Views
2 years ago

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

och utvecklingarbete

och utvecklingarbete samt att rekrytera personal. Westhead och Storey(1995) och Westhead (1997) visar att det finns en påtaglig skillnad mellanteknik- och forskningsparksföretagens kontakter med universitet ochhögskola och företag som är lokaliserade utanför systemen. Teknik- ochforskningsparksföretag allokerade dessutom mer resurser till FoU-aktiviteter.Teknik- och forskningsparker har försökt att utveckla funktioner förmanagementstöd och rådgivning, vilket har skett i separata organisationeroch/eller i samarbete med närliggande universitetet/högskolor.Det finns en uppfattning, beroende på ursprunget av teknikbaserade småföretag,att förutsättningarna för att bedriva affärsverksamhet avviker.Företag från den akademiska miljön antas ha en högre grad av teknologiöverföringän företag från den affärsdrivande sektorn (Tesfaye 1993). Detantas också att företag från den akademiska miljön på grund av sin bristandekunskap om affärsutveckling, inte kan utnyttja sitt teknologiövertag, d v sinnovationens fulla potential (Cooper 1984, Smilor 1990, Gregory 1991,och Jones-Evans 1996) utnyttjas inte. Det omvända antas råda för företagfrån den affärsdrivande sektorn. Deras främsta motiv för lokalisering i enteknik- och forskningspark är att kunna utnyttja möjligheten att överföra nyteknologi från universitets- och högskolemiljön till företagen, d v s den primäraorsaken för lokaliseringen är managementunderstöd och rådgivning.2.3 Entreprenöriella nätverkGenom att erbjuda företaget en inkubatorlokalisering som är nära till viktigakunder, underleverantörer, forskare och annan företagsverksamhet, antas attnya teknikbaserade småföretag kommer att kunna bygga nätverk som stödjerderas utveckling. Många ”akademiska resurser” relaterar till ganska lågsamverkan genom rekrytering av universitetsanställda eller informella kontakter.Vissa enheter, på olika universitet, kanske emellertid, starkt relaterartill universitet. Enligt Quintas m fl (1992), finns det två slag av forskningssamarbete:1 Etableringen av spin-off företag, formerade av universitetsanställda somtar sin forskning direkt från ”laboratorierna” och till teknik- och forskningsparkeneller inkubatorn och därmed startar egen näringsverksamhet2 Förekomsten av forskningslänkar för teknologi- och forskningstransferUniversitet och andra högre utbildningsinstitut är en viktig källa för ny kunskap.Industrin kan få tillgång till nya vetenskapliga rön genom formella ochinformella samarbeten med högre utbildningsinstitut (OECD, 1993).Utvecklingen av länkar mellan högre utbildningsinstitut och industrin antasdärmed uppmuntra teknologisk innovation och production (Westhead ochStorey, 1994). Malecki (1991) menar också att dylika samarbeten genererar24

fler arbeten och därmed högre välfärd. Länken mellan en teknik- och forskningspark/inkubatoroch ett universitet eller högskola är fundamental fördessa industriella systems framgång. Teknik- och forskningsparker ellerinkubatorer kan alltså betraktas som geografiska områden där sociala ochinstitutionella processer kan börja och utvecklas och där parken eller inkubatornpå ett bättre sätt kan integreras genom dessa nätverk (Johannisson,1998). Olika empiriska studier visar emellertid att nivån på interaktionenmellan företag lokaliserade i teknik- och forskningsparker eller inkubatorerhar en ganska låg samverkan med universitet (Massey m fl, 1992 ochMacDonald, 1987). Felsenstein (1994) understryker dock att nivån påsamverkan är högre än företag lokaliserade utanför systemen.Ett nätverk kan betraktas som en resurs i sig och genom nätverket får entreprenörentillgång till resurser och kapabiliteter som kapital, innovationeroch råd (Zukin och DiMaggio, 1990, Uzzi, 1996, 1997, Gulati m fl 2000).Entreprenöriella nätverk kan klassificeras i formella och informella nätverk(Birley, 1985). Informella nätverk kännetecknas av personliga relationer,familjeband och affärspartners. Formella nätverks utmärks i sin tur av kapitalistersom riskkapitalister, banker, kreditinstitut, redovisningsfirmor,advokater och handelssammanslutningar (Das och Teng, 1997). Vi har tidigarekonstaterat att samarbetet mellan universitet och företag är lågt ochäven samarbetet mellan företagen är lågt (Quintas m fl, 1992). Löwegren-Williams menar att anledningen är att företagen är så olika inom parkernaeller inkubatorerna. Ett nätverk utmärks av att det är svårt att efterskapa ochatt det inte går att ersätta hursomhelst (Grant, 1991). Andra barriärer förrörlighet existerar där resurserna är företagsspecifika, ekonomiska skalfördelarm m (Rumelt, 1984, 1987), vilket kan förklara varför företagen inomparker eller inkubatorer anser att närhet är en viktig faktor för att bygga nätverk.Innovativa resurser krävs för att producera teknologiska innovationer, mende är knappast tillräckliga för att garantera kommersiella fördelar fråninnovationen. Framgångsrika kommersialliseringar av teknologiska innovationerkräver även resurser som är komplementära till innovativa resurser(Teece, 1986). Teece tar ett ex-post perspektiv på teknologisk innovationoch diskuterar vad som krävs för att ge en kommersialiseringsframgång aven given produktinnovation, d v s tillverkning, distribution, marknadsföringetc.25

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...
Upptäck det innovativa Sverige - Vinnova
SAMMANFATTNING av Sveriges deltagande i FP7 ... - Vinnova
Svensk innovationskraft - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Free download - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Läs hela numret - Vinnova
SÃ¥ blir Sverigeattraktivare genom forskning och innovation - Vinnova
Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Free download - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Utmaningsdriven innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Inbjudan och program - Vinnova
Myt och verklighet i forskningspolitiken - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...
NRA Flyg 2010 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Idékatalog - Sociala innovationer för äldre - Vinnova
PÃ¥ spaning efter innovationssystem - Vinnova
2007:08 Metod för riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige