CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, <strong>Teknisk</strong> <strong>Design</strong>, Kandidatarbete, PPUX03, 2010• Prisbilden ligger mellan 5000 och 7000 kr.• Konventionella torkskåp är mer energikrävande än torktumlare.• Knycers produkt drar betydligt mindre energi än de eko-skåp som finns på marknaden.6.1.2. MarknadsanalysSyftet med marknadsanalysen var att bekräfta om den för projektet valda målgruppen, förskolan, är Knycersi nuläget viktigaste konsumentgrupp, och som projektet därför endast bör riktas mot. Aktörer inom demöjliga kundsegmenten kontaktades och resultaten analyserades.Intervjuerna från fastighetsbolagen visade på en övervägande liten användning av torkskåp. Denfrämsta anledningen till detta uppgavs vara brist på utrymme, önskemål om effektivare torkning samtenergibesparing där torktumlaren vinner fördelar mot flertalet av dagens torkskåp. I stora tvättstugor samti äldre fastigheter förespråkas torkrum då dessa anses vara mer effektiva, har en högre torkkapacitet samt ärmer miljövänliga jämfört med många torkskåp. Generellt beskrivs torkskåpstekniken som ålderdomlig meni vissa fall ett nödvändigt komplement till torktumlaren. Några problem som företagen uppmärksammadehos torkskåp har att göra med rengöring, skeva dörrar och fläktar som går sönder samt bristande underhålli flerfamiljshus. Hos de företag som kontaktats finns en rädsla att gå i spetsen för ny teknik. Företagen köpergärna in beprövade produkter av betrodda märken för att minimera risken att tekniken inte håller denstandard som eftersträvas.Avgörande vid inköp av torkskåp är i första hand frågor om serviceavtal, garantier, fabrikat och tekniskaaspekter. Så länge miljövänliga alternativ ligger inom rimliga prisklasser finns även en strävan att köpa dessahellre än andra. För de företag som är miljödiplomerade ställs högre krav och här finns ökade möjligheteratt framgångsrikt sälja in produkter med miljöfokus. Enligt vissa beskrivningar kan effektivitet, miljöoch ekonomi gå hand i hand. Samtalen visade på en relativt liten marknad för torkskåp hos hyres- ochbostadsrätter men däremot ett större behov i fastigheter med studentlägenheter där standardutrustningen itvättstugorna utgörs av en kombination av torktumlare och torkskåp.För att undersöka behovet av torkskåp inom byggbranschen kontaktades ett antal av de större svenskabyggföretagen. I de flesta fall var informationen bristfällig då personerna som intervjuades inte var insatta iämnet. Denna sektor kan därmed varken uteslutas eller verifieras som en potentiell marknad för torkskåp.Se avsnitt 5.2 för information om hur intervjuerna genomfördes.Kommunen avtalar med olika firmor vid inköp av produkter till de olika sektorerna. Upphandlingen skermed företag som uppfyller de krav som ställs på bland annat pris, funktion och miljö. Den aktuella kunden(exempelvis förskolan) avgör sedan från vilken av dessa företag de vill köpa in sin produkt beroende på denprestanda och prisklass kunden önskar.Efter avslutad marknadsanalys fattade projektgruppen beslut om att målgruppsfokus var korrekt och enavgränsning gjordes för det fortsatta arbetet. Då fastighetsbolag helst köper in vitvaror som är väl beprövadekan det vara svårt att med en ny teknik ta sig in på marknaden, projektgruppen ansåg därför att inte vidarerikta arbetet mot denna sektor. Med tanke på projektets tidsram beslutades därmed att målgruppen inteskulle utvidgas utan endast inbegripa förskolan.6.1.3. AnvändarstudieEn av förskolorna (förskola 2) som besöktes är ett så kallat Ur och Skur-certifierat kooperativ, där arbetetsyftar till att tillfredställa barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap genom vistelse i naturen. En stordel av deras verksamhet sker utomhus; de är ofta ute två gånger per dag oavsett väderförhållanden. De andratre förskolorna är kommunalägda utan specialinriktning. Även dessa har en mängd utomhusaktiviteter meninte i lika stor utsträckning och ofta bara en gång per dag.Alla förskolorna har cirka 20 barn i åldrarna 1,5-6 år. Gemensamt för förskolorna är också att det är uträknatså att varje skåp ska rymma kläder till åtta-tio barn. På vintern innebär detta att skåpen ska rymma många40 Maria Arvidsson, Sophie Kanerva, Nadja Lejon, Karin Ljungberg, Marika Olsson, Maria Widing
vantar, mössor, halsdukar, overaller, eventuellt vinterskor och innekläder samt personalens ytterplagg. Påvåren, sommaren och hösten ska istället vind- och regnplagg få plats. Under vintertid räcker inte skåpetsplatskapacitet till för att torka alla plagg. Ofta hängs de in direkt efter utevistelse och får sedan hänga i cirka4 timmar, fram till nästa aktivitet eller hemgång. Många av plaggen är då inte helt torra.Den vanligaste inställningen som används under torkning är maxeffekt både avseende värme, ca 40-45°C,och tid. Ofta kontrolleras inte textilierna under processen, vilket leder till att torkskåpen kan stå på i onödan.Även om bara ett fåtal plagg hänger i skåpen ser proceduren ut på samma sätt. Om plaggen blir torra ellerinte är en fråga om vad för sorts plagg som torkas i kombination med hängtekniken. Torkskåpen är oftaöverbelastade och i princip alltid överfulla.På förskolorna är det ingen som följer någon strukturerad ordning för att få in kläderna så bra som möjligtoch maximera luftflödet i skåpen. Alla har sin egen metod som fungerar mer eller mindre bra. I många fallbörjar en ansvarig i personalen med att hänga in plaggen på ett speciellt vis, men oftast slutar det med att desista plaggen på ett eller annat sätt trycks in i skåpet.Bild 5 Upphängning av overallBild 4 Sortering med hjälp av klädnyporFörskola 1, med två torkskåp, fyller sina skåp med overaller hängandes över två pinnar, låter mössor ochvantar hängas eller läggas plant där det finns plats och ställer skorna på torkskåpets golv.Förskola 2, med två torkskåp, hänger overaller dubbelvikta på