Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Arbetade

Arbetade timmar(miljoner)7 000Procent av BNP106 800Offentligt finansiellt sparande56 60006 4006 200Arbetade timmar-5-106 000197219741976197819801982198419861988199019921994199619982000-152002Figur 1.3. Antal arbetade timmar per år (miljoner) samt offentligt finansiellt sparande (procentuell andel av BNP) åren 1971–2002.Källa: SCB. Nationalräkenskaperna och offentlig ekonomi.betskraften ökar inkomstspridningen, vilket leder tillojämnare konsumtion – alldeles oavsett löneskillnadernaoch hur generösa de sociala trygghetssystemenär. Stora ojämnheter i inkomster och köpkraft kana) motverka samhällsekonomiskt rationella investeringaroch långsiktigt uthållig produktion och b)minska den solidaritet och samhörighetskänsla somär grunden för skattefinansierad välfärdspolitik.För det tredje avgör sysselsättningen och antaletarbetade timmar finansieringen av offentliga trygghetssystem.Ju fler beskattningsbara timmar, destobättre offentliga finanser, som vi kan se i figur 1.3.Diagrammet visar förändringarna i offentligt finansielltsparande som andel av BNP år för år. Medoffentligt finansiellt sparande menar vi nettoresultatetför hela den offentliga sektorn, inklusive socialförsäkringarna.Det starka sambandet mellan kurvorna beror påtvå saker. När antalet sysselsatta och arbetade timmarfaller minskar skatteintäkterna, samtidigt somutgifterna för arbetslöshetsförsäkring, bostadsbidragoch försörjningsstöd ökar. Resultatet blir offentligaunderskott, som måste täckas genom att staten lånarpengar och höjer skatter.Insatser för ökad sysselsättningFrågan är hur man kan öka sysselsättningen. Stabiliseringspolitikenbrukar få en framträdande roll iden debatten – är ökade offentliga underskott nödvändigtvisett problem? Ekonomer brukar användauttrycket automatiska stabilisatorer för att betona attökade offentliga utgifter kan ha goda samhällsekonomiskaeffekter när arbetslösheten ökar: Efterfråganstimuleras och resursutnyttjandet ökar, generellt sett.Men i en liten och öppen ekonomi som den svenskaär effekten av finanspolitiska stimulanser ytterst osäker,särskilt när Sverige nu har rörliga växelkurser.Därför hamnar mycket av stabiliseringspolitiken påpenningpolitiken. Den ekonomiska krisen i börjanav 1990-talet visar också hur snabbt stigande offentligaunderskott leder till högre räntenivåer, vilketleder till minskade investeringar och än svagare efterfråganpå arbetskraft.Högre produktivitet minskar inte nödvändigtvissysselsättningen. Långsiktigt innebär högre produktivitetnämligen högre inkomster, som skapar efterfråganpå nya områden. Under 1900-talets andrahälft blev det tydligt att allt fler tjänstejobb skapadessamtidigt som industrijobben blev färre. Det be-12

