Publication Sep2012 Norrland Infrastruktur.pdf - NECL II
Publication Sep2012 Norrland Infrastruktur.pdf - NECL II
Publication Sep2012 Norrland Infrastruktur.pdf - NECL II
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK3<strong>Infrastruktur</strong>engrunden tillallt gottAnsvarig Utgivare:Rolf StenvallTexter:Dynamo Presses Erik Säfvenbergga Gunnar Anderssonhp Henrik PerssonLayout:Erik OlofssonTryck:Carlshamn Tryck & MediaKontakt:Rolf Stenvall, Fkon,070-209 02 67Bilaga, höst 2012[ En bra infrastruktur ochen god logistik är avgörandeför alla regioner. Ett tättvägnät, en effektiv järnväg,bra hamnar och ett flyg somfungerar är något av hörnstenarnai en regions infrastrukturbåde för att effektivttransportera varor och för attsnabbt förflytta människor.Men infrastruktur är intebara väg, tåg, båt och flyg.Minst lika viktigt är en godIT-infrastruktur. Att kunnakommunicera oavsett varman befinner sig är idag heltnödvändigt. Ingen accepterarnumer att det finns luckori täckningen, och datatrafikenhar ju vuxit ihop medteletrafiken. Att vara uppkoppladoch tillgänglig är ettgrundkrav som det flesta haroavsett var vi bor och verkar.En god infrastruktur ochen god logistik är viktigt föratt vi ska kunna färdas ochträffas. För även om vi kankommunicera utan att ses fysisktbehöver vi fortfarandeträffas IRL ibland.<strong>Infrastruktur</strong> är viktigt förnäringslivet. Det är enkeltatt konstatera. För att kunnabedriva en affärsverksamhetpå lika villkor som de somligger närmare marknadenmåste infrastrukturen ochlogistiken fungera. Det är ettgrundkrav.I den här tidningen kanni läsa om infrastrukturensstora betydelse för <strong>Norrland</strong>sregionen.Läs ocksåom hur flyget kan vara enfaktor som lyfter en regionsom <strong>Norrland</strong>. Ni kan ocksåläsa om hur utbyggnaden avvindkraften ger vind i seglentill Piteå Hamn. Ett annatexempel på hur verksamheterbidrar till förbättradinfrastruktur är gruvnäringensexplosionsartade utveckling.I Norrbotten händerjust nu mycket intressantasatsningar som bidrar tillutvecklad infrastruktur. Ettannat intressant reportagehandlar om att Grön Logistikkan vara en affärsmöjlighetoch bläddrar ni vidare får niockså veta hur ett rekordsnabbtbredbandsnät kanskapa nya möjligheter.es
4INFRASTRUKTUR/LOGISTIKInnehålldennabilagas. 6 <strong>Norrland</strong> behöver god infrastrukturs. 10 Rekordsnabbt nät skapar möjligheters. 12 Högintressant Blaikenprojekts. 12 Klartecken för Sundsvall Logistikparks. 13 Grön logistik är en affärsmöjlighets. 16 Gammal idé blev ny järnvägs. 20 Storsatsning i Norrbottens. 21 Vind i seglen i Piteås. 22 Logent tar över i Umeås. 22 Surfa fritt på flygplatsernas. 24 Flyget lyfter <strong>Norrland</strong>s. 26 Nytt bolag för KvarkentrafikenAffärstidningenSelection Business läserdu i din dator, mobileller läsplatta.www.selectionb2b.seSelection Business
Genom samordning ger vi Västerbotten tillgång till ett avvärldens bästa bredbandsnätTROMSÖMO I RANASORSELEARVIDSJAURSTORUMANMALÅNORSJÖLULEÅKIRUNASKELLEFTEÅBenny Sjöström070–664 57 04benny.sjostrom@ac-net.seVILHELMINALYCKSELEVINDELNDOROTEAÅSELEROBERTSFORSBJURHOLM VÄNNÄSUMEÅSTOCKHOLMKÖPENHAMNOSLONORDMALINGVASAEva-Marie Marklund070–585 05 76eva-marie.marklund@ac-net.seEn kontakt, ett avtalVi erbjuder kapacitet och svartfiber regionalt, nationelltoch internationellt i samverkan med samarbetspartners.Tjänsterna anpassas efter behov i ett närasamarbete med kunden.Besöksadress V <strong>Norrland</strong>sgatan 10 D, Umeå | Epost info@ac-net.se | Tel 090-16 57 00 | www.ac-net.seHISTORIAI Vilhelmina påbörjades reguljär flygtrafiki början av 1970-talet med två turer dagligenmå-fre sträckan Vilhelmina-Strömsund-Sundsvall.Utvecklingen därifrån tilldags datum har skett etappvis under åren.Banan har byggts ut vid ett par tillfällenoch antalet turer och stolkapaciteten harhela tiden ökat och i dagsläget passerar ca.16.000 personer flygplatsen årligen.NUTIDDen 20 december 2001 togs beslut om införandeav allmän trafikplikt (Näringsdepartementet).Detta innebar att staten via Rikstrafiken,numera Trafikverket, skall ansvara förflygtrafiken till och från inlandsflygplatsernafrån den 27 oktober 2002. Detta skall säkerställaett acceptabelt antal turer, att de skermed en viss regelbundenhet och att kapacitetoch prissättning är rimlig, krav som lufttrafikföretageninte skulle uppfylla om de enbarttog hänsyn till sina kommersiella intressen.I det här fallet innebär det till exempel att detskall vara möjligt att resa, över dagen, tur ochretur mellan Vilhelmina och Stockholm.FRAMTIDVi fortsätter med vår ambition där målsättningär att 2015 förverkliga planerna på en ny startochlandningsbana med måtten 2300 m x 45m för att säkerställa ett bra flyg i framtiden förregionen.SAGADAL FLYGPLATS BLIRSOUTH LAPLAND AIRPORTFlyplatsen är regionens knutpunktI regionsamarbetet mellan Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Strömsundskommuner är flygförbindelser mellan regionen och huvudstaden, och ävenvidare ut i världen, ett måste för att bibehålla den kreativa företagarandasom finns i de olika kommundelarna.Vi måste göra allt för att också i framtidenskapa förutsättningar för att görakommunerna intressanta för företagsetableringoch samtidigt medverkatill fortsatt utveckling av den turistiskanäringen samtidigt som vi innevånarefår större möjlighet att bo kvar i dennaunderbara del av landet.Som ett led i utvecklingen av flygplatsen och destinationen Södra Lapplandhar vi beslutat att byta namn på flygplatsen för att få en mer internationellprägel. Det nya namnet blirSouth Lapland Airport.BokningMån-Fre 05:30-20:30Söndag 15:00-20:30Tel. +46 (0)940-398 88Fax. +46 (0)940-398 99www.southlapland.com
6 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKGod infrastruktur äraffärskritisk för <strong>Norrland</strong>.Järnvägar, vägar, flyg ochsjöfart är nödvändigt förbåde ekonomisk utvecklingoch en balanseradmiljöpåverkan.Selection Business
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK7God infrastrukturavgörande för <strong>Norrland</strong>[ Sverige är ett långt land,med över hälften av ytantämligen glest befolkad.<strong>Norrland</strong> är typexemplet pådet senare. Sverige är också,på många platser, ett kuperatland och ett land med svårterräng. Det gör inte sällaninfrastrukturella satsningartill en utmaning och en kostsaminvestering.Järnvägsnätet i Sverigeomfattar enligt Trafikverketcirka 1 200 mil, varav cirka90 procent är elektrifieradjärnväg. Trafikverket menaratt det är det regionalatågåkandet som ökar mest,men en stor efterfrågan finnsockså på godstransport förexempelvis industrin.Botniabanan är den senasteslutförda satsningen,omfattande 19 mil av järnvägmellan Nyland och Umeå,genom en svår terräng sominneburit väldigt mångabrobyggen och tunnlar, denlängsta cirka 2.5 kilometer.Banan tros få en positiveffekt på jobbpendlandet iregionen och även innebäraen efterfrågad avlastning pågodstransporter och förhoppningsvisminska de,som idag går på väg. Botniabananbörjade byggas 1999och slutfördes 2010, med enBilaga, höst 2012uppskattad total slutnota på26 miljarder kronor.Sedan invigningen avBotniabanan har trafikenupplevt kraftiga störningar.Det har handlat både omproblem med det nya signalsystemet,som ännu inte varitintrimmat, och problem medde nya tågen, som inte hållitmåttet under vinterhalvåret.Detta har lett till kraftig negativPR men möjligheternaär likafullt stora för de somexempelvis vill jobbpendlapå sträckan. Det visar ocksåundersökningar som gjorts ifrågan.Även industrin tros kunnadra nytta av järnvägen – i enintervju från 2010 uppskattarJan Kjellson på logistikavdelningenpå M-Real-fabriken,att man tar in cirka en sjättedelav all ved järnvägsledes.Det finns flera möjligaframtida satsningar på merjärnväg i <strong>Norrland</strong>. Norrbotniabananmellan Umeåoch Luleå är en idé som manhoppas ska spikas i framtidapropositioner. Norrbotniabananingår i den så kalladebotniska korridoren, sombland annat ska vara ett sättatt få viktiga råvaror frånnorr ner på kontinenten. Ettannat projekt som ännu är påidéstadiet, är Nya Ostkustbanan.Nya Ostkustbanan äridén om ett dubbelspår mellanGävle och Härnösand, föratt avlasta den hårt belastadejärnvägen där samt räta utden långsamma diton mellanSundsvall och Härnösand.– Det vi gör är att vi tillsammansmed våra arbetsgrupperlyfter argument,kommenterar utredningaroch jobbar i ett projekt kalladsamordnad planering, därman försöker komma underfundmed hur man skulle dradubbelspåret. Vi lyfter ocksåfrågan om botniska korri-
