Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 11Kompletterande

kapitel 11Kompletterande ersättningarvid inkomstbortfall och arbetslinjen Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil WadensjöSocialförsäkringar är inte allt. Debatten om ersättning vid inkomstbortfall handlar oftast om socialförsäkringarna,trots att det finns många kompletterande ersättningar som betyder mycket.Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö presenterar ny forskning på ett förbisett område.Har de kompletterande ersättningarna samma effekter som socialförsäkringarna? Förstärker ellerförsvagar de arbetslinjen? Det finns inget enkelt svar, menar de – olika ersättningar är utformade påolika sätt och har olika effekter. Men det finns goda skäl att mer i detalj undersöka frågorna, och skälför facken och arbetsgivarna och deras organisationer att se över utformningen av systemen.Inte bara socialförsäkringarDebatten om ersättning vid inkomstbortfall handlaroftast om socialförsäkringarna, trots att det finnsmånga kompletterande ersättningar som gör mycketstora utbetalningar. De ersättningar som bestämtsi avtal mellan arbetsmarknadens parter är de viktigastemen inte de enda.Därför är det viktigt att också ta hänsyn till dekompletterande ersättningarna när man diskuterarsocialförsäkringarnas effekter på arbetsutbud ochrörlighet. Har de samma effekter som socialförsäkringarna?En följdfråga är om de kompletterandeförsäkringarna är i samklang med arbetslinjen. Förstärkerde eller försvagar de arbetslinjen?Ersättningar som nu är kompletterande har oftaen mycket lång historia. Pensioner och ersättningarvid sjukdom, arbetsskada och arbetslöshet fanns föresocialförsäkringarna och har till stor del påverkatdem. 2 Å andra sidan har socialförsäkringarna påver-kat de andra ersättningarna. Det finns alltså starkaömsesidiga samband.Många kompletterande ersättningar kom till iavtal mellan arbetsmarknadens parter. Sådana avtalkan dels träffas om inrättandet av en avtalsförsäkring,dels om att arbetsgivaren ska betala ersättning – avtalsersättning.En avtalsförsäkring innebär att avgifterbetalas till ett försäkringsbolag som sedan betalarersättning när någon har rätt till det. Men ett avtalkan också innebära att arbetsgivaren betalar ersättningen.Avtal kan träffas på olika nivåer: mellan centralorganisationer,mellan förhandlingskarteller, mellanfackförbund och arbetsgivarorganisationer, ellermellan en lokal fackförening och en arbetsgivare.Sådana avtal gäller inte bara för medlemmar i defackliga organisationer som slutit avtalen utan ocksåför andra som omfattas av kollektivavtalen. Arbetsgivarenkan också som en del av ett individuellt anställningsavtallova att köpa en försäkring, till exem-124

Tabell 11.1. Män och kvinnor anställda inom olika sektorer 2003.Män Kvinnor AllaSektor Antal Andel (procent) Antal Andel (procent) AntalStat 111 762 52 104 047 48 215 809Kommun 161 113 21 596 351 79 757 464Landsting 44 406 20 176 694 80 221 100Privat sektor: tjänstemän 692 800 56 539 000 44 1 231 800Privat sektor: arbetare 782 300 70 341 100 30 1 123 400Totalt 1 792 381 50,5 1 757 192 49,5 3 549 573Källa: SCB:s lönestrukturstatistik.pel en pensionsförsäkring, åt den anställde. Dennaextra ersättning är speciellt viktig för anställda medhöga inkomster. Nära det individuella anställningsavtaletligger ensidiga arbetsgivarutfästelser om attbetala en viss ersättning vid inkomstbortfall.Det finns också medlemsförsäkringar som de fackligaorganisationerna svarar för. Medan ersättningarsom bestämts i kollektivavtalen täcker alla anställdapå en arbetsplats, omfattar medlemsförsäkringarnaförstås bara medlemmarna i fackföreningen. Detfinns två huvudtyper av medlemsförsäkringar. Denena omfattar alla medlemmar i ett fackförbund elleralla medlemmar av förbundet inom ett visst område.En sådan försäkring kallas obligatorisk medlemsförsäkringoch betalas genom medlemsavgifternaeller obligatoriska avgifter. Den andra formen avmedlemsförsäkring innebär att medlemmarna i ettfackförbund får chans att teckna en försäkring, tillexempel en olycksfallsförsäkring eller en kompletterandesjukförsäkring. De som antar erbjudandetfår betala en försäkringspremie. En sådan försäkringkallas frivillig medlemsförsäkring eller gruppförsäkring.Dessutom finns helt privata försäkringar sompersoner själva köper från försäkringsbolag. De ärviktiga på pensionsområdet och de uppmuntras avstaten genom att vara avdragsgilla.Skillnader mellan olika avtalsområdenDe avtalsbestämda ersättningarna kan i de flesta falldelas upp på fyra stora avtalsområden:1. statligt anställda2. anställda i kommuner och landsting3. tjänstemän i privat sektor samt4. arbetare i privat sektor.Tabell 11.1 visar antalet anställda i varje sektor. Allasom arbetar inom en sektor behöver inte vara täcktaav avtalsbestämda ersättningssystem. Inom den privatasektorn finns företag som inte har kollektivavtaleller på annat sätt tecknat avtalsförsäkringar.Tabellen visar att kvinnor är i klar majoritet ikommuner och landsting, 79 respektive 80 procent,medan 70 procent av arbetarna i privat sektor ärmän. 3 Fördelningen är mer jämn bland tjänstemän iden privata sektorn (44 procent kvinnor) och statligtanställda (48 procent kvinnor). Egenföretagarna,som mestadels är män, står utanför de här systemen.Kvinnorna är ungefär lika ofta anställda inom privatsom offentlig sektor, medan män till övervägandedel är anställda inom privat sektor. Kompletterandeersättningar berör alltså fler kvinnor än män i denoffentliga sektorn men fler män än kvinnor i denprivata sektorn.Förklaringen till att det i regel finns avtalsförsäkringaroch avtalsersättningar på fyra stora områden(och några mindre), men saknas på många mindre, äratt de flesta avtalen slöts, eller fick sin huvudsakligautformning, när centrala löneförhandlingar dominerade.Nu sker löneförhandlingar branschvis i denprivata sektorn. Det är mer komplicerat än tidigareatt ändra systemen för avtalsersättningar, som i regeltäcker större områden än löneavtalen. Därför uppståroch utformas nya kompletterande ersättnings-125

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007