Views
3 years ago

Första AP-fondens ägarrapport 2009 (pdf)

Första AP-fondens ägarrapport 2009 (pdf)

14 G i USAÄgarna har

14 G i USAÄgarna har liten makt i USA”Aktieägarna iameri kanska bolag harinte rätten att läggaförslag till bolagsstämman.”Det är lätt att tro att ägarna har stor makt idet land som kanske starkast försvarar kapitalismenoch håller hårt på att den offentligasektorn inte ska växa sig för stark. I denamerikanska formen för bolagsstyrning ärdet snarare företagsledningarna än ägarnasom har den verkliga makten.I Sverige är ägarna – både stora och små –starka på bolagsstämman. Vilken ägare somhelst får lägga förslag på stämman. Det gälleroavsett om man äger mer än hälften av rösternaeller bara en enda aktie. Det kan naturligtvisvara svårt att få tillräckligt många röster för sittförslag men rätten att lägga förslag finns inskriveni lagen.För ägarna är det bästa sättet att påverka bolagetatt utse en bra styrelse som får ansvara för företagetinför ägarna. I de flesta amerikanska bolagbestår nomineringskommittén som föreslår nyastyrelseledamöter av några av ledamöterna frånden sittande styrelsen. Ägarna får på bolagsstämmaninte föreslå andra kandidater och detkrävs inte att en majoritet röstar ja. Ofta är tilloch med styrelsens ordförande även ordförande inomineringskommittén. Han (även i USA ärdet ovanligt med kvinnor som ordförande) fårdärmed mycket stor makt. Det krävs väldigtmycket för att i en styrelse gå emot en så mäktigordförande.Aktieägare i amerikanska bolag har inte alltidrätten att lägga förslag till bolagsstämman. Föratt lägga en resolution krävs att man ägt aktierför minst två tusen dollar det senaste året.Bolaget kan ansöka om att slippa ta upp resolutionenpå stämman. Slutgiltigt beslutar sedanSecurity and Exchange Commision (SEC) ombolaget måste ta upp resolutionen till omröstningeneller ej.Första AP-fonden – Ägarrapport 2009

G i USA 15Ersättningarna blir alldeles för höga”Första AP-fondenkommer aktivt stödjaupprop om att öka aktieägarnaskontroll överersättningarna tillledningen.”Amerikanska styrelser har ofta ersättningsutskottdär ledamöterna ska vara oberoende(i praktiken inte anställda av bolaget). De beslutarom ersättning till företagsledningeninklusive deras kollegor i styrelsen. Eftersomordföranden/VD i nomineringskommitten kanbestämma vilka ledamöter som ska få återväljasnästa år är det inte förvånande attersättningen till ledande befattningshavarei USA är högre än i de flesta andra länder.Förutom att styrelseordföranden i svenska bolaginte har samma makt som i USA finns ävenandra regleringar som påverkar ersättningarna.I svenska bolag är det förbjudet att låta anställda(eller styrelseledamöter) få eller få köpa aktier ibolaget eller ett dotterbolag om inte 90 procentav aktierna på stämman röstar för förslaget.Detta brukar kallas för LEO-lagen. Det innebäratt det är oerhört svårt att på så sätt avlöna ledningenutan att det märks. Detta har varit enbidragande orsak till att svenska ersättningar tillledningen är lägre än i USA.Det har förekommit många försök att frånstatligt håll reglera hur höga lönerna till bolagsledningarska vara. Ofta misslyckas sådana regleringaroch ibland får de till exempel motsatteffekt. Ett känt exempel är när Clintonadministrationeni USA införde regler om hur hög lönenfick vara. Maximalt fick lönen till en företagsledarevara en miljon dollar. Resultatet var attmånga VD:ar fick höjd lön upp till maxgränsenoch att man dessutom införde gratis optioner tillledningarna. Ett alternativ till regleringarna ärofta att stärka aktieägarnas möjligheter till inflytandeöver ersättningsnivåerna som till exempelLEO-lagen i Sverige.Hur kommer Första AP-fonden att agera?Under 2009 har Första AP-fonden genomfört ett pilotprojekt för att rösta påstämmor i utländska bolag. Projektet beskrivs närmare på sid 16. Fondensröster blir därmed en del av den rörelse där allt fler pensionsfonder och andrakapitalförvaltare påverkar bolagen genom att rösta på stämmor i hela världen.Under nästa år kommer vi att rösta emot i samtliga fall där VD och ordförandeär samma person. I dessa fall avser vi också skriva brev till samtligaordföranden i nomineringskommittéerna för att på det sättet öka påverkanoch även bidra till debatten inom bolagsstyrning i USA.När det gäller ersättningsfrågor kan aktieägarna i många länder, blandannat USA, inte direkt påverka ersättnings systemen. Första AP-fondenkommer därför att aktivt stödja upprop om att öka aktieägarnas kontroll överersättningarna till ledningen – ofta kallad say-on-pay.Första AP-fonden – Ägarrapport 2009

Första AP-fondens årsredovisning 2012
Årsredovisning 2006 [pdf 3,8 MB] - Första AP-fonden
pdf 3,7 MB - Första AP-fonden
Ett bra resultat trots finansiell oro - Första AP-fonden
Årsredovisning 2001 - 6:e AP-fonden
HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI – 30 JUNI 2001 - Första AP-fonden
Delårsrapport_2001 - Tredje AP-fonden
Årsredovisning 2011 - Andra AP-fonden
Halvårsrapport 2006 - Fjärde AP-fonden
Halvårsrapport · januari – juni 2006 - Första AP-fonden
Delårsrapport_2003 - Tredje AP-fonden
Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter
PDF-dokument, 263 kB - Andra AP-fonden
Ladda ned AP3s årsredovisning 2012 - Tredje AP-fonden
Fonder (pdf) - Fondbolagens Förening
bÖRSen TaR TÄTen - Lannebo Fonder
Årsrapport SPP Fonder AB 2009
Ladda hem vår PDF om SGP Robust Fond
Årsboken för 2002 som pdf - neij.se
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2009
Årsredovisning 2009.pdf - Åklagarmyndigheten
HEDERSRELATERAT LIV - Fonden för mänskliga rättigheter
Småbolag Select öppen igen ISK – ny sparform ... - Lannebo Fonder
pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster - Svensk energi
Nr 3/ 2009 Årgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen
nu för första gången även i sverige 28-31 maj ... - Watski 2star Baltic
Hållbarhetsbokslut 2009.pdf [450 kB, nytt fönster] - Borlänge kommun
Cancerfondsrapporten 2009 (pdf) - Cancerfonden
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån