Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kvinnor 2003/2004 18

kvinnor 2003/2004 18 procent. Andelen kvinnliganybörjare i fysik var 28 procent och i nationalekonomi44 procent. Det tycks som om mansandelenökat på dessa områden. Andelen kvinnliga nybörjarei psykologi var 77 procent. Till svenska och nordiskaspråk har andelen nytillträdande kvinnor minskatdrastiskt i förhållande till andelen kvinnor totalt.Ett område som blivit kraftigt feminiserat ärbiomedicin och medicinsk vetenskap även om dekvinnliga nybörjarna har minskat i relation till andelenkvinnor totalt. Tabellen ger också tydliga indikationerpå att intern könssegregering inte är påväg att försvinna utan existerar på praktiskt taget allanivåer.När arbetsmarknaden ständigt stegrar behovet avutbildning får vi ett utbildningssystem som alltmeranpassas till marknadens yrkesbehov. Utbildningssystemetger samhällsmedborgarna sina rättighetertill utbildning och på lika villkor. Det råder en uppfattningi den utbildningspolitik som förs att jämställdhetkan uppnås genom utbildning. Men genomsin relation till marknadens yrkeskrav fungerar systemeti stället ofta som instrument för social skiktningoch könsstratifiering, bland annat för att utbildningdiskuteras i termer av input och output, med betoningpå genomströmning till arbetsmarknaden (Ve1999, SOU 2005:66).AvslutningBåde vuxnas och ungdomars yrkesval beror till stordel på hur kön konstrueras. Det finns ett visst stödför teorin om att utbildningsval och yrkesval är rationella,men denna rationalitet beror till viss del påatt yrken är könsmärkta och att arbetsmarknaden ärkönsuppdelad, vilket ytterligare stöder tanken attvåra val är socialt konstruerade.Totalt sett har könssegregeringen minskat på arbetsmarknaden,men inte på grund av alla försök attintegrera kvinnor inom typiskt mansdomineradeområden utan på grund av att kvinnorna självasöker sig dit. Männen söker sig däremot inte i någonstörre utsträckning till kvinnodominerade områden.Det är bland annat därför Åsa Löfström (SOU2004:43) föreslår att större satsningar bör göras påatt integrera män inom till exempel vårdyrken. Visserligenvisar olika studier (som den danska) att mänbemöts positivt när de väljer kvinnodominerade yrken,men det krävs mer för att uppnå en jämställdarbetsmarknad.Ett viktigt hinder för en jämställd arbetsmarknadär att könsmärkningen av arbetsuppgifter inte minskarnär könssegregeringen minskar på mer aggregeradnivå. Könsmärkningsprocessen beror mer påde faktorer som ger upphov till värdediskrimineringoch värderingar om kön, det vill säga kultur, normer,historia och så vidare. Utan att försöka åstadkommaförändringar i könsmärkningsprocessen kommer viinte att få en jämställd och könsintegrerad arbetsmarknad.Mycket av det jag redovisat här pekar på strukturellaskillnader och att det är faktorer i strukturensom gynnar män snarare än kvinnor. I ett just avslutatprojekt, ”Kön och arbete”, utfördes studier påarbetsmarknads-, organisations- och individnivå. Enslutsats var att det är viktigt att omsätta de kunskaperom könsstrukturer som identifieras i studie efterstudie i handling (Gonäs 2005).En del av problemet kan alltså lösas genom att sejämställdhet som en kunskapsfråga. Men traditionellutbildning räcker inte, utbildningen måste omsättasi handling. Detta sker bäst genom att koppla utbildningtill verklighet, det vill säga anpassa utbildningentill de aktörer och den struktur som utbildningenriktar sig till; genom att skapa ett lärande på arbetsplatseri politiken, institutionerna, organisationernaoch hos individen. Den tid som behövs för att omsättateori till praktik ska inte underskattas.Noter1. Helt segregerade mansdominerade yrken (90–100 procentav det totala antalet personer i yrket är män), måttligt segregerademansdominerade yrken (60–89 procent är män),blandade yrken (40–59 procent av samma kön), måttligtsegregerade kvinnodominerade yrken (60–89 procent ärkvinnor), helt segregerade kvinnodominerade yrken (90–100 procent av det totala antalet personer i yrket är kvinnor).Förflyttningar mellan kategorierna kan vara möjliga(Tyrkkö & Westberg 2001).2. På grund av omfattande omkodning är siffrorna för 2003inte jämförbara med tidigare års.110

ReferenserAbrahamsson L (2000) Att återställa ordningen – Könsmönsteroch förändring i arbetsorganisationer. Boréa Bokförlag,Umeå.Alsbjer V (1990) Kvinnor i vuxenutbildning: En kunskapsöversikt.Rapport 89:23, Skolöverstyrelsen, Stockholm.Bradley H (1989) Men’s Work, Women’s Work. A SociologicalHistory of Sexual Division of Labour in Employment. PolityPress, Cambridge.Elgqvist-Saltzman I, Eriksson G-M & Kim L (1983) Utbildningsdrömmaroch utbildningshinder: En enkät- och intervjuundersökningav kvinnor i studentårgångarna 1957, 1962 och1967. UHÄ/FOU Projektrapport 1983;5, Universitetsochhögskoleämbetet, Stockholm.Elgqvist-Saltzman I (1998) ”Why are We Standing Still? Reflectionsfrom History” s 20–30 i Macinnon A, Elgqvist-Salzman I & Prentice A (red) Education into the 21st Century.Dangerous Terrain for Women? Palmer press, London.Ericsson M (1999) ”Ung jämställdhet idag” Dnr 434-424/99,Ungdomsstyrelsen, Stockholm.Fürst G (1988) I reserv och reservat: om villkoren för kvinnorsarbete på mansdominerade verkstadsgolv. Sociologiska institutionen,Göteborgs universitet.Fürst G (1989) ”Om villkor för kvinnors arbete i mansjobb”Stencil.Fürth T, Holmberg I, Larsson O & Raaterova M (2002) 80-talisterna kommer – om kollektiva egoister, självuppoffrandelivsnjutare och andra ungdomar. Konsultförlaget, Uppsala.Gonäs L (red) (2005) På gränsen till genombrott? Om det könsuppdeladearbetslivet. Agora, Stockholm.Gunnarsson E (1994) Att våga väga jämnt! Om kvalifikationeroch kvinnliga förhållningssätt i ett tekniskt industriarbete.Doktorsavhandling 1994:157 D, Luleå tekniska högskola.Härenstam A, Westberg, H, Karlqvist L, Leijon O, RydbeckA, Waldenström K, Wiklund P, Nise G & Jansson C(2000) Hur kan könsskillnader i arbets- och livsvillkor förstås?Metodologiska och strategiska aspekter samt sammanfattningav MOA-projektets resultat ur ett könsperspektiv. Arbete ochHälsa 2000:15, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Nielsen Steen B & Rieck Sørensen A (2004) Unges valgaf uddannelseog job – udfordringer og veje til det kønsopdelte arbejdsmarked.Center for Ligestillingsforskning, Roskildeuniversitetscenter.Nyberg A (2003) ”Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet –en uppföljning av DELTA utredningen (SOU 1999:27)”Working paper från HELA-projektet 2003:1. Arbetslivsinstitutet,Stockholm.SCB (2005) Arbetskraftsundersökningen 2004. Statistiska centralbyrån,Stockholm.Skolverket (2004) Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg,skola och vuxenutbildning 2004. Skolverket,Stockholm.SOU 1993:7, Löneskillnader och lönediskriminering. Allmännaförlaget, Stockholm.SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Fritzes,Stockholm.SOU 2005:66, Arbetsmarknad och arbetsliv. Fritzes, Stockholm.Sveriges officiella statistik (2005) ”Statistiska meddelandenUF 20 SM 0501” Högskoleverket & Statistiska centralbyrån,Stockholm.Tyrkkö A & Westberg H (2001) Förskjutningar i segregeringsmönsterpå yrkesnivå. Bearbetningar av folk- och bostadsräkningarna1970–1990 och arbetsmiljöundersökningarna 1989–1995. Arbetsliv i omvandling 2001:6, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Ve H (1999) ”Women and Citizenship. The case of educationin the Scandinavian welfare state” Paper presenterat påWomen’s Worlds 99. Tromsø june 20–26 June.Westberg-Wohlgemuth H (1996) Kvinnor och män märks.Könsmärkning av arbete – en dold läroprocess. Doktorsavhandling,Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet,Arbete och Hälsa 1996:1, Arbetslivsinstitutet, Solna.Westberg H (1999) ”Var finns kvinnorna på dagens arbetsplats?”s 27–58 i Kilbom Å, Messing K och Bildt ThorbjörnssonC (red) Yrkesarbetande kvinnors hälsa. Arbetslivsinstitutet,Solna.Westberg H (2001) ”Könssegregation och lärande i arbetslivet”i Tedenljung D (red) Pedagogik med arbetslivsinriktning.Studentlitteratur, Lund.Westberg H (2003) ”Att integrera och säkra jämställdhetsaspekteni det dagliga arbetet på arbetsförmedlingar ochlänsarbetsnämnden i Värmlands län” Arbetslivsrapport2003:22, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Westberg H (2004) ”Med fokus på jämställdhet. En utvärderingav en studiecirkel i jämställdhet vid länsarbetsnämndeni Gävleborgs län” Arbetslivsrapport 2004:6, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Westberg H & Bildt V (kommande) ”Könssegregeringenspraktiska konsekvenser med avseende på löneskillnaderoch andra arbetslivsvillkor” Arbetslivsinstitutet, Stockholm.111

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Ladda ner - Fas
Vem är vållande? - Folksam
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hjärtrapporten 2011 - Hjärt-Lungfonden
GTHB1806
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Läs Signalen - SOS Alarm
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna