Slutsatser och sammanfattning 1.9 MB pdf - SNS

Studieförbundet Näringsliv och SamhälleSNS FÖRFATTNINGSPROJEKTSLUTSATSER OCH SAMMANFATTNINGSNS DEMOKRATIRÅD 2004

SNS FÖRFATTNINGSPROJEKTTanken på folkstyrelse är demokratinskärna. Folket ska styrasig självt. Folkstyrelsen kommertill uttryck genom demokratinsinstitutioner. Institutionerna ska utformas så att de påbästa möjliga sätt förankras hos medborgarna.De regler som fastställer demokratins institutionerbrukar kallas en stats konstitution, grundlag eller författning.Debatt och reformsträvanden på detta område kansammanfattas med begreppet författningspolitik.Just nu pågår en författningspolitisk diskussion omdemokratins framtida spelregler. Samhällsforskningenkan bidra till denna debatt genom begrepp, analyser ochresultat från undersökningar av demokratins normer ochfunktionssätt.Konstitutionella frågor har fått en renässans inom rättsvetenskaplig,statsvetenskaplig och ekonomisk forskning.Ett uttryck för detta intresse är SNS författningsprojekt,som inleddes 1998 och som avslutades med Demokratirådetsrapport 2004.De politiska institutionernas utformning har en självständigbetydelse för samhällsutvecklingen. Men vilkainstitutioner är närmare bestämt viktiga för vad? Projektetsgrundläggande fråga är hur konstitutionella reformerskulle kunna förstärka den svenska folkstyrelsen.Denna skrift ger en översikt över SNS författningsprojektoch dess viktiga resultat. Den intresserade läsarenhänvisas till projektets bokserie och de andra böcker somutgivits i anslutning till projektet. En beställningslistafinns på sidan 33. Ytterligare information finns också påwebbplatsen www.sns.se.Stockholm i juni 2004Olof Petersson, forskningsledare SNSINNEHÅLLDemokratins grundlag – Demokratirådets rapport 2004 3SNS författningsprojekt 8Sveriges konstitutionella urkunder 10Grundlagens trettioårskris 11Demokrati i EU – Demokratirådets rapport 2003 12Europas författning 12Europas grundlag 13Från Fischer till Giscard 13Politiska partier i den europeiska författningen 14Kammare, kommuner och kabinett 15Vägar förbi och igenom partier 16Effekter av valsystem 17Partier och ansvar 18Statsskick – att bygga demokrati 19Att förbättra demokratin 20Makten över politiken 21Constitutional design 21Staten och kommunerna 22Vem styr? 23På spaning efter folkviljan 24Politisk makt med oklart ansvar – Ekonomirådetsrapport 2000Samhällskonsten 25Svensk författningspolitik 26Konstitutionell demokrati 27Grundlagens makt 28The Constitution as an Instrument of Change 2924Sveriges författning efter EU-anslutningen 30Äganderätt och demokrati 31De politiska spelreglernas betydelse 32Beställ böcker 33Ämnesregister 34Medverkande forskare, politiker, experter m.fl. 35Omslagsbilden: 1809 års regeringsform medKarl XIII: s namnchiffer, sigill och bekräftelse samtunderskrift av talmännen i de fyra stånden.Foto: Riksarkivet.2 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

DEMOKRATINS GRUNDLAGDEMOKRATIRÅDETS RAPPORT 2004Olof Petersson, Lauri Karvonen, Eivind Smith,Birgitta Swedenborg. 2004.SNS Demokratiråd finner i sin rapport 2004 attden svenska folkstyrelsen kan förstärkas genomkonstitutionella reformer. Underlaget kommerframför allt från SNS författningsprojekt, somunder de senaste åren analyserat den svenskagrundlagen i rättsvetenskapligt, statsvetenskapligtoch ekonomiskt perspektiv.Det överordnade syftet med Demokratirådetsförslag är att demokratisera, konstitutionaliseraoch effektivisera svensk politik. Författningsfrågorhar hittills främst intresserat politikernasjälva. Men en demokrati måste bygga på attkonstitutionen ytterst vilar på att folket kännertill den och accepterar den.Den enskilde medborgaren måste få bättreinblick i hur systemet fungerar och ges vidgademöjligheter att utkräva ansvar av makthavarnaoch själv kunna påverka sitt liv och sitt samhälle.En stark konstitution är en förutsättning för enstark folkstyrelse – och omvänt.Slutsatserna kan sammanfattas i tre förslag,som, om de genomfördes, skulle få genomgripandekonsekvenser för politik och samhällslivi Sverige. Demokratirådet har tre huvudförslag:• Konstitution• Självstyrelse• ParlamentarismDessa ord återfinns förvisso redan i dag i högtidstaloch proklamationer. Det nya och epokgörandevore om de också fick fullt genomslagi verkligheten.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 3

Folkets konstitutionSveriges grundlagar uppfyllerinte kraven på en normativ,styrande konstitution. De fyragrundlagarna, som innehållermånga detaljer och undantag,bildar en omfattande textmängd,vars syfte snarast äratt beskriva än att normeraden offentliga makten. Grundlagarnabehöver dessutom oftaändras för att anpassas till skiftandepolitiska omständigheter.Gränsen mellan grundlag och vanlig lag blir flytande.Sverige har en konstitutionell kultur där grundlagen sällanåberopas i politik och debatt, eller ens av de rättskipandeorganen.Demokratirådets förslag avser att göra konstitutionentill folkets egendom, inte bara ”politikernas” (somi dag) eller ”juristernas”. En stark konstitution är ocksåett viktigt redskap för politisk handling.Det finns ett starkt samband mellan konstitutionensfolkliga förankring och dess möjligheter att fungera somett politiskt handlingsinstrument. Det förutsätter att mangör en tydlig skillnad mellan grundlag och vanlig lag. Omkonstitutionen är förankrad bland medborgarna ökarsannolikheten att dess innehåll också sätter sin prägelpå den praktiska politiken. En stark konstitution skulleockså bidra till att stärka Sveriges position i världen, inteminst inom EU-samarbetet.Förhållandet mellan politik och konstitution är ingetnollsummespel där den ena vinner vad den andra förlorar.Om konstitutionen tas på allvar och dess efterlevnadkontrolleras effektivt kommer folksuveräniteten att fåstörre genomslagskraft.Demokratirådet föreslår:Konstitutionen bör vara styrandeErsätt dagens fyra detaljerade och beskrivandegrundlagstexter med en enda samlad, kort ochkoncis grundlag av normativ karaktär. En folkligtförankrad konstitution förstärker den demokratiskastyrningen.Folkomröstning vid grundlagsändringFör att göra konstitutionen till folkets egendombör det ytterst vara medborgarna själva som tarställning till dess innehåll. Varje grundlagsändringbör därför godkännas genom en obligatorisk folkomröstning.Förstärk den konstitutionella kontrollenEn stark konstitution kräver institutioner ochmekanismer som ser till att den respekteras. Förhandskontrollenbör skärpas genom obligatorisklagrådsgranskning. Efterhandskontrollen börförstärkas, bland annat genom att domstolarnasställning som egen statsmakt klargörs i grundlagenstext. Rekryteringen till de högsta domarämbetenabör ändras och en samlad slutinstans införas.4 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

Självstyrelse: kommun och statSverige är en enhetsstat med enmycket stor kommunal sektoroch visst kommunalt självstyre.Men maktfördelningen mellanstat och kommun är otydlig.Grundlagen stadgar att riksdagenstiftar lagarna, även kommunallagarna.Samtidigt sägergrundlagen att folkstyrelsenförverkligas genom kommunalsjälvstyrelse och att kommunernahar rätt att ta ut skattför skötseln av sina uppgifter.Vad som faktiskt menas med kommunal självstyrelseär däremot oklart. Grundlagens regler är så vaga att deknappast ger någon vägledning.Dagens system skapar en svårgenomskådlig maktstrukturoch en otydlig ansvarsfördelning. Den oklarauppgiftsfördelningen mellan staten och kommunernaskapar konflikter dem emellan. Viktiga ekonomiskamellanhavanden avgörs i förhandlingar i stället för attregleras i lag.Systemet innebär även ett oklart mandat för folkvaldapolitiker på olika nivåer. Den långtgående statliga regleringenav den kommunala verksamheten gör att kommunernai vissa fall reduceras till verkställighetsorganför statliga beslut. Den kommunala självstyrelsen blir enchimär och den enskilde väljaren svävar i ovisshet om vadman egentligen kan påverka via kommunalvalen.För att medborgarna ska kunna utkräva ansvar krävsökad klarhet när det gäller vilken instans som fattar vilkabeslut. Samma grundläggande principer kan användasför att fördela uppgifter mellan politikens olika nivåer.Beslutsmakt och finansieringsansvar bör ligga på sammanivå som politiskt ansvarsutkrävande. Så länge statenfattar beslut om tunga utgiftsområden i kommunernabör staten också ha ansvar för finansiering och tillsyn.Lokal självstyrelse kan förverkligas genom nedbantadeoch friare kommuner med större inslag av direkt medborgarstyrelse.Demokratirådet föreslår:Tydligare maktdelning mellan stat och kommunStaten bör överta det fulla ansvaret för de tungavälfärdsområdena, men bör medge stort inslagav individuell valfrihet. Landstingen kan därmedavskaffas. Kommunerna bör få stort utrymme attexperimentera med egna lösningar när det gällerlokala angelägenheter.Medborgarstyrda kommunerVarje kommun bör ha möjlighet att bestämmasin egen styrelseform, inom den demokratiskarättsstatens ramar. Spelreglerna kan formulerasi en kommunal konstitution, som antas genomfolkomröstning.Ökat inslag av direkt demokratiLokala folkinitiativ bör leda till beslutande kommunalafolkomröstningar, förutsatt att fråganligger inom kommunens kompetensområde.Obligatoriska kommunala folkomröstningar börgodkänna förslag om förändringar i den kommunalaskattenivån.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 5

Väljare och valdaVäljarna delegerar sin makt ien uppdrags- och ansvarskedjasom ställer krav på både representationoch ansvarsutkrävande.Det svenska systemettillgodoser kravet på rättvisrepresentation mellan riksdagspartierna.Men det personligainslaget är mycket svagt.Den svenska riksdagen harproblem när det gäller att levaupp till kraven på representationoch ansvar. De alltmer anonyma riksdagsledamöternaägnar sig mer åt kortsiktiga detaljfrågor än att ta sitthelhetsansvar för det demokratiska systemets långsiktigautveckling. Demokratirådet föreslår därför en ny kammare,som skulle få som huvuduppgift att övervaka detdemokratiska systemets funktionssätt, sammansatt avindividuellt valda senatorer.Svensk parlamentarism lider också av svaga möjlighetertill ansvarsutkrävande. Minoritetsregeringar,oklart ansvar och bristande maktväxling präglar svenskpolitik. Lösningen ligger inte i att byta valsystem. Ettmajoritetsvalssystem skulle skapa förbättrade möjlighetertill ansvarsutkrävande men det skulle skapa storademokratiproblem, givet det svenska partilandskapet. Dealternativ som förekommer i dagsdebatten skulle ytterligarepermanenta det stora partiets dominans. En merdirekt reform vore nya regler för regeringsbildning, somstimulerar tillkomsten av majoritetsregeringar.För att fullgöra sin roll som granskare skulle parlamentetbehöva ett eget, av regeringskansliet oberoende,kunskapsunderlag. Det talar för att parlamentet bordeinrätta ett fristående utredningskontor med uppgift attförhandsgranska de samhällsekonomiska konsekvensernaav propositioner och motioner. Om ett sådant utredningskontorges tillräckliga resurser, är partipolitiskt obundetoch offentliggör sina analyser skulle det kunna bidra tillatt inte bara stärka parlamentet som granskare, utanockså höja nivån på den offentliga debatten.Demokratirådet föreslår:Behåll det proportionella valsättetAlla valsystem har sina nackdelar och ett majoritetsvalssystem,som diskuterats för svenskt vidkommande,skulle leda till ännu större demokratiproblemän dagens proportionella valmetod.Inför en senatFörstärk folkrepresentationens ställning genom attkomplettera riksdagen med en senat som väljs påpersonliga mandat. Senatens huvuduppgift är attövervaka det demokratiska styrelsesättet. Sammanlagt60 senatorer väljs på personliga mandat; rollensom partiföreträdare är inte den centrala. Senatorernaväljs för en sexårig mandatperiod; senatenförnyas successivt med en tredjedel vartannat år.Längre mandatperioder och ett mindre ledamotsantalkan förväntas ge incitament till långsiktighetoch konstitutionellt helhetsansvar. Parlamentetsgranskande roll bör dessutom förstärkas när detgäller kunskapsunderlaget för politiska beslut.Förstärk väljarnas makt över regeringenMöjligheterna att ställa regeringen till ansvar börförbättras genom nya regler för regeringsbildning,som stimulerar tillkomsten av majoritetsregeringar.6 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

Demokratisera författningspolitikenHittills har grundlagsändringarvanligen tillkommit genomförhandlingar, kohandel ochkompromisser mellan ledandeföreträdare för de politiska partierna.Erfarenheterna visar attkortsiktig partitaktik ofta styrtpartiernas ställningstaganden.Men framgångsrika ochvaraktiga författningsreformerkräver en helhetssyn på landetskonstitutionella arkitektur.Författningspolitiken bör ha en annan karaktär än vardagspolitiken.Inslaget av statsmannaskap kan förstärkasgenom en öppnare, bredare och djupare författningsdebattoch genom att göra grundlagen svårare att ändra,och därmed mer långsiktig. ■Demokratirådet föreslår:En folkligt förankrad författningspolitik• Långsiktighet och allmänintresse, inte kortsiktigpartitaktik, bör prägla den författningspolitiskabeslutsprocessen.• För att utarbeta förslag till en ny grundlag sammankallasett grundlagskonvent.• Förslaget till en ny grundlag underställs medborgarnai en folkomröstning.• En ny samlad grundlag bör innehålla nyaregler för grundlagsändring. Senaten bör gesett huvudansvar för att ta initiativ till konstitutionellareformer. Medborgarna bör genomfolkomröstning få det slutliga ordet när detgäller grundlagsändringar.SNS DemokratirådDemokratirådet består av fristående forskare sompå SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser ochresultat från undersökningar av demokratinsnormer och funktionssätt. Syftet är att genomårliga rapporter stimulera till en konstruktiv ochsaklig debatt kring demokratins villkor.FOTO: STIG-GÖRAN NILSSONDemokratirådet 2004:Lauri Karvonen är professor i statsvetenskap vid ÅboAkademi. Birgitta Swedenborg är Ph.D. i national ekonomioch forskningsledare vid SNS. Eivind Smith är professorvid Institutt for offentlig rett, Universitetet i Oslo. OlofPetersson är professor i statsvetenskap och forskningsledarevid SNS.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 7

SNS FÖRFATTNINGSPROJEKTEtt forskningsprogram om Sverigeskonstitutionella vägvalSNS författningsprojekt har haft som syfte att analyserakonsekvenserna av konstitutionella förändringar. Åtskilligaav Sveriges aktuella samhällsproblem kan hänförastill brister i det politiska systemets spelregler. Det är ocksåen samhällsteoretisk förstarangsuppgift att undersöka hurdemokratin genom självkritisk debatt kan förbättra sinaegna institutioner. Sverige står inför ett stort antal författningspolitiskahandlingsalternativ. Projektets uppgift harvarit att ge ett systematiskt kunskapsunderlag för dessakonstitutionella vägval.Rättsvetenskap, statsvetenskap och ekonomiNär framtidens historiker en gång skall reda ut orsakernatill 1990-talets svenska samhällskris lär bilden komma attinnehålla en relativt komplicerad uppsättning av förklaringar.Långsiktiga faktorer förenas med kortsiktiga; internationellaimpulser bryts mot inhemska; ekonomiska,politiska och ideologiska förklaringar samvarierar ochförstärker varandra. Inte desto mindre lär en särskild omständighetmer än andra komma att tilldra sig intresset.Sveriges djupa kris var delvis självförvållad. Det politiskasystemets spelregler var i vissa avseenden så inrättade attde i stället för att underlätta snarast försvårade lösningenav de samhällsekonomiska problemen.Redan under 1990-talskrisen uppmärksammadesnågra av dessa institutionella defekter av Ekonomikommissionenoch det politiska systemet visade sig varasåpass öppet att det medgav vissa partiella reformer. Defyraåriga mandatperioderna återinfördes efter ett kvartssekelav treårsbaserad stressparlamentarism. Riksdagensbudgetprocess stramades slutligen upp så att den gav defolkvalda möjlighet att ta ett fastare grepp om de skenandestatsfinanserna.Frågan är emellertid om dessa institutionella förändringarhar varit tillräckliga. Det finns debattörer, medCarl Johan Åberg som framträdande namn, som ger1974 års författning huvudskulden för de efterföljandekriserna. Internationella undersökningar har också visatatt länder med svaga konstitutioner haft en jämförelsevisbrantare ökning av statsutgifterna.Bristerna i konstitutionellt avseende har också betydelsefullakonsekvenser från demokratisk synpunkt. Fleraoberoende undersökningar har dokumenterat att många8 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

svenskar hyser starkt misstroende mot de politiska partiernaoch de etablerade politiska institutionerna. Blandungdomarna finns det tecken på att denna politiskafrämlingskänsla är så djupgående att den yttrar sig ien generell skepsis över demokratins idé. Under senareårtionden har misstron tenderat att öka. Legitimitetskrisenhotar att underminera demokratins förankring blandmedborgarna.Forskningen har sedan länge uppmärksammat institutionernasallmänna betydelse för samhällsutvecklingen. Sålångt råder enighet. Men den svåra uppgiften är att merprecist fastställa vilka institutioner som har vilka effekter.SNS författningsprojekt bygger på, och har försökt attvidareutveckla, rättsvetenskaplig, statsvetenskaplig ochekonomisk forskning om de konstitutionella spelreglernasbetydelse.Organisation och finansieringForskningsprogrammet inleddes år 1998 och har möjliggjortsgenom ett anslag från Knut och Alice WallenbergsStiftelse. Planeringsanslag har också givits av RiksbankensJubileumsfond.Programmet har letts av en forskargrupp vid SNS ochhar engagerat både svenska och utländska specialister.Arbetet har följts av en internationell expertgrupp. I likhetmed andra SNS-projekt har författningsprojektet ävenhaft en referensgrupp. Resultaten har kontinuerligt redovisatsi böcker och rapporter. Huvudslutsatserna sammanfattasi 2004 års rapport från SNS Demokratiråd.ProjektledningOlof Petersson, professor i statskunskap vid Uppsalauniversitet till 1997, sedan dess forskningsledare vidSNS.Birgitta Swedenborg, Ph.D. i nationalekonomi, ochforskningsledare vid SNS.Under sin tid som forskningsledare vid SNS (1997–2002) ingick även tekn. dr Per Molander i författningsprojektetsledningsgrupp.Medverkande forskareSvenska och utländska forskare har medverkat i författningsprojektetsolika delundersökningar. De presenterasi samband med de böcker som beskrivs i denna skrift.En förteckning över samtliga medverkande, inklusivepolitiker, experter m fl, återfinns på sidan 35.Internationell expertgruppFörfattningsprojektet har haft en expertgrupp beståendeav svenska och utländska forskare inom området. Gruppenhar följt forskningsprogrammets initiering, genomförandeoch avrapportering.Vernon Bogdanor. Professor of Government,Oxford University and Fellow of Brasenose College.James M. Buchanan. Professor emeritus, NobelLaureate, Center for Study of Public Choice, Fairfax,Virginia.Roger D. Congleton. Professor of Economics, GeorgeMason University, General Director, Center for Studyof Public Choice, Fairfax, Virginia.Lauri Karvonen. Professor vid statsvetenskapligainstitutionen, Åbo Akademi.Assar Lindbeck. Professor emeritus, Stockholmsuniversitet.Dennis C. Mueller. Professor of Economics,Universität Wien.Torsten Persson. Professor, Institute for InternationalEconomic Studies, Stockholms universitet.Allen Schick. Visiting Fellow, The BrookingsInstitution. Världsbanken. Professor, School of PublicAffairs, University of Maryland.Eivind Smith. Professor vid Institutt for offentlig rett,Universitetet i Oslo.R. Kent Weaver. Professor of Public Policy andGovernment, Georgetown University. Senior Fellow,The Brookings Institution.SNS referensgrupp för demokrati- ochförfattningsfrågorBjörn Svedberg, ordförandeInga-Britt Ahlenius, fd generaldirektörFredrik Arnander, Transfer/Sidewalk ExpressAntonia Ax:son Johnson, Axel Johnson ABPeggy Bruzelius, LancelotUrban Jansson, ProfficeSven H. Salén, SaleniaLars WohlinPubliceringFörfattningsprojektets resultat har offentliggjorts genomböcker, rapporter, artiklar, seminarier, konferenser ochwebbplatsen www.const.sns.se ■SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 9

SVERIGES KONSTITUTIONELLA URKUNDERBoken Sveriges konstitutionellaurkunder samlar deviktigaste dokumenten urden svenska författningshistorien.Den inleds medlandslagens kungabalkoch innehåller samtligaregeringsformer. Här rymsockså den unika tryckfrihetsförordningendaterad1766, och Konstitutionsutskottetsberömda memorialfrån 1809. Senast enliknande dokumentsamlingutgavs var år 1891.I ett internationellt perspektiv är vår historia unik.Statsskicket har skiftat mellan envälde, maktdelning ochparlamentarism, stundom med tvära kast. Parlamentarismåterfinns inte bara under tiden efter demokratinsdefinitiva genombrott 1917 utan även på 1700-taletunder frihetstiden. Men trots de många och ibland tväraomkastningarna i författningsutvecklingen har det ändafrån början funnits en genomgående princip: ”Land skallmed lag byggas”. Det konstaterar professor Nils Stjernquisti sin inledande översikt. ■InnehållFörordLand skall med lag byggas. Sveriges författningshistoriaav Nils StjernquistMagnus Erikssons landslag: konungabalkenKristoffers landslag: konungabalkenKonungaförsäkran 1611Regeringsformen 1634Additamentet 1660Regeringsformen 1719Regeringsformen 1720Tryckfrihetsförordningen 1766Regeringsformen 1772Förenings- och säkerhetsakten 1789Konstitutionsutskottets memorial 1809Regeringsformen 1809Riksdagsordningen 1866Regeringsformen 1974 i 1974 års lydelseÄndringar i regeringsformen 1974–2000Regeringsformen 1974 i 2000 års lydelseAtt läsa vidareMagnus Erikssons landslag var den första lagen som gälldehela riket. Landskapen blev en enhet. Till en början var lagarnainte upptecknade, utan fördes vidare muntligen.”Huru konungen skall rida sin eriksgata. Nu skall konungenrida sin eriksgata, och landens män skola följa honom och givahonom gisslan, sådan att han är trygg och säker, och svärjadenna ed som förut är sagd. Och konungen skall i varje landoch lagsaga lova, att han skall hålla alla sina eder till dem, somhan svor i Uppsala, då han först togs till konung.”Magnus Erikssons lands lag, konungabalken, VII.Den författningsutredning som tillsattes i mitten av femtiotalet,föreslog att den berömda §16 i 1809 års regeringsform skulleöverföras till den nya regeringsformen. Vissa formuleringar i dengick tillbaka till landslagens kungaed, och skulle i moderniseradform föras över till den nya grundlagen. Så blev det dock aldrig.Den nya regeringsformen kom att skrivas om helt och hållet.”Konungen bör rätt och sanning styrka och befordra, vrångvisaoch orätt hindra och förbjuda, ingen fördärva eller fördärvalåta, till liv, ära, personlig frihet och välfärd, utan han lagligenförsvunnen och dömd är, och ingen avhända eller avhända låtanågot gods, löst eller fast, utan rannsakning och dom, i denordning, Sveriges lag och laga stadgar föreskriva; ingens fred idess hus störa eller störa låta; ingen från ort till annan förvisa;ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda var och envid en fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom ickestörer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer.Konungen låte en var bliva dömd av den domstol, varunderhan rätteligen hörer och lyder.”Regeringsformen 1809, §16.1809 års regeringsform med Karl XIII: s namnchiffer, sigill och bekräftelsesamt underskrift av talmännen i de fyra stånden.FOTO: RIKSARKIVET10 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