8 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKdoren, säger Roger Wetterstrandpå Nya Ostkustbanan.Flera norrländska städerhar omfattande hamnverksamhet,som naturligtvispåverkas av utvecklingen iövrigt. Ett exempel är Piteåhamn där vd Ulrika Nilssonuttalat sig positivt om utvecklingeninom vindkraft, somger bra affärer för hamnen.– Vi gynnades redan 2010då 12 verk sattes upp i Markbygden,och nu får vi ta emot30 verk till Sjiskja. Vi hoppasnu att vindkraftsprojektenfortsätter och vi har byggtupp en god kompetens påområdet, sa Ulrika Nilssontill Piteå Tidningen.Hamnen har enligt uppgiftfått se över logistik ochinfrastruktur för att kunnata hand om de nya lassen.Utvecklingen av en ny energiform,i detta fall en miljöpositivsådan, har alltså endirekt positiv inverkan ävenpå hamn och sjöfart. Detfinns dock också utmaningar,somliga även de miljörelaterade.Nya EU-direktivom minskade svavelhalter ifartygsbränslen, kan innebärakostnadsökningar sompåverkar hamnar. Svaveldirektivethar redan rörtupp starka känslor i industrisverige,där röster höjtsom omintetgjorda investeringaroch möjliga framtidanedläggningar på grund avkostnadsökningar.Vägnätet i <strong>Norrland</strong> byggerframförallt på E4 ochliknande norr/södergåendepulsådrar. Dessa kombinerademed huvudsakligen öst/SkagerrakTrondheimOsloGöteborgBotniskaNarvikStambananKorridorenSöderhamnGodstråket genomBergslagenStockholmÖrebroBaltic SeaUmeåBotniabananVasaÅdalsbananSundsvallOstkustbananGävleNordiska TriangelnGdanskCopenhagenLuleå HaparandabananUleåborgNorrbotniabananTallinRigaSalla“Northern Axis”HelsinkiBotniska korridoren är enstrategiskt viktig transnationelllänk i Europasgodstransportsystem.Den går på såväl svensksom finsk sida och bindersamman öst-västliga ochnord-sydliga transnationellaaxlar i Sverige, Finland,Norge och Ryssland.Korridoren knyter sammanNEW inom NorthernAxis med Nordiska triangeln.Korridoren får ocksåen viktig betydelse för deöst-västliga transportstråkenFinland-Sundsvall-Östersund-Trondheim ochVasa- Umeå-Mo i Rana.MurmanskKandalaksjaKostamusvästgående förgreningar bildarett stamnät som utnyttjasflitigt av privatbilism ochtung industri. Även på vägsidanfinns dock stora behovav såväl renoveringar somlångsiktiga investeringar.Exakt hur situationen ser ut,beror på var i regionen manbefinner sig, men en hel delövergripande likheter finns.Peter Roslund kommunstyrelsensordförande i Piteåoch har jobbat med infrastrukturfrågorinom region<strong>Norrland</strong>. Han menar attdet finns två huvudsakligaåtgärdsområden för de norrländskavägarna.– Det beror lite på varman är, men E4 är såklartden viktiga huvudleden. Därfinns behov av insatser. E10är också viktig häruppe, E45kan man nog räkna in somviktig också. Sen handlardet om bärighetsåtgärder,framförallt för industrin. Detkan vara saker som tjälskyddmen också dikning för att fåmindre vatten i vägkroppen,säger Peter Roslund.Även säkerhetsmässigtfinns en del att göra, menarPeter Roslund. Till exempelhar satsningar på mitträckenstannat av på flera håll.– Här i Piteå har vi haftflera dödsolyckor på kort tid,på en och samma sträcka.Det behövs en separationav körbanorna men utvecklingenhar tyvärr stannat av. Islutändan handlar det om livsom kan gå till spillo i onödan,säger Peter Roslund.hpSelection Business
Varje dagfraktas stål motsvarande ett Eiffeltornfrån norra Sverige.Piteå Hamn –kompetent logistikpartnervindkraftstransporterVi vill frakta två.• Totalt 640 m kajvarav 60 m oljekaj• Järnvägsterminal• Magasinskapacitetca 60.000 m 2• Dubbla RoRo-lägen• Landström 6 KVByggBox: 716, 941 28 PiteåTel: +46 (0)911 23 21 30www.piteahamn.seVi vill sätta rätt färgpå ditt nästa byggeDet finns redan mycket kunskap och framgångsrikaexempel som kan användas för attSverige ska komma längre med ett grönt ochmer hållbart samhällsbyggande.För dig som planerar eller köper byggnaderoch infrastruktur har vi tagit fram Skanskaslilla gröna – 21 råd om grönt byggande.Ladda ner den på www.skanska.se/miljo
10 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKRekordsnabbt nätskapar nya möjligheterGenom ett samarbete mellanVästerbottens 15 kommuner ochlandsting, har Västerbotten byggtupp ett regionalt bredbandsnätmed mycket hög kapacitet. Ettnät som nu kopplats ihop medandra nät genom samarbeten medolika aktörer, vilket skapar nyamöjligheter för operatörer ochföretag.[ En del av infrastrukturensom blivit mer och mer viktigunder det senaste årtiondetär bredband. Goda dataförbindelserär av stor vikt förden regionala utvecklingen,inte bara på privat nivå, förutbildning och liknande utanäven för näringsliv.Att bredband dessutomfinns utbyggt även utanförcentralorterna är viktigt förde som vill bedriva sin verksamheti mer perifera områden.Den typen av utbyggnadkräver däremot stora investeringar.Västerbotten är i det närmastevärldsledande när detSelection Businessgäller ett kraftfullt högkapacitetsnätför datakommunikation.Bolaget AC-Net är denaktör som står bakom nätutbyggnadeni länet. AC-Net heteregentligen LäNet Västerbottendata och tele AB ochtillkom i mitten på 1990-talet,då med syftet att bygga nät förkommunala växlar etc. Idagär man dock helt inriktade påbredband. AC-Net äger ingenegen infrastruktur utan ettså kallat logiskt nät, där manhyr fiber av kommunerna iVästerbotten.Idag är man en självfinansieradverksamhet, men detbörjade som ett EU-projekt.Sedan 1997 drivs det somett eget aktiebolag medRegion Västerbotten, Företagarnasamt Skellefteå Kraftoch Umeå Energi UmeNetsom ägare.– Tanken är att ge sammaförutsättningar för helaregionen. Det ska vara ettredundant nät med säkertillförsel. Eftersom vi har enhelhetstanke kan vi få tjänsteleverantöreratt etablera siginte bara i centralorten. Vi kantill exempel erbjuda att ”omdu etablerar dig i fem kommuneroch inte bara i de storakommunerna ger vi dig ett jät-
