Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

V I N N O V A A N A L Y SV A 2 0 0 6 : 0 6INKUBATORER I SVERIGEAnalys av indikatordimensioneroch nyttoeffektivitetH A N S L Ö F S T E N , P E T E R L I N D E L Ö F & L I S E A A B O E N

Titel /Title: Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner och nyttoeffektivitetFörfattare/Author: Hans Löfsten, Peter Lindelöf & Lise AaboenSerie/Series: VINNOVA Analys VA 2006:06ISBN: 91-85084-61-1ISSN: 1651-355XUtgiven/Published: Oktober 2006Utgivare /Publisher: VINNOVA - Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation SystemsDiarienr /Case No: 2003-02801Om/About VINNOVAVINNOVAs s uppgift är attfrämja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra tillatt Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland.I serien VINNOVA Analys publiceras studier,analyser, utredningar och utvärderingar som tagitsfram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelningför Strategiutveckling.Forskning och innovation för hållbar tillväxtVINNOVA´s mission is to promote sustainable growthby developing effective innovation systemsand funding problem-oriented research.I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tarställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter ochställningstaganden.VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa och ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljsvia Fritzes, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.seVINNOVA´s publications are published at www.VINNOVA.se

Inkubatorer i Sverige – analysav indikatordimensioner ochnyttoeffektivitetVINNOVANationella Inkubatorprogrammet (NIP)avHans LöfstenPeter LindelöfLise Aaboen

FörordVINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling aveffektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning.Inkubatorer syftar till att skapa förbättrade tillväxtförutsättningar för forskningsrelateradekunskapsintensiva företag genom att öka förädlingsgradenpå de affärsidéer som utvecklas i företagen. Genom detta arbete ökar företagetsattraktionskraft, dels som ett intressant objekt för den kommersiellamarknaden att investera i, dels gentemot företagets kunder att läggabeställningar på.Inkubatorn engagerar sig i utvecklingen av affärsidéer och företag sombefinner sig i den förkommersiella- eller den tidigt kommersiella fasen, detvill säga i så tidiga faser att få investerare med kommersiella avkastningskravanser sig kunna räkna hem en investering. Inkubatorer ökar därmedförutsättningarna för att såväl forskningsresultat som kunskap och erfarenhetfrån det akademiska systemet ska kunna kommersialiseras och därmedbidra till skapandet av arbetstillfällen och även bidra till tillväxt för samhället.Syftet med föreliggande studie är att studera och utveckla indikatordimensionerför inkubatorer. För att uppnå syftet analyseras de effekter som inkubatorerhar på småföretags entreprenörskap, det vill säga hur påverkar inkubatorernaett företags möjligheter att utnyttja sin potential för tillväxt ochlönsamhet. Målet är att på inkubatornivå identifiera de indikatorer somsäkerställer styrning och uppföljning av inkubatorerna.Ansvaret för slutsatser och förslag som presenteras i rapporten ligger helthos författarna.VINNOVA i september 2006Kjell-Håkan NärfeldtExpert inom kommersialiseringsområdetAktörsavdelningenRolf NilssonAnalytiker, innovations- och tillväxtindikatorerAvdelningen för Strategiutveckling

Innehåll1 Inledning............................................................................................ 71.1 Bakgrund............................................................................................... 71.2 Begreppet inkubator och inkubatorns funktioner ................................. 91.3 Inkubatorer för ökad tillväxt? ............................................................. 121.4 Att mäta inkubatorns produktivitet och effektivitet............................ 151.5 Jämförelser av inkubatorverksamheter ............................................... 162 Teoretiska dimensioner.................................................................. 192.1 Inkubatorer som serviceorganisation.................................................. 192.2 Resursbaserad teori ............................................................................. 212.3 Entreprenöriella nätverk ..................................................................... 242.4 Teoretiska dimensioner i innevarande studie...................................... 262.5 Kommentarer ...................................................................................... 293 Forskningsfrågor och syfte ........................................................... 313.1 Formulering av forskningsfrågor ........................................................ 313.2 Syfte och förväntat forskningsresultat ................................................ 344 Metodval .......................................................................................... 364.1 Inledning ............................................................................................. 364.2 Metodöverväganden............................................................................ 374.3 Eventuella felkällor............................................................................. 374.4 Inkubatorpopulation............................................................................ 404.5 Empiriinsamling - metod för kvalitativa data ..................................... 434.6 Empiriinsamling – metod för kvantitativa data .................................. 454.7 Forskningsstrategi och studiens trovärdighet...................................... 475 Indikatordimensioner – företagsnivå ............................................ 495.1 NIPs indikatordimensioner ................................................................. 495.2 Deal flow/teknologisk innovation....................................................... 525.3 Lokalisering, Team-building och kompetensutveckling .................... 545.4 Kapital- och ägarstruktur .................................................................... 565.5 Nätverk................................................................................................ 585.6 Synergieffekter/samarbete .................................................................. 605.7 Kommentarer ...................................................................................... 616 Inkubatorer som serviceorganisation - indikatorkategorier ....... 636.1 Dealflow.............................................................................................. 636.2 Team Building .................................................................................... 666.3 Kompetensutveckling ......................................................................... 676.4 Kapital................................................................................................. 686.5 Nätverk................................................................................................ 696.6 Synergieffekter.................................................................................... 716.7 Motivation........................................................................................... 71

6.8 Kapacitet och omsättningshastighet.................................................... 726.9 Uppsummering av intervjuer .............................................................. 737 Initial analys av inkubatorers nytto-effektivitet............................ 767.1 DEA och Benchmarking..................................................................... 767.2 Jämförelser mellan inkubatorer .......................................................... 777.3 Deal-flow ............................................................................................ 797.4 Team Building .................................................................................... 817.5 Kompetensutveckling ......................................................................... 837.6 Kapital................................................................................................. 867.7 Nätverk - affärsnätverk ....................................................................... 887.8 Synergieffekter - teknologisamarbete................................................. 907.9 Andra indikatordimensioner – marknadsinnovation........................... 927.10 Aggregering av dimensionerna........................................................... 977.11 Kommentarer .................................................................................... 1008 Slutsatser och fortsatt forskning ................................................ 1038.1 Inledning ........................................................................................... 1038.2 Forskningsfråga 1 – företagsnivån.................................................... 1048.3 Forskningsfråga 2 – inkubatornivån ................................................. 1078.4 Empiriska resultat kontra teoretiska dimensioner............................. 1088.5 Technology transfer och konkurrensfördelar.................................... 1108.6 Indikatorer, olika grupperingar av inkubatorer och analysbehov ..... 1118.7 Förslag till fortsatt forskning ............................................................ 116Bilagor .................................................................................................. 117Litteraturförteckning............................................................................ 127

1 Inledning1.1 BakgrundDet senaste decenniet har inneburit stora strukturförändringar i industriländerna,vilket i hög grad ändrat förutsättningarna för att bedriva företagsamhet.I Sverige, likväl som i andra europeiska länder, har strukturförändringarnaresulterat i att företag har utkonkurrerats och att produktivitetenhos kvarvarande företag har ökat. De synbara konsekvenserna är den ökandearbetslösheten under 90-talet. De ca 500 000 arbeten som försvann underlågkonjunkturen kom huvudsakligen från stora företag (Davidsson m fl1994).Detta ställer nya krav på ett lands förmåga att entusiasmera och driva framnya affärsidéer, företag och organisationer som kommersialiserar kunskapoch levererar resultaten till kund, gärna på en internationell marknad. Insatserför att klara tillväxten måste ske inom ett brett område och involvera allafunktioner i samhället. En viktig del av dessa insatser är det s k innovationssystemet,d v s det system av krav och stöd som underlättar kommersialiseringoch nya affärsidéer. Inom det forskningsrelaterade området bildadesInnovationsbrokoncernen 2005 med syfte att knyta samman och professionaliseraden offentligt finansierade kedjan av stöttande insatser som underlättarkommersialisering av forskningsrelaterade affärsidéer.Innovationsbrokoncernen bildades av VINNOVA, de sju Teknikbrostiftelserna,Industrifonden och staten. Verksamheten har en kapitalbas på ca2 miljarder kronor, en verksamhetshorisont på minst 10 år och verksamhetenär fördelad på sju regioner. VINNOVA och Industrifonden är huvudsamarbetspartners.Ansvar för drift och utveckling av det nationellainkubatorprogrammet (NIP), som VINNOVA startade 2003, flyttades övertill Innovationsbrokoncernen och gavs därmed en långsiktig finansieringkombinerat med en struktur för tidig såddfinansiering som är mycket stark.VINNOVA har till uppgift att kartlägga kunskapsbehov, initiera och finansierabehovsmotiverade forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt,liksom att verka för att kunskaper sprids och nyttiggörs. Redan närVINNOVA startade NIP 2003 i syfte att lyfta fram och stötta landets starkasteinkubatormiljöer har indikatorer och effektmätningar har varit centralafrågor. Arbetet med ett aktivt engagemang i inkubatorernas projektledningkombinerat med stark resultatfokusering är bidragande orsaker till framgången.7

Inkubatorer antas enligt Lindelöf och Löfsten (2005) skapa en miljö somfrämjar tillväxt och lönsamhet (entreprenöriell miljö). Systemen har rollensom inkubatorer, vilka förväntas att understödja småföretag. Miljön skapasav en ”kunskapsinfrastruktur” som genererar externaliteter, vilka utvecklastill "public goods". I miljöerna finns även andra aktörer som bidrar till positivaeffekter, t ex banker, riskkapitalbolag och olika former av expertis.Inom miljön förväntas stordrifts- och samordningsfördelar uppträda, vilketförväntas påverka kostnaderna och reducera risken. Antagandet görs utifrånWilliamson (1975) och Teece (1986). I miljöerna skapas förutsättningar förformella och informella kontakter mellan leverantörer, kunder, forskningoch utveckling och expertis. Nätverksbyggande är en del enligt Westheadsoch Storeys m fl (1995) resultat, vilket kan påverka i positiv riktning. Företagenkan genom att vara lokaliserade i inkubatormiljö erhålla trovärdighetoch kan på så sätt utveckla affärsverksamheten. Naffziger m fl (1994) menaratt exempelvis teknik- och forskningsparkens främsta företräden är atthjälpa till med rådgivning och planeringsaktiviteter.1.2 Begreppet inkubator och inkubatorns funktionerInkubatorer är som begrepp något vagt, särskilt avseende begreppets relationtill nyföretagande. Begreppet inkubatorsystem är ett uttryck som ärhämtat från naturvetenskapen, vilket på senare tid har börjat att användas iekonomisk och teknologisk litteratur. Webster´s dictionary beskriver inkubatornsnaturvetenskapliga definition som följande:In•cu•ba•tor; 3."an apparatus in which media inoculated with microorganismsare cultivated at a constant temperature favourable to the growth ofthese microorganisms" (Webster´s s. 772)Begreppet syftar till att beskriva olika former av institutionellt beteende,vilka syftar till att under ordnade former skapa förutsättningar för mindreföretag (existerande och potentiella) att utveckla sin marknads- och teknologiskakapacitet och existerande företag/organisationer sina entreprenöriella/innovativaverksamheter. Den institutionella ramen kan resultera i attavyttring sker av delar från företagets/organisationens teknologiska ochkompetensmässiga struktur. Resultatet blir då ett system som primärt kommeratt understödja, avdela resurser och hjälpa till att utveckla företagsamhet,men inte att initialt skapa en vinst för verksamheten.Mian (1994) beskriver inkubatorsystem som en externt understödjandeenhet, vilken bör innehålla funktioner för management, marknadsföring,kapitalförsörjning, samt driftstöd (”operations”). Inkubatorsystem förutsättstillhandahålla, hjälpa till eller samordna resurser (Steffens 1992), vilketresulterar i förväntade gynnsamma förhållanden för nya företag att utvecklasin affärsverksamhet. Inkubatorsystem, som en understödjande enhet för9

små teknikbaserade företag, är främst en forsknings-/teknikpark, vilket inteska blandas ihop med ett företagshotell, även om det finns likheter mellande båda företeelserna (Ambrosio, 1991). Inkubatorer/inkubatorsystem somen del i resursöverföring syftar i dessa fall till skapande av affärsverksamheter(Lindelöf och Löfsten, 2005).I Sverige och i Storbritannien används begreppet inkubatorsystem som enunderstödjande extern enhet, ofta i kombination med en teknik- och forskningsparki anslutning till universitet och högskolor. Studier riktar sig normaltmot företag och högskolor/universitet, vilka utvecklar nyföretagande(inkubatorer/inkubatorsystem) och utgår från teknikbaserade undersökningsgrupper.En förklaring kan vara att undersökningar som relaterar tillinkubator/inkubatorsystem som forskningsområde, ofta är gjorda av tekniskahögskolor, samt att de tekniska högskolorna driver på utvecklingenom forskning relaterad till teknikbaserade företag (Lindelöf och Löfsten,2005).I USA har begreppet inkubatorsystem en vidare betydelse än teknikbaseradeföretag, universitet och högskolor samt teknikparker, även om de här gruppernaingår i definitionen av begreppet. Av de 425 identifierade inkubatorernai USA 1991, utgjorde andelen teknikrelaterade inkubatorer 20-25 % avdet totala antalet. Majoriteten av inkubatorer var då relaterad till andra typerav företagsamhet som baserade sin verksamhet på andra produkter än teknik(Ambrosio 1991).I "The National Business Incubator Association, US (NBIA)", medlemsregisterkan följande grupper hittas:"NBIA members are incubator developer and managers; businessassistance professionals, university related research parkmanagers, corporate joint venture partners, professional businessservice providers, venture capital investors; economicdevelopment professionals". NBIA:s hemsidaEn central fråga är då om inkubatorer och inkubatorsystem som begrepprelaterat till svenska förhållanden enligt NBIAs definition borde innefatta enstörre mängd varianter på stöd för nyföretagande, d v s andra aktiviteter försmåföretagande än teknikrelaterade företag, universitet/högskolor samtforskningsparker. Det finns även andra organisationer i Sverige som understödjersmåföretagande. Nutek (1991) genomförde en kartläggning av dennationella, regionala samt lokala fördelningen av nyföretagaraktörer iSverige. I undersökningen redogjordes för ett antal former för stöd till små-/nyföretagande. Stöden delades in i rådgivande, utbildande samt finansiellastöd. Relaterat till NBIA:s definition, där begreppet inkubator/inkubatorsystemär vidare, kan det då tänkas att organisationer som Nutek,10

utvecklingsfonder, teknik- och forskningsparker och olika kunskapscentram m, kan ingå.Holzhausen (1995) genomförde en studie för Arbetslivsfonden där manidentifierade olika former av kunskapscentra. Kunskapscentras syfte var dåatt understödja småföretag och småföretagens utveckling. En slutsats avundersökningen visade att betydelsen av centra var att skapa nätverk, vilka isin tur skapade förutsättningar för småföretags ekonomiska utveckling. Nätverkenkunde då ses som en institutionell företeelse i ett småföretagarsystem,vilket inkluderar företeelsen i begreppet inkubatorsystem. Vadbeträffar inkubatorsystemet relaterat till teknik- och forskningsparker var enav de viktigaste fördelarna med systemen att de skapade nätverk på olikanivåer och mellan olika aktörer, (Allen och Rehman 1985, Mian 1996). Detfinns sålunda likheter mellan företeelserna.Det finns även andra statliga organisationer som kan verka som inkubatoriskaorganisationer, t ex försvarsindustriella samverkansprojekt mellannäringslivet och försvaret, (FOA, 1995), där militära projekt får civilanvändbarhet (Lindelöf och Löfsten, 2005). Det militära "joint venture"-projektet kan då betraktas som ett inkubatorsystem, där synergieffekter uppstår,vilket resulterar i nya affärsverksamheter. Hittills har beskrivningenavsett enbart inkubatorsystem, vilka ingår i någon offentligt finansieradverksamhet. Privata organisationer/företag som bedriver forskningsintensivutvecklingsverksamhet, är också en källa för nyföretagande, d v s de verkarsom inkubatoriska system. Avyttring av delar av en verksamhet kan vara enmedveten strategi, vilket resulterar i att verksamheter som inte direkt relaterartill kärnverksamheten avyttras, (se Lindholm, 1994 och Scheutz, 1988),d v s "spin-offs".Begreppet inkubator syftar (som tidigare beskrivits) till olika former avorganisatoriskt beteende, där en positiv miljö för små företag skapas genomatt företagen kan utveckla sin teknologiska och marknadsinnovativa förmåga.Inkubatorn antas skapa nödvändiga förutsättningar för att hjälpa ellerassistera vid koordinering av resurser. Inkubatorerna skall emellertid inteblandas ihop med företagshotell, även om det finns likheter mellan de bådaföreteelserna. Vår definition på inkubator, entreprenöriell miljö och prestationblir:"För att en verksamhet skall betecknas som inkubator, så måsteresurser skapas, koordineras och distribueras för lokaliseradeföretags mervärde. För att en entreprenöriell miljö inom eninkubator skall uppstå, så måste genererade resurser ha eneffekt på lokaliserade företags kapacitet, beteende och förmågatill prestation. Med prestation avses överlevnad, tillväxt ochlönsamhet".11

Beroende på vilken utgångspunkt man väljer att studera i inkubatorer ochinkubatorsystem, kan begreppen relateras till två olika funktioner (Lindelöfoch Löfsten, 2005). Det första relaterar till inkubatorer som en del i en processför resursöverföring (medvetet eller omedvetet) från ett ekonomiskt/organisatoriskt system till ett annat. Processen syftar till skapande av nyaföretag, d v s inkubatorn/inkubatorsystemen i den här bemärkelsen utvecklarföretagande inom sina organisatoriska ramar, vilket sedan resulterar i nyaföretag i form av "spin-offs" från delar av inkubator/inkubatorsystemetstekniska- och kompetensmässiga struktur. Den andra funktionen relaterar tillinkubatorn som en institution/organisation som understödjer utvecklingenav redan existerande småföretag, se Mian (1994, 1996). Processen sker iform av att erbjuda deltagande eller understöd från ett befintligt inkubator/inkubatorsystem.Inkubatorn erbjuder resurser, vilka syftar till attunderlätta för företaget att utveckla sin verksamhet (Lindelöf och Löfsten,2005).1.3 Inkubatorer för ökad tillväxt?Det finns ett antal studier om inkubatorer eller teknik- och forskningsparker/inkubatorer(se t ex Felsenstein 1994, Storey 1995, Westhead 1997,Ferguson 1999) som var och en försöker förklara vilken nytta småföretaghar av lokalisering i systemen. Kritik kan riktas mot dessa studier eftersomde är tämligen enkla i sin teoriuppbyggnad, eller så saknas teoretiska diskussionerhelt. Analysen är inte särskilt utvecklad och effekterna av inkubatorernaförklaras inte, d v s validiteten för studierna går att ifrågasätta(Lindelöf och Löfsten (2005). Resultaten är dessutom ofta tvetydiga ochmotsägelsefulla. Monck m fl (1988) hävdar t ex att inkubatorerna inte harnågra effekter på tillväxt och lönsamhet, liknande resultat hävdas av Felsensteinoch Ferguson. Det är däremot andra dimensioner som är systemensstyrka, men å andra sidan så visar studierna på en deskriptiv nivå att småföretaginom inkubatorer har en högre tillväxt än likartade företag, utanförteknikparker. Det finns brister i den teoretiska uppbyggnaden som gör attovanstående studier inte kan förklara glappet mellan den gjorda analysenoch de empiriskt uppnådda resultaten. För att studera inkubatorer måste enny teoriuppbyggnad skapas för att på analytisk nivå studera effekterna avsystemen (Lindelöf och Löfsten, 2005).Tesfaye (1993) har identifierat ett antal variabler, vilka skiljer företag somhar sitt ursprung från den akademiska miljön och företag som kommer frånden industriella sektorn. Resultatet visar att företag med akademisktursprung, grundar sin verksamhet framförallt på högteknologi och mindrepå affärsmässig kunskap. Det omvända var fallet för företag från den industriellasektorn. Vilka effekter förhållandet fick på företagandet diskuterasinte, men andra undersökningar, t ex Cooper (1984) och Smilor m fl (1990)12

konstaterar att industriella "spin-offs" tenderar att växa snabbare än akademisktföretagande.I LU 92 konstaterades att företag från universitet och högskolor generellthar en hög överlevnadsgrad jämfört med andra företag, men en förhållandevislåg tillväxttakt. Förhållandet beror, som tidigare nämnts, på postuleradebrister i den ekonomiska kompetensen eller på låg riskvillighet (Tesfaye1993). Resonemanget styrks av Jones-Evans (1996). Jones-Evans konstateradeatt engelska företag, där företagsledningens kompetens var av teknologisknatur, tenderade att avyttra sin verksamhet i högre grad än företag med”blandad” kompetens; de har inte förmågan att utveckla företag på längresikt (Lindelöf och Löfsten, 2005).I Figur 1.1 sammanfattas inkubatorn och dess dynamiska effekter (Lindelöfoch Löfsten, 2005). I modellen är inkubatorn uppdelad i tre olika steg därsteg två och tre visar på resurstilldelning till företag som redan är verksammainom inkubatorn. Inkubatorer har som syfte att understödja småföretag,dels genom affärsmässig rådgivning och resurser, dels genom diffusionav innovationer mellan universitet och företag. Det finns även en annanpåverkan, som emellertid inte är direkt gripbar, såsom strategiska effekteroch riskreduceringsfaktorer, vilka blir ett indirekt resultat av aktörernasagerande inom inkubatorerna. Sett i detta sammanhang, så uppfyller inkubatorerolika behov för akademiskt och industriellt företagande, d v s enentreprenöriell miljö skapas för företagen. De akademiska företagensbristande affärsmässiga kompetens kompenseras genom vald lokalisering(Lindelöf och Löfsten, 2005).13

Figur 1.1 Inkubatorn och dess dynamiska effekter, något omarbetadKälla: Lindelöf och Löfsten (2005, sid. 22).I USA och Kanada har det gjorts ett antal olika undersökningar beträffandeinkubatorsystemens möjlighet att reducera konkurser bland småföretag. I enundersökning (Crawford 1991) i Kanada, konstaterades att företag som varrelaterade till en inkubator, hade en misslyckandegrad på 10 % jämfört med30-35 % på nationell nivå. Ambrosio (1991) konstaterade i en amerikanskstudie att överlevnadsgraden för företag relaterat till inkubatorsystem(NBIA) var 80-90 %. Det kan också framhållas att lokaliseringen har effekterpå småföretags tillväxt och lönsamhet, men här är resultaten mera tvetydigaom teknik- och forskningsparkernas betydelse. Sammanfattningsviskan det framhållas att inkubator/inkubatorsystem skapar förutsättningar försmåföretagande på två områden och i tre steg (Se Tabell 1.1 nedan). Detförsta området är som skapande av nya affärsverksamheter genom "spinoffs"och desinvesteringar. Det andra är som en externt understödjandefunktion, där företag får hjälp med sin affärsverksamhet. Inkubator/inkubatorsystemethar då en postulerad förmåga att dels skapa nya företag, dels attunderstödja nyföretagande genom att utveckla affärsverksamheten. Inkubatorerblir då detsamma som nationella system för understödjande och skapandeav småföretag (Lindelöf och Löfsten, 2005).14

Tabell 1.1 Inkubationens tre stegÖverföring av resurser(exempel: spin-offs, företagbuy-outs, and spin-outs)Kategorier av resurser• Kunskap (intern)• Nätverk• Tillgångar – materiellaoch immateriella• Teknologi• Brist på resurserResurser till nystartadeföretagKategorier av resurser(institutionaliserade)• Kunskap (extern)• Nätverk• Kapital• InfrastrukturResurser för kontinuerligutveckling av företagKategorier av resurser(institutionaliserade)Specialiserad kunskap för:• Export• Teknologi överföring• Management• KapitalUrsprung (inkubation) Miljö (inkubation) Miljö (inkubation)• Företag• Universitet/högskolor• Offentlig sektor• Teknik- och forskningsparker• Utvecklingscentran• För småföretag• ”Business labs”• Teknik- och forskningsparker• Understödsorganisationerför tillväxtEffekter (resultat) Effekter (resultat) Effekter (resultat)• Inkubator som enmotivator för att startaföretag• Spin-offs• Nya företagKälla: Lindelöf och Löfsten (2005, sid. 23)• Understöd• Tillväxt och överlevnad• Entreprenöriell miljö• Tillväxt och lönsamhet1.4 Att mäta inkubatorns produktivitet och effektivitetFör att kunna mäta inkubatorers produktivitet och effektivitet behöver vigöra en genomgång och analys av befintliga produktivitets- och effektivitetsmått,där måttens teoretiska förankring, rimlighet och lämplighet analyseras.Det skall då leda till en bättre förståelse av vad måtten visar, och hurkan vi använda informationen för att styra och utveckla inkubatorverksamheten.Utvärdering av övergripande metodik är även nödvändig, d v s hurkan vi avgöra effektivitet och produktivitet utifrån ett samhällsekonomisktperspektiv, innebär en utvärdering av följande (Lindelöf och Löfsten, 2005):15

Förslag på metodik:• Alternativa metoder• Skapande av en så kallad ”kontrapunkt” för jämförande studier avproduktivitet och effektivitet• Hur undviker vi olika former av situationsberoende felkällor som kommerpåverka den information som skapas?• Hur hanterar vi felkällor i analysen?• Hur ofta görs mätningar av indikatorerna, vad är relevanta tidsperioder?• Hur ”benchmarkas” verksamheten och hur återför vi informationen tillolika berörda parter?• Hur genomförs förändringar utifrån den information som genereras?Vi får då en bättre överblick om olika metoders styrkor och eventuellasvagheter och man får indikationer om hur säker analysen och resultaten är.Vi kan även, genom att integrera tidigare kunskaper om hur inkubatorerfungerar och vilka effekter dessa förväntas ge, öka den interna effektivitetenför projektet, d v s mäter vi och utvärderar vi relevanta mått? Mätprocedurenär här avgörande, d v s analys, utvärdering, feedback och genomförandeav förändringar.Forskningsområdet är flerdimensionellt och kan studeras utifrån ett antalperspektiv, t ex regionala effekter, industri, policy, företagen etc (Lindelöfoch Löfsten, 2005). Forskningen kommer att koncentreras mot företageninom inkubatorer för att utveckla indikatorer samt produktivitets- och effektivitetsmått.Resultaten förväntas ge effekter på policy och uppbyggnadenav understödsmekanismer för nya småföretag. De resultat som förväntas avstudien är att utveckla en metodik för hur entreprenöriella miljöer bör studerasoch ge praktisk vägledning till organisationer som VINNOVA, Innovationsbron,Almi och andra organisationer som stödjer ny-/småföretagande iSverige.1.5 Jämförelser av inkubatorverksamheterDEA (Data Envelopment Analysis), har som främsta målsättning att sättabenchmarks. Ett viktigt moment i DEA är valet av variabler för att beskrivade undersökta företagen/inkubatorerna. Vid mätning av effektivitet är enförutsättning att forskaren finner jämförbara objekt och att objekten jämförsmot en viss front eller norm. I vårt fall kan inkubatorerna vara jämförbaraobjekt. Ju större skillnaden är mellan inkubatorerna, desto mindre blir möjlighetenatt jämföra dem ur effektivitetssynvinkel. Problem med aggregeringsnivåoch hur man skall hitta jämförbara undersökningsobjekt är emellertidganska generella vad gäller effektivitetsjämförelser.Viktiga frågor vid benchmarking är exempelvis om det finns andra inkubatorereller verksamheter som systemet kan lära sig av. DEA förutsätter först16

att avgöra vilka prestationer som skall mätas. Utgångspunkten för prestations-eller effektivitetsmätning är allmänt en input-outputmodell där manförsöker mäta skillnaden i input och output. Ett traditionellt sätt att analyseraeffektivitet och exempelvis kvalitet är just benchmarking. Metoden går,liksom DEA även om klara skillnader föreligger, ut på att jämföra ”sitt eget”företag eller verksamhet med andra företag eller verksamheter i såväl ”sinegen” bransch som andra branscher, vilket syftar till att förbättra funktioner.Processer inom det egna företaget och är ett alternativt sätt att genomföraförändringsarbete. Metoden går i allt väsentligt ut på att förbättra företagetsolika processer och nå minst samma nivå som det ”bästa” företaget. Benchmarkingär inte någon engångsaktivitet utan är en ständigt pågående förbättringsprocessoch för att sätta upp nya mål för förbättring krävs kontinuerligjämförelse av olika mätetal. Benchmarking bör fokuseras på de företag,funktioner och processer som representerar de ”bäst fungerande”. Att manvid benchmarking även väljer jämförelseföretag i andra branscher medförden fördelen att det blir lättare att erhålla information från ett företag sominte är en direkt konkurrent och det är heller inte säkert att konkurrenterna ärbra.En av drivkrafterna bakom benchmarking är förenklingen av kompliceradearbetsflöden genom att jämförelsen med snarlika processer lättare kan sevad som behöver förenklas. En annan fördel är att kvalitetsfunktioner integrerasdirekt in i affärsprocesserna. Även vissa abstrakta målsättningar kanomvandlas till verksamhetsnära operativa mål för företagets anställda.Genom att jämföra företaget med andra företag, kan vissa svåruppnådda målerhålla ökad trovärdighet genom att hänvisa till andra företag som redanuppnått målen.Camp (1993) delar in benchmarking-processen i tio steg. Processen grundarsig på fem huvudfaser, vilket i sin tur indelas i tio steg. När problemställningarnaväl är fastställda skall andra företag sökas upp varvid en jämförelsekan ske. Det finns i grunden fyra olika sätt att genomföra en benchmarkinganalys:• Benchmarking mot interna verksamheter kan bli aktuell inom störrekoncerner där de olika bolagen har likvärdiga funktioner.• Benchmarking mot direkta produktkonkurrenter. Vanligen är företagmed liknande produkter de som är mest lika i fråga om tillverkningsprocessero s v. En besvärlig fråga är in sammanhanget informationsutbytet.• Funktionsbenchmarking är en form av benchmarking mot de bästaexterna verksamheterna. Man söker här likartade funktioner i industriledandeföretag men även företag i andra industrigrenar.• Allmän benchmarking liknar i mycket funktionsbenchmarking där exempelvisbeprövad teknik i andra branscher kan appliceras och förbättraden egna funktionen.17

När informationsinsamlingen är klar är nästa steg att jämföra företaget medandra företag avseende vissa uppställda nyckeltal. Om det vid en jämförelsemellan det egna företagets prestationer inte förekommer några skillnaderalls anses prestationerna vara likvärdiga. I de fall skillnader förekommeruppstår s k gap (konkurrensgap, prestationsgap eller benchmarking-gap) ochgapen kan vara såväl positiva som negativa. Negativa gap föreligger närnågot av de studerade företagen besitter och använder en effektivare metodän det egna företaget och vice versa. Ett negativt gap visar på att ett förbättringsarbeteeventuellt kan påbörjas. De negativa gapen ägnas störst uppmärksamhetvid analysen eftersom det tyder på att andra företag använderbättre metoder o s v än det egna företaget. Frågor som därvid uppstår är omdet egna företaget kan applicera de ”effektivare” metoderna och vilkamodifieringar som krävs för att nå ett bättre resultat.18

2 Teoretiska dimensioner2.1 Inkubatorer som serviceorganisationSättet som en inkubator organiseras på har vissa likheter med en professionellserviceorganisation. Det finns en del faktorer som skiljer en serviceorganisationfrån många andra typer av organisationer. Gummesson (1995)argumenterar för att de olika funktionerna är mer beroende av varandra i enserviceorganisation. Med detta menas att det är många olika funktioner somska genomföras ungefär samtidigt och ge ett lika bra resultat varje gång.Kunden kommer in i processen vid ett tidigare stadium än vid till exempeltillverkning. Istället för att bara kunna bedöma det slutliga resultatet harkunden möjlighet att påverka utfallet. Detta resulterar i suddigare gränsermellan kunden och organisationen eftersom kunden till stor grad medverkarvid genomförandet av servicen (Löwendahl och Revang, 2004). Resultatetav en service bedöms också mer subjektivt än inom många andra industrier.Det är alltså det uppfattade tillförda värdet som ges av en service som jämförsmed priset av densamma (Armistead och Clark, 1993).En mer teoretisk syn på det som diskuterats i stycket ovanför är att säga attde värdeskapande mekanismerna är annorlunda i en serviceorganisation.Många typer av organisationer kan analyseras enligt den värdekedja somdefinierats av Porter (1985). Denna modell bygger på att värde skapasgenom att olika ”input” transformeras till produkter. Om värdet skall höjasså görs detta genom produktförbättringar som sker genom att någon av aktiviteternai processen förbättras. Eftersom fokusen på produkten är mindre iservice industrin så blir en applicering av denna modell på ett serviceföretagmissvisande. Istället behövs en modell som fångar upp dynamiken inom ettserviceföretag och dess fokus av lösandet av specifika kundproblem. Stabelloch Fjeldstad (1998) föreslår modellen value shop för detta ändamål. Idenna modell utförs de olika funktionerna i värdekedjan mer eller mindresamtidigt istället för sekventiellt. Det blir också mer tydligt att det är enviktig egenskap för en organisation att kunna mobilisera tillräckligt medresurser, både internt och externt, för att kunna lösa kundproblemen. Somkonsekvens av detta finns det ett större utrymme för att se potentiella projektsom värdefulla på andra sätt än rent finansiellt, exempelvis som medelför ökad kunskap eller bättre rykte. Detta kan göra det möjligt för företagetatt få bättre framtida projekt. Även vikten av att kunna attrahera och behållarätt personal blir tydligare.19

De tre viktigaste faktorerna som influerar värdeskapande i en serviceorganisationär genomförandet av servicen, resurser och val av domän. Centralt ien serviceorganisation finner man affärskonceptet eftersom det är härinformationen som behövs för både försäljning och kundinteraktion återfinns(Alvesson, 1998). Det som är svårast för ett företag att förändra ärkunskapsbasen och detta utgör därmed den viktigaste resursen (Löwendahlm fl., 2001). Eftersom det även är den resursen som är svårast att imitera ärdet också en viktig faktor för att skapa hållbara konkurrensfördelar (Wiklundoch Shepherd, 2003). Då denna typ av resurser är svåra att patentera såman inget egentligt skydd. Däremot är vissa typer av kunskaper svårare förkonkurrenterna att förstå och imitera. Detta gäller när kunskapen är specifik,komplex och inte artikulerad (Armistead och Clark, 2003). I serviceindustrinförändras även det som anses vara den viktigaste kunskapen mycketfort. Därför måste kunskapsbasen uppdateras kontinuerligt (Tether och Metcalfe,2004). I samband med detta kan det ibland uppstå problem eftersommycket ny kunskap uppnås i nära samarbete med kunden. Enligt Evangelista(1999) kan det då vara svårt att fastställa vem som har rättigheter till vad,speciellt med tanke på att mycket är ogripbart och informationsbaserat.Stora delar av kunskapsbasen förvaras i de anställda. Detta mänskliga kapitalkan ökas på två sätt, antingen tränar man de anställda man har eller ocksåanställer man personer med rätt kompetens (Skaggs och Youndt, 2004). Deanställda är alltså en form av experter inom sitt respektive område. Detta göratt en traditionell hierarkisk organisation blir mindre lämplig. Anledningentill detta är att det är personen med störst expertis inom sitt område som tenderaratt få störst auktoritet oavsett personens formella status i organisationen.Målet är att ge de anställda tillräckligt mycket frihet för att behålla kreativitetenoch samtidigt behålla tillräckligt mycket kontroll för att säkerställaproduktiviteten.Man vill även uppvisa en tydlig bild gentemot marknaden och balansera dennyss nämnda expert makten (Löwendahl och Revang, 2004). Det man därförsträvar efter att påverka är de anställdas värderingar. Genom att säkerställaatt organisationens värderingar delas av alla skapas ett ramverk inom vilketde anställda sedan kan agera relativt fritt (Kärreman och Alvesson, 2004).Servicegenomförandet är beroende av både den anställdes kunskaper ochpersonliga egenskaper för att vara vällyckat. Enligt Maister (2001) härstammarmycket av det personliga som den anställde kan tillägga i genomförandetfrån attityder som den anställde har ärvt av organisationen. Ävenklimatet i organisationen är en faktor för lösandet av kundernas problem.Om klimatet är bra ger det inte bara bättre förutsättningar för lösningarnautan även mer indirekt genom att man är mer innovativa när det gäller nyaprocedurer och handlingssätt inom organisationen. Om organisationen innehållerinteraktion, är trygg att yttra sig i, är orienterad mot sina uppgifter och20

ger ett tydligt stöd till sina medlemmar underlättas detta (Anderson ochWest, 1998).Domänval handlar om vilka projekt och klienter som organisationen väljeratt arbeta med. Det strategiska syftet med detta är att utöka organisationenskunskapsbas. Avgörande för detta är hur organisationen positionerar sig påolika marknader. Med marknad menas i detta fall både marknaden för kunder,marknaden för anställda och marknader för övriga resurser. På marknadenför kunder gäller det, som tidigare diskuterats, att finna kunder som kange både en finansiell vinst och även kunskaper eller rykte som kan göra attorganisationen sedan blir ännu bättre positionerad. Organisationens rykteoch kunder påverkar också organisationens position på marknaden föranställda eftersom de med störst expertis föredrar att arbeta i organisationermed hög prestige och intressanta kunder. Även de ägnar sig åt en form avdomänval då deras nuvarande anställningar och kunskaper påverkar derasframtida karriär (Löwendahl och Revang, 2004).Här återkommer också problematiken med att anställda med hög expertis ärbättre på att attrahera både kunder och resurser samtidigt som dessa har enstörre makt gentemot organisationen eftersom organisationen önskar attbehålla dem. Organisationens position på de olika marknaderna är alltsåberoende av dess olika positioner på övriga marknader. Det är med andraord ett kraftigt inslag av stigavhängighet (Löwendahl m fl., 2001). Dettabetyder att, som även tidigare nämnts, om man får en bra kund så leder oftadet till att man kan få fler bra kunder. På samma sätt leder bra anställda tillfler bra anställda och till exempel en ökad kunskapsbas och fler externaresurser vilket attraherar kunder och så vidare.2.2 Resursbaserad teoriEntreprenöriella företag antas besitta eller ha tillgång till resurser, vilkapåverkar förmågan att bedriva verksamheten (Penrose, 1959, Covin ochSlevin, 1991, Grant, 1991). Att utveckla innovation och omvandla densammatill tillväxt kräver olika former av resurser: humana, individuella,fysiska och organisatoriska (Green och Brown, 1997). Brist på resurserantas sätta restriktioner på företagets förmåga att utveckla sin verksamhet,d v s entreprenöriell förmåga (Kirchhoff, 1994). Externa källor för kunskapsöverföringkan ses som en resurstillgång, där nätverk anses vara avbetydelse för att lägga till resurser som inte är tillgängliga inom företaget (set ex Westhead och Storey, 1994, Johannisson och Lindmark, 1996, Mönsted,1996).Resursbaserad teori kommer att användas för att argumentera för att resurserär komplementära till teknologiska kompetenser och kan ge en komparativfördel (Barney 1991, 1992, Reed och DeFillippi, 1990). Ett företags21

strategiska position kan variera i ett spektrum från konservativa till entreprenöriella(Covin och Slevin, 1989, Miller och Friesen, 1982). Konservativaföretag tenderar att vara risk-averta, icke-innovativa och reaktiva. Entreprenöriellaföretag utmärks av risktagande, innovativitet och proaktivitet.Begreppen konservativ-entreprenöriell har också likheter med egenskapersom nya teknikbaserade företag har i litteraturen. Tidigare forskning visaratt små teknikbaserade företag generellt föredrar strategier som är differentierade,eftersom de sällan kan dra nytta av ekonomiska skalfördelar. Småföretag förfogar vanligen över ett spektrum av resurser som är nödvändigaför att företaget skall utvecklas.Enligt det resursbaserade synsättet (Penrose, 1959) skall olikheter i resurstillgångenleda till skillnader i konkurrenskraft. Under det senaste decenniet,har många forskare inom management, vidgat sina intressen för att ävenbehandla frågor om entreprenörskap. Utvecklingen av det resursbaseradesynsättet har varit en parallell till utvecklingen inom entreprenörskapsfältet(Davidsson och Wiklund, 2001). Den resursbaserade teorins resurser kanklassificeras som tangible, intangible eller personnel-based (Grant, 1991).Tangible resources inkluderar t ex produktionsanläggningar och utrustning.Intangible resources innefattar rykte/image, teknologi och human resourcesinkluderar utbildning och träning av företagets anställda.Ovastående resurser är inte i sig själva produktiva, utan analysen behöveräven ta hänsyn till organizational capabilities. Christensen (1995) har föreslagitett annorlunda ramverk som klassificerar flera generiska kategorier avinnovativa tillgångar: Scientific research assets innehåller både grundforskningoch tillämpad forskning som ger implikationer till produktutveckling.Process innovative assets innefattar bade resurser och capabilities för“hardware” process innovation. Product innovative application assets areresurser och kapabiliteter som krävs för produktutveckling. Technical applicationhandhar enbart tillgångar av teknisk natur med syfte att reducera tekniskosäkerhet, medan functional application skall reducera funktionell osäkerhet.Aesthetic assets är huvudsakligen tänkt att vara den del som skallattrahera marknaden.Ett företags resurser inkluderar alla tillgångar, kapabiliteter, organisatoriskaprocesser, kunskap, etc kontrollerade av ett företag (Daft, 1983). Dessaföretagsspecifika heterogena resurser kan klassificeras i olika generelladelar: physical capital resources (produktionsanläggningar och utrustning),human capital resources (färdigheter och know-how) och organizationalcapital resources (kapabiliteter associerade med formell och informell planeringoch koordinering (Barney, 1991). En distinktion kan då göras mellanstatic och dynamic resources.22

