Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Ett första steg är att synliggöra de outtalade och oftaosynliga föreställningar som finns i samhället ochhos individerna.I två rapporter har jag beskrivit ett par försök därdet indirekta målet har varit att påverka den könsuppdeladearbetsmarknaden, och där det direktamålet varit att starta en attitydförändring till jämställdhetsfrågor.Försöken ville bidra till en diskussionom grundläggande värderingar, yrkesrolleroch människosyn bland anställda (Westberg 2003,2004). I båda projekten (regionala mainstreamingprojektinom Arbetsmarknadsverket) gjordes mätningarföre projekten och ett år efter starten. Fråganvar om projekten ledde till att de anställda i undersökningenändrade sina föreställningar om kvinnoroch män och sitt förhållningssätt till arbetet. Deanställda fick ta ställning till påståenden. En del avdem handlade om attityder, föreställningar och förhållningssätt.Andra påståenden var, trots att de inrymdeattityder, mer av kunskapskaraktär och/ellerbyggde på de tillfrågades egna erfarenheter från arbetet.Enligt värderingsforskningens teori borde detvara lättare att påverka attityder och förhållningssättsom bygger på kunskaper och erfarenheter och somformas i vuxen ålder, än de föreställningar och förhållningssättvi uppfostras till.Resultaten visade att de anställda ändrade sinaattityder. Svaren kan i vissa fall tolkas som att de somdeltagit i projekten upplever större könsskillnader. Iandra fall kan svaren tolkas som brist på medvetenhetom könstillhörighetens betydelse för både derasegna och för andras attityder. Men svaren kan äventolkas som att medvetenheten om den egna ståndpunktenökat – vilket absolut inte måste, men ändåskulle kunna, betyda att de fått en mer jämställd uppfattningoch även börjat handla mer jämställt. Dettaskulle åtminstone kunna vara ett steg på vägen motett mer jämställt samhälle.Skillnader i utbildningsvalVad påverkar flickors och kvinnors samt pojkars ochmäns utbildnings- och yrkesval? Enligt en teori ärutbildningsval och yrkesval rationella. En annanteori utgår från att pojkar och män socialiseras ini yrkesrollen direkt medan flickor och kvinnor socialiserastill att förhålla sig både till yrkesliv och familjelivsamtidigt. Därför väljer flickor och kvinnorofta en anpassningsstrategi när de gör sina yrkesinriktadeutbildningsval. De kan uppleva en motsättningmellan studier och yrkeskarriär och ansvaretför familjen (Alsbjer 1990, Elgqvist-Saltzman m fl1983, Elgqvist-Saltzman 1998, Nielsen Steen &Rieck Sørensen 2004).I ett danskt projekt intresserade forskarna sig förkönets betydelse för 20–21 åriga kvinnors och mänsföreställningar om sin framtida arbetsmarknad, omföräldrars påverkan och om utbildnings- och vägledareär medvetna om könsskillnader. Forskarnaville identifiera hinder för jämställdhet på arbetsmarknaden(Nielsen Steen & Rieck Sørensen 2004).Studien kom inte fram till att någon enskild faktorförklarar de könsstereotypa val som ungdomargör. Flera faktorer samspelar i stället. Det medvetnautbildnings- och yrkesvalet styrs av en rad mer ellermindre omedvetna faktorer, som föräldrarnas utbildningoch sociala bakgrund, samhällets utbildningsideologi,intagningen till utbildning och inte minstkulturella förväntningar. Allt detta bidrar till utbildningarsoch yrkens könsmärkning. Föräldrarnas rollvid valet är viktigt medan vägledarnas är av mindrebetydelse (Nielsen Steen & Rieck Sørensen 2004).Intervjuerna visar att kön är något de unga kanrelatera till. De har liksom vägledare och föräldrarmer eller mindre fasta föreställningar om kön ocharbetsuppgifter och de har konkreta erfarenheterav att deras eget kön betyder något när de utbildarsig, praktiserar eller arbetar. På jobb och utbildningmöts de unga av förväntningar som beror på om deär kvinnor eller män. Kopplingarna är starka mellanämneskvalifikationer och individuella kvalifikationer,och föreställningar om feminina och maskulinaegenskaper (Nielsen Steen & Rieck Sørensen 2004).De unga som väljer icke-traditionellt möter reaktionerfrån omgivningen som tvingar dem att skapaen ny könsidentitet eller att omdefiniera jobbetskönsmärkning. Kvinnor i mansdominerade yrkenhar en tendens att försöka passa in som män medanmän i kvinnodominerade yrken oftare försöker passain genom att förändra yrkesprofilen. Männen griperfatt i yrkenas könsmärkning och försöker att raderaut den, medan kvinnorna inte utmanar yrkenaskönsmärkning utan i stället tar tag i sin egen föreställningom sitt kön. Resultaten från den danska107