Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

merna för små i

merna för små i program som är orienterade motteknik, industri, byggnadsverksamhet, vård och omsorg.Däremot är volymerna för stora i relation tillarbetsmarknadens behov inom mer allmäninriktadeutbildningar som media, estetisk utbildning ochsamhällsvetenskap. Samma mönster kan urskiljasinom högskole- och universitetsutbildningar. Teknikoch naturvetenskap omfattar för små volymermedan allmänorienterade, samhällsvetenskapligaoch humanistiska utbildningar har för stora volymeri relation till vilka kvalifikationer som efterfrågas påarbetsmarknaden.Vi har också pekat på att de stora problem med genomströmningensom präglar både gymnasieskolanoch högskoleutbildningen. Inom gymnasieskolanhar genomströmningen försämrats dramatiskt efterintroduktionen av det treåriga programgymnasiet,och på högskolenivå tar, enligt SCB:s uppgifter, enbartcirka 50 procent av eleverna någon slutexamen.Problemen med genomströmningen måste naturligtvisses som ett förhållande som förvärrar detmatchningsproblem som råder mellan utbildningsutbudoch arbetskraftsefterfrågan.Vilka slutsatser drar vi då av detta?För det första menar vi att det krävs förändringarav gymnasieutbildningen. Idag finns det en obalansmellan egentlig yrkesutbildning och mer allmäninriktadutbildning. Det går inte att bortförklaradenna obalans med elevernas rätt till fria val. Till attbörja med är det fria skolvalet kringskuret. Yrkesutbildningarnaär underrepresenterade i utbildningsutbudetpå många håll, främst för att kostnadernaför dessa utbildningar är stora. Utbildningsorganisatörernahar därmed ett incitament att erbjuda elevernade relativt sett billigare allmäninriktade utbildningarna.Dessutom är det inte rimligt, varken ur ettsocialpolitiskt eller samhällsekonomiskt perspektiv,att en så stor andel av eleverna blir arbetslösa efteravslutad utbildning. Till detta ska också läggas problemenmed genomströmningen som också bidrartill att en alltför stor andel ungdomar blir arbetslösaeller ställs helt utanför arbetsmarknaden.Vi förordar en yrkesutbildning som är nära knutentill arbetslivet, där ambitionen är att erbjudamer av färdigutbildning och där kravet på allmänhögskolebehörighet inte får samma utslagsgivandebetydelse för utbildningens uppläggning och innehåll.Erfarenheten talar för att en sådan uppläggninghöjer yrkesutbildningens attraktivitet samtidigt somgenomströmningen förbättras. Därmed motverkasockså trenden mot växande social marginaliseringbland unga.För det andra föreslår vi att ungdomar som blirarbetslösa i åldrarna 16–24 år ska erbjudas aktiviteterinom särskilda arbetsmarknads- och lärcentrum.Insatserna ska främst riktas till dem som saknarfullständig gymnasieutbildning. Dessa arbetsmarknads-och lärcentrum ska kunna erbjuda både arbetsförmedlingoch utbildning, och bör ersätta de nuvarandekommunala ungdomsprogrammen respektiveungdomsgarantin. En arbets- och studieplan skaupprättas snabbt efter påbörjad arbetslöshetsperiod.En viktig uppgift blir också att hålla kontakten meddet lokala näringslivet och organisera lärlingsplatserför de ungdomar som behöver praktisk arbetslivserfarenhet.För det tredje menar vi att ungdomar i åldrarna20–24 år, som har försörjningsstöd som sin huvudsakligainkomst, ska knytas till dessa utbildningsochlärcentrum. Gruppen med enbart förgymnasialutbildning är kraftigt överrepresenterad blandde långvarigt socialbidragsberoende. Andelen socialbidragsberoendei åldrarna 20–24 år är mer äntio gånger så stor som bland dem med fullbordadgymnasial utbildning. Försörjningsstödet bör alltsåenligt vår uppfattning tydligare villkoras. En arbetsochstudieplan knuten till arbetsmarknads- och lärcentrumska upprättas enligt ovan.För det fjärde, avslutningsvis, menar vi att regeringensmål om 50 procent av en årskull i eftergymnasialutbildning kan ifrågasättas. Den stora volymökningensom har skett på högskole- och universitetsnivåriskerar att urholka kvaliteten på utbildningen.Det finns också stora problem i sammansättningenav utbildningsinriktningarna. Underskotten på studerandeinom teknik och naturvetenskap, liksominom till exempel lärarutbildningarna, kan skapa allvarligaproblem på sikt. Attraktiviteten i dessa utbildningarmåste alltså öka. Det kan vi inte lösa genombestämda volymmål. Det kan bara lösas genomintensiv studievägledning, förändringar av arbetsmiljöeroch en lönedifferentiering på arbetsmarkna-122

den som återspeglar reella skillnader i utbud och efterfråganpå olika yrkes- och utbildningskategorier.Noter1. Av alla nya jobb som tillkommer under ett år beräknasAMS marknadsandel ligga på drygt 30 procent.2. AMS egna klassificering av jobben som anmäls till arbetsförmedlingen.Är i sin konstruktion uppbyggd med utgångspunktfrån Standard för svensk yrkesklassificering(SSYK).3. Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) användssom yrkesbestämningsmetod.ReferenserAMS (2002) Den framtida personalförsörjningen inom vård ochomsorg. Ura 2002:3, AMS, Stockholm.AMS (2003) Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sinagymnasiestudier. Ura 2003:8, AMS, Stockholm.AMS (2005a) Var finns jobben 2005? Ura 2005:1, AMS, Stockholm.AMS (2005b) Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 och 2006.Ura 2005:2, AMS, Stockholm.Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.Auer P (2005) Protected Mobility for Employment and DecentWork: Labour Market Security in a Globalised World. ILO,Genève.Autor D H, Katz L F & Kreuger A B (1998) ”Computing Inequality:Have Computers Changed the Labour Market?”The Quarterly Journal of Economics, November.Carnoy M & Castells M (1997) ”Sustainable Flexibility. AProspective Study on Work, Family and Society in the InformationAge” Working Papers nr 29, OECD, Paris.Ds 2003:33 Skolmisslyckande – hur gick det sedan? Fritzes,Stockholm.European Commission (2003) Employment in Europe 2003. RecentTrends and Prospects. European Commission, Bryssel.Heinz W R (1999) ”Transition to Employment in a Cross-National Perspective” i Heinz W R (red) From Educationtill Work. Cross-National Perspectives. Cambridge UniversityPress, Cambridge.ILO (1998) World Employment Report 1998-99. Employability inthe Global Economy. How Training Matters. ILO, Genève.ISA, Nutek & Vinnova (2005) Kostnad eller kompetens? En fallstudieav företag som flyttat produktion från utlandet till Sverige.ISA, Nutek & Vinnova, Stockholm.ITPS (2001) Under- och överutbildning på 2000-talets arbetsmarknad.ITPS, Stockholm.le Grand C, Szulkin R & Tåhlin M (2004) ”Arbetslivet halkarefter: de enkla jobben försvinner inte” Sociologisk Forskning,nr 1.Machin S & van Reenen J (1998) ”Technology and Changesin Skill Structure: Evidence from Seven OECD Countries”The Quarterly Journal of Economics, november.Mellander E (1999) Multi-Dimensional Demand for Labour andSkill-Biased Technical Change. Industriens utredningsinstitut,Stockholm.Nutek (2000) Kompetens en bristvara? Företagens syn på kompetensförsörjning.Nutek, Stockholm.Olofsson J (2005) Svensk yrkesutbildning – vägval i internationellbelysning. SNS, Stockholm.Ryan P (2001) ”The School-to-Work-Transition” Journal ofEconomic Literature, March.SCB (2004a) Arbetskraftsbarometern 04. Utsikterna på arbetsmarknadenför 74 utbildningar. Information om arbetsmarknad2004:4, Statistiska centralbyrån, Stockholm.SCB (2004b) Utbildning och arbete. Tillskott och rekryteringsbehovför olika utbildningsgrupper till 2010. Statistiska centralbyrån,Stockholm.SCB (2005a) Utbildningsstatistisk årsbok 2005. Statistiska centralbyrån,Stockholm.SCB (2005b) Yrkesstrukturen i Sverige 2003. AM 33 SM 0501.Statistiska centralbyrån, Stockholm.Schön L (2000) En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxtoch omvandling under två sekel. SNS, Stockholm.SOU 2003:92, Unga utanför. Fritzes, Stockholm.Thelen K (2004) How Institutions Evolve: The Political Economyof Skills in Germany, Britain, the United States, and Japan.Cambridge University Press, Cambridge.Wadensjö E (1997) Arbetsmarknaden och välfärdspolitiken.Socialstyrelsen, Stockholm.Åberg R (2004) ”Vilka jobb har skapats på den svenska arbetsmarknadenunder de senaste decennierna?” EkonomiskDebatt, nr 7.123

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net