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK11tebra pris”, säger Eva-MarieMarklund, VD på AC-Net.Eva-Marie Marklund troratt Västerbottens framgångberor på två saker.– Dels har vi haft eldsjälarsom jobbat smart ochhårt, dels har man ju gjortsatsningar på bredband frånregeringen och då har vi varitduktiga på att använda dem.Och kommunerna har vågatsatsa. Här är man nämligenvan att lösa saker på egenhand – ingen kommer ochgör det åt dig, säger Eva-MarieMarklund.– När regeringen år 2000avsatte pengar för att det utei landet skulle byggas upp nyinfrastruktur för orter ochområden var vi i Västerbottenduktiga på att söka medeloch samverka för att utvecklafibernät i hela länet. Gemensamtvar målsättningen attlägga ned så mycket och såbra fiber som möjligt. Det servi resultatet av nu.När projektet startade försnart 20 år sedan var Internetväldigt nytt och få hadeens egna e-postadresser.– Då resonerade vi somså att 2 Mbit/sek hastighetskulle räcka gott och väl somkapacitet under överskådligframtid. Det säger en hel delom hur mycket som skett ochhur snabbt det gått. I dag harvi för vissa av våra tjänsteren hastighet upp till 10 Gbit/sek, berättar hon.Bredbandsutbyggnadeninnebär många positiva sakerför näringslivet i regionen.Det ger till exempel störremöjligheter att driva företagBilaga, höst 2012även utanför centralorterna.Ett av företagen som haftnytta av det snabba bredbandetär Dorotea Mekaniska.– Vi har en egen produktsom säljs internationellt. Vårhemsida är ansiktet utåt ochnågot vi utvecklar själva. Detunderlättar för oss att ha ettbra, säger Torbjörn Hahlin,VD för Doroeta Mekaniska.Eva-Marie Marklundmenar att allt fler är intresseradeav AC-Nets tjänsteroch utbud.– I dag har vi avtal medVästerbotten är i det närmastevärldsledande när det gällerett kraftfullt högkapacitetsnätför datakommunikation, sägerEva-Marie Marklund, VD påAC-Net.sex, sju större operatörer ochcirka 50 företag. Vår verksamhetger alla som köpertjänster av oss den fulla kontrollenöver sitt nät och detär det många som vill ha. Vihar dessutom samma villkorför alla kunder och sammapriser, oavsett storlek. Utöverdet drivs vi inte med ettvinstintresse utan värnar omden regionala utvecklingengenom att erbjuda bra kommunikationer,förklarar hon.hp
12 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKBlaikenprojektethögintressant för EUDetaljplanerna förSundsvall Logistikparkoch Korstaverket klara[ Vindparken på Blaiken har som ett av fyrasvenska projekt nominerats för stöd från EU:sNER300-program, ett av världens störstafinansierings-program för förnybar energi.– Ett stöd kan innebära ett stort kliv framåtför utvecklingen av vindkraft i kallt klimat,säger Stefan Skarp, Skellefteå Kraft.Fyra av nio ansökningar som Sveriges lämnatin i konkurrens med övriga medlemsländeri EU har i en första gallring bedömts varakvalificerade för stöd. Men då ett och sammaland maximalt kan få tre projektstöd kommerett av projekten att falla bort när EU senare iår fattar beslut om stöd till 16 av de 30 projektsom nominerats.Stefan Skarp, avdelningschef Investeringhos Skellefteå Kraft, ser nomineringen somett bevis på kunnandet i bolaget:– Förutsättningarna är väldigt speciellauppe i fjällvärlden, men vi har tagit framteknik som förhindrar isbildning på vingarna.Den används idag våra anläggningar i Uljabuoudaoch Malå, och vi hoppas kunna ta storasteg framåt i Blaikenprojektet.[ Sundsvalls kommunfullmäktige har antagitdetaljplanerna för Sundsvall Logistikparkoch Korstaverket. Nu kan satsningen på etteffektivt transportnav dra igång på allvar.Den första etappen av transportnavetinnebär en 9 hektar stor containerhamn, enkombiterminal för fullängdståg (750 m) ochen 9 hektar stor yta för service- och logistikverksamhet,i direkt anslutning till befintligaTunadalshamnen.– Det är en viktig satsning för regionensföretag, inte minst för skogsindustrin, somär Sveriges största köpare av transporter.<strong>Infrastruktur</strong>en i Sundsvall måste utvecklasi takt med näringslivet för att företagen skakunna bedriva sin verksamhet långsiktigtoch vara konkurrenskraftiga på den globalamarknaden, säger Åke Jonsson, vd SundsvallLogistikpark AB.Satsningen på en logistikpark där tretransportslag knyts samman, är också en avde viktigaste åtgärderna inom kommunen förminskad klimatpåverkan.Så snart detaljplanen har vunnit laga kraft,kommer en väg att byggas mellan Ortvikenspappersbruk och Tunadalshamnen. Dåbehöver industrierna i området inte köra utlastbilarna på det allmänna vägnätet, för attkomma till hamnen. Det är dessutom en långomväg. En hälften så kort körsträcka ochstörre lastbilar som rymmer mer gods (50 tonistället för 30 ton), ger 70 000 färre lastbilsturerper år på det allmänna vägnätet. Dethalverar också koldioxidutsläppen, vilket ären stor miljövinst.Selection Business
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK13Grön logistiken affärsmöjlighetRåvaror och produkter skaproduceras. De måste ocksåfraktas – helst på ett effektivtoch miljöriktigt sätt. Ett sättatt öka logistikbranschensmiljövänlighet kan vara attskapa gröna korridorer.[ Bothnian Green LogisticCorridor, förkortat BGLC,kanske låter som en vanlig,krånglig byråkratisk beteckningpå någonting som fåbegriper. Men för BGLC ärgrundidén betydligt mer”hands on” än så.Från de norra delarnaav Europa finns en transportrutt,eller korridor somdet kallas, som omfattar bådehav och land, och som skabära bland annat råvaroroch produkter söderut. Denbehöver optimeras och utvecklasför att fortsätta varakonkurrenskraftig och helstbli ännu mer miljövänlig.Bothnian Green LogisticCorridor är ett projekt delfinansieratav Baltic sea regionprograme, ett nationsöverskridandesamarbete medpengar från EU och Norge.Projektet är ett av flera somska stärka Östersjöregionenskonkurrenskraft och göraBilaga, höst 2012den attraktiv att leva ochverka i.Det mesta kretsar kringdet redan nämnda korridorsbegreppet,vilket syftar påtransportssättsöverskridandefarleder, där man väversamman sjöfart, tåg, lastbiloch tar ett helhetsgrepp påtransporter istället för attfokusera på ett enskilt transportsätt.– Målet är att presenterahållbara, gröna och resurseffektivalösningar och utvecklaen strategi för att påbästa sätt möta framtidensbehov. En viktig del i BGLCär därför också att skapanya samarbetsformer medindustri och näringsliv, sägerCarina Aschan på projektetswebbplats.Ett av delmålen i BGLC,som i största allmänhet innehållerett stort mått av studerandeoch analyserande,handlar om att se hur dennakorridorsinfrastrukturpåverkar regional industrioch tillväxt. Mycket i BGLChandlar om att studera ochse möjligheter till utvecklingoch förbättring.Effektivare och grönaretransportlösningar ska sedange nya affärsmöjligheter isamarbetet mellan Skandinavienoch de centralaredelarna av Europa och hittanya möjligheter för tillväxt.Bland de idéer till utvecklingBGLC omfattar kannämnas järnvägens utmaningarmed olika signalsystemoch spårbredder. Det senareär ett sedan länge käntproblem för den som rest ineller ut ur Ryssland. Utvecklingför att frakta norsk laxpå andra sätt än via lastbilsamt avlastningslösningarför att göra lastning och lossningvid kajer effektivare.hp
I fädrens spår för framtids segrar…Nu står vi alltså åter igen inför oerhört viktiga och långtgåendenationella beslut i såväl Norge, Sverige som i Finland. Beslutsom exempelvis för Sveriges del omfattar infrastrukturutvecklingbortåt år 2050, men som med all säkerhet kommer att haen påverkan längre än så. Beslut som kommer att omfatta allinfrastruktur och då talat vi helt plötsligt inte bara om olikatransporter utan även all annan kommunikation, energiförsörjningmm. Beslut som inte bara berör enskillda länder utanäven grannländer. Beslut som är viktiga ur miljösynpunkt menäven sett ur företagens konkurrenskraft på en allt mer globalmarknad och därmed viktiga för oss alla. Beslut som ger förutsättningarför att vi ska kunna bibehålla vår standard ochen förutsättning för att vi ska kunna undvika att hamna i enliknande negativa utvecklingsspiral vi kan skönja bland andraländer i våra närområden.Jag började smått fundera på hur det sett ut rent historiskt ochnyttjade därmed den moderna informations teknik som finnsidag för att läsa mig till hur det engång började…hur vi tänktedå och vilka incitament som styrde våra beslut.Jag hittade en länk till Jan Milld:s hemsida (www.janmilld.se/historia/6/jarnvagar.html).Frågorna jag ställde mig var följande…– ÄR det verkligen möjligt att vi inte lärt oss nått av historien…?– KAN det verkligen vara så att vi fortfarande kämpar medsamma förutfattande meningar som förut om än i förnyadform…?Utdrag från hemsidan…En första rälsbana ovan jord byggdes 1798 mellan gruvornaoch hamnen i Höganäs i norrvästra Skåne. Rälsen var av träoch vagnarna drogs av hästar. Om i begreppet “järnväg” läggsatt rälsen är av järn och att framdrivningen sker med motorkraftkan de första järnvägarna i Sverige dateras till år 1856.Järnvägens genomslag är förknippad med industrialismen - idubbel bemärkelse:• Det var tekniska genombrott och industrialisering som möjliggjordejärnvägarna.• Utan ångkraft – ingen järnväg.• Järnvägarna möjliggjorde sedan tunga godstransporter långasträckor på ett snabbare och billigare sätt än tidigare, varigenomden fortsatta industrialiseringen påskyndades.I vissa fall kompletterade järnvägarna de kanaler som byggts, iandra fall kom de att konkurrera med kanalerna. Det var underandra halvan av 1800-talet som järnvägsutbyggnaden togfart i Sverige.Med järnvägen minskade restiderna radikalt. För en hästdiligenshade resan Stockholm - Göteborg tagit en hel vecka. Medjärnväg kunde resan snart klaras på 14 timmar - något somsedan minskades successivt, i takt med att man fick fram snabbarelokomotiv.Innan järnvägen kom hade Sverige inte någon gemensam tid.År 1879 infördes samma tid vid alla järnvägsstationer. Vi ficksvensk normaltid.Ur Hans Dahlbergs bok “Vårt 1800-tal”:“Regelbundna och varaktiga diligenslinjer för post- och persontrafiköppnades inte i Sverige förrän 1831. Sträckan Stockholm-Ystad avverkades på sex dygn med korta nattuppehåll. Den genomsnittligahastigheten var sju och en halv kilometer i timmen. ““Med följde en pojke som öppnade de talrika grindarna för sträckornagenom beteshagar och förde tillbaka hästarna. Diligenslinjernapåverkade inte böndernas skjutsningsplikt. Passagerarna påde enklare sittplatserna fick i motlut gå av och skjuta på.”Det var dock långtifrån självklart att Sverige skulle satsa påjärnvägar. Många var emot detta och de saknade inte argument.Det svenska kuperade landskapet, med alla dess höjder,djupa floddalar, sjöar och stora skogar lämpade sig inte förångjärnvägar. Så varargumenten blandannat.Sveriges framtidlåg på vattenlederna:kanalerna,kustfarten ochhaven. Dessutomhade vägtransporterna– särskilt förpersontrafik– gjortssnabbare,fått högreturtäthetochblivitbilligare.Länkar för tilläggsinformation:– Flyer MNGTC: www.midnordictc.net/download/18.7df5573112efbce1bc38000113/MGTC_flyer_SVENSKA.<strong>pdf</strong>– Möjlighetsstudie Meråkerbanan/Mittbanan: www.midnordictc.net/download/18.3b0ff1c11340e3a0ba980005362/Mer%C3%A5kersbananMittbanan+Mulighetsstudie+101206.<strong>pdf</strong>– Rapport Alla pusselbitar på plats: www.midnordictc.net/download/18.2bfb84b1135a990eadb80002950/Rapport+<strong>NECL</strong>+<strong>II</strong>+aktivitet++3+1+version+3.1++20120308.<strong>pdf</strong>– Memorandum NDPTL: www.midnordictc.net/download/18.6bd69b67137b004c99b80002846/<strong>NECL</strong>+<strong>II</strong>+2012-06-26+NDPTL_ENG+combined.<strong>pdf</strong>– Uttalande Mittnordenkommittén 2011: www.midnordictc.net/download/18.4eed57f013338c111a180005025/statement+Midnordic+Committee+3.11.2011.<strong>pdf</strong>– <strong>NECL</strong> <strong>II</strong> uttalande 2011: www.midnordictc.net/download/18.31dcd9b413270c06be080008386/North+East+Cargo+Link+<strong>II</strong>+declaration+EN.<strong>pdf</strong>– www.midnordictc.net
Somliga föreställde sig att resor i sådana hastigheter skulle göramänniskor sjuka. Andra fruktade att järnet i skenorna skullestjälas.I Sverige fanns heller ingen tillverkning av vare sig lok, vagnar,järnvägsräls, signalmateriel etc. Det mesta måste köpas in frånutlandet. Endast engelska järnvägsbolag kunde vid denna tidklara anläggningen och det skulle vara mycket resurskrävande.Regering och riksdag tvekade.Utvecklingen i andra västeuropeiska länder och USA gav docksnart impulser som stärkte järnvägsförespråkarna i Sverige. Vidslutet av 1840-talet stod bara ett fåtal europeiska länder utanför,bland dessa Norge, Finland och Sverige.Järnvägarnas kanske främste föregångsman i vårt land är greveAdolf Eugene von Rosen. År 1845 fick han tillstånd att anläggajärnvägar i mellersta och södra delarna av Sverige. Ytterligarenågra järnvägssträckor för smalspår byggdes med privat kapital.Det stod snart klart att om ett järnvägsnät skulle anläggasi ett så glesbefolkat land som Sverige måste staten garanterakostnaderna.1853 års riksdag beslöt att fem stamlinjer skulle anläggas somstatsbanor: västra, södra, östra, norra och nordvästra stambanorna.Staten skulle där ställa kapital till förfogande. Till stambanornakunde anslutas bibanor och lokala banor,men på enskilt initiativ och med privatkapital. Nils Ericson fick år 1855statens uppdrag att tillsammans meden statlig järnvägskommitté planeraoch genomföra det stora projektet attbygga stambanorna. Spårvidden skullevara den engelska, 1435 mm, som komatt bli landets normalspårvidd.Eftersom järnvägarna också behövdesnabba telegrafförbindelser mellan järnvägsstationernaetablerades snart ett samarbetemellan Telegrafverket och SJ. År1859 träffades en överenskommelse om gemensamanvändning av stolplinjerna utmedjärnvägarna.Ur boken “Svensk teknikhistoria”, Hultm.fl.:“Den elektriska telegrafen hade från början blivit enföljeslagare till järnvägen. Från 1850-talet byggdesjärnvägar och telegraflinjer samtidigt och parallellt.Det gällde både stambanor och enskilda järnvägar.”År 1892 öppnades den första tågfärjeförbindelsenmed utlandet: Helsingborg–Helsingör. Därmed vardet svenska järnvägsnätet sammanlänkat med det påkontinenten. Den första tågfärjeförbindelsen medTyskland, Trelleborg–Sassnitz, öppnades 1909.Hur kan man möjligen sammanfattadetta…?Intet nytt under solen är väl det som man närmast kommeratt tänka på…- Kopplingen mellan infrastruktur och kommunikation- Kopplingen mellan infrastruktur och samhällsutveckling- Kopplingen till teknikutveckling- Problematiken kring kapital, statlig och privat finansiering- Behovet av snabba och billiga transporter- Behovet av tunga godstransporter- Argumenten för och emot- Konflikten mellan olika transportslag- Alla motståndare, alla förespråkare alla tvivlare och inte minst- Alla handlingskraftigaFördelen med att allt kan kännas igen…Är man orolig kan man lugnt se tillbaka på de beslut som vårafäder fattade för framtidssegrar…Alla kan vi inse att vi har haft en mycket lyckad utvecklingsedan 1798, när den första rälsbana ovan jord byggdes, att fallatillbaka på. Utan de satsningarna som gjordes då hade vi intehaft den utveckling vi haft och i viss mån fortfarande har.Det man dock missade i förra svängen var att ha ett internationelltperspektiv. Man missade även, eller så fanns intebehovet av, Öst-Västliga förbindelser. Läget är förändrat idagoch förutsättningarna för nationell tillväxt ligger i att ha ett internationelltperspektiv. Ett perspektiv där såväl Nord-Sydligasom Öst-Västliga, effektive, stabila, förbindelser fungerar somkomplement till varandra.Nothing comes for free…Det kommer att krävas några tuffa beslut och svåra prioriteringarför att lösa de utmaningar vi står inför. Törs man intefår man ta till mod…Som Stor-Erik i tvserien Pistvakt sa: – Mod är nått den fege tartill när man inte riktigt törs!http://sv.wikipedia.org/wiki/Pistvakt_%E2%80%93_En_vintersagaMen nog borde väl dagens beslutsfattare våga ta de besluts somkrävs för att även kommande generationer ska ha en positivutveckling…eller?Härnösand 2012-08-20Per-Åke HultstedtPROJECT MANAGERMidnordic Green Transport CorridorMobile: +46701904195E-mail: per-ake.hultstedt@lansstyrelsen.seWebb: www.midnordictc.netwww.midnordictc.net/animationPart-financed by the European Union(European Regional Development Fundand European Neighbourhood andPartnership Instrument)
16 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKBotniabanan — gammalidé men ny järnvägI augusti i år öppnade sträckningen söder omÖrnsköldsvik. Men resan fram dit har inte varitlätt. Och priset blev högt. Men nyttan hoppasman blir stor.Selection Business
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK17Botniabananharäntligen öppnatför tågtrafik påhela sträckan.Den 19 millånga järnvägenväntas förändravardagen för bådeprivatpersoneroch näringslivmed nya möjlighetertill arbetspendlingochgods transporter.Bilaga, höst 2012[ Botniabanan är Sverigesnyaste och modernaste järnväg.Men idén om kustnärajärnväg genom Ådalen ochNolaskogs är inte ny – tvärtom.Järnväg till <strong>Norrland</strong>byggdes för första gången på1860-talet. De första järnvägarnabyggdes inte vid kusten,där de flesta människorbodde och bor, utan längre ini landet. Tanken var militärstrategisk– det var svårareför en fiende att saboterainfrastrukturen om den låg iinlandet.Därefter byggdes järnvägäven i kusttrakten – den såkallade Ostkustbanan påsträckan Gävle–Härnösandvar ett resultat av detta. Planerfanns redan på 1930-taletpå att förlänga den så att denskulle täcka den sträcka somidag kallas Botniabanan.Men inget hände – förränpå 1990-talet. 1996 togs ettriksdagsbeslut om att byggaBotniabanan och 1999 påbörjadesbygget formellt. 2010stod det klart och samma åröppnade trafik på den sträckasom kallas just Botniabanan.I augusti i år öppnade manäven sträckningen söder omÖrnsköldsvik.Bygget av järnvägen haralltså varit ett över tio årlångt projekt. Jan Bergmanjobbade för Botniabanan inio år, som informationschef.Han minns det som ett väldigtmångfacetterat arbete.– Ja, projektet som sådantvar ju komplext. Det var lokaltoch regionalt och nationelltangeläget, både med politikeroch medborgare. Detvar väldigt mångfacetteratoch mitt jobb blev komplext.Vi hade mätningar var 18:emånad om hur opinionenlåg och även fast det fannskritik utifrån, var opinioneni de berörda kommunernapositiv. Det fanns ett starktfolkligt stöd och gör det fortfarande,säger Bergman, idaginformationschef på Umeåkommun.Nyttan med järnvägenförväntas vara tvådelad. Delskommer den att ge en kostnads-och miljöbesparingför vad som kallas intensivgodstrafik, dels kommer deninnebära tätare turer och nyamöjligheter för privatpersoneratt exempelvis jobbpendla.Restiden med tågjämfört med buss är minst50 minuter kortare mellanexempelvis Örnsköldsvik ochUmeå. Lägg till det även enökad reskomfort.
18 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKDetta i sin tur förväntasförenkla för boende längssträckan, som har andramöjligheter än tidigare att bopå en ort men jobba på en annan,något som tros påverkaarbetsmarknad och regionsförstoringpå ett positivt sätt.Det kan också ha bieffektersom förhöjda villapriser i områdensom tidigare varit mindreattraktiva än exempelvisUmeå eller Örnsköldsvik.Första spadtaget för Botniabanantogs 1999. Det varett svårarbetat landskap, kuperatoch med mycket vatteninslag.Det gjorde att mångatunnlar och broar fick byggas.16 tunnlar och 140 broaringår i sträckningen. Botniabananägs till 91 procent avstaten och till 9 procent avberörda kommuner, detta enligtBotniabanans hemsida.När banan nu är färdigbyggd,hyrs den ut till Banverket ochingår i rikets stomnät.Spåret är av enkeltyp,vilket innebär att tåg inte kantrafikera i båda riktningarnasamtidigt. Anledningen tilldetta var den våldsamt ökadekostnad som dubbelspårinnebär. Ett modernt signalsystemsom kallas ERTMS(som med tiden ska införasi hela EU) hanterar tågensstarter och stopp. Problemenmed detta system har dockinitialt varit många.Selection BusinessKostnadsmässigt blevBotniabanan en väldigt dyrhistoria. Kostnaden beräknadesvid starten bli 11 miljardermen hamnade i slutändan på15. Om man in detta räknar inbangårdar och andra nödvändigainvesteringar, hamnarslutnotan enligt Riksrevisionenpå hela 26 miljarder, medandra ord en rejäl fördyring.Fördyringarna tros framföralltbero på ny miljölagstiftningoch nya normer vidjärnvägsbyggande.Detta har varit omdebatteratunder byggets gångoch har även ifrågasatts.Bygget kritiserades 2011hårt av Riksrevisionen, sombland annat menade att manfriserat siffrorna vid presentationenför Trafikverket,med syfte att få satsningenatt framstå som mer attraktivän den egentligen var.Järnvägen öppnade förstmellan Örnsköldsvik och”Projektetsom sådant varkomplext. Det varlokalt, regionaltoch nationelltangeläget, bådeför politiker ochmedborgare.”
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK19Umeå, en sträcka som varefter längtad inte minst avprivatresenärer, som dåkunde resa till och från jobb inågon av städerna eller ”mellanorterna”Husum, Nordmalingoch Hörnefors, påett bekvämare och markantsnabbare sätt än tidigare. Bemötandetvar initialt positivtmen sträckningen drogs ochdras också med problem.Framförallt har det modernasignalsystemet ERTMShaft många barnsjukdomar.Systemet är inte infört påandra platser i Sverige (än)vilket i allt väsentligt gjordeBotniabanan till en testbädd.Problemen yttrade sig främsti förseningar på grund avstillastående tåg, vilka gjortresande pendlare irriteradeoch gett järnvägen ett rykteav att vara opålitlig och dåligtskött, åtminstone under enperiod. Opinionen har tidvisvarit mycket uppretad ochoperatören Norrtåg har blivithårt kritiserade.Inte då bara för ERTMS,utan kanske främst förden nya tåg som trafikerarsträckan. Tågen är av en förregionen ny modell tillverkadav italienska Coradia.Tågen har dock, framföralltvintertid, haft problem medexempelvis fastfrusna dörraroch andra saker som innebarförseningar alternativt sänktBilaga, höst 2012FaktaBotniabananqVad: Kustnära järnväg imellersta <strong>Norrland</strong>Byggår: 1999—2010Totalkostnad: 26 miljarderSträckning: Nyland—UmeåLängd: 19 milTunnlar: 16 st. (2,5 mil)Broar: 140 st.Signalsystem: ERTMSkomfort för resenärer. Dettavar och är väl dokumenterat ilokalpressen.Botniabanan invigdes den28:e augusti 2010. Invigningenskedde rullandeper tåg och ombord fannskung Carl Gustaf, näringsministerMaud Olofssonoch infrastrukturministerÅsa Torstensson, medflera. Därefter öppnades förtågtrafik mellan Umeå ochÖrnsköldsvik.Starten innebar inte baranya pendlings- och transportmöjligheterutan ävenökade krav på andra, anslutandebanor. Förbättringarspås behövas söderöver föratt klara den ökade trafikmängden.Förstärkningar,bulleråtgärder med merabehövs av samma anledningockså i vissa av tärorterna.Norr om Botniabanan planerarman även för den så kallladeNorrbotniabanan, somska bygga på upp till Luleåoch, hoppas många, möjliggöraoavbrutna tågtransporteröver landsgränsen in iFinland. För näringslivetvore detta av förklarliga skälattraktivt. Norrbotniabanansaknar dock för tillfälletfinansiering och när etteventuellt bygge kan kommaigång vet ingen.hp
FEDERAL & NONPROFIT JOBSWHY WORK FOR THE FEDERAL GOVERNMENT?Did you know that Uncle Sam is the nation’s largest employer?The federal government alone employs approximately1.8 million civilian employees. Approximately84% of these are located outside Washington, D.C. Because ofthe sheer size of government, there are an abundant number ofemployment opportunities. Think about it! Each governmentagency needs employees with a variety of knowledge, skills, andabilities (KSAs) to effectively and efficiently function. There arefederal jobs suited to every interest, from architecture to zoology.The work that government employees do has an impact onthe life of every American.Source: US Office of Personnel Management1. Consider a student program: Some programs you may pursueinclude the Internship Program, Recent Graduates Program, andPresidential Management Fellows (PMF). For information on theseprograms, visit http://www.opm.gov/hiringreform/pathways/2. Do some research: Visit gogovernment.org for a variety ofresources, step-by-step instructions on starting your job search andtestimonials from federal employees.3. Prepare a federal resume: See our government resume exampleon www.uga.optimalresume.com4. Check current openings: Visit www.usajobs.gov (USAJOBSis the U.S. Government’s official system/program for Federal jobsand employment information) for a listing of current job openingsand contact information.WHERE DO I START?1. Identify positions you are qualified for: Visit https://my.usajobs.gov/StudentsAndGrads and check out the “FederalJobs by College Major” section to identify positions that specificallytarget your major.2. Understand the job description and identify keywords:Determine the skill sets necessary for the position and incorporatekeywords from the description into your resume.3. Prepare your application materials to transfer to the onlineform: The federal application requires that you fill out boxesthat incorporate information from your resume. Make sure youhave a plain text version of your resume saved to copy from.Also you might want to write out your responses to some of thequestions in Word before transferring the content to the onlineapplication.4. Have realistic expectations: Applying for a federal job is alengthy process, so it will take longer to hear back about yourstatus. Be patient.WHY WORK FOR A NONPROFIT?The nonprofit sector includes organizations that work to fill gapsleft by government and business sectors by directly or indirectlyworking with communities. Unlike businesses which exist tomake money for their owners or shareholders, nonprofit organizationsexist to promote a cause or to provide a public service.Any profits are reinvested in the organization, rather than disbursedamong stakeholders or pocketed by owners.WHAT IS YOUR CAREER PATH?When considering working in the nonprofit field, think aboutyour job search purpose.• What is it about working for a nonprofit that interests you?• Are you passionate about a certain cause?• Would you like to help a specific population?• Is there a specific organization that you would like to workfor?• Do you have a specific goal that you would like to reach inyour role?• What would you like for the impact of your job to be?WHERE DO I START?1. Do some research: Check out the Career Center website tohelp you get started with researching non-profit career pathshttp://career.uga.edu/job_search/nonprofit.2. Check current openings: Visit idealist.org, opportunityknocks.org,and thenonprofittimes.com for current nonprofit joblistings.3. Prepare a tailored resume: See our resume section in thisguide for additional resume tips.4. See your Career Consultant: Your Career Consultant canhelp you craft a tailored resume, find nonprofit positions, andmore.20CAREER.UGA.EDU
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK21Vind i seglenför Piteå hamnStora investeringar i förnyelsebarenergi kan bli en guldgruvaför hamnverksamheten i Piteå.Om man vinner upphandlingenpå transport för den nyavindkraftparken i kommunen,kommer hamnen ha jobb förminst ett årtionde framåt.[ Piteå är på väg att bli ettnav för vindkraft. Fem mil inåtlandet pågår utvecklingen avvad som i framtiden är tänktatt bli en stor vindkraftparkmed uppemot 1100 kraftverk,med en vinglängd på 60 meter.Kraftverken blir givetvisgigantiska byggnader var försig, och kräver stor omsorgvid transporten. Tillverkningkommer helt eller delvis attske utomlands. Efter transporttill Piteå sker sedan monteringBilaga, höst 2012och inkoppling på plats.Det vanligaste fraktsättetvid transport av så storaoch tunga enheter som dethandlar om vid ett kraftverksbygge,är sjöfart. Det innebärmöjlighet till ljusa tider förPiteå hamn. Kraftverksbyggeti Markbygden kan innebärajobb i minst tio år för Piteåhamn.Enligt Lars Wikström, infrastrukturansvarigvid hamnen,kommer ett avtal av dentypen betyda både utbyggnadoch långsiktiga inkomster.Men först måste man vinnaupphandlingen.– Vi konkurrerar mot tågoch lastbilar och vi hoppas såklart att de ska se oss som deteffektivaste transportsättet.Men det är praxis att man användersjöfart för sådana härtransporter, och kör delarnatill närmsta hamn. Blir det av,har vi långt gångna förhandlingarpå att tillhandahållakajplats och ytor för mellanlagringoch omlastning, sägerLars Wikström.Vindkraftverken till Markbygdenkan även kommaatt delvis byggas i Piteå. Enmöjlighet för energibolaget,är att upprätta en temporärfabrik och där tillverka fundamenten.Då slipper man fraktalika mycket, vilket ocksåinnebär mindre inkomster förhamnen. Men något beslut itillverkningsfrågan har intetagits än.Lars Wikström menar atthamnen, även om vindkraftverkendelvis tillverkas påplats, ändå kommer klara sigbra. I dagsläget har man 580meter kaj men även med nuvarandetakt, där skogsråvaraär det primära fraktgodset,behöver man bygga ut medminst 100 meter kaj inom baranågra år.hp
22 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKLogent tar överkombiterminaleni UmeåSurfa frittpå flygplatsen[ Logent tar över driften av kombiterminaleni Umeå som ägs av Umeå Kommun via<strong>Infrastruktur</strong> i Umeå AB (INAB). Bra anslutningartill E4 och E12 och direkt närhet tillUmeå hamn gör terminalen till en del av detstrategiska kombinätet i Sverige. Verksamhetenär också en central del i marknadskonceptetNordic Logistic Center (NLC) där ävenUmeå hamn och NLC Park ingår.– I Umeå har vi en toppmodern kombiterminalmed stor tillväxtpotential och vi serdet som mycket positivt att vi nu blir en del idet nät av kombiterminaler och hamnar somLogent etablerar. Med stöd av den offensivasatsning på marknaden som Logent nu genomförär jag övertygad om att vi kommer seen positiv tillväxt för kombivolymer i Umeå,säger Bertil Hammarstedt, VD INAB.Tillsammans med kombiterminalen iStockholm Årsta är Umeå Logents andradriftsövertagandet på kort tid och en deli Logents övergripande strategi att kunnaerbjuda helhetslösningar åt sina kunder. I terminalnätverketingår även kombiterminaleni Sundsvall samt hamnterminaler i Göteborgoch Stockholm.– Att vi får förtroendet att driva kombiterminaleni Umeå är ett kvitto på den satsningsom vi håller på att genomföra. Genom atterbjuda ett nätverk av terminaler där vi blirgränssnittet mellan båt, tåg och lastbil tillförvi värde till såväl infrastrukturägare somgodsägare, vilket i slutändan ger oss en starkposition på marknaden. Etableringen i Umeåger tillsammans med vår verksamhet i Sundsvallen bra position i <strong>Norrland</strong>, säger MichaelArvidsson, affärsområdeschef Logent Ports &Terminals.[ Nu lanseras fritt WiFi för alla resenärer påSwedavias flygplatser. En nyhet för alla somvill kunna utnyttja tiden på flygplatsen tillatt surfa eller jobba med snabb uppkoppling.Utan kostnad får resenärerna tillgång till tretimmarst uppkoppling eller 100MB per dygn.För de resenärer som vill nå digitala resehandlingareller utnyttja tiden på flygplatsentill att kostnadsfritt surfa, ladda ned dokumentoch mejla krävs bara ett enkelt klick påSwedavias startportal. Detta genererar ettSMS med en kod som skrivs in för att börjasurfa.– Vi vill att man ska se fram emot att besökavåra flygplatser, och vi vet att det finns ettstort behov bland våra resenärer att få enkeltillgång till Internet. Genom att vi nu lanserarfritt WiFi hoppas vi att det blir ännu smidigareatt vara på resande fot, säger MichaelPersson-Gripkow, marknadsdirektör påSwedavia.Selection Business
STORA MÖJLIGHETERMED GRÖNA TRANSPORTER IBOTNISKA KORRIDOREN29 parter från fem länder arbetar tillsammans i projektetBothnian Green Logistic Corridor, BGLC, för att utvecklagrönare och effektivare godstransporter längs en av norraEuropas viktigaste transportkorridorer.Part-financed by the European Union(European Regional Development Fund)Norwegian SeaTrondheimOSLOGothenburgCOPEN-HAGENMosjøenRostockBodøÖstersundÖrebroNarvikSundsvallGävleKarlskronaUmeåBothnian SeaSTOCKHOLMBaltic SeaGdyniaVaasaLuleåPoriVentspilsKlaipedaHaparanda/TornioKokkolaOuluTampereTALLINNRIGAJyväskyläHELSINKIKainuuVILNIUSMurmanskBarents SeaKola PeninsulaSt PetersburgWhite SeaPetrozavodskDet är Region Västerbottensom har i uppdrag att leda projektet.Projektledare är CarinaAschan. Hon berättar att derasarbete består i att tillsammansi projektet hitta och testa nyaoch grönare transport- ochlogistiklösningar för att effektiviseraoch snabba upp flödet.– Det är jätteviktigt atttransporterna fungerar längsBotniska korridoren somockså har utsetts av EU attvara så viktigt att den skavara en del i det Europeiskastomnätet, Core network,säger Carina Aschan.BGLC samlar 29 parter frånbl.a. regionala och nationellamyndigheter i fem länder: Sverige,Finland, Norge, Polen ochTyskland. Dessutom har över60 associerade parter anslutitsig eftersom de på olika sätt ärberoende av fungerande godstransporterlängs korridorenoch vidare ut i Europa. Någraexempel är LKAB, SmurfitKappa, Boliden, Volvo lastvagnaroch en rad andra storalogistik- och transportföretag.I arbetet ingår också attsamla företag för att utvecklaaffärsmodeller som gör attbefintlig infrastruktur användsså effektivt som möjligt, t.ex.att skapa ett samarbete föratt undvika tomma returer påjärnvägen eftersom transportsystemetredan är ansträngt.– En järnväg efter kustennorr om Umeå är så klartnågot som vi ser behövs föratt klara de stora transportbehovsom redan finns nu, mensom dessutom bara ökar.– Enigheten om vikten aven fungerande transportkorridorär total. Behovet av grönatransporter finns både hosnäringsliv och samhälle. Visamlar därför intressenternaför att utveckla en ”BothninanGreen Logisitc Transportstrategi”som definierar hur vitillsammans ska jobba vidaremed detta även efter projektet,säger Carina Aschan.Region Västerbotten,med Carina Aschan somprojektledare, har fåttförtroendet att leda det storainternationella transport &logistikprojektet, BGLC.www.bothniangreen.sebglc@regionvasterbotten.seVästra <strong>Norrland</strong>sg. 13, UMEÅAnnons
24 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKFlyget lyfter<strong>Norrland</strong>De regionala flygplatsernaär livsviktiga för <strong>Norrland</strong>sregionen.Hård konkurrensbland flygbolagen kombineratmed stränga reglerför subvention har däremotgjort livet svårt för somligaav dem. Lösningen kan varaett förnyat regelverk.Flyget är viktigt för alla regioner.För svaga regioner kanflyget vara ett betydelsefulltutvecklingsinstrument för attlyfta regionen.[ De stora flygplatserna som Arlanda, är oftaen djungel av glasväggar, taxfreebutiker ochsnabbcaféer. Ständigt öppna, tavlorna fulla avavgångar och ankomster till och från exotiskaresmål. Men de allra flesta flygplatser i Sverigeär av en betydligt mer blygsam sort. Ändåfyller de en oerhört viktig funktion, dels förprivatpersoner men också för näringslivet.Grovt räknat kan man säga att det finns tresorters flygplatser i Sverige. Dels de jättestoralikt Arlanda, dels regionala som till exempelMidlanda mellan Timrå och Sundsvall. Ochså de riktigt, riktigt små, till exempel Lycksele,där man upphandlat trafiken och flygermed ett så kallat ”public service obligation”,det vill säga samhällsansvar. Mittenkategorin– de lite större men ändå inte jättestoraflygplatserna – är de som har det tuffast. Detfinns en förklaring till det.Selection Business
INFRASTRUKTUR/LOGISTIK25De senaste 15 åren harmycket skett på flygmarknaden.Förr om åren varde stora flygbolagen storadinosaurier med nationellaintressen. Sverige hade SAS,Tyskland Lufthansa, britternaBritish Airways ochså vidare. 1997 skedde enavreglering som möjliggjordeför fler aktörer att ta sig inpå marknaden. Det blev detstora lyftet för de så kalladelågprisbolagen, som idagheter Ryanair, Norwegianmed mera. Konkurrensenpå marknaden hårdnadeextremt mycket.Idag finns därför ettmindre antal stora flygplatsersom går med vinst. Senfinns den lilla kategorin,där subventioner tillåts. Deregionala flygplatserna tillåtsdäremot ofta inte subventioneravilket gör dem väldigtutsatta och i värsta fall tillförlustmaskiner, i vissa fallmed offentliga medel. Fråganom hur man långsiktigt skarädda den regionala flygtrafikenär vad Roger Esteforsjobbar med.Estefors är före detta handelskammarchefi Västerbotten.Han jobbar idag medflygfrågor inom AER, Assemblyof European regions. AERjobbar med lobbyverksamhetoch långsiktig påverkan inomflygfrågor.– I väldigt grova drag ärdet jag jobbar med framföralltEU-kommissionensorgan för konkurrensfrågor,som heter DG Competition.De utfärdar direktiv för vadsom är tillåtet och inte, i detBilaga, höst 2012här fallet vad gäller flyg. Dethandlar om hur bolagenfår bete sig och hur manregionalt ska hantera detta.Det här handlar om väldigtpolitiska strider mellan olikaaktörer, säger Roger Estefors.Lobbying och påverkansarbeteär inget ovanligtinom flygbranschen. I RogerEstefors fall handlar det omatt lyfta de regionala flygfrågornaför att få till ståndregeländringar eller andraåtgärder.– Striden gäller egentligentraditionella flygbolag kontralågprisbolag. Regionalthar antalet flygstolar legatkonstant ganska länge. Vadjag sett i Europa är därför attframförallt svaga regionerhar använt flyget som ettutvecklingsinstrument. Manhar pumpat in våldsamt medpengar och subventioneratlågprisbolagen. Det gillarinte de traditionella bolagenoch de driver väldigt starklobbying kring detta i Bryssel.Vi försöker påverka påvårt sätt, säger Roger Estefors.I <strong>Norrland</strong> har en del flygplatsersålts ut den senastetiden. Sundsvall/TimråsMidlanda,Örnsköldsviks och Skellefteåsflygplats har samtligaavyttrats efter bildandet avSwedavia, före detta Luftfartsverket.– I <strong>Norrland</strong> var det intefråga om att sälja, man gavnog mest bort flygplatsernaoch skickade med lite pengarockså. Man bildade Swedaviaoch behöll de flygplatser somvar lönsamma. Kommunernavar så illa tvungna att köpaloss de som inte var det, sägerRoger Estefors.AER:s formella hållningär att perifera regionermed under 30 invånare perkvadratkilometer ska tilllåtassubventioneras. RogerEstefors ser också ett antalandra möjliga åtgärder somkan förbättra situationen förregionalflyget.– Mitt svar på frågan är attjag tror att vi kommer måstaomstrukturera vårt synsättnär det gäller de regionalaflygplatserna. Ägarformer,dispensmöjligheter, regelverk– allt ligger på bordet.Att få de flygplatser som inteär lönsamma att bli det, ärnog väldigt svårt. Men de ärjätteviktiga för näringslivet,säger Roger Estefors.hp
