Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

akademiskt inriktad

akademiskt inriktad utbildning på gymnasial nivå(se tabell 10.1). I de två förstnämnda modellernahar staten och partsintressena traditionellt spelat enbetydande roll för kompetensförsörjningen i arbetslivet,medan företagen själva fått bära huvudansvareti USA. Men modellerna är inte statiska. Den svenskautbildningsmodellen är, som påtalades ovan, inne iett intensivt förändringsskede. Det generella ellerakademiskt inriktade utbildningsinnehållet betonasalltmer på gymnasial nivå. Dessutom har mer ochmer av beslutskompetensen decentraliserats som enföljd av kommunaliseringen av skolan i början av1990-talet. Utbildningarna har blivit betydligt mindrestandardiserade.Ibland används beteckningarna ett kooperativt,ett statsdirigerat och ett frivilligt system för att karakteriserade olika modellerna ur yrkesutbildningssynpunkt(ILO 1998). Det väsentliga är skillnadernai ansvar för respektive finansiering av yrkesutbildningen.I den kooperativa modellen delas ansvaretför yrkesutbildningen av näringslivet, partsorganisationernaoch staten. Detsamma gäller finansieringen.I den frivilliga modellen spelar staten en mycketliten roll för yrkesutbildningens organisering ochfinansiering. Ansvaret för yrkesutbildningen vilar ihuvudsak på enskilda företag och detsamma gällerfinansieringen. Något närmare samarbete mellanföretag eller partsorganisationer för att stimulerayrkesutbildningen förekommer inte. Uttrycket”den statsdirigerade modellen” används för att belysaett system där staten står för huvuddelen avyrkesutbildningens organisering och finansiering.Modellerna representerar olika sätt att komma tillrätta med de marknadsmisslyckanden som brukarförknippas med utbildningsinvesteringar, det villsäga osäkerheten om fördelningen av utbildningenskostnader respektive avkastning. I den frivilligamodellen överlåts ansvaret och risktagandet helt pådet enskilda företaget och den enskilde yrkeseleven,medan den kooperativa och den statsdirigerade modellenrepresenterar två olika sätt att reglera bådeansvar och fördelning.Skillnaderna mellan utbildningssystemen i USAoch Tyskland – som här representerar den frivilligarespektive kooperativa modellen – återspeglas i olikaförståelser av begreppen karriär, sysselsättning ochyrke. Karriärbegreppet syftar på en persons växandeerfarenheter och ökade status över tid. Till skillnadfrån uppfattningen i USA är den tyska förståelsen avbegreppet orienterad mot en reglerad yrkeskarriärinom ett företag eller en byråkratisk organisation.I Tyskland är sysselsättning förknippat med yrke,medan det i USA kan betyda såväl ett jobb som enprofession. Professionsbegreppet är i USA kopplattill college- eller universitetsutbildning, medan sysselsättning,i betydelsen ett jobb, endast antas förutsättaen minimal utbildning eller begränsad inskolningdirekt på arbetsplatsen. I Tyskland är följaktligenyrkesidentiteten central. Den grundläggs viautbildningen på sekundär nivå och antas prägla sysselsättningenunder hela den arbetsföra perioden ilivet, på olika nivåer, i olika verksamheter och företag(Heinz 1999).Dessa skillnader kan också förstås i perspektivetav skilda segmenteringsmönster på arbetsmarknaderna.I USA krävs minst high school-utbildning, ochi flertalet fall också en eftergymnasial utbildning, föratt karriärmöjligheter ska öppna sig på interna arbetsmarknader.För dem med lägre utbildning väntarjobb på sekundära arbetsmarknader. Det handlardå oftast om lågt betalda arbeten inom servicesektorn,det vill säga jobb som inte kräver några meromfattande förkunskaper och färdigheter. I Tysklandföljer individens karriär etablerade yrkesspår där erfarenhetenav lärlingsutbildning är helt central, föratt inte säga en förutsättning. En betydligt mindrelönespridning, i likhet med förhållandena i Sverige,gör också att framväxten av låglönejobb inom servicesektornförhindras. För svenskt vidkommande kan viockså urskilja ett tydligt segmenteringsmönster, därframför allt ungdomar, invandrare och lågutbildadefår allt svårare att konkurrera om jobben.Samtidigt som skillnaderna mellan utbildningensuppläggning och inriktning är och har varit betydandefinns det alltså tendenser till att utbildningsmodellernanärmat sig varandra på senare år. I USAoch Storbritannien har detta illustrerats av att grundläggandeyrkesutbildning fått ett större utrymme påsekundär nivå. I Tyskland finns samtidigt strävandenatt bredda det duala systemet till att täcka nya delarav arbetsmarknaden och till att också omfatta mer avtraditionellt akademiskt inriktad utbildning.Det finns en bred samsyn om kunskapsförsörjningensbetydelse för företags utvecklingsmöjligheter, för116

