Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

vida

vida utbildningssatsningarna sker inom rätt utbildningsområden/utbildningsinriktningari stället föratt fokusera kring överutbildning? Vi återkommertill denna fråga i ett kommande avsnitt.Det är också viktigt att uppmärksamma bristernai genomströmningen i utbildningssystemet. Av allaelever som påbörjade gymnasieskolan hösten 1999hade 74 procent fått ett slutbetyg inom fyra år (SCB2005a). Det är alltså en av fyra som inte får slutbetyginom fyra år, vilket är oroväckande många. Andelenexaminerade av högskolenybörjare 1995/1996 uppgicktill 43 procent efter sju år, vilket visar att en väldigtstor andel högskole- och universitetsstuderandealdrig tar ut någon examen.Trots att problemet med att studietiderna förlängsgenom att många väljer att läsa på komvux förestudiestarten på högskolenivå har uppmärksammatsunder flera år, hade ändå hela 28 procent av de nyahögskolestudenterna läsåret 2003/2004 läst både pågymnasiet och komvux (SCB 2005a). Övergångsfrekvensenfrån gymnasiet till högskolan inom ett årär relativt låg och har under de senaste åren legatpå en nivå kring 18 procent. Om utbildningssystemetinnehåller för många omvägar riskerar studietidernaatt förlängas i onödan, och det bidrar i sintur till att inträdet på arbetsmarknaden försenas. Idagens arbetsmarknadssituation med god tillgångpå arbetskraft betyder förseningarna i arbetsmarknadsinträdetinte så mycket. Men i framtiden närarbetskraftens sammansättning förändras på grundav stora pensionsavgångar parallellt med en svag tillväxtav befolkningen i arbetsföra åldrar, är det emellertidhelt avgörande att en större andel av de studerandekan slutföra sin examen inom rimlig tid.Obalans mellan olikautbildningsinriktningarSom framhållits tidigare har AMS och SCB levereratflera rapporter som visar att tillgång och efterfråganpå arbetskraft med viss utbildningsinriktning interiktigt är i balans. I nuläget, när arbetsmarknadenhar utvecklats svagt under en längre tid, är bristtalenlåga. Men bara för några år sedan var obalansenganska stor på arbetsmarknaden och företagen hadeuppenbara svårigheter att finna arbetskraft med rättutbildning och kompetens (Nutek 2000). Inför framtidenmålar både SCB och AMS upp en bild som talarför att det kommer att uppstå stora brister på utbildadarbetskraft, inom vissa yrkesområden om nuvarandestuderandevolymer inom olika utbildningsinriktningarinte förändras.I SCB:s arbetskraftsbarometrar beskrivs rekryteringslägetoch tillgången på nyutexaminerade ochyrkeserfarna. I arbetskraftsbarometern från 2004framgår att det fanns brist på såväl nyutexamineradesom yrkeserfarna inom en rad olika yrken: läkare,veterinärer, tandläkare, specialutbildade sjuksköterskor,receptarier, förskollärare, fritidspedagogeroch speciallärare, verkstadsutbildade, jord- ochskogsbruksutbildade, energiutbildade, byggutbildade,fordons- och transportutbildade och vvs-utbildade.Det handlar alltså om såväl yrken som ställerkrav på lång högskoleutbildning, inte minst medinriktning på vård och omsorg, som utbildningar påbåde gymnasial och eftergymnasial nivå inom teknikoch naturvetenskap (SCB 2004a). Hur kommer detsig, med tanke på dagens utbredning av gymnasieutbildningen,att det uppstår brister på gymnasialtutbildad arbetskraft i ett läge då arbetsmarknaden ärmycket svag och arbetslösheten är hög, inte minstbland ungdomar? Hur påverkas rekryteringsmöjligheternai framtiden när antalet ersättningsrekryteringarmåste öka på grund av det stora antalet pensionsavgångar?Det finns också yrken där det råder betydandeöverskott på arbetskraft, till exempel vaktmästare,pc-samordnare, försäljare, bokförings- och redovisningsassistenter,nätverkstekniker, vårdbiträdenlagerarbetare, barnskötare och sekreterare. I en rapportdär SCB har tittat närmare på vilka yrken därsysselsättningen var vanligast 2001, i förhållandetill genomförd gymnasieutbildning, framhålls att63 procent av dem som hade en barn- och fritidsutbildningjobbade som vård- och omsorgspersonal.Bland dem som hade en estetisk gymnasieutbildningvar det vanligast att man jobbade som vård- ochomsorgspersonal (15 procent) eller som försäljareinom detaljhandeln (12 procent). Det vanligast förekommandeyrket bland dem som hade en medieutbildningvar försäljare i detaljhandeln (10 procent)följt av vård- och omsorgspersonal (8 procent) (SCB2004b). Det bör också tilläggas att de, förutom attde har svårt att hitta ett jobb inom sitt ”målyrke”,120

även har svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden.Förvärvsfrekvensen är nämligen låg för nyssnämnda utbildningsgrupper.Trots att det redan nu finns tydliga tecken på attdet råder en obalans mellan arbetsmarknadens efterfråganpå gymnasieutbildade i förhållande till dentyp av utbildningsinriktningar som de gymnasieutbildadehar, så väntas denna negativa trend att fortsätta.Nytillskottet av utbildade från mediaprogrammetoch det estetiska programmet beräknas i prognosernafrån AMS och SCB att överstiga efterfrågan,vilket leder till att arbetskraftsreserven kommer attöka dramatiskt.Bland andra typer av gymnasieutbildningar råderdet omvända förhållandet. Under de närmaste årenväntas rekryteringsbehovet överstiga tillskottet avbyggutbildade och en bristsituation uppstår. Äventillskottet av personer med energi- och vvs-utbildningkommer att understiga rekryteringsbehovetunder de närmaste åren. Utvecklingen av alternativaenergikällor och omställningen till dessa, samtett växande intresse för miljöfrågor, leder troligtvistill fortsatt stor efterfrågan på denna grupp (SCB2004b).Även om det inte blir någon stor sysselsättningsökningfram till 2010 så kommer, som framgåttovan, rekryteringsbehovet att växa inom mångabranscher och utbildningsgrupper till följd av storapensionsavgångar. Enligt både SCB och AMS kommerbland annat bristen på vårdpersonal att förvärrasunder de kommande åren. Stora pensionsavgångarär att vänta till följd av den höga medelåldern inommånga av personalgrupperna. Den snabba tillväxtenav äldre bedöms också leda till ett ökat personalbehovinom såväl hälso- och sjukvård som äldreomsorg.I AMS rapport om den framtida personalförsörjningeninom vård och omsorg betonas det storarekryteringsbehovet av högskoleutbildad personalinom vårdyrkena. Störst bedöms dock behovet varaav omsorgsutbildade, till följd av det svaga intressetför omvårdnadsprogrammet på gymnasiet (AMS2002). Det är i och för sig positivt att antalet platserpå såväl läkar- som sjuksköterskeutbildningen undersenare tid har ökat. Detta förväntas leda till ett ökatantal nyutexaminerade under de närmaste åren. Mentrots denna positiva utveckling bedöms nytillskottettill arbetsmarknaden inte vara tillräckligt stort för attmöta det ökande rekryteringsbehovet. Bristen kandärför bli mycket påtaglig om några år, speciellt påläkare och sjuksköterskor med specialistkompetens(SCB 2004b).Den bristande anpassning, eller mis-match, somförekommer på gymnasial nivå mellan efterfråganoch utbud på olika utbildningsgrupper, framgårföljaktligen också tydligt inom högre utbildning.Samma typer av utbildningsområden eller -inriktningaråterfinns bland överskotts- och underskottsyrken.Den brist som idag förekommer på högskoleutbildadeåterfinns främst inom vård, skola, teknikoch naturvetenskap, medan ett stort överskott finnsbland personer med humanistisk och samhällsvetenskapligutbildning. För de sistnämnda grupperna kanvillkorenarbetsmarknaden bli problematiska.Med tanke på kommande pensionsavgångar ärdet oroväckande att antalet nybörjare på högskoleingenjörsprogrammetläsåret 2003/2004 var detlägsta på tio år. Antalet har i det närmaste halveratssedan toppåret 1998/1999 (SCB 2005a). Även på civilingenjörsprogrammethar antalet nybörjare minskat.AMS har kartlagt det framtida rekryteringsbehovetinom vård- och omsorgssektorn, teknik- ochindustrisektorn, bygg och anläggning samt inom utbildningssfären,och konstaterar att framskrivningarmed utgångspunkt från dagens utbildningsvolymertalar för ett allt större underskott av arbetskraft inomflera yrken med krav på eftergymnasial utbildning.Avrundning och förslagI det här kapitlet har vi betonat att förändringarnapå arbetsmarknaden leder i riktning mot ökade utbildnings-och kvalifikationskrav. Samtidigt har vipekat på de dramatiska förändringar som har skettinom utbildningssfären under de senaste 10–15åren. Det handlar både om en kraftig utbildningsexpansionoch om förändringar av utbildningarnassammansättning. Man kunde förmoda att dessa förändringarhänger ihop, att ökade kvalifikationskravgenererar förändringar inom utbildningen. I viss utsträckningär det naturligtvis så. Men utvecklingenär långt ifrån entydig.Vi har konstaterat att det finns uppenbara matchningsproblemmellan utbildningsutbud och arbetskraftsefterfrågan.På gymnasial nivå är elevvoly-121

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007