Barney (1991) har gjort ett avgörande antagande för den resursbaserade teorindär länken mellan resurser och konkurrenskraftsfördelar är dunkel, företrädesvisutanför företaget. Priem och Butler (2001) och Bacharach (1989)reducerar deras slutsats genom att hävda att enbart särskilt värdefulla ochknappa resurser kan ge en konkurrensmässig fördel. Barney (1991) argumenterarför att en resurs skall ge en konkurrensmässig fördel skall det intefinnas några ekvivalenta värdefulla resurser som går att imitera. Littteraturenavseende externa co-ooperative relationships mellan företag diskuterarockså problematiken med att välja en extern samarbetspartner med komplementärateknologier och strategier i syfte att bygga ett samarbete påömsesidig respekt och förtroende (Dodgson, 1992).Företagsresurser eller kapitalresusrer refereras ofta som kapabiliteter ochTyler (2001) refererar till fysiska, human eller organisatoriska tillgångarsom överträffar liknande tillgångar hos företagets huvudkonkurrenter.Vidare, teknologiska kapabiliteter are de tekniska tillgångarna hos ett företag.Teece (1986, s, 288) skriver"an innovation consists of certain technical knowledge abouthow to do things better than the existing state of the art".Teece (1989) noterar att, det komplementära sambandet mellan co-operativeresources och technological innovation är märkbart mellan företagen. Viunderstryker dock här, att varje fysisk kapitalresurs kan köpas av konkurrenternaoch att varje konkurrensmässig fördel kommer att som bäst varatillfällig. I vår studie kommer flera olika resurser att studeras i företagen,såsom kapitalresurser, nätverk etc. En framgångsrik kommersialisering ärdärmed avhängig andra organisatoriska resurser för att stödja och kompletteranya produkter framtagna av FoU. Den resursbaserade teorin utökar”produktmarknadssynsättet” genom att även inkludera marknadsfaktoreroch föreslår att företag, som vill nå över förväntad avkastning, måste genomatt implementera marknadsfaktorer och därmed strategier, konstistent börvara bättre informerade om värdet av dessa strategier än företag på sammamarknad (Barney, 1986).Enligt Lindelöf och Löfsten (1999) går det att anta att företag lokaliseradeinom teknik- och forskningsparker har en högre grad av innovationsförmågaän företag lokaliserade utanför, vilket gäller både produkt- och marknadsinnovationer.Vad gäller produktinnovationer är en betydande andel av teknik-och forskningsparksföretagen "spin-offs" från universitets- och högskolemiljö,där produkterna är utvecklade i en akademisk forskningsmiljö.Företagen har dessutom kvar betydande kontakter inom den akademiskamiljön som man kontinuerligt använder sig av för olika former av projekt.Vad gäller övriga lokaliserade teknikbaserade småföretag, är ett av motivenför lokalisering möjligheten att etablera kontakter och ta del av forsknings-23

och utvecklingarbete samt att rekrytera personal. Westhead och Storey(1995) och Westhead (1997) visar att det finns en påtaglig skillnad mellanteknik- och forskningsparksföretagens kontakter med universitet ochhögskola och företag som är lokaliserade utanför systemen. Teknik- ochforskningsparksföretag allokerade dessutom mer resurser till FoU-aktiviteter.Teknik- och forskningsparker har försökt att utveckla funktioner förmanagementstöd och rådgivning, vilket har skett i separata organisationeroch/eller i samarbete med närliggande universitetet/högskolor.Det finns en uppfattning, beroende på ursprunget av teknikbaserade småföretag,att förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet avviker.Företag från den akademiska miljön antas ha en högre grad av teknologiöverföringän företag från den affärsdrivande sektorn (Tesfaye 1993). Detantas också att företag från den akademiska miljön på grund av sin bristandekunskap om affärsutveckling, inte kan utnyttja sitt teknologiövertag, d v sinnovationens fulla potential (Cooper 1984, Smilor 1990, Gregory 1991,och Jones-Evans 1996) utnyttjas inte. Det omvända antas råda för företagfrån den affärsdrivande sektorn. Deras främsta motiv för lokalisering i enteknik- och forskningspark är att kunna utnyttja möjligheten att överföra nyteknologi från universitets- och högskolemiljön till företagen, d v s den primäraorsaken för lokaliseringen är managementunderstöd och rådgivning.2.3 Entreprenöriella nätverkGenom att erbjuda företaget en inkubatorlokalisering som är nära till viktigakunder, underleverantörer, forskare och annan företagsverksamhet, antas attnya teknikbaserade småföretag kommer att kunna bygga nätverk som stödjerderas utveckling. Många ”akademiska resurser” relaterar till ganska lågsamverkan genom rekrytering av universitetsanställda eller informella kontakter.Vissa enheter, på olika universitet, kanske emellertid, starkt relaterartill universitet. Enligt Quintas m fl (1992), finns det två slag av forskningssamarbete:1 Etableringen av spin-off företag, formerade av universitetsanställda somtar sin forskning direkt från ”laboratorierna” och till teknik- och forskningsparkeneller inkubatorn och därmed startar egen näringsverksamhet2 Förekomsten av forskningslänkar för teknologi- och forskningstransferUniversitet och andra högre utbildningsinstitut är en viktig källa för ny kunskap.Industrin kan få tillgång till nya vetenskapliga rön genom formella ochinformella samarbeten med högre utbildningsinstitut (OECD, 1993).Utvecklingen av länkar mellan högre utbildningsinstitut och industrin antasdärmed uppmuntra teknologisk innovation och production (Westhead ochStorey, 1994). Malecki (1991) menar också att dylika samarbeten genererar24

fler arbeten och därmed högre välfärd. Länken mellan en teknik- och forskningspark/inkubatoroch ett universitet eller högskola är fundamental fördessa industriella systems framgång. Teknik- och forskningsparker ellerinkubatorer kan alltså betraktas som geografiska områden där sociala ochinstitutionella processer kan börja och utvecklas och där parken eller inkubatornpå ett bättre sätt kan integreras genom dessa nätverk (Johannisson,1998). Olika empiriska studier visar emellertid att nivån på interaktionenmellan företag lokaliserade i teknik- och forskningsparker eller inkubatorerhar en ganska låg samverkan med universitet (Massey m fl, 1992 ochMacDonald, 1987). Felsenstein (1994) understryker dock att nivån påsamverkan är högre än företag lokaliserade utanför systemen.Ett nätverk kan betraktas som en resurs i sig och genom nätverket får entreprenörentillgång till resurser och kapabiliteter som kapital, innovationeroch råd (Zukin och DiMaggio, 1990, Uzzi, 1996, 1997, Gulati m fl 2000).Entreprenöriella nätverk kan klassificeras i formella och informella nätverk(Birley, 1985). Informella nätverk kännetecknas av personliga relationer,familjeband och affärspartners. Formella nätverks utmärks i sin tur av kapitalistersom riskkapitalister, banker, kreditinstitut, redovisningsfirmor,advokater och handelssammanslutningar (Das och Teng, 1997). Vi har tidigarekonstaterat att samarbetet mellan universitet och företag är lågt ochäven samarbetet mellan företagen är lågt (Quintas m fl, 1992). Löwegren-Williams menar att anledningen är att företagen är så olika inom parkernaeller inkubatorerna. Ett nätverk utmärks av att det är svårt att efterskapa ochatt det inte går att ersätta hursomhelst (Grant, 1991). Andra barriärer förrörlighet existerar där resurserna är företagsspecifika, ekonomiska skalfördelarm m (Rumelt, 1984, 1987), vilket kan förklara varför företagen inomparker eller inkubatorer anser att närhet är en viktig faktor för att bygga nätverk.Innovativa resurser krävs för att producera teknologiska innovationer, mende är knappast tillräckliga för att garantera kommersiella fördelar fråninnovationen. Framgångsrika kommersialliseringar av teknologiska innovationerkräver även resurser som är komplementära till innovativa resurser(Teece, 1986). Teece tar ett ex-post perspektiv på teknologisk innovationoch diskuterar vad som krävs för att ge en kommersialiseringsframgång aven given produktinnovation, d v s tillverkning, distribution, marknadsföringetc.25

2.4 Teoretiska dimensioner i innevarande studieIndustriell förnyelse kan baseras på innovationer eller imitationer. Distinktionenär enligt Rosenberg (1976) långt ifrån given och "imitative R&D"kan utvecklas från små förbättringar av produkter och processer. Granstrandoch Sigurdson (1985) understryker kapitalmarknadens inverkan på entreprenörskap.Det industriella entreprenörskapet i exempelvis Japan blev stimuleratgenom billig utlåning från bankerna till större företag. I jämförelsemed USA, har tillgången på riskvilligt kapital i Japan traditionellt sett varitknapp. Teknologisk förändring i form av innovationer och imitationerinträffar via FoU internt i företaget, extern FoU via investeringar i produktionoch marknadsföring (Lindelöf och Löfsten, 1999).Socio-politiska attityder och kulturella faktorer inkluderar sådana faktorersom Schumpeter behandlar för att försöka förklara utvecklingen av entreprenörskap,d v s växande fientlighet i samhället mot kapitalism. Utterbackoch Reitberger (1982) har vid studier av svensk industri pekat på de störreföretagens betydelse för nystartande av företag genom skolning i entreprenörskap,FoU-samarbeten m m. En anställd kan starta ett eget företag ochflytta verksamheten till en självständig entreprenör, om hans möjligheter därär större. Industristruktur och den institutionella ramen utgörs av företagsstorlek,spridning av FoU och universitet. Sambandet mellan FoU och innovationsgradoch entreprenörskapets mönster är vanligen påverkad av distributionenav FoU, samt vilken diversifieringsgrad företagen uppvisar (Nelson1959). Andra faktorer som påverkar, kan exempelvis vara regeringspoliciesoch marknadsförutsättningar (Lindelöf och Löfsten, 1999).Schumpeter (1934, 1939, 1951, 1976) fokuserar intresset på entreprenören,vilken tog risker och lanserade nya affärsmöjligheter. Kapitalet behövs iolika faser i ett innovationsförlopp, vilket bl a förkortar svängningarna ikonjunkturen. Allteftersom tekniken mognar, tunnas antalet företag ut påmarknaden, vilket medför att entreprenörerna förlorar sitt spelrum och attkapitalismen av egen kraft "socialiseras". I Schumpeters första modell startasinnovationer mer fristående från företag och marknad. Det innebär attdet huvudsakligen var fråga om att entreprenörerna drev händelseutvecklingen.Grundtanken i modellen är att investeringskrävande uppfinningargör sitt inträde på marknaden och leder till följdinvesteringar. En slags "låsning"till existerande innovationer uppstår och leder till en reducering avnya uppfinningar (Lindelöf och Löfsten, 1999).I Schumpeter II startar istället utvecklingen i olika närstående organisationertill företagen och i Schumpeter II finns även en s k "feedback-loop", somutgår från företagens bruk av en ny teknologi tillbaka till FoU-fasen. Centralti Schumpeters resonemang är entreprenörskapet. Schmookler (1966,1972) anser istället att marknadsefterfrågan är drivkraften. De "låsningar"26

som Schumpeter beskriver, bör kanske istället leda till ändrade konsumtionsmönster,vilket får stora konsekvenser för förhållanden på marknaden.Galbraiths (1967) modell liknar i grunden Schumpeter II och innebär attindustriverksamhet, vilka investerar stort i FoU, även har störst grad av tekniskutveckling. Dylika företag tenderar även att hamna i oligopolistiskabranscher. Galbraith inkluderar antalet företag, företagsstorlek samt företagensspridning på marknader och understryker att FoU även kan startas imyndigheter eller universitet.Phillips (1979) anser att Schumpeters och Galbraiths modeller är ofullständiga,eftersom det inte finns några empiriska belägg för att snabba tekniskaförändringar beror på att FoU institutionaliseras. Phillips framhäver attman skall beakta både utbuds- och efterfrågefaktorer. Det är centralt attunderstryka att modellerna ovan har tillkommit under olika tidsskeden ochatt modellerna även är baserade på olika empiriska underlag. För en överblickav tekniska förändringar och ekonomisk tillväxt/prestation, så seexempelvis Arthur (1988, 1989), Coombs et al (1987), Cyert och Mowery(1988), David (1975), Dosi et al (1988), Freeman (1974, 1987), Mansfield(1968), Mowery och Rosenberg (1989), Rosenberg (1983), Nelson ochWinter (1974) och Stoneman (1983).Teorin operationaliseras i de undersökningsdimensioner som beskrivs iovanstående avsnitt (Se nedan). Det finns fyra teoretiska övergripandedimensioner för entreprenörskap, innovation/diffusion resurser, risk ochstrategi (enligt vilken enkäten är strukturerad efter). I dessa fyra övergripandeentreprenöriella dimensioner antas inkubatorer ha effekter på småteknikbaserade företags tillväxt och lönsamhet. Varje dimension har ettantal variabler som påverkar företagens entreprenörskap. Entreprenörskapintegrerar således variablerna och effekterna av dessa ges som tillväxt ochlönsamhet. Dimensionerna är:1 Resurser: Bakgrund, nätverk och kapital/finansiering2 Innovation och diffusion/marknad3 Risk/riskuppfattning4 StrategiVariablerna i mätinstrumentet (enkäterna) kan härledas till den teoretiskaundersökningsmodellen. Relationen mellan teoretisk undersökningsmodelloch variabler summeras på följande sätt (Lindelöf och Löfsten, 2005):Resurser:För att operationalisera resurser används variabler i likhet med följande studier:Cooper (1984), Davidsson (1989), Delmar (1996), Ferguson (1999),Mian (1997), Miller (1987), Wiklund (1998) och Nutek (1996:17).27

Innovation och diffusion:För att operationalisera teknologiinnovation används variabler i likhet medföljande studier: Ferguson (1999), Mian (1997), Miller (1983), Rooper(1997), Wiklund (1998), Nutek (1996:17).För att operationalisera marknadsinnovation används variabler i likhet medföljande studier: Davidsson (1989), Delmar (1996), Ferguson (1999), Wiklund(1998), Miller (1987).Risk:För att operationalisera risk används variabler i likhet med följande studier:Delmar (1996), Miller (1983), Miller (1987) och Nutek (1996:17).Strategi:För att operationalisera strategi används variabler i likhet med följande studier:Davidsson (1989), Miller (1987), Miller och Friesen (1978) (1982),Russo (1997), Zahra (1991).Entreprenöriell miljö - Lokaliseringseffekter:Variabler som berör entreprenöriell miljö (lokalisering) utgörs av lokaliserings-och kontrollvariabler. Kontrollvariablerna kommer att testas motvariabler ur de andra grupperingarna explicit mot hypoteser om inkubatorernasförväntade effekter. Variablerna har hämtats från Ferguson (1999)och utvecklats i innevarande studie.Resurserna utgör alltså här grunden för ett företags verksamhet, d v s skaparmöjligheter eller sätter upp restriktioner för vad företaget kan hantera. Strateginär intermediär mellan de givna förutsättningar som resurser ger ochhur väl företaget lyckas i den externa omgivningen (marknaden). Strateginger uttryck för hur företaget förväntas eller faktiskt agerar, vilket skiljer sigfrån motivation när detta relaterar till individnivå och svarar på frågan varförindivider agerar på ett visst sätt. I småföretag är individnivån av betydelseför hur företaget agerar när managern/ägaren ofta är samma personoch därmed är det samma person som sätter företagets agenda. I småföretagsforskningär risk, strategi och motivation intimt integrerade när man ismåföretag utgår ifrån individnivå (Lindelöf och Löfsten, 2005).Innovations- och diffusionsdimensionen är integrerad i de andra dimensionernaberoende på att innovation dels utgörs av hur företaget agerar (strategi,risk och motivation), dels som en resursbas i företaget. De teoretiskakonstruktionerna, vilka skall användas i modellkonstruktonen, baseras påtidigare forskning om småföretags tillväxt/lönsamhet och inkubatorer/-teknik- och forskningsparker. Den teknologiska förändringen är vanligen ettdirekt resultat av ett företags FoU-verksamhet. Solow (1957) menar attbegreppet skall innehålla samtlig förändring inom produktionen.28

Technological change skall spegla förändringar inom en given teknologioch skall utgöras av förbättringar, såsom innovationer, effektivitetsförbättringar,exempelvis i form av ökade verkningsgrader. Phillips (1971)understryker att marknadens struktur påverkas av den teknologiskaförändringen.Technological diffusion avser den process där teknologiska former tas upp isamhällsekonomin och skall betraktas både med köpar- och säljarperspektiv,där spridningen baseras på marknadens villkor. Spridningen kan gå till påolika sätt och kan ske på både mikro- och makronivå (Metcalfe 1988 ochFreeman m fl, 1982). Begreppet technological substitution innebär att gammalkunskap om teknologier byts mot ny kunskap och utbytet av teknologierkan antingen ske revolutionärt eller evolutionärt. Technological transitionanvänds för att beskriva hur övergången sker från en teknik till en annanteknik, vilket kan ske på olika nivåer, exempelvis på individ- eller gruppnivå,där patent är ett exempel. Genom en snäv tolkning av begreppet teknologi,t ex i form av produktionssystem, är det ganska enkelt att studeraorganisationsformer och tekniska lösningar och samband däremellan. Produktions-och processteknologier är exempel på FoU-verksamhet som företagi allmänhet bedriver. Adoptionen är här den enklaste formen av innovation,d v s företaget köper en ny produktionsprocess eller en ny produkt.Utvecklingen av produktteknologin betraktas härmed som en insats, vilkenskall ge upphov till produktdifferentiering (Lindelöf och Löfsten, 1999).2.5 KommentarerTidigare studier har visat att teknik- och forskningsparker och inkubatorerhar funktioner för resursförmedling/koordination och att det finns skillnadermellan olika teknik- och forskningsparker eller inkubatorer i hur man organiserarsina inkubatoraktiviteter. Det finns också skillnader mellan inkubatorer/teknik-och forskningsparker lokaliserade vid de större universiteten ochde som är lokaliserade vid de mindre högskolorna. Vissa av de små högskolornahar inte utvecklat sina inkubatorverksamheter fullt ut, vilket kanskesnarare beror på bristande resurser än ambition. Förhållandet skullekunna visa på att det inte är den organiserade inkubatorverksamheten som ärav betydelse, utan bakomliggande variabler såsom nätverksbyggande ochförmågan att kunna etablera kontakter. Vissa menar att det är imageeffektersom har betydelse för teknik- och forskningsparkernas och inkubatorernasföretagande, d v s lokaliseringen ger legitimitetsfördelar, vilket i sin tur gerfördelar till att skapa nya affärer för små företag (Lindelöf och Löfsten,1999).29

MacDonald (1987) menar att motivet för att skapa inkubatorer/teknik- ochforskningsparker relaterar till framgången för de företag som är lokaliserade.Framgången mäts som ett skapat ekonomiskt mervärde i termer avökning av antalet anställda, omsättning och lönsamhet. Även om strukturernahos olika teknik- och forskningsparker/inkubatorer för att skapa mervärdetvarierar något, så skiljer sig inte målen. Den formella strukturen somman försöker bygga upp innefattar funktioner för nätverksbyggande, därkapitalförsörjning, managementfunktioner, rådgivning, nätverksbyggande,kontakter med universitet och högskolor och utbildning, är viktiga.Vad gäller kapitalförsörjning har större teknik- och forskningsparker/-inkubatorer egna bolag eller har ett utvecklat samarbete med olikafinansiärer, både statliga och privata. Privata investerare söker sig i dessutomi allt högre grad till systemen. Det går att anta att systemen attraherarkapital utifrån tre olika dimensioner; man har funktioner som hjälper till attsöka finansiering, genom att företagen inom teknik- och forskningsparker/-inkubatorer via sin högteknologiska profil attraherar kapitalplacerare samtgenom imageeffekter.En utbyggd teoriram förväntas skapa en norm för analysen och därmed engrund för en mera långtgående analys om orsaks- och verkansamband. Omfokus skiftar från traditionellt synsätt för hur teknik- och forskningsparker/-inkubatorer har studerats till entreprenöriell teori, så ges helt andra teoretiskaoch metodologiska förutsättningar. I småföretag är företaget i storutsträckning enskilt individberoende, vilket innebär att man studerar företagur individnivå och inte utifrån klassiska produktionsfunktioner i vanligmening (input/output-modeller).30

3 Forskningsfrågor och syfte3.1 Formulering av forskningsfrågorI den neo-klassiska skolan är vinstmaximering grunden för företagets rationellahandlande. Här är det vinstgenerering, lönsamhet och organisationerstillväxt som är utgångspunkterna för mätningar om företagets tillväxt. Penrose(1959) och Baumol (1993) menar att på grund av bristande rationalitet,så kommer företaget att anta andra maximeringskriterier. Van der Ven(1993) menar att det är ökningen av antalet anställda som indikerar företagetstillväxt. Alla måtten är logiska, men det är även en fråga om företagetsavvägningar av kort- och långsiktiga mål. Det är exempelvis inte troligt attföretaget kommer att anställa om inte försäljningen ökar (Lindelöf och Löfsten,2005).Zahra (1991) menar att det alltid kommer att finnas en interaktion mellanolika mått. Företaget kommer att tvingas att göra avvägningar mellan kortsiktigvinst och långsiktig tillväxt på marknader och internt i företaget, vilketinnebär att en studie om exempelvis entreprenörskap måste innefattaflera varianter när den empiriska tillväxtkurvan är diskontinuerlig (dynamisk).Företag med hög vinst, men med låg tillväxt under en period, kaninte uteslutas i en undersökning av entreprenörskap, när ett begränsattidsintervall av företagens utveckling studeras, d v s under en handfull år.Den andra delen av kritiken utgår ifrån att teoriuppbyggnad och motiveringarav använd metod oftast är bristfällig vad gäller undersökningar omkausala samband mellan orsaker av småföretags tillväxt och lönsamhet. Såär också fallet med studier av småföretag inom inkubatorer, där disciplinengenerellt verkar ha dylika problem (Lindelöf och Löfsten, 2005).Nedanstående Figur 3.1 visar tre olika kategorier och utvecklingslinjer avindustriell utveckling (Lindelöf och Löfsten, 2005): Inkubatorer, kluster ochindustriella distrikt. Utvecklingslinjen är således inkubator -> kluster ->industriellt distrikt. En motsats behöver inte råda mellan dessa tre olikakategorier, utan tanken är att kategorierna skall komplettera varandra övertiden. I ett samhällsperspektiv är ständig förnyelse av betydelse där “gamla”industrier fasas ut eftersom de ej är tillräckligt konkurrenskraftiga. Idén äratt inkubatorn skall spela en viktig roll särskilt i initialskedet (start ochöverlevnad). Ett problem, som uppmärksammats i tidigare studier, är attvissa företag avstannar i utvecklingen (Lindelöf och Löfsten, 2005).31

Tillväxt1.2. 3.Figur 3.1 Kategorier och utvecklingslinjer för industriell utvecklingKälla: Lindelöf och Löfsten (2005, s 55)TidUtvecklingslinjer för industristrukturer för ett givet geografiskt område.där1 Inkubators placering för en utvecklingslinje2 Klustrets placering för en utvecklingslinje3 Industriellt distrikts placering för en utvecklingslinjeI vissa fall kan inkubatorerna komma in senare, d v s även i fas två och tre.Studien skall emellertid främst fokuseras på inkubatorer och inkubatornsdynamiska effekter, som kortfattat kan sammanfattas i tre olika steg, därsteg två och tre visar på resurstilldelning till företag som redan är verksammainom inkubatorn. Inkubatorer har som syfte att understödja småföretag,dels genom affärsmässig rådgivning och resurser, dels genom diffusionav innovationer mellan universitet och företag. Det finns även en annanpåverkan, som emellertid inte är direkt gripbar, såsom strategiska effekteroch riskreduceringsfaktorer, vilka blir ett indirekt resultat av aktörernas agerandeinom inkubatorerna. Sett i detta sammanhang, så uppfyller inkubatorerolika behov för akademiskt och industriellt företagande, d v s en entreprenöriellmiljö skapas för företagen. Forskningsfråga ett blir därmed:32

1 Hur påverkar inkubatorerna de lokaliserade små teknikbaserade företagensmöjligheter till utveckling?Litteraturen relaterar särskilt till potentialen för samarbete med universitetför bättre ekonomisk prestation: Kommunikation, “knowledge transfer”,“information processing”, FoU-utrustning, grundforskning och tillämpadforskning. Vi argumenterar även för att teknikbaserade småföretag med“co-operative resources” kan förväntas ha en lite mer varaktig konkurrensfördelavseende teknologisk innovation – produktutveckling. Strategin föratt uppnå denna konkurrensmässiga fördel innefattar både vilken typ avbransch företaget skall verka inom och prestation (tillväxt och lönsamhet).Företag med vissa resurser kommer att ge företaget (och inkubatorn) enåtminstone tillfällig konkurrensfördel.Begreppet effektivitet avser vanligen relationen mellan insatta resurser ochen viss output för verksamheten. Vid en diskussion om effektivitet är detnödvändigt att också nämna begreppet produktivitet, vilket ju är ganska närbesläktat.Begrepp behandlar resultat i relation till resursinsatser. Det kanockså diskuteras som output relaterat till input. I en studie av SOU 1991:82ges begreppet effektivitet en vidare innebörd än produktivitet. Produktivitetförekommer endast då frågan om output/input-relationen, som innebär attgöra saker rätt, medan begreppet effektivitet även tar hänsyn till en vissmåluppfyllelse, d v s att göra rätt saker.Enligt SOU 1991:82 används begreppet effektivitet på två olika sätt:• Allokeringseffektivitet, vilket får som följd att en bra effektivitet blirdetsamma som att allokera resurser till en lägsta kostnad för att produceraden typ av varor och tjänster som efterfrågas.• Effektivitet i produktionen, som beskriver den tekniska nivån i en produktionsprocess.Effektivitetsbegreppet används här för att beskrivaavståndet mellan en produktionsenhet och den bäst tillämpade teknologin.För såväl stora som små företag är frågan hur man skall kunna förbättra prestationernaavgörande, vilket är en av de viktigaste strategiska uppgifternaför såväl företagen som samhället. Inkubatorerna skall understödja de lokaliseradesmåföretagen inom olika dimensioner och forskningsfråga två blirdärmed:2 Inom vilka indikatordimensioner bör inkubatorer jämföras och rangordnas?Innevarande studie skall fokusera på att utveckla metodik för att förbättramöjligheterna för småföretag att kunna överleva och växa. Ett problem ursamhällsekonomisk synvinkel är att många små svenska företag ej växer tillföretag av mellanstorlek. Inkubatorerna skall i sin tur ge förbättrade förutsättningarför småföretagen att starta upp, överleva och växa innan företagen33

är klara att lämna inkubatorn. Vi kan därmed ha två olika nivåer i vår fortsattaanalys (Lindelöf och Löfsten, 2005):• Företagsnivå, allokering av företagets resurser på bästa möjliga sätt,d v s allokeringseffektivitet• Systemnivå, d v s inkubatornivå, för bästa möjliga stöd till småföretageni inkubatorn, d v s systemeffektivitet3.2 Syfte och förväntat forskningsresultatForskningsområdet är mångidimensionellt och kan studeras utifrån ett antalolika perspektiv, t ex regionala effekter, industri, policy, företagen, uppbyggnadenav understödsmekanismer etc (Lindelöf och Löfsten, 2005).Forskningen kommer att koncentreras mot företagen inom inkubatorer föratt utveckla indikatorer i form av exogena produktivitets- och effektivitetsindikatorer,d v s systemeffekter. Resultaten förväntas därmed ge effekter påpolicy och uppbyggnaden av understödsmekanismer för nya småföretag.Teoretiska dimensioner på entreprenörskap kommer att integreras i enmodell och utifrån modellen utgår uppbyggandet av metodiken för longitudinellastudier om inkubatorer. Inkubatorer antas, direkt eller indirekt, habetydelse för skapande av och utvecklande av teknologi- och marknadsbaseradeinnovationer. Innovationerna har betydelse för skapande och utvecklandeav nya industristrukturer och deras tillväxtpotential anses som viktig iden ekonomiska utvecklingen (Lindelöf och Löfsten, 2005).Entreprenörskap är nyckeln till ekonomisk utveckling, skapande av välfärdoch ökningen av antalet anställda i en ekonomi. Entreprenörskap är ocksånära förknippad med att förstå och förklara varför små företag växeroch/eller är lönsamma. Entreprenörskap är också att kombinera resurser föratt ta vara på nya möjligheter som får ett genomslag på marknaden. I dettaligger implicit att för att förstå entreprenörskap så måste dimensioner somresurser, innovation/diffusion, risk, strategi analyseras (Covin och Slevin,1991, Wiklund, 1998, Lindelöf, 2002), vilket ligger i linje med innevarandestudies metodik och teoriuppbyggnad. Forskningen kommer att koncentrerasmot företagen (företagsnivå) inom inkubatorer och mot inkubatorer(systemnivå).Syftet med studien är att studera och utveckla indikatordimensioner förinkubatorer. För att uppnå syftet skall de effekter som inkubatorer har påsmåföretags entreprenörskap analyseras, d v s hur inkubatorerna påverkarett företags möjligheter att utnyttja sin potential för tillväxt och lönsamhet.Målet är att på inkubatornivå identifiera de indikatorer som säkerställerstyrning och uppföljning av inkubatorerna.De resultat som förväntas av innevarande studie är således att utveckla enmetodik för hur entreprenöriella miljöer bör studeras och ge praktisk vägledningtill organisationer som VINNOVA, Innovationsbron, Almi och34

andra organisationer som stödjer ny-/småföretagande. Genom att integreraperspektiven samt relatera dessa till en tidsdimension förväntas vi genom attkonkretisera en mängd förklaringsvariabler om småföretags entreprenörskaptill ett antal perspektiv skapas ett ramverk som kan användas för empiriskastudier. Genom ett sådant ramverk går det empiriskt att hantera hur ochinkubatorer har effekter på olika variabler för nya teknikbaseradesmåföretag och entreprenörskap, och att göra uppföljningsstudier om hurstabila inkubatorer är som entreprenöriell miljö.35

