usa. Även de svenskafolkrörelseanknutna biblioteken hade en”Ska man få en högre status och högre lön så måste det nogtill en rätt rejäl förändring av stereotyperna”fostrande roll. Det finns ett behov av att ökamedvetenheten och bilden av bibliotekarienför att få en möjlighet att faktiskt förändraoch förbättra den. Annars finns det en risk attstereotypen besannas och risken att den kanbidra till att individer som anser sig passa in ischablonbilden söker sig till bibliotekarieyrketav fel anledning. Enligt tidigare studiersom gjorts har bibliotekschefer påpekat attmånga studenter har en bild av yrket sominte överensstämmer med verklighetens arbetssituation.Dock kan man tillägga att bilden av bibliotekarieninte ser likadan ut i hela världen.Ännu ett uppslag för forskningen, kanske?Åsa EkströmDe tio boktitlar som studerats:Christer Hermansson: Ich bin ein Bibliothekar!Vivecka Lärn: MidsommarvalsTomas Löfström: Änglar och rebellerKatarina Mazetti: Grabben i graven bredvidKarin Wahlberg: Hon som tittade inJosephine Carr: The Dewey Decimal System ofLoveRhett Ellis: How I Fell in Love with a Librarianand Lived to Tell About itLinda Howard: Open SeasonBelva Plain: Fortune’s HandNora Roberts: Key of Knowledgebiblioteksbladet [4:2008] 21


Halmstadskonferensen 2008:”Vaddå sälj biblioteket?”Havsutsikt och stråkar, dimmaöver Kattegatt och ett fullspäckatseminarieprogram som både i deenskilda delarna och som helhetlyckades med det som arrangörernanog hade föresatt sig: attbåde inspirera och förvirra.Foto: Annina RabeDen 18:e Halmstadskonferensenhölls i Halmstad och Tylösand ochsamlade omkring 270 deltagare,rekord enligt arrangörerna.Halmstadsborna fick något att vara stolta över. De älskar sitt nya bibliotek, något som också kommit Halmstadsandra bibliotek tillgodo.Redan konferensrubriken: Säljbiblioteket? satte myror i huvudet.Vaddå sälja biblioteket?Sälja biblioteken bättre i bemärkelsenmarknadsföring? Eller sälja hela klabbetför att bli av med eländet? Konferensentillhandahöll en liten palett av antingen elleroch både och. Bilder, föreställningar och vägval,var underrubriken. Den täckte rätt bra inde gnistor som slog åt alla håll och kanter.Ponera t ex att den energiske Eppo vanNispen från Delft i Holland, ansvarig fördok – the library concept center (det låterdet), har rätt i att det 2050 inte kommer attfinnas några fysiska böcker, inga bibliotekkommer att överleva utan stöd av och samarbetemed privata företag och enda sättet förbibliotek att överleva är att bli en sagofabrik,en plats för berättelser (ja, inte i bokform då)och ett ställe där man hjälper användarna attordna livet on-line, digitalt, plug and play allday. Om han har rätt finns det all anledningatt sälja biblioteket. Töm det på innehåll(böcker), sälj varumärket, ladda det med nyttinnehåll (digitalt) och kalla det för… någontingannat.– Varenda butik förändrar sig, bara bibliotekenhar sett likadana ut i 60 år, menade vanNispen.Bortsett då från det där med böckerna somenvisas med att vara åtminstone en del avbibliotekets idé, såg i alla fall inte min barndomsbibliotek ut som det som dagens barnoch unga möter. Tystnaden, det lite heligasom angav tonen i biblioteksrummet, respekten,tassandet och hyssjandet etc – alltdet där är borta sedan länge.Men om man som van Nispen tycker attbiblioteken är något statiskt, ja t o m föråldrat,finns det väl skäl att fråga sig varför. Ärdet inte konstigt att biblioteken står där ochi evinnerliga tider propsar på att vara – justbibliotek, när allt annat förändras? Kanskeför att idén i själva verket inte är så dålig? VanNispens utgångspunkt, liksom alla andraframstegsoptimisters, är att förändring alltidleder till något bättre. Men det är ingennaturlag att det förhåller sig så. Om bibliotekenär en dålig idé är det svårt att förstå att dehar överlevt så pass länge som de gjort.Library concept center, pillutta dig, tänktejag, när Detlef Barkanowitz (intervjuad påannan plats i detta nummer) och organisationskonsultenEva Stenmark på konferensenberättade om hur de gick till väga för attskaka om bilden av biblioteken i Norrbotten.De utgick från biblioteket som en bra idésom behöver säljas bättre, dels för att de redanfrälsta inte ska glömma bort vilken braidé det är, dels för att få alla de andra att upptäckadet. Efter en grundlig inventering landademan på det lilla ordet marknadsföringoch fyllde det med stora ambitioner (se ävenbbl nr 5/2007) och så sålde man biblioteket:i annonser, i aktiviteter, i en gemensam logotyp,grafisk profil, varumärkesplattform,image, gemensamma värderingar etc. Framförallt sålde man också idén om bibliotekettill personalen, det är ju den som ska leverera.Man satte biblioteket på kartan menställde inte medierna mot varandra. Och såskapade man ett bibliotek där man kan se tillatt multimediagenerationen får sitt, där manuppmuntrar aktivitet, lek, läsning, nytänkoch ett bra utbud på nätet samt prioriterardem med särskilda behov. Resultat: Besökenökade, utlånen ökade och politikerna ser påbiblioteket med andra ögon. ”Självklarhe-22 biblioteksbladet [4:2008]


tens förbannelse” – den som så ofta drabbarbiblioteken var bruten.Eller så kan man göra som Halmstad somsålde in idén om biblioteket till gamla ochnya kommuninvånare genom att satsa. Manbyggde helt nytt, en byggnad i glas, djärvtutplacerad på pålar i Nissan, Halmstads ”vitadiamant” och det fick kosta: cirka 170 miljonersatsade man i bara byggnaden och ytterligareomkring 20 miljoner för att ge den detinnehåll den förtjänade: mer personal, satsningpå barn, satsning på unga vuxna, programverksamhet,vuxnas lärande.Och Halmstadsborna fick något att varastolta över. De älskar sitt nya bibliotek, någotsom också kommit Halmstads andra bibliotektillgodo. 2006 besöktes biblioteken iHalmstad av en miljon människor (läs merom Halmstads bibliotek i bbl nr 5/2006).Politikerna i Halmstad satsade. Kommuninvånarnafick vad de förtjänade för det varde värda.Ingebrigt Steen-Jensen, debattör, copyrighter,marknadsförare, fotbolls- och litteraturmänniska– titlarna som man kan hängapå den mannen verkar vara hur många somhelst – menar att man ska tänka stort mendet behöver inte nödvändigtvis betyda stora,exceptionella byggnader i glas – det kan varade små sakerna som gör en verksamhet framgångsrik.Han tycker att man (läs bibliotekarier)ska sluta att tänka i termer som: Vi fårinte det vi förtjänar (för lite pengar, för liteuppskattning etc) utan istället tänka: Vi fårdet vi förtjänar.Högst tänkvärt när mätningar gång efterannan visar att biblioteken åtminstone fårfolkets kärlek. Det är inte så lite, men det verkarliksom inte räcka.Också Ingebrigt Steen-Jensens seminariumutgick på sätt och vis från föreställningenom biblioteket som något som måsteförändras och då till det bättre, en institutionsom har alla förutsättningar att lyckas (underförstått:man är misslyckad) om man tarvara på möjligheterna. Sedan drog han framgångsreceptet– det som gör världens bästaföretag bättre än sina konkurrenter – och detgjorde han mycket underhållande och charmerande.Många skrattade och gick säkertstärkta därifrån. Men mellan lustigheternavad var det han egentligen sade – förutom attbiblioteket ska vara kul?Han sade att det som utmärker världensbästa verksamheter är tre saker: de är bra påatt bygga starka kulturer (ett sammanhangdär man känner sig som del av något större,man känner tillhörighet), de är bäst på berättelser(de som stärker den starka kulturen,snackisar) och de är bäst på att definiera vadsom ska vara kärnan i den starka kulturen, dvsideologin. De bästa verksamheterna i världenhar svaret på frågan ”varför är vi här?”Ergo – är det inte på pricken bibliotek IngebrigtSteen-Jensen talar om? Bortsett frånatt det råder en ideologisk vilsenhet och attman alltför länge grottat ner sig i frågan: varförär vi här?Fråga användarna, de vet. Fråga MustafaCan, som var Halmstadskonferensens sluttalare,han vet också. Han vet vad biblioteketi Skövde betydde för en liten kille som komfrån Kurdistan där inga bibliotek och ingaböcker fanns, där man inte fick tala sitt egetspråk. Biblioteket i Skövde var ett steg i hanskarriär. Steen-Jensens förslag till svar på frågan”varför är vi här?” skulle Mustafa Cannog kunna skriva under på: Vi är här för attgöra människor glada, för att ge drömmen enchans och ge människorna en bättre vardag.Det är inte så lite. Det är stort, men möjligtoch det finns det många exempel på. Detbyggde det starka varumärket bibliotek.Om man inte tror på sig själv varför ska någonannan göra det?Henriette Zorn biblioteksbladet [4:2008] 23


24 biblioteksbladet [4:2008]


iblioteksbladet [4:2008] 25


Barn, ungdomar och bibliotekVad gör bibliotekenför att nå de unga?Foto: Åsa EkströmFör att locka fler ungdomar till biblioteken besökerMattias Pettersson den lokala fritidsgården Tuben iFarsta. En kväll i veckan tar han med sig en kartongmed böcker som riktar sig till ungdomarna.Genom åren har det av och tilldiskuterats hur man ska lockatonåringarna till biblioteken. Nuär det dags att sluta prata ochistället göra något, menar Mattias Petterssonpå Farsta bibliotek.– Vi kommer att förlora en hel generationom vi inte medvetet prioriterar att satsa påungdomar, säger han.Förra året var han i usa för att titta närmarepå hur biblioteken i framför allt San Fransiscojobbar med ungdomar via Internet. Tillvardags arbetar 32-årige Mattias Petterssonsom informatör med inriktning mot vuxnaoch ungdomar på Farsta bibliotek. Tack vareett stipendium från Margit Lamm-fondenhar han på plats i usa under några veckorstuderat hur biblioteken jobbar konkrettillsammans med ungdomarna. Det handlaralltså om att nå den grupp unga som befinnersig mellan barn- och vuxenavdelningen. Alltförofta är denna grupp hänvisad till en hörnamed barnavdelningens alla bilderböcker,menar Mattias Pettersson. Ett ställe som dekanske inte alltid känner sig så lockade av.– Det är ju bara och gå till sig själv. I denåldern identifierade man sig själv mer medvuxna än med barn. Ska biblioteken nå nyamålgrupper krävs en rejäl förändring.– I usa skiljer man på barnbibliotekarieroch ungdomsbibliotekarier – i större utsträckningän vad som görs i Sverige där detoftast bara finns barn- och ungdomsbibliotekarieroch där fokus i regel ligger på de yngrebarnen.Mattias Pettersson anser att man harmycket att lära av hur man jobbar på andrahåll i världen. I San Fransisco satsar man merpå webben genom att ha separata sidor: enför barnen och en som vänder sig till ungdomarna.Man har också ett annat förhållningssätttill gratistjänster som bloggar, MySpace,meeboo, Flickr, gmail, twitter, msn etcoch de används flitigt av biblioteken. MenMattias Pettersson medger att det finns farormed sponsring och gratistjänster.– Men vi borde inte vara så ängsliga ellerstänga dörren i ren protest. För det är ju såhär man kommunicerar i dag. I Sverige harvi en tendens att så fort det handlar om barnoch ungdomar ska det hela tiden vara så nyttigtoch kunskapsbaserat som möjligt, iställetför att fokusera på att det ska vara kul.I San Fransisco upptäckte Mattias Petterssonatt man var mer tillåtande gentemotungdomarnas behov av att distansera sig.Det var även en mer tillåtande attityd gentemotså kallad ”fulkultur”. På tidskriftshyllanfanns tidningar om skateboard, tatueringar,science fiction, pimpade bilar etc. En mindremoralisk hållning helt enkelt. På bibliotekssidornapå webben lyftes bokomslagen framsnarare än långa textsjok om böckerna. Enmedveten satsning för att locka nätsurfarnasom är vana vid att reagera på form och detgrafiska tilltalet. Mattias Pettersson anser attdet är självklart att biblioteken ska tillhandahålladataspel och likställa dem med andramedier.– Biblioteken behöver inte förvandlas tilllokala spelhålor. Men alla har inte råd privatmed de dyra dataspelen, därför är det självklartatt dessa ska finnas till utlån. Jag haringen förståelse för bibliotek som tvekar infördetta. Är man osäker på sin kompetenskring dataspel finns det kurser att bevista.Jag tycker vi har ett ansvar gentemot låntagarnahär.I Sverige inriktar vi oss fortfarande påtraditionellt bokprat medan biblioteken iSan Fransisco har bokklubbar på nätet ochonline-tävlingar samtidigt som det erbjudsläxhjälp på webben. I usa har man också flerdatorer – både för personal och för låntagare.En förklaring är naturligtvis alla donationersom gör satsningar på webben möjlig. I SanFransisco är det föreningen Bibliotekets vännersom samlar in pengar och prylar – frånIpod till möbler – och skänker dem till biblioteken.– Ett bra sätt att komma undan problematikenmed ”Den här avdelningen är en gåvafrån McDonald’s” vilket istället blir ”Den häravdelningen är en gåva från Bibliotekets vänner”.Mattias Pettersson erkänner att han äravundsjuk på kollegorna i San Fransisco.Han ser både för- och nackdelar med sponsringmen han anser ändå att man bör satsamer på det i Sverige. Det gäller att oftare semöjligheter istället för hinder, menar han.Samarbeten där man kan dra nytta av varandrautan att bli beroende är väl det idealatillståndet. Mattias Pettersson poängterarvikten av oberoende. Biblioteken ska inte hanågra skyldigheter som exempelvis påverkari inköp av media eller begränsar på någotsätt. Det finns ju mängder av lokala aktörersom biblioteken skulle kunna samarbetamed, påpekar han. Men idag finns varkentid, kompetens eller resurser för personalenatt arbeta med dessa frågor.– Att det satsas på biblioteken inom Stockholmsstadsbibliotek stämmer inte. Vi haringa medel. Vi drabbas just nu av besparingar– vad politikerna än väljer att kalla det –26 biblioteksbladet [4:2008]


Barn, ungdomar och bibliotekLäsfrämjande arbete:Bok på rymmen– en succé!och krävande omorganisationer som tvingaross bakåt i utvecklingen. Det är sanningen,konstaterar Mattias Pettersson.I Stockholm har 20 biblioteksmedarbetartjänsterförsvunnit i år. Samtidigt som politikernasäger att de satsar 35 miljoner kronorpå nya bibliotek. Mattias Pettersson menaratt det också borde satsas på den redan existerandeverksamheten. Samtidigt har bibliotekenkrav på sig att göra sådant som manegentligen inte har pengar till.– ssb borde ha en sponsringsstab, en enhetsom enbart sysslar med sponsringssamarbeten.Man måste också ha en etiskt utarbetadplan och annonsera och marknadsföra detnya för att målgrupperna ska få nys om attdet faktiskt händer en hel del på bibblan. Vimåste ut bland folket, säger Mattias Pettersson.Men resonemanget förutsätter förstås attdet finns företag som är villiga att satsa påbiblioteken. Det är långt ifrån självklart idagtrots det ihärdiga trummandet om viktenav det. Men det finns andra sätt att nå ungdomarnapå. Mattias Pettersson har själv tagitinitiativ till att locka fler ungdomar till biblioteken,bland annat genom att besöka denlokala fritidsgården Tuben i Farsta. En kväll iveckan har han tagit med sig en kartong medböcker som riktar sig till ungdomar.– Här i Farsta är ungdomarna intresseradeav graffiti och hiphop, så då har jag tagit medmig böcker om det. De får bläddra i böckernamen för att låna dem så måste de komma tillbibblan och skaffa lånekort.När de kommer till bibblan kan de tittanärmare på böckerna i Nutidshyllan som placeratsmellan vuxenavdelningen och barnavdelningen.Även det en satsning på tillgänglighetför den stora grupp som befinner sig igränslandet mellan barn och vuxen.Åsa EkströmSamling kring nyanlända böcker i vilka loggar klistras in. I centrum bibliotekarierna Cecilia Lindgren och LottaDavidson-Bask.Det gick bättre än vad manvågat drömma om. Så sammanfattarUnga-gruppen inom Folkbibliotekeni Lund sitt läsprojektBok på rymmen. Syftet var att nå ut till ungdomarsom inte självklart hittar till biblioteken.I samarbete med två ungdomsställen– Wickmanska, som är ett café för unga ochHemgården, en fristående föreningsdrivenungdomsgård – arrangerades två bokvalsgrupperdär man tillsammans med ungdomarnavalde ut böcker som köptes in för attsedan släppas lösa. På Wickmanska och påHemgården kunde ungdomarna hitta hyllormed de böcker som de själva valt ut och ”kidnappa”dem.De första träffarna ägde rum i slutet av februari.Då valde man ut böcker.– Jag hade inte vågat drömma om att detskulle gå så bra. Vi satt i en och en halv timmeoch diskuterade boksmak, läsvanor ochbläddrade i kataloger. Det kom alla sortersungdomar och alla hade de synpunkter påvad de tyckte skulle finnas i deras hyllor. Detvar allt från hiphopare som ville ha böckerom musik och Harlem till tjejer som ville haallt av Katarina von Bredow. Men det fannsockså önskemål om lexikon, atlas och böckerom mat – på Hemgården hade hälften av ungdomarnaett annat modersmål än svenska.Där fanns också tjugoåringar som ville haböcker skrivna av Sture Dahlström, berättarLotta Davidson-Bask, en av bibliotekariernasom arbetar i projektet.Andra veckan i mars var det dags för nästaträff på respektive ställe. Böckerna packadesupp och försågs med en logg där man kanskriva ett meddelande till nästa läsare: vadman tyckte om boken, var man läste den ellernågot annat som man vill förmedla vidare.Meningen är att man ska ta en bok, läsa denoch ge den vidare till någon man tycker omFoto: Sussa Stubbergaardbiblioteksbladet [4:2008] 27


Barn, ungdomar och bibliotekeller anser bör läsa just den här boken. Eller såkan man bara ställa tillbaka den i hyllan.– Det har gått jättebra. Ungdomarna är väldigtintresserade och det försvinner böckervarje dag och någon bok har redan kommittillbaka med en kommentar. Det har fungeratjust så som jag hoppades.Hela projektet har finansierats med pengarfrån en privat donator, Frimurarföreningen iLund.– De vill att deras pengar ska göra gott itysthet och vi har kollat med kommunen attdet var ok att vi tog emot pengarna, att detinte fanns någonting i detta som stred motkommunens intentioner. Vi fick tips om attdet fanns chans att få en slant från föreningenså vi tog kontakt med den. Det är ju fantastisktatt man vill stödja ungdomars läsning.– Vi fick 17 500 kronor och dem har vi fördelatså att Hemgården och Wickmanska fårhälften var. Man får ganska mycket böckerför den summan. Det blev ungefär 100 böckerpå varje ställe, totalt 200 böcker. Men vi hardrygt 2 000 kronor kvar så vi ska köra en omgångtill senare i vår, berättar Lotta Davidson-Bask.Ytterligare träffar kommer också att arrangerasdär man tillsammans med ungdomarnadiskuterar böckerna.HZFaktaDrivande bakom projektet Bok på rymmen: BibliotekariernaLotta Davidson-Bask och Cecilia Lindgren isamarbete med Wickmanska och Hemgården.Syfte: Att nå unga som inte går till biblioteket. Kidnappaen bok, låna, läs och ge vidare. Inga förseningsavgifterutgår.Finansiering: Privat donator.Biblioteksinredningarmed oändliga möjligheter!www..seArkitekter Design InredningarTel. 046-524 41Kartläggning om gåvoböckeroch föräldragrupper i VästmanlandBrist på struktur ochrutiner i samarbetetmellan bibliotekoch BVCPå uppdrag av Länsbiblioteket iVästmanland har Cay Corneliusongenomfört en kartläggning avden språkutvecklande verksamhetenför små barn i Västmanland.Framför allt har samarbetetmellan BVC och folkbibliotekengranskats.Hennes kartläggning visar atts k gåvoböcker når ut bra tillföräldrarna men att få deltar iföräldragrupper där biblioteketmedverkar. Cay Corneliuson sammanfattarde viktigaste resultatenav sin undersökning.Västmanland var ett av de förstalänen som startade utdelningav gåvoböcker i samarbete mellanfolk- och länsbibliotek samt landsting.Redan 1986 inleddes ett projekt tillsammansmed En bok för alla. Efter tio år hadeverksamheten funnit sina former, som bl ainnebar gemensam utbildning för personal.Gåvoboken bekostades av landstinget.Verksamheten innebär i korthet att nyblivnaföräldrar antingen får ett presentkortpå bvc för att sedan hämta gåvoboken påfolkbiblioteket, eller att boken delas ut direktpå bvc. Ursprungsidén var att föräldrarnaskulle gå via biblioteket för att få boken ochdärtill en biblioteksintroduktion. Eftersommånga föräldrar aldrig dyker upp på bibliotekethar man i allt större utsträckningtillhandahållit boken på bvc. Det betyderatt möjligheten att informera om biblioteketförsvinner för bibliotekspersonalen sommåste vara uppsök ande på annat sätt.Den andra delen av verksamheten innebäratt föräldragrupper, inom ramen för föräldrautbildningen,kommer till biblioteket påbvc:s initiativ. Barnbibliotekarien samtalar28 biblioteksbladet [4:2008]


Foto: Carl-Magnus HöglundEn kartläggning som länsbiblioteket i Västmanland gjorde 2007 visar att gåvoböckerna når ut bra, till ca 80 % av föräldrarna, men att endast 14 % deltar iföräldragrupper där biblioteket medverkar.med föräldrarna om språkutveckling samtger tips om böcker och biblioteksverksamheten.Ibland sjunger man och ramsar föratt praktiskt visa hur språket kan stimuleras.Verksamheten, som enligt en Kulturrådsundersökninghör till den vanligaste formen avuppsökande verksamhet i Sverige är sannoliktutformad på liknande sätt i hela Sverige.Under hösten 2007 beslutade länsbiblioteketatt göra en kartläggning av samarbetetmed bvc och verksamheten för barn 0–2 år ilänet. Intervjuer av framförallt barnbibliotekarieroch barnsjuksköterskor i de tio kommunernagenomfördes under november ochdecember 2007.Kartläggningen visar att gåvoböckerna nårut bra, till ca 80 % av föräldrarna, men att endast14 % deltar i föräldragrupper där biblioteketmedverkar. Kartläggningen visar ocksåpå svagheter när det gäller organisation ocharbetsfördelning mellan parterna.På frågan hur verksamheten har utvecklatsunder de senaste 25–30 åren svarar de flestabarnbibliotekarier att de inte kan se någonsärskild utveckling. Däremot tycker de attde själva har utvecklats i sitt sätt att möta t exgrupper. En barnbibliotekarie hade ett medvetetkvalitativt mål; hon ville att föräldrarnaskulle se hur hon skapade ett intresse och engageradebarnen med ramsor och sånger, föratt ge dem en kunskap att ta med sig hem.Bibliotekspersonalen hade mycket sällanett övergripande perspektiv och talade inteom verksamheten i termer av mål och resultat(så när som i en kommun). På ett mer personligtplan prioriterade de verksamheten ochansåg att den var viktigare än mycket annat,däremot kunde de inte säga om den var prioriteradinom organisationen. Samtidigt hävdadedock alla att barn och ungdomar var prioriteradei kommunen (och på biblioteket).I Hallstahammar var läsfrämjandeplanen,som Kulturrådet kräver för inköpsstödet, enstabiliserande faktor som gav långsiktighetoch förankring.Länsbiblioteket har prioriterat språkutvecklandearbete med små barn och har,åtminstone vid två tillfällen, gjort ”helrenoveringar”,dvs åkt runt och pratat med alla,skickat ut brev med information om rutiner,ordnat återkommande utbildningsdagar etc.Man kan nog säga att länsbiblioteket riktat insig på det innehållsmässiga, t ex kunskaperom barns språkutveckling men inte utvecklatstrukturer som former för organisation,uppföljning arbetsfördelning etc.När det gäller arbetsfördelning är det otydligtvem som gör vad, det gäller t ex vem sompratar om språkutveckling. Några barnsköterskorhoppade över det eftersom de förväntadesig att barnbibliotekarierna ska göra det.De i sin tur upplevde i flera fall att intressetvar svagt i föräldragruppen och minskade nerpå pratet. Det är positivt att bibliotekspersonalenhar en följsam attityd och inte försökerkorvstoppa föräldrarna, samtidigt är det viktigtatt anta utmaningen att hitta nya sätt attväcka intresse för det viktiga innehållet. Attfinna ut hur teori om barns språkutvecklingoch praktik (rimmande, ramsande, sjungande)kan presenteras på ett lättillgängligt ochintresseväckande sätt måste vara ett viktigtutvecklingsområde för folkbiblioteksverksamheten.Självklart kan det inte finnas propåer förbarnbibliotekarier att de måste sjunga ochramsa om de inte tycker om det. Det finnsockså andra som kan göra det i kommunen,biblioteksbladet [4:2008] 29