Grundlagens trettioårskrisDen 27 februari 2004, på dagen trettio år sedan riksdagen fattadedet andra och avgörande beslutet om att införa en ny regeringsform,ordnade SNS ett seminarium för att utvärdera beslutet.Seminariet inleddes med att fyra grundlagsfäder, som alla satt iriksdagen 1974, blickade tillbaka. Socialdemokraten Mats Hellström,centerpartisten Bertil Fiskesjö, moderaten Anders Björckoch folkpartisten Björn Molin var visserligen kritiska på enskildapunkter, men försvarade beslutets grundidé, att ge Sverige engrundlagstext som bättre beskrev politikens realiteter och somentydigt gav uttryck för folksuveränitetstanken.Grundlagsexperten Fredrik Sterzel var mer kritisk. Rent teknisktblev lagtexten inte bra. Men man måste egentligen börja med attfråga sig, vilken sorts grundlag vill vi ha? Deskriptiv eller normativ?På 1970-talet var det självklart med en deskriptiv, från estetisksynpunkt. Men eftersom det hänt så mycket är den ett misslyckande.Diskussionen tycks ofta utgå från att vår grundlag ärnormativ och styrande, men så har inte varit fallet sedan börjanav 1800-talet. Teija Tiilikainen bidrog med europeiska och finländskaperspektiv. Finlands grundlag från år 2000 måste ansessom en framgång. Man har därmed fått en läsbar, kort och tydligkonstitution.Teija Tiilikainen, docent och ledamotav EU:s framtidskonvent, bidrog medett europeiskt perspektiv.Fredrik Sterzel, fd justitieråd ochgrundlagsexpert, var kritisk.Därefter var det dags att blicka framåt. Vilka lärdomar kan mandra av 1974 års regeringsform? Ordet gick till några av dagensförfattningspolitiker. Vänsterpartiets Mats Einarsson ville värnastora delar av dagens grundlag, medan moderaten Gunnar Hökmarkefterlyste mer av maktdelning. Anne-Marie Lindgren, frånsocialdemokraternas tankesmedja, påpekade att grundlagen intebara är en teoretisk konstruktion, den ska fungera i verklighetenockså. Behovet av grundlagsreformer beror inte minst på valsystemetoch EU-medlemskapet.Mats Einarsson, riksdagsledamot (v), Gunnar Hökmark, riksdagsledamot (m),och Anne-Marie Lindgren, socialdemokraternas tankesmedja Idé & Tendens,var inte helt ense om framtidens grundlag.Grundlagsfäderna Mats Hellström(s), Bertil Fiskesjö (c), Björn Molin(fp) och Anders Björck (m) diskuteradeutformningen av 1974 årsregeringsform på dess 30-årsdag.FOTO: STIG-GÖRAN NILSSONSNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 11

DEMOKRATI I EUDEMOKRATIRÅDETS RAPPORT 2003Olof Petersson, Ulrika Mörth, Johan P. Olsen, Jonas TallbergEUROPAS FÖRFATTNINGInledning av Olof Petersson. 2000.Det europeiska framtidskonventet var ett lyckat konstitutionelltexperiment, konstaterar Demokratirådet.Konventsmetoden har demokratiska kvaliteter såsomett relativt brett deltagande och öppenhet.Det som på sikt kan komma att visa sig bli konventetsviktigaste bidrag är att man visat att det går att ersättadet nuvarande virrvarret av fördragstexter med ett samlatoch relativt lättbegripligt dokument som i praktikenskulle fungera som unionens grundlag.Även om mycket återstår när det gäller att skapa ettmedborgarnas Europa innebär framtidskonventet ett stortsteg framåt när det gäller EU:s egna demokratiproblem.Medborgarnas rättigheter i förhållande till EU får enstarkare ställning. Principerna om representativ demokratioch deltagardemokrati erkänns nu uttryckligen somgrundläggande för EU.Beslutsfattandet inom EU förenklas och de rättsliga instrumentenblir överskådligare. Befogenhetsfördelningenmellan unionen och medlemsstaternaklaras ocksåut och de nationella parlamentenfår den viktigauppgiften att övervakamaktfördelningen.Visserligen har desvenska representanternai konventet bidragit påenskilda punkter, exempelvisnär det gäller öppenhet,jämställdhet ochmiljö. Men den svenskaregeringen har uppenbarligenmissbedömt konventetsbetydelse. Konventets förslag har snarare tillkommittrots än tack vare Sveriges officiella hållning.I dag finns det därför ett särskilt behov av politikersom förmår att lyfta debatten till att gälla det europeiskaunionsprojektets hållbarhet på lång sikt, som ytterstberor på om det kan vinna medborgarnas förtroendepå grundval av en fungerande folkstyrelse, konstaterarDemokratirådet. ■Denna dokumentsamlingger kunskap om de reglersom styr det europeiskasamarbetet. Boken ger eninblick i den författningspolitiskaverkstaden. Häråterges ett antal konstitutionellaprojekt ochtolkningar som utarbetatsunder åren fram till 1999.Tillsammans ger dessaurkunder en bild av Europasutveckling under ettdrygt halvsekel. De visaratt EU är en organisation som har många brister ochsom befinner sig under stark förändring. ■84%Val till nationella parlament EU1562%Val till Europaparlamentet50%75%1979 1984 1989 1994 1999 2002Fallande valdeltagande i både nationella parlamentsval och val till Europaparlamentet.Resultatet av valet i juni 2004 var inte klart vid denna skriftspressläggning.FOTO: CLAES LÖFGRENDemokratirådet 2003 bestod av Ulrika Mörth, docent och lektor i statsvetenskapvid Stockholms universitet, Jonas Tallberg, fil dr i statsvetenskapoch verksam som forskare vid Lunds universitet och Utrikespolitiska instituteti Stockholm. Olof Petersson, professor i statsvetenskap och forskningsledarevid SNS, och Johan P Olsen, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Oslo.12 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

EUROPAS GRUNDLAGFramtidskonventets förslag till konstitution för EU. 2003.FRÅN FISCHER TILL GISCARD24 röster om Europas framtid. 2002.Hans Hegeland, föredragande i Riksdagen, Maciej Zaremba, författare ochjournalist, och Sören Lekberg, ledamot av EU:s framtidskonvent och ordförandei EU 2004-kommittén, diskuterade framtidens EU.Att föra Europeiska unionennärmare medborgarna.Detta uppdrag gav EU:sledare det framtidskonventsom avslutades sommaren2003. Konventet bestod avdrygt hundra företrädare förregeringar, nationella parlament,Europaparlamentetoch kommissionen.Konventets förslag tillkonstitution för EU innebärtydligare regler för unionensmakt och organisation. Ennyhet är att texten nu också innehåller uttryckliga bestämmelserom unionens demokratiska liv.Denna bok innehåller hela förslaget, med kommentarerav statsvetarna Hans Hegeland och Olof Petersson.Inledningen har skrivits av Sören Lekberg, ledamot avkonventet och ordförande i EU 2004-kommittén. ■FOTO: CLAES LÖFGRENDet pågår en debatt som kanpåverka inte bara europeiskpolitik och svensk inrikespolitik,utan hela demokratinssätt att fungera. Den ytterstafrågan gäller hur medborgarnaskall kunna delta i deeuropeiska beslutsprocessernaoch hur man skall kunnautkräva ansvar av dem somhar makten i EU.Boken ger en inblick ihur dagens europeiska beslutsfattareser på Europasframtid. Här återges för första gången i samlad formdet uppmärksammade tal som den tyske utrikesministernJoschka Fischer höll i maj 2000 samt de viktigastedebattinläggen som därefter följde. Boken avslutas medValéry Giscard d’Estaings tal vid öppnandet av konventetom EU:s framtid 2002. ■SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 13

POLITISKA PARTIER I DEN EUROPEISKA FÖRFATTNINGENKarl Magnus Johansson och Tapio Raunio. 2004.FOTO: PÅL SOMMELIUSDe politiska partierna spelar en allt viktigare roll inomEuropeiska unionen. Frågan är om politiska partier påeuropeisk nivå kan bidra till att demokratisera EU. Europavaletutgör ett prov på hur långt europeiseringen avpartisystemet har nått.Boken analyserar drivkrafterna bakom utvecklingen.Regleringen av de europeiska politiska partierna har letttill en intensiv debatt, som föga uppmärksammats iSverige.Under 2003 antog EUett regelverk för europeiskapolitiska partier ochderas finansiering. Densvenska regeringen ställdesig bakom detta regelverk,trots vissa tveksamheter,inte minst från riksdagenssida. En het fråga gällerkonsekvenserna för denationella partierna ochderas handlingsfrihet närdet gäller att utformapolitiken och nominerakandidater.Inför Europaparlamentsvalen har de europeiska partiernauppgiften att formulera manifest och program somskall vägleda europaparlamentarikerna. Avsikten är attde europeiska politiska partierna på sikt skall medverkai nomineringen av valbarakandidater till Europaparlamentet.Diskussionen om enny grundlag för EU berörockså partiernas ställning.Förslaget att ordförandenför kommissionen skallKarl-MagnusJohanssonTapio Raunioutses med hänsyn till utfallet av Europaparlamentsvaletskulle förstärka partipolitiseringen i EU. I framtidenkan kommissionens ordförande bli en person som valtsi öppen konkurrens mellan kandidater föreslagna aveuropeiska politiska partier.Utvecklingen mot ett europeiskt partisystem kan fåbetydande återverkningar på partierna och partisystemennationellt. I förlängningen blir dagens nationella medlemspartiernärmast att betrakta som avdelningar. Dennautveckling är beroende av hur unionen kommer att utvecklas.I en federativ utveckling är ett gemensamt partisystem,och valsystem, en given beståndsdel. Regleringsbehovet ärlikaledes avhängigt av hur EU kommer utvecklas. Om ettmellanstatligt alternativ blir förhärskande kommer behovetav sådan reglering vara mindre.Partifederationerna i EU fyller redan i dag en beslutsfattandeoch samordnande funktion. Därmed utövasinflytande på policyutformningen i EU. På sikt kanEuropapartier även komma att spela en roll i sambandmed Europaparlamentsvalen, särskilt om förslaget omtransnationella partilistor förverkligas. Europapartierkan bidra till att sätta fokus på den allt mer betydelsefullaeuropeiska dimensionen i politiken, något politikernationellt ofta misslyckas med och saknar incitament till.Frågan är om att politiska partier på europeisk nivå kanbidra till att skapa ett europeiskt medvetande och tillatt uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja. Dennauppgift handlar om att partierna kan blir en länk mellanmedborgarna i det civila samhället å ena sidan och depolitiska beslutsfattarna å den andra.Författare är Karl Magnus Johansson, docent i statsvetenskapvid Södertörns högskola, och Tapio Raunio,professor i statsvetenskap vid Tammerfors universitet. Dehar bedrivit mångårig forskning om samverkan mellanpolitiska partier i Europa och kontinuerligt följt utvecklingenpå detta område. ■Lena Hjelm-Wallén, konventsledamot, och Bo Lundgren, riksdagsledamot ochf d partiledare, i diskussion om hur och varför europeiska politiska partier uppstår.I förgrunden de två författarna Karl-Magnus Johansson och Tapio Raunio.14 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

KAMMARE, KOMMUNER OCH KABINETTTre konstitutionella studierLars Davidsson. 2004.Varför vill amerikaner, ryssar och italienare representerasav två sorters parlamentsledamöter medan Sverige valtatt avskaffa sin tvåkammarriksdag?Är de svenska kommunernas självstyrelse starkare änfranska kommuners?Hur kommer det sig att tre av fyra svenska regeringarsaknar majoritetsstöd i riksdagen, mot endast en tiondelav de tyska?I Kammare, kommuner och kabinett diskuterasdessa och andra författningspolitiska frågor som haratt göra med hur Sverige och jämförbara länder valtatt organisera sitt parlament, sina kommuner och sinregeringsbildning.Efter trettio år inleds nu en större översyn av spelreglernaför den svenska demokratin. Ansvarsutredningen,om fördelningen av uppgifter mellan stat och kommuner,har redan lämnat ett delbetänkande och en bredare författningsutredningär aviserad att börja inom kort.En förutsättning för att en kommande debatt om Sverigesframtida författningspolitiska val skall bli fruktbarär att beslutsfattare, opinionsbildare och medborgarekänner till vilka konstitutionella alternativ som står tillbuds. Kammare, kommuner och kabinett bidrar med enöversikt över möjliga konstitutionella alternativ på treområden.• Sverige har numera en riksdag med en enda kammare,men många länder har tvåkammarsystem. Boken analyserarvilka argument som framförts för en deladfolkrepresentation och hur tvåkammarsystem kanutformas.• Förhållandet mellan stat och kommun är en av densvenska demokratins olösta frågor och också här finnsmycket att lära av hur andra länder reglerat och organiseratsitt politiska system.• Parlamentarismens bärande princip är att ett landsregering är politiskt ansvarig inför dess parlament.Reglerna för hur dettaansvar skall utkrävasvarierar dock mellanolika parlamentariskademokratier, vilket bl afår effekt på vilken typav regeringar som bildas.Författare är LarsDavidsson, forskarevid Uppsala universitetsstatsvetenskapligainstitution. ■FOTO: PEER GRIMM, PRESSENS BILDDen tyska förbundsdagen – en av det tyska parlamentets två kammare och bas för en stark regeringsmakt.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 15

VÄGAR FÖRBI OCH IGENOM PARTIERDag Anckar, Lauri Karvonen, Guy-Erik Isaksson. 2001.Dags för folkinitiativ och obligatoriskt personvalDen svenska demokratin skulle förstärkas genom utvidgademöjligheter till folkomröstning och förstärktpersonvalsinslag. En forskargrupp vid Åbo Akademi harpå uppdrag av SNS författningsprojekt undersökt hurmedborgarna kan få större inflytande i svensk politik.Det nuvarande systemet med rådgivande folkomröstningarhar i praktiken blivit ett instrument i den politiskaklassens händer, menar forskarna. Om folkomröstningaranordnas bör de vara beslutande. Sverige bör dessutomöverväga att införa folkinitiativ. På förslag av exempelvis200 000 väljare, varav minst 10 000 kommer från vartoch ett av tio län, skulle ett förslag kunna föras ut tillallmän folkomröstning.Det svenska partiväsendet befinner sig i en kris. Avståndetmellan medborgare och politiska partier ökar.Ett förstärkt personval skulle kunna bidra till att återgeväljarna en känsla avstörre delaktighet i de politiskaprocesserna. Valetav enskilda representanterborde därför helt ochhållet läggas i väljarnashänder.Däremot avvisar forskargruppenden israeliskamodellen med direktvaldstatsminister. Erfarenhetenvisar att det förstärkerpresidentsystemetsnackdelar och försvagarparlamentarismens fördelar.Det politiska systemet skulle bli ännu mer instabiltoch ineffektivt.Författarna framhåller att mekanismerför mer direkt medborgarinflytande intebör ses som ett alternativ till representativdemokrati utan som ett komplement somkan öka det demokratiska systemets folkligalegitimitet. Det är, menar författarna, uppenbartatt politiken i Sverige måste sökaoch pröva nya vägar.Dag Anckar, Lauri Karvonen och Guy-Erik Isaksson är professorer i statskunskapvid Åbo Akademi. ■FOTO: RASMUS JONLUND, TIDNINGEN NUDag Anckar, en av bokens författare, diskuterade medborgarinflytande med riksdagsledamoten ÅsaTorstensson (c) och Sten Olsson, statssekreterare i Statsrådsberedningen.16 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

EFFEKTER AV VALSYSTEMEn studie av 80 stater.Carsten Anckar. 2002.Valsystemet har stora effekterDe senaste årtiondena har präglats av stora politiska förändringarpå många håll i världen. De nya demokratiernahar aktualiserat debatten kring de politiska institutionernasroll i allmänhet och deras betydelse för demokratinskonsolidering i synnerhet.I boken Effekter avvalsystem kartlägger författarenCarsten Anckarhuvuddragen i valsystemeni den demokratiska världengenom att jämföra 80 olikastater. Den centrala fråganär vilken betydelse somolika valsystem har för trecentrala element i politiken:representationens proportionalitet,fragmenteringav partisystemet samt regeringsstabilitet.Vid en första anblick verkar Sverige ha ett optimaltvalsystem. Graden av representativitet är extremt hög.Partisystemet är tillräckligt fragmenterat för att garanteraatt de viktigaste åsiktsinriktningarna är representerade,men inte så fragmenterat att det frambringar tätaregeringsskiften. Denna bild är emellertid en schimär.Undersökningen leder för Sveriges vidkommandetill tre slutsatser:- Sverige har en mycket låg grad av disproportionalitetberoende på utjämningsmandaten.- Graden av fragmentering av partisystemet liggernära medelvärdet för länder med proportionellavalsystem. En ändring av rösttröskeln eller en radikaländring av valkretsstorleken skulle troligtvis ändrapartisystemets struktur.- Graden av regeringsstabilitet är hög i Sverige.Rapportens författare:Carsten Anckar är universitetslektor i jämförande politikvid Mitthögskolan i Sundsvall. ■Valsedlar från ACE Project, finansierat bl a av IDEA, för att underlätta valadministration.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 17

PARTIER OCH ANSVARÅsa Bengtsson och Kimmo Grönlund, red. 2004.InnehållIntroduktion: ansvar i representativ demokrati, Åsa BengtssonAnsvarsinnehav och ansvarsbyte, Dag AnckarPartier i statsförfattningar, Elisabeth KronqvistLagar om partier, Lauri KarvonenKonsten att rigga ett jämlikt val, Gullan GidlundValsystem och politiskt ansvar, Carsten Anckar och Krister LundellFrån valresultat till regering, Guy-Erik IsakssonUtkräver väljarna ansvar? Åsa BengtssonParlamentarisk ansvarutkrävning, Voitto Helander och Guy-ErikIsakssonNär folket ges ansvar, Maija SetäläKan folket ges ansvar? Kimmo GrönlundInför vem är politiker ansvariga? Kimmo GrönlundDogmatism eller pragmatism – (gröna) partiers dilemma,Ann-Sofie HermansonAnsvar i konsensusdemokratier, Kimmo Grönlund”I en representativ demokrati, där en liten minoritet fattarbeslut för den stora massan, aktualiseras frågan omansvar. Väljarna utövarinflytande genom valhandlingen– därutöver ärrepresentanterna allenarådandeoch endast kontrolleradeav lagarna.”Boken koncentrerar sigpå ”relationen mellan folketoch eliterna – på dendistans som lätt uppstår ien representativ demokratimellan medborgarna ochde utsedda politiska företrädarna.Partierna innehari detta spänningsfält en nyckelposition och det gårinte att bortse från deras position som centrala aktörerpå den politiska arenan. Medborgarna både utdelar maktoch utkräver ansvar på valdagen, medan representanternasköter beslutfattandet och förutsätts agera ansvarigt föratt garantera återval. Hur goda möjligheter till inflytandehar då egentligen medborgarna, och förvaltar de utseddarepresentanterna det ansvar de har tilldelats?”Ur Åsa Bengtssons introduktion. ■Folkomröstning i 18 västeuropeiska länderTyp av folkomröstning Normala lagar Konstitutionella lagarObligatorisk Österrike (1945),Danmark (1915/1953),Island (1944), Irland(1922/1937), Spanien(1978), Schweiz (1848,1977)Avvisande1. Medborgare Schweiz (1874) Italien (1948),Schweiz (1921)2. Representanter Danmark (1953) Spanien, Italien (1948),(parlamentarisk minoritet)Österrike (1945), Sverige(1979), Danmark (1953)3. Representanter(andra: presidenten,premiärministern,regionala myndigheter)UpphävandeIrland (1937), Schweiz(1874)1. Medborgare Italien (1948/1970),Schweiz (1949)2. Representanter(andra: presidenten,premiärministern,regionala myndigheter)Ad hoc och valbar1. Parlamentariskmajoritet2. Andra (presidenten,premiärministern)Island (1944), Italien(1948/1970), Schweiz(1949)Österrike, Belgien,Danmark, Finland (1987),Grekland, Norge, Sverige(1922), StorbritannienGrekland (1975),Frankrike (1958),Portugal (1989/1997),SpanienGrekland (1975/1986),Italien (1948)Folkinitiativ Schweiz (2003) Schweiz (1848/1891)Inga folkomröstningarsedan 1940Ur Maija Setäläs kapitel.Tyskland, Luxemburg,Nederländerna18 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

STATSSKICKAtt bygga demokratiLauri Karvonen. 2003.En demokratisk stat kan organiseras på många olika sätt.Statsmakten kan förbehållas den centrala nivån eller delasmellan huvudstaden och regionerna. Parlamentet kanvara den suveräna representanten för folkviljan eller deladenna uppgift med en folkvald president. Demokratiskaval kan förrättas med skilda metoder. Hur riksdagen ärutformad varierar. Den rättsliga kontrollen av politikenskiljer sig mellan olika länder, och statens författning kanspela en mer eller mindre aktiv roll i det politiska livet.Vad beror det på att stater har valt olika lösningarpå dessa punkter? Vad får det för konsekvenser attstatsskicken varierar? Statsskick – att bygga demokratiär baserad på bred forskning och ger klara och tydligasvar på dessa frågor. Boken är främst avsedd att användasinom universitets- och högskoleutbildning, men kanläsas av alla som funderar över grundläggande frågor omdemokrati och statsinstitutioner.InnehållInledningPolitikens territorier. Om federationer och enhetsstaterVem regerar? Om presidentialism och parlamentarismValets redskap. Om majoritet och proportionalitetRepresentation. Om kammarsystemDet lagbundna folkväldet. Om konstitutionalismAvslutningI en avslutande kommentarskriver LauriKarvonen att ”det förvissofinns vissa kritiska gränsersom det inte är tillrådligtatt korsa vid författningsreformer.Samtidigt är detuppenbart att olika dimensionerav statsskick kombinerasframgångsrikt påett otal sätt bland världensdemokratier. Ett statsskickär inte en en gång för allagiven paketlösning där alladelar förutsätter varandra. Varierande nationella förhållandenoch behov kan motivera bestämda kombinationerav dimensioner. Det finns ett visst utrymme för ’konstitutionellingenjörskonst’, och det är en viktig statsvetenskapliguppgift att, vid sidan av begränsningarna, pekapå dess möjligheter.” ■ValdeltagandeValdeltagandeValsystem i världenProportionella val Blandsystem Majoritetsval SummaMajoritetsval 75,3Afrika 48 14 38 100 %Asien 31 38 31 100 %Blandade valsystem 77,6Proportionella val 82,30 20 40 60 80 100Valdeltagandet är högre i proportionella val, som även ger mindre grupperoch partier chans att vinna representation. I majoritetsval kan något partivara så dominerande i en valkrets att andra partiers väljare inte är specielltmotiverade att gå till valurnorna.Europa 68 22 10 100 %Sydamerika 82 18 0 100 %Övriga Amerika 25 15 60 100 %Oceanien 0 8 92 100 %Totalt 47 20 33 100 %Källa: Statsskick, tabell 4.1. Beräkningen bygger på 120 länder.Källa: Statsskick, tabell 4.12. Beräkningen bygger på 310 fall.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 19

ATT FÖRBÄTTRA DEMOKRATINEn politisk-ekonomisk analys av Sveriges grundlag.Roger D. Congleton. 2002.Grundlagen spelar roll för hur landet styrs och detnyvaknade intresset för grundlagsfrågor i Sverige ärdärför välmotiverat. Sverige skulle genom att reformerasin grundlag kunna skapa en bättre överensstämmelsemellan det politiska styret och medborgarnas långsiktigaintressen och allmänna välfärd.Roger D. Congletonundersöker hur svenska författningsreformerpåverkatden politiska utvecklingeni landet. Den ger ett viktigtbidrag till den författningspolitiskadiskussionen iSverige, både genom atttillföra insikter från denforskningsinriktning somkallas för konstitutionellpolitisk ekonomi och genomatt faktiskt utvärderaeffekterna av Sveriges nyagrundlag från 1974 i dettaperspektiv. Rapporten är författad av en av de ledandeföreträdarna för den s k public-choice-skolan.När det gäller 1970–1974 års grundlagsreformerkonstaterar författaren att de innebar några väsentligaförändringar. Den mest slående var sammanslagningenav riksdagens två kamrar till en enda. Därtill kom starktförkortade mandatperioder – från åtta respektive fyra årtill tre år – och ett mer proportionellt valsystem. Förändringarnainnebar att den rådande majoritetens kortsiktigaintressen blev bättre representerade. Det skedde dock påbekostnad av valmanskårens bredare intressen.Har detta haft någon betydelse för den förda politiken?Författarens svar är ja. Grundlagsreformen möjliggjordesedan början av 1970-talet en politik, som leddetill en sämre ekonomisk utveckling i Sverige än i jämförbaraländer. Att det rörde sig om politikmisstag visasockså av de politikomläggningar som skett sedan dess,exempelvis en återgång till fyraåriga mandatperioder ochen kraftigt sänkt offentlig utgiftsandel.Rapporten ger flera förslag på hur dagens svenskagrundlag kan förbättras.Professor Roger D. Congleton förestår Center forStudy of Public Choice vid George Mason University,USA. Det är ett forskningscenter som förbinds med JamesBuchanan, nobelpristagare i ekonomi och grundare avpublic-choice-skolan. ■Boken finns även utgivenpå engelska med titelnImproving Democracythrough ConstitutionalReform.Some Swedish LessonsKluwer Academic, London,Boston, Mass. 2003.ISBN 1-4020-7432-820 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