4 Metodval4.1 InledningI innevarande kapitel beskrivs och redogörs för uppläggningen av huvudstudien.I kapitlet presenteras metoder samt hur metoderna förhåller sig tillundersökningens design och analysstrategi. Vid genomförandet av en undersökningär valet av metod av stor betydelse för analys och slutresultat.Metoden är den process som leder fram till svaren på forskningsfrågan ochforskningens syfte. Det är utifrån vår metodprocess som kunskap och informationinhämtas för att lösa uppgiften. Metoden ger förutsättningar och svarpå om informationen har validitet, d v s att man mäter vad som avses attmätas, samt reliabilitet, d v s den inhämtade informationens trovärdighet.Den metodologiska ansatsen utgörs dels av ett induktivt förhållningssätt,dels av ett deduktivt förhållningssätt, där betydelsen av teorier och tidigarestudier relaterade till problemområdet tas i beaktande. Den deduktiva ansatseninnebär förståelse av tidigare forskning om entreprenörskap, småföretagsprestation och inkubatorer. Den induktiva ansatsen innebär att utifrånempiri skapas teori (Holme och Solvang, 1991). En induktiv ansats innebäratt utifrån insamlad empiri skapa och testa hypoteser för att kunna generaliseraresultaten i en modell. Motivet för att kombinera en induktiv ochdeduktiv ansats är att forskningsområdet, inkubatorer och dess effekter pålokaliserade småföretag delvis är ett ganska outforskat område (Lindelöf,2002).Ansatsen i innevarande studie är abduktion. Abduktion är en slags växelverkanmellan empiri och teori, vilket kan sägas vara en form av metodtriangulering(Alvesson och Sköldberg, 1994). En annan orsak för attanvända flera olika metoder som undersökningsstrategi är att svagheterna ien metod kompenseras med användandet av en annan, d v s triangulering(Cambell och Fiske, 1959, Guba och Lincoln, 1989), där resultat från olikaundersökningar återkopplas till varandra och analyseras för kontroll. Attanvända sig av triangulering kan vara av betydelse när det är svårt att uppskattakriterievalidiet (Bollen, 1989). Undersökaren måste då övergå till attuppskatta begreppsvaliditeten, vilket uppnås med vad Cambell och Fiske(1959) benämner som ”multitrait-multimetod matrix”. Förfarandet innebäratt flera metoder används i valideringsprocessen för att kompensera förbrister i kriterievaliditeten, d v s en form av triangulering (Lindelöf, 2002).För att uppnå syftet med studien samt validitet och reliabilitet skall en mixav kvantitativa och kvalitativa metoder användas. Metoderna utgörs av teorigenomgångfallstudier (intervjuer och en enkätstudie). Det finns vanligen36

två tillvägagångssätt vid kombinerade studier. Den första varianten börjarmed en enkätundersökning och avslutas med fallstudier. Fallstudiernas syfteblir att fokusera på djupet och påvisa förhållandet för specifika faktorer.Den andra varianten är omvänt den första. Undersökningen börjar i innevarandestudie med fallstudier, följt av en enkätundersökning.4.2 MetodövervägandenInkubatorrelaterad forskning är ingen helt ny företeelse. I tidigare studierhar olika metoder använts, vilket också beaktas i innevarande studie, närolika angreppssätt ger olika resultat som vart och ett har bidragit till förståelseoch lagt grunden för en heltäckande analys. Undersökningsmetoder förinsamlandet av data relaterat till företag inom inkubatorliknande företeelser(som använts i tidigare forskning på likartade problemställningar), är följande(Lindelöf och Löfsten, 1999):• Officiella rapporter, Storey m fl. (1987), Burns and Dewhurst (1986)• Affärsdatabaser, Armington m fl. (1983)• Fallstudier, Monck m fl. (1988)• Enkäter, Monck m fl. (1988)För att förstå inkubators effekter måste undersökningen utgå ifrån de lokaliseradeföretagens karakteristik och deras prestationer i ekonomiska termer(Monck m fl., 1988). Monck ibid. ställer upp ett antal olika kriterier för sinundersökning. Undersökningen syftar till att undersöka tekniska dimensionersom uppfinningar och FoU, dock ej den ekonomiska sidan, såsom ekonomisktillväxt och lönsamhet, men strukturen är lämplig för innevarandestudie, beroende på att undersökningarna till viss del är likartade och därmedhar homogenitetsrestriktionerna giltighet.4.3 Eventuella felkällorInkubatorerna kan betraktas som en dynamisk miljö där nya företag kontinuerligtinkorporeras i miljön. Effekterna av det dynamiska förhållandet äratt lokaliserade företag är relativt unga. I och med att företagen är unga såbefinner man sig i de tidigaste stadierna av utvecklingscykeln. Understödanses viktigare i företagets tidigaste utvecklingstadier, där understödet delskan hjälpa till att bryta ner barriärer vad gäller tillgång på resurser, dels atttydliggöra företagets förmåga och möjligheter (Eisenhardt och Schoonhoven,1996, Hite och Hesterly, 2001, Delmar och Shane, 2001), eller somWilliamson (1975) argumenterar, små företag hindras oftast i sin utvecklingpå grund av assymetriska marknadsförhållanden. Assymetriska marknadsförhållandenleder till brist av resurser och information. Nya företag kan37

därmed dra nytta av att befinna sig i miljöer där assymetriska marknandsförhållandenreduceras eller helt elimineras (Birley, 1985, Hoang ochAntoncic, 2003).Miljöer där sociala och institutionella processer kan utvecklas förväntas attbli mer integrerade över tiden. En tidsrelaterad effekt är tillväxt, och tillväxti sig självt kan skapa problem. Problemet uppstår när ett företag förändrarsin organisatoriska struktur från en relativt enkel process till att omfattamera komplexa operationella aspekter som, specialisering, nya marknader,teknologi och innovation (Trepsta och Ohlson, 1993, Garnsey, 1998). Denförändrade konfigurationen kan som Gulati m fl (2000) skapa strukturellahål i organisationen. En inkubatororganisation ska då kunna möta nya behovsom den förändrade konfigurationen ger upphov till, d v s relevant understödav information och resurser. Garnsey (1996) beskriver denna processsom tillväxtunderstöd där inkubatorn fyller de strukturella hål som tillväxtenger upphov till.Storey (1994) anser att 10 år är ett lämpligt tidspann för att studera tillväxtför att fånga upp transformationsproblematik 2 för små företag. Delmar ibid.visar att den tidsperioden som brukar användas för mätning av tillväxt liggermellan tre till fem år. Weinzimmer m fl (1998) 3 argumenterar för att mätatillväxten över tre år. Tillväxt i sig självt är inget oproblematiskt i empiriskastudier, särskilt när tillväxten är diskontinuerlig. Det kan också finnas enfelkälla 4 , där storleken på förändringen över tiden snarare beror på utgångspunktensvärde än på entreprenörskap. Förhållandet brukar benämnas”Gibrats Lag”. Lagen säger att tillväxten är proportionerlig mot storleken,och graden av företagstillväxten är densamma över en tidsperiod, oberoendeav den initiala storleken. Wiklund (1998) påstår att basen för beräkningenav tillväxt är den variabel som enskilt påverkar tillväxtvärdet mest. Hesmati(2001) argumenterar för att detta påstående inte är belagt, det finns studiersom stödjer ”Gibrats lag”, men det existerar också ett antal studier som visardet motsatta (Lindelöf, 2002).2 Transformation relaterar till erfarenhet, omvandling, anpassning och förändradebeteenden. Se Davidsson och Wiklund (1999).3 Weinzimmer m fl (1998) har kommit fram till denna slutsatsen genom att granska studierom tillväxt i följande vetenskapliga tidskrifter: Academy of Management Journal,Adminstrative Science Quarterly, American Sociological Review, EntrepreneurshipTheory and Practice, Journal of Business Venturing, Journal of Management, Journal ofManagement studies, Journal of Small Business Management, Organizational Science ochStrategic Management Journal.4 Med felkälla avses: 1) fel beroende på brister i urvalsprocessen (sampling errors) och, 2)fel som beror på en skillnad mellan information som söks och vad som genereras avmätningen (measurment errors). Summan av urvalsfel och mätfel utgör den totala felkällani undersökningen och påverkar undersökningens validitet och reliabilitet. För en meradetaljerad beskrivning av felkällor se McDaniel and Gates (1991, s. 209-214).38

Nedan specificeras några viktiga kategorier som antas påverka tillväxt, vilketär viktigt att metodmässigt behandla på ett bra sätt (Lindelöf och Löfsten,2005):Ålder: Utifrån tidigare forskning går det att anta att entreprenörskap är individberoende,vilket innebär att det är enskilda individers uppfattning ochförmåga som har betydelse för tillväxt. Denna uppfattning och förmåga ärförknippad med motivation för enskilda individer (Davidsson, 1989, Delmar,1996, Wiklund, 1998). Det går att söka en del av förklaringen om ålderhar ett samband med prestation.Region: Regional lokalisering antas påverka företagens förmåga att skapatillväxt (Westhead and Storey, 1995, Westhead, 1997, Acs m fl, 1999,Davidsson och Wiklund, 2001) under antagandet att den regionala beskaffenheten,såsom tillväxt och infrastruktur på meso-nivå, påverkar individuellaföretag, där välutvecklade och expansiva regioner antas skapa möjligheterför enskilda företag att exploatera och skapa ”pull-effekter” skilda frånföretagets egna insatser. Spridningen av företagen med avseende på regionallokalisering är över hela Sverige. Om antagandet att regional tillhörighetpåverkar de beroende variablerna så borde faktumet ge effekter på sambandenavseende tillväxt/region i undersökningen (Lindelöf, 2002).Branschspecifika förhållanden antas påverka ett företags beroende variablerutifrån samma förutsättningar som region, där det inom en bransch finnsexterna faktorer utanför företaget som skapar ”pull-situationer” vilka företagetexploaterar (Davidsson m fl, 1996), vilket gör att även bransch måstekontrolleras. Branschkoder som klassificering är ett trubbigt instrument delsgenom bredden av verksamheter, dels genom att företagen inte alltid korrektanger branschtillhörighet. Branschspecifika förhållanden antas påverka ettföretags beroende variabler utifrån samma förutsättningar som region, därdet inom en bransch finns externa faktorer utanför företaget som skapar”pull-situationer” vilka företaget exploaterar (Lindelöf, 2002).Bransch såsom enskild variabel kan identifieras på olika sätt och det vanligastförekommande identifikationsättet är användande av industri-klassificeringskoder.Innehavaren av en bransch är en grupp av organisationer, vilkaproducerar och/eller tillhandahåller ”output” vilka är nära substitut till varandra.Analysen av bransch-tillhörighet har utökats med kunskapsrelateradevariabler som utbildningsnivå. Lindholm (1994), Saemundsson (1999),Rickne och Jacobsson (1999) använder sig av branschkoder och kunskapsnivåför företagsindelning med avseende på bransch. Ett tredje synsätt är attanalysera om företagen substituerar med avseende på förädlingsgrad ochanvändning (Khandvalla, 1981, Porter 1989, Kotler, 1998), där komplexitetsnivånpå produktionen, kundgrupper och användningsområde inkluderasi analysen.39

Den sista aspekten av mätproblem är olika tillväxtmönster i populationen,där juridiska konstellationer samt olika bokföringsmässiga aspekter kanskapa felkällor i de data som erhålls. Vad gäller de juridiska konstellationernaär det av vikt att mätningen sker på koncernnivå. Om olika delar avföretagsgruppen aggregeras undviker man problemet med ett portföljförfarande,där olika tillväxtmönster döljs i delarna (Wiklund, 1998, Delmar m fl.2002).Varje mätmetod är behäftad med felkällor, vilket gör att utformningen avundersökningen är av vikt för att eliminera felkällor. En variabel som intehar en påverkan av felkällor anses besitta en hög reliabilitet (Lekvall ochWahlbin, 1987). Bristande reliabilitet påverkas av olika faktorer, t ex egenskaperhos respondenten. Reliabilitet hos den beroende variabeln i studienantas också påverkas av ett antal identifierade möjliga felkällor som har attgöra med själva modellutformningen. Följande möjliga felkällors påverkanav de oberoende variablerna analyseras i innevarande studie:• Bransch• Ålder• Region• Startvärden för beroende variabler4.4 InkubatorpopulationInkubatorrelaterade organisationer är relativt nya företeelser. De förstagrundades i början på 80-talet. Efterhand har ett antal nya inkubatorstrukturertillkommit. I nationella inkubatorprogrammet, NIP, fanns det vid tidpunktenför enkätutskicket (5e april, 2005) 18 inkubatorer i NIP, totalt ca35 inkubatorer i Sverige. Dessa inkubatorer har via ett ansökningsförfarandehos VINNOVA valts ut för att ingå i NIP och är anonymiserade i rapporten.Inkubatorerna stöttas såväl finansiellt som med rådgivning av företrädarefrån VINNOVA. Två inkubatorer är dock inte med i vår studie 5 . Dessa16 inkubatororganisationer har således identifierats av VINNOVA genomansökningar till NIP-programmet. Ursprungligen gick enkäten ut tilll ca300 företag. Därefter togs två inkubatorer bort, vilka inte passade in i studienav olika anledningar, varvid 189 företag återstod. 131 svarade av dessa189 företag svarade, d v s en svarsfrekvens på ca 69 %. Inkubatorerna somingår i NIP-programmet är numrerade enligt Tabell 4.1:5 En inkubator är inte längre med i NIP och den andra inkubatorn har en delvis annorlundauppbyggnad. Dessa båda inkubatorer deltar därmed inte i studien.40

Tabell 4.1 Antal företag som svaratInkubatorAntal företag somsvarat på enkäten1 82 183 104 105 66 37 108 99 810 811 612 713 814 415 716 9Summa 131För att identifiera populationen och undvika ramfel kontrollerades företagenutifrån följande kontrollparametrar:• Ingen verksamhet• Felaktig verksamhet• Konkurs• Fusionerade• Uppköpta• Utanför ramen för småföretagUtifrån den identifierade populationen fördelade sig företagen med avseendepå bransch 6 enligt följande Tabell 4.2:6För branschidentifiering och klassificering användes SNI-koder, sekundärdatainformation(årsredovisningar, hemsidor).41

Tabell 4.2 Företagen inom inkubatorerna uppdelade på branschVerksamhetProcentuell andel avpopulationenFöretag som har svaratIT/Data 35.10 41.90Medicin/Hälsa 16.80 17.70Elektronik 6.90 5.60Mekanik 9.90 10.50Teknisk konsult 18.30 14.00Övrigt 13.00 10.30Summa 100.00 100.00Utifrån den identifierade populationen fördelade sig företagen med avseendepå ålder enligt följande tabell:Tabell 4.3 Ålder och åldersintervall(one missing in data, d v s delar av enkäten otillräckligt ifylld) 7 .Åldersintervall (år)Frekvens (antal)0.5 – 2.5 793.0 – 4.5 375.0 – 6.5 67.0 – 8.5 49.0 - 4PopulationSvarMedelvärde 3.59 8 2.76Standardavvikelse 2.40 1.93Median 3.0 2.0Företagen är mycket unga, de allra flesta, 60,7 %, är under tre år, vilketinnebär att det inte går att göra tillförlitliga tillväxtberäkningar i form avomsättning och antal anställda. Enligt åldersstrukturen på populationen sågår det inte heller att konstruera en kontrollpopulation när det finns begränsadeutgångsvärden (exempelvis ålder) för att konstruera en sådan population.Metoden kommer då att innefatta en kvasi-experimentell situation därinkubatorns effekter härleds via kontrollvariablerna.7 Det finns 131 företag som har svarat, men att det för några observationer, d v s ett företagså är den tillbakaskickade enkäten ofullständigt i fylld avseende vissa varibler. Huvuddelenär dock godtagbart ifylld, varvid vi behåller även denna observation.8 Medeltalet anställda är alltså 3,59 personer.42

4.5 Empiriinsamling - metod för kvalitativa data 9Från ett kvantitativt perspektiv ger fallstudier ofta upphov till svårlösta problembåde gällande validering av resultat och generalisering av de slutsatsersom kan dras. Här tillmäts fallstudierna ett värde för att ta fram en hypoteseller illustrera en tes. Intervjuerna skall bl a ge svar på om de centrala problemställningarnaär relevanta. I analysen är strävan att erhålla en generellnivå på begreppsapparat på bransch- och företagsnivå, för att kunna identifieraorsaker och förklaringar till de empiriska resultaten samt även utvecklandeav mer generella metoder och nyckeltal. Miles och Huberman (1984)konstaterar att en analys av kvalitativa data innebär en redukton av data,uppställningar av data och att göra slutsatser av dessa data. En datareduktionsker kontinuerligt genom hela studien genom att förenklingar, fokuseringaroch transformeringar av materialet görs.Utgångspunkten för insamlingen var att analysera den grupp av inkubatorersom ingår i nationella inkubatorprogrammet, NIP, som ett case. Detta är ienlighet med Easton och Harrison’s (2004) rekommendationer om att det ärfördelaktigt att utgå från ett case när ett område är omfattande och komplextför att sedan kunna göra en mer riktig uppdelning när fältet är mer känt.Komplexiteten kommer i detta fall av att det kan vara svårt att avgränsa vadsom är internt respektive externt i en inkubator (Halinen och Törnroos,2002). Den smalaste definitionen vore att säga att man enbart inkluderar dencentrala administrationen. Ett steg längre ut vore att även inkludera de nuvarandeföretagen som befinner sig inne i inkubatorn. Med ett ännu vidareperspektiv skulle man även kunna räkna med till exempel partnerföretag.Resonemanget ovan styrde valet av intervjupersoner. Cheferna för derespektive inkubatorerna sågs som experter på sin inkubator. Ofta är det enganska ny organisation där grundaren är den som varit där längst och somdessutom har mest anknytning till aktiviteterna. Självklart hade det ävenvarit intressant att intervjua till exempel affärscoacher som finns med olikagrader av formella band till de olika inkubatorerna. Men detta ansågs varatillräckligt för att uppnå den grad av kunskap som var syftet med denna initialastudie. Vilka inkubatochefer som skulle intervjuas avgjordes i samspråkmed VINNOVA. Vikt lades vid representativitet och därmed variation,vilket betydde att det var önskvärt att inkubatorerna skulle ha varierandeålder, typ av region och ursprung. Detta är ju ganska kvantitativa kriterieregentligen, men det gav också en bra anledning att besöka och därmedbekanta sig med fler delar av inkubatorsystemet.9 Se bilaga 2 för intervjumall.43

Intervjuerna, som var sex till antalet, genomfördes mellan mitten av marsoch den senare delen av april 2005. I anslutning till besöken samlades ävenövrig information och antecknade observationer om de aktuella inkubatorernain. Det ursprungliga syftet med intervjuerna var att se skillnader ideras organisation främst med avseende på vilket region de var lokaliseradei. Mjuka variabler var önskvärda för att fylla ut och förklara resultaten frånden kvantitativa undersökningen. Intervjuguiden innehöll därför ämnen sominkubatorns organisation, region och resurser. Intervjuerna hade mer formenav ett samtal med utgångspunkt i den semistrukturerade intervjuguiden föratt den intervjuade skulle få större möjlighet att formulera sin syn på ämnet(Kvale, 2001).Intervjuarens roll var i stor utsträckning att fråga efter utfyllande fakta ochatt försöka täcka in samtliga ämnen. Eftersom ämnena var besläktade kundedetta oftast göras med hjälp av hänvisning till tidigare diskuterat ämne. Detvar samma intervjuare vid samtliga tillfällen och samtalen spelades in påminidisc efter tillåtelse från de intervjuade. Samtalens längd varierade liteberoende på vem som intervjuades men genomsnittet var någonstans mellan1 till 1,5 timme. Innehållet på minidiscen transkriberades sedan, vilketresulterade i ett stort antal textsidor. Dessa textsidor skickades sedan tillbakatill respektive intervjuad person för möjlighet till genomläsning, kommentareroch korrigeringar. Samtliga respondenter har även fått möjlighet att islutet själva lägga till något som de tycker att intervjumallen saknar ellersom de uppfattar som särskilt intressant eller viktigt.På grund av denna typ av data insamlingsform har resultatet en tendens attinflueras av samspelet mellan den intervjuade och intervjuaren (Thompson,2002). Under de flesta intervjuerna verkade samspelet med de intervjuadepersonerna fungera bra. I några fall, speciellt i inledningen av intervjuernaverkade det vara tendenser till att den intervjuade var orolig för att detta varintervjuer av utvärderande natur snarare än explorerande. Detta gav förmodligenett visst utslag i typen av svar som gavs. Förmodligen var detta ettresultat av att informationen om intervjuns syfte vid den föregående konversationeninte hade varit tillräckligt tydlig i kombination med intervjuarensanknytning till nationella inkubatorprogrammet, NIP-projektet. En annanfaktor som kan ha influerat resultatet är att de intervjuade personerna ärpopulära mål för intervjuer. Detta tar säkerligen en hel del tid från derashuvudsakliga göromål och det byggs också upp en viss vana vid att svara påfrågor om organisationen. De har därmed haft möjlighet att justera svar ochrutiner till vad som brukar efterfrågas. De blir med andra ord lite av professionellarespondenter.Kvalitativ data måste struktureras för att ge någon större mening. Den tekniksom användes i detta fall liknar den teknik som Grennes och Askheim(2000) refererar till som cut-and-paste. Först läses allt material igenom och44

under den påföljande genomläsningen noteras gemensamma områden ochintressanta punkter. Materialet delas därefter upp i olika dimensioner medunderkategorier. All text klipps därefter isär och limmas in under lämpligunderkategori. Detta arbete tar en del tid, men materialet är sedan enklare attjämföra med teori och andra datakällor. På så vis kan likheter och olikhetermer tydligt identifieras (Easton och Harrison, 2004). Återigen kommermaterialet att influeras till viss mån av personen som genomför analyseneftersom sorteringen är beroende av en bedömning. Inom metodforskningenfinns det olika synpunkter på hur involverad den som analyserar skall vara.En ganska nyanserad bild argumenteras för av Bryman (2002) och Ödman(1979). Enligt deras syn finns det en medvetenhet om att forskaren har värderingaroch tidigare erfarenheter och att dessa kan influera både i form avatt man lättare undersöker områden man har kunskaper inom. De kan äveninfluera genom att man vid analysen använder tidigare erfarenheter som ettfilter och att man har större sannolikhet för att börja tolka svar inom områdendär man har vita hål i den tidigare förståelsen (Andersson, 1979,Ödman, 1979). Genom att kombinera materialet med andra datakällor ärförhoppningen att ett nytt ramverk ska växa fram under processen och attdetta ska bygga mindre på den tidigare förståelsen (Dubois och Gadde,2002).4.6 Empiriinsamling – metod för kvantitativa data 10Delarna i den analytiska fasen kan beskrivas som: 1) observation, 2) generaliseringoch 3) experimentering (Ackoff, 1962). Som observationsteknikhar enkät använts. Motivet för val av tekniken kan beskrivas i följandepunkter:1 Enkäter passar för omfattande undersökningar när undersökaren kanförväntas erhålla en stor mängd information relaterat till en begränsadarbetsinsats (Lekvall och Wahlbin, 1987).2 Enkäter gör det möjligt att generalisera och på så sätt testa den teoretiskamodellen.3 Det går att uttala sig om populationen och inte bara om enstaka fall(McDaniel and Gates, 1991).4 I en analys baserat på representativa stickprov, med enkät som observationsteknikär det möjligt att använda sig av multivariata tekniker(Davidsson, 1989). Multivariata tekniker i sin tur gör det möjligt att studeraen stor mängd variabler, deras betydelse och relationer (Wiklund,1998), vilket gör det möjligt att skapa en (kvasi-) experimentell situationför analys av småföretag.10 Se bilaga 2 för enkät.45

Enkäten följer nedanstående teoretiska dimensioner (se kapitel 2):1 Resurser: Bakgrund, nätverk och kapital/finansiering2 Innovation och diffussion/marknad3 Risk/riskuppfattning4 StrategiEtt mätinstrument har således konstruerats för att testa olika hypotetiskaförhållanden inom modellens olika variabler. En del av variablerna har använtsi tidigare studier om entreprenörskap och teknik- och forskningsparker/inkubatoreroch utifrån dessa har en enkät utformats. Nackdelen medbrevenkäter är att det troligtvis kommer att bli ett stort bortfall (Lekvall ochWahlbin, 1987), men problematiken med bortfall går att kompensera medrätt använda tekniker som t ex test för normalfördelning (Hair m fl., 1995).Ett annat problem är att kontrollen över ”intervju”-situationen är dålig.Undersökaren vet inte när och hur frågorna besvarades och man vet intetillförlitligheten i svaren. Förhållandet går att kompensera med att frågor omvissa specifika förhållanden testas mot vissa andra frågor i enkäten. Fårundersökaren tillfredsställande överensstämmelse mellan frågorna går detatt anta att enkätsvaren har hög validitet.Enkäten (se bilaga 2) har följaktligen utformats efter dimensionerna nedanoch även företrädare för nationella inkubatorprogrammet, NIP, VINNOVA,har haft möjlighet att ha synpunkter på enkätens utformning:• Nystartade företag/egen företagare• Bakgrund/resurser• Tillväxt och prestation• Nätverk/resurser• Kapital och finansiering/resurser• Innovation och diffusion/marknad• Risk/riskuppfattning• Strategi• LokaliseringMotivet för att använda variabler från tidigare studier är att dessa har testatsempiriskt och befunnits vetenskapligt acceptabla. Att variablerna haranvänts i tidigare studier är en garant för hög reliabilitet och hög effektivitet.Ett annat motiv är att undersökningen är omfattande, där det gäller att tidigthitta de variabler som fokuserar på de frågeställningar som rör innevarandestudie (Lindelöf och Löfsten, 2005).46

4.7 Forskningsstrategi och studiens trovärdighetNedan beskrivs den forskningsstrategi och uppläggning av arbetet, vilkenhar vuxit fram under studiens gång. Strategin är integrerad i såväl litteratursom i empiri och analys. En central fråga rör exempelvis hur tidigt fallstudiernaskall göras. Arbetet har hela tiden varit en kontinuerlig process, därprocessen ”rört sig fram och tillbaka”, d v s från litteratur, analys till empiri,från empiri till analys och nya litteraturstudier, till problem o s v. Nedanbeskrivs emellertid huvuddragen i studiens uppläggning:Litteratur- och metodgenomgång: I kapitel två studeras ”traditionell” litteraturavseende inkubatorer och även resursbaserad teori. För att kunna studeraforskningsområdet ur en ny vinkel är det nödvändigt att söka litteratursom både ett komplement till traditionell litteratur och ett fundament för deindikatorer som sedemera presenteras i analysdelen. Ur litteraturen och preciseradessedan de empiriska frågeställningarna.Empiriska observationer: Beskrivningarna av de olika företagen följer deolika indikatordimensionerna. Ur dessa dimensioner utkristalliseras och förfinassedan intressanta empiriska operativa frågeställningar. De empiriskaresultaten diskuteras ur en jämförande och teorikopplad synvinkel. Intervjuer/fallstudieroch enkätutskick har gjorts parallellt tidsmässigt.Analys: Genom att jämföra olika inkubatorer och företag kan ett antal skillnaderoch likheter urskiljas. En målsättning med innevarande studie är ju attpresentera ett antal operativa indikatordimensioner för att styra resursinsatsernapå bästa sätt.Fallstudiemetoden 11 är vanligtvis lämplig vid den typen av undersökningarsom karakteriseras av att studien endast omfattar ett fåtal fall, vilka dockstuderas i flera olika dimensioner. Värdet av beskrivningarna är att de igynnsamma fall tjänar som underlag för forskningsproblemet. Genom attgöra fallstudier ges en mångsidig beskrivning av studieobjektet, vilket möjliggöratt upptäcka nya aspekter på underhåll. Enligt Yin (1994) är fallstudierlämpligt då analytisk generalisering utgör huvudsyftet i forskningen.Den analytiska generaliseringen uppnås genom en replikationsprocess, varvidett flertal teorier studeras för ett antal fall. Syftet med analytisk generaliseringär således inte att statistiskt validera formella teorier, utan snarare attstudera generaliteten i vissa mer teoretiska begrepp över ett antal fall. Fallenväljs ut utifrån en teoretisk grund för att utveckla teorierna. Intervjuer kompletterasockså med en omfattande enkät. Ett analytiskt synsätts ambitionsnivåär vanligen att uttrycka befintliga förklaringar och teorier i11 Se exempelvis Yin (1994), Miles och Huberman (1984), Pettigrew (1985), Eisenhardt(1989) och Tsoukas (1989).47

förändringens tjänst. En övergripande målsättning, vilken givetvis ingår iden övergripande forskningsstrategin, är här i innevarande studie attvägleda.I innevarande studie tas ingen hänsyn till tidsfaktorn vid insamlingen avempiriska data. En av fallstudiens främsta fördelar är att forskaren kan studerahistoriska skeenden (Kjellén och Söderman, 1980). Det är möjligt attbeskriva strukturer vid enskilda tillfällen och processer över tiden . I innevarandestudie beaktas inte tidsfaktorn på grund av att det endast är den nuvarandeplaneringen och därtill knutna problem som bedöms som intressanta.För att studien skall få en klar praktisk koppling och även ge ett praktisktbidrag är det av stor betydelse att industrin representeras via en referensgrupp.Vid val av såväl de sex inkubatorerna, som vid genomgång av enkätensinnehåll, har företrädare från VINNOVA deltagit i diskussionerna. Enpositiv följd av dylika representanter är att forskaren kommer i kontakt medde intervjupersoner som besitter viss information och har träffat respondenternavid tidigare informationsmöten.Intersubjektivitet kan i Glaser och Strauss (1967) termer uppnås om derekonstruktioner av verkligheten som bedöms som riktiga av de som intervjuats,samt att övriga läsare uppfattar studien som trovärdig. Inter-subjektivitetenbör riktas mot de data som analysen bygger på, snarare än på det sättsom studien genomförts på. Genom att ge respondenterna möjlighet att studerafallbeskrivningen bör intersubjektiviteten vara ganska hög. Svårare ärdet naturligtvis att relatera andras bedömningar av de data som samlats intill studiens trovärdighet. I det sistnämnda sammanhanget måste dock givetvisinsamlingsarbetets förfaringssätt bedömas snarare än data i sig, då enutomstående inte har någon större möjlighet att värdera materialet än från enrenodlad metodaspekt.Glaser och Strauss (1967) hävdar att en, om så om möjligt, noggrann redovisningav ett empiriskt material skall göras. De empiriska studierna hargenomgående en ganska hög detaljrikedom, såväl intervjuer som enkät, vilketkan göra att reliabiliteten, d v s att man mäter det som avses att mäta,ibland blir lidande. I sammanhanget blir således kravet på en noggrannredovisning och därmed hög detaljrikedom ställd mot kravet på reliabilitet.Om fallen vid ytterligare en genomgång ger samma resultat kan man sägaatt undersökningsmetoden har en hög reliabilitet.48

5 Indikatordimensioner – företagsnivå5.1 NIPs indikatordimensionerDen initiala anlysen består av företagsdata från 16 inkubatorer och131 inkubatorföretag. Vi har i detta skede valt ut variabler, baserade på tidigarestudier, där svaren signifikant skiljer sig mellan nya teknikbaseradeföretag inom en teknik- och forskningspark och utanför en teknik- ochforskningspark. Dessa variabler har visat sig ha en stor effekt på tillväxt. Vigör här en snabb överblick av resultaten och diskuterar dessa kortfattatunder respektive indikatorkategori. Indikatorkategorierna finns ävenbeskrivna i en VINNOVA-rapport 12 . I innevarande kapitel presenteras deolika övergripande indikatorkategorierna på företagsnivå tillsammans meddata från enkäterna. Dimensionen Motivation diskuteras kortfattat i inledningeni detta kapitel och dimensionen Kapacitet- och omsättningshastighetanalyseras i kapitel 6.Den satsning som VINNOVA genomförs inom det inkubatotprogrammetadresserar frågor som erfarenhetsspridning och samverkan och är att utifrånett systemperspektiv utnyttja möjligheter och identifiera hinder för utvecklingenav det svenska inkubatorsystemet. NIP har tidigare utvecklat indikatoreroch dimensionerna presenteras nedan (Lindelöf och Löfsten, 2004):Deal-flow indikerar någon form av dynamik relaterat till bra idéer/expansionav inkubatorn, vilket i sin tur visar på en form av kvalitet. Måttet kompletterasmed hur och vilka som granskar idéerna, d v s kvaliteten på granskningen.Team-building indikerar någon form av management-support tillföretagen. Måttet kompletteras eventuellt med indikatorer om tillgång tillstyrelse, styrelse-pooler finns och konsulter.Tillväxt bör ändras till företagsekonomisk prestation. Omsättning ochanställda mäts som tillväxt över en period. Ekonomiskt resultat relaterar tillvinst. Kompetensutveckling har en koppling till de lärandeprocessor somuppstår mellan företagen, d v s ”learning and joint knowledge creation”.Fenomenet har inte obetydliga effekter för företagens förmåga, d v s företegenlär av varandra. Kapital: Risk- och såddkapital utgör en liten del av alltkapital som är tillgängligt för företagen inom inkubatorn. Måttet/måtten börockså indikera hur väl företagens kapitalbehov är tillfredsställt och hur väl12 Se Lindelöf, P. och Löfsten, H., 2005, Teori och metoder för val av indikatorer förinkubatorer. (VINNOVA Rapport VR 2005:02, 72 sidor).49

inkubatorn möter behovet. Måtten kompletteras med andra former av kapital,som t ex bankråd och olika typer av investeringar.Nätverk: Indikatorerna utvecklas dels mot teknologiska nätverk som indikerarav förmågan till produkt/tjänsteutveckling samt patent, dels nätverk förmarknadsinnovation som indikeras av export, vertikal och horisontell integrationoch imageeffekter.Synergieffekter: Om det förekommer samarbete mellan företag med avseendepå produktion, forskning och utveckling, administration och marknadsföring/försäljning.Motivation: Hur väl är företagen motiverade för utvecklingoch tillväxt? Om företagen inte är motiverade så kommer troligtvis inteinkubatorn skapa några effekter.Kapacitet och omsättningshastighet: Måttet indikerar ”dynamiken” inominkubatorn. Avkastning: Skatteintäkter visar om samhället får tillbaka depengar som investeras i verksamheten, vilket går att mäta på företagsnivåsom vinstbeskattning, arbetsgivaravgifter, personalens källskatter ochmoms. Det är svårare att mätta de externa effekterna (indirekt) av verksamheten.Hur och om denna eventuella relation gäller för inkubatorföretagen ärsvårt att säga och kräver komplicerade regionala matrisberäkningar.Tabell 5.1 nedan illustrerar gruppering, indikator och mätetal.Tabell 5.1 NIPs ursprungliga indikatorer (2003-2004)Gruppering Indikator MätetalDeal-flow Deal-flow Antal företag/idéer% antagna företag/idéerAntal entreprenörer% antagna entreprenörerTeam Building Grundarteam Hitta kompletterande kompetensertill grundarteamenTillväxtTillväxt i företagen inominkubatornAntal anställdaOmsättningEkonomiskt resultatKompetensutvecklingMentorskap från externamentorerAntal timmarKompetensutvecklingLedningsutveckling i inkubatornAntal timmarKompetensutveckling Utbildningar Antal utbildningar50

Gruppering Indikator MätetalKapitalAttraherat riskkapital i företagenRegionalt (kr)Nationellt (kr)Internationellt (kr)Kapital Såddkapital Tillgängligt och investeratsåddkapital i sådd- ochmatchningsfonderNätverkNoder i aktivt nätverk förutvecklingAntalNamnKapacitet och omsättningshastighetFöretag i inkubatornAntal företag idagNya företag senaste sexmånadernaLämnade företag senastesex månadernaAntal företag som lämnatp g a bristande förmågaInvesteringOffentligt investerat riskkapitalOffentligt riskkapital somsatsats i inkubatorföretagenAvkastning Skatteintäkter Skatteintäkter från inkubatorföretagenAvkastning Offentlig ROI Intäkter i förhållande tillsatsade offentliga medelIndividuella indikatorerIndividuellt anpassade mätetal för respektive inkubatorI kommande analys skall såväl statistiska metoder, såväl beskrivande somförklarande, användas såsom DEA (Data Envelopment Analysis) samt fallstudier.Fokus på prestationsmätningar i företag har ökat i och med attmetoder som Bechmarking och Balanced Scorecard skapat intresse frånnäringsliv och universitet. DEA har just som främsta målsättning att sättabenchmarks. Ett viktigt moment i DEA är valet av variabler för att beskrivade undersökta företagen, vilket innebär att de utvalda variablerna aggregerastill enbart några få utvalda variabler, som indikatorer för inkubatorer. Vidmätning av effektivitet är en förutsättning att forskaren finner jämförbaraobjekt och att objekten jämförs mot en viss front eller norm. I vårt fall kaninkubatorerna vara jämförbara objekt. Ju större skillnaden är mellan inkubatorerna,desto mindre blir möjligheten att jämföra dem ur effektivitetssynvinkel.Problem med aggregeringsnivå och hur man skall hitta jämförbara51

undersökningsobjekt är emellertid ganska generella vad gäller effektivitetsjämförelser.Viktiga frågor vid benchmarking är exempelvis om det finns andra inkubatorereller verksamheter som systemet kan lära sig av. DEA förutsätter attförst avgöra vilka prestationer som skall mätas, d v s hela studien hänger påvilka variabler som skall mätas. Utgångspunkten för prestations- ellereffektivitetsmätning är allmänt en input – outputmodell, där man försökermäta skillnaden i input eller output eller båda. Insamlad ekonomisk informationhar traditionellt främst handlat om kostnadssidan. DEA är intressantur kontrasten av att många organisationer, banker, sjukhus eller inkubatorerutför ungefär samma slags arbete och metoden tillåter olika typer av variabler.Resultaten av en DEA-analys gör det även möjligt att rangordna olikainkubatorer och DEA kan visa om systemen verkar under stigande ellerfallande skalavkastning och olika typer av effektivitet. Man kan därför draslutsatsen att DEA ganska väl harmonierar med andra typer av modernakoncept.I nedanstående analys jämför vi även de 131 inkuberade teknikbaseradesmåföretagen under 2005 med 273 (från året 1999) liknande småföretag i10 teknik- och forskningsparker. Metodiken i tidigare studier utgick ifrån attdet går att identifiera två undersökningsgrupper, småföretag inom teknikochforskningsparker och småföretag lokaliserade utanför, d v s en kontrollgrupp.Hypotesen som testades var H 0 : m1 = m2 (Hair m fl., 1995), d v s detföreligger ingen skillnad i medelvärde mellan två oberoende urval och analysenutfördes på 5 procents signifikansnivå. Vi jämför resultaten från destudierna med resultaten från nationella inkubatorprogrammet, NIPs teknikbaseradesmåföretag. Databasen, bestående av 273 nya teknikbaserade småföretag,från 1999, uppvisar likheter med NIPs teknikbaserade småföretag.Företagen inom parkerna är dock äldre och något större. Vi väljer ut ettantal variabler, inom indikatordimensionerna, som skiljde grupperna inomoch utanför teknik- och forskningsparker åt och var avgörande för prestation(tillväxt). Vid analys av tillväxt och lönsamhet så var det en signifikantskillnad mellan innanför och utanför teknik- och forskningsparkerna, tillfördel för företagen inom parkerna.5.2 Deal flow/teknologisk innovationDeal-flow, som är en indikator-dimension, indikerar alltså en form avdynamik relaterad till goda idéer/expansion av inkubatorn, vilket i sin turskall ge någon form av kvalitet. Måttet kompletteras med hur och vilka somgranskar idéerna, d v s kvaliteten på granskningen. Ett av teknik- och forskningsparkernasoch inkubatorernas syften antas vara som intermediärer förteknikspridning, där lokaliserade företag bibehåller och/eller skapar nya52

kontakter med närliggande FoU-enheter på universitet och högskolor (se tex, Westhead och Storey, 1995, Westhead, 1997, Monck m fl, 1988). Kontakternaantas leda till ett ökat FoU-samarbete och antas i sin tur leda till enkontinuerlig diffusion av teknologi mellan lokaliserade företag och den akademiskamiljön. Tabell 5.2 nedan visar variablerna och deras medelvärden.Tabell 5.2 Innovation och diffusion – teknologisk innovation och organisationsförändringp-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerGrad av förändring av produkterna/tjänsterna de senaste 12 månadernaTidsintervall mellan introduktion avnya produkter/tjänster (månader)Grad av organisationsförändring desenaste 12 månaderna2.64 1.41 2.59 1.99 0.00 1.51 0.80 1-57.33 5.91 12.23 14.93 0.03 9.57 8.50 mån.2.16 1.56 1.80 1.44 0.02 1.69 1.67 1-5därm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparker (data insamlad 1999).K = Småföretag inom kontrollgruppen.För att fånga dimensionen ställdes ett antal frågor relaterade till om denfaktiska innovationshastigheten och graden av förändring av produkter ochtjänster. Första variabeln relaterar till om grupperna kunde särskiljas medavseende på om företaget hade ändrat sina produkter och tjänster de senastetolv månaderna. Resultaten visar att grupperna inte kunde särskiljas. Detvisar sig ändå att ändringsintervallet är kortare för småföretag inom teknikochforskningsparker än för småföretag lokaliserade utanför. Vad somskilde grupperna åt var graden av förändring, där småföretag inom teknikochforskningsparker och inkubatorer har en högre grad av förändring avsina produkter och tjänster än småföretag lokaliserade utanför.Den största skillnaden mellan grupperna är inte att förändring sker, utangraden av förändring, där förändringen av produkter och tjänster ser ut attvara radikalare för småföretag inom teknik- och forskningsparker än försmåföretag lokaliserade utanför. Samma tendens verkar gälla för företageninom NIP-företagen. Korrelationssamband finns även mellan en aktör inominkubatorn som medverkat till att dessa organisationsförändringar, samband53

mellan rådgivning från aktörer inom inkubatorn och revisorer, advokateroch andra VDs inom inkubatorföretag.5.3 Lokalisering, Team-building och kompetensutvecklingLokalisering rör faktorer om hur väl olika behov uppfyllts i och med företagetsval av plats för sin verksamhet. Behov kan delas in i operationella faktorer,kontaktfaktorer, underlättande faktorer och kvalitetsfaktorer (Ferguson,1999). I Tabell 5.3 visas bl a de variabler som skiljer småföretag inomteknik- och forskningsparker och småföretag lokaliserade utanför med avseendepå betydelsen av lokaliseringen. De två variablerna som skiljer gruppernaåt är närheten till universitet/ högskola och närheten till kunder.Resultaten visade att småföretag inom teknik- och forskningsparker tillmäternärheten till den akademiska miljön en större betydelse än småföretaglokaliserade utanför. Betydelsen av närheten till den akademiska miljönvisas också i andra studier om teknik- och forskningsparker, där ett av deavgörande motiven för lokaliseringen var just närheten till universitetet ochhögskola (Monck m fl., 1988, Quintas m fl, 1992, Westhead och Storey,1995, Westhead, 1997, Ferguson, 1999).Tabell 5.3 Lokalisering – fördelarp-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerBetydelse av närhet till universitet 3.32 1.44 3.16 2.54 0.00 1.37 1.54 1-5och högskolaBetydelse av närhet till kunder 2.70 1.31 2.45 2.89 0.01 1.36 1.42 1-5därm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparker.K = Småföretag inom kontrollgruppen.Den andra lokaliseringsvariabeln som skiljer grupperna åt är närheten tillkunder, vilket stämmer överens med studiens övriga resultat. Småföretaglokaliserade utanför antas initialt vara mera beroende av sina lokala marknaderän småföretag inom teknik- och forskningsparker. Korrelationssambandfanns exempelvis även:54

