12.07.2015 Views

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

Tidningen som pdf-dokument - Svensk Biblioteksförening

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Inför Biblioteksdagarna i Luleå 2008Bildning och pedagogik ur ett demokratiskt perspektiv:”Sverige inget föregångsland”Bernt Gustavsson är professor i pedagogik men säger att han skulle kunna överge forskning och undervisningoch på mer än heltid ägna sig åt att åka runt och diskutera (folk-)bildning och kunskap, utanförden akademiska världen. På Biblioteksdagarna talar han under rubriken ”Kunskap och bildning i vårtids utbildningar”.När vi talas vid är han just hemkommenfrån en heldag på Grimslövsfolkhögskola, där VilhelmMoberg varit elev och där en avfolkbildningens portalfigurer, filosofen ochakademiledamoten Hans Larsson var lärare.Bernt Gustavsson beskriver Grimslöv idag<strong>som</strong> en plats där det finns ett stort och livaktigtintresse, ”ett enormt sug efter att diskuterabildningens koppling till demokrati”.Hur började det då för hans egen del, varifrånkommer den märkbara entusiasmenkring frågor om bildning och kunskap?– Allt det jag gör idag beror på en avgörandelivsupplevelse för rätt länge sedan dåjag var tjugo år och fick börja på Stensundsfolkhögskola i Trosa, säger han.Bernt Gustavsson är född 1946 och uppväxti Katrineholm där den vanliga skolgångenlämnade honom ”helt nollställd”. Den avgörandelivsupplevelse han talar om inträffadenär han efter skolan ville ut på sjön och arbeta.Men arbetsförmedlaren tyckte att detvar en dålig idé, och istället för att förmedlajobbet på båten ringde han till Bernt Gustavssonspappa och föreslog folkhögskola.– Folkhögskola var också den enda chansman hade, det fanns ju ingen komvux på dentiden.Han är uppvuxen i ett fabriksarbetarhem,i en miljö med stort intresse för skönlitteratur.Pappan lånade böcker på Stadsbiblioteketi Katrineholm <strong>som</strong> då hade en legendariskbibliotekarie, Karl-Gunnar Wall. Wallsgärning har för övrigt blivit föremål för enmagisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap,Miriam Lannge Lidins ”Enmycket boksynt man – Karl-Gunnar Walls liv<strong>som</strong> stadsbibliotekarie och litteraturvän”.Bernt Gustavssons starkaste personligabiblioteksminne gäller skolans uppsättningav ”10 000-kronorsfrågan”. Han ställde upp<strong>som</strong> expert på Louis Armstrong och vann,tack vare de två böcker om Armstrong <strong>som</strong>fanns på biblioteket, ett bibliotek <strong>som</strong> BerntGustavsson beskriver <strong>som</strong> lika välfungerandeidag.Det är lätt att minnen av bibliotek på småorter, kopplat till folkbildning och den omsjungnaklassresan, uppfattas <strong>som</strong> något<strong>som</strong> tillhör historien. Och det finns för all delsådant <strong>som</strong> tyder på oåterkallelig förändringav arbetarrörelsens kultursyn. Bernt Gustavssontalar om ett dagsläge där socialdemokraternasfolkhögskola Brunnsvik, medSveriges största folkhögskolebibliotek, intelängre anser sig ha råd att ha kvar sin bibliotekarie:”Trots att Christina Garbergs-Gunnär en av landets bästa”.Ja, området (folk)bildning kan uppfattas<strong>som</strong> eftersatt eller åtminstone ointressanti det Bernt Gustavsson beskriver <strong>som</strong> ”enekonomistisk tidsanda”. Men han levererarockså motbilder, inte bara entusiasmen frånGrimslöv, utan genom att påpeka att frågornauppmuntras ur forskningssynpunkt. När jagintervjuar Bernt Gustavsson har han just avslutaten delansökan till Vetenskapsrådet, denstatliga forskningsfinansiären från vilken han(och hans medforskare) har fått fem, respektivesex miljoner för två pågående projekt underrubriken ”Folkbildningens samhällsnytta”.Och efter en period av nedgång och ekonomiskabekymmer tycker Bernt Gustavssonalltså att det ser ”högst lovande” ut för folkhögskolesektorn,att det finns ”ett bra samhällsstöd”för denna form av utbildning ochfolkbildning.Den livsavgörande tiden på folkhögskolaledde alltså till att Bernt Gustavsson kom attägna en stor del av sitt liv åt att undervisaoch hela sin akademiska karriär åt bildningoch att utforska begreppets ständiga omvandling.Hans avhandling vid Göteborgs– I praktiken hoppas jag att jag genom mitt arbetekan bidra till insikter om att det är en process för atttransformera information till reell kunskap och jag villverka för att återskapa ett mer humanistiskt synsätt iutbildningssystemet, säger Bernt Gustavsson.universitet 1991, har titeln ”Bildningens väg,tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse1880–1930”, där Rickard Sandler, (<strong>som</strong> grundadeabf), Oscar Olsson (<strong>som</strong> ”uppfann”studiecirkeln) och Arthur Enberg, (utbildningsministerpå 1930-talet) är de tre <strong>som</strong> fårpersonifiera bildningen. Ett annat av BerntGustavssons större arbeten är ”Bildning i vårtid: Om bildningens möjligheter och villkor idet moderna samhället” (1996). År 2000 komhans ”Kunskapsfilosofi”, om kunskapenshistoria och dess demokratisering.– Forskning idag kring bildningsbegreppetär ofta relaterad till modern teknik ochpostkolonialism. Det kan faktiskt vara svårtmed bildningsbegreppet inom universitetet.Som bildande miljö är universiteten inte såFoto: Jesper Johansonbiblioteksbladet [4:2008] 15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!