Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel

kapitel 9Könssegregering i utbildning och arbetslivHanna WestbergDen könsuppdelade arbetsmarknaden styrs av könsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationeroch yrken. De bestäms av strukturella faktorer som i sin tur styr våra utbildnings- och yrkesval.I det här kapitlet diskuterar Hanna Westberg hur könssegregering uppstår i branscher och yrken.Både vuxnas och ungdomars yrkesval beror till stor del på hur könsidentitet konstrueras. Det finns ettvisst stöd för teorin om att utbildningsval och yrkesval är rationella, men denna rationalitet beror till vissdel på att yrken är könsmärkta och att arbetsmarknaden är könsuppdelad, vilket snarare stöder tankenatt våra val är socialt konstruerade.Totalt sett har könssegregeringen minskat på arbetsmarknaden, men inte på grund av alla försök attintegrera kvinnor inom mansdominerade områden utan på grund av att kvinnorna själva söker sig dit.Männen söker sig däremot inte i någon större utsträckning till kvinnodominerade områden. En del avproblemet kan lösas genom att se jämställdhet som en kunskapsfråga – genom att skapa ett lärandepå arbetsplatser i politiken, organisationerna, på institutionerna och hos individerna, skriver hon.Hur skapas och återskapas könssegregering i branscheroch yrken i Sverige? Öppnar ungdomars yrkesvalför ett mer jämställt arbetsliv? Det diskuterar jagi det här kapitlet. En slutsats är att den könsuppdeladearbetsmarknaden återskapas genom att vårakönsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationeroch yrken till stor del bygger på strukturellafaktorer och styr våra utbildnings- och yrkesval.Under de närmaste åren kommer de äldre att blifler och försörjningsbördan för dem som arbetar blistörre. Personer som är födda utomlands eller harminst en förälder som är född i utlandet kommerockså att bli fler. Budgetåtstramningar och ökadekrav på välfärdsstaten har lett till en strävan efter effektivitetoch en utveckling mot ökad privatisering.Inom både den offentliga och den privata sektornfinns det ständigt en stor andel deltidsarbeten. Dedeltidsarbetande är många men deltidsarbete harändå minskat ganska påtagligt bland kvinnor, medandet har ökat något bland män (även om det är frånen väldigt låg utgångsnivå). De tillfälliga arbetenaoch kontraktsanställningarna ökar hela tiden. Densolidariska lönepolitiken med centrala löneförhandlingarblir allt svagare och lönerna sätts allt oftareindividuellt och lokalt. De här förändringarna berorav varandra, av ideologiska förändringar och avatt den svenska ekonomin blir alltmer konkurrensinriktadoch internationell.När arbetsvillkoren ändras så här ställer det högakrav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Köns-100

arbetsdelning – det vill säga att kön kopplas sammanmed yrke och kvalifikationer – försvårar en sådanflexibilitet och förhindrar att mänskliga resurser användspå bästa sätt.Flera förändringar i arbetslagstiftningen har gjortdet enklare att tillfälligt anställa personer. Sedanförsta juli 1993 är det tillåtet att starta privata arbetsförmedlingaroch förmedlingar som hyr utpersoner för tillfälliga arbeten. På grund av de nyaförhållandena på arbetsmarknaden har nya tidsbegränsadeanställningar kommit till, framför allt närföretagen behöver personal för någon tillfällig arbetsanhopningeller någon anställning för ett visstarbete. För arbetstagare betyder det att det blir svårareatt planera och kombinera arbete och familjeliv.Kvinnor har oftare än män tidsbegränsade arbetenoch känner oftare att de vill anpassa arbetslivet efterfamiljen – trots att precis motsatta krav ställs på demi arbetslivet.Mycket forskning med ett könsperspektiv harvisat att kön är en grundläggande kategori och oftaen förklaring till diskriminering. Det finns mångaskäl att anlägga ett könsperspektiv på arbetslivet. Ettär att många tror att kvinnor och män har sammasituation i arbetslivet, trots att ovanstående exempeltydligt visar att villkoren är olika.Begreppet könsperspektiv fokuserar på könsrelationer,hur kön ses som en social konstruktion. Genomatt vi ser på könsbegreppet som socialt konstrueratriktar vi uppmärksamheten på strukturellaaspekter av kön – det vill säga att kön finns i de flestastrukturer i samhället, oavsett om ett eller bådakönen finns representerade.Jämställdhet som begrepp och som politiskt områdehar funnits i ungefär 30 år. Betydelsen av jämställdhetär historiskt och kulturellt specifik och denförändras över tiden. Jag använder begreppet jämställdhetanalytiskt och praktiskt och vill ge ökadkunskap för att bättre kunna förklara och förstå relationenmellan kvinnor och män.Hur vi uppfattar jämställdheten beror i verklighetenmycket på i vilken språklig dräkt vi klär den– hur vi tänker om den, talar om den, delar in denoch sätter ord på den, i samspel med andra.Den i samhället nu existerande jämställdhetsdiskursenformulerades redan 1994, ett samhälle därkvinnor och män har samma möjligheter, rättigheteroch skyldigheter inom alla väsentliga områdeni livet.En diskurs är ett bestämt sätt att tala om eller förståen viss del av världen, i det här fallet det rådandesätt på vilket jämställdhet uppfattas. Vissa aspekterlyfts fram och betonas starkt under en period,medan samma aspekter hamnar mer i skymundanunder en annan. Ytligt sett finns det en uppfattningom att jämställdhet är genomförd i Sverige, men påett djupare plan lägger däremot människor olika betydelseri begreppet jämställdhet och har inte sällanolika intressen och syften med jämställdhet och jämställdhetsarbete.Nedan kommer jag att diskutera hur könssegregeringskapas och återskapas i branscher och yrkeni ett svenskt sammanhang. Jag ska också tala om huruvidaungdomars yrkesval öppnar för ett mer jämställtarbetsliv.Arbetssektor/bransch/yrke/arbetsuppgiftUnder de senaste två åren har två utredningar lagtsfram på regeringens uppdrag – SOU 2004:43 och2005:66. Dessa utredningar kartlägger och analyserarhur det ser ut med jämställdhet och könssegregeringi Sverige. Forskare var med i båda utredningarnaoch det senaste på forskningsfronten finns med.I SOU 2004:43 konstaterar Åsa Löfström att könssegregeringenhar minskat främst inom yrken somkräver högre utbildning. Anledningen är att kvinnorsöker sig till yrken som varit mansdominerade snarareän att män söker sig till yrken som domineras avkvinnor. Men Löfström uttrycker en farhåga om attvissa av de yrken som haft en tydlig mansdominans istället kan få en tydlig kvinnodominans. Av en studieom könssegregeringsmönster som gjorts vid Arbetslivsinstitutetframgår det att arbetslösheten kan ökaoch minska utan att det leder till några stora förändringari könssegregeringen av yrkena. Inte ens destörsta förändringarna i sysselsättning inom yrkenleder särskilt ofta till förskjutningar i segregeringen.Inom yrkena sker det dock förändringar – könsgränsernaflyttas och resultatet blir en uppdelning på arbetsuppgifterefter kön (Tyrkkö & Westberg 2001).Könssegregeringenarbetsmarknaden ärmycket komplex och den slår igenom på alla nivåer– horisontellt, vertikalt och internt. Med horisontell101

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Vem är vållande? - Folksam
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år