MAKTEN ÖVER POLITIKENOm konstitutionella spelregler och politikens innehåll.Birgitta Swedenborg, red. 1999.CONSTITUTIONAL DESIGNPublic Policy and Economic PerformanceRoger D. Congleton och Birgitta Swedenborg (red.).En fundamental fråga i alla demokratier är om den politiskamakten utövas i medborgarnas intresse. Alltförofta trivialiseras svaret på frågan med hänvisning tillatt medborgarna avgör politikens inriktning i fria ochallmänna val. Maktutöv-ningen blir då tautologisktlika med folkets vilja. Menså enkelt är det inte ochsvaret på frågan är, enligtdenna studie, i stället attdet beror på de spelreglereller institutioner som styrdet demokratiska beslutsfattandeti ett land. Dessaspelregler bestäms av landetsgrundlag.Denna studie vill fästauppmärksamheten på betydelsenav våra politiska institutioner för kvaliteten ivår politiska demokrati, för den sorts politik som förs ivårt land och för medborgarnas välfärd. Den diskuterarvillkoren för det politiska beslutsfattandet på ett sättsom sällan görs i Sverige, trots att dessa frågor bordevara särskilt viktiga i ett land där den politiska sektornsräckvidd är så stor som den är här.Studien bygger på modern politisk ekonomisk forskning,som betonar sambandet mellan politiska institutioneroch politikens innehåll. Vilken typ av institutioner gynnarkortsiktighet och särintresseinflytande? Vilken typ av institutionerskulle medborgarna önska om de var medvetnaom effekterna av olika institutioner på lång sikt? Dennasorts frågor har aldrig ställts i den svenska diskussionenav grundlagsfrågor.Författarna är alla nationalekonomer med intresse fördet framväxande forskningsområdet politisk ekonomi.Carl Johan Dahlman, Ph.D., sedan länge bosatt i USA,är Senior Economist vid RAND Corp., Washington,D.C. Torsten Persson är professor vid Institutet förinternationell ekonomi, Stockholms universitet. BirgittaSwedenborg, är doktor i nationalekonomi och forskningsledarevid SNS. Clas Wihlborg är professor vid Göteborgsuniversitet. ■Det finns en växande insikt om att politiska institutionerpåverkar politikens innehåll och att valet av institutioneri en demokrati behöver väljas omsorgsfullt. Forskningeninom detta område, som går under beteckningen politiskekonomi, ”public choice” och ”rational choice”, har varitlivlig men fram till ganska nyligen främst teoretisk. Dennabrist håller nu på att repareras och teoretiska resultatutsätts i ökande grad för empirisk testning.För att få en överblick av kunskapsläget från denempiriska forskningen om konstitutioners effekt påekonomisk politik och ekonomiskt välstånd ordnadeSNS i augusti 2003 en internationell konferens meddeltagande av ledande forskare. Flertalet av de uppsatsersom presenterades vid konferensen sammanställs ien konferensvolym och publiceras på engelska på ettutländskt förlag. Redaktörer för volymen är professorRoger D. Congleton, Center for Study of Public Choice,och Birgitta Swedenborg, SNS. ■Innehåll i konferensvolymenInledningRoger D. Congleton och Birgitta SwedenborgKonstitutioner och ekonomisk politikTorsten Persson och Guido TabelliniPartiröstning och utskottstilldelning i ett blandat valsystem(Mixed Member System)Thomas StratmanDirekt demokratiBruno S. Frey och Alois StutzerKonstitutionens effekt på koalitionsregeringar iparlamentariska demokratierDaniel Diermeier, Hülya Eraslan och Antonio MerloFördelar med tvåkammarsystem: stabil politik i en parti politisk miljöRoger D. CongletonTvåkammarsystem och politisk kompromiss i representativdemokratiJohn Charles Bradbury och W. Mark CrainFederalism: ett konstitutionellt perspektivDennis C. Mueller”Common tax pool problems” i federala systemBrian KnightOberoende rättsväsende och ekonomisk tillväxtLars P. Feld och Stefan VoigtRättsliga och ekonomiska institutioner och ekonomiskt välståndRandall G. Holcombe, Robert A. Lawson och James D. GwartneySNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 21

STATEN OCH KOMMUNERNAMot en ny maktbalans?Per Molander, red. 2003.Vad är lämplig arbetsfördelningmellan stat ochkommun? De nordiskaländerna representeraren modell med i internationelljämförelse ganskastor självständighet förden lokala nivån. Ständigtpågår diskussionerom gränserna för detkommunala självstyret,kommunernas beskattningsrättoch utjämningssystemetslegitimitet.Här utnyttjar en internationell forskargrupp teorinför fiskal federalism för att på djupet analysera flernivådemokratinsproblem i enhetsstater som de nordiska.Bland de frågor som behandlas är arbetsfördelning mellanstat och kommun, finansieringen av den kommunalaverksamheten, utjämningssystem och statsbidrag.Per Molander är doktor i tillämpad matematik medinriktning mot policyanalys. Han var tidigare huvudmanvid finansdepartementets budgetavdelning och forskningsledarevid SNS. ■InnehållFlernivådemokratins problemPer MolanderFördelning av makt och ansvarRobin Boadway och Eva JohanssonFinns det ett bailout-problem i Sverige?Matz Dahlberg och Jürgen von HagenEkonomisk utjämning mellan svenska kommunerHoward ChernickAtt förhindra missbruk av statsbidragClayton P. GilletteFolkstyrelse och självstyrelseOlof PeterssonVarför federalism?Dennis C. MuellerFederalism i SverigeDennis C. Mueller och Emil UddhammarFyra teserPer MolanderBoken finns ävenutgiven på engelska:Per Molander, red.Fiscal Federalism inUnitary StatesKluwer AcademicPublishers,Boston 2004.ZEI studies in Europeaneconomics and law, 6ISBN 1-4020-7561-8

VEM STYR?Relationen mellan regeringskansliet och myndigheterna.Per Molander, Jan-Eric Nilsson, Allen Schick. 2002.”Regeringen styr riket”, slår regeringsformen fast i sittförsta kapitel. Den svenska modellen med ett mycket litetregeringskansli och en långt driven självständighet förmyndigheterna är i internationell jämförelse en extremlösning. Ett antal förändringar under den senare delen av1900-talet – större och mer komplex offentlig sektor, flermyndigheter, kännbara budgetrestriktioner och EU-medlemskap– gör det motiverat att fråga om regeringskanslietkan lösa den uppgift som grundlagen föreskriver.Regeringen har underskattat resultatstyrningens svårigheter,menar författarna. De politiska beslutsfattarnakänner sig inte hemma i styrsystemet och har valt genvägarför att påverka politiken. Exempel på detta är- Anslag hanteras av regeringskansliet, trots att det ären uppgift för myndigheterna.- Med detaljerad lagstiftning har man begränsat kommunernasrörelsefrihet.- Ansvarsfördelningen mellan regering och myndigheteroch mellan stat och kommun har blivit oklar, vilketär ett demokratiskt problem.- Tillsättningen av högre tjänster inom både regeringskanslioch myndigheter verkar ha politiserats.Rapportens diagnos är att resultatstyrningen är rätt iprincip men att den fått en felaktig utformning. I mångaländer utvecklas styrning via myndigheter. Skillnaden äratt regeringens politiska ansvar för styrningen av statsförvaltningenär väsentligt klarare definierat än i Sverige.Framför allt regeringen Blairs utveckling av den brittiskastatsförvaltningen framstår som en modell att studera.Huvudslutsatsen som dras i Vem styr? är att regeringenmåste ta ett tydligare politiskt-strategiskt ansvar förstyrningen av statsförvaltningen.Inga författningsändringarkrävs – enförskjutning av politikensfokus och en omdisponeringav administrativaresurser är tillräckliga.Regeringskansliet behöverförstärkas för att fåden numerär, kompetensoch auktoritet som krävsför uppgiften.Per Molander var tidigareforskningsledare vidSNS och dessförinnanhuvudman vid finansdepartementets budgetavdelning,Jan-Eric Nilsson är forskningschef vid Väg- och trafikinstitutetoch Allen Schick är professor i offentlig förvaltningvid University of Maryland och författare till ettflertal böcker om förvaltningsreformer i OECD-länderna.■Vem styr? behandlar relationen mellanregeringskansliet och myndigheterna.SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 23

PÅ SPANING EFTER FOLKVILJANPer Molander och Hannu Nurmi. 2003.POLITISK MAKT MED OKLART ANSVARSNS Ekonomiråd 2000.Assar Lindbeck, Per Molander, Torsten Persson, Olof Peterssonoch Birgitta Swedenborg. 2000.”Mer än hälften av alla amerikanska medborgare sägeratt de ibland röstar utan att veta tillräckligt mycket ochatt de känner sig skyldiga om de inte röstar”, enligt detamerikanska opinionsinstitutet Public Agenda.Att väljarna är osäkra både om sakförhållanden ochpartiers eller kandidaters positioner är en av de verkligtstabila observationerna inom samhällsvetenskaperna.Väljarnas osäkerhet ellerokunnighet har historisktanvänts som argument föratt begränsa eller graderarösträtten, i modern tid föratt begränsa den offentligasfären.Författarna undersökerhur beslutsfattande grupperpåverkas av osäkerhetoch varför demokratintrots denna osäkerhetofta fungerar så bra somden ändå gör. Vidare behandlasockså hur olika röstningsprocedurer påverkasav osäkerhet.Röstningsteori är en gren av statsvetenskapen, somanvänder matematiska metoder för att analysera hurolika röstningsprocedurer fungerar när de konfronterasmed väljaropinioner. Det är en viktig kunskap; det ärlätt att visa med verkliga exempel att resultatet av ett valberor kraftigt på vilken procedur man tillämpar för atträkna samman rösterna och tolka valutslaget. ■Flera problem i Sverigesekonomi vittnar om bristeri våra politiska institutioner.Bristerna bildarett tydligt mönster: oklarmaktfördelning, bristandegranskning och svagt ansvarsutkrävande.Författarna ingick ocksåi Ekonomikommissionen(mer känd som Lindbeckkommissionen),som 1993kom med den uppmärksammaderapporten ”Nyavillkor för ekonomi och politik”. Ekonomirådet visar hurproblemen med makt, granskning och ansvar återfinnspå alla politiska nivåer, från EU över staten till landstingoch kommuner. Problemen avspeglar sig i utformningenav den ekonomiska politiken, från stabiliseringspolitiktill offentlig tjänsteproduktion.Rapporten utmynnar i ett trettiotal konkreta förslagtill reformer av Sveriges politiska institutioner. Dessa syftartill att förstärka medborgarinflytandet i demokratinoch att skapa förutsättningar för en bättre ekonomiskutveckling. ■Hannu NurmiVoting Procedures underUncertaintySpringer 2002.ISBN 3-540-43352-XÅboforskaren HannuNurmi utvecklar i dennabok analysen av valmetoderseffekter. Exemplenär hämtade från amerikansk,tysk och brittiskpolitik.SNS Ekonomiråd 2000 bestod av Birgitta Swedenborg, Olof Petersson ochPer Molander, alla tre var då forskningsledare vid SNS, samt Assar Lindbeck ochTorsten Persson, båda professorer vid Stockholms universitet. Alla författarnavar ledamöter i Lindbeckkommissionen 1993.24 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

SAMHÄLLSKONSTENOlof Petersson. 1999.Den politiska debatten har stora brister. Demokratin kräveren bred debatt om hur samhället bäst bör organiseras.Men dagspolitiken är upptagen av kortsiktigt taktikspeloch den akademiska forskningen har länge försummatkonstitutionella frågor. Samhällsteoriernas kartor är oftafelritade och demokratidebatten kräver nya begrepp.Den allmänna debattens begrepp och bilder är mångtydigaoch kontroversiella. Därför ställs det extra högrakrav på tydlighet och klarhet i samhällsforskningen, enligtförfattaren. Samhällskonsten är ett bidrag till diskussionenom den samhällsvetenskapliga teoriutvecklingen, i synnerhetden del som handlar om det politiska systemet.Olof Petersson har granskat några av samhällsdebattensdominerande tankemodeller. Han är kritisk mot deförenklade tudelningar som hämmar förståelsen av demokratinsinnebörd. Polariseringen mellan individualismoch kollektivism visar sig vara särskilt ofruktbar. OlofPetersson pekar på ett tredje alternativ, människans förmågaatt både välja och följa.Valfrihet är ett nödvändigt men inte tillräckligtvillkor för individens autonomii ett medborgarsamhälle.Medborgarnasaktiva och reflekterandedeltagande i norm- ochregelsystemens tillkomstär en förutsättning föratt inte kortsiktighet ochrena tillfälligheter skall taöverhanden.I boken utvecklas tremodeller för att analyserahur samhället ärordnat. Det ekonomiskaperspektivet framhäver den individuella valfriheten somdemokratins grund. Det sociologiska perspektivet menaratt demokratin fungerar bäst om det finns ett livaktigtcivilt samhälle som ger individerna ett socialt kapital iform av tillit och ömsesidigt förtroende. Den politiskamänniskan förkroppsligar humanismens idé om medborgarensom sin egen lagstiftare; demokratin fungerar somsamhällets samvete.En förutsättning för en autonom samfällighet är attden följer regler och normer. Den andra förutsättningenär att invånarna själva har möjlighet att medverka vidde gemensamma normernas tillkomst. En konstitutionförutsätter att såväl individer som kollektiv har möjlighetatt självständigt reflektera och bestämma över sinalevnadsregler.Medlemmarna av ett autonomt samhälle måste besittatillräckliga kunskaper om den politiska styrelsen för attkunna göra självständiga bedömningar om samhälletskonstitution. Styrelseskickets legitimitet bygger på attmedborgarna aktivt omfattar dess grundläggande principer.En demokratisk konstitution innebär att folket styrsig självt genom rättsregler. Den konstitutionella demokratinkan således beskrivas som en rättsgemenskap påfolkstyrelsens grund.Boken bildar både ett slut och en början. Den sammanfattaren ganska omfattande forskning om demokratioch makt. Olof Petersson säger själv att boken utgör ettfacit till de forskningsproblem som han har formulerat itidigare skrifter. Boken innehåller förslag till lösningar avnågra samhällsvetenskapliga principproblem. Samtidigtinledde boken forskningsprojektet om svensk författningspolitik.Ambitionen var att därigenom bidra till denpraktiska forskningsuppgiften att finna bättre fungerandespelregler för den demokratiska processen. ■InnehållPositivism eller relativism?Naturvetenskap eller humaniora?Kollektivism eller individualism?Följa och väljaTre sätt att förstå samhälletSamhällets samveteFri åsiktsbildningInstitutionerFörfattningspolitikSlutsatserSNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 25

SVENSK FÖRFATTNINGSPOLITIKIngvar Mattson och Olof Petersson, red. 2003.Varför har Sverige en fyraprocentsspärr vid riksdagsvalen?Var går gränsen för yttrandefriheten? Varför har vi enkung utan makt? Hur mycket får en kommun bestämma?Får en domstol underkännaregeringsbeslut?Författningspolitikhandlar om reglerna fördet politiska maktspelet.Sverige skiljer sig i fleraavseenden från andra demokratier.Bakom dagenssystem ligger en lång historiaav intressekonflikteroch idébrytningar.I Svensk författningpolitikskildrar forskareinom juridik och statskunskapden svenska konstitutionensframväxt. De historiska och internationellautblickarna bidrar till att öka förståelsen för de vägvalsom svensk politik i dag står inför.Flera författningspolitiska problem av stor betydelseför svensk demokrati står högt på dagordningen. Detgäller den vertikala maktdelningens problem, dvs. ansvarsfördelningenmellan det representativa systemetsolika organisationsnivåer: EU, staten, regionerna ochkommunerna. Det handlar också om de centrala statsinstitutionernaoch deras inbördes förhållanden. Sist, men inteminst, aktualiseras de konstitutionella förutsättningarnaför medborgarna att på grundval av upplyst förståelsesjälva delta i beslutsprocessen och att kunna utkrävaansvar av de styrande. ■InnehållMakten över politikens spelregler, Ingvar Mattson och OlofPeterssonGrundläggande fri- och rättigheter, Karl-Göran AlgotssonOffentlighet och yttrandefrihet, Wiweka Warnling-NerepValsystem, Jörgen HermanssonFolkomröstningar, Tommy MöllerRiksdagen, Lars DavidssonParlamentarism, Torbjörn BergmanFörvaltning och revision, Shirin AhlbäckDomstolar och lagprövning, Caroline TaubeKommunal självstyrelse, Urban StrandbergLagstiftningsmakten, Magnus IsbergFinansmakten, Ingvar MattsonGranskningsmakten, Fredrik SterzelGrundlagsändringar, Olof PeterssonI förgrunden Jörgen Hermansson, Karl-Göran Algotsson och Caroline Taubesom bidragit med var sitt kapitel till Svensk författningspolitik.Sten Heckscher, rikspolischef, deltogockså i författningsdiskussion.Ingvar Mattson, biträdande kanslichef i konstitutionsutskottet, och Olof Petersson, forskningsledare SNS, diskuteradedet ökande intresset för författningspolitik med Pär Nuder, regeringens ansvarige för författnings- och valfrågor.26 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

KONSTITUTIONELL DEMOKRATIEivind Smith och Olof Petersson, red. 2004.Om det på ett teoretiskt plan går att förena konstitutionoch demokrati är därmed inte alls sagt att de praktiskaproblemen är lösta. Tvärtom måste varje samhälle vidvarje tidpunkt reflektera över vilka konkreta institutionersom bäst förverkligar den konstitutionella demokratinsideal. Hur skall konstitutionen utformas? Vem ska tolkadess ord? Hur skall den konstitutionella demokratinsvärderingar tillämpas före och efter ett politiskt beslut?Hur skall medborgarna kunna utkräva ansvar av destyrande?Erfarenheten från många andra demokratier visar hurstatsrättslig forskning genom att klarlägga och diskuterade konstitutionella reglernas innehåll kunnat bidra till denförfattningspolitiska debatten. Konstitutionell demokratiinnehåller bidrag från aktuell rättsvetenskaplig forskningsom på olika sätt belyser tillståndet för den konstitutionellademokratin i Sverige.InnehållKonstitutionell demokrati som begrepp och som idealEivind Smith och Olof PeterssonRegeringsformen: positiv rätt eller redskap för rättshaverister?Caroline TaubeKonstitutionella snedsteg. En studie av svensk trohet motgrundlagThomas BullFinansmakten – i konstitutionens centrum och periferiFredrik SterzelLagstiftningsmakten och förordningsmaktenFredrik SterzelRiksdagsledamöternas och statsrådens rättsliga ansvarOlle LundinRättighetsskyddet i praktiken – skydd på pappret ellerverkligt genomslag?Karin ÅhmanSystem för lagstiftningskontrollCaroline TaubeUr inledningskapitlet:Begreppet konstitutionell demokrati, som det definieras idenna bok, bygger på en förening av medborgarstyrelseoch rättsstat. Konstitutionenfastställs i demokratiskordning. Den kan ändras,men svårare än vanliglagstiftning. I kraft av sinposition överst i hierarkinav rättsliga regler binderoch begränsar den på dettasätt den offentliga maktutövningen.En enhetlig, stabil ochförutsebar rättsordningär grundläggande värdenför konstitutionell styrelse.Dessa värden har bättreförutsättningar att förverkligas om styrelsen är demokratisktlegitim, dvs om medborgarna accepterar ochger sitt samtycke till det regelsystem och de institutionersom de lever under. Demokratins värde, folksuveränitet,kan bättre förverkligas om folket kan utkräva ansvar avde styrande, om majoriteten främst styr genom generellarättsregler och om den offentliga makten utövas opartiskt,med det gemensamma intresset som avgörande måttstock.Tyngden av politiska beslut i form av konstitution ochlag ökar om det finns oberoende institutioner som ser tillatt reglerna respekteras i varje enskilt fall. Därmed ökarockså demokratins handlingsförmåga. ■SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 27

GRUNDLAGENS MAKTKonstitutionen som politiskt redskap och som rättslig norm.Eivind Smith, red. 2002.Jurister tänker ofta på grundlagen enbart i rättsligt avseende.I Sverige har debatten tidvis givit intrycket att deviktigaste frågorna i den konstitutionella debatten gällerdomstolarnas roll, inte minst lagprövningsrätten ochregeringsformens krav att grundlagsstridigheten måstevara ”uppenbar”. Detta perspektiv är alltför snävt föratt förstå grundlagens roll i samhället.Politiker och samhällsvetare betraktar ofta grundlageni ett renodlat politiskt perspektiv. Men om grundlagenendast uppfattas som ettslags politiskt programblir den lätt perifer i människorsmedvetande. Engrundlag som inte kanåberopas av enskilda medborgareförlorar i folkligförankring och kan därförknappast tjäna som ett effektivtredskap för politiskhandling.Grundlagens roll isamhället kan bäst förståsom både politiskaoch rättsliga perspektivuppmärksammas. Därför innehåller Grundlagens maktbidrag från både jurister och statsvetare. Den bidrar tillforskningen om konstitutionella förhållanden i Norden.Tyngdpunkten ligger på grundlagens roll inom områdendär domstolar har lite eller inget att säga till om: Huravgörs grundlagens innehåll i dessa fall? Vilken betydelsefår argumentation om grundlagens innebörd? ■InnehållGrunnlovens makt (eller avmakt), Eivind SmithUppsalaskolan och konstitutionens normativitet, Stig StrömholmFormalisme, pragmatisme, realisme: Teori, metode og grunnlovsförståelsehos Castberg, Knoph og Ross, Sverre BlandholEtt kvartssekel efter ’det författningslösa halvseklet’: Har Sverigenu en författning? Fredrik SterzelNorm og praxis under grundloven som aldrig ændres, Jens PeterChristensenGrunnlovstolkning – opportunistisk eller lojal? Eivind SmithRiksdagen som grundlagstolkare, Thomas BullMaktbefogenheterna för republikens president och Finlands nyagrundlag, Matti NiemivuoParlamentarismens forudsætninger og konsekvenser. Detalternative flertal i Danmark i 1980’erne med særlig henblickpå formuleringen af udenrigspolitikken, Palle SvenssonNorges grunnlov, fra styringsredskap til symbol – og noen tankerom a gjenreise redskapsfunksjonen, Trond NordbyVad skall vi ha en ”grundlag” till? Kaarlo TuoriNorra länken – en domstol underkände ettregeringsbeslut och stoppade ett vägbyggeSvensk rätt sätter inga gränser för vilka politiska beslut som kanfattas. Men rätten ställer krav på hur man måste gå tillväga föratt förverkliga de politiska målen. Svensk rätt hindrar exempelvisinte att man bygger en trafikled genom nationalstadsparken inorra Stockholm.I ett uppmärksammat rättsfall 1997 upphävde Regeringsrättenett regeringsbeslut att som en del av Norra länken-projektet tilllåtabyggandet av en tunnel genom parken. Domstolen slog fastatt det skulle stå i strid med den då gällande lagstiftningen. Mendet betydde bara att lagen först måste ändras enligt de formersom fastlagts av grundlagen.Bellevue, en del av nationalstadsparken som uppmärksammades i och med Norra länken-projektet.FOTO: BENGT HEDBERG28 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

THE CONSTITUTION AS AN INSTRUMENT OF CHANGEEivind Smith, red. 2003.Ett drygt årtionde har nu förflutit sedan Estland, Lettlandoch Litauen skapade sig fria, demokratiska statsskick.Erfarenheterna från dessa länders grundlagsdebatt harintresse också för andra länder som står inför uppgiftenatt reformera sina politiska system. Sverige har exempelvismycket att lära när det gäller att finna en fungerandebalans mellan juridik och politik.– De baltiska länderna har valt delvis olika lösningar,konstaterar Caroline Taube, jur dr, som i sin forskningjämfört hur den konstitutionellakontrollmaktenorganiserats. Litauen ochLettland har friståendeförfattningsdomstolar enligttysk förebild. Estlandhar däremot en egen modell.Här ligger ansvaretatt tolka grundlagen påen särskild avdelning inomlandets högsta domstol.Liia Hänni, ledamot avestniska riksdagen, konstateraratt högsta domstolensgrundlagskontrollbidragit till att utveckla och stabilisera landets politiskasystem. Medborgarnas rättighetsskydd har stärkts ochuppgiftsfördelningen mellan olika statsorgan har förtydligats.Jämförelsen mellan Estland, Lettland och Litauenvisar att det finns både likheter och skillnader mellanländernas konstitutionella kultur, konstaterar professorEivind Smith, som redigerat boken The Constitution asan Instrument of Change. Men synen på grundlagen äribland omtvistad. En del betonar grundlagens oföränderlighet,medan andra framhäver betydelsen av en flexibelgrundlag.Men Eivind Smith konstaterar i sin sammanfattandeanalys att författningsdebatten dessvärre hämmas avmissvisande och konstruerade motsättningar. Förhållandetmellan politik och juridik behöver inte vara någotnollsummespel. Tvärtom kan folkviljan få ett bättregenomslag om det finns en tydlig konstitution. En stabiloch trovärdig konstitution kan därmed bli ett politisktinstrument i folkstyrelsens tjänst. ■InnehållThe Constitution as an Instrument of Change: IntroductionConstitutional CulturesThe Constitution between Politics and Law, Eivind SmithConstitutional Arguments in Political Decision-MakingConstitutional Arguments in Political Decision-Making: EstoniaLiia HänniConstitutional Arguments in Political Decision-Making: LatviaGunars KusinsConstitutional Arguments in Political Decision-Making: LithuaniaAndrius KubiliusConstitutional Arguments in Political Decision-Making: NorwayTom ThoresenThe Constitution and the “Needs of our Time”: Amending theText or Adjusting its Meaning?Amend or Adjust the Constitution?Janis PenikisAmending or Adjusting? Comments on LithuaniaGintaras SteponaviciusAmending or Adjusting? Comments on EstoniaPeeter RoosmaRigidity in Constitutional Amendment ProceduresBjørn Erik RaschThe Role of Constitutional Justice: Court Models andProceduresCourt Models and ProceduresCaroline TaubeCourt Models and Procedures: Should Estonia change?Rait MarusteOn the Role of the Constitutional Court in LatviaAivars EndzinsThe Role of Constitutional Justice in LithuaniaStasys StaciokasCourts and Parliament:The Norwegian System of Judicial Review of LegislationEivind SmithJudges as Guardians of the Constitution: “Strict” or “liberal”interpretation?Judges as Guardians of the Constitution: “Strict” or “liberal”interpretation?Egidijus Kuris“Strict” or “liberal” Interpretation? Comments on EstoniaUno Löhmus“Strict” or “liberal” Interpretation? Comments on LatviaAnita Usacka“Strict” or “liberal” Interpretation? Comments on LithuaniaToma Birmontiene“Strict” or “liberal” Interpretation? Comments on NorwayLars Oftedal BrochSNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 29

SVERIGES FÖRFATTNING EFTER EU-ANSLUTNINGENKarl-Göran Algotsson. 2000.”Vår tid är en tid av konstitutionsskapande”, inlederstatsvetaren Karl-Göran Algotsson sin stora studie avSveriges författning efter att landet gått med i EU. År 1974fick Sverige en ny regeringsform och sedan 1995 är vi medi Europeiska unionen. Vårt land lyder nu inte bara underregeringsformen utan ävenunder EG-rätten. Detta geross svenskar all anledningatt begrunda vårt styrelseskick,konstaterar författaren.Karl-Göran Algotssonshuvudtes är att genomEU-anslutningen haren dualism införts i detsvenska styrelseskicket. Åena sidan har Sverige enregeringsform som i höggrad är präglad av detdemokratiska majoritetsstyretsprincip. Å den andra innebär EU-anslutningenen vertikal maktdelning av betydande omfattning. Tvåmotstridiga element, demokratins majoritetsstyre ochvertikal maktdelning, det vill säga att makten delas mellanolika nivåer – Sverige och EU, inrymmes numera iden svenska författningen.Analyserar författningspolitiska debatterBoken Sveriges författning efter EU-anslutningen är ensystematisk genomgång av de idéer och politiska kraftersom format vår nuvarande grundlag. Författaren jämförde författningspolitiska debatterna före antagandet av1974 års regeringsform med de som fördes under 1990-talet.Den stora frågan är hur Sverige lyckats tillgodose kravenpå konstitutionalism, demokrati och effektivitet.föra en kraftfull reformpolitik, som innebar statsingripandenpå olika områden. En effektiv demokrati i enstor stat förespråkades. 1974 års regeringsform blev engrundlag för den då ännu i stort sett oomstridda demokratiskavälfärdsstaten.Politiker bör ”bindas vid masten”Under 1990-talet förskjöts synen på förhållandet mellandemokrati, konstitutionalism och effektivitet. Kravet pånormpolitik blev mer utbrett, liksom synsättet att politikerbör ”bindas vid masten”, i syfte att garantera enlångsiktigt effektiv ekonomisk politik och stabila statsfinanser.Detta mål är inte möjligt att nå om skiftanderiksdagsmajoriteter ideligen ändrar politikens inriktning,till exempel genom att öka statsutgifterna. Effektivitetenbetonades men målsättningen var en förening av konstitutionalismoch effektivitet i en begränsad stat. I linje meddetta synsätt har en självständig riksbank införts, ochdessutom har budgetprocessen stramats upp.Makt hos institutioner med demokratiskt underskott1990-talets stora författningspolitiska händelse är naturligtvisSveriges anslutning till EU. Härmed införs i storstil en vertikal maktdelning. Makt flyttas till ett EU somde flesta anser lider av ett demokratiskt underskott. ■FOTO: JONAS EKSTRÖMER, PRESSENS BILDEffektiv demokrati i stor statUnder 60- och 70-talen betonades det demokratiska majoritetsstyretoch effektiviteten. Den ur demokratiska valframsprungna riksdagsmajoriteten fick inte hindras attTalman Björn vonSydow i riksdagenstalarstol.30 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

ÄGANDERÄTT OCH DEMOKRATISvensk grundlagsdebatt under 1990-talet.Karl-Göran Algotsson. 2001.Grundlagsreglerna om äganderätt fortfarande oklaraBestämmelserna om äganderätten tillhör de mest omstriddadelarna av det svenska statsskicket. För en delinnebär grundlagsfäst äganderätt en inskränkning avdemokratin. Andra menar tvärtom att äganderätt ärgrundläggande för ett demokratiskt samhälle.I Sverige har det under 1990-talet skett genomgripandekonstitutionella förändringar. Under senare år harreglerna om äganderätt ändrats i flera viktiga avseenden.Regeringsformens paragraf har fått en reviderad lydelseoch har dessutom utretts på nytt. Europakonventionenom de mänskliga rättigheterna och de grundläggandefriheterna har införlivats i den svenska rättsordningen.EU-medlemskapet påverkar också skyddet för äganderätten.I sin bok Äganderätt och demokrati finner statsvetarenKarl-Göran Algotsson attdet senaste årtiondets debatteroch beslut inte harskapat klarhet. Innebördenav det konstitutionellaskyddet för äganderättenär ännu diffust. Politiskastrider utkämpas underjuridisk täckmantel.Boken analyserar denkonstitutionella debattenom äganderätten i Sverige.Meningsskiljaktigheternakommer till uttryck i flerakontroversiella frågor. Förslaget till miljöbalk ledde tillbåde juridisk och politisk kontrovers. Striden kring löntagarfondernasavveckling aktualiserade också konstitutionellaproblem om äganderätt. Ett annat omdiskuterat fallutgör striden om att stänga reaktorerna i Barsebäck. ■Två sätt att formulera en grundlagsparagraf omäganderätt: Sverige och FinlandSveriges regeringsform 2:18”Varje medborgares egendom ärtryggad genom att ingen kan tvingasavstå sin egendom till det allmännaeller till någon enskild genom expropriationeller annat sådant förfogandeeller tåla att det allmänna inskränker användningen av markeller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägnaallmänna intressen.Den som genom expropriation eller annat sådant förfogandetvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning förförlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den förvilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnadpå sådant sätt att pågående markanvändning inom berörddel av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer somär betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten.Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoendeav vad som föreskrivits ovan.”Finlands grundlag 15 §”Vars och ens egendom är tryggad.Angående expropriation av egendomför allmänt behov mot full ersättningbestäms genom lag.”SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 31

DE POLITISKA SPELREGLERNAS BETYDELSEFyra studier i författningspolitikOlof Petersson, red. 2004.Denna volym samlar fyra studier som på olika sättanalyserar de politiska spelreglernas betydelse. Dessaundersökningar har fungerat som under lag för slutsatsernai Demo kra tirådets rapport 2004, men de har så stortsjälvständigt intresse att de publiceras i bokform. Läsarenfår därmed en inblick i aktuell forskning om demokratinskonstitutionella förutsättningar.Konstitutionens ekonomiska effekterBirgitta Swedenborg, nationalekonom och forskningsledarevid SNS, sammanfattar i sitt kapitel en numeramycket omfattande forskning om de politiska institutionernasbetydelse för den förda politiken, dvs. för politikensinnehåll. Denna gren av den nationalekonomiskaforskningen har under senare år kommit med en serieundersökningar som mer i detalj visar hur konstitutionellaarrangemang påverkar exempelvis tillväxt, statsfinanser,arbetslöshet och ytterst om de politiska besluten ledertill de resultat som medborgarna önskar. I centrum förBirgitta Swedenborgs analys står effekterna av valsystem,folkomröstningar, decentralisering och parlamentets organisering.Den amerikanskakongressens budgetkontorAllen Schick, professorvid universitetet i Marylandoch forskare vidBrookingsinstitutet iWashington, bidrarmed en specialundersökningav den amerikanskakongressensbudgetkontor. Ämnetkan låta snävt, menjust denna institutionhar en stor principiellbetydelse. Den fäster nämligen uppmärksamheten påkunskapernas betydelse för den politiska beslutsprocessenoch hur politiska institutioner kan utformas föratt förstärka faktaunderlaget i samband med beslutenom statens budget. Det amerikanska exemplet visar attexpertmakt inte behöver stå i motsättning till politikermakt.Ekonomiska experter åtnjuter en professionellsjälvständighet, men de lyder under kongressen och harsyftet att stärka parlamentets roll. Därigenom tillförsäkrasde folkvalda ett sakligt och kvalificerat underlag försina beslut.Ett nytt valsystem för Sverige?Lauri Karvonen och Björn Grönholm, båda statsvetarevid Åbo Akademi, visar att valsystemets utformning kanfå ytterst stora konsekvenser. De granskar några av devalmetoder som skulle ligga närmast till om Sverige byttevalsystem. Dataunderlaget utgörs av partiernas resultatvid riksdagsvalet 2002. Givet ett antal antaganden kanman beräkna hur valet skulle ha gått om vi hade haft ettannat valsystem. Bakom analysen ligger ett omfattandearbete; bland annat måste valresultatet räknas om utifrånen helt ny valkretsindelning. Huvudresultatet är att dealternativa valsystemen, åtminstone på kort sikt, skullefå oönskade konsekvenser. Analysen bidrar också med enallmän lärdom. Det är vanskligt att uttala sig helt generelltom valsystemens effekter. Speciella förutsättningar i detenskilda landet, inte minst de inbördes storleksförhållandenamellan de politiska partierna, kan spela stor roll.Grundlagens ställning i den politiska kulturenMagnus Enzell, fil.dr i statskunskap vid Stockholmsuniversitet, undersöker hur konstitutionen har tolkats imodern svensk historia. Kapitlet fäster uppmärksamhetenpå ytterligare en komplikation i konstitutionell analys.Det räcker inte alltid med att utifrån konstatera hur denena eller andra spelregeln skulle påverka politiken. Manbehöver också ta hänsyn till hur de aktörer som verkarinom systemet själva uppfattar konstitutionens innebörd.Bilden av konstitutionen är viktig för effekten av konstitutionen.Genomgången av ett århundrades författningsdebattblir en kartläggning av Sveriges konstitutionellakultur. Det visar sig också att uppfattningarna förändrasöver åren. Man kan urskilja tre huvudfaser av Sverigeskonstitutionella utveckling, med mellanliggande övergångsperioder.■32 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

BESTÄLL BÖCKERSkicka eller faxa beställningen tillSNS Förlag, Box 5629, 114 86 StockholmTelefon 08-507 025 00Telefax 08-507 025 25e-post order@sns.seEndast porto tillkommer. Alla priser inkluderar moms.Namn ......................................................................................................................................................................................................Företag/institution ..................................................................................................................................................................Adress ....................................................................................................................................................................................................Postadress .........................................................................................................................................................................................FÖRFATTNINGSPROJEKTETS BOKSERIEAntal Titel Författare År ISBN PrisSamhällskonsten Olof Petersson 1999 91-7150-753-1 244:-Sveriges konstitutionella urkunder 1999 91-7150-769-8 339:-Sveriges författning efter EU-anslutningen Karl-Göran Algotsson 2000 91-7150-772-8 371:-Europas författning 2000 91-7150-781-7 276:-Vägar förbi och igenom partierÄganderätt och demokrati. Svenskgrundlagsdebatt under 1990-taletVem styr? Relationen mellan regeringskanslietoch myndigheternaDag Anckar, Lauri Karvonen, Guy-ErikIsaksson2001 91-7150-834-1 244:-Karl-Göran Algotsson 2001 91-7150-838-4 288:-Per Molander, Jan-Eric Nilsson, Allen Schick 2002 91-7150-868-6 265:-Effekter av valsystem. En studie av 80 stater Carsten Anckar 2002 91-7150-841-4 265:-Att förbättra demokratin. En politiskekonomiskanalys av Sveriges grundlagGrundlagens makt. Konstitutionen sompolitiskt redskap och som rättslig normRoger D. Congleton 2002 91-7150-842-2 329:-Eivind Smith, red. 2002 91-7150-873-2 265:-På spaning efter folkviljan Per Molander, Hannu Nurmi 2003 91-7150-886-4 244:-The Constitution as an Instrument ofChangeEivind Smith, red. 2003 91-7150-909-7 360:-Staten och kommunerna Per Molander, red. 2003 91-7150-885-6 265:-Politiska partier i den europeiskaförfattningenKammare, kommuner och kabinett.Tre konstitutionella studier.Karl Magnus Johansson, Tapio Raunio 2004 91-7150-929-1 265:-Lars Davidsson 2004 91-7150-933-X 318:-Partier och ansvar Åsa Bengtsson, Kimmo Grönlund, red. 2004 91-7150-944-5 318:-Konstitutionell demokrati Eivind Smith, Olof Petersson, red. 2004 91-7150-964-X 318:-De politiska spelreglernas betydelse.Fyra studier i författningspolitik.Olof Petersson, red. 2004 91-7150-961-5 244:-■ SNS-medlem? Kryssa här så får du 35 % rabatt på alla böcker■ Intresserad av alla böcker inom författningsprojektets bokserie (listan ovan)? Kryssa för att beställa samtliga till specialpris, 2 995:- (ord. pris 5 218:-)ANDRA SNS-BÖCKER MED ANKNYTNING TILL FÖRFATTNINGSPROJEKTETAntal Titel Författare År ISBN PrisMakten över politiken. Om konstitutionellaspelregler och politikens innehållEkonomirådets rapport 2000:Politisk makt med oklart ansvarFrån Fischer till Giscard. 24 röster omEuropas framtid.Birgitta Swedenborg, red. 1999 91-7150-767-1 297:-Assar Lindbeck, Per Molander, Torsten Persson,Olof Petersson och Birgitta Swedenborg2000 91-7150-783-3 233:-Olof Petersson, red. 2002 91-7150-881-3 59:-Statsskick. Att bygga demokrati Lauri Karvonen 2003 91-7150-899-6 148:-Svensk författningspolitik Ingvar Mattson, Olof Petersson, red. 2003 91-7150-900-3 148:-Europas grundlag. Framtidskonventetsförslag till konstitution för EU.Demokratirådets rapport 2002:Demokrati utan ansvarDemokratirådets rapport 2003:Demokrati i EUDemokratirådets rapport 2004:Demokratins grundlagOlof Petersson, Sören Holmberg, Leif Lewin,Hanne Marthe NarudOlof Petersson, Ulrika Mörth, Johan P. Olsen,Jonas TallbergOlof Petersson, Lauri Karvonen, Eivind Smith,Birgitta Swedenborg2003 91-7150-928-3 57:-2002 91-7150-850-3 233:-2003 91-7150-914-3 250:-2004 91-7150-951-8 254:-SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 33

ÄMNESREGISTERAnsvar 6, 15, 18, 21, 22, 27Autonomi 25Bailout 22Blandade valsystem 19, 21Budget 23, 26Budgetkontor 32Danmark 28Decentralisering 5, 32Demokrati 3-32Demokratirådet 3-7, 12Dokument 10, 13Domstolar 4, 26, 27, 28Ekonomikommissionen 24Enhetsstat 19Estland 29EU 4, 12, 13, 14, 23, 27, 30Europaval 14Federalism 19, 21, 22Finansmakt 26, 27Finland 28Fiskal federalism 22Flernivådemokrati 22Folkinitiativ 16Folkstyrelse 3-32Folkomröstning 4, 5, 7, 16, 18, 26, 32Fragmentering 17Fri- och rättigheter 11, 26, 27, 31Förbundsdagen 15Förenings- och säkerhetsakten 10Författningsdomstol 6, 27, 28, 29Författningspolitik 7, 11, 19, 25, 26, 30Förordningsmakt 27Förvaltning 23, 26Granskningsmakt 26Grundlagstolkning 27, 28, 29Grundlagsändring 4, 7, 26, 27, 28, 29, 30Kammarsystem 6, 15, 19, 20, 32Koalitionsregeringar 21Kommuner 5, 15, 21, 22, 26Konstitution 3, 4, 19, 26, 27, 28, 29Konstitutionell demokrati 4, 27Konstitutionell kultur 29, 32Konungaförsäkran 10Konvent 7, 12, 13Lagprövning 26, 27Lagstiftning 23, 26, 27Lagstiftningskontroll 27Landslag 10Lettland 29Lindbeckkommissionen 24Litauen 29Majoritetsval 19Maktdelning 5Memorial 10Myndigheter 23, 26Nationalstadsparken 28Norge 28Norra länken 28Offentlighet 26Osäkerhet 24Parlamentarism 6, 15, 18, 19, 26, 28, 32Partier 14, 16, 17, 18Partifinansiering 14, 18Personval 16Politisk ekonomi 20, 21, 32President 19, 28Proportionella val 19Public choice 20, 21, 32Referensgrupp 9Regeringen 6, 17, 18, 23, 26Regeringsformen 4, 10, 26, 27, 30, 31Regeringskansliet 23Regeringsrätten 28Resultatstyrning 23Revision 26Riksdagen 6, 15, 26, 27, 28Riksdagsordningen 10Rättigheter 11, 26, 27, 31Röstningsprocedurer 24Senat 6Självstyrelse 3, 5, 22, 26, 32Spelregler 26, 32Statsbidrag 22Statsministerval 16Statsråd 27Statsskick 19Tjänstetillsättning 23Tryckfrihet 10, 26Tolkning 27, 28Tvåkammarsystem 21Uppsalaskolan 28Urkunder 10Utjämningsmandat 16Utjämningssystem 22Valsystem 6, 14, 17, 18, 19, 24, 26, 32Yttrandefrihet 26Äganderätt 21, 3134 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT

MEDVERKANDE FORSKARE, POLITIKER, EXPERTER M.FL.Ahlbäck, Shirin 26Ahlenius, Inga-Britt 9Algotsson, Karl-Göran 26, 30, 31Anckar, Carsten 17, 18Anckar, Dag 16, 18Arnander, Fredrik 9Ax:son Johnson, Antonia 9Bengtsson, Åsa 18Bergman, Torbjörn 26Birmontiene, Toma 29Björck, Anders 11Blandhol, Sverre 28Boadway, Robin 22Bogdanor, Vernon 9Bradbury, John Charles 21Broch, Lars Oftedal 29Bruzelius, Peggy 9Buchanan, James M. 9Bull, Thomas 27, 28Chernick, Howard 22Christensen, Jens Peter 28Congleton, Roger D. 9, 20, 21Crain, W. Mark 21Hagen, Jürgen von 22Heckscher, Sten 26Hegeland, Hans 13Helander, Voitto 18Hellström, Mats 11Hermanson, Ann-Sofie 18Hermansson, Jörgen 26Hjelm-Wallén, Lena 14Holcombe, Randall G 21Hänni, Liia 29Hökmark, Gunnar 11Isaksson, Guy-Erik 16, 18Isberg, Magnus 26Jansson, Urban 9Johansson, Eva 22Johansson, Karl Magnus 14Karvonen, Lauri 3, 7, 9, 16, 18, 19Knight, Brian 21Kronqvist, Elisabeth 18Kubilius, Andrius 29Kuris, Egidijus 29Kusins, Gunars 29Penikis, Janis 29Persson, Torsten 9, 21, 24Petersson, Olof 2, 3, 7, 9, 12, 13, 22, 24,25, 26, 27, 32Rasch, Bjørn Erik 29Raunio, Tapio 14Roosma, Peeter 29Salén, Sven H. 9Schick, Allen 9, 23, 32Setälä, Maija 18Smith, Eivind 3, 7, 9, 27, 28, 29Staciokas, Stasys 29Steponavicius, Gintaras 29Sterzel, Fredrik 11, 26, 27, 28Stjernquist, Nils 10Strandberg, Urban 26Stratman, Thomas 21Strömholm, Stig 28Stutzer, Alois 21Svedberg, Björn 9Swedenborg, Birgitta 3, 7, 9, 21, 24, 32Svensson, Palle 28von Sydow, Björn 30Dahlberg, Matz 22Dahlman, Carl Johan 21Davidsson, Lars 15, 26Diermeier, Daniel 21Einarsson, Mats 11Endzins, Aivars 29Enzell, Magnus 32Eraslan, Hülya 21Feld, Lars P. 21Fischer, Joschka 13Fiskesjö, Bertil 11Frey, Bruno S. 21Gidlund, Gullan 18Gillette, Clayton P. 22Giscard d'Estaing, Valéry 13Grönholm, Björn 32Grönlund, Kimmo 18Gwartney, James D. 21Lawson, Robert A. 21Lekberg, Sören 13Lindbeck, Assar 9, 24Lindgren, Anne-Marie 11Lundell, Krister 18Lundgren, Bo 14Lundin, Olle 27Löhmus, Uno 29Maruste, Rait 29Mattson, Ingvar 26Merlo, Antonio 21Molander, Per 9, 22, 23, 24Molin, Björn 11Mueller, Dennis C. 9, 22Möller, Tommy 26Mörk, Eva 22Mörth, Ulrika 12Niemivuo, Matti 28Nilsson, Jan-Eric 23Nordby, Trond 28Nuder, Pär 26Nurmi, Hannu 24Tabellini, Guido 21Tallberg, Jonas 12Taube, Caroline 26, 27, 29Thoresen, Tom 29Tiilikainen, Teija 11Torstensson, Åsa 16Tuori, Kaarlo 28Uddhammar, Emil 22Usacka, Anita 29Voigt, Stefan 21Warnling-Nerep, Wiweka 26Weaver, R. Kent 9Wihlborg, Clas 21Wohlin, Lars 9Zaremba, Maciej 13Åhman, Karin 27Olsen, Johan P. 12Olsson, Sten 16SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT 35

SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ettfristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat ochoffentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling.Syftet är att skapa underlag för rationellabeslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning ochdebatt.SNS■ bedriver tillämpad samhällsforskning i samspelmellan ledande akademiker och högre chefer iprivat och offentlig sektor■ publicerar forskningsrapporter, debattböckeroch läroböcker på eget förlag■ arrangerar konferenser, kurser, seminarier ochlokala möten under medverkan av forskare,företagsledare, myndighetschefer, politiker, intresseföreträdare,publicister och andraopinionsbildare■ samarbetar med universitet, högskolor och forskningsorganisationeri Sverige och utlandet samtmed ett tiotal systerorganisationer världen över■ är en allmännyttig ideell förening som står fri frånpolitiska partier och intresseorganisationer■ har 4 000 medlemmar, och lokalgrupper på ettfyrtiotal orter, i Sverige och utomlands■ har sitt kansli i Stockholm med 35 anställda,varav ett tiotal med forskarbakgrund■ finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag,bokförsäljning och konferensavgifter samtgenom årsavgifter från företag, myndigheter ochorganisationer■ grundades 1948 av enskilda personer i svensktnäringsliv med intresse för samhällsfrågor.Studieförbundet Näringslivoch SamhälleProjektledning: Pernilla NorlinOriginal: West Studios Tryck: Roos Tryckerier, 2004Sköldungagatan 1–2,Box 5629, 114 86 StockholmTelefon: 08-507 025 00Fax: 08-507 025 15E-post: info@sns.seWebbplats: www.sns.se36 SNS FÖRFATTNINGSPROJEKT