12.07.2015 Views

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

odde på hårda rationaliseringar inom industrin ochpå att efterfrågan av tjänster (både off<strong>en</strong>tliga ochprivata) ökar när fler får högre inkomster. Det finnsalltså inte mycket som talar för tes<strong>en</strong> om ”job-lessgrowth”,<strong>till</strong>växt utan ökad sysselsättning. Historisktsett har faktiskt sysselsättning<strong>en</strong> och produktivitet<strong>en</strong>gått hand i hand.Arbetsmarknadsekonomer brukar betona att arbetslöshet<strong>en</strong>har ökat i flera västeuropeiska länderefter 1970-talet, och i Sveriges fall från 1990-talet,eftersom d<strong>en</strong> nivå på arbetslöshet<strong>en</strong> som är för<strong>en</strong>ligmed låg inflation, NAIRU, har ökat. 1 Varför hardå gränsvärdet NAIRU stigit för <strong>en</strong> arbetslöshetsnivåsom inte driver upp inflation<strong>en</strong>? De flesta forskareär alltså <strong>en</strong>iga om att nivån har stigit m<strong>en</strong> är o<strong>en</strong>seom förklaringarna. Det finns två huvudsakliga uppfattningar:En del hävdar att de arbetslösas sökint<strong>en</strong>sitetoch rörlighet har minskat som <strong>en</strong> följd avalltmer g<strong>en</strong>erösa off<strong>en</strong>tliga trygghetssystem. Ekonomeranvänder uttrycket reservationslön för att illustreradetta förhållande – d<strong>en</strong> lön som <strong>en</strong> arbetslösbegär för att alls acceptera jobberbjudand<strong>en</strong>. Andrapekar på <strong>en</strong> allt starkare uppdelning av <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>i primära och sekundära segm<strong>en</strong>t, med sämrevillkor för anställning, löneutveckling och rörlighetpå d<strong>en</strong> sekundära <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> (se mer nedan).Problemet är att hög arbetslöshet bland ”outsiders”på d<strong>en</strong> sekundära <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> inte nödvändigtvishindrar inflationsdrivande löneökningar för”insiders” på d<strong>en</strong> primära, eftersom arbetslösa frånd<strong>en</strong> sekundära ändå inte kommer g<strong>en</strong>om barriär<strong>en</strong><strong>till</strong> d<strong>en</strong> primära. Priserna i hela ekonomin drivs alltsåupp av att några får högre löner i d<strong>en</strong> primäradel<strong>en</strong> av ekonomin – och inflation<strong>en</strong> kan öka utanatt arbetslöshet<strong>en</strong> minskar.De här båda synsätt<strong>en</strong> på arbetslöshet<strong>en</strong> är inteoför<strong>en</strong>liga, m<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong> brukar forskare läggatonvikt<strong>en</strong> vid anting<strong>en</strong> det <strong>en</strong>a eller andra. D<strong>en</strong>första tolkning<strong>en</strong> (att sökint<strong>en</strong>sitet<strong>en</strong> och rörlighet<strong>en</strong>minskat) framhåller arbetslöshet<strong>en</strong>s ”frivilliga”karaktär, medan d<strong>en</strong> andra tolkning<strong>en</strong> utgår från attarbetslöshet<strong>en</strong> i huvudsak är ”ofrivillig”. I d<strong>en</strong> härårsbok<strong>en</strong> analyserar vi segm<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>och lyfter fram förslag som kan bidra <strong>till</strong><strong>en</strong> minskad segm<strong>en</strong>tering, det vill säga <strong>till</strong> <strong>en</strong> öppnareoch mer rörlig <strong>arbetsmarknad</strong>.En minskad segm<strong>en</strong>teringHur ser segm<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong> ut?Grovt sett kan vi urskilja två delar. I det primärasegm<strong>en</strong>tet finns arbetskraft med god utbildning ochtrygg anställning. I det sekundära segm<strong>en</strong>tet finnslågutbildad arbetskraft med osäkra, mer <strong>till</strong>fälligaanställningar. Uppdelning<strong>en</strong> i olika segm<strong>en</strong>t berorinte i första hand på hård arbetsrätt, <strong>till</strong> exempelstarkt anställningsskydd, utan på att arbetsgivareoch arbetstagare sluter långsiktiga kontrakt förvissa primära jobb för att underlätta investeringar iutbildning, högre effektivitet och snabbare löneutveckling.Till det sekundära segm<strong>en</strong>tet räknas också ungdomaroch många arbetslösa med invandrarbakgrund.En förklaring <strong>till</strong> deras jämförelsevis höga arbetslöshetär arbetsgivarnas osäkerhet om vilka kvalifikationeroch färdigheter de har – och, för invandrare, r<strong>en</strong>diskriminering. Förutom ungdomar och invandrareär lågutbildade kvinnor överrepres<strong>en</strong>terade på d<strong>en</strong>sekundära <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>. Kvinnor är i Sverigeliksom i många andra länder oftare än män deltidssysselsattai lågavlönade servicejobb.Vad kan då göras för att motverka segm<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>?I d<strong>en</strong> här årsbok<strong>en</strong> kommer vi att betona olikalångsiktiga åtgärder som alla anknyter <strong>till</strong> arbetslinj<strong>en</strong>.Utgångspunkt<strong>en</strong> är att <strong>en</strong> öppnare och rörligare<strong>arbetsmarknad</strong> kräver både off<strong>en</strong>tliga och<strong>en</strong>skilda insatser. Ansvaret och kostnaderna måstedelas mellan alla inblandade, det vill säga off<strong>en</strong>tligainstitutioner, partsföreträdare, företag och individer.Det här blir än viktigare efter 2010 när <strong>till</strong>flödet <strong>till</strong>arbetskraft<strong>en</strong> från 1980-talets stora årskullar minskar,samtidigt som p<strong>en</strong>sionsavgångarna ökar ochandel<strong>en</strong> äldre över 80 år i befolkning<strong>en</strong> växer. Förmodlig<strong>en</strong>minskar också rörlighet<strong>en</strong> på <strong>arbetsmarknad</strong><strong>en</strong>,eftersom personer mellan 20 och 30 år ärallra mest rörliga. Det pressar p<strong>en</strong>sionssystemet ochleder <strong>till</strong> stigande kostnader för vård och omsorg.Arbetslinj<strong>en</strong> brukar definieras som insatser förökad sysselsättning och för att minska bero<strong>en</strong>det avoff<strong>en</strong>tliga understöd. En effektiv utformning av arbetslinj<strong>en</strong>förutsätter mer av samverkan mellan stat,kommuner, företag och partsorganisationer. Attbryta segm<strong>en</strong>tering<strong>en</strong> är <strong>en</strong> så stor uppgift att off<strong>en</strong>tligainstitutioner knappast kan klara d<strong>en</strong> <strong>en</strong>samma.Fler måste dela på kostnaderna om inte belastning<strong>en</strong>13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!