Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Arbetade timmar(miljoner)7 000Procent av BNP106 800Offentligt finansiellt sparande56 60006 4006 200Arbetade timmar-5-106 000197219741976197819801982198419861988199019921994199619982000-152002Figur 1.3. Antal arbetade timmar per år (miljoner) samt offentligt finansiellt sparande (procentuell andel av BNP) åren 1971–2002.Källa: SCB. Nationalräkenskaperna och offentlig ekonomi.betskraften ökar inkomstspridningen, vilket leder tillojämnare konsumtion – alldeles oavsett löneskillnadernaoch hur generösa de sociala trygghetssystemenär. Stora ojämnheter i inkomster och köpkraft kana) motverka samhällsekonomiskt rationella investeringaroch långsiktigt uthållig produktion och b)minska den solidaritet och samhörighetskänsla somär grunden för skattefinansierad välfärdspolitik.För det tredje avgör sysselsättningen och antaletarbetade timmar finansieringen av offentliga trygghetssystem.Ju fler beskattningsbara timmar, destobättre offentliga finanser, som vi kan se i figur 1.3.Diagrammet visar förändringarna i offentligt finansielltsparande som andel av BNP år för år. Medoffentligt finansiellt sparande menar vi nettoresultatetför hela den offentliga sektorn, inklusive socialförsäkringarna.Det starka sambandet mellan kurvorna beror påtvå saker. När antalet sysselsatta och arbetade timmarfaller minskar skatteintäkterna, samtidigt somutgifterna för arbetslöshetsförsäkring, bostadsbidragoch försörjningsstöd ökar. Resultatet blir offentligaunderskott, som måste täckas genom att staten lånarpengar och höjer skatter.Insatser för ökad sysselsättningFrågan är hur man kan öka sysselsättningen. Stabiliseringspolitikenbrukar få en framträdande roll iden debatten – är ökade offentliga underskott nödvändigtvisett problem? Ekonomer brukar användauttrycket automatiska stabilisatorer för att betona attökade offentliga utgifter kan ha goda samhällsekonomiskaeffekter när arbetslösheten ökar: Efterfråganstimuleras och resursutnyttjandet ökar, generellt sett.Men i en liten och öppen ekonomi som den svenskaär effekten av finanspolitiska stimulanser ytterst osäker,särskilt när Sverige nu har rörliga växelkurser.Därför hamnar mycket av stabiliseringspolitiken påpenningpolitiken. Den ekonomiska krisen i börjanav 1990-talet visar också hur snabbt stigande offentligaunderskott leder till högre räntenivåer, vilketleder till minskade investeringar och än svagare efterfråganpå arbetskraft.Högre produktivitet minskar inte nödvändigtvissysselsättningen. Långsiktigt innebär högre produktivitetnämligen högre inkomster, som skapar efterfråganpå nya områden. Under 1900-talets andrahälft blev det tydligt att allt fler tjänstejobb skapadessamtidigt som industrijobben blev färre. Det be-12