26 INFRASTRUKTUR/LOGISTIKKlart för starti LeveäniemiBolag förKvarkentrafiken[ Länsstyrelsen i Norrbotten har tidigaregett LKAB klartecken att tömma dagbrottetLeveäniemi i Svappavaara, fem mil söder omKiruna. Nu har beslutet vunnit laga kraft.– Det här är en oerhört viktig pusselbit i attöka produktionskapaciteten till 37 miljonerton järnmalmsprodukter år 2015, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för affärs- ochteknikutveckling.De förberedande markarbetena för atttömma dagbrottet startar omedelbart. Pump-ningen kan sättas igång under månadsskiftetseptember/oktober i år och beräknas varaklart om cirka två år. Pumpningen av vattnetär utformad så att ingen miljöpåverkan skervid tömningen. Leveäniemis dagbrott beräknasinnehålla 110 miljoner ton järnmalm.Innan det kan utvinnas måste 30 miljonerkubikmeter vatten pumpas bort. Det är likamycket vatten som ryms i 50 Globen! LKABplanerar att bryta 12 miljoner ton malm per åri dagbrottet som beräknas ha en livslängd pånio år – troligen längre.– Nu när beslutet vunnit laga så kommervi att göra det vi kan för att komma igångmed tömningen så fort det någonsin går. Fyrakilometer pumpledning ska byggas, säger Per-Erik Lindvall.Leveäniemi är ett av tre dagbrott som LKABplanerar att bryta i Svappavaara.[ Umeå kommun och Vasa stad bilder ettgemensamt rederiaktiebolag för att säkerställafärjetrafiken över Kvarken nu och iframtiden. Kommunfullmäktige i Umeå hartagit det formella beslutet för Umeås del.Nu söker man också finansieringsstöd hossvenska och finska staten och EU.Politikerna i kommunfullmäktige är överensom att färjetrafiken över Kvarken är avstor strategisk betydelse, för Umeå och Vasaoch för hela regionen. Bolaget bildas för attinte trafiken ska riskera att stanna upp.– Färjan är mycket viktig för både godsochpersontrafik, för utbyte och fortsattsamarbete över regions- och nationsgränser.Den markanta ökningen av antaletresande när biljettpriserna sänktes visarockså att det finns ett stort behov. För attkunna agera och trygga trafiken är det enbra lösning att vi bildar ett bolag, sägerLennart Holmlund (S), ordförande, kommunstyrelsen.Bolaget ska både arbeta för en kortsiktigoch en långsiktig lösning för färjetrafiken.Den kortsiktiga lösningen innebär att nuvarandetrafik ska fortsätta oberoende av RGLines ansökan om konkurs. Den långsiktigalösningen är att bolaget ska undersöka möjlighetenatt skaffa ett nytt, bättre anpassatfartyg och ta det i drift.Selection Business
STEN-OVEDANIELSSON,KOMMUNALRÅD”Vi har ett perfektkoncept för allaföretag med behovav smart logistik.”ÅNGELogistik, transport och järnväg är bäst i ÅngeFör gods på väg norrut är Ånge det givna transportnavet. Och justnu pågår ett intensivt utvecklingsarbete för tjänster kring lastning,lossning och mellanlagring.– Ånge och transporter hör ihop, konstaterar kommunalrådetSten-Ove Danielsson.et finns en gren där Ånge haft tätposition i över 100 år –järnväg och logistik. Som gammal järnvägsknut har ortenDutvecklat både näsa för och kompetens inom området.Och nu pågår en storsatsning för att ligga i framkant även dekommande 100 åren.– Det är stor aktivitet på bangården där Trafi kverket satsar 75miljoner på om- och tillbyggnad, berättar kommunalrådet Sten-OveDanielsson. Green Cargo och Scand-Fibre Logistics satsar på sittkoncept Rail 11 och en ny omlastnings- och kombiterminal byggsför 15 miljoner.En del handlar om lagring och lastning av skogsprodukter, ellerandra varor, som ska till kontinenten. På returen kan vagnarnafyllas med gods som ska till Skandinavien. Ånge är en nod i dettatågupplägg. Vidare finns en efterfrågan på att nyttja ytor för mellanlagringoch lastning av skogsprodukter vid terminalen.– Förutom 37 järnvägsspår på bangården har vi 6 000 kvadratterminalfastighet och 40 000 kvadrat omlastningsytor i direktanslutning. Det är ett perfekt koncept för alla företag med behovav smart logistik.Ånge har det där unika läget mellan två stora godsstråk; norra stambananoch mittbanan. Dessutom går E14 genom kommunen.– Det är ett faktum att vi ligger mitt i Sverige. Nu tar vi greppet omÅnge som spridningspunkt för gods till och från <strong>Norrland</strong>.
Gränslösa möjligheterEUROPEISKAGränslösa möjligheterUNIONENEuropeiskaregionalaEUROPEISKAutvecklingsfondenUNIONENEuropeiskaregionalautvecklingsfondenUtveckling av Nordkalottens logistik –Utveckling Industri och av myndigheter Nordkalottens i samverkan logistik –Industri och myndigheter i samverkanI ett Interreg IV A Nord projekt baserat på ett flerårigt kunskapsutbyte och nätverkssamverkanmellan de stora industriföretagen och regionala myndigheter på Nordkalotten sker utveckling avI regionens ett Interreg logistikförutsättningar.IV A Nord projekt baserat på ett flerårigt kunskapsutbyte och nätverkssamverkanmellan de stora industriföretagen och regionala myndigheter på Nordkalotten sker utveckling avregionens Projektets målsättning logistikförutsättningar. och roll är att identifiera och initiera lösningar för de som äger frågorna.Projektets målsättning och roll är att identifiera och initiera lösningar för de som äger frågorna.Prioriterade insatser gäller utveckling av I framtiden finns ytterligare behov av insatserkonkreta infrastruktur- och transportlösningar, på Nordkalotten genom attPrioriterade främst för öst-västliga insatser gäller transporter, utveckling som av hittills I•framtidenNordkalottenfinnskommerytterligareattbehovvara enavavinsatserdekonkreta skett via insatser infrastruktur- som och transportlösningar, påviktigasteNordkalottenråvaruproducerandegenom attregionernafrämst• implementeringför öst-västligaav fullskaletesttransporter, somför spårhittills• i Nordkalotten världen kommer att vara en av deskettviddsväxlingvia insatserisomHaparanda/Tornio• efterfråganviktigaste råvaruproducerandepå råvaror och industrinsregionernapro-•implementeringsamlokalisering avavsvensk/finskfullskaletest förterminalspår-iduktervärldenfrån regionen kommer att ökaviddsväxlingverksamhet i Haparanda/Tornioi Haparanda/Tornio•efterfråganbehovet avpåenergieffektivaråvaror och industrinstransportsättpro-•samlokaliseringatt verka för att svensk/finskaav svensk/finskisbrytarresurserterminal- dukterkommerfrångenerelltregionenattkommerökaatt ökaverksamhetblir EU-gemensammai Haparanda/Torniooch delfinansieras av EU•behovetbehovetavavenergieffektivaatt bygga bort järnvägsnätetstransportsätt•attLNG-leveranserverka för att svensk/finskatill energi-intensivaisbrytarresurserindukommerbrister i regionengenerelltblirattalltmerökaakutblirstrierEU-gemensammapå Nordkalottenoch delfinansieras av EU • behovet av att bygga bort järnvägsnätets• LNG-leveranser till energi-intensiva indu- brister i regionen blir alltmer akutstrier på NordkalottenFör mer information och kontakt: http://www.logistik-nordkalotten.nuFör mer information och kontakt: http://www.logistik-nordkalotten.nu
Gränslösa möjligheterUtveckling av Nordkalottens logistik –Industri och myndigheter i samverkanEUROPEISKAUNIONENEuropeiskaregionalautvecklingsfondenI ett Interreg IV A Nord projekt baserat på ett flerårigt kunskapsutbyte och nätverkssamverkanmellan de stora industriföretagen och regionala myndigheter på Nordkalotten sker utveckling avregionens logistikförutsättningar.Projektets målsättning och roll är att identifiera och initiera lösningar för de som äger frågorna.Prioriterade insatser gäller utveckling avkonkreta infrastruktur- och transportlösningar,främst för öst-västliga transporter, som hittillsskett via insatser som• implementering av fullskaletest för spårviddsväxlingi Haparanda/Tornio• samlokalisering av svensk/finsk terminalverksamheti Haparanda/Tornio• att verka för att svensk/finska isbrytarresurserblir EU-gemensamma och delfinansieras av EU• LNG-leveranser till energi-intensiva industrierpå NordkalottenI framtiden finns ytterligare behov av insatserpå Nordkalotten genom att• Nordkalotten kommer att vara en av deviktigaste råvaruproducerande regionernai världen• efterfrågan på råvaror och industrins produkterfrån regionen kommer att öka• behovet av energieffektiva transportsättkommer generellt att öka• behovet av att bygga bort järnvägsnätetsbrister i regionen blir alltmer akutFör mer information och kontakt: http://www.logistik-nordkalotten.nu