Views
3 years ago

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Inkubatorer i Sverige - Analys av indikatordimensioner ... - Vinnova

Det nämndes även att

Det nämndes även att om man loggade de bolag man träffade, så att man tillexempel kunde ha uppföljning av bolag som ännu inte var helt mogna förinkubatorn. Under antagningsprocessen går man igenom huruvida projektetuppfyller de önskvärda kraven. Dessa krav består av mer mätbara krav kringprodukten såsom att den ska kunna ”skalas upp” och vara svår att kopiera.Men det ingår också en del mjuka krav på teamet bakom. Man vill förvissasig om att de ska vara möjliga att coacha. Enligt de intervjuade var det dessasistnämnda krav som var svårast att bedöma och även mest problematiskt attkommunicera som krav på förhand. Detta löstes ibland med att man kompletteradeteamen med lämpliga personer som kunde tillföra en saknadkompetens eller en drivande entreprenöriell anda. Detta betyder att detparallellt med rekryteringen av ”färdiga” projekt även sker rekrytering avenskilda personer, dessutom finns det även rekrytering av idéer där deursprungliga innovatörerna inte följer med in i inkubatorn. Det kan därförockså förekomma en viss grad av redistribuering av personer och idéer innei inkubatorn, i synnerhet i de inkubatorerna med lägre trösklar kan det skeatt bra personer med sämre idéer kan flytta över till ett bättre projekt där debehövs.Rekrytering av enskilda personer sker i övrigt mestadels från inkubatorernasexterna nätverk. I nätverket kan de finna personer i näringslivet och universitetetmen även tidigare studenter på skolan eller tidigare entreprenörer somnu är redo för en ny utmaning. En del av de intervjuade nämnde att de ävenmedverkade i universitets entreprenöriella utbildningar och där kundeurskilja studenter som senare kunde rekryteras. På samma sätt kan entreprenörermed potential observeras i ett business lab eller i andra studentaktivitetersom innovationstävlingar eller sommarjobbsvarianter i regi av inkubatorn.Svårigheterna med att avgöra sökandes personligheter vid intervjuerkan då minskas något.Rekrytering av idéer utan personer sker i både akademin och näringslivet.Ett problem som kan uppstå vid rekrytering från företag är att de kan varaväldigt possessiva när det gäller de egna idéerna även när de ligger utanförföretagets kärnkompetens. Problemet kan underlättas något om inkubatornhar en etablerad roll i näringslivet. Ett annat kompletterande sätt är att försökaskapa en situation som båda vinner på som att utbilda personen somlånas till att vidareutveckla i idén inom till exempel företagsutveckling.Denna utökade kompetens kan sedan företaget ha nytta av när personenåtervänder. Även inom akademin kan det vara fördelaktigt med ett proaktivtagerande. Genom att vara en del av forskningsprojekt redan på ansökningsstadietkan inkubatorn få ta del av forskningspengar mot att man skriveraffärsplansdelen i forskningsprojektet. På så sätt kan forskarna fokusera påsin forskning under tiden som projektet pågår. Fördelen för inkubatorn är att64

affärsplanen då redan är färdig samtidigt med projektet när all kompetensfortfarande är samlad.Som tidigare nämnts är de huvudsakliga rekryteringskanalerna universitet,forskningsinstitut och näringsliv. Ett problem vid rekrytering från universitetär att dessa entreprenörer ofta saknar affärskunskaper. Det är också enstor del av forskningen som inte ursprungligen är applikationsinriktad.Inkubatorerna arbetar därför dels genom direkt kontakt med forskare inomrelevanta områden, dels med centrala kommersialiseringsenheter på universitetet.På så vis har de tillgång till kompetensen, översikt över vad som ärpå gång och möjlighet till att försöka påverka forskarnas inställning tillinkubatorverksamheten. Eftersom många av entreprenörerna från näringslivethar motsatt typ av kompetens jämfört med forskarna, är det vanligt attkomplettera näringslivsbaserade idéer med forskare och forskarbaseradeidéer med kompetens från näringslivet. Vilket håll man tycker är mest fördelaktigtär varierande.Fördelen med att starta i näringslivet är att det oftast är en snabbare ochdärmed resurssparande process att rekrytera från näringslivet medan enforskarbaserad idé har haft tillgång till mer ämnesrelaterade resurser underutvecklingen. Forskningsinstituten ansågs vid intervjuerna vara en bra kombinationav forskarbaserade idéer med affärskunnande. En del av anledningentill detta troddes vara att verksamheten vid instituten var mer baseradpå företagstänkande så att detta var mindre nytt för forskarna. Dessutombrukade även dessa forskare ha ett större och mer relevant eget kontaktnät,vilket underlättade det vidare arbetet betydligt.Inkubatorerna arbetar för att positionera sig för att i första hand kunnauppnå den kritiska massan av idéer att granska och för att få in tillräckligtmånga projekt med hög kvalitet i inkubatorn. När detta mål är uppnått villman även försäkra sig om att attrahera rätt inkubator företag med tanke påvad de kan tillföra inkubatorn i form av kunskaper, rykte och därmed bådedirekta och indirekta resurser. De som i första hand strävar efter att ökaantalet använder mer generella metoder som webb där de kan informera omvad inkubatorn kan erbjuda och de mer kvantitativa kraven på potentiellainkubatorföretag. De använder även press där de kommunicerar främstgenom inkubatorföretags succé-historier. Minst lika viktigt är det att positionerasig på så sätt att det anses som fördelaktigt inom, de för inkubatornviktiga, kretsarna på universitetet och i näringslivet.För att göra detta försöker man att specialisera sitt erbjudande mer så att tillexempel andra delar av forskningsparken hanterar flödet av mer studentikosaprojekt och företag som inte har lika stora möjligheter eller ambitioneratt växa. Inkubatorn kan då satsa mer på sin kärnverksamhet och ge ett merprofessionellt intryck. Parallellt med detta arbetar de även för att etablera sig65

Elområden i Sverige. Analys av utveckling och konsekvenserna på ...
SAMMANFATTNING av Sveriges deltagande i FP7 ... - Vinnova
Upptäck det innovativa Sverige - Vinnova
Svensk innovationskraft - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Free download - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
Ladda ner gratis - Vinnova
Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
SAMVERKAN FÖR INNOVATION OCH TILLVÄXT vinnova - Vironova
SÃ¥ blir Sverigeattraktivare genom forskning och innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
PÃ¥ spaning efter innovationssystem - Vinnova
Utmaningsdriven innovation - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
Free download - Vinnova
Ladda ner gratis - Vinnova
NRA Flyg 2010 - Vinnova
Inbjudan och program - Vinnova
innehåll #2· 2006 - Vinnova
Myt och verklighet i forskningspolitiken - Vinnova
Läs hela numret - Vinnova
Analys av korruption och korruptionsbekämpning - Sulf
Visualisering och analys i 2/3 dimensioner
Läs hela numret - Vinnova