odde på hårda rationaliseringar inom industrin ochpå att efterfrågan av tjänster (både offentliga ochprivata) ökar när fler får högre inkomster. Det finnsalltså inte mycket som talar för tesen om ”job-lessgrowth”,tillväxt utan ökad sysselsättning. Historisktsett har faktiskt sysselsättningen och produktivitetengått hand i hand.Arbetsmarknadsekonomer brukar betona att arbetslöshetenhar ökat i flera västeuropeiska länderefter 1970-talet, och i Sveriges fall från 1990-talet,eftersom den nivå på arbetslösheten som är förenligmed låg inflation, NAIRU, har ökat. 1 Varför hardå gränsvärdet NAIRU stigit för en arbetslöshetsnivåsom inte driver upp inflationen? De flesta forskareär alltså eniga om att nivån har stigit men är oenseom förklaringarna. Det finns två huvudsakliga uppfattningar:En del hävdar att de arbetslösas sökintensitetoch rörlighet har minskat som en följd avalltmer generösa offentliga trygghetssystem. Ekonomeranvänder uttrycket reservationslön för att illustreradetta förhållande – den lön som en arbetslösbegär för att alls acceptera jobberbjudanden. Andrapekar på en allt starkare uppdelning av arbetsmarknadeni primära och sekundära segment, med sämrevillkor för anställning, löneutveckling och rörlighetpå den sekundära arbetsmarknaden (se mer nedan).Problemet är att hög arbetslöshet bland ”outsiders”på den sekundära arbetsmarknaden inte nödvändigtvishindrar inflationsdrivande löneökningar för”insiders” på den primära, eftersom arbetslösa frånden sekundära ändå inte kommer genom barriärentill den primära. Priserna i hela ekonomin drivs alltsåupp av att några får högre löner i den primäradelen av ekonomin – och inflationen kan öka utanatt arbetslösheten minskar.De här båda synsätten på arbetslösheten är inteoförenliga, men i praktiken brukar forskare läggatonvikten vid antingen det ena eller andra. Denförsta tolkningen (att sökintensiteten och rörlighetenminskat) framhåller arbetslöshetens ”frivilliga”karaktär, medan den andra tolkningen utgår från attarbetslösheten i huvudsak är ”ofrivillig”. I den härårsboken analyserar vi segmenteringenarbetsmarknadenoch lyfter fram förslag som kan bidra tillen minskad segmentering, det vill säga till en öppnareoch mer rörlig arbetsmarknad.En minskad segmenteringHur ser segmenteringenarbetsmarknaden ut?Grovt sett kan vi urskilja två delar. I det primärasegmentet finns arbetskraft med god utbildning ochtrygg anställning. I det sekundära segmentet finnslågutbildad arbetskraft med osäkra, mer tillfälligaanställningar. Uppdelningen i olika segment berorinte i första hand på hård arbetsrätt, till exempelstarkt anställningsskydd, utan på att arbetsgivareoch arbetstagare sluter långsiktiga kontrakt förvissa primära jobb för att underlätta investeringar iutbildning, högre effektivitet och snabbare löneutveckling.Till det sekundära segmentet räknas också ungdomaroch många arbetslösa med invandrarbakgrund.En förklaring till deras jämförelsevis höga arbetslöshetär arbetsgivarnas osäkerhet om vilka kvalifikationeroch färdigheter de har – och, för invandrare, rendiskriminering. Förutom ungdomar och invandrareär lågutbildade kvinnor överrepresenterade på densekundära arbetsmarknaden. Kvinnor är i Sverigeliksom i många andra länder oftare än män deltidssysselsattai lågavlönade servicejobb.Vad kan då göras för att motverka segmenteringen?I den här årsboken kommer vi att betona olikalångsiktiga åtgärder som alla anknyter till arbetslinjen.Utgångspunkten är att en öppnare och rörligarearbetsmarknad kräver både offentliga ochenskilda insatser. Ansvaret och kostnaderna måstedelas mellan alla inblandade, det vill säga offentligainstitutioner, partsföreträdare, företag och individer.Det här blir än viktigare efter 2010 när tillflödet tillarbetskraften från 1980-talets stora årskullar minskar,samtidigt som pensionsavgångarna ökar ochandelen äldre över 80 år i befolkningen växer. Förmodligenminskar också rörlighetenarbetsmarknaden,eftersom personer mellan 20 och 30 år ärallra mest rörliga. Det pressar pensionssystemet ochleder till stigande kostnader för vård och omsorg.Arbetslinjen brukar definieras som insatser förökad sysselsättning och för att minska beroendet avoffentliga understöd. En effektiv utformning av arbetslinjenförutsätter mer av samverkan mellan stat,kommuner, företag och partsorganisationer. Attbryta segmenteringen är en så stor uppgift att offentligainstitutioner knappast kan klara den ensamma.Fler måste dela på kostnaderna om inte belastningen13

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån