Views
2 years ago

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

med 26,8 % för

med 26,8 % för småföretag lokaliserade utanför. För NIP-företagen var följandesiffra 32,0 %. I Wiklunds ibid. studie var motsvarande siffra försnabbväxande företag 24,2 %.Riskkapital utgör en ganska liten del av allt kapital som är tillgängligt förföretagen inom inkubatorn. Mått (-en) bör också indikera hur väl företagenskapitalbehov är tillfredsställt och hur väl inkubatorn möter behovet. Måttenkompletteras med andra former av kapital, som t ex bank och andra typer avinvesteringar. Det statliga stödet till företagen har under 6 (från år 1999 till2005) år ökat från 3 % till 12,3 %. Nya ägare upplevs som viktigt och 32 %av företagen har under senaste året fått nya ägare (Tidigare studier visar40 %). Externt kapital upplevs alltså som viktigt (3,2 på en femgradigskala). Några andra resultat:• Medelvärdet för inkubators betydelse för kapitalanskaffning är 3,02 påen skala 1-5• 17 % av företagen har riskkapitalister i styrelsen• 8,2 % av totalt eget kapital utgörs av riskkapitalKorrelationssamband fanns även mellan betydelsen av externt kapital förden fortsatta utvecklingen av företaget och om lokaliseringen i inkubatornpåverkat möjligheterna till kapitalanskaffning, mellan externt kapital generelltoch om lokaliseringen i inkubatorn påverkat möjligheterna till kapitalanskaffning,mellan om ägarförändringen på något vis är relaterad till lokaliseringeni inkubatorn och riskkapitalbolag, mellan om ägarförändringen pånågot vis är relaterad till lokaliseringen i inkubatorn och ny ägare senasteåret samt mellan ny ägare under senaste året och riskkapitalbolag.5.5 NätverkEntreprenöriella nätverk i ett litet företag utgörs av personliga nätverk, därpersonliga nätverk etablerar kontakter som ger möjligheten att identifieraaffärsmöjligheter (Johannisson, 1998). Mönsted (1996) argumenterar åandra sidan för att entreprenöriella nätverk syftar till att säkerställa resurstillgång.Teknik- och forskningsparker och inkubatorer är en del av ettsystem för diffusion av innovationer, där nätverk utgör en betydande förklaringsfaktorför hur innovationssystemet fungerar och för hur innovationersprids (diffusion). Entreprenörskap är nära förknippat med FoU och teknologiskförändring, där olika former av samarbete (nätverk) ger access till nyteknologi och andra vitala resurser. Gemünden och Heydebreck (1995) visaratt merparten företag som har ett teknologiskt ledarskap uppehöll någonform av kontakter med den akademiska miljön, och dessutom överförde”know-how” från universiteten. Liknande resultat visas också av Mönsted58

(1996), som anser att personliga nätverk är av betydelse för utvecklandet avinnovationsprocessen.Studier av formella kontakter visar att ingen skillnad förelåg mellan småföretaginom teknik- och forskningsparker och småföretag lokaliserade utanförvad gäller graden av samarbete och kontakter (MacDonald, 1987,Massey, 1992, Felsenstein, 1994). Segal Quince (1985) och Westhead ochStorey (1995) och Westhead (1997) visar att det fanns en påtaglig skillnadmellan teknik- och forsknings-parksföretagens kontakter med universitetoch högskola och företag som är lokaliserade utanför. Skillnaden visar signär man jämför både formella och informella kontakter, d v s kontakter somföretagen kontinuerligt använder för olika former av FoU-samarbete. Motivenför lokaliseringen av småföretag inom teknik- och forskningsparker varbland annat möjligheten att etablera kontakter och ta del av forsknings- ochutvecklingsarbete, samt rekrytera personal från närliggande universitet ochhögskolor. Tabell 5.5 nedan visar de variabler som skiljde sig åt mellan teknik-och forskningsparkerna och NIPs medelvärden finns också representerade.Tabell 5.5 Resurser – nätverk relaterat till universitet/högskolap-värde Std SkalamI stdI mT mK mT mKVariablerSamarbete med universitet/ högskola0.66 0.56 0.67 0.51 0.01 0.47 0.50 J/NSamarbete med FoU-personal 1.85 1.60 1.64 0.98 0.00 1.67 1.30 1-5Samarbete med konsulter 1.47 1.27 1.38 0.91 0.00 1.45 1.24 1-5Samarbete med diskussionspartners2.21 1.62 1.82 1.33 0.02 1.80 1.62 1-5Gemensamma FoU-projekt 1.68 1.44 1.34 0.95 0.03 1.43 1.29 1-5Överföring av FoU-dokument 1.49 1.44 1.26 0.85 0.01 1.37 1.14 1-5Utnyttja FoU-utrustning 1.93 1.64 1.43 0.94 0.01 1.51 1.31 1-5Rekrytering av personal 2.00 1.59 1.85 1.29 0.01 1.82 1.60 1-5Samarbete om grundforskning 1.52 1.31 1.07 0.77 0.04 1.19 1.12 1-5Samarbete om tillämpad forskning 1.72 1.42 1.46 0.98 0.01 1.57 1.32 1-5Samarbete om utvecklingsarbete 1.80 1.41 1.42 1.10 0.00 1.48 1.43 1-5därm = Medelvärde för variabler med avseende på grupperna I, T och KI = NIP-inkubatorernaT = Småföretag inom teknik- och forskningsparkerK = Småföretag inom kontrollgruppen59

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...
Upptäck det innovativa Sverige - Vinnova
SAMMANFATTNING av Sveriges deltagande i FP7 ... - Vinnova
Svensk innovationskraft - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Free download - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Free download - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Utmaningsdriven innovation - Vinnova
SÃ¥ blir Sverigeattraktivare genom forskning och innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Inbjudan och program - Vinnova
Myt och verklighet i forskningspolitiken - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
NRA Flyg 2010 - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
2007:08 Metod för riskinventering/analys i det ... - Avfall Sverige
PÃ¥ spaning efter innovationssystem - Vinnova
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR - Hela elmarknaden i ... - Vinnova
Informationssamhället - åter till framtiden - Vinnova
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
Göteborgsandan in i biomedicin Göteborgsandan in i ... - Vinnova