t ex på öppna förskolan. Men det blir tydligthur diffus barnbibliotekarierollen är. Om arbetsgivarna(kommunerna) är tydligare medvad de förväntar sig av en barnbibliotekarieskulle det säkert också sätta fart på de inslagi grundutbildningen för uppsökande barnverksamhetsom länge saknats. Kanske skabenämningen vara barnbibliotekarie/litteraturpedagog.Beträffande prioriterade grupper, personermed funktionsnedsättning och nyasvenskar, är beredskapen god i Västmanland.Äppelhyllorna verkar vara rustade ochmedvetenheten om rollen som förmedlare avlitteratur på andra språk är hög. Däremot ärkommunikationen med de grupperna i stortsett frånvarande. Det skulle behövas kunskapom metoder och former för ökad kommunikation.Barnsköterskorna, som kommermycket närmare föräldrarna än bibliotekspersonalen,var djupt bekymrade över att deinte nådde invandrarfamiljerna. Dessa kändeofta inte till de broschyrer som finns. Bristenpå kommunikation med biblioteket blev tydlig.Även om personalen ofta kände varandraväl verkade de prata lite om innehållet i verksamhetenoch problematiserade den inte. Enunison önskan från barnsköterskorna var attBarnens första bok skulle levereras med encd i, så att alla som inte kan melodierna tillsångerna och ramsorna har en chans att lärasig.En bidragande orsak till osäkerheten kringprioriteringar är att resursberäkning av olikadelar av folkbiblioteksverksamheten sällanförekommer. Dessutom behövs en diskussionom hur de olika delarna förhåller sig tillvarandra, t ex öppethållandet i förhållandetill den uppsökande verksamheten. Det enafungerar inte utan det andra, vilket politikerbehöver ökad förståelse för.Den viktiga frågan ”Hur har det gått i år”,som handlar just om mål och uppföljningställdes, enligt min kartläggning, som regelinte. Verksamheten problematiserades sällan.Att det mest är kvinnor som får informationom språkutveckling och bibliotekmedan papporna och nya svenskarna lysermed sin frånvaro är självklart ett stort problem.Det är svårt för enskilda bibliotekarieratt angripa strukturella problem som handlarom könsroller. Här behövs nog nationellakampanjer eller regionala projekt för atthjälpa till.Det finns alltså ett stort engagemang ochen samstämmighet mellan personalen frånbåde bibliotek och bvc om att arbete medspråkstimulering för små barn är viktigt.Men det är påtagligt att brist på struktur ochrutiner gör att verksamheten varierar väldigtbåde över tid och rum. När eldsjälarna flyttareller föder barn kan verksamhetsnivån sjunkatill nästan noll. Kunskapen om vad somgäller för samarbetet är också överlag dålig.Förslag på enkla insatser som skulle kunnage stöd och långsiktighet åt verksamheten:• Ett gemensamt uppdrag för folkbibliotekoch bvc med vidhängande riktlinjer ochförslag till arbetsordning (som sedan utformaslokalt i detalj). Dokumenten ska varalättillgängliga på webben.• Ett faktaunderlag för varje kommun medbefolkningssammansättning, språkgrupper,rapporter om föräldrars informationsbehovetc.• Återkommande arbete med mål, uppföljningoch resursberäkning.• Metoder och modeller för kommunikation.På nationell nivå vore det bra om det fannsstatistik över föräldragrupps- och gåvoboksverksamhet.Nationella projekt skulle kunnage draghjälp genom att bidra med pr ochuppmärksamhet i media.Cay Corneliuson,kartläggareGladare Bibliotek!bObles. De danska succémöblerna som gör både barn och vuxna lite gladare. Nu hos Eurobib DIrect.Eurobib DirectDitt stora biblioteksvaruhuswww.eurobib.com30 biblioteksbladet [4:2008]


Barn, ungdomar och bibliotekNy rapportom inköpsstödetReformera inköpsstödet och förnya och uppvärdera det läsfrämjandearbetet. Det föreslås i en rapport från Svensk Biblioteksförening. I rapportenhar man tittat på hur det statliga stödet till inköp av litteraturtill folk- och skolbiblioteken samt till läsfrämjande arbete fungerar.Hur kan ett bra stöd bli bättre?Det är en av utgångspunkterna irapporten där man går igenomde stödformer som finns förläsfrämjande arbete samt förutsättningar,problem och utmaningar kring det statligainköpsstödet som har funnits i över ett decennium.I mitten av 1990-talet införde regeringenett statligt stöd till inköp av litteratur och läsfrämjandearbete som kommunerna kan sökaför folk- och skolbibliotekens räkning. Syftetvar att stödja den goda barnboken, vändatrenden av sjunkande utlåningssiffror ochbarns minskade tillgång till böcker men ävenatt stimulera och utveckla samarbetet mellanfolk- och skolbibliotek. Just den biten – att fåtill stånd en fungerande samverkan mellanfolk- och skolbiblioteken kring läsfrämjande– har varit problematisk genom åren.Det är Kulturrådet som administrerar inköpsstödetoch det är kommunerna som sökerbidrag. En förutsättning för att beviljasbidrag är att kommunen avsatt egna medeltill inköp av medier ”för ett belopp som uppgårtill minst summan av föregående årsmedieanslag och att den del av anslaget somavser medier för barn och ungdomar inteminskar”. En morot eller en piska, beroendepå hur man ser saken.2007 hade Kulturrådet 25,6 miljoner kronoratt fördela till litteraturinköp vid folkochskolbibliotek. 252 kommuner fick, enligtrapporten, bidrag. Fördelningen sker efterkommunstorlek och lägsta belopp är 50 000kronor. Det högsta bidragsbeloppet fickStockholms stad, knappt 1,5 miljoner kronor.Stödet till läsfrämjande insatser uppgick2007 till 6,5 miljoner, en ökning med knappten miljon i jämförelse med 2006. Den miljonentogs från inköpsstödets anslag. Om manser till anslagsutvecklingen under senare århar man varje år fört över pengar till läsfrämjandeinsatser från stödet till litteraturinköptill folk- och skolbiblioteken. Kulturrådetstotala bidragsbelopp för inköpsstöd och läsfrämjandeverksamhet har däremot legat påen jämn nivå, cirka 32 miljoner, de senasteåren (2005–2007). I rapporten föreslås attdet totala bidragsbeloppet borde höjas ochuppgå till 35 miljoner kronor och att även detlägsta bidragsbeloppet höjs från 50 000 kronortill 70 000 kronor. Vidare föreslår manatt inköpsstödet inte borde avgränsas till attbara omfatta böcker utan även litteratur iolika tekniska utföranden samt dito tekniskutrustning för att främja användandet. Detkan handla om it-stöd, daisy-spelare, programvaroretc. Inköpsstödet bör också kunnafå användas friare av biblioteken för inköpriktade till fler besöksgrupper, t ex lässvagavuxna eller insatser som handlar om att stöttaföräldrarnas läsning för barn. Det finnsockså, enligt rapporten, ett stort behov av attfritt få använda en del av stödet till exempelvisutbildning, marknadsföring eller till attanställa personal som i projektform aktivtkan arbeta med den litteratur som köpts ininom ramen för stödet. Brist på personal ochbrist på utbildning upplevs av många som ettstörre hinder för den läsfrämjande verksamhetenän brist på litteratur.HZRapporten kan läsas i sin helhet på Svensk Biblioteksföreningshemsida www.biblioteksforeningen.orgunder fliken Fakta & Forskning/RapporterBibliotek arbetarbrottsförebyggandesex fängslade pappor lär sig att läsa insagor för sina barn i ett projekt som Malmöstadsbibliotek står bakom. När det blir sängdagskan barnen lyssna på pappas saga på cdskiva.Malmö stadsbibliotek valde att satsapå projektet ”Godnattsagor inifrån” efter attha läst en artikel i bbl (nr 7 2006) om ett liknandeprojekt i England, Bedtime stories.– Vi har skapat en fördjupad svensk modellmed mycket större fokus på barnen och haräven ett samarbete med organisationen Riksbrygganoch Kris, berättar projektledarenoch bibliotekarien Karin Johansson.Tillsammans med ytterligare en bibliotekarieleder hon en studiecirkel med män påFossie-anstalten, där de bland annat får lärasig hur viktigt det är med sagor för barn.Därefter får de läsa in sagor på cd med ljudeffekteroch allt. Studiecirkeln drog igång imitten av mars och till hösten ska man ävendra igång ett projekt på Kirsebergs-anstalten.Målet är att projektet sprids till andra delar avlandet och även till kvinnoanstalterna.Upp emot 10 000 barn i Sverige har föräldrarsom sitter i fängelse och det är en marginaliseradgrupp som på det här sättet får hjälp,menar projektledaren Karin Johansson.– Man stärker banden mellan barnen ochföräldrarna samtidigt som man bidrar tillbarnens läsutveckling.Enligt Karin Johansson har man fått totalt778 000 kronor från Brottsförebyggande rådet(BRÅ), Kulturrådet och Arvsfonden. Detär första gången ett bibliotek får pengar förbrottsförebyggande arbete.ÅEbiblioteksbladet [4:2008] 31


Magnus Lindkvist,trendspanare PatternRecognitionVad tycker du om Library Lovers-kampanjen?– Jag tycker Library Lovers är en väl utförd reklamkampanjmed betoning på reklamkampanj.Som all reklam försöker man sticka utmed ett tydligt färg- och formspråk och detverkar man ha lyckats med om man ser tillde Library Lovers-knappar människor bärpå stan. Reklam är dock fel verktyg för bibliotekensutmaning. Biblioteken har ingetattityd- eller uppfattningsproblem utan ettleveransproblem. Alla människor älskar bibliotekoch tycker de är viktiga. Men mångabibliotek ligger efter i en samhällelig och tekniskutveckling.– Bokbussar är ren och skär idioti när Internetkan transportera böcker snabbare, billigareoch mer miljövänligt. Pengarna mananvänt för Library Lovers borde ha använtsför att utveckla ett antal nya tjänster som görbiblioteken mer konkurrenskraftiga.Hur skulle alternativet se ut?– Bibliotek borde vara öppna 24 timmar omdygnet, innehålla fler mötesrum (för ev. uthyrning)och tysta koncentrationsrum därallt från studenter till företagare kan arbetafokuserat eller bara koppla av. Bibliotek mås-te integrera Internet i sin verksamhet på heltnya sätt, se till att människor kan ladda nedböcker till mobilen t ex ”Hyr en bok digitalt”.Man skulle också kunna erbjuda streamadefilmer, konserter och föredrag via nätet tillbildskärmar i biblioteket. Bibliotek bör ävenutveckla en kommersiell del för dem somvill betala för produkter och tjänster – t exvackra inbundna kopior av gamla klassiker,läshjälpmedel, etc.Gunnar Sahlin,riksbibliotekarie, KBVad tycker du om Library Lovers-kampanjen?– Jag är kritisk till att använda föreningensstora tillgångar på detta sätt. Biblioteken ärviktiga i dagens samhälle och bör bli bedömdaefter vad som åstadkoms. Jag har märktatt man inom biblioteksvärlden ibland sökerbekräftelse från omvärlden på ett sätt somgör mig tveksam. Men vi ska inte sträva efteratt bli älskade, det skickar i mitt tycke enmärklig signal. Vi måste vara medvetna omvår stora betydelse. Tyvärr signalerar intekampanjen detta. Jag skulle hellre se att tillgångarnaanvändes till gemensamma projektför folk- och forskningsbiblioteken.Foto: Esbjörn ErikssonKarin Sandberg,bibliotekschef LundVad tycker du om Library Lovers-kampanjen?– Bra med den massmediala uppmärksamheten.Löjligt med knapparna. Broschyrmaterialetär inte anpassat till särskilda mottagareoch därför ganska meningslöst ochtroligen inte läst av dem som borde läsa.Hur skulle alternativet se ut?– Massmedieannonserna borde utvecklasoch kompletteras med t ex stora affischer i deoffentliga gaturummet.Eva Olsson, utvecklingssekreterare Malmö stadsbibliotekVad tycker du om Library Lovers-kampanjen?– Vad gäller själva kampanjen har knapparna haft en strykande åtgång här. Vi har ju också hörtoch sett att kampanjen fått genomslag i riksmedia där nationell bibliotekspolitik lyfts fram.Hur skulle alternativet se ut?– Vi har saknat den lokala förankringen. Vi hade behövt mer material som vi kunde ha tagitupp specifikt med våra politiker. Vi tycker inte riktigt att de åtta förslagen nått fram. Sedankan vi ju alltid fundera kring det engelska namnet på kampanjen men vi förstår och tycker detär slagkraftigt och har inget bra förslag på svenska.biblioteksbladet [4:2008] 33


Värdet av personarkivI början av mars genomfördes ett heldagsseminarium på universitetsbiblioteketi Uppsala. Det var helt och hållet ägnat åt personarkiven,handskriftsavdelningens skötebarn. Men det avhölls till minne avGreta Renborg – en eldsjäl från folkbiblioteksområdet inom biblioteksvärlden.Hur går den ekvationen ihop, undrar Lars Furuland somdeltog i seminariet.Greta renborg, som avled 2005,var verkligen ”en bibliotekspersonlighet”av ovanliga mått. Detfastslog överbibliotekarien UlfGöranson redan när han öppnade seminarieti Carolinas fullsatta boksal.Och Gretas make, professor emeritus UlfRenborg, kunde förklara hur allt hängdesamman. Hans hustru – folkbibliotekarien,läraren på Bibliotekshögskolan, kröniköreni unt – såg sig själv som en förmedlare tillvanliga människor och biblioteksbesökare av”materialiserade livserfarenheter”. De kommeross till mötes i skönlitteraturen, där endiktare som Harry Martinson låter oss möta Hyllor på kors och tvärs, raka eller svängda?Biblioteksfabriken i Småland har lösningarna.Ring oss så berättar vi mer!WWW.BIKETJANST.SEtelefon: 0472-300 36 e-post: info@biketjanst.selille Martin som älskade sin skola, men ocksåi de levnadsöden som kan rekonstrueras medhjälp av personarkiven.Sig själv och andra folkbibliotekarier betraktadeGreta som den yttersta länken ikedjan av kulturförmedlare. De måste hjälpatill att göra personarkiven mer synliga. Vidpensionsårens bord på forskningsbiblioteketoch tack vare sina kontakter med handskriftsavdelningenupptäckte hon de slumranderikedomarna i bibliotekskällarna. Ochunder sina resor som bokkonsulent i Dalarnaoch i Bergslagen hade hon mött folkets kulturbärarebåde i levande livet och i lokalaarkiv efter studiecirklarnas pionjärer – hädangångnamänniskor som hon kände frändskapmed. Folkbildning och forskning måstesamarbeta. Det var inte spektakulära nyhetersom skulle prioriteras utan själva kulturarvet.Även folkbibliotekarierna hade ansvarför att innehållet i böcker och arkiv lyftesfram för biblioteksbesökarna – skolungdomaroch studenter, hembygds- och släktforskare,frågvisa låntagare som ville veta.Så kom det sig att Greta Renborg i sitttestamente föreskrev att hälften av hennesförmögenhet skulle gå till ”bedrivande avundervisning och extern information rörandebevarande och nyttjande av personarkiv[ – – – ] varvid särskilt skall beaktas behovetav ökad kunskap hos bibliotekspersonalvid olika typer av bibliotek”. Det var dennaverksamhet som nu startade tack vare handskriftsavdelningenseldsjälar Viveca HalldinNorberg, Inga Johansson och Irma Ridbäck,den främsta kännaren av det jättelika folkbildningsarkivsom donatorn själv efterlämnade.Seminariet blev alltigenom lyckat ochavsikten är nu att gå vidare med hjälp av derenborgska pengarna. De kommer väl tillpass för biblioteksenheter som arbetar underytterst knappa villkor och lider av att intekunna bedriva sin utåtriktade verksamhet såsom man skulle önska.Representanter för nästan hela den svenskabiblioteksvärlden hade begivit sig tilldet unika seminariet. Alltifrån Riksarkivet,Riksdagens bibliotek, Kungliga biblioteket,Svenskt biografiskt lexikon, universitetsbibliotekenshandskriftsavdelningar ochstifts- och landsbiblioteken till åtskilliga företrädareför ”konsumenterna” som kulturarvsgrupper,enheter för digital publicering,Sveriges släktforskarförbund och Personhistoriskasamfundet.Folkbiblioteken hade visserligen ett parrepresentanter, men tydligen hade inbjudningarnainte tett sig så angelägna för dem.Greta Renborgs uppfattning blev alltså bekräftad,att det krävdes undervisning ochinformation om värdet av centrala och lokalapersonarkiv.De informativa expertföredragen avlöstevarandra under seminariedagen. Det helaavslutades med en paneldebatt inledd av CarinaBurman, som ju bland landets litteraturvetaresärskilt använt sig av personarkiv bådeför avhandlingar och skönlitterära verk. Inteminst kom de känsliga gallringsfrågorna upptill ingående och klargörande diskussion.Att spara eller inte spara – det är frågan. Arkivalierefter en persons livsverk inkommertill arkiven och är i regel ganska oordnadedär de ligger nedpackade i kanske hundratalskartonger. På ett omdömesgillt och professionelltsätt måste handskriftsavdelningarna– gärna under samarbete med vederbörandesarvingar – vidta en ofta nödvändig gallring.Den svåra uppgiften blir att se till att ett livsverkinte dränks i makulatur.Panelen hann också att beröra de ännusvårare framtidsfrågorna. Numera inlämnasalltfler personarkiv med ansenliga inslag avljudband och säkerhetsdisketter. Hur skaarkiven klara av att tillhandahålla den intelängre aktuella apparatur eller de urmodigadataprogram som krävs för att tillgängliggöraviktiga material som kan belysa en konstnärligeller politisk gärning? På nästa seminariumbör självklart Arkivet för ljud ochbild i Stockholm och radio- och tv-arkivenmedverka.Summa summarum: Greta Renborgseminariernafick en utmärkt start men väckteockså nya angelägna frågor inför den fortsattaverksamheten kring svenska personarkiv.Lars Furulandprofessor em. i litteratursociologi34 biblioteksbladet [4:2008]


av Tottie LönnDANMARKBarnbibliotekens framtidBiblioteken måste förnya sig om man skakunna behålla barnlåntagarna i framtiden.Det är budskapet i en ny rapport ”Fremtidensbiblioteksbetjening af børn”, utgiven av Styrelsenfor Bibliotek og Medier (f d Biblioteksstyrelsen).Fyra av fem barn kommer visserligen regelbundettill biblioteken men det blir alltlängre mellan de allt kortare besöken. Antaletbarn som kom till biblioteken minsten gång i månaden var 51 procent 1998 menbara 39 procent år 2004. För att ändra på denutvecklingen måste biblioteken tänka i nyabanor.Rapporten är ett resultat av arbetet i enbrett tillsatt projektgrupp med medlemmarfrån biblioteks- medie- och kulturområdet.Arbetet har letts av Bibliotek og Medier påuppdrag av kulturministern och gruppentillsattes hösten 2006.Vad är då resultatet? I rapporten fastslåstio budord. Bl a krävs mer utbildning och vidareutbildningav personal med ny ”bibliotekarieprofil”.Lekens betydelse poängteras.Budord fyra lyder: ”Børn leger – på biblioteket”.Det ska man anpassa sig till. Alla medierska också användas. De stora förändringarsom skett i medielandskapet de senaste årenkräver nya medel för att nå gamla mål somt ex läskunnighet.(www.bs.dk, Bibliotekspressen 2008: 5 och 6).Virtuella läxkaféerNågon form av ”virtuell läxhjälp” kan bliverklighet i Danmark om Integrationsministeriet,Styrelsen for Bibliotek og Medieroch Statsbiblioteket lyckas med sitt projekt,”Virtuelle Lektiecaféer”. Nu ska man undersökade tekniska och administrativa möjligheternaatt starta och driva sådana. De treinitiativtagarna ser både nationella och internationellaperspektiv i arbetet. Det blir ettspännande pilotprojekt. Om det lyckas kandet innebära mycket, för biblioteksvärldenoch för andra aktörer. Integrationsministerietskampanj ”Brug for alle unge” är ekonomisksponsor för projektet. Regitze Rugholmfrån Statsbiblioteket är projektledare och referensgrupperplaneras. Vad ”Virtuelle Lektiecaféer”innebär i praktiken återstår att se.(www.bs.dk)Skaffa en mentor på biblioteketBiblioteken betyder mycket för integrationenoch fler och fler tjänster erbjuds. Detsenaste är att bygga upp integritetsbefrämjandementorsnätverk för etniska minoriteter.kvinfo, Styrelsen for Bibliotek og Medieroch Statsbibliotekets BiblioteksCenterfor Integration har ingått ett samarbetsavtal.Det innebär att biblioteken kan söka bidragfrån Styrelsen for Bibliotek og Medier, somavsatt 32 miljoner för programmet ”Lige muligheder”.kvinfo är en organisation som sedan2003 haft ett uppmärksammat och belönatmentorsnätverk för kvinnor med flyktingellerinvandrarbakgrund. Nu ska kvinfosamarbeta med biblioteken och bland annatge råd om konkreta åtgärder.(www.bs.dk)FINLANDNytt stort bibliotek föreslås”Världens bästa bibliotek” ska byggas i Helsingfors,enligt en utredningsrapport avMikko Leisti, som gjort den på uppdrag avstadsdirektör Jussi Pajunen.Det nya ”Centrumbiblioteket” beräknaskosta ca 100 miljoner euro och förväntasfå 1,5 miljoner besök per år. Biblioteket skabli 25 000 m 2 stort, varav 12 000 m 2 är avsattför biblioteksverksamhet, 8 000 m 2 för olikaevenemang och träffar och 5 000 m 2 för kommersiellservice.Enligt förslaget ska det anordnas en öppen,tudelad internationell arkitekttävling. Urförsta delen ska 10 till 20 bidrag väljas ut somgår vidare till den egentliga tävlingen.Målet är att ”Centrumbiblioteket” ska ståklart vid 100-årsjubiléet av Finlands självständighetår 2017 och vara ett nationellt projektgemensamt för staten, Helsingfors stadoch övriga städer i huvudstadsregionen.(www.biblioteken.fi)”Vilket trevligtinitiativ!”Kafka”Snygghemsida.”Rimbaud”En riktigtbra grej det här!”GoetheDIXIKON.SEUtvald litteratur på originalspråkbiblioteksbladet [4:2008] 35


utvärdering av bibliotekstjänsterUtvärderingar av bibliotekstjänster görs tittsom tätt men knappast i den geografiska omfattningsom nu ska ske i Finland. Förutomden lokala utvärderingen ska den ge en landsomfattandeöverblick genom en nationell enkät.Nationalbiblioteket samordnar enkäten,som genomförs i samarbete med yrkeshögskole-,universitets-, special- och allmännabibliotek. Resultatet kommer så småningombland annat på Nationalbibliotekets webbplats.(www.biblioteken.fi)BULGARIENFri tillgång till InternetBulgariens kulturdepartement och fn:sundp (United Nations Development Program)har nu påbörjat planeringen av ettnationellt projekt som innebär att bulgariskabibliotek ska erbjuda kostnadsfri tillgång tillInternetservice och Internetträning.I Bulgarien har bara ett av nio hushåll tillgångtill Internet och bara 30 procent har dator.Bulgarien ligger därmed i botten av eu:sländer. Skillnaderna mellan folkgrupperna ärstora. Av minoriteterna använde fem procentav romerna och sju procent av turkarna Internetår 2005. Däremot använde åttio procentav studenterna Internet under år 2006. Måletär nu att alla bulgarer ska kunna få tillgångtill ”det globala informationssamhället”.Det nuvarande landsomfattande bibliotekssystemetbörjade byggas upp under1970-talet. Nu ska det rymma allt den nyatekniken för med sig genom landsomfattandeinsatser från många parter. Efter ett års inledandeplanering ska man i mars 2009 presenteraen omfattande tre- eller fyraårsplan.Den avser att hjälpa närmare 1 200 av landets2 814 allmänna bibliotek att erbjuda fri Internetanslutningoch datautbildning.Planeringen kan påbörjas tack vare ettbidrag på 606 000 dollar från stiftelsenBill & Melinda Gates Foundation. Ett potentielltsärskilt anslag ska gå till datorer,utbildningsprogram, teknisk assistans, informationoch utvärdering etc. Ytterligaremedel kan erhållas från stiftelsen, men ärdå villkorade och kopplade till de nationellaoch lokala myndigheternas finansiering avinfrastruktur, bibliotekarielöner, Internetförbindelser,långtidsskötsel, etc.(www.undp.bg, www.gatesfoundation.org)COLOMBIABibliotekssatsningar”Can libraries save a country?” Frågan ställs ien artikel i The Guardian där man intervjuarPaula Marcela Moreno, Colombias 29-årigakulturminister. En sådan befängd idé har iColombia en helt annan tyngd än i Storbritannien.Det är knappast ett lugnt land, käntför sin kokainmaffia, brott mot mänskligarättigheter och mångårig väpnad konfliktmellan olika gerillarörelser, staten och paramilitäragrupper. Men man satsar på bibliotekoch läsningI Colombia bor 42 miljoner som talar 64språk och hundratals dialekter. De sociala,ekonomiska och kulturella skillnaderna ärstora. En tredjedel av landet består av småfattiga samhällen där bara två procent av befolkningenär läs- och skrivkunniga.Vad kan då de ha för nytta av bibliotek?Landets kulturminister tvekar inte. ”Jag troratt det finns en minimistandard för livskvalitet,och tillgången till bibliotek hör dit”,säger hon i intervjun. Det handlar heller intebara om böcker. Biblioteken har även datoreroch audiovisuella media.För tio år sedan beslöt regeringen att byggaupp ett nätverk av små bibliotek. Sedan millennieskiftethar 691 nya bibliotek byggts,basen består av 2 500 böcker och andra mediaoch datorer. Nu finns totalt 709 allmännabibliotek.Bogotá utsågs av Unesco till Världsbokhuvudstadförra året för sin satsning på böckeroch läsning. Bland annat ger regeringen utsmå pocketböcker som finns att låna gratisvid en mängd ”bibloestaciones” i staden. Enny bok ges ut varje månad och hittills har detkommit ut över 340 titlar, bland dem ävenillustrerade böcker för barn. I april i år komden colombianske nobelpristagaren GabrielGarcia Márques Kärlek i kolerans tid ut. Colombianersägs visserligen älska kultur och”kan fylla ett fotbollsstadium vid en poesifestival”,men bara de allra rikaste har råd attköpa böcker.Nya media och/eller böcker?Debatten förs ävenpå webben!www.biblioteksbladet.seAlbys nyabibliotek invigtalbys nya bibliotek har öppnat igenefter att ha fått en total make over. Det nyabiblioteket har en ung profil och en miljömed färg och fantasifull inredning med bl aböljande s-formade bokhyllor och med ettmedieutbud som ska attrahera och intresseraunga besökare.Alby ligger i Botkyrka kommun i Stockholmslän. 2007 bodde drygt 70 000 människori kommunen som hör till ett av landetsmest internationella kommuner med drygt100 nationaliteter (andel utländska medborgare14 % och andel utrikes födda 35 %).Biblioteket i Alby ligger mitt i centrumoch har hållit stängt sedan slutet av förraåret för att tillsammans med en arkitektbyråskapa nytt – delvis utifrån Albybornas egnaönskemål. Det nya biblioteket ingår i en storkommunal satsning på Alby där arkitekternai två år arbetat utifrån en gemensam visionför stadsdelen. Utvecklingen av det nya biblioteketi Alby tar avstamp i den strategiskabiblioteksplan, ”Kunskap & Upplevelse” förBotkyrka kommun, som antogs av kommunfullmäktigesommaren 2005 och där manbl a tar fasta på att Botkyrka är en ung kommunvilket också ska märkas på biblioteken.Alby bibliotek är det första som ingår i ”Rumsom överraskar – biblioteksutveckling i Botkyrka”.Erfarenheterna från Alby kommer attligga till grund för utvecklingen av fler biblioteki Botkyrka.Till det nya i Alby hör ett ljust välkomnanderum med fem meter högt i tak – ett varmtrött tak och så hyllorna – gröna, s-formade –där man vill pröva nya sätt att exponera medierna:man utgår ifrån besökarna och intebibliotekssystemet. Man kommer att ha ettmedieutbud som består av Fantasy, serier,tv-spel och manga men förstås också ett braurval av böcker för alla åldrar. I mediajukeboxenkommer man att kunna låna filmer,musik och ljudböcker i form av mp3-filer.Lånedisken är avskaffad, rfid-tekniken göratt man lånar och lämnar själv och personalentar hand om besökarna. Workshops ochmöjligheter till eget skapande genom ett Demotekär andra viktiga inslag i det nya biblioteket.HZ36 biblioteksbladet [4:2008]


