därmed dra nytta <strong>av</strong> att befinna sig i miljöer där assymetriska marknandsförhållandenreduceras eller helt elimineras (Birley, 1985, Hoang ochAntoncic, 2003).Miljöer där sociala och institutionella processer kan utvecklas förväntas attbli mer integrerade över tiden. En tidsrelaterad effekt är tillväxt, och tillväxti sig självt kan skapa problem. Problemet uppstår när ett företag förändrarsin organisatoriska struktur från en relativt enkel process till att omfattamera komplexa operationella aspekter som, specialisering, nya marknader,teknologi och innovation (Trepsta och Ohlson, 1993, Garnsey, 1998). Denförändrade konfigurationen kan som Gulati m fl (2000) skapa strukturellahål i organisationen. En inkubatororganisation ska då kunna möta nya behovsom den förändrade konfigurationen ger upphov till, d v s relevant understöd<strong>av</strong> information och resurser. Garnsey (1996) beskriver denna processsom tillväxtunderstöd där inkubatorn fyller de strukturella hål som tillväxtenger upphov till.Storey (1994) anser att 10 år är ett lämpligt tidspann för att studera tillväxtför att fånga upp transformationsproblematik 2 för små företag. Delmar ibid.visar att den tidsperioden som brukar användas för mätning <strong>av</strong> tillväxt liggermellan tre till fem år. Weinzimmer m fl (1998) 3 argumenterar för att mätatillväxten över tre år. Tillväxt i sig självt är inget oproblematiskt i empiriskastudier, särskilt när tillväxten är diskontinuerlig. Det kan också finnas enfelkälla 4 , där storleken på förändringen över tiden snarare beror på utgångspunktensvärde än på entreprenörskap. Förhållandet brukar benämnas”Gibrats Lag”. Lagen säger att tillväxten är proportionerlig mot storleken,och graden <strong>av</strong> företagstillväxten är densamma över en tidsperiod, oberoende<strong>av</strong> den initiala storleken. Wiklund (1998) påstår att basen för beräkningen<strong>av</strong> tillväxt är den variabel som enskilt påverkar tillväxtvärdet mest. Hesmati(2001) argumenterar för att detta påstående inte är belagt, det finns studiersom stödjer ”Gibrats lag”, men det existerar också ett antal studier som visardet motsatta (Lindelöf, 2002).2 Transformation relaterar till erfarenhet, omvandling, anpassning och förändradebeteenden. Se D<strong>av</strong>idsson och Wiklund (1999).3 Weinzimmer m fl (1998) har kommit fram till denna slutsatsen genom att granska studierom tillväxt i följande vetenskapliga tidskrifter: Academy of Management Journal,Adminstrative Science Quarterly, American Sociological Review, EntrepreneurshipTheory and Practice, Journal of Business Venturing, Journal of Management, Journal ofManagement studies, Journal of Small Business Management, Organizational Science ochStrategic Management Journal.4 Med felkälla <strong>av</strong>ses: 1) fel beroende på brister i urvalsprocessen (sampling errors) och, 2)fel som beror på en skillnad mellan information som söks och vad som genereras <strong>av</strong>mätningen (measurment errors). Summan <strong>av</strong> urvalsfel och mätfel utgör den totala felkällani undersökningen och påverkar undersökningens validitet och reliabilitet. För en meradetaljerad beskrivning <strong>av</strong> felkällor se McDaniel and Gates (1991, s. 209-214).38
Nedan specificeras några viktiga kategorier som antas påverka tillväxt, vilketär viktigt att metodmässigt behandla på ett bra sätt (Lindelöf och Löfsten,2005):Ålder: Utifrån tidigare forskning går det att anta att entreprenörskap är individberoende,vilket innebär att det är enskilda individers uppfattning ochförmåga som har betydelse för tillväxt. Denna uppfattning och förmåga ärförknippad med motivation för enskilda individer (D<strong>av</strong>idsson, 1989, Delmar,1996, Wiklund, 1998). Det går att söka en del <strong>av</strong> förklaringen om ålderhar ett samband med prestation.Region: Regional lokalisering antas påverka företagens förmåga att skapatillväxt (Westhead and Storey, 1995, Westhead, 1997, Acs m fl, 1999,D<strong>av</strong>idsson och Wiklund, 2001) under antagandet att den regionala beskaffenheten,såsom tillväxt och infrastruktur på meso-nivå, påverkar individuellaföretag, där välutvecklade och expansiva regioner antas skapa möjligheterför enskilda företag att exploatera och skapa ”pull-effekter” skilda frånföretagets egna insatser. Spridningen <strong>av</strong> företagen med <strong>av</strong>seende på regionallokalisering är över hela <strong>Sverige</strong>. Om antagandet att regional tillhörighetpåverkar de beroende variablerna så borde faktumet ge effekter på sambanden<strong>av</strong>seende tillväxt/region i undersökningen (Lindelöf, 2002).Branschspecifika förhållanden antas påverka ett företags beroende variablerutifrån samma förutsättningar som region, där det inom en bransch finnsexterna faktorer utanför företaget som skapar ”pull-situationer” vilka företagetexploaterar (D<strong>av</strong>idsson m fl, 1996), vilket gör att även bransch måstekontrolleras. Branschkoder som klassificering är ett trubbigt instrument delsgenom bredden <strong>av</strong> verksamheter, dels genom att företagen inte alltid korrektanger branschtillhörighet. Branschspecifika förhållanden antas påverka ettföretags beroende variabler utifrån samma förutsättningar som region, därdet inom en bransch finns externa faktorer utanför företaget som skapar”pull-situationer” vilka företaget exploaterar (Lindelöf, 2002).Bransch såsom enskild variabel kan identifieras på olika sätt och det vanligastförekommande identifikationsättet är användande <strong>av</strong> industri-klassificeringskoder.Inneh<strong>av</strong>aren <strong>av</strong> en bransch är en grupp <strong>av</strong> organisationer, vilkaproducerar och/eller tillhandahåller ”output” vilka är nära substitut till varandra.<strong>Analys</strong>en <strong>av</strong> bransch-tillhörighet har utökats med kunskapsrelateradevariabler som utbildningsnivå. Lindholm (1994), Saemundsson (1999),Rickne och Jacobsson (1999) använder sig <strong>av</strong> branschkoder och kunskapsnivåför företagsindelning med <strong>av</strong>seende på bransch. Ett tredje synsätt är attanalysera om företagen substituerar med <strong>av</strong>seende på förädlingsgrad ochanvändning (Khandvalla, 1981, Porter 1989, Kotler, 1998), där komplexitetsnivånpå produktionen, kundgrupper och användningsområde inkluderasi analysen.39
- Page 1 and 2: V I N N O V A A N A L Y SV A 2 0 0
- Page 3: Inkubatorer i Sverige - analysav in
- Page 7 and 8: Innehåll1 Inledning...............