• mellan närhet till högskola och samarbete mellan företaget och högskolan,• mellan närhet till högskola och personal från universitet och högskolautför FoU på uppdrag av företaget,• mellan närhet till högskola och personal från högskolan utför konsultuppdragpå uppdrag av företaget,• mellan närhet till högskola och gemensamma FoU-projekt,• mellan närhet till högskola och att kunna utnyttja FoU-utrustning viduniversitet/högskola,• mellan närhet till högskola och rekrytering av personal till företaget,- mellan närhet till högskola och olika former av samarbete: grundforskningsamt• mellan närhet till högskola och olika former av samarbete: tillämpadforskning.Team-building är en indikator och indikeraren en form av management-supporttill företagen från inkubatorn. Måttet kompletteras med indikatorer omtillgång till styrelse, styrelse-pooler och konsulter.Några resultat:• Inkubatorns betydelse för att starta företaget är 3,11 på en skala 1-5• 32,1 % (skala 4-5) ansåg att möjligheten att lokalisera inom en inkubatorhade betydelse eller mycket stor betydelse för att överhuvudtaget startaföretagen• Medelvärdet för inkubatorns positiva inverkan på företagens verksamheterär 4,48 på en skala 1-5• Medelvärdet för styrelsen som viktig för beslut är 2,83 på en skala 1-5• Medelvärdet för inkubators betydelse för utformandet av styrelsen är1,62 på en skala 1-5• 27 % av företagen har aktörer från inkubatorn i sin styrelse• Medelvärdet för inkubators betydelse för kompletterande av företagetsmanagement-team är 2,46 på en skala 1-5Kompetensutveckling (en indikator) är en form av lärandeprocess, meninkubatorns uppgift skall dessutom bestå i lärandeprocessor som kan uppståmellan företagen i inkubatorn, d v s ”learning and joint knowledge creation”.Fenomenet har inte obetydliga effekter för företagens förmåga, d v sföretagen lär av varandra. Som exempel så har 53,27 % av företagen harkompletterat sin utbildning med management-kurser. När det gäller personernasbakgrund, vilka startade företagen inom inkubatorerna, och därmedeventuellt behov av kompetensutveckling, så har 28 % av företagsgrundarna55

forskarutbildning, 54 % är eller har varit anställa vid universitet eller högskola,6 % har eller är anställda vid statligt forskningsinstitut och 14 % viden FoU-enhet vid ett företag (d v s avknoppningar). Likartade siffror fannsför 6 år sedan.Avseende resultat från FoU-verksamhet i näringslivet och dess betydelse förföretagets start erhålls medelvärdet på 2,7 (2,64 tidigare). 75 % (tidigare58 %) av grundarna har varit verksamma inom affärsverksamhet och 36 %(tidigare 24 %) har varit verksamma med marknadsföring och försäljning.Val av lokalisering vid universitet och högskola är en tidigare utvald variabel,får här måttligt medelvärde (3,41, tidigare 3,16) och närheten till kunderrätt lågt (tidigare signifikant), 2,7.5.4 Kapital- och ägarstrukturKapital, kapitalanskaffning och ägarstruktur är nära förknippade med varandra.Det är också ett ofta återkommande tema och ett ganska väl belystproblem om småföretags förmåga till tillväxt. Det anses vanligen att småföretagär missgynnade av kapitalmarknaden, vilket uttrycks som marknadsimperfektionersom motverkar allokering av kapital till små företag (Deakinsoch Hussain, 1991, Binks och Ennew, 1996). Problemet med kapitalallokeringär inte enbart begränsat till tillgången på ägarkapital, utan äventillgång till lån i bank och statlig/offentlig finansiering (Eriksson, 1996).Behovet av kapital och kravet på investerare är givet av situationen somföretaget befinner sig i, t ex om företaget befinner sig i en produktutvecklingsfaseller i en expansionsfas. Wiklund (1998) argumenterar för att studierom kapital inte ska utgå ifrån en allmän diskussion om utbud och efterfrågan,utan om tillgången på kapital tillfredsställer företagens behov. Detfinns inga klara samband mellan god kapitaltillgång på en kapitalmarknadoch skapande av tillväxtföretag. Wiklund ibid. visar på två saker i sin studie.Den första är att kapitalbehovet för högpresterande företag är lika stort somför lågpresterande företag, d v s bägge grupperna ansåg att deras kapitalbehovvar uppfyllt. Kapitaltillgång står då i överensstämmelse med det behovsom företagen har. Den andra är att tillväxt ofta sker med egna medel. Tillväxtföretagär inte nödvändigtvis beroende av den externa kapitalmarknadenför expansion. Tabell 5.4 visar variablerna för ägare/kapital.56

Tabell 5.4 Ägare/kapitalp-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerExterna investerare i styrelsen(riskkapitalbolag)Kapitaltillgångens betydelse förföretagets fortsatta utvecklingDel av företagens kapitalstruktursom utgörs av riskkapitalDel av företagens kapitalstruktursom utgörs av statliga lånFöretaget har adderat nya ägare detre senaste åren0.17 0.38 0.21 0.09 0.04 1.03 0.28 J/N3.16 1.60 2.87 2.33 0.01 1.55 1.57 1-58.15 23.07 8.14 3.04 0.01 19.05 10.79 Procent12.25 25.73 3.22 0.24 0.01 14.71 2.68 Procent0.32 0.47 0.40 0.27 0.03 0.48 0.44 J/Ndärm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparkerK = Småföretag inom kontrollgruppenAndel företag som är missnöjda eller mycket missnöjda med kapitaltillgången13 är 27,5 % för småföretag inom teknik- och forskningsparker mot23,3 % för småföretag lokaliserade utanför, jämfört med 30 % av företagen ibåda grupperna som var nöjda eller mycket nöjda med kapitaltillgången.Inom NIP var 49,6 % av företagen missnöjda eller mycket missnöjda medkapitaltillgången. Trenden för grupperna är dock att kapitaltillgången kommeratt förbättras. Endast 12,6 % av småföretag inom teknik- och forskningsparkerrespektive 14,6 % för småföretag lokaliserade utanför samt19,9 % ansåg att framtida tillgången på kapital inte kommer att varauppfyllt.Det finns vanligen en föreställning om att mindre företag är ovilliga att säljadelar av det egna kapitalet och på så sätt uppkommer kapitalbrist för attkunna expandera företaget. Kontroll över företaget anses viktigare änexpansion (Wiklund, 1998). För småföretag inom teknik- och forskningsparkerhar 39,8 % av företagen fått nya ägare de senaste tre åren, jämfört13 Procentuell andel missnöjda företag mättes aggregerat för de företag som hade markerat1 eller 2 på en 5-gradig skala. 1 visar mycket missnöjd och 2 missnöjd. 3 utgörs av denneutrala punkten på skalan. Procentuella andelen nöjda företag mättes aggregerat för deföretag som hade markerat 4 (nöjd) eller 5 (mycket nöjd) på en 5-gradig skala.57

med 26,8 % för småföretag lokaliserade utanför. För NIP-företagen var följandesiffra 32,0 %. I Wiklunds ibid. studie var motsvarande siffra försnabbväxande företag 24,2 %.Riskkapital utgör en ganska liten del av allt kapital som är tillgängligt förföretagen inom inkubatorn. Mått (-en) bör också indikera hur väl företagenskapitalbehov är tillfredsställt och hur väl inkubatorn möter behovet. Måttenkompletteras med andra former av kapital, som t ex bank och andra typer avinvesteringar. Det statliga stödet till företagen har under 6 (från år 1999 till2005) år ökat från 3 % till 12,3 %. Nya ägare upplevs som viktigt och 32 %av företagen har under senaste året fått nya ägare (Tidigare studier visar40 %). Externt kapital upplevs alltså som viktigt (3,2 på en femgradigskala). Några andra resultat:• Medelvärdet för inkubators betydelse för kapitalanskaffning är 3,02 påen skala 1-5• 17 % av företagen har riskkapitalister i styrelsen• 8,2 % av totalt eget kapital utgörs av riskkapitalKorrelationssamband fanns även mellan betydelsen av externt kapital förden fortsatta utvecklingen av företaget och om lokaliseringen i inkubatornpåverkat möjligheterna till kapitalanskaffning, mellan externt kapital generelltoch om lokaliseringen i inkubatorn påverkat möjligheterna till kapitalanskaffning,mellan om ägarförändringen på något vis är relaterad till lokaliseringeni inkubatorn och riskkapitalbolag, mellan om ägarförändringen pånågot vis är relaterad till lokaliseringen i inkubatorn och ny ägare senasteåret samt mellan ny ägare under senaste året och riskkapitalbolag.5.5 NätverkEntreprenöriella nätverk i ett litet företag utgörs av personliga nätverk, därpersonliga nätverk etablerar kontakter som ger möjligheten att identifieraaffärsmöjligheter (Johannisson, 1998). Mönsted (1996) argumenterar åandra sidan för att entreprenöriella nätverk syftar till att säkerställa resurstillgång.Teknik- och forskningsparker och inkubatorer är en del av ettsystem för diffusion av innovationer, där nätverk utgör en betydande förklaringsfaktorför hur innovationssystemet fungerar och för hur innovationersprids (diffusion). Entreprenörskap är nära förknippat med FoU och teknologiskförändring, där olika former av samarbete (nätverk) ger access till nyteknologi och andra vitala resurser. Gemünden och Heydebreck (1995) visaratt merparten företag som har ett teknologiskt ledarskap uppehöll någonform av kontakter med den akademiska miljön, och dessutom överförde”know-how” från universiteten. Liknande resultat visas också av Mönsted58

(1996), som anser att personliga nätverk är av betydelse för utvecklandet avinnovationsprocessen.Studier av formella kontakter visar att ingen skillnad förelåg mellan småföretaginom teknik- och forskningsparker och småföretag lokaliserade utanförvad gäller graden av samarbete och kontakter (MacDonald, 1987,Massey, 1992, Felsenstein, 1994). Segal Quince (1985) och Westhead ochStorey (1995) och Westhead (1997) visar att det fanns en påtaglig skillnadmellan teknik- och forsknings-parksföretagens kontakter med universitetoch högskola och företag som är lokaliserade utanför. Skillnaden visar signär man jämför både formella och informella kontakter, d v s kontakter somföretagen kontinuerligt använder för olika former av FoU-samarbete. Motivenför lokaliseringen av småföretag inom teknik- och forskningsparker varbland annat möjligheten att etablera kontakter och ta del av forsknings- ochutvecklingsarbete, samt rekrytera personal från närliggande universitet ochhögskolor. Tabell 5.5 nedan visar de variabler som skiljde sig åt mellan teknik-och forskningsparkerna och NIPs medelvärden finns också representerade.Tabell 5.5 Resurser – nätverk relaterat till universitet/högskolap-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerSamarbete med universitet/ högskola0.66 0.56 0.67 0.51 0.01 0.47 0.50 J/NSamarbete med FoU-personal 1.85 1.60 1.64 0.98 0.00 1.67 1.30 1-5Samarbete med konsulter 1.47 1.27 1.38 0.91 0.00 1.45 1.24 1-5Samarbete med diskussionspartners2.21 1.62 1.82 1.33 0.02 1.80 1.62 1-5Gemensamma FoU-projekt 1.68 1.44 1.34 0.95 0.03 1.43 1.29 1-5Överföring av FoU-dokument 1.49 1.44 1.26 0.85 0.01 1.37 1.14 1-5Utnyttja FoU-utrustning 1.93 1.64 1.43 0.94 0.01 1.51 1.31 1-5Rekrytering av personal 2.00 1.59 1.85 1.29 0.01 1.82 1.60 1-5Samarbete om grundforskning 1.52 1.31 1.07 0.77 0.04 1.19 1.12 1-5Samarbete om tillämpad forskning 1.72 1.42 1.46 0.98 0.01 1.57 1.32 1-5Samarbete om utvecklingsarbete 1.80 1.41 1.42 1.10 0.00 1.48 1.43 1-5därm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparkerK = Småföretag inom kontrollgruppen59

Tabell 5.5 visar betydelsen av olika samarbetsformer mellan företagen ochuniversitet/högskola. Empirin ger uttryck för att småföretag inom teknikochforskningsparker samarbetar i högre utsträckning med universitet/högskolaän småföretag lokaliserade utanför. 67 % för småföretageninom teknik- och forskningsparker mot 51 % för småföretag lokaliseradeutanför. För NIP-företagen var andelen 66 %. Indikatorerna utvecklas delsmot teknologiska nätverk som indikerar förmågan till produkt/tjänsteutvecklingsamt patent, dels nätverk för marknadsinnovation som indikerasav export, vertikal och horisontell integration och imageeffekter. Det ärganska låga siffror för samarbete om ”innovation” med universitet/högskola,även om många företag har en viss samverkan med universitetsvärlden.Några andra resultat:• 27 % av företagen ansåg att inkubatorn har hjälpt till med att skaffa deförsta kunderna• Medelvärdet för inkubators betydelse för sina första kunder är 2,33 på enskala 1-5• Medelvärdet för inkubators betydelse för export är 1,22 på en skala 1-5,men då exporterar inte alla företagNär det gäller affärsnätverken är tidigare signifikanta variabler kontaktermed revisorer, banker, konsulter, advokater och VD inom andra inkubatorföretag.På en skala på 1-5 så ligger dock medelvärdena, liksom tidigare,ganska lågt, runt 2. Korrelationssamband fanns även mellan Export - Övrigavärlden och om lokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för attexportera, mellan Export – Övriga Europa och om lokaliseringen i inkubatornhaft någon betydelse för att exportera, mellan Export – Övriga världenoch om lokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för att exporterasamt mellan Export – Norden utom Sverige och om lokaliseringen iinkubatorn haft någon betydelse för att exportera.5.6 Synergieffekter/samarbeteIndikatordimensionen går under indikatorn Synergieffekter, d v s om detförekommer samarbete mellan företag med avseende på produktion, forskningoch utveckling, administration och marknadsföring/försäljning. Medelvärdetfor samarbete om marknadsföring är 1,33 på en skala 1-5. Datanvisar (4 utvalda variabler sedan tidigare, d v s av betydelse) att samarbetemellan företag inom inkubatorn om produktion är rätt låg (1,62, finns ej iTabellen nedan), samarbete mellan företag inom inkubatorn om administrationär låg (1,70), gemensamma FoU-projekt är låg (1,32) och samarbetemellan andra företag inom inkubatorn om FoU också är låg (1,18). Medelvärdenaär låga, liksom tidigare studier, dock var dessa ändå signifikant60

skilda mot företag utanför teknik- och forskningsparker. Samarbetet mellanföretagen är alltså ganska lågt, men de informella kontaktytorna inom inkubatorernatorde däremot vara högre.Tabell 5.6 Innovation och diffusion – samarbetep-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerSamarbete om produktion 1.55 1.04 1.25 2.37 0.00 0.76 1.64 1-5Samarbete om administration 1.70 1.27 1.23 1.50 0.03 0.81 1.22 1-5Samarbete om marknadsföring 1.33 .83 1.22 1.81 0.00 0.72 1.04 1-5Samarbete om FoU 1.18 .74 1.30 1.76 0.00 0.81 1.21 1-5därm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparkerK = Småföretag inom kontrollgruppenTabell 5.6 visar således att småföretag lokaliserade utanför teknik- ochforskningsparker i högre utsträckning samarbetar vad gäller produktion,administration, marknadsföring och FoU. Tidigare forskning, Sahlin-Andersson (1990), Quintas m fl (1992) och Johannisson och Lindmark(1996) visar också på att nätverksbyggandet mellan företagen inom teknikochforskningsparker var mindre än förväntat. Förklaringen till avsaknadenav kontakter var att företag lokaliserade sig i teknik- och forskningsparkerpå grund av redan existerande relationer och följaktligen inte för att formeranya (Sahlin-Andersson ibid.).5.7 KommentarerVi kan dra slutsatsen att inkubatorerna påverkar företagen positivt på flerasätt. Det finns även flera områden där inkubatorerna kan öka insatserna,exempelvis med att hjälpa till med export. Det finns klara samband mellaneffekter av extern kapitalanskaffning och lokalisering i en inkubator. Sambandfinns även mellan extern kapitalanskaffning i form av externa ägare(riskkapitalister) och lokalisering i en inkubator. När det gäller de inkuberadeföretagens exportmöjligheter finns även samband mellan deras förmågaatt exportera och lokaliseringen i en inkubator. Våra tidigare studier haräven visat dessa samband och att inkubatorföretag exporterar betydligt merän motsvarande företag utanför en inkubator. Våra tidigare studier visar att61

65 % av marknaden är utanför Sverige, vilket är en mycket hög siffra för ettungt småföretag.Avseende företagens lokalisering i en inkubator väger närheten till ett universitet/högskolatungt. Företagen har förväntningar på FoU-samarbete,rekryteringar, utrustning m m från universitetet/högskolan. Tidigare studierliksom innevarande studie visar att nivån på samarbetet inte är särskilt hög,men betydligt högre än för företag som inte befinner sig i en inkubator. Vikan även klart se att det finns samband mellan organisationsförändringar iföretaget och koppling till aktörer inom inkubatorerna.Utöver de grova indikatordimensionerna ovan, finns det även andra dimensionersom kommer att lyftas fram och operationaliseras i olika prestationsmått.Exportandel, samarbete mellan företag och universitet/högskola ochutveckla måtten för kapital/finansiering ytterligare. Team-building i form avmanagement-stöd till företagen är en given dimension liksom tillväxt ochlönsamhet. Dock finns det ett problem eftersom företagen är så unga. 70 %av företagen anger tyvärr inte dessa uppgifter. Våra tidigare studier har dockvisat att företagen växer betydligt mer än företagen lokaliserade utanför eninkubator. Eftersom företagen är unga och ännu ej etablerade är måttetskatteintäkter till samhället något svajigt, dock relevant att studera framöver.Företagen har ej heller fyllt i dessa uppgifter, utan uppgifterna får manskaffa på annat sätt. Företagen har stora förväntningar på samarbete eftersomnärheten till ett universitet eller en högskola var viktigt för lokaliseringeni inkubatorn, men förväntningarna infrias inte. Deal-flow-kategorinär ett område där prestationsmåtten måste förfinas och klargöras ytterligare.Risk- och strategidimensionen finns ej med bland NIPs indikatorer och detfinns sedan tidigare utvalda mått, såsom nivå på teknologin i branschen,utvecklingstakt på produkter och tjänster, konkurrenternas beteende etc. Närdet gäller strategi kan det handla om Teknologiövertag, tillväxt eller skyndasakta, Följa konkurrenter – marknadsledande eller samarbete eller eliminering.Företagen uppvisar rätt höga mått på ”aggressivitet. Som kuriosa kansägas att medelvärdet för exempelvis inkubatorns positiva inverkan påföretagens strategi är 1,96 på en skala 1-5.62

6 Inkubatorer som serviceorganisation- indikatorkategorierI detta kapitel redovisas det material som samlades in vid den kvalitativadatainsamlingen. Som tidigare nämnts skall dessa data ses som ett komplementtill den kvantitativa datainsamlingen. Texten är därför struktureradenligt de tidigare identifierade indikatorkategorierna som motsvarar underlagetför enkäten. De indikatorerna med allra tydligast kvantitativ prägel ärdock bara indirekt behandlade i detta kapitel.6.1 DealflowIndikerar någon form av dynamik relaterat till bra idéer/expansion av inkubatorn,vilken i sin tur indikerar någon form av kvalitet. Måttet kompletterasmed hur och vilka som granskar idéerna, d v s kvaliteten på granskningen.Rekrytering av inkubator företag sker främst genom tre kanaler; akademin,forskningsinstitut och näringslivet. Det finns också både rekrytering somutgår ifrån ansökningar och rekrytering där inkubatorn, eller någon i dessnätverk, föreslår potentiella inkubatorföretag. Slutligen finns det också båderekrytering av team med en idé och rekrytering av enbart teammedlemmareller enbart idé.Förutsättningarna för rekrytering verkar vara lite olika beroende på typ avregion. Därför blir också fokuseringen lite olika under processen. Några avinkubatorerna nämnde att det ibland kunde vara svårt att finna tillräckligtmånga möjliga case att titta på. Dessa var då mer måna om att de som faktisktfanns skulle ges en möjlighet och att inte tröskeln in till inkubatorn varlika hög och om de ändå inte passade in där så kunde de förmedlas vidaretill någon annan aktör antingen inom forskningsparken eller också regionen.De inkubatorer som hade fler potentiella inkubatorföretag att välja mellanhade naturligtvis högre krav. Alla de intervjuade inkubatorerna hade någonform av antagningsprocess. Många av inkubatorerna använder sig då av enextern antagningskommitté medan andra föredrar att ett par av affärscoachernaträffar ”projektet” i fråga. Argumentet för den första lösningen ärökad objektivitet och expertis. Å andra sidan så är det affärscoacherna som islutändan ska arbeta med projektet. En del inkubatorer gör också någotmittemellan så att man använder både affärscoacherna och panel under olikafaser av intagningsprocessen. Processen kan ibland vara ganska utdragen såatt man följer bolagen lite över tid, speciellt om de är anslutna till andraaktörer inom innovationssystemet sedan tidigare.63

Det nämndes även att om man loggade de bolag man träffade, så att man tillexempel kunde ha uppföljning av bolag som ännu inte var helt mogna förinkubatorn. Under antagningsprocessen går man igenom huruvida projektetuppfyller de önskvärda kraven. Dessa krav består av mer mätbara krav kringprodukten såsom att den ska kunna ”skalas upp” och vara svår att kopiera.Men det ingår också en del mjuka krav på teamet bakom. Man vill förvissasig om att de ska vara möjliga att coacha. Enligt de intervjuade var det dessasistnämnda krav som var svårast att bedöma och även mest problematiskt attkommunicera som krav på förhand. Detta löstes ibland med att man kompletteradeteamen med lämpliga personer som kunde tillföra en saknadkompetens eller en drivande entreprenöriell anda. Detta betyder att detparallellt med rekryteringen av ”färdiga” projekt även sker rekrytering avenskilda personer, dessutom finns det även rekrytering av idéer där deursprungliga innovatörerna inte följer med in i inkubatorn. Det kan därförockså förekomma en viss grad av redistribuering av personer och idéer innei inkubatorn, i synnerhet i de inkubatorerna med lägre trösklar kan det skeatt bra personer med sämre idéer kan flytta över till ett bättre projekt där debehövs.Rekrytering av enskilda personer sker i övrigt mestadels från inkubatorernasexterna nätverk. I nätverket kan de finna personer i näringslivet och universitetetmen även tidigare studenter på skolan eller tidigare entreprenörer somnu är redo för en ny utmaning. En del av de intervjuade nämnde att de ävenmedverkade i universitets entreprenöriella utbildningar och där kundeurskilja studenter som senare kunde rekryteras. På samma sätt kan entreprenörermed potential observeras i ett business lab eller i andra studentaktivitetersom innovationstävlingar eller sommarjobbsvarianter i regi av inkubatorn.Svårigheterna med att avgöra sökandes personligheter vid intervjuerkan då minskas något.Rekrytering av idéer utan personer sker i både akademin och näringslivet.Ett problem som kan uppstå vid rekrytering från företag är att de kan varaväldigt possessiva när det gäller de egna idéerna även när de ligger utanförföretagets kärnkompetens. Problemet kan underlättas något om inkubatornhar en etablerad roll i näringslivet. Ett annat kompletterande sätt är att försökaskapa en situation som båda vinner på som att utbilda personen somlånas till att vidareutveckla i idén inom till exempel företagsutveckling.Denna utökade kompetens kan sedan företaget ha nytta av när personenåtervänder. Även inom akademin kan det vara fördelaktigt med ett proaktivtagerande. Genom att vara en del av forskningsprojekt redan på ansökningsstadietkan inkubatorn få ta del av forskningspengar mot att man skriveraffärsplansdelen i forskningsprojektet. På så sätt kan forskarna fokusera påsin forskning under tiden som projektet pågår. Fördelen för inkubatorn är att64

affärsplanen då redan är färdig samtidigt med projektet när all kompetensfortfarande är samlad.Som tidigare nämnts är de huvudsakliga rekryteringskanalerna universitet,forskningsinstitut och näringsliv. Ett problem vid rekrytering från universitetär att dessa entreprenörer ofta saknar affärskunskaper. Det är också enstor del av forskningen som inte ursprungligen är applikationsinriktad.Inkubatorerna arbetar därför dels genom direkt kontakt med forskare inomrelevanta områden, dels med centrala kommersialiseringsenheter på universitetet.På så vis har de tillgång till kompetensen, översikt över vad som ärpå gång och möjlighet till att försöka påverka forskarnas inställning tillinkubatorverksamheten. Eftersom många av entreprenörerna från näringslivethar motsatt typ av kompetens jämfört med forskarna, är det vanligt attkomplettera näringslivsbaserade idéer med forskare och forskarbaseradeidéer med kompetens från näringslivet. Vilket håll man tycker är mest fördelaktigtär varierande.Fördelen med att starta i näringslivet är att det oftast är en snabbare ochdärmed resurssparande process att rekrytera från näringslivet medan enforskarbaserad idé har haft tillgång till mer ämnesrelaterade resurser underutvecklingen. Forskningsinstituten ansågs vid intervjuerna vara en bra kombinationav forskarbaserade idéer med affärskunnande. En del av anledningentill detta troddes vara att verksamheten vid instituten var mer baseradpå företagstänkande så att detta var mindre nytt för forskarna. Dessutombrukade även dessa forskare ha ett större och mer relevant eget kontaktnät,vilket underlättade det vidare arbetet betydligt.Inkubatorerna arbetar för att positionera sig för att i första hand kunnauppnå den kritiska massan av idéer att granska och för att få in tillräckligtmånga projekt med hög kvalitet i inkubatorn. När detta mål är uppnått villman även försäkra sig om att attrahera rätt inkubator företag med tanke påvad de kan tillföra inkubatorn i form av kunskaper, rykte och därmed bådedirekta och indirekta resurser. De som i första hand strävar efter att ökaantalet använder mer generella metoder som webb där de kan informera omvad inkubatorn kan erbjuda och de mer kvantitativa kraven på potentiellainkubatorföretag. De använder även press där de kommunicerar främstgenom inkubatorföretags succé-historier. Minst lika viktigt är det att positionerasig på så sätt att det anses som fördelaktigt inom, de för inkubatornviktiga, kretsarna på universitetet och i näringslivet.För att göra detta försöker man att specialisera sitt erbjudande mer så att tillexempel andra delar av forskningsparken hanterar flödet av mer studentikosaprojekt och företag som inte har lika stora möjligheter eller ambitioneratt växa. Inkubatorn kan då satsa mer på sin kärnverksamhet och ge ett merprofessionellt intryck. Parallellt med detta arbetar de även för att etablera sig65

åde med hjälp av nyhetsbrev och mer personliga kontakter i andra delar avinnovationssystemet. Den ena anledningen är att man önskar att till exempelriskkapitalister ska förmedla projekt som ännu inte är helt mogna förriskkapital, men som ändå verkar lovande till inkubatorn. En annan anledningär att det är svårt att nå personer inom företag i näringslivet genomreklam eller nyhetsbrev utan där får man istället förlita sig på att de fårinformationen muntligt via sitt kontaktnät. För att detta ska få genomslagskraftoch dessutom vara i linje med det mer professionella intrycket önskarman att informationen kommer från till exempel en framgångsrik entreprenör.Därför är dessa en viktig målgrupp vid utskickande av nyhetsbrev.6.2 Team BuildingIndikerar någon form av management-support till företagen. Måttet kompletterasmed indikatorer om tillgång till styrelse, styrelse-pooler finns samtkonsulter.Varje företag har en coach som har till uppgift att hjälpa företaget genom atttillföra kompetens och resurser. Affärscoacherna har ofta olika erfarenheter,ålder och specialiseringsområden för att öka sannolikheten att hitta brakombinationer av coacher och företag speciellt med tanke på vilka industrikontaktersom kan tänkas behövas och personkemi. Det är också bra omcoachernas kompetens kan utfylla varandra. Hur stor roll coachen har iföretagens utveckling varierar lite mellan de olika inkubatorerna. Störstaskillnaderna är i kontakten med aktörer som viktiga kunder, leverantörer ochriskkapitalister. En del av de intervjuade inkubatorerna satsade då mest påatt förbereda företagen genom att till exempel öva presentationer medanandra även följde med ut på fältet. Om företaget gör en dålig presentationfärgar detta även av sig på inkubatorn, det är därför viktigt med kvalitetssäkring.Det verkar råda enighet om att coachen är mest delaktig i början avprocessen för att sedan släppa taget gradvis, i inkubatorer med fler företagförekom det också viss tidsprioritering beroende på företagspotential. Företagenhar ofta delmål som ska uppnås och då är det upp till företaget attuppsöka den hjälp de behöver av coachen för att klara det. Detta innebär attdet är en stor del informell kontakt mellan de formella mötena.Hur stor formell anknytning till inkubatorn affärscoacherna har är ocksåvarierande mellan inkubatorerna. På en del av inkubatorerna var de mer ellermindre fast anställda medan de på andra ställen även hade anknytning tillandra organisationer. Det var också variationer i på vilket sätt samarbetetmellan affärscoacherna var organiserat. I en del av inkubatorerna ansågsorganisationen vara så pass liten att det var möjligt att veta vad de andra höllpå med. Andra hade mer organiserade rutiner i form av att vara fler coachernärvarande vid vissa möten, veckomöten för coacherna eller gemensamma66

IT-verktyg där aktiviteterna antecknades. De inkubatorer som har möjlighetatt göra större investeringar i sina företag önskar också att vara representeradei företagens styrelse. I övrigt är det vanligare att inkubatorn iställethjälper till med att hitta lämpliga personer till styrelsen. Dessa personer ärofta personer som har lång erfarenhet av entreprenörskap och den aktuellaindustrin. Tanken är att de ska kunna bistå med både nätverkskontakter ochgoda råd. De företag som är så pass nya att de ännu inte har någon styrelsekan istället ha en ”skuggstyrelse” för att vänja sig vid arbetssättet.6.3 KompetensutvecklingKompetensutveckling relaterar till lärandeprocesser, men inkubator ärdessutom lärandeprocesser som uppstår mellan företagen, d v s learningand joint knowledge creation. Detta fenomen har inte obetydliga effekter förföretagens förmåga, d v s företagen lär av varandra.I ett inkubatorprogram ingår det kurser som tillägg till den mer företagsindividuellacoachningen för att höja teamens kompetens så att de ska få bättreförutsättningar som entreprenörer. De vanligaste ämnena att behandla idessa kurser var försäljning, redovisning, juridik, kontrakt, patentstrategier,presentationsteknik, reklam, media och förhandlingsteknik. En utmaning vidplaneringen av kurserna var att alla företag skulle få möjlighet att lära sigallt de behövde under sin vistelse i inkubatorn, men att det samtidigt skullefinnas erbjudanden för dem som varit där lite längre att lära sig nya saker.Denna utmaning blev extra stor för de inkubatorer som hade gemensamtkursprogram med sin forskningspark för att främja interaktion. En annanutmaning var att kurserna ska vara relevanta och applicerbara för alla företagenoavsett hur långt de har kommit i utvecklingen eller vilken industri detillhör. Man var alltså tvungen att finna en bra balans mellan att vara generelloch specifik. Därför kan de lite mer allmänna kurserna ibland kombinerasmed individuella seminarier för företag med speciella behov inom detområdet.En del av inkubatorerna erbjöd ett obligatoriskt kurspaket medan andrabyggde mer på frivillighet. Vid några tillfällen användes det även symboliskakursavgifter, dels för att delvis täcka extra kostnader förenade medkursen, dels för att öka företagens engagemang i kursen. I vissa fall höllsäven kurserna i samarbete med partnerföretagen som då antingen bistodmed en föreläsare eller inbjöd inkubatorföretag att delta på deras företagsinternautbildningar. Hur formaliserad utbildningen är i inkubatorn är medandra ord varierande. Däremot verkade det vara en gemensam trend emot attförsöka göra kursplaneringen lite mindre ad hoc än vad den är idag. Detverkar även vara ett gemensamt önskemål att kurserna inte ska influera de67

dagliga aktiviteterna alltför mycket. De var därför ofta förlagda till kvällstideller tidigt på morgonen.I tillägg till kurserna anordnar även många av de intervjuade inkubatorernainformationsmöten, gemensamma frukostar och sociala aktiviteter. Måletmed detta är att erbjuda mötesplatser för spontan interaktion mellan inkubatorföretagen.På detta vis vill man skapa en intern miljö i inkubatorn somska främja innovation. Andra aktiviteter med samma mål är till exempel attskriva nyhetsbrev och att gruppera företagens kontor tätt tillsammans. Förstärkandeaktiviteter kan till exempel vara team-building aktiviteter ochuppmuntran till inkubatorföretagen om att fira sina framgångar gemensamt.Man hade även funnit andra mer informella medel för att uppnå detta. Ettsådant exempel är att erbjuda inkubatorföretagen för lite av någon resurs.Om man bara har en kaffebryggare och denna är centralt placerad så kommerdet att bli kö vid den. På samma sätt kan brist på information om depraktiska rutinerna i inkubatorn tvinga nya företag att söka upp sådana somsuttit där längre. Den mest avancerade formen av att säkerställa en innovativmiljö innebär ett mer proaktivt och medvetet förhållningssätt till kulturen iinkubatorn. Till exempel så kan personer från lyckade före detta inkubatorföretagdå användas som kulturbärare genom att inbjudas till sociala aktiviteter.6.4 KapitalRisk- och såddkapital utgör en liten del av allt kapital som är tillgängligt förföretagen inom inkubatorn. Mått (-en) bör också indikera hur väl företagenskapitalbehov är tillfredsställt och hur väl inkubatorn möter behovet. Måttenkompletteras med andra former av kapital, som t ex bank och andra typerav investeringar.Eftersom målet är att inkubatorföretagen ska bli kundfinansierade så tidigtsom möjligt försöker man att involvera potentiella kunder även i utvecklingsprocessenför att produkten ska bli kundanpassad. Kapitalbehov, kapitalmöjligheteroch utvecklingstid är beroende på vad det är för produkt ochindustri. Bidrag, stipendier och andra typer av ”mjuk” finansiering är huvudkällanför finansiering för inkubatorföretagen. När det gäller stipendiernaoch bidragen som kan sökas både lokalt och nationellt är det inkubatornsuppgift att vara uppdaterad på vilka möjligheter som finns för företagenoch vilka ansökningsdatum som gäller. Regionalt har också i vissa fallinkubatorn spelat en aktiv roll i utvecklandet av ett system för såddfinansiering.Vilka övriga aktörer som deltagit i den processen varierar en del beroendepå region, men det är framför allt olika innovationsfrämjande stiftelser,såsom länsstyrelsen och liknande. Speciellt utanför de större städerna kanäven de lokala bankerna vara starkt involverade.68

Det är också möjligt att uppsöka riskkapitalister och affärsänglar, även ominte alla idéer passar för det. Sådan finansiering kräver också att idén är mermogen än vad många av idéerna som hamnar i en inkubator är, i synnerhet ibörjan. Förmedlingen av kontakt går då genom inkubatorn. Kontakten medriskkapitalisterna går åt båda håll, som att inkubatorn kan vända sig medföretag de tycker är mogna för riskfinansiering till dem så kan även riskkapitalisternaförmedla omogna idéer med god potential till inkubatorn. Dettaär därför, som tidigare nämnts, en viktig kontakt för inkubatorn och dereglerar därför noggrant denna kommunikation. I tillägg till att repetera presentationermed sina inkubatorföretag kan även inkubatorn anordna dagsprogramför potentiella riskkapitalister och affärsänglar på inkubatorn. Defår då korta presentationer om inkubatorn och dess bolag och kan sedan diskuteravidare med de bolag de tycker verkar vara mest intressanta.I jakt på potentiella affärsänglar vänder man sig både till personer som ärgenerella affärsänglar, men även mer specifika personer som tidigare studenterpå det tillhörande universitetet eller andra personer med band tillregionen eller den aktuella industrin. För att göra dessa kontakter mer personoberoendenämndes det även vid en del av intervjuerna att det pågickförsök till att formalisera denna del av det externa nätverket. Detta skulle dåge större möjligheter att samordna olika aktiviteter för att upprätthålla relationen.På så vis skulle det också bli lättare för dessa aktörer att kunna bidraäven med andra resurser än kapital. Ett problem i detta sammanhang vardock att en del affärsänglar av olika anledningar föredrar att vara anonymaoch därmed inte har intresse av att delta i dylika nätverk. Dessa gör hellreindividuella besök till inkubatorn med jämna mellanrum. För att göra inkubatorernamer självständiga i förhållande till kapitalbehov pågick det påflera håll projekt med mål att skapa investeringsfonder och holding bolag.Pengar till dessa kom från samma källor som tidigare nämnts; stiftelser,lokala banker och privata investorer. Tanken är då att pengarna ska kunnafördelas enligt ansökningar från inkubatorföretagen av inkubatorn själv.Inkubatorföretagen kan då använda dessa medel i de första faserna avutvecklingen. När de sedan ska söka ytterligare finansiering externt har deett mer moget företag och är därmed mer attraktiva.6.5 NätverkIndikatorerna utvecklas dels mot teknologiska nätverk som indikerar avförmågan till produkt/tjänsteutveckling samt patent, dels nätverk för marknadsinnovationsom indikeras av export, vertikal och horisontell integrationoch imageeffekter.69

Den mest formaliserade delen av inkubatorernas externa nätverk är partnerföretagen.Bland dessa företag återfinns oftast revisionsbyråer, jurister ochpatentbyråer. Gemensamt för partnerföretagen är ofta att de levererar tjänstersom det är ett ganska fast behov av. Det finns flera olika typer av kontraktsom kan finnas mellan inkubatorn och dessa företag. Det kan vara enganska lös kontakt där företaget i fråga anses vara föredragen leverantör avtjänsten. Mer fasta avtal brukar innebära att tjänsterna levereras till ettrabatterat pris eller gratis till inkubatorföretagen. Ibland ingår det ävenytterligare saker i kontraktet som att partnerföretaget sponsrar andra aktivitetereller hjälper till med kurser också. När det är kostnader förbundet medtjänsten är det inte alltid att inkubatorföretaget behöver stå för dessa själv,det kan även finnas någon form av pott avsedd för detta ändamål. De partnerföretagsom levererar gratis ser detta som en investering i framtida kunder,detta förutsätter att partnerföretaget är tillräckligt stort för att ha råd attavsätta resurser till detta.I vissa fall har partnerföretagen lokaliserat en filial inne i inkubatorn ellerteknik- och forskningsparken. Detta möjliggör en större grad av informellinteraktion. Å andra sidan kan detta göra leveransen av tjänster mindrefokuserad, vilket gör att en del inkubatorer istället föredrar att partnerföretagenhar lokaler på annat håll. Medelvägen mellan dessa två lösningar är attpartnerföretaget är lokaliserat utanför, men kommer till inkubatorn vid fastatidpunkter då inkubatorföretagen kan boka möten. Att ha en fast person somrepresentant för partnerföretaget framhölls som viktigt under intervjuerna.Vem detta skulle vara rådde det dock inte full enighet om. Fördelen med enyngre person var att denna person skulle ha lättare att kommunicera medinkubatorföretagen eftersom även de ofta har en ganska låg medelålder. Detblir då på sätt och vis en lärandeprocess för bägge parter eftersom inkubatorföretagenerbjuder en möjlighet till helhetssyn som personen sällan finneri större företag. En äldre person har däremot mer erfarenhet och kan därförlättare se vad som behöver göras. Denna person har också mer auktoritet tillatt fatta viktiga beslut och har ett större personligt nätverk som även kangagna inkubatorföretagen.Det finns även andra resurser i det externa nätverket som kan vara till stornytta för inkubatorföretagen även om de inte är partnerföretag. Dels är detföretag vars tjänster man behöver lite mer oregelbundet som rekryteringsföretag,säljcoacher och reklambyråer, dels så är det experter inom inkubatorföretagensområden. Personerna återfinns både inom affärsvärlden och påuniversiteten. Deras huvudsakliga uppgift är att ge råd både informellt ochformellt som del av paneler vid uppföljningsmöten och liknande. De kanäven inkluderas i inkubatorföretagens styrelse med en varierande grad avåtaganden. Affärscoachernas personliga nätverk och inkubatorns tillhörighettill universitetet kan vara viktiga faktorer för att hitta nyttiga personer för70

detta ändamål. En del inkubatorer använder sig även av olika former avveckobrev för att inkubatorföretagen ska dela med sig av kontakter till varandragenom efterlysningar.6.6 SynergieffekterOm det förekommer samarbete mellan företag med avseende på produktion,forskning och utveckling, administration och marknadsföring/försäljning.De inkubatorer som har lägst krav för antagning av inkubatorföretag varockså de inkubatorer som verkade ha de tydligaste strukturerna för samarbetemellan inkubatorföretagen på detta vis, främst inom marknadsföring/försäljning.Företag som i sig själva kanske aldrig kommer att bli storakan ändå spela en viktig roll i utvecklingsprocessen för ett annat företagmed större tillväxtpotential. Två varianter nämndes som exempel på dennatyp av samarbete; ett med likartade företag och ett med olikartade. Iexemplet med de likartade företagen så var detta något som uppkommitgenom ett initiativ från företagens sida. Det är ett affärsnätverk av företag iteknik- och forskningsparken med olika spetskompetenser inom ett gemensamtområde som erbjuder marknaden helhetslösningar under ett samlatbegrepp. Allt eftersom det kommer nya företag inom det aktuella områdetblir även de medlemmar i nätverket. Det andra exemplet gäller teknikbaseradeföretag som kan ha stor nytta av att befinna sig i samma inkubator somtjänsteföretag. Vid intervjun talades det om dubbel synergieffekt. Det teknikbaseradeföretaget kan få tjänster utförda som de annars skulle ha svårtatt få tag på och tjänsteföretaget kan på ett tidigt stadium börja sälja till enbetalande kund eftersom teknikbaserade idéer ofta har lättare att få finansiering.Potentiellt kan detta också vara starten på en långsiktig kundrelation.6.7 MotivationHur väl är företagen motiverade för utveckling och tillväxt? Om företageninte är motiverade så kommer troligtvis inte inkubatorn generera någraeffekter.Som nämnts i stycket om dealflow så försöker man redan vid antagningenatt säkerställa att det finns tillräckligt med motivation. Att idén i sig ärlämplig för tillväxt är enklare att kontrollera än att teamet bakom är det.Däremot är det möjligt att i efterhand komplettera teamet med medlemmarmed en tydligare entreprenöriell anda. Dessutom har de inkubatorer somanvänder sig av milstolpar under processen möjlighet att be ett inkubatorföretagatt flytta ut om de inte följer utstakad tillväxtkurva. På samma sätt kanäven inkubatorföretag i andra inkubatorer flyttas ut ur inkubatorn när detinte längre finns mer att göra för företaget, vilket dock kräver en noggrannuppföljning. Som även nämnts i avsnittet om Team Building, så finns det71

också möjlighet, i synnerhet för inkubatorer med lägre krav vid antagningen,att prioritera företag med högre potential när det gäller tid ochresurser.6.8 Kapacitet och omsättningshastighetÄr ett bra mått som indikerar dynamiken inom inkubatorn.Kapaciteten är beroende på antalet affärscoacher i inkubatorn. Oftast räknarman med att affärscoachen ska kunna ägna cirka en dag per vecka åt varjeföretag. Eftersom de flesta inkubatorerna som intervjuades inte äger lokalernade sitter i har de inga krav på sig att fylla dem. Tiden som företagetspenderar i inkubatorn kan till viss grad variera. I vissa fall är det en förutbestämdtid som de är medvetna om redan från start. Motsatsen innebär attman har satt upp mål för vad inkubatorföretaget ska ha uppnått under sin tidi inkubatorn och när de har gjort det, eller inser att de aldrig kommer attgöra det, så flyttar de ut. Om inkubatorn istället använder sig av milstolparblir inkubatorföretaget beviljad en kortare period som sedan kan förlängasmed motsvarande tid vid milstolpemötena om alla krav är infriade eller omdet finns goda skäl till varför de inte är det. Flera av de intervjuade inkubatorernasåg just utfasningsperioden som ett område där de önskar att utvecklaprocesserna ytterligare. Både för att få tydligare gränser för när det ärdags att flytta men även för att det ska bli mer strukturerat så att de kan fåbättre kontakt med sina alumniföretag.72

6.9 Uppsummering av intervjuerHuvudpunkterna i detta kapitlet kan summeras i följande tabell:Tabell 6.1 Summering av intervjuerIndikatorDealflowTeam BuildingKompetensutvecklingKapitalNätverkSynergieffekterMotivationKapacitet och omsättningshastighetSammanfattningRekrytering från akademi, forskningsinstitut och näringslivet.Olika behov beroende på ursprung. Storlek pådealflow varierar. Mindre dealflow ger mer flexibla intagningskriterier.Rekrytering av kompletta projekt, idéer ochpersoner. Inkubatorn försöker positionera sig för att attraherarätt mängd och rätt sort av inkubatorföretag.Alla inkubatorföretag har en coach. Coacherna på eninkubator har kompletterande åldrar och erfarenheter.Coachen tillför kompetens och resurser enligt företagensbehov.Gemensamma kurser för grundläggande kompetenserkompletterat med företagsindividuella seminarier. Iblandges kurser i samarbete med partnerföretag och företagspark.Aktiviteter anordnas för att utgöra mötesplatser förspontan interaktion mellan företagen i inkubatorn för attskapa innovativ miljö.Viktigt med kundfinansiering. Vanligaste finansieringen ärbidrag, stipendier och annan såddfinansiering. Inkubatornhjälper till med ansökningar och etablering av regionaltsåddfinansieringssystem. Förmedlar även kontakt medriskkapitalister och affärsänglar. Vill gärna struktureradessa kontakter. Egna holdingbolag eller fonder för attfördela tidig finansiering till företagen på egen hand.Partnerföretag inom revision, juridik och patentbyråer.Kontrakt kan innehålla gratis eller rabatterade tjänsteroch även annan sponsring. Kan ibland ha lokaliserat filiali anslutning till inkubatorn. Fast kontaktperson på partnerföretaget.Även personer i nätverket för tillförsel avkompetens, ofta del av inkubatorföretagens styrelse ellerpaneler vid viktiga möten.Samarbete mellan likartade företag som kan marknadsförasig under samlat begrepp för ett mer komplett kunderbjudande.Även mellan teknikbaserade företag ochtjänsteföretag genom köp av tjänster inom inkubatorn.Försöker säkerställa motivation vid antagning. Möjligt attredistribuera, och även flytta ut, personer och idéer underinkubatorprocessen om mål ej uppnås.Kapacitet beroende på antal affärscoacher. Omsättningberoende på typ av kontrakt. Försök till ökad struktur avutflyttningsfas.73

Utifrån detta kapitel framträder också ett par slutsatser som kan tas med iden fortsatta analysen.Variationen mellan olika inkubatorer är stor eftersom varje inkubator äruppbyggd för att passa sitt universitet och sin omgivning på bästa sätt. Förutsättningarnavarierade en hel del beroende på region. Inkubatorer somhade tillgång till ett mindre deal flow var tvungna att koncentrera sig på attförsöka få ett ökat antal och kunde därför sålla mindre bland de som fanns.Deras verksamhet kunde därför inte vara lika fokuserad utan man prioriteradeistället resurserna enligt företagens potential. Man såg även fördelarmed att företagen med mindre potential kunde generera snabbare skatteintäkteroch bidra till andra företags framgång genom synergieffekter. Påsamma sätt är även inkubatorerna delaktiga i utvecklingen av regionalasåddfinansieringsprogram och utveckling av regionalt innovationssystemgenom samarbete med andra aktörer. Detta arbete kommer att gynna inkubatornsverksamhet på längre sikt men kan ta fokus från kärnverksamheten iviss grad i de inkubatorer som befinner sig i regioner där detta är mindreutvecklat.På grund av samma regionala skillnader kan även det externa nätverketsmotivation, förutom personliga orsaker som att man tycker det är intressanto s v, för att deltaga skilja sig något. Där det regionala näringslivet är välutbyggt verkar det vara tendenser till en relativt sett mer kortsiktig motivationi form av att man önskar att bygga en relation till en framtida kund,leverantör eller samarbetspartner. När innovationssystemet är mindreutbyggt kan det istället finnas aktörer i regionen som ser ett värde i att företagsamhetenoch utbildningsnivån i regionen ökar för att göra regionenmindre sårbar och mer attraktiv för ytterligare investeringar. Dessa skillnaderkan ge utslag på vilka aktörer i det externa nätverket som medverkar ochpå vilket sätt, vilket i sin tur kan påverka hur inkubatorn positionerar sig ochorganiserar sitt arbete.Inom inkubatorerna pågår det också olika projekt för att utveckla deninterna verksamheten ytterligare. Många av dessa projekt strävar efter attstrukturera processerna och samtidigt göra dem mer personoberoende. Enökad struktur ger ett tydligare erbjudande mot inkubatorföretagen och detblir också enklare för till exempel de olika coacherna inom inkubatorn att fåinsyn i varandras verksamhet och därmed hjälpa varandra. Projekten gällertill exempel områden som datorverktyg, strukturerade nätverk av till exempelaffärsänglar och utflyttningsfas. En utmaning för inkubatorerna blir därföratt genomföra detta utan att för mycket flexiblitet går förlorad. Det finnsockså projekt med målet att göra inkubatorn mer oberoende från statligabidrag och andra finansieringsresurser. Detta görs till exempel genomutvecklandet av olika system för investeringar i inkubatorföretagen ochextern försäljning av relaterade tjänster för att inbringa intäkter till inkuba-74

torn. Ett led i detta är även skapandet av egna såddfonder och holding-bolagså att man kan agera självständigt gentemot inkubatorföretagen under detidiga faserna.75

7 Initial analys av inkubatorersnytto-effektivitet7.1 DEA och BenchmarkingDEA-metoden (Data Envelopment Analyis) utvecklades av Charnes (1978)och utvecklades från början för att få en metod att värdera icke-vinstdrivandeverksamheter. En del av forskningen, den ”tillämpade”, använderDEA endast för att visa på ineffektiviteter i företag, branscher etc. Oftaanvänds DEA även som underlag för beslutsstöd. I gängse litteratur beskrivsockså benchmarking som en process eller strategi snarare än att fastställa s kbenchmarks. Dence (1995) skiljer på benchmarks, som är:”the best-in-class achievement which becomes a recognisedstandard of excellence against which similar things is compared”(Dence, 1995, s.127)och benchmarking, där”a systematic continuous approach to identify benchmarks,compare yourself to the benchmarks and identify practices thatenable you to become the new best-in-class” (Dence, 1995,s 127).En benchmarkingprocess kan enligt Dence (1995) allmänt sägas innehållaföljande steg:• Bestämma nyckelområde för prestationsmätning• Bestämma olika standards och variabler, vilka skall mätas• Identifiera jämförbara enheter och ”best-in-class”• Genomföra och redovisa kvantitativa mätningar• Analys och tolkning av resultaten• Specificera program etc för prestationsförbättring• Kontrollera och övervaka prestationerDEAs huvudsyfte är då att sätta just benchmarks. En tillämpning av DEAkan delas in i flera olika steg och det kanske viktigaste momentet är valet avvariabler för att beskriva de undersökta inkubatorerna. I slutet av kommandeanalys har vi aggregerat alla företagens variabler till ett medelvärde förvarje inkubator. Ett annat moment är tolkningen av de effektivitetsmätningarsom genomförs. Vi har här valt att benämna inkubatorernas effektivitetför nyttoeffektivitet, då det inte är monetära mått som mäts i första76

hand. De inkuberade företagen är för unga (under tre år) för att tillförlitligatillväxtmätningar m m skall kunna genomföras. Vi tvingas därmed analyserainkubatorernas s k nyttoeffektivitet i andra dimensioner än ekonomiskavärden. Vid mätning av effektiviteten, eller nyttoeffektiviteten, krävs attman finner jämförbara objekt och att objekten jämförs mot en s k ”front”(”best-in-class”).En effektivitetsjämförelse är inte nödvändig om exempelvis två objekt förbrukarexakt lika mycket av två resurser för produktion av samma mängdvaror, vilket gör dem lika effektiva. De olika objekten, här inkubatorerna,bör dock heller inte vara för olika. Aggregering av information till ett fåtalvariabler för hanteringen medför att man i modellen raderar varje objektsspeciella situation. Om man väljer för många variabler, blir objekten ”förunika”, d v s det är svårt att finna jämförbarhet. Om man istället väljer för fåvariabler, blir informationen alltför aggregerad. Vi kan konstatera att deundersökta inkubatorernas mål åtminstone är desamma, även om inkubatorernapå vissa sätt skiljer sig åt.För att göra effektivitetsmätningar har DEA blivit en ganska allmänt accepteradmetod. Forskaren bör helst, innan datainsamling sker, bestämma variableroch insamling av data innan analysen görs. De problem som vi beskrivitovan, d v s att hitta likartade verksamheter och aggregeringsnivå, ärsamma för alla typer av effektivitetsjämförelser. I vårt fall erhålls effektivitetsmåttet,som en nyttoeffektivitetsfront. Nyttoeffektivitetsfronten erhållsgenom olika kombinationer av inkubatorers effekt och hur företagen genomförtexempelvis komplettering av sin management-utbildning. Vi för då intvå dimensioner, dels vad företagen genomfört, dels inkubatorernas effekt.Ett traditionellt effektivitetsmått erhålls genom att lösa ett linjärt programmeringsproblem.I figurerna nedan så har vi placerat input, d v s inkubatornsnyttoeffekt, på y-axeln eftersom vi upplever att man tydligare ser värdet påy-axeln och output, d v s exempelvis ökad managementutbildning, på x-axeln. I normalfallet placeras dock output på y-axeln, men det får ingenanalysmässig konsekvens.7.2 Jämförelser mellan inkubatorerBegreppet inkubator syftar (som tidigare beskrivits) till olika former avorganisatoriskt beteende, där en förhoppningsvis positiv miljö för små företagskapas genom att företagen kan utveckla sin teknologiska och marknadsinnovativaförmåga. Inkubatorn antas skapa nödvändiga förutsättningarför att hjälpa eller assistera vid koordinering av resurser.Fallstudierna i kapitel sex skall bl a indikera om inkubatorerna har funktionerför resursförmedling/koordination. I kapitel sex konstaterades att variationenmellan olika inkubatorer är stor eftersom varje inkubator är upp-77

yggd för att passa sitt universitet och sin omgivning på bästa sätt. Förutsättningarnavarierade även en hel del beroende på region. Det finns alltsåvanligen skillnader mellan inkubatorer i hur man organiserar sina inkubatoraktiviteter.Det finns också skillnader vid inkubatorer lokaliserade vid destörre universiteten och de som är lokaliserade vid de mindre högskolorna.Vilka effekter ovanstående har på företagandet är svårt att säga. Vissa förhållandenskulle kunna indikera att det inte är den organiserade inkubatorverksamhetensom är av betydelse, utan bakomliggande variabler såsomnätverksbyggande och förmågan att kunna etablera kontakter. Förtroendeär också mycket viktigt för en god entreprenöriell miljö. Ferguson (1999)menar att det är imageeffekter som har betydelse för företagandet, d v slokaliseringen ger legitimitetsfördelar, vilket i sin tur ger fördelar till attskapa nya affärer för små företag.Validitet syftar till att undersökaren mäter det som avses att mätas, d v sexempelvis skillnaderna i tillväxt mellan teknik- och forskningsparksföretagoch företag med liknande teknologibas utanför systemen. Inkubatorföretageni vår studie är lätta att identifiera genom interna företagslistor. När detdäremot gäller teknikbas, finns det vissa svårigheter att exakt bestämmavilken teknikbas företagen har, när teknologi innefattar patent, licenser ochutbildningsnivå. Faktorerna går inte att utläsa ur de uppgifter som är tillgängligaför innevarande undersökning, vilket emellertid räcker för enexplorativ undersökning, men för att öka validiteten i den analytiska undersökningen,måste teknologistrukturen undersökas noggrant. Även omstrukturerna hos de olika inkubatorerna för att skapa nyttoeffektivitet varierarnågot, så skiljer sig inte målen, d v s tillväxt och lönsamhet (utvecklaentreprenöriell förmåga). Den formella strukturen som inkubatorer försökerbygga upp innefattar funktioner för nätverksbyggande, där kapitalförsörjning,managementfunktioner, rådgivning, nätverksbyggande, kontakter meduniversitet och högskolor och utbildning, är centrala.I de mätmodeller som presenteras nedan för att mäta inkubatorers nyttoeffektiviteti ett antal dimensioner, d v s vi utgår från NIPs uppdelning avindikatorer, aggregeras dimensionerna sedan i en övergripande analys.Information har alltså samlats in från 16 olika Inkubatorer, alla medlemmari VINNOVAs satsning nationella inkubator-programmet, NIP. 131 företaghar svarat på enkäten och vi väljer ut vissa dimensioner av enkäten, efterindikatorerna. För att på ett så objektivt vis bedöma inkubatorers nyttoeffektivitet,måste datainsamling i första hand ske från de lokaliserade teknikbaseradesmåföretagen. I figurerna nedan, inkluderande DEA, så föreliggerdet 16 inkubatorobservationer och ett medelvärde, d v s 17 punkter, mendet finns en del observationer som har samma punkt, d v s då syns bara16 punkter i figurerna. Vi vill också understryka att analyserna görs i ettfåtal, utvalda dimensioner och vid val av andra dimensioner, kan78

angordningen bli helt annorlunda. Ett större antal variabler och dimensionerbör alltså analyseras i framtiden för att få en mer rättvis och en helhetsbildöver inkubatornytta och inkubatorernas inbördes rangordning.7.3 Deal-flowDeal-flow innebär huvudsakligen rekrytering från akademi, forskningsinstitutoch näringslivet. Olika behov beroende på ursprung och storleken pådeal-flow varierar. Mindre deal-flow ger mer flexibla intagningskriterier ochrekrytering av kompletta projekt, idéer och personer. Inkubatorn försökerpositionera sig för att generera rätt mängd och ”rätt” inkubatorföretag. Enannan aspekt av möjligheterna av att kunna lokalisera sig i en teknik- ochforskningspark beskrivs av Monck et al. (1988).Monck Ibid. drar som en slutsats att det är mindre troligt att företag skullestartats om inte teknik- och forskningsparker eller inkubatorer skulle finnas.Lindelöf (2002) visar i sin studie att möjligheten att lokalisera inom en teknik-och forskningspark ökar viljan att starta företag. Resultaten visar att68,7 procent av nystartade företag, som direkt lokaliserade inom teknik- ochforskningsparken, ansåg att möjligheten att lokalisera inom en teknik- ochforskningspark hade betydelse eller mycket stor betydelse för att överhuvudtagetstarta företagen. För inkubatorföretagen var siffran 61,1 procent(skala 2-5). 24,1 procent (skala 4-5) av företagen inom teknik- och forskningsparkernaansåg att det var av mycket stor betydelse. För NIP-företagenvar siffran så hög som 32,1 procent (skala 4-5).Abernathy och Clark (1985) argumenterar för att innovationsförändringäven leder fram till organisatorisk förändring. En radikalare innovationsförändringskulle också leda fram till en högre grad av organisationsförändring.Wiklund (1998) argumenterade för att entreprenöriella företag också visadehögre grad av organisationsförändring än övriga kategorier av företag. Höggrad av organisationsförändring kan då anses vara en indikator på företagsom är tillväxtbenägna, entreprenöriella och innovativa. I Figur 7.1 har vitre inkubatorer som befinner sig på nyttoeffektivitetsfronten, d v s nr 3, 9och 8.En ”medelinkubator” har erhållits genom att medelvärden beräknats för xoch y-koordinaterna, från vilka sedan streckade linjer har dragits ut till nyttoeffektivitetsfronten.Medelinkubatorn befinner sig alltså där de två streckadelinjerna möts. Vi kan därmed säga att de inkubatorer som befinner siginom det övre högra området, d v s mellan nyttoeffektivitetsfront ochstreckade linjer, är de mest effektiva inkubatorerna i varje indikatordimension.79

Tabell 7.1 Organisationsförändring (Orgfs) och inkubatorernas nyttoffekt (Orgink)- medelvärde och standardavvikelse.Orgfs (x)Orgink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 1.00 .00 1.00 .002 2.05 1.39 1.78 1.213 3.00 1.82 1.80 1.224 2.10 1.66 1.30 .945 2.33 1.75 1.83 1.606 1.00 .00 1.00 .007 1.90 1.52 1.10 .318 2.37 1.60 3.22 1.569 2.75 1.98 2.37 1.9210 1.62 1.19 1.50 .9211 2.17 1.83 1.50 1.2212 2.00 1.73 1.43 1.1313 2.00 1.19 1.50 .9214 1.33 .58 1.00 .0015 2.75 1.71 1.83 2.1416 1.75 2.06 1.86 1.46Not: Orgfs och Orgfp – skala: 1-5.3.5832.592Orgink1.5Medel inkubatorn310.500 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5OrgfsFigur 7.1 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medelDen streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.80

Om H 0 för ANOVA är p

Tabell 7.4 Resurser, styrelse (Styr, d v s output) och inkubatorernas nyttoeffekt(Styrink, d v s input) – medelvärde och standardavvikelseStyr (x)Styrink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 2.43 .98 2.42 1.612 1.88 1.69 1.00 .003 3.20 1.93 1.30 .954 4.20 1.22 2.20 1.615 2.67 .81 1.67 1.636 4.00 1.00 1.00 .007 3.00 1.88 1.20 .638 4.00 1.58 2.11 1.699 3.00 .53 4.75 .4610 3.00 1.93 1.00 .0011 1.50 1.52 1.00 .0012 2.57 1.61 1.00 1.0013 2.28 1.11 1.12 .8314 2.75 2.06 1.00 .0015 4.14 .69 1.00 .0016 2.25 1.69 1.00 .49Not: Styr – skala: antal personer i styrelsen, Styrink - skala 1-5 nytta.5Styr4.5943.532.5421.5Medel inkubator10.500 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5Styr inkFigur 7.2 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medelDen streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.82

utveckling (Smilor och Gill, 1986, Monck m fl., 1988, Klofsten, 1994,Naffziger m fl., 1994, Westhead och Storey, 1994, Klofsten och Jones-Evans, 1996, Klofsten och Mikaelsson, 1996, Autio och Klofsten, 1998,Klofsten m fl., 1998, Ferguson, 1999, Lindelöf och Löfsten, 1999 , Bengtssonoch Löwegren, 2000).Som en viktig indikator på inkubatorernas nyttoeffekt är då hur väl inkubatorernahjälper till att utveckla management-dimensionen i företagen, d v skompetensutveckling. I Tabell 7.7 visas två delar, dels hur företagen harkompletterat sin utbildning (Kompmk, d v s output) samt inkubatorernasnyttoeffekt för denna kunskapskomplettering (Mpink, d v s input), som ärinkubators nyttoeffekt.Tabell 7.7 Komplettering av management-utbildning (Kompmk) samt inkubatorsnyttoeffekt (Mpink) – medelvärde och standardavvikelseKompmk (x)Mpink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 .62 .52 1.62 1.412 33 .48 1.50 1.093 .80 .42 2.70 1.634 .40 .52 1.60 1.355 .67 .52 1.83 1.606 1.00 .00 1.67 1.157 .60 .52 2.90 1.858 .33 .50 1.00 0.009 .38 .52 1.00 0.0010 1.00 .00 3.00 1.5311 .83 .41 3.67 1.5112 .28 .49 1.00 0.0013 .38 .52 1.50 0.9214 .75 .50 3.50 1.7315 .33 .50 2.71 1.4916 .54 .49 1.33 1.00Not 1: Kompmk - skala: Ja/nej, Mpink – skala: 1-5.Not 2: 54,6 procent av företagen har kompletterat med management-utbildning, 35,9 procentav företagen anser att inkubatorn har varit till någon nytta (2) till mycket stor nytta(5), på en femgradig skala.De effektiva målen för alla låg-presterande inkubatorer finns att finna påden effektiva fronten, eller nyttoeffektivitetsfronten för inkubatorer. IFigur 7.8 så visas de effektivaste kombinationerna av Kompmk och Mpink,vilka således skapas av individuella inkubatorerna. Följande tre inkubatorerbefinner sig på nyttoeffektivitetsfronten: Inkubator nr 6, nr 10 och nr 12,Denna slutsats gäller för traditionell DEA-analys, men eftersom diagrammetindikerar en kombination av nytta och output, så är det möjligt att inkubatorer,vilka ligger över medelinkubatorn är, mera effektiva med avseende på84

inkubatornyttan än inkubator nr 6. Den streckade linjen visar kvadrantenmed output/nyttoeffektivitetskombinationer, vilka befinner sig över medel.Mpink43.5113102.52Medelinkubatorn1.5610.5Kompmk00 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2Figur 7.3 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medel.Den streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.H 0 för ANOVA är att om p

Tabell 7.9 Korrelation, Kompmk och Mpinkm std 1.Kompmk .55 .44 -Mpink 1.93 1.45 .586**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).7.6 KapitalMarknadsimperfektioner på kapitalmarknaden anses missgynna små företag,där imperfektionerna motverkar allokering av kapital (SOU, 1988:24), därsvårigheter med att införskaffa kapital uppträder i ägarkapital, bank ochstatlig/offentlig finansiering. Cooper och Gascon (1992) visar att kapital ären nödvändig faktor för expansion och kapitaltillgång och ger positivaeffekter på tillväxt. Brist på kapital var däremot ett hinder för tillväxt(Storey, 1994, Garnsey, 1995). Att kapital är av betydelse för tillväxt är ettförhållande som teknik- och forskningsparker och inkubatorer också haruppmärksammat. Riskkapital och därmed kapitalgenerering är ett av demest prioriterade områdena för inkubatorer och ett väl fungerande kontaktnätinom området anses vara av betydelse (se även kapitel sex).En analys av korrelationen av externt kapital och inkubatorns nyttoeffektivitetvisar på ett linjärt samband mellan variablerna. Kontrollvariabelnutgörs av om lokalisering i inkubatorn har påverkat möjligheten till kapitalanskaffning.I Tabell 7.11 och Tabell 7.12 visas ANOVA-test och korrelation.86

Tabell 7.10 Externt kapital (Exkap) och inkubatorernas nyttoeffekt (Kapink) - medelvärdeoch standardavvikelseExkap (x)Kapink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 .62 .52 3.71 1.382 .22 .43 2.50 1.203 .60 .52 3.20 1.034 .70 .48 3.10 1.455 .83 .41 3.83 1.476 .33 .58 2.00 1.737 .80 .42 2.00 .948 .50 .53 3.67 1.419 .38 .52 4.50 .5310 .50 .53 3.43 1.2711 .60 .55 3.00 2.0012 .57 .53 3.14 1.2113 .50 .53 2.12 1.3614 .00 .00 3.25 .5015 .43 .53 4.42 .7916 .22 .44 2.43 .98Not: Exkap - skala: 1/0 (Ja/Nej), Kapink – skala: 1-554.5915453.53Kapink2.5Medelinkubatorn21.510.500 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9ExkapFigur 7.4 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medel.Den streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.87

Tabell 7.11 ANOVA-test, Exkap och KapinkMellanGruppernaFSig.Exkap 1.58 .09Kapink 3.10 .00Tabell 7.12 Korrelation, Exkap och Kapinkm std 1.Exkap 3.10 1.38 -Kapink .49 .50 .323**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).7.7 Nätverk - affärsnätverkÄven om strukturerna hos olika inkubatorer för att skapa nytta varierarnågot, så skiljer sig inte målen, d v s tillväxt och lönsamhet (utveckla entreprenöriellförmåga). Den formella strukturen som inkubatorer försökerbygga upp innefattar funktioner för nätverksbyggande, där kapitalförsörjning,managementfunktioner, rådgivning, nätverksbyggande, kontakter meduniversitet och högskolor och utbildning, är centrala. I miljöerna skapasförutsättningar för formella och informella kontakter mellan leverantörer,kunder, forskning och utveckling och expertis. Nätverksbyggande är en delav Westheads och Storeys m fl (1995) resultat, vilket kan påverka i positivriktning. Inkubatorer kan assistera i att skapa trovärdighet (Smilor och Gill1986 och Ferguson 1999). Företagen kan genom att vara lokaliserade iinkubatormiljö erhålla trovärdighet och kan på så sätt utveckla affärsverksamheten.En slutsats av tidigare studier är att skapa nätverk, vilka i sin tur ger förutsättningarför småföretags ekonomiska utveckling. Nätverken kunde då sessom en institutionell företeelse i ett småföretagarsystem, vilket inkluderarföreteelsen i begreppet inkubatorsystem. Vad beträffar inkubatorsystemetvar en av de viktigaste fördelarna med systemen att de skapade nätverk påolika nivåer och mellan olika aktörer, (Allen och Rehman 1985, Mian1996). Affärsnätverk visar på hur företagen använder alternativa resurser.Nätverket antas påverka förmåga till kommersiell framgång, där affärsnätverketpåverkar den information och ”know-how” som företaget använder isitt beslutsfattande. Enligt tidigare resonemang (se t ex Oakey, 1991, Jones-Evans, 1996, Freel, 1998) att teknikbaserade småföretag antas sakna erfarenhetatt kommersialisera teknologi och driva företag, antas affärsnätverketha en betydande inverkan på småföretags beslutsfattande. Ravd – d v s rådfrån VD/managers blir således output i Tabell 7.13 nedan.88

Tabell 7.13 Lärandeprocesser och kollektiv kunskap (Rink- råd från aktörer inominkubatorn, Ravd - råd från VD/managers - medelvärde och standardavvikelse).Ravd (x)Rink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 3.38 1.68 2.25 1.832 3.94 .87 1.83 1.423 3.30 1.16 2.40 1.434 3.50 1.35 2.50 1.355 3.50 .54 1.67 1.506 3.33 1.15 1.33 1.537 3.40 1.58 1.50 1.278 2.56 1.81 1.56 1.139 3.75 1.16 1.87 1.3710 3.87 1.36 1.62 1.0611 4.00 .00 2.83 1.1712 4.00 .58 1.00 .0013 2.50 1.69 2.62 1.5114 2.50 1.00 1.75 1.5015 3.85 .90 3.00 .5816 3.22 .83 2.00 1.22Not: Rink, Ravd: skala: 1-5.3.5Rink32.515112Medelinkubator1.51120.500 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5RavdFigur 7.5 NyttoeffektivitetsfrontenNot: Kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medel.Den streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.89

ANOVA-test och korrelationsmatrisen visas i Tabell 7.14 och Tabell 7.15Tabell 7.14 ANOVA-test, Rink och RavdMellanGruppernaFSig.Rink 1.36 .18Ravd 1.36 .18Tabell 7.15 Korrelation, Rink och Ravdm std 1.Rink 3.46 1.25 -Ravd 1.99 1.36 .210**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).7.8 Synergieffekter - teknologisamarbeteInnovation och entreprenörskap är två företeelser som är nära förknippademed varandra, där den ena företeelsen samexisterar med den andra. Lumpkinoch Dess (1996) drar slutsatsen att innovation har betydelse för företagetsstrategiska beteende när innovation visar på viljan och förmågan attförändra, vilket också är entreprenöriella egenskaper. Miller (1987) ochSmallbone m fl (1995) påstår även att innovation och förändringsbenägenhetär förutsättningar för att skapa ett framgångsrikt företag.Variablerna som indikerar forskningsnätverk visar på om och i hur hög gradföretagen inom inkubatorerna samarbetar med universitet och högskola.Samarbetet som antas ge tillgång till ny teknologi påverkar företagens förmågatill teknologisk innovation. Tidigare studier visar att företag inom teknik-och forskningsparker och inkubatorer i högre utsträckning använder sigav kontakter inom den akademiska miljön, där lokaliseringen och närhetentill den akademiska miljön antas vara av betydelse (se t ex Segal Quince,1985, Monck m fl., 1988, Westhead och Storey, 1995, Westhead, 1997,MacPherson, 1998).Inkubator 6,8 och 10 befinner sig på den effektiva fronten, där inkubator 8har högst värde. Medelinkubatorn finns med och de inkubatorer som befinnersig på den övre halvan nyttoeffektivitetsmässigt befinner sig alltså inomde streckade linjerna. Korrelationsmatrisen visar samarbete med universitetoch högskola och lokaliseringens effekter (inkubatorns nyttoeffektivitet). Destreckade linjerna sätter också benchmarks för ”effektiva inkubatorer” idenna dimension. ANOVA-test och korrelationssamband visas i Tabell 7.17och Tabell 7.18.90

Tabell 7.16 Samarbete med universitet/högskola (Samarb) och inkubatorernas nyttoeffekt(Lokhög) – medelvärde och standardavvikelseSamarb (x)Lokhög (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 .75 .46 3.12 1.362 .56 .51 3.00 1.373 .50 .53 3.20 1.234 .60 .52 3.30 1.495 .67 .51 4.00 .896 1.00 .00 3.33 .587 .80 .42 3.50 1.588 1.00 .00 4.44 .889 .75 .46 3.87 1.8110 1.00 .00 3.75 1.4811 .33 .51 3.50 1.6412 .71 .49 3.00 1.7313 .50 .53 3.25 1.3914 .00 .00 2.00 1.4115 .71 .49 3.43 1.7216 .33 .50 1.33 .44Not: Samarb – skala 1/0 (Ja/Nej), Lokhög – skala: 1-5Lokhog4.543.53Medelinkubator81062.521.510.500 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2SamarbFigur 7.6 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitets kombinationer över medelDen streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.91

Tabell 7.17 ANOVA-test, Samarb och LokhögMellanGruppernaFSig.Samarb 1.99 .02Lokhög 1.17 .30Tabell 7.18 Korrelation, Samarb och Lokhögm std 1.Samarb .67 .56 -Lokhög 3.33 1.44 414**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).7.9 Andra indikatordimensioner – marknadsinnovationMarknadsinnovation - exportMarknadsinnovation innefattar bland annat hur ett företag förbättrar sin mixav nyckelmarknader, samt hur företaget bäst når sina marknader, där marknadsinnovationsprocessensyftar till att skapa nya/förbättrade marknadersamt att skapa nya/förbättrade sätt att nå marknaderna (Johne, 1999). Marknadsinnovatörenförsöker ständigt skapa och omforma sina marknader.Ghoshal och Bartlett (1998) argumenterar för att marknadsinnovation är endel i entreprenörens arbete. Johne (1996) menar att en effektiv marknadsinnovationär välja positioner på en marknad där företaget kan bygga ochvidmakthålla sina konkurrensfördelar. Arbetet inkluderar att undersöka konsumentpreferenser,hålla kontroll på konkurrenter samt anpassa sin teknologioch organisation till förändrade marknadsförhållanden.Smallbone (1995) visade i sin studie att högtillväxtföretag koninuerligtsöker nya marknadsmöjligheter. Att söka nya marknadsmöjligheter tog siguttryck i att högtillväxtföretagen i högre grad utvecklade nya produkter ochtjänster till kunderna. En annan tendens var att högtillväxtföretag i högreomfattning skaffade nya kunder till gamla produkter och tjänster, samtdiversifierade sig i högre utsträckning än lågtillväxtföretag till andra segmentoch marknader. Resultatet av aktiviteterna var att kundbasen förändradesi högre takt, samt att högtillväxtföretagen inte var så beroende av ettfåtal kunder (Wiklund, 1998). Graden av export tenderade också vara högreför tillväxtföretag än för lågtillväxtföretag (Smallbone ibid., Wiklund ibid.).Entreprenöriella företag antas vara mindre sårbara för marknadens förändringgenom sin ständiga omdefiniering av sina möjligheter på marknadenoch hela tiden söka sig till attraktiva nischer och kunder. Smallbone ibid.92

argumenterar för att det går till och med att hitta tillväxtföretag på marknadermed stagnerande och till och med minskande marknader.I Tabell 7.19 visas att inkubator 9 och 12 ligger på nyttoeffektivitetsfrontenoch att vi även har fem andra inkubatorer inom den övre delen av effektivitetsområdet.I Tabell 7.20 och 7.21 visas ANOVA-test och korrelationssamband.Tabell 7.19 Export (Export) och inkubatorernas nyttoeffekt (Exink) – medelvärde ochstandardavvikelseExport (x)Exink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 .00 .00 1.00 .002 .06 .24 1.00 .003 .30 .48 1.20 .634 .20 .42 1.10 .325 .33 .52 1.00 .006 .00 .00 1.00 .007 .60 .52 1.20 .638 .44 .53 1.00 .009 .33 .58 3.33 2.8810 .50 .53 1.37 1.0611 .17 .41 1.50 1.2212 .67 .52 1.17 .4013 .38 .52 1.50 1.4114 .50 .58 1.75 .9615 .67 .58 1.00 .0016 .38 .47 1.00 .00Not: Export – skala 1/0 (Ja/Nej): , Exink – skala: 1-5.93

3.5392.52Exink1.510.5Medelinkubator121500 0.2 0.4 0.6 0.8ExportFigur 7.7 NyttoeffektivitetsfrontenNot kvadranten med output/nyttoeffektivitets kombinationer över medelDen streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.Tabell 7.20 ANOVA-test, Export och ExinkMellanGruppernaFSig.Export 1.70 .06Exink 1.96 .03Tabell 7.21 Korrelation, Export och Exinkm std 1.Export .32 .45 -Exink 1.20 .88 .290**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).Marknadsinnovation - marknadsföringMarknadssituationen för småföretag antas utgöras av ett push-förfarande.Det är framför allt företagets egna aktiviteter som avgör om ett företag ärframgångsrikt. Småföretag konkurrerar inte på en marknad utifrån en styrkepositionsom utgörs av storlek utan av förändring och flexibilitet (Willi-94

amson, 1975). Teece (1986) och Klofsten m fl. (1998) anser att för ett framgångsriktlitet företag krävs att man integrerar kompletterande resurser förutvecklande av stordrift, internationalisering och försäljning. Att utvecklaoch integrera kompletterande resurser tar tid och kräver särskilda insatser avkapital och personal. Inkubatorer antas ha utvecklat nätverk och understödssystemför att kompensera för ovanstående brister, se t ex, Westhead ochStorey (1995), Westhead (1997), Lindelöf och Löfsten (1999), Lindholm-Dahlstrand och Wikström (1998) och Ferguson (1999).Miljön kan vara understödjande, vilket är syftet med inkubatorer, eller motverkande.Industriella aspekter som dynamik, och ”hostility” spelar in. Vande Ven (1993) redovisar från ett makro-perspektiv för hur enterprenöriellamiljöer skapas, vilket inte hindrar att diskussionen förs på mikro-/företagsnivå när inkubatorer utgörs av ”subsets” av den makro-ekonomiskamiljön, d v s de faktorer som har en positiv påverkan på makro-ekonomisknivå, också är positiva faktorer på subsets-nivå. De positiva faktorerna antasförstärkas i inkubatormiljön. Den entreprenöriella miljön på makro-ekonomisknivå enligt Lindelöf och Löfsten (1999) innehåller följande:Institutionella arrangemang• Legitimitet och skapande av förtroende• Governance (normer, regler, reglering och lagar)• TeknologistandardResursutveckling• Vetenskaplig/teknologisk forskning• Finansiering och försäkring• HumankapitalUnderstödsfunktioner• Teknologiska utvecklingsfunktioner: forskning och utveckling, provning,marknadsföring och produktion• Innovationsnätverk/kanaler för resursöverföring: forskning, finansiering,arbetskraft• (effektivt utnyttjande av "public goods"), försäljnings- och distributionskanaler• Skapande av marknader och konsumentefterfråganFrågan är om inkubatorer skapar entreprenöriell miljö på mikro-/företagsnivå? Stinchom (1965) menar att teknisk kunskap inte är någon95

garanti för succé (se liknande resonemang av Jones-Evans 1996 och Cooper1984). Den nyetablerade entreprenören möter huvudsakligen fyra problem:1 Inga förebilder2 Inga standardiserade kommunikationskanaler3 Ingen trovärdighet och låg pålitlighet4 Inget etablerat kundunderlagMian (1994) beskriver inkubatorsystem som en externt understödjandeenhet, vilken bör innehålla funktioner för management, marknadsföring,kapitalförsörjning, samt driftstöd. Frågan om marknadsföring och exponeringav produkter och tjänster är en viktig del för småföretag utan stabilkundbas. Frågor som ”Har ni förändrat marknadsföringen av era produktereller tjänster? eller ”Har någon aktör inom inkubatorn haft någon betydelseför dessa förändringar?” är givetvis relevanta. I Tabell 7.22 visas att inkubatornr 6 ligger längst fram och åtföljs av en handfull andra inkubatorerinom det område som utmärks av två benchmarks. I Tabell 7.23 och 7.24visas såväl ANOVA-test som korrelationssamband.Tabell 7.22 Förändring i marknadsinnovation, marknadsföring (Formrf) ochinkubatorernas nyttoeffekt (Mrfink) – medelvärde och standardavvikelseFormrf (x)Mrfink (y)Inkubator Medelvärde Std Medelvärde Std1 1.14 1.86 1.57 1.902 2.06 1.16 2.06 1.303 2.00 1.33 1.80 1.134 1.30 .95 1.00 .005 1.67 1.21 2.17 1.836 3.00 1.73 3.00 1.737 1.60 .97 1.60 1.358 2.67 1.58 1.22 .679 1.00 .00 1.00 .0010 2.50 1.31 2.75 1.7511 1.67 1.03 1.50 .8312 1.85 1.57 1.57 .9813 1.50 .76 1.25 .7114 1.75 2.06 1.75 .9615 2.28 1.60 2.42 1.3916 2.13 1.81 1.75 1.04Not: Formrf – skala: 1-5: , Mrfink – skala: 1-5.96

3.5362.5Mrfink2Medelinkubator1.510.500 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5FomrfFigur 7.8 NyttoeffektivitetsfrontenNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitetskombinationer över medelDen streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.Tabell 7.23 ANOVA-test, Fomrf och MrfinkMellanGruppernaFSig.Formrf 1.09 .37Mrfink 1.52 .11Tabell 7.24 Korrelation, Fomrf och Mrfinkm std 1.Formrf 1.87 1.34 -Mrfink 1.74 1.24 .594**Not: ** Korrelationen är signifikant på 0.01-nivån (2-sidigt).7.10 Aggregering av dimensionernaI detta avsnitt görs ett försök att rangordna inkubatorerna med hänsyn till deindikatordimensioner som tidigare presenterats och analyserats. Vi läggersamman de olika dimensionerna, med lika vikter, och erhåller en slags”bästa inkubator”, d v s ”best-in-class”. Olika inkubatorer kan även varaolika effektiva inom olika dimensioner och det är inte säkert att denna eller97

dessa s k ”superinkubatorer” ens är bäst i någon dimension, d v s ”best inclass”. Vi vill återigen understryka att analyserna görs i ett fåtal, utvaldadimensioner och vid val av helt andra dimensioner, kan rangordningen blihelt annorlunda. Ett större antal variabler och dimensioner bör alltså analyserasi framtiden för att få en helhetsbild över inkubatornytta. Det är ävenvid det här tidiga stadiet svårt att uttala sig om vilka dimensioner som ärdirekt avgörande för hur inkubatorn presterar. Prestation kan ju mätas påflera olika sät, även om traditionellt ekonomiska nyckeltal, såsom lönsamhetoch tillväxt, är centrala. Överlevnadsgrad är även ett annat viktigt mått.Liksom tidigare så beräknas en slags ”medelinkubator”, d v s medelvärden ide två dimensionerna x och y. Summan i Tabell 7.25 och 7.26 räknas framsom en summa av rang. Det finns 16 inkubatorer som rangordnas från 0–15,där den bästa inkubatorn får 15 poäng och den sämsta inkubatorn 0 poäng.Två inkubatorer som får samma värde får också samma poäng, t ex12 poäng. Den efterföljande inkubatorn får då poängvärde 10. Tabell 7.25och 7.26 visar medelvärden för input och output.Tabell 7.25 Rang av outputindikatorer (x)Inkubator Summa Medelvärde1 49 6.122 42 5.253 75 9.374 68 8.505 69 8.626 65 8.107 72 9.008 83 10.389 53 6.6210 85 10.6211 61 7.6212 58 7.2513 55 6.8814 48 6.0015 99 12.3716 50 6.2598

Tabell 7.26 Rang av nyttoeffektivitet (y)Inkubator Summa Medelvärde1 38 4.752 55 6.883 55 6.884 43 5.385 75 9.386 47 5.887 59 7.388 50 6.259 68 8.5010 90 11.2511 79 9.8812 52 6.5013 47 5.8814 56 7.0015 79 9.8816 42 5.25Figur 7.9 nedan visar att inkubatorerna nr 10 och 15, visar sig ligga på nyttoeffektivitetsfronten.En medelinkubator har också beräknats, d v s där destreckade linjerna möts och vi finner, förutom Inkubator 10 och 15, ytterligaretvå inkubatorer (nr 5 och 7) som befinner sig inom det område somutmärker de mest effektiva inkubatorerna i just dessa dimensioner.99

12101015Nyttoeffektivitet864Medel ink200 2 4 6 8 10 12 14OutputFigur 7.9 En övergripande rangordning av de 16 inkubatorernaNot: kvadranten med output/nyttoeffektivitets kombinationer över medel.Den streckade linjen sätter också benchmarks i de två dimensionerna.7.11 KommentarerVi har visat att DEA-metoden kan vara ett lämpligt angreppssätt i enbenchmarking-process och vi har även satt benchmarks för varje indikatordimensionoch totalt för inkubatorerna. Två inkubatorer, visade sig genomsnittligtvara effektivast i de dimensioner som vi valde ut och som harmonierarmed de ursprungliga indikatorerna. Man får vara försiktig med att draalltför generella slutsatser om vilka inkubatorer som är effektivast, dimensionernaär alltför få och ett större antal dimensioner måste också utvärderas.En koppling till ekonomiska resultat och ett större antal dimensionerkan vara ett sätt att gå vidare med liknande studier.En traditionell benchmarkingprocess syftar normalt till att finna och visaskillnader i prestation mellan de olika inkubatorerna. I en benchmarkingprocessbör även ingå att hitta orsaker till skillnader i prestation och även attlära (”benchlearning”) från bättre presterande organisationer. DEA tillämpadeshär mellan de olika inkubatorerna, via en output- och en input-dimension.Vi valde att lägga inkubatornytta-dimensionen på y-axeln, det kundelika gärna varit x-axeln, vilket inte hade spelat någon roll för analysen.Vi satte i processen olika ”benchmarks”, d v s där den s k ”medelinkubatorn”befinner sig, och identifierade även det område som de mest effektivainkubatorerna befinner sig i. Enbart fyra av 16 inkubatorer befann sig i100

detta markerade område, men vi vill återigen poängtera att det således är ettfåtal dimensioner som mätningarna görs och att man inte skall dra alltförgenerella slutsatser om att det just är fyra inkubatorer som presterar bäst.Dessa fyra inkubatorer presterar emellertid bäst i just dessa få dimensioner,enligt de studerade företagen.Det finns på totalen alltså möjligheter för de övriga inkubatorerna att förbättrasig i just dessa dimensioner. Vi har inte viktat de olika dimensionerna,utan alla dimensioner har vägt lika, vilket naturligtvis kan diskuteras.Aggregeringen av variabler på totalen medför att trovärdigheten minskarnågot och det kan bli svårare att se var ineffektiviteter verkligen befinnersig. Det är kanske intressantare att studera de enskilda indikatordimensionernaistället, d v s att finna ”best-in-class”-inkubatorer. En sådan spridningav de olika effektivitetsmätningarna mellan de studerade inkubatorernaklargör tydligare den inkubatorns prestation relativt andra inkubatorer.Ett sätt att öka möjligheten till förbättringar är att i detalj analysera varjeinkubator kvantitatativt och kvalitatativt. Inkubatorerna kan skilja sig ifrågaom operationell verksamhet, olika inriktning m m. Vi mäter endast endimension i taget och analysen blir statisk. För att analysera varför dessatvå inkubatorer är bäst i dessa dimensioner, bör analysen även kompletterasmed intervjuer m m. Intressant är att 32,1 % (på skalan 4-5) av företagenanser att lokaliseringen i inkubatorn var en starkt bidragande orsak till attstarta företaget.I ovanstående analys har perspektivet ökat. Vi har inte haft möjlighet attstudera omsättning och lönsamhet eftersom ca 60 % av företagen är undertre år gamla. Vi har istället en fokusering på aktiviteter och processer, s kicke-monetära värden. Vi försöker att utvidga mätperspektivet jämfört medtraditionella redovisningsbaserade prestationsmått, som omsättning i kr ochlönsamhet. Ett sådant utvidgat perspektiv tar sig i uttryck att man försöker taökad hänsyn till bl a marknadens krav. DEA har flera kvaliteter som görmetoden intressant att applicera på prestationsmätning, där vanligen ungefärsamma arbete utförs. Vi får dock vara försiktiga att dra alltför stora växlarav analysen ovan, då olika inkubatorer skiljer sig åt på flera sätt, även ommålsättningen huvudsakligen är densamma. DEA-analysen gjorde det ävenmöjligt att rangordna de olika enheterna. Vi har emellertid inte gått så långtsom att analysera stigande eller avtagande skalavkastning.Kapacitet och omsättningshastighet finns ej med bland indikatordimensionernai analysen ovan. Det är delvis andra frågeställningar, som även gränsartill ämnesområdet Facility Management. Vi har tidigare nämnt att beroendepå vilken utgångspunkt man väljer att studera inkubatorer och inkubatorsystem,kan begreppen relateras till två olika funktioner. Det första avserinkubatorer som en del i en process för resursöverföring (medvetet eller101

omedvetet) från ett ekonomiskt-/organisatoriskt system till ett annat. Processensyftar till skapande av nya företag, d v s inkubatorn/ inkubatorsystemeni den här bemärkelsen utvecklar företagande inom sina organisatoriskaramar, vilket sedan resulterar i nya företag i form av exempelvis "spin-offs"från delar av inkubator/inkubatorsystemets tekniska- och kompetensmässigastruktur.Den andra funktionen relaterar till inkubatorn som en institution/organisationsom understödjer utvecklingen av redan existerande småföretag, seMian (1994, 1996). Processen sker i form av att erbjuda deltagande ellerunderstöd från ett befintligt inkubator/inkubatorsystem. Inkubatorn erbjuderresurser, vilka syftar till att underlätta för företaget att utveckla sin verksamhet.Inkubatorn har även normalt en kontrollstation för att släppa införetag. Kapacitet och omsättningshastighet är en dimension som även böranalyseras i kommande studier.102

8 Slutsatser och fortsatt forskning8.1 InledningEn ökad fokusering på teknik- och kunskapsintensiva företag och kommersialiseringav forskning och teknikbaserade idéer, är en förutsättning för ettlands framtida internationella konkurrenskraft. Sverige ligger långt frammevad gäller satsningar på forskning och utveckling, varför goda förutsättningarfinns för att ur forskningsresultat utvinna bärkraftiga affärsidéer ochkonkurrenskraftiga nya teknikbaserade småföretag. Den ökande vikten avteknikbaserade småföretag för sysselsättning inom högteknologiska industrierhar skapat ett stort intresse för dessa företags tillväxt och utveckling.Samhällsekonomiskt är företagen av stor betydelse för ett lands framtidaekonomiska utveckling samt förmåga att bevara välfärden. Vi har ju i tidigarestudier kunnat fastställa att företag lokaliserade i en teknik- och forskningsparkväxer betydligt snabbare i form av antalet anställda och omsättning,dock är lönsamhet ungefär likvärdigt mellan grupperna.Variationen mellan olika inkubatorer är stor eftersom varje inkubator äruppbyggd för att passa sin omgivning på ett bra sätt. Förutsättningarna varierarockså en hel del beroende på region. Inom inkubatorerna pågår ocksåolika projekt för att ytterligare utveckla den interna verksamheten. Mångaav dessa projekt strävar efter att strukturera processerna och samtidigt göradem mer personoberoende. En ökad struktur ger ett tydligare erbjudandemot inkubatorföretagen och det blir också enklare för till exempel de olikacoacherna inom inkubatorerna att få insyn i varandras verksamhet och därmedhjälpa varandra. Projekten gäller till exempel områden som datorverktyg,strukturerade nätverk av till exempel affärsänglar och utflyttningsfaser.En utmaning för inkubatorerna blir därför att genomföra detta utan att förmycket flexibilitet går förlorad.Det finns också projekt med målet att göra inkubatorn mer oberoende frånstatliga bidrag och andra finansieringsresurser. Detta görs till exempelgenom utvecklandet av olika system för investeringar i inkubatorföretagenoch extern försäljning av relaterade tjänster för att inbringa intäkter tillinkubatorn. Ett led i detta är även egna såddfonder och holding-bolag så attman kan agera mer självständigt gentemot inkubatorföretagen under detidiga faserna. Det är här viktigt med ytterst kompetenta affärsutvecklare iinkubatorerna. Det är alltså av betydelse med ett systemsynsätt på inkubatorernafrån regering till lokal miljö och ett välutvecklat samarbete med riskkapital,näringsliv, kompetens och kunder med såddfinansieringssystemetablerade på regional och nationell nivå.103

Tidigare studier visar att tillväxt, mätt som omsättning och antalet anställda,är viktiga mått för företag och inkubatorer. Signifikanta skillnader har kunnatuppvisas. När det gäller företagen i de 16 analyserade inkubatorerna ärdessa mycket unga (60,7 % är under 2,5 år, 28,5 % är mellan 3 och 4,5 år,4,6 % är mellan 5 och 6,5 år, 3,1 % är mellan 7 och 8,5 år och 3,1 % är över9 år). För att göra meningsfulla jämförelser måste vi minst ha en period avtre år för att kunna mäta en löpande tillväxt. Medelantalet anställda iföretagen är även ganska lågt, 3,59 personer.Hur väl är emellertid företagen motiverade för utveckling och tillväxt? Omföretagen inte är motiverade så kommer troligtvis inte inkubatorn att genågra effekter alls. Tre signifikanta utvalda variabler finns sedan tidigaremed i våra studier: Försäljningsökning (4,70), Hög vinst (3,97) och Ökningav antalet anställda (2,92) på skala 1-5, d v s företagens VD/managers är välmotiverade för tillväxt. Våra tidigare studier av teknik- och forskningsparkervisar även att VD/managers inom teknik- och forskningsparker är mermotiverade än VD/managers utanför teknik- och forskningsparker. Skatteintäkterindikerar även om samhället får tillbaka de pengar som investeras iverksamheten, vilket går att mäta på företagsnivå såsom vinstbeskattning,arbetsgivaravgifter, personalens källskatter och moms. Det är svårare attmätta de externa effekterna (indirekt) av verksamheten.8.2 Forskningsfråga 1 – företagsnivånSyftet med studien är att studera och utveckla indikatordimensioner förinkubatorer. För att uppnå syftet skall de effekter som inkubatorer har påsmåföretags entreprenörskap studeras och analyseras, d v s hur inkubatorernapåverkar ett företags möjligheter att utnyttja sin potential för tillväxtoch lönsamhet. Inkubatorer utgör mot denna bakgrund ett viktigt verktyg föratt öka kommersialiseringstakten av ny teknik. I Sverige har inkubatorverksamhetentidigare haft en nära koppling till teknik- och forskningsparkernasuppbyggnad. Den satsning som Innovationsbron genomför inom sitt NIPprogrambehandlar just frågor om erfarenhetsspridning och samverkan ochangreppssättet är att utifrån ett systemperspektiv utnyttja möjligheter ochidentifiera hinder för utvecklingen av det svenska inkubatorsystemet. Vad ärföljaktligen effekterna av sådana aktiviteter? Sett i detta sammanhang, såuppfyller inkubatorer olika behov för akademiskt och industriellt företagande,d v s en entreprenöriell miljö skapas för företagen. Forskningsfrågaett är:Hur påverkar inkubatorerna de lokaliserade små teknikbaserade företagensmöjligheter till utveckling?104

32,1 % (skala 4-5) av de inkuberade 131 företagen ansåg att möjligheten attlokalisera inom en inkubator hade betydelse eller mycket stor betydelse föratt överhuvudtaget starta företaget. Tidigare resultat visar att 68,7 procentav nystartade företag, som direkt lokaliserade inom en teknik- och forskningsparken,ansåg att möjligheten att lokalisera inom en teknik- och forskningsparkhade betydelse eller mycket stor betydelse för att överhuvudtagetstarta företagen. För inkubatorföretagen var siffran 61,1 procent (skala 2-5).Medelvärdet för inkubatorns positiva inverkan på företagets verksamhet är4,48 på en skala 1-5. 27 % av företagen har exempelvis aktörer från inkubatorni sin styrelse. Medelvärdet för inkubators betydelse för kapitalanskaffningär 3,02 på en skala 1-5 och 17 % av företagen har riskkapitalister i styrelsen,där 8,2 % av totalt eget kapital utgörs av riskkapital.Korrelationssamband fanns även mellan betydelsen av externt kapital förden fortsatta utvecklingen av företaget och om lokaliseringen i inkubatornpåverkat möjligheterna till kapitalanskaffning, mellan externt kapital generelltoch om lokaliseringen i inkubatorn påverkat möjligheterna till kapitalanskaffning,mellan om ägarförändringen på något vis är relaterad till lokaliseringeni inkubatorn och riskkapitalbolag, mellan om ägarförändringen pånågot vis är relaterad till lokaliseringen i inkubatorn och ny ägare senasteåret samt mellan ny ägare under senaste året och riskkapitalbolag. Sammanfattningsvisger kapitaldimensionen starkt stöd för småföretag att varalokaliserade i en inkubator.Riskkapital utgör emellertid en liten del av kapitalet för inkubatorföretagen.Det statliga stödet till företagen har under 6 år (från 1999 – 2005) ökat från3 % till 12,3 %. Nya ägare upplevs som viktigt och 32 % av företagen harunder senaste året fått nya ägare (Tidigare studier visar 40 %). Externt kapitalupplevs alltså som ganska viktigt (3,2 på en femgradig skala). Kontrollöver företaget anses vanligen vara av större betydelse än expansion. Försmåföretag inom teknik- och forskningsparker har 39,8 % av företagen fåttnya ägare under de senaste tre åren, jämfört med 26,8 % för småföretaglokaliserade utanför. För NIP-företagen var motsvarande siffra 32,0 procent.Andel företag som är missnöjda eller mycket missnöjda med kapitaltillgångenär 27,5 % för småföretag inom teknik- och forskningsparker mot23,3 % för småföretag lokaliserade utanför, jämfört med 30 % av företagen ibåda grupperna som var nöjda eller mycket nöjda med kapitaltillgången.Inom NIPs inkubatorer var 49,6 % missnöjda eller mycket missnöjda medkapitaltillgången. Trenden för grupperna är dock att kapitaltillgången kommeratt förbättras. Endast 12,6 % av småföretag inom teknik- och forskningsparkerrespektive 14,6 % för småföretag lokaliserade utanför samt19,9 % av NIPs företag, ansåg att framtida tillgång på kapital inte kommeratt vara tillfredsställt.105

Den empiriska datan i tidigare studier ger även uttryck för att småföretaginom teknik- och forskningsparker samarbetar i högre utsträckning meduniversitet/högskola än småföretag lokaliserade utanför: 67 % för småföretageninom teknik- och forskningsparker mot 51 % för småföretaglokaliserade utanför. För NIP-företagen var andelen 66 %, d v s ganskalikartade siffror. Vi kan även klart se att det finns samband mellan organisationsförändringarinom företaget och koppling till aktörer inom inkubatorerna.27 % av företagen ansåg att inkubatorn har hjälpt till med att generera deförsta kunderna och medelvärdet för inkubators betydelse för sina förstakunder är 2,33 på en skala 1-5. Medelvärdet för inkubators betydelse förexport är 1,22 på en skala 1-5, men då exporterar långifrån alla företag.Export är ett exempel på där inkubatorerna generellt kan öka insatserna.Korrelationssamband fanns dock mellan Export – Övriga världen och omlokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för att exportera, mellanExport – Övriga Europa och om lokaliseringen i inkubatorn haft någonbetydelse för att exportera, samt mellan Export – Norden utom Sverige ochom lokaliseringen i inkubatorn haft någon betydelse för att exportera.När det gäller affärsnätverken är tidigare signifikanta variabler kontaktermed revisorer, banker, konsulter, advokater, d v s externa kontakter och VDinom andra inkubatorföretag. På en skala på 1-5 så ligger dock medelvärdena,liksom tidigare, ganska lågt, runt 2. Synergieffekter, d v s om det förekommersamarbete mellan företag inom inkubatorn med avseende på produktion,forskning och utveckling, administration och marknadsföring/försäljning,så är medelvärdena för samarbete om marknadsföring 1,33 på enskala 1-5, d v s låga. Datan visar (fyra utvalda variabler sedan tidigare, d v sav betydelse) att samarbete mellan företag inom inkubatorn om produktionär låg (1,62), samarbete mellan företag inom inkubatorn om administrationär låg (1,70), gemensamma FoU-projekt är låg (1,32) och samarbete mellanandra företag inom inkubatorn om FoU, också är låg (1,18). Medelvärdenaär alltså låga och slutsatsen är att de lokaliserade företagen inte utnyttjar desamarbetsmöjligheter som lokaliseringen kan tänkas erbjuda.Vi kan här dra slutsatsen att inkubatorerna påverkar företagen positivt påflera sätt, men att det även finns flera områden där inkubatorerna kan ökainsatserna, exempelvis att i större utsträckning hjälpa till med export. Teknikbaseradesmåföretag exporterar nämligen i betydligt större utsträckningän andra småföretag. När det gäller de inkuberade företagens exportmöjligheterfinns emellertid samband mellan deras förmåga att exportera ochlokaliseringen i en inkubator. Det finns klara samband mellan effekter avextern kapitalanskaffning och lokalisering i en inkubator. Samband finnsäven mellan extern kapitalanskaffning i form av riskkapitalister och lokaliseringi en inkubator.106

8.3 Forskningsfråga 2 – inkubatornivånFör såväl stora som små företag är frågan central om hur man skall kunnaförbättra prestationerna, vilket är en av de viktigaste strategiska uppgifternaför såväl företaget som samhället. Inkubatorerna skall understödja de lokaliseradesmåföretagen inom olika dimensioner och frågan om hur man skallmäta inkubatorernas prestationer blir naturlig i sammanhanget och forskningsfrågatvå är:Inom vilka indikatordimensioner bör inkubatorer jämföras och rangordnas?Fallstudierna i kapitel sex skall bl a indikera om inkubatorerna har funktionerför resursförmedling/koordination. Det finns vanligen skillnader mellaninkubatorer i hur man organiserar sina inkubatoraktiviteter, vilket försvåraren jämförande analys. Det finns också skillnader vid inkubatorer lokaliseradevid de större universiteten och de som är lokaliserade vid de mindrehögskolorna. De olika inkubatorerna uppvisar naturligtvis skillnader sinsemellan,men det övergripande målet är dock densamma, d v s att stödja nyateknikbaserade företags tillkomst och utveckling.För att göra jämförelser mellan olika verksamheter och även effektivitetsmätningar,har DEA (Data Envelopment Analysis) blivit en i princip allmäntaccepterad metod. Forskaren bör helst, innan datainsamling sker, bestämmavariabler och insamling av data innan analysen genomförs. Att hitta likartadeverksamheter och aggregeringsnivå, är samma för alla typer av effektivitetsjämförelser.I vårt fall erhålls effektivitetsmåttet, som en nyttoeffektivitetsfront.Nyttoeffektivitetsfronten fås genom kombinationer av inkubatorerseffekt och hur företagen genomfört exempelvis komplettering av sin management-utbildning.Vi för då in två dimensioner, dels vad företagen genomfört,dels inkubatorernas effekt i just den dimensionen.Vi visade även att DEA-metoden kan vara ett lämpligt angreppssätt i enbenchmarking-process. Benchmarkingprocessen har främst syftat till attfinna och visa skillnader i prestation mellan de olika inkubatorerna. I enbenchmarkingprocess bör även ingå att hitta orsaker till skillnader i prestationoch även att lära (”benchlearning”) från bättre presterande inkubatorer.Vi satte således i processen olika ”benchmarks”, där den s k medelinkubatornbefinner sig, och identifierade även det område med de mest effektivainkubatorerna. Inom dessa få utvalda dimensioner befann sig fyra inkubatorer,som i just dessa få utvalda prestationer, enligt de ingående företagen,presterar något bättre än övriga inkubatorer. Vi har heller inte viktat de olikadimensionerna, vilket kan vara en möjlig väg att gå. Det är emellertid svårtatt i detta initiala skede exakt veta i vilka dimensioner som man skall sökaför bättre prestation.107

DEA tillämpades således på de olika inkubatorerna, via en output- och eninput-dimension. Vi har även satt benchmarks för varje indikatordimensionoch också en övergripande rangordning i samtliga dimensioner för inkubatorerna.Aggregeringen av variabler på totalen medför att trovärdighetenminskar något och det kan följaktligen bli svårare att identifiera var ineffektiviteterbefinner sig.Datan är insamlad huvudsakligen på företagsnivå, då företagen sätter ettförhoppningsvis neutralt värde på inkubatorns insatser. Vi har även sattbenchmarks för inkubatorerna och har rangordnat inkubatorerna i olikadimensioner samt även gjort en övergripande rangordning. Två inkubatorer,befanns ligga på den effektiva fronten. När det gäller de olika indikatordimensionerna,visade sig olika inkubatorer befinna sig på de effektivafronterna och olika inkubatorer har således olika styrkor. En slags ”superinkubator”skulle då kunnat byggas upp med tanke på de olika ingåendeinkubatorernas delstyrkor. De effektiva målen för alla lågpresterande inkubatorerstår följaktligen at finna på fronterna, men bara icke-dominerandepunkter på denna front kanske egentligen utgör de trovärdiga målen. Depunkter som alltså erbjuder mer output och/eller mindre input än den utvärderadeinkubatorn kan ingå i mängden av möjliga mål.Vad som måste tas med i bedömningen är att när man insett att vissa inkubatorerinte är effektiva i vissa dimensioner, så uppstår frågan om hurmycket resurser som blir nödvändiga för att uppnå benchmarks – undervillkoret att man har eller får kännedom om hur inputs förvandlas till outputs.Ett primärt syfte med en DEA-implementering kan vara att sätta uppett sammanhang mellan inkubatorerna i ett nätverk, såsom NIP, för att inkubatorernahelt enkelt skall kunna lära av varandra.8.4 Empiriska resultat kontra teoretiska dimensionerForskningsarbetet har delats in i två olika faser: I Fas ett (fram till maj2004) drogs de metodmässiga riktlinjerna upp och en initial rapport författades14 . Fas två bestod av att utforma mätinstrumentet (enkät och intervjumall),samla in empiri via enkäten (enkäten skickades ut 5e april 2005,parallellt med enkät göra intervjuer (med sex inkubatorer), stansa data (över30 000 enkätdata, 16 inkubatorer och 131 företag i 220 dimensioner) ochdärefter genomföra statistisk analys. Enkätdatan består av de lokaliseradeföretagen, vilka sannolikt mest objektivt kan avgöra inkubatornyttan förrespektive inkubator.14 Se Lindelöf, P. och Löfsten, H., 2005, Teori och metoder för val av indikatorer förinkubatorer. VINNOVA RAPPORT VR 2005:02 (72 sidor).108

Vi upplever inte att företagen varit subjektiva i sina bedömningar av deninkubatorn som de är lokaliserade i, men i och med att det finns en imageeffektav att vara i en inkubator, så påverkas ju även "marknadsvärdet" avresultatet av undersökningen. Om företagen vid ifyllandet förstod vadenkäten skulle användas till hade de ju därmed mycket att vinna på att ge enså positiv bild som möjligt av respektive inkubator, men det är ju emellertidsamma för alla företag i studien. Även företrädare för sex inkubatorer harintervjuats. Parallellt har ett större antal artiklar författats och skickats in,accepterats och publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Detmetodmässiga arbetet har således bedrivits i fem olika steg:Steg 1:Steg 2:Steg 3:Steg 4:Steg 5:Fastställande av metod och angreppssättFastställande av teoretiska dimensionerUtformande av mätinstrument för empiriinsamling (enkät ochintervjuer) på grundval av teoretiska dimensionerÅterkoppling till NIPs indikatorerAnalys och resultat av statistik och intervjuerSom stöd för analys av inkubatorers nytta och för empiriinsamlingenutvecklades alltså via tidigare studier, fyra olika teoretiska dimensioner (sekapitel två):1 Resurser: Bakgrund, nätverk, kapital/finansiering etc2 Innovation och diffusion/marknad3 Risk/riskuppfattning4 StrategiI dessa fyra övergripande teoretiska dimensioner (entreprenöriella) antasinkubatorer ha effekter på små teknikbaserade företags tillväxt och lönsamhet.Varje dimension har ett antal variabler som påverkar företagens entreprenörskap.Entreprenörskap integrerar således variablerna och effekternaav dessa ges som tillväxt och lönsamhet. Risk- och strategidimensionenfinns emellertid ej med i NIPs indikatordimensioner och måste därmedanalyseras framöver. Det finns således även en annan påverkan, som emellertidinte är direkt gripbar, såsom strategiska effekter och riskreduceringsfaktorer,vilka blir ett indirekt resultat av aktörernas agerande inom inkubatorerna.Ej heller indikatordimensionerna explicit för export och marknadsföringfanns med, men analyserades dock i kapitel 7. Resurserna utgör fundamentetför ett företags verksamhet, d v s skapar möjligheter eller sätterupp restriktioner för vad företaget kan hantera. Strategin är intermediärmellan de givna förutsättningar som resurser ger och hur väl företagetlyckas i den externa omgivningen (marknaden).109

8.5 Technology transfer och konkurrensfördelar”Intellectual property rights”, patent och nya produkter är en stor del av universitet-industri-samverkan.För de flesta nya teknikbaserade småföretag,verksamma inom FoU, är framtagandet av nya produkter prioriterat. Santorooch Gopalakrishnan (2000) visade att förtroende, geografisk närhet ochflexibel universitetspolicy för “intellectuel property rights”, patent ochlicenser är starkt associerad med högre “technology transfer activities”.Bower (1993) påpekar att om universiteten vill öka samarbetsnivån medindustrin för att föra fram nya teknologier, så behövs större flexibilitet överdessa rättigheter. Ett annat viktigt påpekande gäller att i marknader sompräglas av hög dynamik och konkurrenskraft, kan en konkurrensfördel aldrigbli särskilt långvarig.Litteraturen relaterar särskilt till potentialen för samarbete med universitetför bättre ekonomisk prestation: Kommunikation, “knowledge transfer”,“information processing”, FoU-utrustning, grundforskning och tillämpadforskning. Vi argumenterar även för att teknikbaserade småföretag med“co-operative resources” kan förväntas ha en lite mer varaktig konkurrensfördelavseende teknologisk innovation – produktutveckling. Strategin föratt uppnå denna konkurrensmässiga fördel innefattar såväl vilken typ avbransch företaget skall verka inom och prestation (tillväxt och lönsamhet).Företag med vissa resurser kommer att ge företaget (och inkubatorn) enåtminstone tillfällig konkurrensfördel. För det nya teknikbaserade småföretagetfinns det flera olika sätt att öka Technology-Transfer-förmågan:• Genom start ups/spin offs, där företag startas som ett direkt resultat avFoU. När det gäller personernas bakgrund, vilka startade företagen inominkubatorerna, och därmed ett eventuellt behov av kompetensutveckling,så har 28 % av företagsgrundarna forskarutbildning, 54 % är eller harvarit anställa vid universitet eller högskola, 6 % har eller är anställda vidstatligt forskningsinstitut och 14 % vid en FoU-enhet vid ett företag(d v s avknoppningar). Avseende resultat från FoU-verksamhet i näringslivetoch dess betydelse för företagets start erhålls medelvärdet 2,7(år 1999: 2,64) på en femgradig skala.• Genom Licensiering/samarbete: Forskaren utnyttjar direkt det kommersiellavärdet av FoU. 75 % (1999 var siffran 58 %) av grundarna harvarit verksamma inom affärsverksamhet och 36 % (tidigare 24 %) harvarit verksamma inom marknadsföring och försäljning. Erfarenhet frånnäringslivet finns hos många grundare av inkubatorföretagen.• Genom konsultverksamhet, där forskare är involverade i att lösa specifikaoperationella problem, begränsade till vissa utvalda delar av enFoU-process. Siffrorna är dock låga för inkubatorföretagen (på en femgradigskala): Samarbete med konsulter (1,47), grundforskning (1,52),tillämpad forskning (1,72) och gemensamma FoU-projekt (1,68).110

Inkubatorerna kan kanske bättre utnyttja fokuseringen på tillväxtpolitikenoch behovet av kommersialisering av forskning. De empiriska betraktelsernavisade tyvärr på en ganska låg samverkan mellan inkubatorföretagoch universitet. Det finns flera möjligheter att öka interaktionen mellanInkubatorer/inkubatorföretag och universitet, såsom exempelvis speciellainrättningar som hanterar patent och licenser. Särskilda utbildningsprogramför certifiering och kompetensutveckling av affärsutveckling för nya teknikbaseradeföretag för att förstå processer vid nystart kan också komma företagentillgodo. Många företag anser att kapitaltillgången är ett problem ochetableringar av regionala sådd- och matchningsfonder kan vara en viktig deli arbetet.8.6 Indikatorer, olika grupperingar av inkubatorer ochanalysbehovVi har i analysen utgått från NIPs indikatordimensioner. Grupperingarnaoch indikatorerna Deal-flow, Team Building, Kompetensutveckling, Nätverk(entreprenöriella nätverk och affärsnätverk), investeringar och olikaindividuella indikatorer är analyserade på såväl företags- som inkubatornivå.Mätetalen skiljer sig dock en del från NIPs mätetal. Samma förhållandegäller för grupperingen avkastning med skatteintäkter från inkubatorföretagen,offentlig ROI med intäkter i förhållande till satsade offentliga medel.När det gäller grupperingarna tillväxt och avkastning med åtföljande indikatoreroch mätetal är tyvärr drygt 60 % av företagen för unga, d v s undertre år, för att genomföra tillförlitliga analyser i form av omsättning, antalanställda och lönsamhet. Tidigare studier, mellan 1994-1996 och mellan1996-1998 har dock klart visat signifikanta skillnader i tillväxt mellan företaglokaliserade i teknik- och forskningsparker och motsvarande företaglokaliserade utanför. Ingen skillnad i lönsamhet har dock observerats. Mätningarav tillväxtmått för inkubatorföretagen bör dock kunna utförasfr o m 2006.Då vi inte har kunnat mäta traditionella ekonomiska nyckeltal har vi iställetmätt den s k effekten av inkubatornyttan och nyttoeffektivitet av olikainsatser i två dimensioner, dels vad inkubatorn har bidragit med i vissadimensioner, dels vad företagen faktiskt har genomfört i de dimensionernaoch en s k nyttoeffektivitetsfront har därmed erhållits. Det har även varitmöjligt att sätta benchmarks, vilket NIPs grupperingar, indikatorer ochmätetal saknar. DEA-metoden gav oss sålunda möjlighet att empirisktkunna mäta och jämföra olika indikatordimensioner mellan inkubatorerna,även i icke-monetära mått. Metoden ger oss även möjligheten att kunnafölja upp effektiviteten inom de enskilda inkubatorerna. Utgångspunkten förprestationsmätningen kan sägas vara en slags input- och output-modell därman försöker mäta skillnaden mellan inkubatorns input och output. NIPs111

mätetal är dock enbart utformade som output, vilket i princip har uteslutitinkubatorns insatser. Tabell 8.1 och 8.2 visar grupperingar och indikatorerför de analyser som genomförts och framtida analysbehov. För NIPsursprungliga indikatorer saknas alltså:1 Inputs2 Benchmarks3 Vissa dimensionerTabell 8.1 Analyserade grupper och indikatorerGruppering Indikator Analyseratsom input/outputDeal-flow Deal-flow JaTeam Building Grundarteam JaTillväxt Tillväxt i företagen inom inkubatorn Nej, företagen är för ungaKompetensutveckling Mentorskap från externa mentorer JaKompetensutveckling Ledningsutveckling i inkubatorn JaKompetensutveckling Utbildningar JaKapital Attraherat riskkapital i företagen JaKapital Såddkapital JaNätverk Noder i aktivt nätverk för utveckling JaInvestering Offentligt investerat riskkapital JaIndividuella indikatorer Individuellt anpassade mätetal förrespektive inkubatorJaDet finns fyra teoretiska övergripande dimensioner för entreprenörskap,innovation/diffusion resurser, risk och strategi (enligt vilken enkäten ärstrukturerad efter och som utvecklades i kapitel två). I dessa fyra övergripandeteoretiska entreprenöriella dimensioner antas inkubatorer haeffekter på små teknikbaserade företags tillväxt och lönsamhet. Risk ochstrategi är av stor betydelse för småföretag och dessa dimensioner fanns ejmed i NIPs indikatorer och är därmed ej analyserade (se nedan). Nedanståendegrupperingar enligt Tabell 8.2 och indikatorområden behöver såledesanalyseras i större utsträckning, där mätetalen även måste utvecklas.112

Tabell 8.2 Kommande analysbehovGruppering Indikator MätetalKapacitet och omsättningshastighetFöretag i inkubatornAntal företag idagNya företag senaste sexmånadernaLämnade företag senastesex månadernaAntal företag som lämnatp g a bristande förmågaAvkastning Skatteintäkter Skatteintäkter från inkubatorföretagenAvkastning Offentlig ROI Intäkter i förhållande tillsatsade offentliga medelExempel på nya indikatordimensionerMarknadsinnovationMarknadsinnovationExportMarknadsföringStrategiFöretagsnivåRiskRiskbeteendeTeknologinivåFöretagens blandade TeknologibasUnder det senaste decenniet har vi kunnat notera hur en förändring har skettfrån industrisamhälle till informationssamhälle. Detta innebär helt nya förutsättningarför företagen och de står idag inför stora utmaningar. Företagandei industrisamhället handlade till stor del om att använda materiella tillgångarpå bästa sätt och utnyttja ekonomiska skalfördelar. Den vidgade synen här,har tagit sig i uttryck att vi försökt mäta aktiviteter och processer som intealltid kan mätas i monetära termer och vi förordar även en ökad användningav icke-monetära prestationsmått och –mål i icke-monetära termer.Gemensamt för inkubatorerna är att de måste vara effektiva för att berättigasin existens, d v s de måste skapa en rimlig output för de inkuberade företagen.Grupperingarna och indikatorerna vidgar även mätperspektivet i jämförelsemed traditionella redovisningsmått. En av DEA-metodens styrkor äratt den tillåter användning av vilka variabler som helst, såväl monetära somicke-monetära och metoden kan även klara av att göra skillnad mellanpåverkbara och icke-påverkbara variabler.113

Vi har i Figur 8.1 skisserat på fyra olika typer av inkubatorer, med medelinkubatornmitt i. De fyra olika grupperingarna av inkubatorerna blir:1 Inkubatorn ger här bra input/nytta2 Inkubatorn skapar hög nytta, men lider av resursbrist3 Inkubatorn underpresterar4 Tveksamt om inkubatorn har några effekter, men kan fungera hyggligtändåMålsättningen är följaktligen att flytta underpresterande inkubatorer motnyttoeffektivitetsfronten, där exempelvis nätverk och lärandeprocesserutvecklas över tiden (5). Kommande analys bör då visa hur inkubatorerna iruta 3 och 4 bör öka sin nyttoeffektivitet och förflytta sig uppemot nr 5.Syftet blir att genom kvantitativa mätningar och genom fallstudier studerarörelser samt hur underliggande strukturer utvecklas.Figur 8.1 Olika typer av inkubatorer114

Man kan uttrycka det som så att DEA väl kan integreras med moderna koncept,såsom Benchmarking och Balanced Scorecard. Vi kan även och harsatt, lämpliga benchmarks i den initiala DEA-analys som genomförts ikapitel 7. Den moderna styransatsen sätter även allt större tilltro vidanvändningen av icke-monetära data och inom Balanced Scorecard är detfaktiskt även en klart uttalad del av mätningen. Kaplan och Norton (1996)gör en beskrivning av "The Balanced Scorecard", vilket är en "nytt" sätt attbedriva förändringsarbete och utveckla nyckeltal för verksamheten. Det ärhär brukligt att dela in måtten i dels kort- och långsiktiga mått, dels finansiellaoch icke-finansiella mått. I "the Balanced Scorecard" finns fyra olikavisioner och strategier: "Financial", "Customer", Internal Business Process"och "Learning and Growth". Tankegången är att företaget eller organisationenskall kunna kombinera och finna länkar till finansiell planering ochkopplingen till strategiska mål. Den ökade globaliseringen innebär ju att enny konkurrenssituation har uppstått. Den ökade konkurrensen innebär ävenatt en ständig utveckling är nödvändig. En konkret metod för ekonomiskstyrning benämnes alltså Balanced Scorecard (BSC), eller det balanseradestyrkortet. BSC är idag flitigt använt inom såväl näringslivet som inomoffentlig förvaltning och olika organisationer. Kompetensutveckling,arbetsmetoder och kundbemötande är exempel på företeelser som inte återfinnsi balans- och resultaträkningen, men som likväl är av avgörandebetydelse om ett företag skall kunna expandera, eller ens existera. Dessatillgångar kan i de allra flesta fall inte värderas i termer av kronor och ören.Den främsta orsaken till att använda Balanced Scorecard är dock att detmöjliggör en översättning av företagets strategi till konkreta handlingsplaner.Varje medarbetare kan då se till att dess arbetsuppgifter ligger i linjemed företagets övergripande målbild.Kaplan och Norton är tydliga med att det krävs både koppling och balansmellan de olika perspektiven. Med koppling avses tydliga orsak-verkansambandmellan olika prestationsmått i skilda perspektiv. Det måste varatydligt vad som påverkar vad för att man skall kunna analysera problemet.Ett sämre resultat inom den finansiella delen kan ha orsakats av missnöjdakunder, vilket i sin tur beror på dåliga interna affärsprocesser. Företaget kansätta upp tydliga orsak-verkan-samband och man kan därmed få en bild avproblemet. Det bör även vara en god blandning av s k resultatmått och drivandeprestationsmått. Ett, för metoden, genomgående tema är balansenmellan olika mål och mått. Det är viktigt att en balans uppnås med avseendepå lång- och kortsiktiga mål, finansiella och icke-finansiella mätetal, resultatmåttoch drivande prestationsmått, externa och interna perspektiv samthårda och mjuka mätetal.115

8.7 Förslag till fortsatt forskningForskningsprojektet är en uppföljning av nuvarande Nationella inkubatorprogrammet(NIP), där man utvärderar innovationssystemet inkubatorermed hjälp av indikatorer. Ett mer långsiktigt mål är att vi även normativtskall kunna skapa en bild över morgondagens inkubatorsystem och utvecklarekommendationer för kriterier för inträde, fortlevnad och utträde ur inkubatorerna.I samband med detta bör mätetalen även utvecklas. Fortsattforskning bör även genomföra mätningar av tillväxt etc under 2006-2007 dåföretagen har nått mognare ålder, d v s minst tre år. Mätningen måste alltsåframöver också innefatta monetära mått. En utökad DEA-analys med skalavkastningetc bör även göras och därmed i förlängningen även analyseravarför vissa inkubatorer är bättre än andra. Även longitudinella studier börgenomföras med indikatorförändring över tiden samt analysera inkubatorerskapacitet och omsättning.Vilka mål och benchmarks bör man sätta för en inkubator eller de lokaliseradeföretagen? De punkter i en analys som erbjuder större output och/ellermindre input än den utvärderade inkubatorn kan ingå i mängden av möjligamål. Vad som måste tas med i bedömningen är att när man insett att vissainkubatorer inte är effektiva i vissa dimensioner, så uppstår även denmycket svåra frågan om hur mycket resurser som blir nödvändiga för attuppnå benchmarks – under villkoret att man har eller får kännedom om hurinputs förvandlas till outputs. Metoden ger oss även möjligheten att kunnafölja upp effektiviteten inom den enskilda inkubatorn, med exempelvis nyamätningar eller via intervjuer. Möjligheten finns att på sikt skapa ettBalanced Scorecard för såväl inkubatorer som lokaliserade företag.116

BilagorBilaga 1Bilaga 2IntervjumallEnkät117

Intervjumall Bilaga 1IntroduktionSpela inOm projektetNamn, arbetsuppgifter, tidigare erfarenheterInkubatorKan du berätta kort om organisationen?Är detta en privat eller kommunal inkubator?Vem sitter i styrelsen?Hur startades inkubatorn?Vad var drivkrafterna vid starten? Fanns det några problem vid starten?VisionHur definierar du en inkubator.Fungerar ni enligt den definitionen/enligt er vision?Vad har inkubatorn för strategi?Vem har uttalat strategin?Vad fungerar speciellt bra/dåligt i er inkubator?Inkubatorns struktur/organisationVad innehåller inkubatorn för typ av företag just nu?Vilken storlek, sektor och ålder är det på företagen?Vilken typ av företag strävar ni efter?Hur länge stannar företagen inom inkubatorn?Kan du berätta om ett normalt inkubatorföretags ”livscykel” hos er?Finns det några ”undergrupper” av företag inom inkubatorn?Finns det några kringorganisationer till inkubatorn?Vem betalar för tjänster?Vad är inkubatorns roll i att uppmuntra till interna och externa nätverk, formellt/informellt?RekryteringVad har ni för urvalskriterier för företag? Vilka är viktigast?Hur rekryteras nya företag? För-inkubator etc.Ger ni några subventioner för nya företag?Vad fungerar som motivation för företagen att ligga kvar?Vad kostar det för inkubatorföretagen att ligga i inkubator kontra utanför?Kan ett företag slängas ut ur inkubatorn? Kriterier.RegionHur avgränsar ni er region?Kan du berätta kort om regionens historia och anledning till start av inkubator just här?Vad har blivit inkubatorns roll i regionen?Hur påverkas ni av region, politik, stora industrier, traditioner etc?Finns det några regionala aktörer som stödjer/samverkar med er?Hur ser ni på strukturen av aktörer på regional/nationell/internationell nivå?Hur samverkar Universitet/Högskola, Inkubator och Industri (formellt/informellt)?Finns det någon samverkan mellan regioner?ResurserVilka resurser frågar företagen efter?Kapital, typ av kapital?Marknadsföring?Organisationsutveckling, organisationsförändring?Strategiplaner?Finansieringsplaner?Ledningsstrukturer?Produktion?Prototyptestning?Mentorer/bollplank?Strukturer/aktörer för export?118

KunskapSkaffas resurserna i form av tjänster eller kunskap?Inom vilka områden behöver inkubatorföretagen kunskap?Vilka källor till kunskap använder de sig av? (Modulär kontra arkitektonisk kunskap)Diffusion av kunskap/hur tas kunskapen upp i organisationen?Sker det/uppmuntras det till kunskapsspridning mellan inkubatorföretagen (formellt/informellt)?ResurstillgångÄr det skillnad i typ av resurser som efterfrågas? Beroende på företagets stadium/sektor?Uppstår det kostnadsproblem med kompetens som inte behövs hela tiden? Hur lösa? Hur stor beredskap?Hur prissätter ni tjänster?Hur får de tillgång till dem inom inkubatorn? Utanför?Inkubatorns roll? Formellt? Informellt?AvslutningKan du ge förslag på 5-10 verksamhetsmått för att mäta prestation på inkubator nivå.Är det någon fråga jag har glömt att ställa?Är det något annat ämne du skulle vilja ta upp?Har du några förslag till andra informanter? (affärsutvecklare)Finns det möjlighet att få tillgång till dokument angående inkubatorn?Går det bra att ta kontakt igen senare i processen?119

Enkät Bilaga 2Inkubator:____________________________Företagsnamn:__________________________ VD/ägare:________________________Telefon:____________ TeleFax: ________________ e-mail:________________________När startades företaget år:______Företagsform (AB, HB etc) vid start:______ Nuvarande företagsform:_______ År för ombildning:______Om dotterbolag, ägare:______________________ Etablerad i inkubatorn år:________A. Nystartade företag/Egen företagare1. Ange var den/de personer som startade företaget närmast kom från (antal):a) Grundutbildning på universitet/högskola:______ b) Forskarutbildning på universitet/högskola:_____c) Anställning vid universitet/högskola:______ d) Statligt eller branschforskningsinstitut:______e) FoU-enhet vid annat företag:_____ f) Annan enhet vid annat företag:_____g) Annat, angevad:___________________________________________________________________________________________2a). Ange ålder och kön för företagets grundare b). Fanns det bland grundarna företag eller juridiska personer?:Nej πJa π,Man π Kvinna π Ålder______ antal:_______Man π Kvinna π Ålder______Man π Kvinna π Ålder______3. Hur viktiga för företagets start var resultat från FoU-verksamhet vid universitet/högskola?:(De hade ingen betydelse för företagets start 1-5 var orsaken till företaget start) 1-5_____4. Hur viktiga för företagets start var resultat från FoU-verksamhet i näringslivet?:(De hade ingen betydelse för företagets start 1-5 var orsaken till företaget start) 1-5_____B. Bakgrund/resurser1. Produkt/ affärsområde Industrikod SNI %-del av produktion (försök att uppskatta)a)._____________________ ________________________________ _______________b)._____________________ ________________________________ _______________c).________________________________ _____________________ _______________d).________________________________ _____________________ _______________e).________________________________ _____________________ _______________3. Vilken är utbildningsnivå i företaget?Antal anställda________Forskarutbildning ___________Akademisk grundutbildning ___________Annan utbildning ___________4. Har Ni kompletterat denna utbildning med affärs- eller managementkurser?: Nej π Ja π Om ja:Har dessa kurser varit arrangerade/förmedlade via inkubatorn: (Liten utsträckning 1-5 Stor utsträcknig 1-5 ______5. Har du arbetat med affärsverksamhet tidigare?: Nej π Ja π om ja: i vilka följande positioner (ange flera):a) VD π b) Marknadsföring/försäljning π c) Ekonomistyrning/redovisning π d) Organisationsutveckling πe) Produkt/tjänsteutvecklare π f) Annatπ, somvad:________________________________________________________________6. Hur svåra har följande problem varit för Ditt företag?: (Liten utsträckning 1-5 Stor utsträckning)a) Att få igång produktionen……………………………………………………………………………………….... 1-5 _____120

) Att hantera produktionsapparaten………………………………………………………………………………… 1-5 _____c) Att skaffa kompetent personal……………………………………………………………………………………. 1-5 _____d) Marknadsföring/försäljning………………………………………………………………………………………. 1-5 _____e) Företagsledning…………………………………………………………………………………………………… 1-5 _____f) Styra FoU-verksamheten…………………………………………………………………………………………. 1-5 _____g) Finna rätt ekonomiska nyckeltal………………………………………………………………………………….. 1-5 _____h) Lagar och förordningar/byråkrati…………………………………………………………………………………. 1-5 _____i ) Annat, nämligen______________________________________________________________________…….. 1-5 _____7. Har Du tjänst vid universitet/högskola eller annan offentlig forskningsorganisation?: Nej π Ja π, om Ja, %-del avarbetstid ______%C. Tillväxt och prestation1. Är företaget vinst större än konkurrenterna?: (Mycket mindre 1-5 Mycket större).…………. 1-5 _____ vet inte π2. Har försäljningsutvecklingen varit mer positiv eller negativ änkonkurrenterna?: (Mycket mera negativ 1-5 Mycket mera positiv)……………………………… .. 1-5 _____ vet inte π3. Har kassaflödet varit mer positiv eller negativ än erakonkurrenter?: (Mycket mera negativ 1-5 Mycket mera positiv)………………………. ………… 1-5 _____ vet inte π4. Har marknadsvärdet på företaget ökat π eller minskat π mer än konkurrenterna?:(Mycket mindre 1-5 Mycket mera)……………………………………………………………………. 1-5 _____ vet inte π5. Är vinstmarginalen tillfredsställande?: (Mycket otillfredställande 1-5 Mycket tillfredställande)…1-5 _____ vet inte π6. Omsätting (försäljning), år 04:________________ år 03:_______________ år 02:__________________ (SEK)7. Antalet anställda, år 04:________________ år 03:_______________ år 02:__________________8. Inbetalda skatter för, år 04 år 03 år 02a) Personalens källskatter ____________ ____________ ___________ (SEK)b) Omsättningsskatt – netto (moms) ____________ ____________ ___________c) Vinstskatt ____________ ____________ ___________D. Nätverk/resurser1. Vilka källor för idéer och rådgivning använder Du och hur viktiga är dessa för beslut?:(Liten utsträckning 1-5 Stor utsträckning):a) Revisor...................................................................................................... ................................. 1-5 _______ ingen sådankontakt πb) Bankkontakt............................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πc) Handelskammareeller arbetsgivarorg........................................................................................................................ 1-5 _______ ingen sådankontakt πd) Kunder....................................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πe) Leverantörer............................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πf) Konsulter................................................................................................................................... . 1-5 _______ ingen sådankontakt πg) Advokat...................................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πh) Regional utvecklingsfond ......................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πi) Aktörer inom inkubatorn............................................................................................................ 1-5 _______ ingen sådankontakt πj) Andra VD:s................................................................................................................................ 1-5 _______ ingen sådankontakt π121

k) Familj.......................................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πl) Patentrådgivning....................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πm) Management-team...................................................................................................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt πn) Annat: vad/vilket:________________________________________....................................... 1-5 _______ ingen sådankontakt π2a). Hur många personer finns i styrelsen? (fackliga representanter och sekreterare utelämnas):_______ personerb). Har någon aktör inom inkubatorn medverkat till styrelsens sammansättning?:(Liten utsträckning 1-5 Stor utsträckning)………………………………………………………….1-5 _____c) Ingår någon aktör inom inkubatorn i styrelsen?: Nej π Ja π3. Är någon av dessa externa investerare (ej verksamma i den dagliga verksamheten)?, om flera alternativ är aktuellakryssa i dessa: a) Riskkapitalbolag π b)Privata investerare π c) Bank π d) Utvecklingsfonder π e) Annan π:_______4. Hur viktiga är råd från styrelsen när beslut ska tas?: (Liten utsträckning 1-5 Stor utsträckning)…………….1-5 _____5. Vid beslut är följande viktigast?: (Styrelsens erfarenhet är viktigast 1-5 Specialistkunskap är viktigast):……...1-5 _____6a). Har Du de senaste 12 månaderna förändrat den interna organisationen?, Nej π Ja π, om ja:(Mycket små förändringar 1-5 Mycket stora förändringar)……………………………………………………….… 1-5 _____b) Har någon aktör inom inkubatorn medverkat till dessaförändringar?: (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)……………………………………………………... 1-5 _____7. Hur har inkubatorn bidragit till att komplettera teamet i företaget? (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)……………………………………………………………………………………………………………………….. 1-5 _____8. Samarbetar Du med något annan aktör inom inkubatorn omproduktion?: (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)…………………………………………………………. 1-5 _____9. Samarbetar Du med något annan aktor inom inkubatorn omadministration?: (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)……………………………………………………...1-5 _____10. Hur viktig har följande former av samarbete med universitet/högskola varit för Ditt företag?: Samarbetar inte πa) Personal eller (forskar)studerande från universitet/högskola utför FoUpå uppdrag av företaget. (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………….. 1-5 _____b) Personal eller (forskar)studerande från universitet/högskola utför konsultuppdragav företaget: (I liten utsträckning 1- 5 I stor utsträckning)……………………………………………….. 1-5 _____c) Diskussioner mellan personal vid universitet/högskola ochföretaget: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………………………………... 1-5 _____d) Gemensamma FoU-projekt: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………………. 1-5 _____e) Överföring av FoU-dokument: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………. 1-5 _____f) Att kunna utnyttja FoU-utrustning vid universitet/högskola: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………………….. 1-5 _____g) Rekrytering av personal: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………………….. 1-5 _____h) Olika former av samarbete med universitet/högskola inom:- grundforskning: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………………………. 1-5 _____- tillämpad forskning: (I liten utsträckning 1-5 I stort utsträckning)……………………………………………….. 1-5 _____- utveckling: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………………. 1-5 _____11. Samarbetar Du med andra inkubarföretag om FoU?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………… 1-5 _____E. Kapital och Finansiering/resurser1a). Hur har kapitaltillgången under de senaste 3 åren, alternativt under den tidsom företaget varit verksam, varit?: (Mycket dålig 1-5 Mycket bra)……………………………………………. 1-5 _____b). Har lokaliseringen i inkubatorn påverkat möjligheternatill kapitalanskaffning?: (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)………………………………………………. 1-5 _____122

c). Kommer kapitaltillgången de närmaste 3 åren att vara?: (Mycket dålig 1-5 Mycket bra)…………….………… 1-5 ______d). Är tillgången av externt kapital viktig för den fortsatta utvecklingen av företaget?:(Instämmer inte 1-5 Instämmer helt) ……………………………………………………………………………….. 1-5 ______2. Vilken typ av kapitalstruktur har företaget? (försök att uppskatta):Eget kapitalLånVD/managers/partner egna insatser: ___________ VD/managers/partners lån: ___________Privata investerare: ___________ Bank: ___________Privata investerare via börs: ___________ Riskkapitalbolag ___________Riskkapital bolag: ___________ Privata långivare ___________Andra inhemska bolag: ___________ Regionalt stöd: ___________Andra utländska bolag ___________ Statligt stöd: ___________Övriga (vad/vilka?):__________ ____________ Utvecklingsfonder: ___________Summa ___________ 100% Övriga (vad/vilka?):__________ ___________Summa ___________ 100%3. Kunderna genom samverkansprojekt bidrar till finansiering? (I liten utsträckning 1-5 I Stor utsträckning)…………………………………………………………………………………………………………………. 1-5 _____4. Har företaget någon ny ägare senaste året ?: Nej π Ja π, om ja, är denna ägarförändring på något vis relaterad tilllokaliseringen i inkubatorn Nej π Ja πF. Innovation och Diffusion/marknad1a. Anser Du att lokaliseringen hade stor eller liten betydelse för kontaktenmed Dina första kunder?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………………b). Vi har inga kunder π1-5 ______2.a). Hade Du någon hjälp av någon aktör inom inkubatorn med att etablera kontakter med era första kunder? Nej πJa π, om ja vem/vilka:_______________________________________b). När började Ni exportera?: _______ år, exporterar inte π gå till nästa fråga3. Hur exporterar Du ( försök att uppskatta % andel av omsättning)?Egna färdiga produkter/tjänster ___________Insatsvaror i annan produktion ___________Licenser ___________Joint-venture ___________Egna anläggningar ___________Övriga (vad/vilka?):_________ ___________ 100%4. Har lokaliseringen av inkubatorn haft någon betydelseför förmågan att exportera?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………… 1-5 ______5. Geografiska marknader (försök att uppskatta %-del av omsättning):Lokalt/regionalt ___________Övriga Sverige ___________Norden utom Sverige ___________ började Ni exportera: _______ årÖvriga Europa ___________ började Ni exportera: _______ årÖvriga världen ___________ började Ni exportera: _______ år, exporterar inte πSumma__________100%6. Har Du de senaste månaderna startat att marknadsföra Dina produkter/tjänster tillnya kunder?: Nej π Ja π, om ja, har någon aktör inom inkubatorn haftnågon betydelse för detta beslut: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………. 1-5 _____7. Har Ni ändrat på marknadsföringen av Dina produkter/tjänster?: Nej π Ja π, om jaär dessa förändringar: (Mycket små förändringar 1-5 Mycket stora förändringar)…………………………………. 1-5 _____123

8. Har någon aktör inom inkubatorn haft någon betydelseför dessa förändringar?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………….. 1-5 _____9. Är någon av företagets leverantörer lokaliserade i inkubatorn: Nej π Ja π, om ja _______% av inköp10. Använder Ditt företag följande?:a) Långtidsprognoser av försäljning: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………… 1-5 _____b) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt Dig med dessaprognoser?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………………… 1-5 _____c) Långtidsprognoser om marknadsutveckling: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………… 1-5 _____d) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt Dig meddessa prognoser?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………………………. 1-5 _____e) Undersökning av konkurrenter: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………… 1-5 _____f) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt Dig meddessa undersökningar?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning………………………………………………. 1-5 _____g) Marknadsföringsstudier: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………………….. 1-5 _____h) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt Dig med dessa undersökningar?:(I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………………………………………….. 1-5 _____11. Samarbetar Du med något annat inkubatorföretag ommarknadsföring/försäljning?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………… 1-5 _____12. Är en lokalisering i en inkubator positivt för ditt företag: (I liten utsträckning 1-5 I storutsträckning)………………………………………………………………………………………………………… 1-5 _____13. Har tidigare anställning betydelse för försäljning av dina produkter/tjänster?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………………….. 1-5 _____G. Risk/riskuppfattning1. Hur uppfattar Du följande påståenden:a) Teknologin i branschen: (Förändras sakta 1-5 Förändras ofta)………………………………………………….. 1-5 _____b) Beroende på hur omvärlden ser ut:Är försiktighet av vital betydelse (1-5) Är djärva och snabba åtgärder avför långsiktig utveckling vital betydelse för långsiktig utveckling………………………………………. 1-5 _____c) Takten som produkter och tjänster blir omoderna: (Långsam 1-5 Är mycket hög)……………………………… 1-5 _____d) Konkurrenternas beteende är: (Lätt att förutsäga 1-5 Opålitliga)………………………………………………… 1-5 _____e) Konkurrensen: (Är lika för alla produkter/tjänster 1-5 Är olika från fall till fall)……………………………….. 1-5 _____f) Miljön är: (Ett litet hot för överlevnad 1-5 Är ett stort hot mot överlevnaden)…………………………………… 1-5 _____g) Priskonkurrens: (Är ett litet hot 1-5 Är ett stort hot)……………………………………………………………... 1-5 _____h) Nya produkter/kvalité: (Är ett litet hot 1-5 Är ett stort hot)……………………………………………………… 1-5 _____i) Minskad efterfrågan: (Är ett litet hot 1-5 Är ett stort hot)………………………………………………………… 1-5 _____2. Vilken betydelse hade möjligheten att etablera sig i en inkubatorför beslutet att starta företaget?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………..1-5 _____H. Strategi1. Använder Ditt företag följande?:a) Långtidsplanering av investeringar: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………. 1-5 _____b) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt dig meddessa prognoser?(I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………….. 1-5 _____c) Långtidsanalyser om teknologiutveckling: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………. 1-5 _____124

d) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt dig meddessa prognoser?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)…………………………………………………… 1-5 _____e) Undersökning av kundönskemål: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………… 1-5 _____f) Har någon aktör inom inkubatorn hjälpt digmed dessa undersökningar?: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………………………… 1-5 _____2. Hur uppfattar Du följande påståenden?:a) I Ditt företag: (Är vi konservativa 1-5 Är vi tillväxt, innovativa och utvecklingsorienterade)…………………. 1-5 _____b) I Ditt företag: (Följer vi konkurrenterna 1-5 Är vi marknadsledande)………………………………………….. 1-5 _____c) Vår relation till konkurrenterna är: (Samexistens och samarbete 1-5 Eliminering)…………………………….. 1-5 _____d) Priset på produkter/tjänster är:(Lågt jämfört med konkurrenterna 1-5 Är högt jämfört med konkurrenterna)……………………………………… 1-5 _____e) Priset är baserat på produktionskostnader: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………….. 1-5 _____f) Priset är baserat utifrån konkurrenterna: (I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)………………………….. 1-5 _____3. Hur ser Du på följande?:a) Försäljningsökning: (Mycket oviktigt 1-5 extremt viktigt)……………………………………………………… 1-5 _____b) Högvinst: (Mycket oviktigt 1-5 extremt viktigt)………………………………………………………………… 1-5 _____c) Ökning av anställda: (Mycket oviktigt 1-5 extremt viktigt)……………………………………………………… 1-5 _____4. Har följande förväntningar infriats?a) Försäljningsökningen enligt planering: (är mycket sämre än plan 1-5 mycket över förväntningarna)…………. 1-5 _____b) Högvinst enligt planering: (är mycket sämre än plan 1-5 mycket över förväntningarna)…………..................... 1-5 _____c) Ökning av anställda enligt planering: (är mycket sämre än plan 1-5 mycket över förväntningarna)………….... 1-5 _____5. I vårt företag fokuserar vi på FoU, teknologiövertag och innovation:(I liten utsträckning 1-5 I stor utsträckning)……………………………………………………………………….. 1-5 _____6a). Har Ni under under de senaste tre månaderna ändrat produkterna eller förändratvad du erbjuder kunderna: Nej π Ja π, om ja är dessa förändringar:(Mycket små förändringar 1-5 Mycket stora förändringar)…………………………………………………………. 1-5_____b) Uppskatta tidsintervallet mellan uppgraderingar av produkterna :___________ månader7a). Har Ni utvecklat några patent?: Nej π Ja π, om ja:b) Uppskatta tidsintervallet mellan skapande av nya patent:___________månader8. Har Ni introducerat några nya produkter för att vara före konkurrenterna?: Nej π Ja π9. Säljer Ni något annat än produkter och tjänster?: Nej π Ja π, om ja:a) Licenser π b) Patent π c) Franchising kontrakt π d) Annat π, vad?__________________________Uppskatta hur stor del av försäljningen som kommer ifrån licenser/patent/franchising kontrakt/annat:____________%10. Nämn era tre viktigaste konkurrenter, a) Sverige 1.____________________________2. ____________________________3.____________________________I. Lokaliseringb) Utomlands1. _________________________________ land:_____________2. _________________________________ land:_____________3. _________________________________ land:_____________1. Lokalisering: (ingen betydelse 1-5 stor betydelse)a) Närhet till högskola……………………………………………………………………………………………….. 1-5 _____b) Transport/kommunikation………………………………………………………………………………………… 1-5 _____c) Närhet till kunder…………………………………………………………………………………………………. 1-5 _____d) Närhet till konkurrenter i samma bransch………………………………………………………………………… 1-5 _____e) Närhet till företag av samma typ………………………………………………………………………………….. 1-5 _____f) Kommunala/regionala fördelar……………………………………………………………………………………. 1-5 _____125

g) Attraktivt/expansivt område………………………………………………………………………………………. 1-5 _____h) Forskningsparkens status och anseende………………………………………………………………………….. 1-5 _____i) Närheten till stora, i branschen, välkända företag………………………………………………………………… 1-5 _____j) Möjlighet till rekrytering av kompetent personal…………………………………………………………………. 1-5 _____k) Lokalkostnader……………………………………………………………………………………………………. 1-5 _____Övriga kommentarer om inkubatorn:______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________TACK SÅ MYCKET FÖR DIN MEDVERKAN!126

LitteraturförteckningAaboen, L., Lindelöf, P., von Koch, C och Löfsten, H., 2006, Corporategovernance and performance of small high-tech firms in Sweden.Technovation, 26 (8), 1-33.Abernathy, W.J. och Clark, K. B., 1985, Innovation: mapping the winds ofcreative destruction. Research Policy, 14, 3-22.Ackoff, R., (1962), Scientific method, John Wiley & Sons Inc, New York.Acs, Z.J., Carlsson, B., och Karlsson, C., (Eds.), 1999, Entrepreneurship,small and medium sized enterprises and the macroeconomy, Cambridge,Cambridge University Press.Allen, D., och Rehman, S., 1985, Small business incubators; a positiveenvironment for entrepreneurship, Journal of Small Business Management,(July), 12-33.Alvesson, Mats. 1998. The Business Concept as a Symbol. InternationalStudies of Management & Organization, 28 (3), 86.Alvesson, M., och Sköldberg, K., 1994, Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofioch kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund.Ambrosio, J., 1991, Incubators nurture start-up firms; Do incubators reallywork?, Computerworld, 25(5), 105-106.Anderson, Neil R. och Michael A. West. 1998. Measuring climate for workgroup innovation: development and validation of the team climate inventory.Journal of organizational behaviour, 19 (3), 235.Andersson, Sten, 1979. Positivism kontra hermeneutik. Bokförlaget Korpen,Göteborg.Armington, H., 1983, Formation and growth in high technology businesses:a regional assessment, Brookings Microdata Project, Washington, DC.Armistead, Colin G. och Graham Clark. 1993, Resource Activity Mapping:The Value Chain in Service Operations Strategy. The Service IndustriesJournal, 13 (4), 221.Arthur, B., 1988, Competing Technologies: an Overview. I Dosi et al (eds):Technical Change and Economic Theory, Pinter Publishers, London.127