ecensionerAnnette ÅrheimNär realismen blir orealistisk:litteraturens ”sanna historier”och unga läsares tolkningsstrategierVäxjö university press, 2007När jag var tonåringslukade jag böcker omgalna och olyckligamänniskor. Helst skulledet vara självbiografier.Vissa böcker läste jag omflera gånger, som HannahGreens, Ingen dans pårosor. När jag rannsakarmitt minne tror jag attjag läste den som en autentisk historia. Tankenatt det hade hänt på riktigt fick mig attkänna ännu mer för den schizofrena Deborahoch beröras av hennes öde.Intresset för den grymma verklighetenverkar ha stått sig bi bland ungdomar, i allafall enligt Annette Årheims avhandling ”Närrealismen blir orealistisk”. Årheim har följtsvenskundervisningen i en gymnasieklassoch intervjuat eleverna om deras läsvanor.Kontentan är att de föredrar faktion framförfiktion – det vill säga böcker som gör anspråkpå att berätta ”en sann historia”, i dramatiseradform. De läser hellre Liza Marklunds,Gömda, än Thérèse Raquin av Émile Zola.Vad beror det på? Hur tolkar ungdomarbegreppet realism och vilken sanning är detegentligen som serveras i dagens rika flora avdokumentära romaner?Årheims avhandling är ganska svårsmältläsning, men den sätter fingret på en rad intressantafrågor. Ungdomarnas egna tolkningarav böckerna de har läst är också, stundtals,väldigt roliga. Som i samtalet om ThérèseRaquin där de dividerar huruvida Thérèse ochLaurent hade sex i boken eller inte:”Nils: Dom skriver det aldrig rakt utmen…Olle: (teatraliskt) Dom tar varandra i famnenoch trycker varandra intill!Damir: Ah, typ, men jag trodde bara domkramades så det knakade.”Förutom de rent komiska inslagen är detskrämmande att läsa hur ensam klassen lämnasi sina litteratursamtal. Zolas klassikersätts aldrig in i sin historiska kontext, begreppetrealism problematiseras aldrig, varjeelevs privata tolkning är lika god som någonannans. Och den moderna faktionlitteraturen,som många av klassens elever rankarhögst på listan över favoritböcker, kommeraldrig upp till diskussion i undervisningen.Det är en av huvudpoängerna med Årheimsavhandling. Medan bildmedier, journalistikoch reklam är ämnen för diskussionoch kritisk granskning i gymnasieskolorna,lämnas den samtida litteraturen ofta i ettfredat reservat. Att ungdomar läser böckerav egen lust ses som något så positivt attman glömmer behovet av kritiskt tänkande.Vilket, menar Årheim, är nödvändigt medde senare årens utveckling där gränsen mellanfakta och fiktion blir alltmer luddig ochförlagens marknadsföring av ”verkligheten”alltmer aggressiv.Många av ungdomarna blir väldigt förvånadenär de ”sanna berättelser” de läserifrågasätts och problematiseras. Skulle detLiza Marklund skriver inte vara sant? Ändåframkommer det, senare i samtalet, att devid närmare eftertanke visst förstår att det ären subjektiv historia, full av tolkningar. Och,intressant nog, säger de också att den absolutasanningen inte är ett krav. Bokens huvudpersonMia är ett exempel. Det finns kvinnorsom har det såhär, det är det viktiga.Frågan om varför ungdomarna älskar attläsa faktion får inget entydigt svar i Årheimsavhandling. Många ungdomar säger att dehelt enkelt har lättare att relatera till historienom den är sann. De känner att de lär signågot som de kan överföra till sina egna liv.Jag tror inte att deras bevekelsegrunderskiljer sig nämnvärt från mina egna när jagvar tonåring. Jag inbillade mig att fiktionenvar sann. Ungdomar idag tar en fiktionaliseradverklighet för given. Visst är det bra medkritiskt tänkande. Men jag tror inte det finnsnågon anledning till oro. Precis som Århiemsintervjuer visar tänker ungdomar längre änman tror. Och diskussionen om fiktionensförhållande till verkligheten kommer attfortsätta tills solen slocknar.OLINE STIG, författare och kritikerForest Woody Horton, Jr.Understanding InformationLiteracy: A PrimerUNESCO, 2007”Om du endast kommerihåg ett utdrag från dennapublikation hoppas viatt det blir detta: Ju merdu lär dig och därmedökar din kunskap underloppet av ditt liv och jutidigare du vänjer dig vidoch lägger dig till medskicklighet i att lära digatt lära – utröner när, hur, varifrån det gälleratt söka och återfinna den information dubehöver men ännu inte har – desto mer informationskompetentblir du. Din förmåga atttillämpa och använda din kompetens ger digmöjlighet att fatta klokare och lämpligare beslutnär det gäller att klara av såväl din egenoch din familjs hälsa och välfärd som utmaningarinom utbildning, jobb, ja själva dintillvaro som medborgare.”Denna önskan uttrycks i förordet till ennyutgiven grundbok i vad informationskompetensinnebär. Boken har tillkommit inomunesco:s Information for All Programme(ifap) och siktar in sig på en mycket vidmålgrupp, alltifrån regeringstjänstemän,mellanstatliga befattningshavare och professionellainom informations- och utbildningssektorntill beslutsfattare och personalutvecklarefrån såväl affärsdrivande somideella organisationer. Den är skriven på ettlättfattligt och icke-tekniskt språk och tilltaletär personligt. Vi bibliotekarier har längekänt ett behov av att tala om informationskompetensmed folk utanför våra egna kretsaroch här finns nu en bra hjälp.Författaren Woody Horton är en internationelltkänd specialist och eldsjäl inomområdet Information Management ochhar varit drivande vid alla de initiativ somtagits, från expertmötena i Prag 2003 ochAlexandria 2005 till det som nu utgör denstörsta utmaningen: en kommande världskongress.Hans entusiasm smittar alla sombiblioteksbladet [4:2008] 37


träffar honom och den lyser igenom ocksåi skrift.Boken består av tre huvuddelar: Inledningsvisen bakgrund och en förklaring avbegreppet, därefter viktiga initiativ inom huvudområdenautbildning, hälsa, ekonomiskutveckling och medborgarskap och slutligenförslag till upplysningsinsatser. Stressade läsareuppmanas att gå direkt till det områdeman är aktiv inom.Ska informationskompetensen frälsa världen?Den frågan inställer sig ibland vid läsningen.Målen är högt satta och förslagenpå vilka makthavare vi bör bearbeta och hurdet ska gå till kan verka väl optimistiska ochverklighetsfrämmande för oss i välfärdsländerna.Men om man lyfter blicken från sittvanliga undervisande, knyter informationskompetensentill det livslånga lärandet ochser att den betyder ingången till ett aktivtmedborgarskap, blir det självklart i utvecklingsländernaoch de nya demokratierna. Jaghar vid olika konferenser och utbildningstillfällende senaste åren förstått att man i ländersom Botswana och Bulgarien lätt kan se behovenoch förstå möjligheterna. Ibland kandet också verkligen betyda skillnaden mellanliv och död, det inser man när det handlar ominformationsinsatserna vid bekämpandet avhiv-aids i Afrika.Är boken användbar för oss i Norden? Delarav den är det, menar jag. Särskilt bi lagornakänns viktiga. Där hittar man ordlistor mednyckeldefinitioner, förkortningar och akronymer.Där finns också viktiga internationellarekommendationer och deklarationer frånexpertmöten, modeller och exempel på ”bestpractice” och ett antal förslag till policydokumentför olika nivåer i samhället. Allrasist finns en uppteckning av internationellaresurser som institutioner, experter, webbsidor,databaser osv., sammantaget en mycketbra samling av allt som har med området informationliteracy att göra.Christina TovotéStockholms universitetsbibliotekLänkar:IFAP: http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=1627&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.htmlHur man får tag i skriften online: http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=25956&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.htmlKontakta Ms Annick Ongouya (a.ongouya@unesco.org) när det gäller tryckta exemplar.Inblick Christer HermanssonVarför är bibliotekscheferna så osynliga ioffentligheten eller rädda bibliotekarierbehövs inteOfta får jag frågan om jag verkligenmenar vad jag skriver imina krönikor. Eller är jag baraironisk och sarkastisk? Svaretär förstås att jag alltid menar vad jag skriver.Annars skulle jag inte publicera det. Svårareän så är det inte. Nu är detta min sista krönikanågonsin i Biblioteksbladet, jag har sagttillräckligt, och mitt budskap är som vanligtallvarligt och väsentligt.En gång lyssnade jag på ett föredrag medPeter Antoine – när han som tränare var medoch förde upp Assyriska i fotbollsallsvenskan– som framförde en del kloka saker. Han satill exempel att han bara skäller på bra spelare;sådana spelare som man kan ställa kravpå. På ungefär samma sätt har jag resoneratgenom åren. Jag ska skälla på och ställa braoch framgångsrika bibliotek, bibliotekarieroch bibliotekschefer till svars. Det måsteman tåla som offentlig person.Jag har ju tidigare sagt och skrivit att i bibliotekssammanhangär alla medel tillåtna.Så är det verkligen. Det handlar om att göranågonting konkret och inte sitta i ändlösamöten och diskutera hur vi ska kunna genomföraolika uppgifter inom biblioteksverksamheteneller hur vi ska kunna tillsättanya arbetsgrupper eller skapa kurser så attvi sedan kan gå vidare med det som vi hadetänkt från början. Agera, få saker gjorda, höjblicken och fundera över vilket som är detprimära uppdraget. Och tänk inte så förbannatmycket alltid. Utan kör! Begåvningen ochkompetensen finns.De svenska folkbibliotekscheferna är alldelesför osynliga i biblioteksdebatten. Det ärbedrövligt. Om man har ett arbete att leda enverksamhet måste man också ta plats i mediafoto: ulf strandbergför att berätta vad folkbiblioteken är bra påoch verkligen lyfta fram de väsentliga frågornakring bildning, folkbildning, litteraturoch läsfrämjande, och folkbiblioteket somen mötesplats och forum för alla medborgare.Bibliotekscheferna måste synlig- och tydliggörafolkbibliotekens kvaliteter offentligtoch stärka och uppmuntra sin personal i detkvalitetsarbete som utförs runt om i landet.Att vara chef är inget självändamål.Det behövs inte fler rädda och tysta bibliotekarieri Sverige. Det behövs bibliotekariersom tar för sig och visar sin kunskap. Detbehövs fler subjektiva bibliotekarier somföljer sin intuition och skiter i vad eventuellakolleger eller usla chefer anser. Det finns såmånga potentiella superbibliotekarier runtom i landet som bara behöver lite uppmuntranfrån sina bibliotekschefer eller lite inspirationfrån kolleger för att kunna komma utur garderoben och ta för sig. Medborgarnavill möta och träffa personliga bibliotekariersom är kaxiga och stolta.Som offentligt anställd bibliotekarie harman en privilegierad situation. Fast lön,ofta trevliga kolleger, ett jobb som man trivsmed, utvecklingsmöjligheter. Ofta är brukarnaglada och positiva. Att administrera ochförvalta fattiga författares litteratur är ettstort ansvar. Det innebär också skyldig hetergentemot de människor vars verk vi lever på,och gentemot medborgarna som är våra uppdragsgivare.Att vara bibliotekarie är ingetsjälvändamål. Det är ett viktigt arbete ochska tas på fullt allvar. Och det finns enormakreativa möjligheter i yrkesutövningen.Jag säger det igen: I bibliotekssammanhangär alla medel tillåtna. Glöm aldrig det.38 biblioteksbladet [4:2008]


Rullande BibliotekMaxi & MultiDet ”Nya rullande biblioteket” har vi utvecklat i samarbete med Falkenbergsbibliotek. Fordonet är utvecklat för att fungera i kombination med verksamheten påbibliotek och i den traditionella bokbussverksamheten.Biblioteket finns i två storlekar. Maxi som har utrymme upp till ca: 50 hyllmeter.Multi upp till ca:30TillgänglighetBiblioteket är byggt med 100% låggolv utan trösklar och utrustat med luftsänkningpå alla hjulen. Det ger en instegshöjd på endast 250mm. Den låga instegshöjden ikombination med rullstols och last ramp gör att fordonet möjliggör tillgänglighet förpersoner oavsett rörelsehinder. Biblioteket möter de krav på tillgänglighet för offentligverksamhet till år 2010. Fordonets storlek och smidighet gör att det är enkelt attkomma nära den verksamhet som biblioteket skall besöka.ArbetsmiljönArbetsmiljön har varit central i utvecklingen av det nya rullande biblioteket. Vi harförsökt minska de jobbiga och eventuellt skadliga arbetsmomenten i samband medbiblioteksverksamhet, lastning och lossning av fordonet. Genom fordonet goda väghållningblir det Rullande Biblioteket enkelt och säkert att köra på såväl vinter somsommar väglag.EffektivitetGenom ett effektivt utnyttjande av fordonet kan servicegraden enkelt ökas. Ett sättatt åstadkomma detta, är genom sammutnyttjande av fordonen mellan biblioteketsolika avdelningar men också mellan olika närliggande kommuner.Coach Manufacturing Sweden ABwww.coman.seFörsäljningTel: 0531- 512 68 24Tel: biblioteksbladet 0709- 37 78 24 [4:2008] 39sales@coman.se


Tystare bibliotek med mer ljudIntraprenad i Bollebygd80128.viktoriaskolans bibliotek på Öland har blivit tystare – tack vare en ljudinstallation. Sedanbörjan av vårterminen har det nya skolbiblioteket i Borgholm haft en ljudinstallation iform av en naturljudsmix med sus från skogen, fåglar, grodor, vind och vatten. Initiativetkommer från bibliotekschef Gunilla Lydmark som ville skapa ett tyst rum av skolans bibliotek,inte bara för barnens utan också för personalens skull.– Det är en angelägen fråga och handlar om god arbetsmiljö. Den höga ljudnivån i biblioteketär starkt stressframkallande för en del av medarbetarna. Därför ville jag att vi skulleförsöka göra något åt det hela, säger hon.Gunilla Lydmark berättar att hon blev influerad och nyfiken efter att ha lyssnat på ett radioprogramom ett projekt med en ljudinstallation i en skola i Marks kommun. Hon tog kontaktmed skolan och företaget Audiotechture som står bakom ljudsättningen. Därefter har företagetbesökt biblioteket och tillsammans med personalen skapat en unik ljudsättning utifråndet 50 kvadratmeter stora rummet och verksamhetens förutsättningar.– Det är märkligt, men den här ljudtapeten överröstar kopieringsmaskinen och ventilationsbrummandet.Det är behagligt rofyllt utan att vara sövande. Eleverna är tystare, konstaterarGunilla Lydmark.Idén med naturljud baseras utifrån teorier om att människan anpassar sig till sin omgivningså att det som upplevs som tystnad, som naturljud till exempel, gör att vi själva ocksåblir tystare i tal och rörelse. Även inom vården finns så kallade ljudduschar, bland annat på tvåsjukhusbibliotek. Ljudanläggningen kan också styras utifrån ljudnivån i rummet. Blir ljudnivåni rummet för hög blir det tyst.Åsa Forsman, skolbiblioteksansvarig på Viktoriaskolan:– På det hela taget upplever jag att det har blivit lugnare men om det beror på mig eller deandra eller om allt samverkar, vet jag inte. De lärare som påverkas och pratar tystare och ärlugnare påverkar naturligtvis också sina barn.Det hela har kostat 50 000 kronor vilket en central arbetsmiljökommitté betalat. ÅEIdébank för biblioteksedan februari har det funnits en idébank för folk- och skolbibliotek. Tanken är att manska dela med sig av projekt och nya idéer för att utveckla verksamheten. Det hela rör sig omde i alla en wiki, nr utom en webbplats nr 6. där biblioteksmedarbetare själva skriver texter för att dela med sig tillandra. Det är hyfsat enkelt för biblioteksanställda att bli medlemmar i Idébiblioteket. DärefterL nr 6 är inför det fritt Bok fram & bibliotek att skriva och 2008. berätta (vi om återkommer sitt stora eller lilla medprojekt där det egna biblioteketn manusstop är inblandat 20 på aug) något sätt. Syftet är att biblioteksfolk enkelt ska kunna hitta och dela med sigav projekt som pågår ute i landet. Det enda kravet är att det ska vara verksamhetsutvecklanderunt annonsen)på något sätt. Det kan handla om länsöverskridande projekt som Tvinningprojektet i limområdet,eller ungdomsbibliotekarien i Höganäs, Erik Edwardson, som bloggar och finns påFacebook, ma.gnolia, Youtube etc. Alla ämnen är tillåtna – från organisation till nätverk ochläsfrämjande. Det är informations- och lånecentralerna i Stockholm, Umeå och Malmö somligger bakom Idébiblioteket. Tanken är att det ska växa till en stor och innehållsrik samling.ÅEnär personalen tar över i Bollebygdkallas det intraprenad. Det innebär att bibliotekspersonalensjälva får planera och styrahur resurserna ska tilldelas biblioteksverksamheteni Bollebygd. Medarbetarna har personal-och budgetansvar helt enkelt.Inspiration kommer från intraprenadverksamheteni Umeå. I höstas var både bibliotekspersonalenoch biblioteksrådet, sombestår av kommunpolitiker, på studiebesöki Umeå. Därefter stod det klart att man villehoppa på tåget, berättar bibliotekarien AnitaHedén, bibliotekschef i Bollebygd.– Här i Bollebygd är det kommunchefensom är bibliotekschef men i praktiken innebärdet att det är jag som är bibliotekschefeftersom han inte hinner sätta sig in i allt ochvara med överallt.Intraprenad handlar i praktiken om entreprenadmen att det sker inom kommunenshägn. Anställningstryggheten är säkrad menman arbetar mer självständigt. Anita Hedénberättar att de är fem biblioteksmedarbetarepå tre bibliotek som från och med första aprilkommer att ta över ansvaret vad gäller personaloch budget. Kontraktet sträcker sig någraår framöver vilket är bra eftersom biblioteketarbetar långsiktigt, menar Anita Hedén. Detfinns heller ingen större rädsla inför ansvaret,menar hon.– Egentligen arbetar vi redan självständigtoch har ansvar idag. Nu är det bara mer tydligtoch formellt att det i praktiken är så. Vilketär en fördel.– Vi hoppas nu att vi kan snabba upp vissaprocesser, t ex har vi funderat på att utökaöppettiderna vilket vi nu relativt snabbt kangöra genom ett direkt beslut.Vad gäller politikerna i kommunen är bådeden borgerliga majoriteten och oppositionenpositiva till driftsformen intraprenad.– Det har aldrig funnits tankar om privatdrift eller att personalen ska driva det som ettkooperativ eller så. Det här passar oss alla braeftersom vi i praktiken redan jobbar på dettasätt, avslutar Anita Hedén.ÅE(2)Pedagogisk OrienteringsBILDwww.wagnerform.seBokmässa på biblioteketi april(2ställdest annonserAlmedalsbiblioteket till med en bokmässa. Det är första gången som biblioteket(olika) anordnar i BBL en bokmässa och intresset var stort för att delta. Mässan, som ägde rum den18–20 april, nr 1,2,3,4 lockade närmare femtio utställare, främst lokala förlag, bokhandlar, föreningaroch sällskap. 5,7,8,9,10) Även författare deltog förstås. Programmet bestod av framträdanden av skildaslag, musik, föreläsningar och presentationer. HZ40 biblioteksbladet [4:2008]


Besserwisserav Anders MathleinRr BoktipseuTjocka böcker omoch av tunga mänDen här våren kan man njuta eller lida av gigantiskttjocka utlämnande böcker om ellerav stora män. Där finns t ex Mikael TimmsLusten och Dämonerna. Boken om Bergman (Norstedts).600 sidor om den store regissörensom man trodde att man redan visste allt om.Timm, som lärde känna Ingmar Bergman förflera decennier sedan, startade arbetet medboken i början av 2000-talet medan Bergmanännu var i livet. Regissören själv var alltsåmed på noterna och ställde sig tålmodigt tillförfogande för frågor om sitt liv och verk.”Inte alltid var de två överens”, skriver Timmoch syftar på liv och verk. ”Bergman ändradeofta åsikt om sina verk, sig själv, andras verkoch andra människor”.Timm har plöjt tusentals sidor med opubliceratmaterial i form av arbetsböcker,dagböcker, okända manuskript till pjäseroch filmer och följer Bergmans karriär frånden första opublicerade novellen Familjeidylltill det sista tv-manuset Saraband. Det är enmångfacetterad karaktär som tonar fram, enperson som tidigt gav uttryck för en stark målmedvetenhetåtminstone när det gällde regisserandet.Eller vad sägs t ex om följande smakprov,hämtat ur boken. Året är 1939, den ungeBergman regisserar en amatörgrupp i Lycko-Pers resa – Bergmans fjärde uppsättning – ochhåller ett tal till sin ensemble där han kommermed några praktiska förmaningar:Ni förstår ju också att vi alla här, i och medatt vi åtagit oss en stor eller liten uppgift blirstora eller små kuggar i ett stort maskineri.Men alla kuggar ha ett gemensamt: alla är delika viktiga och betydelsefulla.I. Allvar och målmedvetenhet inför den storaeller lilla uppgiften.II. SjälvdisciplinIII. HänsynIV. PunktlighetV. Klagomål och avvikande meningar framförasefter repetitionen till regissören personligen.Inga diskussioner under arbetet.VI. Frånvaro från rep ska stödjas av tungtvägande skäl och i tid anmälas till andreregissören.VII. Samtliga kommer väl förberedda tillrepetitionerna.Ingmar Bergman är vid tiden 21 år gammal!Tjock bok nummer två i kategorin manligmemoar är bara på 400 sidor (ganska tätamen med rätt mycket bilder) är EldkvarnsPlura Jonssons utlämnande Resa genom ensamheten.Svart blogg och Det ljuva livet. Gamlatexter och nya texter och en del från den blogghan skrev vintern 2007 inför lanseringen avskivan Svart blogg. Här får rockromantikernasitt och de manliga misantroperna sällskap.Plura skriver om det liv som blev hans, uppväxteni barndomens Norrköping, musiken,turnéerna, kärleken och barnen som ärmåttligt roade av den utlämnande blogg somfarsan skriver. Ibland kommer insikten krypande:”vilket jävla monster man skapat ochblivit, men det är bara att åka med och se gladut, det lugnar väl ned sig”. När fan blir gammalblir han religiös, fast riktigt så enkelspårigtär det inte.Återstår nu bara En dramatikers dagbok,1 700 sidor Lars Norén. Ryktena har talat omskandal…HZPlura spelar och sjunger på releasefesten för sin bok.foto: henriette zornbiblioteksbladet [4:2008] 41


Streckkod + Automatisering = SMARTRFID + Automatisering = SUPERSMARTÅterlämningsautomat med sortering kan spara allt från300 000 kr till 800 000 kr/år beroende på bibliotekets storlek* Minimerar dessutom belastningsskador hos personalen* Är tystgående* Kortar köer* Innebär färre lyft* Ger snabbare cirkulation från inlämnat till hyllan* Passar både för streckkodsläsning och RFID* Positiv respons från låntagarnaNågra bibliotek som redan dragit nytta av fördelarna:Täby bibliotekLunds StadsbibliotekStockholms UniversitetsbibliotekUmeå UniversitetsbibliotekUppsala StadsbibliotekGottsunda bibliotekÖstersund, Jämtlands läns bibliotekUppsala UniversitetsbibliotekVill ni veta mer? Kontakta oss!P.V. Supa SwedenTel. 070-592 11 52rut.bjork@pv-supa.se • www.supa.se42 biblioteksbladet [4:2008]


FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgLånekort efterlyses!Biblioteksmuseet i Borås harstartat en insamling av lånekortfrån Sveriges alla kommuner.Lånekorten har utvecklatsalldeles fantastiskt från gångnatiders kort till de konstverk ochprofilprodukter för bibliotekensom det ofta handlar om idag.Denna samling av lånekortblir en viktig tidsdokumentationoch kommer att läggas utpå biblioteksmusei före ningenshemsida.Även eventuella vykort ellerfilmer med biblioteksmotiv ärvälkomna.Skicka korten till: Biblioteksmuseet,Box 856, 501 15 BORÅS.Nya rapporterSvensk Biblioteksföreninghar publicerat fyra nya rapporter:”Bibliotekarien och professionen”,”Myndighetsbibliotek– Förutsättningar, problem,utmaningar”, ”Framgångsrikt,men förbisett - om bibliotekensbetydelse för integration” och”Läsfrämjande – förnyelsebehövs”.Rapporterna finns att laddaner i sin helhet på www.biblioteksforeningen.orgJRPåminnelse:Scenprogram under Bok & BiblioteksmässanUnder Bok & Biblioteksmässan i Göteborg 25–28 september kommerSvensk Biblioteksförening att ha värdskapet för scenen i E-hallen undertorsdagen och fredagen. Vi inbjuder nu alla institutionella medlemmaratt komma med förslag på scenprogram och presentationer.Vi kommer sedan att göra ett urval av förslagen.Ett scenprogram är ca 10 minuter långt. Föreningen står för scenhyrao liknande, alla övriga kostnader i form av resor, logi och entréstår respektive medverkande för. Scenen är ett bra tillfälle att presenteraintressanta biblioteksprojekt och satsningar för mässans alladeltagare. Är ni intresserade av att medverka skickar ni er idé till JuliaReuter på vårt kansli, jr@biblioteksforeningen.org. Intresseanmälantill scenprogrammet vill vi ha senast 21 maj.JRÅrsmöte 14 majFöreningens årsmöte hålls som tidigaremeddelats onsdagen den 14 maj kl 15.00 påKulturens hus i Luleå.Alla medlemmar hälsas varmt välkomna.Bengt Hjelmqvistspris till Anna-KarinAlbertsson, BoråsEn enig jury har utsett Anna-Karin Albertsson, Borås,till 2008 års pristagare avSvensk BiblioteksföreningsBengt Hjelmqvist-pris.Priset syftar till att belönaframstående insatser inomfolkbiblioteksområdet. Prissummanär 25 000 kronoroch delas ut i samband medBiblioteksdagarna i Luleå.Juryns motivering: ”Anna-Karin Albertsson har med relativtenkla medel funnit metoderför ett angeläget mångkulturelltläsfrämjande arbete som ökarbarn och ungas delaktighet i ettinvandrartätt område; Norrby,Borås. I ett nätverk med andrayrkesgrupper verkar Anna-Karinför integration och läsupplevelserpå ett inspirerande sätt.Genom sitt uppsökande arbetemöter hon människor och lockartill läsning på andra arenor änbiblioteket. Anna-Karin arbetargränsöverskridande på ettokonventionellt sätt och visaratt bibliotekariekompetenseninte är bunden till ett fysisktbibliotek utan har sin plats i ensamhällskontext.”Priset instiftades 1964 och bestårav ett stipendium på 25 000kronor. Bengt Hjelmqvist, somavled 2005, var en nestor i bibliotekssverige.Mellan åren 1945 till1969 var han chef på Skolöverstyrelsensbibliotekssektion. Prisetutdelas för framstående insatserpå folkbiblioteksområdet.Jury: Inger Edebro Sikström,juryordförande. Christina Persson,Anna-Stina Axelsson ochMats Hansson.Beviljaderesestipendier 2008Vid första ansökningstillfälleti mars 2008beviljades resestipendierför totalt 125.000 kronor.Sammanlagt hade 31 ansökningarom resestipendiuminkommit. Följande resestipendierbeviljades:• Magnus Ilvered och Ulf-Göran Nilsson, Högskolebiblioteketi Jönköping för studieresatill Japan.• Besa Spahiu, Statens musikbibliotekför IAML-konferenseni Neapel.• Anne Börjesson, Biblioteksdirektionen,Lunds universitetför Konferensen EISTA 2008,Orlando, Florida.• Nilla Nyberg och KerstinSimberg, Almedalsbiblioteket,Visby för Fifth AMICAL Conferencei Blagoevgrad, Bulgarien.• Malmö stadsbibliotek förstudieresa till England.• Birgitta Svensson, Helsingborgsbibliotek för studieresatill England.• Alexandra Granström, studerande,Uppsala för fältstudierpå College of Charleston,South Carolina, USA.• Gymnasiebibliotekarier iUppsala för studieresa till Ohio,USA.Är du intresserad av att t ex fördjupadina kunskaper inom ettspeciellt område? Alla medlemmari Svensk Biblioteksföreningkan ansöka om resestipendium.Bidrag kan sökas två gånger perår. Ansökningar ska vara inneföre 31 mars och 30 september.Läs mer på föreningens hemsidawww.biblioteksforeningen.orgWWbiblioteksbladet [4:2008] 43


Forskardag om folkbibliotekens uppdragFoto: Peter AxelssonBritta Lejon, Lars Höglund och Eva Wahlström.Hur ser folkbibliotekens uppdrag utidag? Hur har det förändrats? Vem formuleraregentligen vad folkbiblioteken ska hållapå med? Dessa frågor belystes av några avde främsta forskarna inom området underSvensk Biblioteksförenings forskardag den 15april i Stockholm. Forskardagen var ett led iföreningens arbete med att underlätta mötetmellan praktiker och forskare.Folkbiblioteken utför förstås många olikauppgifter samtidigt, men över tid kan manändå se hur tyngdpunkten flyttats mellanolika arbetsuppgifter. BHS-forskaren JoacimHansson beskrev hur folkbiblioteken framtill 1960-talet framför allt bedrev folkbildningsverksamhet,medan de under 1960-och 1970-talen i stället koncentrerade sig påkulturförmedling och sociala uppgifter, såsomuppsökande verksamhet. På 1980- och1990-talet övergick biblioteken till att liknaserviceföretag: användarna började betraktassom kunder och bibliotekarierna som leverantörerav tjänster. Idag ses biblioteket mersom en pedagogisk institution, vilket speglarett nytt bildningsbegrepp. Ett tidigare fokuspå bred folkbildning för dess egen skull harersatts av en inriktning på information ochmålstyrd bildning, såsom formell utbildning.Dessutom anar Hansson att biblioteken kommeratt ses mer som en minnesinstitution – imånga andra länder har biblioteken börjatnärma sig arkiven och museerna.Doktoranden Åse Hedemark, Uppsala, berättadehur den massmediala debatten omfolkbiblioteken speglat bibliotekens dubblaroller som både kultur- och kunskapsinstitutioner.Debatten har förts mellan företrädareför en boklig diskurs, som har betraktat bibliotekensom kulturförmedlare, och representanterför åsikten att biblioteken i förstahand ska vara informationsförmedlare. Dentidigare gruppen har länge haft lättare attgöra sig hörda i massmedia. Men förhållandethar ändrats de senaste åren, då de senaremer och mer kommit till tals.Lars Höglund och Eva Wahlström (BHS ochSOM-institutet) lyfte fram att biblioteken förståshar ett värde för den enskilde individen,men att de också kan bidra till en bredaresamhällsnytta. Ett exempel är att biblioteksbesökareläser fler böcker än andra och ocksåläser mer för barn, vilket tros vara viktigt förbarnens framtida informationskompetens.Vidare har biblioteksbesökare större tillit änandra till sina medmänniskor och bibliotekenkan också i rollen som folkbildande institutionerha betydelse för medborgarnas ökadeförståelse och tolerans för olika åsikter.Vem är det då som formulerar folkbiblioteketsuppdrag? Åse Hedemarks beskrivning avdebatten i massmedia visade att politikernainte varit särskilt engagerade. Företrädare förbiblioteken, som bibliotekarier eller representanterför biblioteksföreningar, har inte hellervelat eller tillåtits delta i samhällsdebatten.I stället har biblioteksdebatten i massmediahelt dominerats av författare och då ofta äldre,manliga sådana. Det är ett anmärkningsvärtresultat, inte minst med tanke på attdenna grupp har särskilda intressen i relationtill biblioteken.Även om bibliotekarierna inte diskuteratbiblioteksfrågor i teve, radio och dagspresshar de varit mycket engagerade i frågor kringverksamheternas inriktning i interna fora,som exempelvis BBL. Bibliotekarierna kan förståsockså påverka verksamheterna genomatt tolka uppdraget på olika sätt. KonsultenPeter Almerud beskrev hur folkbibliotekenutför integrationsarbete med stor framgång,trots att det egentligen inte ingår i deras uttaladeuppdrag. BHS-forskaren Kerstin Rydsjöbelyste hur biblioteken å andra sidan inte sällanavstår ifrån arbete med ungdomar, trotsatt det ska vara ett prioriterat område. Någothårddraget kan biblioteken alltså sägas görasaker som inte hör till uppdraget, samtidigtsom de låter bli att göra sådant som skaingå.Joacim Hansson föreslog att det är användarnasom mer och mer formulerat uppdraget.Han menade att det är anmärkningsvärtatt det inte finns någon särskilt aktivdiskussion om användarnas förändrade roll,med tanke på att utvecklingen lett till att desläpps in i bibliotekens allra heligaste, såsominköp och kataloger. Bibliotek med användarstyrningblir enligt Hansson något helt annatän traditionella folkbibliotek, även om detinte behöver vara av ondo.Eller är det tekniken som styrt uppdraget?De senaste decenniernas teknikfokuseringhar enligt Joacim Hansson ibland lett tillatt man glömt att fråga sig vad man ska hatekniken till. Exempel gavs på bibliotek somvalt att avstå från det senaste inom den tekniskautvecklingen, eftersom de anser att detskymmer andra och viktigare uppgifter.Och hur uppfattar allmänheten folkbibliotekensuppdrag? Lars Höglund och Eva Wahlströmpekade på att befolkningen å ena sidanhar ett högt förtroende för biblioteken och enallt större vilja att betala skatt om den går tillbiblioteksverksamhet. Å andra sidan finnsdet stora skillnader mellan olika grupper ideras syn på biblioteken. Ställer man fråganvad allmänheten tycker om bibliotek blir svaretoftast ett ganska oengagerat ”de är välbra” och frågan bör ställas om det är enbartpositivt – var finns bibliotekskritikerna ochvar ska en vitaliserande debatt om folkbibliotekensuppdrag föras?En sammanfattning av forskardagens föredragfinns på föreningens hemsida, www.biblioteksforeningen.org. Föreningen planeraratt genomföra fler liknande dagar och targärna emot förslag på intressanta teman.Anna Kåring Wagman44 biblioteksbladet [4:2008]


foto: julia reuterStatliga nätverkets vårmöteFrån vänster: Elahe Hamidi och Margaretha Gunnarsson i samtal på Statliga nätverks vårmöte.Svensk Biblioteksförenings nätverk förstatliga bibliotek är ett av föreningens mestaktiva nätverk. I början av april samlades ett30-tal myndighetsbibliotekarier till vårmötepå Hjälpmedelsinstitutets bibliotek i Vällingby,utanför Stockholm.– Statliga nätverket var från början en specialgruppsom i och med omorganisationen2007 blev ett nätverk, säger Ulrika DomellöfMattsson, nätverkets kontaktperson och tillvardags verksam vid Naturvårdsverkets bibliotek.Eftersom det finns många myndighetersom bara har en eller ett fåtal anställdabibliotekarier finns det ett behov av att träffaandra som har en liknande arbetssituation.Hela tanken med nätverket är att få störrekunskap, att utbyta erfarenheter och att diskuteragemensamma problem såsom ramavtaloch upphandling, vilket påverkar oss i vårtdagliga arbete, fortsätter Ulrika.Nätverket träffas två gånger om året, påhösten och på våren, och man försöker attlägga träffarna så att det blir en gång i Stockholmoch en gång ute i landet. Det finns enarbetsgrupp som planerar träffarna och deträffas ytterligare någon gång. Att sitta iett nätverks arbetsgrupp är ideellt arbete,och för att underlätta administrationen ochkommunikationen sinsemellan använder deen projektplattform på internet, www.basecamphg.com.– Basecamp hjälper oss att få en bra strukturoch en överblick över vad som behöver görasoch av vem, säger Ulrika.Eftermiddagens möte innehåller flera olikadelar. Peter Axelsson från Svensk Biblioteksföreninginformerar om arbetet för en nationellbiblioteksbibliotek samt föreningens nyarapport ”Myndighetsbibliotek – Förutsättning-ar, problem, utmaningar” som tagits fram påuppdrag av verksamhetsgruppen ”utanförbibliotekslagen”. Rapporten diskuteras ochflera deltagare tycker att den bör skickas tillgeneraldirektören på respektive myndighet.Eftermiddagens huvudföreläsare är VivekaNyström, före detta bibliotekarie, i dag konsult,som pratar om nyttoutvärdering och hurman kan göra en sådan på ett bibliotek för attfaktiskt visa vilken nytta man gör, rent ekonomiskt.Dagen avslutas med själva nätverksmötet.Det rapporteras om hur status är i vissa hjärtefrågorsåsom: sökbara rapporter och ramavtal.Gemensamma frågor tas upp och manhör sig för i gruppen om det är andra som harsamma problem som man själv och hur mani sådana fall har löst de situationerna. Slutligenfrågar Ulrika om någon vill vara värd förnästa träff i höst. Vårmötet avslutas och deltagarnager sig av hemåt till sina arbetsplatserrunt om i Sverige.JRNätverk för enskilda medlemmar• Är levande nätverk som bygger på medlemmarnasengagemang och delaktighet• Handlar om enskildas erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling,tips, råd, idéer, diskussion• Fri etableringsrätt• Ges grundstruktur, t ex e-postlista• Har ingen styrgrupp eller budget, däremot enkontaktperson/moderator• Nätverksmöten vid behov, 1–2 gånger per årVill du veta mer om nätverken och hur du kan engageradig? Lär mer i informationsfoldern som komtillsammans med utskicket med årsmöteshandlingarna,eller gå in på www.biblioteksforeningen.org – klicka på uppdrag.Biblioteken i Norrbotten belönasmed Greta Renborgs prisSvensk Biblioteksförenings GretaRenborg-pris för marknadsföringgår 2008 till de fjorton bibliotek iNorrbotten som tillsammans medNorrbottens länsbibliotek arbetatmed att kommunicera det modernafolkbiblioteket till allmänheten.Projektet ”Maracas” kan ses som ettutmärkt modellprojekt och det harockså väckt stort intresse även utanförNorrbottens gränser. Priset, 25 000 kr,delas ut under Biblioteksdagarna.Ett av målen med projektet har varit attgöra Norrbotten till en mer upplevelserik regionatt leva i. Arbetet har bedrivits bl a genomprojektet ”Maracas – skaka om bilden avbiblioteket”.2005 inleddes ett samarbete med reklambyrånVinter i Luleå där utgångspunkten varömsesidig respekt för varandras kompetenser.All bibliotekspersonal i länet skulle lärasig mer om marknadsföring av biblioteksverksamhetenpå ett mer genomtänkt ochstrategiskt sätt samt att inse skillnaden mellaninformation och kommunikation.Biblioteken har enats om en gemensamgrafisk profil och en gemensam logotypevilken idag kan ses på de olika bibliotekenshemsidor och på Luleås nya bokbuss.Affischkampanjer, annonser, gemensammaprogramsatsningar har varit delar av den utåtriktademarknadsföringen. En egen portal,http://www.bibblo.se, innehåller direktlänkartill alla bibliotek och till olika resurser för allmänheten.Bibliotekspersonalen vittnar om positivtgensvar från både politiker och allmänhet,om en förstärkt självbild hos dem själva ochom ett inspirerande samarbete bibliotekenemellan. Arbetet är nu mer utåtriktat ochman ”tänker” marknadsföring i allt man gör.Alla är med och arbetar mot samma mål.Juryn har bestått av Ulla Brohed, bibliotekarie,ordf, Gunilla Berglund, informationssekreterare,Kulturförvaltningen i Stockholm,Margareta Brundin, biblioteksråd vid SverigesRiksdag och Henriette Zorn, chefredaktörpå Biblioteksbladet.Greta Renborg avled 2005. I hennes andadelas priset ut varje år till bibliotek eller enskildbibliotekarie som gjort en bra marknadsföringsinsats.Svensk Biblioteksföreninginstiftade priset till Greta Renborgs 65-årsdag1986. PAxbiblioteksbladet [4:2008] 45


KalendariumMaila info till kalendariet: pax@biblioteksforeningen.orgför vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org14 maj, StockholmSvenska ämnesord, steg 1Kursen är en introduktion till ämnesordsindexeringmed Svenska Ämnesord.På kursen presenteras de grundläggandeprinciperna för hur mananalyserar ett dokument och hur manindexerar med kontrollerad vokabulär.Arr: Kungl. biblioteketMer info: www.kb.se/bibliotek/kurser-konferenser/utbildningar/2008/Svenska-amnesord-steg-1/20 maj, VästeråsSamarbete för ökad läsningMånga vuxna har svårt att tillgodogörasig böcker och läsning. Dettapåverkar också barnen. Man vet t exatt biblioteksbesökare oftare läserför sina barn än ickebesökare. Enligtinternationella studier 1991, 2001och 2006 försämrar svenska barnsin läsförmåga, både vad gäller läsförståelseoch läshastighet. SvenskBiblioteksförening, Sveriges Författarförbund,DIK och Föreningen SverigesLänsbibliotekarier har enats omett åttapunktsprogram för en bättrebibliotekspolitik. En av punkterna tarupp behovet av ökade läsfrämjandeinsatser. I en serie seminarier runtom i landet vill vi visa goda exempelpå hur man genom riktade insatserkan nå och öka läsningen i olika grupper.Mot bakgrund av att LO-fackensmedlemmar läser allt mindre har t exfackföreningarna startat olika läsfrämjandeprojekt. Bl a de framgångsrikaLäs-för-mig-pappa kurserna ochde omskrivna vägkrogsbiblioteken,som drivs med stöd från Kulturrådetoch frivilligt arbete. De goda exemplenskulle kunna bli ännu fler och läsandetskulle kunna öka ännu mer omsamarbetet mellan olika intressenteroch folkbiblioteken utvecklades. Syftetmed seminarierna är att stimulera enökad samverkan i det läsfrämjandearbetet. Ett av seminarierna ägerrum den 20/5 i Västerås på Västeråsstadsbibliotek, Biskopsgatan 2. Anmälanska lämnas senast den 9/5 tillLänsbibliotek Västmanland. Anmälansker via Länsbibliotek Västmanlandshemsida www.ltv.se/lanbib/byggaArr: Sveriges Författarförbund, FöreningenSveriges Länsbibliotekarier22 maj, Stockholm, Biblioteksgatan29, 1 trÄmnesordsindexering, steg 2Ämnesordsindexering steg 2 är enfortsättningskurs för dig som redanhar gått steg 1. Vi rekommenderaratt du arbetat praktiskt med ämnesordsindexeringi minst ett par månaderinnan du anmäler dig till steg 2.Kursen innehåller tre moment medpraktiska övningar. Den inleds med engenomgång av på vilket sätt Svenskaämnesord skiljer sig från Library ofCongress Subject Headings (LCSH) ochhur man översätter LCSH-termer tillSvenska ämnesord.Arr: Kungl. biblioteketMer info: www.kb.se/bibliotek/kurser-konferenser/utbildningar/2008/Amnesordsindexering-steg-2/22 maj, AlnarpVårutflykt med besök i AlnarpsrehabiliteringsträdgårdSköna maj närmar sig! Biblioteksföreningeni Skåne och SFIS Syd inbjudertill gemensam säsongsavslutning iAlnarpsparken. Vi börjar med besöki Alnarps omskrivna rehabiliteringsträdgårdoch sedan visar Ola Melin,odlingsansvarig i Alnarp, den vackraparken. Därpå blir det vårlig picknicki det gröna – eller i biblioteket, aliasLRC, vid otjänlig väderlek. Samling vidrehabiliteringsträdgården kl 17. Gå inpå Alnarpskartan och klicka på siffran2 i registret = Alnarps rehabiliteringsträdgårdar:www.bib.slu.se/bilder/alkarta.gif.Bil: Flera stora parkeringsplatser (avgiftsfria).Tåg: Åkarps station, därefter25 minuters promenad. Buss: 133 frånMalmö; 130 från Lund. Anmälan senastmåndag 19 maj till lena.ekelund@bibal.slu.se Hjärtligt välkomna!Arr: Biblioteksföreningen i Skåne ochSFIS Syd.2 juni, GöteborgAktuell biblioteks- och infor mationsvetenskaplig forskningOlof Sundin Docent vid Lunds universitetoch Jenny Hedman Doktorandvid Högskolan i Borås presenteraregen och aktuell forskning. Vi ser framemot en dag där intressanta föreläsningarblandas med givande diskussioner.Deltagarantalet är begränsattill 30 personer och workshopen äravgiftsfri.Arr: Göteborgs universitetsbiblioteksom Ansvarsbibliotek i samhällsvetenskap.Mer info: www.ub.gu.se/konferenser/2008/biblioteksforskning/16–20 juni, Bergen, NorgeNordINFOLIT:s sommarskolaArr: NordINFOLIT29 juni–2 juli, StockholmWALTIC-Writers’ and LiteraryTranslators’ Interna. CongressI sommar är det premiär för WALTIC– Writers’ and Literary Translators’International Congress. Kongressenhålls i Stockholm och arrangör är SverigesFörfattarförbund. Över 50 talarestår på programmet, bland dem MiaCouto från Mosambique, tyskspråkigaHerta Müller, Philip Pullman frånEngland och Nawal El Saadawi frånEgypten. Teman är kulturell dialog,läskunnighet och digitalisering. Ettinslag är forskare och ideella organisationersom delar med sig av sinaberättelser och goda exempel på hurlitteratur, läsning och översättningbidrar till att öka dialogen mellanolika kulturer. Bibliotekarier är ocksåvälkomna till WALTIC.Arr: Sveriges FörfattarförbundMer info: www.waltic.com/3–7 augusti, University ofCalifornia at Berkeley, California,USA.IASL Conf. InternationalAssociation of School LibrarianshipTheme: World Class Learning andLiteracy through School Libraries. 37thAnnual Conference incorporating the12th International Forum on Researchin School LibrarianshipArr: IASLMer info: www.iasl-online.org/events/conf/2008/index.htm10–15 augusti, Québec, CanadaIFLA 2008 – 74th IFLA GeneralConference and CouncilLibraries without borders: Navigatingtowards global understandingArr: IFLAMer info: www.ifla.org/IV/ifla74/index.htm4–6 september, Oslo, Norge2nd European Conference onScientific PublishingVelkommen til 2nd European Conferenceon Scientific Publishing in Biomedicineand Medicine at the RikshospitaletUniversity Hospital in Oslo,Norway, 4–6 September 2008. How toincrease the visibility and impact ofyour research? * make sure the maximumnumber of people can see yourwork * reach all biomedical scientistsin all nations * increase your onlinepresence * make a bigger impact andmanage your academic profile Earlybirdbookings until 30 June 2008: 2 000NOK. Graduate and medical studentscan apply for free registration.Mer info: www.ecspbiomed.net/5 september, StockholmNya målgrupper missar lättläst –hur når vi ut bättre?Rapport efter rapport visar att läsförmågani Sverige blir allt sämre.Biblioteken gör idag en stor insats förden lättlästa litteraturen. Men vadkan Centrum för lättläst göra för attunderlätta för biblioteken? Vi har ettbetydligt bredare utbud än tidigareoch fler målgrupper att arbeta med.Det är invandrare, unga läsare, personermed lässvårigheter, otränadeläsare och människor med funktionshinder.Idag missar många grupperatt lättläst passar dem. Vi behövergöra mer för att nå fram till alla sombehöver lättlästa texter! Hur kan vitillsammans lyckas bättre med att nåut till målgrupperna? Välkommen tillen dag då dessa frågor står i fokus!Tid 5 september 2008 kl 10–15. PlatsCentrum för lättlästs lokaler i Stockholmpå Långholmsg 27 i StockholmVälkommen att anmäla dig senastden 10 juni -08. Ingen deltagaravgift.Var vänlig svara till camilla.batal@lattlast.seArr: Centrum för lättlästMer info: www.lattlast.se/llseminarium_5sept25–28 september, Svenska Mässan,GöteborgBok & BibliotekArr: Bok & Bibliotek i Norden ABMer info: www.bok-bibliotek.se1–2 oktober, StockholmsuniversitetsbibliotekMötesplats Open Access 2008Det sjuder av aktiviteter och idéer påhögskolorna bland dem som jobbarmed Open Access-frågor. Detta evenemangerbjuder en mötesplats för ettaktivt idé- och erfarenhetsutbyte ochär en uppföljning av det uppskattadearrangemanget Mötesplats Open Accesspå KTH i april 2007. Har Du ellerDin institution någon form av projekt,idé eller verksamhetsutveckling ni villberätta om? En definitiv inbjudan medprogram och övrig information kommeratt skickas ut senast i juni.Arr: Kungl. biblioteket, StockholmsuniversitetsbibliotekMer info: www.kb.se/bibliotek/kurser-konferenser/konferens-seminarier/Motesplats-OA-2008/6–8 oktober, Vår Gård iSaltsjöbadenNordisk FjärrlånekonferensFrom Discovery to Delivery : Buildinga Resource Sharing Service for theFuture. The 8th Nordic ILL Conference”From Discovery to Delivery : Buildinga Resource Sharing Service for theFuture” will be held 6–8 October 2008at Vår gård, Saltsjöbaden. This is apreliminary announcement to makeit possible for you to book the datesalready now. The final programmewith information about registrationetc is planned to go out in April – soremember to watch for this in yourmailbox! Please also observe that theconference this time will begin on aMonday (previously Sunday has beenthe kick off day).Arr: Svensk Biblioteksförening46 biblioteksbladet [4:2008]


iblioteksbladet [4:2008] 47


BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 107 24 StockholmBiblioteket i centrumBiblioteket i centrum– AV VARDAGSRUMMET– AV VARDAGSRUMMET Axiell Arena öppnar det virtuella biblioteket – och med funktionen Mitt bibliotekskapar besökarna sina egna virtuella bokhyllor.Axiell Arena öppnar det virtuella biblioteket – och med funktionen Mitt bibliotekskapar besökarna sina egna virtuella bokhyllor.Här samlar de titlar de har lånat, vill låna eller har hemma. Hit laddar de ned film,musik och böcker. Och de når det virtuella biblioteket och sina bokhyllor när somHär helst samlar – allt de som titlar behövs de har är lånat, en dator vill med låna internetuppkoppling.eller har hemma. Hit laddar de ned film,musik och böcker. Och de når det virtuella biblioteket och sina bokhyllor när somhelst Användarna – allt som behövs kan dessutom är en dator med internetuppkoppling.Om Axiell Arenamatcha innehållet i deAnvändarna virtuella bokhyllorna kan dessutom motmatcha all den innehållet information i de somvirtuellafinnsbokhyllornapå biblioteket.motEttenkelt, snabbt och roligtall den information somsätt att lära sig mer omfinns på biblioteket. Ettsina favoritförfattare, titlarenkelt,ellersnabbtartister!och roligtsätt att lära sig mer omLäs mer och se demon på www.axiell.seKontakta sina oss favoritförfattare, - så berättar vi mer. titlareller artister!Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integrerad medBibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen. HärOm möts Axiell besökarna Arena på forum och här får de inspiration genom sökfunktioner med förslagAxiell på liknande Arena titlar är bibliotekets och ämnen. nya Besökarna webbplats. kan dessutom Här är skapa bibliotekskatalogen sin egen virtuella integrerad bokhylla medBibliotek med information 2.0-konceptet, om olika vilket titlar. Med skapar centrala komplett funktioner webbplats får alla bibliotek som alltid ett rikt är utbud öppen. Härmöts av taggar, besökarna betyg på och forum recensioner. och här får de inspiration genom sökfunktioner med förslagpå liknande titlar och ämnen. Besökarna kan dessutom skapa sin egen virtuella bokhyllaLäs mer och se demon på www.axiell.semed information om olika titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotek ett rikt utbudav taggar, betyg och recensioner.Kontakta oss - så berättar vi mer.Lund 046 270 04 00Göteborg 031 710 29 50www.axiell.se

More magazines by this user
Similar magazines