- Page 9: 1 Inledning1.1 BakgrundDet senaste
- Page 12 and 13: små teknikbaserade företag, är f
- Page 14 and 15: Beroende på vilken utgångspunkt m
- Page 16 and 17: Figur 1.1 Inkubatorn och dess dynam
- Page 18 and 19: Förslag på metodik:• Alternativ
- Page 20 and 21: När informationsinsamlingen är kl
- Page 22 and 23: De tre viktigaste faktorerna som in
- Page 24 and 25: strategiska position kan variera i
- Page 26 and 27: och utvecklingarbete samt att rekry
- Page 28 and 29: 2.4 Teoretiska dimensioner i inneva
- Page 30 and 31: Innovation och diffusion:För att o
- Page 32 and 33: MacDonald (1987) menar att motivet
- Page 34 and 35: Tillväxt1.2. 3.Figur 3.1 Kategorie
- Page 36 and 37: är klara att lämna inkubatorn. Vi
- Page 38 and 39: 4 Metodval4.1 InledningI innevarand
- Page 42 and 43: Den sista aspekten av mätproblem
- Page 44 and 45: Tabell 4.2 Företagen inom inkubato
- Page 46 and 47: Intervjuerna, som var sex till anta
- Page 48 and 49: Enkäten följer nedanstående teor
- Page 50 and 51: förändringens tjänst. En övergr
- Page 52 and 53: inkubatorn möter behovet. Måtten
- Page 54 and 55: undersökningsobjekt är emellertid
- Page 56 and 57: mellan rådgivning från aktörer i
- Page 58 and 59: forskarutbildning, 54 % är eller h
- Page 60 and 61: med 26,8 % för småföretag lokali
- Page 62 and 63: Tabell 5.5 visar betydelsen av olik
- Page 64 and 65: 65 % av marknaden är utanför Sver
- Page 66 and 67: Det nämndes även att om man logga
- Page 68 and 69: åde med hjälp av nyhetsbrev och m
- Page 70 and 71: dagliga aktiviteterna alltför myck
- Page 72 and 73: Den mest formaliserade delen av ink
- Page 74 and 75: också möjlighet, i synnerhet för
- Page 76 and 77: Utifrån detta kapitel framträder
- Page 78 and 79: 7 Initial analys av inkubatorersnyt
- Page 80 and 81: yggd för att passa sitt universite
- Page 82 and 83: Tabell 7.1 Organisationsförändrin
- Page 84: Tabell 7.4 Resurser, styrelse (Styr
- Page 87 and 88: inkubatornyttan än inkubator nr 6.
- Page 89 and 90: Tabell 7.10 Externt kapital (Exkap)
- Page 91 and 92:
Tabell 7.13 Lärandeprocesser och k
- Page 93 and 94:
Tabell 7.16 Samarbete med universit
- Page 95 and 96:
argumenterar för att det går till
- Page 97 and 98:
amson, 1975). Teece (1986) och Klof
- Page 99 and 100:
3.5362.5Mrfink2Medelinkubator1.510.
- Page 101 and 102:
Tabell 7.26 Rang av nyttoeffektivit
- Page 103 and 104:
detta markerade område, men vi vil
- Page 105 and 106:
8 Slutsatser och fortsatt forskning
- Page 107 and 108:
32,1 % (skala 4-5) av de inkuberade
- Page 109 and 110:
8.3 Forskningsfråga 2 - inkubatorn
- Page 111 and 112:
Vi upplever inte att företagen var
- Page 113 and 114:
Inkubatorerna kan kanske bättre ut
- Page 115 and 116:
Tabell 8.2 Kommande analysbehovGrup
- Page 117 and 118:
Man kan uttrycka det som så att DE
- Page 119 and 120:
BilagorBilaga 1Bilaga 2Intervjumall
- Page 121 and 122:
KunskapSkaffas resurserna i form av
- Page 123 and 124:
) Att hantera produktionsapparaten
- Page 125 and 126:
c). Kommer kapitaltillgången de n
- Page 127 and 128:
d) Har någon aktör inom inkubator
- Page 129 and 130:
LitteraturförteckningAaboen, L., L
- Page 131 and 132:
Brown, Marilyn A., T. Randall Curle
- Page 133 and 134:
Delmar, F., Davidsson, P., och Gart
- Page 135 and 136:
Gummesson, E., 1995, Truths and myt
- Page 137 and 138:
Lindelöf, P. och Löfsten, H., 199
- Page 139 and 140:
Mönsted, M.,1996, Science parks as
- Page 141 and 142:
Segal Quince & Partners, 1985, The
- Page 143:
Uzzi, B., 1997, Social structure an
- Page 146 and 147:
VP 2005:0104 Produktionsteknik &For
- Page 148:
VINNOVA är en statlig myndighetmed