Arthur, B, 1989, Competing Technologies, Increasing Returns and Lock-inby Historical Events. The Economic Journal, 9.Autio, Erkko och Magnus Klofsten. 1998. A Comparative Study of TwoEuropean Business Incubators. Journal of small business management.36 (1), 30.Bacharach, S. B., 1989, Organizational theories: Some criteria for evaluation.Academy of Management Review, 14, 496-515.Barber, J., Metcalfe, J. och Porteous, 1989, Barriers to growth: The ACARDStudy. I Barber m fl (Eds), Barriers to Growth bin Small firms. Routledge,London.Barney, J. B., 1986, Strategic factor markets: Expectations, luck and businessstrategy. Management Science, 42, 1231-1241.Barney, J., 1991, Firm resources and sustained competitive advantage.Journal of Management, 17 (1), 99-120.Barney, J., 1992, Integrating organizational behavior and strategy formulationresearch: A resource based analysis. In: Shrivastava, P., Huff, A., Dutton,J. (Eds), Advances in Strategic Management, 8, JAI Press, Greenwich,CT, 39-62.Baumol, W.J., 1993, Entrepreneurship, Management and the Structure ofPay-offs, The MIT Press Cambridge, Mass.Bengtsson, L. och Löwegren, M., 2000, Internationalisation of small technology-basedfirms in swedish and finnish science parks. Working paperpresented at 11th Nordic Conference on Small Business. The Aarhus Schoolof Business, Danmark.Binks, M. och Ennew, C., 1996, Financing Small Firms. I Burns, P. ochDewhurst, J. (Eds), Small Business and Entrepreneurship. Macmilland,London.Birley, S., 1985, The role of networks in the entrepreneurial process.Journal of Business Venturing, 1, 107-117.Bollen, K.A., 1989, Structural equations with latent variables, John Wiley& Sons, Inc, N.Y; N.Y.Borsworth, D. och Jacobs, C., 1989, Management attitudes, behaviour andabilities as barriers to growth. I Barber, J. Et al (Eds). Barriers to Growth inSmall Firms. Routledge, London.Bower, D. J., 1993, Succesful joint ventures in Science Parks. Long RangePlanning, 26 (6), 114-120.128

Brown, Marilyn A., T. Randall Curlee och Steven R. Elliott. 1994. Evaluatingtechnology innovation programs: the use of comparison groups toidentify impacts. Research Policy. 24, 669-684.Bryman, A. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber Ekonomi, Malmö.Burns, P., och Dewhurst, J., (Eds.), 1989, Small business in Europe,Macmillan, London.Bäck, M-B. och Rundqvist, J., 2000, External board members and boardroles in recently started firms. Working paper presented at 11th Nordic Conferenceon Small Business. The Aarhus School of Business, Danmark.Campbell, D.T., och Fiske, D.W., 1959, Convergent and dicriminant validationby multitrait-multimethod matrix, Psychological Bulletin, 56, 81-105.Camp, R. C., 1993, Lär av de bästa? Benchmarking i tio steg. Studentlitteratur,Lund.Carlsson, Bo, Staffan Jacobsson, Magnus Holmén och Annika Rickne.2002. “Innovation systems: analytical and methodological issues”.Research Policy, 31, 233-245.Charnes, A., Cooper, W.W. och Rhodes, E., 1978, Measuring the Efficiencyof Decision Making Units. European Journal of Operational Research,2 (6), 429-444.Christensen, J. F., 1995, Asset profiles for technological innovation.Research Policy, 24, 727-745.Christensen, Jens Fröslev. 1996. “Innovative assets and inter-asset linkages– a resource-based approach to innovation”. Economics of Innovation andNew Technology. 4 (3), 155-264.Coombs, R., Saviotti, P. och Walsh, V., 1987, ”Economics and TechnologicalChange”, MacMillan Education Ltd, London.Cooper, A.C., (1984), Contrasts in the role of incubator organisations in thefounding of growth-oriented firms, Frontiers of Entrepreneurship Research,Babson College.Cooper, A.C. och Gascon, F.J.G., 1992, Entrepreneurs, Process of foundingand new-firm performance. I Sexton. D. och Kasarda, J., (Eds), The State ofthe Art of Entrepreneurship. PWS Kent Publishers, Boston, Ma.Covin, J. G. and Slevin, D. P., 1989, Strategic management of small firms inhostile and benign environment. Strategic Management Journal, 10 (1), 75-87.129

Covin, J.G., och Slevin, D.P., 1991, Conceptual model of entrepreneurshipas firm behaviour, Entrepreneurship Theory and Practice, (Fall), 7-25.Crawford, D., 1991, An incubator project for small business, CanadianBusiness Review, 18(3), 21-23.Currie, J., 1985, Science parks in Britain- their role for the late 1980s, CSPEconomic Publications, Cardiff.Cyert, R. M. och Mowery, D. C., 1988, ”The Impact of TechnologicalChange on Employment and Economic Growth”, Ballinger PublishingCompany, Cambridge, Massachusetts.Daft, R., 1983, Organization theory and design. West, New York.Das, T. K. and Teng, B-S., 1997, Time and entrepreneurial risk behavior.Entrepreneurship Theory and Practice, 22 (2), 69-88.David, P., 1975, ”Technical Choice, Innovation and Economic Growth”Cambridge University Press, London.Davidsson, P., 1989, Continued entrepreneurship and small firm growth,Ph.D. Diss., Stockholm School of Economics, Stockholm.Davidsson, P., Lindmark, L., och Olofsson, C., (1994), Dynamiken i svensktnäringsliv, Studentlitteratur, Lund.Davidsson, P., Lindmark, L., och Olofsson, C., (1996), Näringslivsdynamikunder 90-talet, Nutek, Stockholm.Davidsson, P., och Wiklund, J., 1999, Suitable Approaches for studyingsmall firm Growth, I Capaldo, G., & Raffa, M., (Eds.), 44 th ISCB WorldConference, Naples, Edizione Scientifiche Italiane.Davidsson, P., och Wiklund, J., 2001, Levels of analysis in the entrepreneurshipresearch: Current research practice and suggestions for the future,Entrepreneurship Theory and Practice, (4), 81-99.Deakins, D. och Hussain, G., 1991, Risk assessment with assymetric information.International Journal of Bank Marketing, 12 (1), 24-31.Delmar, F., 1996, Entrepreneurial behaviour and business performance,Ph.D. Diss., Stockholm School of Economics, EFIDelmar, F., 1997, Measuring growth: methodological considerations andempirical results, I Donckels, R., & Meittinen, A., (Eds.), Entrepreneurshipand SME research: on its way to the next millenium.130

Delmar, F., Davidsson, P., och Gartner, W.B., 2002, Arriving at the highgrowthfirm, Journal of Business Venturing, 17, 1-28.Dosi, G., Freeman, C. och Nelson, R., 1988, ”Technical Change and EconomicTheory”, Pinter Publishers Ltd, London.Eisenhardt, K.M. och Schoonhoven, C.B. 1996, Resource-based view ofstrategic alliance formation: Strategic and social effects in entrepreneurialfirms, Organization Science, 7(2), 136–150.Dence, R., 1995, Best Practice benchmarking. I Holloway, J., Lewis, J.,Mallory, G. (Eds), Performance, Measurement and Evaluation. Sage PublicationsLtd, London.Dinc, M., Kingsley, E. och Haynes och Murat Tarimcilar, 2003, Integratingmodels for regional development decisions: A policy perspective. TheAnnals of Regional Science, 37, 31-53.Dubois, A. and L.-E. Gadde. 2002. ”Systematic Combining – An AbductiveApproach to Case Research”. Journal of Business Research. 55, 553-560.Easton, G. and D. Harrison. 2004. ”Temporally Embedded Case Comparisonin Industrial Marketing Research”. Critical Realism in ManagementStudies. II.Eisenhardt, K., 1989, Building Theories from Case Study Research.The Academy of Management Review, Vol. 14, No. 4.Eriksson, E-L, 1996, Akademiskt företagande, från student till företagande.Lic-uppsats, Högskolan i Halmstad.Evangelista, R., 1999. Sectoral patterns of technological change in services”.Economics of Innovation and New Technology, 9, 183.Ferguson, R., 1999, What’s in a Location? Science Parks and the Support ofNew Technology-Based Firms, Swedish University of Agricultural Sciences,Ph.D. Diss., Uppsala.Felsenstein, D., 1994, University-related science parks - seedbeds orenclaves of innovation?, Technovation, 14(2), 93-110.Fitzgerald, Lin och James E. Storbeck. 2003. Pluralistic views of performance.Management Decision, 41 (8), 741-750.FOA (1995), Integration av försvarsindustriella förvärv - erfarenheter frånVästeuropa, FOA-Rapport, FOA-R-9500189-1.3.-se.Freel, M S., 2000, barriers to product innovation in small manufacturingfirms. International Small Business Journal, 18 (2), 60-80.131

Freeman, C., 1974, ”The Economics of Industrial Innovation”, PenguinBooks, Harmondsworth, Middlesex.Freeman, C., 1987, ”Technology Policy and Economic Performance,Lessons from Japan”, Pinter Publishers Ltd, Japan.Freeman, C., Clark, , J. och Soete, L. G., 1982, Unemployment and TechnicalInnovation - A Study of Long Wawes and Economic Development,Pinter, London.Galagedera, D.U.A. och Silvapulle, P.,2003, Experimental evidence onrobustness of data envelopment analysis. Journal of the OperationalResearch Society, 54, 654-660.Garnsey, E., 1995, High technology renewal and the UK investment problem.Journal of General Management, 20 (4), 1-22.Garnsey, E., 1996, A new theory of the growth of the firm. 41th WorldConference of ISCB. Stockholm.Garnsey, E., 1998, A Theory of the Early Growth of the Firm, Industrialand Corporate Change, 13(3), 523-556.Gemunden, H.G. och Heydebreck, P., 1995, The influence of businessstrategies on technological network activities. Research Policy, 24 (6), 831-849.Glaser, B. G. och Strauss, A. L., 1967, The Discovery of Grounded Theory -Strategies for Qualitative Research. Weidenfeldt & Nicolson, London.Ghosal, S. och Bartlett, C. A., 1998, The Individualised Corporation: AFundamentally New Approach to Management. Heinemann, London.Granstrand, O. och Sigurdson, J., 1985, Innovation Policies in East Asia andSome Implications for West Europe. I Rothwell, R och Langdon, R (ed),Design for Innovation. Pinter, London.Grant, R. M., 1991, The resource-based theory of competitive advantage.California Management Review, 33 (3), 114-135.Grenness, T. och Askheim, O.G.A. 2000, Fra tall til ord. Universitetsforlaget,Oslo.Guba, E., och Lincoln, Y., 1989, Fourth generation evaluation, Sage, New-Bury Park, Cal.Gulati, R. Nohria, N. och Zaheer, A., 2000. Strategic networks. StrategicManagement Journal, 21, 203–207.132

Gummesson, E., 1995, Truths and myths in service quality. The Journal forQuality and Participation. 18 (6), 18.Halinen, A. and Törnroos, J-Å, 2002. Using case methods in the study ofcontemporary business networks. Journal of Business Research. [Forthcoming]Hailu, A. och Veeman, T. S.,. 2003, Comparative analysis of efficiency andproductivity growth in Canadian regional boreal logging industries.Canadian Journal of Forest Research. 33 (9), 1653.Heshmati, A., 2001, On the growth of micro and small firms: Evidence fromSweden, Small Business Economics, 17, 213-228.Hite, J.M. och Hesterly, W.S., 2001, The evolution of firm networks: Fromemergence to early growth of the firm. Strategic Management Journal,22(2), 276–286.Hoang, H. and Antoncic, B., 2003, Network-based research in entrepreneurship:A critical review, Journal of Business Venturing, 18, 165-187.Johannisson, B.,1998, Personal networks in emerging knowledge-basedfirms: spatial and functional paterns. Entrepreneurship and Regional Development,10, 297-312.Hair, P., Anderson, R. E. Tatham, R. L. och Black, W. C., 1995, MultivariateData Analysis, Prentice Hall, New Jersey.Heshmati, A., 2001, On the growth of micro and small firms: Evidence fromSweden, Small Business Economics, 17, 213-228.Holzhausen, J., 1995, Kunskapscentra för utveckling av småföretag,Arbetslivsfonden, Stockholm.Johansson, B. och Lindmark, L., 1996, Företag, Företagare och Företagsamhet.Studentlitteratur, Lund.Johne, A., 1999, Successful market innovation. European Journal of InnovationManagement, 2 (1), 6-11.Jones-Evans, D., 1996, Technical entrepreneurship, strategy and experience,International Small-Business Journal, 14(3), 15-39.Kaplan, R. S. och Norton, D. P., 1996, The Balanced Scorecard – Measuresthat Drive Performance, Readings in Management Accounting (S. MarkYoung, redaktör). Prentice Hall, Inc. Englewood Cliffs, NJ. 1995.Khandwalla, P.V., 1981, Properties of competing organizations, I Nyström,P.C., och Starbuck, W.H., (Eds.); Handbook of organizational Design,133

vol. 1, Adapting organizations to their Environments, Oxford UniversityPress, New York, NY.Kirchoff, B. A., 1994, Entrepreneurship and Dynamic Capitalism. Praeger,Westport.Kjellén, B. och Söderman, S., 1980, Praktikfallsmetodik. Siar/Liber.Klofsten, M.,1994, technology-based firm: critical aspects of their earlydevelopment. Journal of Enterprising Culture, 2, 535-557.Klofsten, M. och Jones-Evans, D., 1996, Stimulation of technology-basedsmall firms - a case study of university-industry co-operation. Technovation,16 (4), 187-193.Klofsten, M. och Mikaelsen, A-S.,1996, Support of small business firms:entrepreneur´s view of demand and supply side. Journal of EnterprisingCulture, 4 (4), 417-432.Kloot, Louise och John Martin, 2000, Strategic performance management:A balanced approach to performance management issues in local government.Management Accounting Research, 11, 231-251.Kotler, P., 1998,, Principles of marketing, Prentice-Hall Inc, EnglewoodCliffs, NJ.Kvale, Steinar. Det kvalitative forskningsintervju. Gyldendal, Oslo.Kärreman, Dan och Mats Alvesson. 2004. Cages in Tandem: ManagementControl, Social Identity, and Identification in a Knowledge-Intensive Firm.Organization. 11 (1), 149.Lekvall, P., och Wahlbin, C., 1987, Information för marknadsföringsbeslut,IHM Förlag, Göteborg.Lindelöf, P., 2002, Teknik- och forskningsparker som entreprenöriell miljö,Akademisk avhandling, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolanvid Göteborgs universitet, Göteborg.Lindelöf, P. och Löfsten, H., 2004, Proximity as a resource base for competitiveadvantage – university–industry links for technology transfer.Journal of Technology Transfer, special issue, 29 (3/4), 311-326.Lindelöf, P., och Löfsten, H., 2005, Academic versus corporate new technology-basedfirms in Swedish Science Parks: an analysis of performance,business networks and financing. International Journal of TechnologyManagement, 31 (¾), 334-357.134

Lindelöf, P. och Löfsten, H., 1999, Teknik- och forskningsparker - industriellförnyelse och utveckling (84 s). IMIT Working Paper Series, WP 99:108.IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology). Chalmerstekniska högskola, Göteborg.Lindelöf, P. och Löfsten, H., 2003. ”Science park location and new technology-basedfirms in Sweden- implications for strategy and performance”.Small Business Economics. 20 (3), 245.Lindelöf, P. och Löfsten, H., 2005, Teori och metoder för val av indikatorerför inkubatorer. VINNOVA RAPPORT VR 2005:02 (72 sidor).Lindholm, Å., 1994, The Economics of technology-related ownershipchanges, Ph.D. Diss., Chalmers university of technology, Göteborg.Liu, Xielin och Steven White. 2001. Comparing innovation systems: aframework and application to China’s transitional context.Research Policy. 30, 1091-1114.LU 92, Näringslivets utveckling till 2002 - tillväxt eller stagnation, bilaga 3,121-122.Löfsten, H. och Lindelöf, P., 2001, Science Parks in Sweden - IndustrialRenewal and Development? R&D Management, 31, (3), 309-322.Löfsten, H. och Lindelöf, P., 2002, Science Parks and the growth of newtechnology based firms – academic-industry links, innovation and markets.Research Policy, 31 (6 ), 859-876.Löfsten, H. och Lindelöf, P., 2005a, Environmental hostility, strategic orientationand the importance of management accounting – empirical analysisof new technology-based firms, Technovation, 25 (7), 725-738.Löfsten, H., och Lindelöf, P., 2005b, R&D networks and product innovationpatterns of academic and non-academic new technology-based firms on ScienceParks. Technovation 25 (9), 1025-1037.Löwegren-Williams, M., 2000, Advantages of a science park location: Casestudies from the Ideon science park, Lic-uppsats, Lunds UniversitetLöwendahl, B. R. och Revang, Ö., 2004, Achieving results in an after moderncontext: thoughts on the role of strategizing and organizing”. EuropeanManagement Review. 2004 (1), 49.Löwendahl, B. R., Revang, Ö. och Fosstenlökken, S.M., 2001, Knowledgeand value creation in professional service firms: A framework for analysis.Human Relations, 54 (7), 911.135

Löwegren-Williams, M., 2000, Advantages of a science park location: Casestudies from the Ideon science park. University of Lund.McDaniel, C., och Gates, R., 1991, Contemporary marketing research, StPaul, Mn.MacDonald, S. ,1987, British science Parks: Reflections on the politics ofhigh technology. R&D Management, 17(1), 25-37.MacPherson, A. D., 1998, Academic- industry linkages and small firminnovation: evidence from the scientific instruments sector. Entrepreneurshipand Regional Development, 10, 261-275.Malecki, E. J., 1991, Technology and Economic Development: the Dynamicsof Local, Regional and National Change. Longman, London.Mansfield, E., 1968, ”The Economics of Technological Change”, W. W.Norton & Co, Inc, New York.Massey, D, Quintas, P. and Wield, 1992, High Tech Fantasies: ScienceParks in Society, Science and Space. Routledge, London.Maister, David H. 2001. What drives profits in consulting firms? Consultingto Management. Jun 2001 (12), 2.Mian, S.A., 1994, US university-sponsored technology incubators; an overviewof management, policies and performance, Technovation,14(8), 515-528.Mian, S.A., 1996, Assessing value-added contributions of university technologybusiness incubators to tenant firms, Research Policy, 25, 325-335.Mian, S.A., 1997, Assessing and managing the university technology businessincubator: An integrative framework, Journal of Business Venturing,12, 251-285.Miles, M. och Huberman, A. M., 1984, Qualitative Data Analysis. SagePublications, Beverly Hills, California.Miller, D. and Friesen, P. H., 1982, Innovation in conservative and entrepreneurialfirms: two models of strategic momentum. Strategic ManagementJournal 3 (1), 1-25.Monck, C.S.P., Porter, P., Quintas, D.J. och Wynarczyk, P., 1988, Scienceparks and the growth of high technology firms, Routlege, London.Mowery, D. och Rosenberg, N., 1989, ”Technology and the Pursuit of EconomicGrowth”, Cambridge University Press, Cambridge.136

Mönsted, M.,1996, Science parks as networks for high-tech firms – casesfrom Copenhagen. Paper presented at Rentx, Brussels, Nov 21-22.Mönsted, M. 2000. Strategic Networking in Science Parks: The Bazaar-Principle for Organising High Technology. I New Technology-Based Firmsat the Turn of the Century redigerad av Wim During, Ray Oakey ochMichelle Kipling. Oxford: Pergamon.Naffziger, D.W., Hornsby, J.S., Kuratko, D.F., 1994, A proposed researchmodel entrepreneurial motivation, Entrepreneurship theory andPractice, 29-42.Nasierowski, W. och F.J. Arcelus. 1999. Interrelationships among the elementsof national innovation systems: A statistical evaluation. EuropeanJournal of Operational Research. 119, 235-253.Nelson. R. och Winter, 1974, Neoclassical vs Evolutionary Theories ofEconomic Growth: Critique and Prospectus, Economic Journal, 84, Dec.Niosi, J., 2002, National systems of innovations are ”x-efficient” (and x-effective) Why some are slow learners”. Research Policy, 31, 291-302.NUTEK, 1991, Nyföretagaraktörerna i Sverige, Stockholm.NUTEK, 1996:17, Forskning och utvecklingsverksamhet inom forskningsnäraoch teknikintensiva småföretag, Stockholm.Oakey, R. 1991, Innovation and the management of marketing in high technologysmall firms. Journal of Marketing Management, 7, 343-356.Miller, D., 1987, The structural and environmental correlates of businessstrategy , Strategic Management Journal, 8, 55-76.Peck, F.W., 1985, The use of matched-pairs research design in industrialsurveys. Environment and Planning,17, 981-989.Penrose, E., 1959, The Theory of the growth of the firm, Oxford UniversityPress, Oxford.Pettigrew, A., 1985, Contextualist Research and the Study of OrganizationalChange Processes. Ur: E. Munford et al, Research Methods in InformationSystems. Elsevier Science Publishers, B. V., North-Holland.Phillips, A., 1971, Technology and Market Structure, Heath LexingtonBooks, Lexington, Massachusetts.Phillips, A., 1979, ”Organizatonal Factors in R&D and TechnologicalChange: Market Factor Considerations”, Publicerad i Sahal.137

Porter, M. E., 1985, Konkurransefortrinn. Tano Aschehoug, Oslo.Porter, M.E., 1989, Competition strategy, Free Press, New York.Priem, R. and Butler, J. E., 2001, Tautology in the resource-based view andthe implications of externally determined resource value: Further comments.Academy of Management Review, 26 (1), 57-65.Quintas, P., Wield, D. and Massey, D., 1992, Academic-industry links andinnovation: questioning the science park model. Technovation, 12 (3), 161-175.Reed, R. and DeFillippi, R. J., 1990, Causal ambiguity, barriers to imitation,and sustainable competitive advantage. Academy of ManagementReview, 15 (1), 88-102.Rickne, A., och Jacobsson, S., 1999, New technology based firms inSweden – a study of their impact on industrial renewal, Economics of Innovationand new Technology, 8, 197-223.Rosenberg, N., 1976, ”Perspectives on Technology”, Cambridge UniversityPress, Cambridge.Rosenberg, N., 1983, ”Inside the Black Box: Technology and Economics”,Cambridge University Press.Rumelt, R. P., 1984, Towards a strategic theory of the firm, in Lamb, R. B.(Ed). Strategic Management, Englewood cliffs, Prentice Hall, NJ.Rumelt, R. P., 1987, Theory, strategy and entrepreneurship, in Teece, D. J.(Ed), Competitive Challenge, Harper and Row, NY.Russo, M.V., och Fouts, P.A., 1997, A Resource based perspective on corporateenvironmental performance and profitability, Academy of ManagementJournal, 40 (3), 534-559.Saemundsson, R.J., 1999, New technology-based firms growing intomedium-sized firms, Lic-uppsats, Chalmers University of Technology,Göteborg.Sahlin-Andersson, K., 1990, Forskningsparker och företagsrelationer: Etableringav Novum forskningspark i organisationsteoretisk belysning.Regionplane- och Trafikkontoret.Santoro, M. D. and Gopalakrishnan, S., 2001, Relationship dynamicsbetween university research centers and industrial firms: their impact ontechnology transfer activities. Journal of technology Transfer, 26, 163-171.138

Segal Quince & Partners, 1985, The Cambridge phenomenon. The growthof high technology industry in an university town. Segal Quince & Partners,England.Scheutz. C., 1988, Företagsfissioner; avknoppningar till Stockholms fondbörsoch OTC-marknaden - en empirisk undersökning av motiv och konsekvenser,Akademsik avhandling, Företagsekonomiska institutionen, Stockholmsuniversitet.Schmookler, J., 1966, ”Invention and Economic Growth”, Harvard UniversityPress. Cambridge, Massachusetts.Schmookler, J., 1972, ”Patents, Intervention and Economic Change”, Dataand selected essays edited by Z Griliches and L Hurwich. Harvard UniversityPress, Cambridge, Massachusetts.Schumpeter, J. A., 1934, ”The Theory of Economic Development: AnInquiry into Profits, Capital, Credit, Interest and the Business Cycle”,Vol I-II. 1st ed. MacGraw-Hill, New York.Schumpeter, J. A., 1939, ”Business Cycles. A Theoretical, Historical andStatistical Analysis of the Capitalist Process”, Vol I-II. Ist ed. MacGraw-Hill, New York.Schumpeter, J. A., 1951, ”Essays of J. A. Schumpeter”, Edited by R. V.Clemence, Addison-Wesley Press, Inc., Cambridge, Massachusetts.Schumpeter, J. A., 1976, ”Capitalism, Socialism and Democracy”, GeorgeAllen & Unwin, Ltd, London.Skaggs, Bruce C. och Mark Youndt. 2004. Strategic positioning, humancapital, and performance in service organizations: a customer interactionapproach. Strategic Management Journal, 25 (1), 85.Smallbone , D., Leig, R. Och North, D, 1995, The characteristics and strategiesof high growth SMEs. International Journal of EntrepreneurialBehaviour and Research, 1 (3), 44-62.Smilor, R., och Gill, M., 1986, The New Business incubator: linking talent,technology and know-how, Lexington Books, Lexington, Ma.SOU, 1991:82, Drivkrafter för produktivitet och välstånd. Allmänna förlaget,Stockholm.Smilor, R.W., Gibson, D.V., och Dietrich, G.B., 1990, University spin-outcompanies: Technology start-ups from UT-Austin, Journal of BusinessVenturing, 5 (1), 63-76.139

Stabell, C. B. och Fjeldstad, Ö. D., 1998, Configuring value for competitiveadvantage: on chains, shops, and network. Strategic Management Journal.19, 413-437.Steffen. R., 1992, What the incubators have hatched, Planning, 58 (5), 28-30.Stoneman. P., 1983, ”The Economic Analysis of Technological Change”,Oxford University Press, London.Storey, D.J., 1994, Understanding the small business sector, Routledge,London.Storey, D. J., Keasy, K., Watson, R. och Wynarczyk, D., 1987, The performanceof small firms. Croomhelm, London.Teece, D. J., 1986, Profiting from technological innovation: Implications forintegration, collaboration, licensing and public policy. Research Policy, 15,285-305.Terpstra, D.E. och Olson, P.D., 1993, Entrepreneurial start-up and growth:A classification of problems, Entrepreneurship Theory and Practice,Spring, 5-20.Tesfaye, B., 1993, Determinants of entrepreneurial processes: a case studyof technology based spin-of company formation, Ph.D. Diss., Stockholmsuniversitet, Stockholm.Utterback, J. M. och Reitberger, G., 1982, ”Technology and Industrial Innovationin Sweden; A Study of New Technology-Based Firms”, STU, Stockholm.Tether, B. S. och Metcalfe, J. S.,. 2004. Services and systems of innovation.In Sectoral Systems of Innovation, edited by Franco Malerba. Cambridge:Cambridge University Press.Thompson, H. 2002, Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur, Lund.Tsoukas, H., 1989, The Validity of Ideographic Research Explanations.The Academy of Management Review,14 (4).Tyler, B. B., 2001, The complementary of cooperative and technologicalcompetencies: a resource-based perspective. Journal of Engineering andTechnology Management, 18, 1-27.Uzzi, B., 1996, The source and consequences of embeddness for the economicperformance of organizations: the network effect. American SociologicalReview (August), 61, 674-698.140

Uzzi, B., 1997, Social structure and competition in inter firm networks: theparadox of embeddedness. Administrative Science Quarterly, 42, 35-67.Van De Ven, A.H., 1993, The development of an infrastructure for entrepreneurship,Journal of Business Venturing, 8 (3), 211-230.Weinzimmer, L.G., Nyström, P.C., och Freeman, S.J., 1998, Measuringorganizational growth: Issues, consequenses and guidelines, Journal ofManagement, 24 (2), 235-262.Westhead, P., 1997, R&D inputs and outputs of technologybased firmslocated on and of Science Parks, R&D Management, 27 (1), 45-62.Westhead, P. and Storey, D. J., 1994, An Assessment of Firms Located Onand Off Science Parks in the United Kingdom. HMSO, London.Westhead, P., och Storey, D.J., 1995, Links Between Higher EducationInstitutions and High Technology Firms, Omega International Journal ofManagement Science, 23 (4), 345-360.Wiklund, J., 1998, Small firm growth and performance: entrepreneurshipand beyond. Ph D diss, IHH, Jönköping.Wiklund, J. och Shepherd, D. 2003. “Knowledge-based resources, entrepreneurialorientation, and the performance of small and medium-sized businesses”.Strategic Management Journal. 24, 1307-1314.Williamson, O.E., 1975, Markets and Hierarchies, Free Press, New York.Yin, R., 1994, Case Study Research - Design and Methods. Sage Publications.Beverly Hills, California.Zahra, S., 1991, Predictor and financial out-comes of corporate entrepreneurship,an explorative study, Journal of Business Venturing, 6, 259-285.Zukin, S. and DiMaggio, P. J., 1990, Structure of Capital (Eds). CambridgeUniversity Press, Cambridge, UK.Ödman, Per-Johan. 1979. Tolkning förståelse vetande Hermeneutik i teorioch praktik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.141

VINNOVAs publikationerOktober 2006För mer info eller för att se tidigare utgivna publikationer se www.VINNOVA.seVINNOVA AnalysVA 2006:01 End of an era? Governance of Swedishinnovation policy. För svensk version seVA 2005:0702 Forskning och utveckling vid små ochmedelstora företag. Finns endast somPDF03 Innovationsinriktad samverkan. Finnsendast som PDF04 Teknikbaserat nyföretagande i Sverige1990 - 2003. Finns endast som PDF05 Offentligt stöd till universitetenssamverkansuppgift - en internationellkartläggning. Finns endst som PDF06 Inkubatorer i Sverige - analysav indikatordimensioner ochnyttoefektivitet. Finns endast som PDFVA 2005:01 Wood Manufacture - the innovationsystem that beats the system. Försvensk version se VA 2004:02.02 Nationella och regionala klusterprofiler- Företag inom bioteknik, läkemedeloch medicinsk teknik i Sverige 200403 Innovation policies in South Koreaand Taiwan. Finns endast som PDF04 Effektanalys av nackskadeforskningenvid Chalmers - Sammanfattning.Kortversion av VA 2004:07, förkortversion på engelska se VA 2005:0505 Impacts of neck injuries research atChalmers University of Technology-Summary. Kortversion av VA 2004:07,för kortversion på svenska se VA 2005:0406 Forskningsverksamhet inomproduktframtagning i Sverige - enögonblicksbild år 200407 En lärande innovationspolitik- samordning och samverkan? Förengelsk version se VA 2006:0108 Svensk trafiksäkerhetsforskning itätposition - Framträdande forskareoch forskningsmiljöer i statligtfinansierad trafiksäkerhetsforskning1949 - 2005VA 2004:01 The Swedish National InnovationSystem 1970-2003 - a quantitativeinternational benchmarking analysis02 Trämanufaktur - det systembrytandeinnovationssystemet. För engelsk versionse VA 2005:0103 Impacts of the Swedish CompetenceCentres Programme 1995-2003.För kortversion på engelska respektivesvenska se VA 2004:05 och VA 2004:0604 Telecom Dynamics - History andState of the Swedish Telecom Sectorsand its Innovation System 1970-2003.Final Report. Finns endast som PDF05 Impacts of the Swedish CompetenceCentres Programme 1995-2003- Summary Report. Kortversion av VA2004:03, för kortversion på svenska se VA2004:0606 Effekter av det svenska kompetenscentrumprogrammet1995-2003- Sammanfattande rapport. Kortversionav VA 2004:03, för kortversion på engel-ska se VA 2004:0507 Effektanalys av nackskadeforskningenvid Chalmers. För kortversion påsvenska och engelska se VA 2005:04 ochVA 2005:05VINNOVA ForumVFI 2004:01 Informationssamhället - åter till framtiden(Innovationspolitik i Fokus)02 Svensk innovationskraft - visionenmåste vara starkare än motståndet(Innovationspolitik i Fokus)VINNOVA InformationVI 2006:01 VINNOVAs verksamhet inomTransporter. För engelsk version se VI2006:0702 Årsredovisning 200503 Paving the Road. For TransportInnovation and Research04 Drivkraft för tillväxt. VINNOVA2005. För engelsk version se VI 2006:0806 VINNVÄXT - Ett program som sätterfart på Sverige!07 VINNOVA´s activities within theTransport Sector. För svensk version seVI 2006:0108 A driving Force for Growth.VINNOVA 2005. För svensk version seVI 2006:0409 Komplexa sammansatta produkter- Projektkatalog 200610 VINNVINN - Mötesarena för nyaaffärsmöjligheter och arbetstillfällen11 E-tjänster i offentlig verksamhet. Förengelsk version se VI 2006:1212 E-Services in Public Administration.För svensk version se VI 2006:1113 VINNOVA´s Activities inBiotechnology.VI 2005:02 Årsredovisning 200403 VINNOVA - För ett innovativtSverige! För engelsk version se VI2005:0604 DYNAMO -Beskrivningar av de 18projekt som ingår i programmet05 Den dubbla vinsten. VINNOVA 200406 VINNOVA - For an innovativeSweden! För svensk version se VI2005:0308 Swedish research for growth. AVINNOVA magazine09 Kunskapsbildning och organisering- Ett program för förnyelse ochinnovation10 Innovationsprocesser i Norden- Ett program för organiseringav utvecklingsarbete med bredmedverkan. Finns endast som PDFVI 2004:01 Årsredovisning 200304. VINN EXCELLENCE CENTER.För engelsk version se VI 2004:0505 VINN EXCELLENCE CENTRES.För svensk version se VI 2004:0407 Kompetenscentrum i siffror08 The Swedish Competence CentresProgramme. Third InternationalEvaluation - Group 2-6 (19 Centres)and Overall Impressions andProgramme-wide Issues.VINNOVA PolicyVP 2006:01 På spaning efter innovationssystem.För engelsk version se VP 2006:0202 In search of innovation systems. Försvensk version se VP 2006:01VP 2005:01 Kunskap för säkerhets skull.Förslag till en nationell strategi försäkerhetsforskning. För engelsk versionse VP 2005:0302 Strategi för tillväxt - Bioteknik, enlivsviktig industri i Sverige03 Knowledge to safeguard security.Proposals for a national strategy forsecurity research. För svensk version se

VP 2005:0104 Produktionsteknik &Fordonstelematik. Förslag till FoUprogram05 VINNOVA´s views on the EuropeanCommission´s proposal for theSeventh Framework Programmeon Research & TechnologicalDevelopment 2007 - 2013. PositionpaperVP 2004:01 Nationell strategi för transportrelateradFUDVINNOVA RapportVR 2006:01 Det förbisedda jämställdhetsdirektivet.Text- och genusanalys av treutlysningstexter från VINNOVA02 VINNOVAs FoU-verksamhetur ett jämställdhetsperspektiv.Yrkesverksamma disputeradekvinnor och män i VINNOVAsverksamhetsområde03 ASCI: Improving the AgriculturalSupply Chain - Case Studies inUppsala Region. Finns endast som PDF04 Framtidens e-förvaltning. Scenarier201605 Elderly Healthcare, Collaborationand ICT - enabling the Benefits of anenabling Technology. Finns endast somPDF06 Framtida handel - utveckling inome-handel med dagligvaror07 Tillväxt stavas med tre T08 Vad hände sen?09 Optimal System of Subsidization forLocal Public Transport. Finns endastsom PDF10 The Development of Growth orientedhigh Technology Firms in Sweden.Finns endast som PDFVR 2005:01 Effektivt arbete i processindustrinHur man gör. Från strategi tillgenomförande02 Teori och metod för val av indikatorerför inkubatorer. Finns endast som PDF03 Informations- ochkommunikationsteknik i USA. Enöversiktsstudie om satsningar ochtrender inom politik, forskning ochnäringsliv.04 Information and CommunicationsTechnology in Japan. A generaloverview on the current Japaneseinitiatives and trends in the area ofICT.05 Information and CommunicationsTechnology in China. A generaloverview of the current Chineseinitiatives and trends in the area ofICT.06 Hälsa & lärande. Frågor för hälso- ochsjukvårdssystemet07 Samhandling för innovationsleddtillväxt08 Tekniköverföring från landbaseradefordon till mindre fartyg - fas 1. Finnsendast som PDF09 Nya emissionskrav för dieselmotorer- en katalysator för svensk industri?Finns endast som PDF10 Samarbete mellan KTH och kringliggandeindustriforskningsinstitut- nuläge och utvecklingsmöjligheter11 ICT-based Home Healthcare. Finnsendast som PDF12 Kompetensutveckling i små ochmedelstora företag - SMF. Enkvalitativ studie av konferensdeltagaresutsagor13 The KTH Entrepreneurial FacultyProject14 OLD@HOME Technical Supportfor Mobile Close Care. Final Report.Finns endast som PDF15 Värdeskapande innovationsmiljöerVR 2004:01 Nya material och produkter frånförnyelsebara råvaror. En framtidsbildoch vägen dit. För kortversion se VR2004:0202 Nya material och produkter från förnyelsebararåvaror. Kortversion av VR2004:01.03 Evaluation of the NUTEK-VINNOVA programme in ComplexTechnical Systems 1997-2001.Utvärdering av ett FoU-program iKomplexa Tekniska System 1997-200104 Förnuft och känsla - en narrativ studieom äldre kvinnors bilkörning. Finnsendast som PDF05 Equipment for Rational Securing ofCargo on Railway Wagons. Utrustningför rationell säkring av last på järnvägsvagnar(jvgRASLA). Finns endastsom PDF06 Innovationspolitik för ITS. En studieav aktörsnätverk kring IntelligentaTransportSystem. Finns endast somPDF07 Svensk forskning - rik på upplevelser.Finns endast som PDF08 Fånga Vinden! - en klokbok för tillväxt09 Utvärdering av det NationellaFlygtekniska Forskningsprogrammet10 Forskning och Innovation iSmåföretag. SBIR - Small BusinessInnovation Research. Ett amerikansktprogram för behovsmotiverad forskningutförd av mindre företag11 Arbetsgivarringar i Sverige - förekomst,funktion och nytta12 Evaluation of the Öresund contractsfor cross-border R&D cooperationbetween Denmark and Sweden13 Det öppna svenska innovationssystemet- en tillgång för Sverige?

Produktion & layout: VINNOVAs KommunikationsavdelningOktober 2006

VINNOVA är en statlig myndighetmed uppgift att främja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.V E R K E T F Ö R I N N O V AT I O N S S Y S T E M – S W E D I S H G O V E R N M E N TA L A G E N C Y F O R I N N O V AT I O N S Y S T E M SVINNOVA, SE-101 58 Stockholm, Sweden Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005VINNOVA@VINNOVA.se www.VINNOVA.se