de mittersta och nedersta hängarna,mindre plagg som vantar, strumpor och mössor hängs högst upp i skåpen och skor placeras på skåpensgolv. Overallerna, som är mest blöta kring rumpa och knän, torkas enligt personalen inte optimalt när dehänger dubbelvikta på detta sätt. Dessutom medför hängmetoden att eventuella torra partier blöts ner avintilliggande blöta partier. På grund av utrymmesbristen upplevs detta sätt ändå som det bästa att torkakläderna på. Förskolan har tagit fram ett system av namnmärkta klädnypor som de fäster i klädpar innan dehängs in i skåpen (se bild 4).Förskola 3, med tre torkskåp, låter overallerna hänga i sina nacköglor längst upp i skåpen, vantar ochmössor placeras på hängare i dörrarna och stövlar och skor förvaras på vinklade pinnar utanför skåpen vidytterdörren. Personalen hade tidigare ett system med klädnypor liknande det på förskola 2 men upplevdeatt grupperingen var för tidskrävande att använda.Förskola 4, med tre torkskåp, hänger upp overaller genom benen, antingen genom att ett ben träs på en pinneeller genom att båda benen träs på varsin pinne (se bild 5). Detta görs för att spara plats men personalenkonstaterar samtidigt att kläderna tar längre tid att få torra. Mössor och vantar hängs längst ut på pinnarnaoch skorna står oftast i botten av skåpen. Då bara få plagg torkas i skåpen flyttas skorna upp till att balanserapå pinnarna, en metod som oftast slutar med att de ramlar ner. Att förflytta skorna uppåt är ett försök till attPRODUKTUTVECKLING AV KLÄDVÅRDSKÅP -med förskolemiljön i fokus 41
- Page 2: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 5 and 6: ABSTRACTThe project was conducted a
- Page 7 and 8: SAMMANDRAGProjektet genomfördes so
- Page 9 and 10: FÖRORDVi vill inleda med att tacka
- Page 11 and 12: ABSTRACT 5SAMMANDRAG 7FÖRORD 91. I
- Page 13 and 14: 5.9. Konceptframtagning 365.10. Kon
- Page 15 and 16: V. Hierarchical Task Analysis 104VI
- Page 17 and 18: 1. INLEDNING1.1. BakgrundAtt torka
- Page 19 and 20: (i) ta fram förslag på möjliga a
- Page 21 and 22: 2. TEORITeorin bakom projektet pres
- Page 23 and 24: 2.3.4. Rostfritt stålRostfritt st
- Page 25 and 26: 3. PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSENEn pr
- Page 27 and 28: 4. METODER OCH VERKTYGEn rad olika
- Page 29 and 30: 4.3.5. LivscykelanalysLivscykelanal
- Page 31 and 32: 4.7. UtvärderingVid utvärdering f
- Page 33 and 34: 5. GENOMFÖRANDEProduktutvecklingsa
- Page 35 and 36: 5.4. KravspecifikationEfter genomf
- Page 38 and 39: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 42 and 43: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 44 and 45: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 46 and 47: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 48 and 49: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 50 and 51: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 52 and 53: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 54 and 55: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 56 and 57: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 58 and 59: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 60 and 61: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 62 and 63: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 64 and 65: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 66 and 67: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 68 and 69: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 70 and 71: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 72 and 73: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 74 and 75: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 76 and 77: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 78 and 79: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 80 and 81: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 82 and 83: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 84 and 85: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 86 and 87: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 88 and 89: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 90 and 91:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 92 and 93:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 94 and 95:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 96 and 97:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 98 and 99:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 100 and 101:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 102 and 103:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 104 and 105:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 106 and 107:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 108 and 109:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 110 and 111:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 112 and 113:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 114 and 115:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 116 and 117:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 118 and 119:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 120 and 121:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 122 and 123:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 124 and 125:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 126 and 127:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 128 and 129:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 130 and 131:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 132 and 133:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 134 and 135:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 136 and 137:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 138 and 139:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 140 and 141:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis
- Page 142 and 143:
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, Teknis