produktiviteten och den ekonomiska tillväxten. Detär inte heller särskilt kontroversiellt att påstå att omfattningenliksom spridningen av humankapital påverkarenskilda individers villkor på arbetsmarknaden,och i förlängningen fördelningen av inkomsteroch livschanser. Inom EU är sysselsättningsgradenknappt 20 procentenheter lägre för lågutbildadekvinnor och män, definierade som de som enbart harutbildning på grundskolenivå, jämfört med dem somhar en gymnasial utbildning i åldrarna 15–64 år. Arbetslöshetenär knappt 50 procent högre samtidigtsom andelen som står helt utanför arbetskraften är20 procentenheter högre bland de lågutbildade jämförtmed genomsnittet för dem med gymnasial utbildning(European Commission 2003).Förhållandena på arbetsmarknaden för dem medlåg utbildning har också försämrats påtagligt underde senaste decennierna (Wadensjö 1997). Detfinns flera olika förklaringar till detta. Som grundläggandeorsak till minskad sysselsättning och störreinkomstskillnader är det vanligt att peka på ökadekvalifikationskrav, bland annat i spåren av ny teknikoch förändrade arbetsorganisationer. Dessutom haren mer långtgående ekonomisk integration gjortden relativt högavlönade arbetskraften i de gamlaindustriländerna mindre konkurrenskraftig (Autorm fl 1998, Machin & van Reenen 1998, Mellander1999). Mycket talar också för att försvagningen avde fackliga organisationerna i flera länder har bidragittill att de med lägst utbildning erbjuds mindrekompetensutveckling i arbetslivet samtidigt som anställningsförhållandenablir allt otryggare.Internationell forskning om ungdomars etableringsvillori arbetslivet visar att olika utbildningsmodellerpåverkar förutsättningarna för inkomstfördelningoch försörjning. Länder med en regleradövergång från skola till arbetsliv, via en välutveckladyrkesutbildning, har i allmänhet bättre genomströmning(färre dropouts), lägre ungdomsarbetslöshet,färre ungdomar utanför både utbildning och arbetsliv(färre inaktiva) och mindre inkomstspridning(Machin & van Reenen 1998, Olofsson 2005). Detomvända gäller nationer med en mer generellt inriktadutbildning av mindre standardiserad karaktär,det vill säga där skillnaderna i utbildningsinriktningoch kvalitet kan variera betydligt mellan olika skolor.Det sistnämnda gäller i USA medan Tyskland brukarframhållas som ett exempel på den första och regleradeutbildningsmodellen (Ryan 2001). I Sverige harsysselsättningsgraden bland ungdomar sjunkit dramatisktunder den senaste 15-årsperioden, framförallt på grund av fler studerande och förlängda studieperioder,men också på grund av ökad arbetslöshet.En större grupp studerande och arbetslösa har ocksåbidragit till ökade inkomstskillnader, både inom ungdomsgruppenoch mellan yngre och medelålders.Nya jobb och kvalifikationskravForskning och politisk debatt om kompetensförsörjningeni arbetslivet anknyter till frågor om hur välarbetskraftens utbildning överensstämmer med jobbenskaraktär och kvalifikationskrav. En vanlig uppfattningär att fler behöver höja sin kunskapsnivå,men samtidigt kommer varningssignaler från vissahåll om negativa effekter av överutbildning. Utbildningsstandardeni befolkningen i arbetsför ålder harstigit dramatiskt under de senaste åren. Gymnasieskolanhar i det närmaste blivit obligatorisk och utbyggnadenav antalet högskoleplatser har varit påtagligsedan mitten på 1990-talet. Detta innebär attutbildningsnivåerna är betydligt högre bland demsom träder in på arbetsmarknaden i jämförelse meddem som träder ut. Utvecklingen kan ses som positivmed tanke på att kraven på jobben blir högre.Som nämndes tidigare innebär globaliseringen attpriskonkurrensen hårdnar, något som främst hotarlågproduktiva jobb inom tillverkningsindustrin. Imedierna har enstaka fall av utflyttning av produktionoch jobb till länder med lägre lönekostnadsnivåerväckt stor uppmärksamhet.Men liksom också framhålls i kapitel 14, är dettalångt ifrån ett nytt fenomen. Snarast handlar det omen naturlig del av en strukturomvandling där priskänsligproduktion avvecklas och successivt ersättsav produktion med en högre förädlingsgrad och ettstörre kunskapsinnehåll, det vill säga en produktionsom kan bära högre lönekostnader och anspråk påmateriell standard.Det är också en smula anmärkningsvärt att debatteni medierna om den så kallade ”jobbflykten”sällan uppmärksammar när svenskägda företag väljeratt hämta hem produktion till Sverige. Orsaken tillatt vissa företag hämtar hem produktion till Sverige117

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Ladda ner - Fas
Vem är vållande? - Folksam
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hjärtrapporten 2011 - Hjärt-Lungfonden
GTHB1806
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Läs Signalen - SOS Alarm
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna