Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

2004 ut sammanlagt 414

2004 ut sammanlagt 414 miljarder kronor. Under2004 kostade sjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättningarstaten drygt 100 miljarder kronor(Försäkringskassan 2005a, b).Ett sätt att åskådliggöra arbetsmarknadspolitiken,arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringar ärfigur 12.1. Hur lyckas de statliga aktörerna upprätthållaarbetslinjen och hur fungerar det offentligaförsäkringssystemet? 6Förutom arbetsmarknadspolitik, arbetslöshetsochsocialförsäkringar har alltså allt fler nu olika ”omställningsförsäkringar”via kollektivavtal (se tabell12.1). Vi kan konstatera att debatten om arbetsmarknadensutveckling, arbetslösheten och diskussionenom utformningen av arbetsmarknadspolitiken skiljersig något från de officiella målsättningarna.I det nuvarande arbetsmarknadsläget med en högproduktivitet, stora exportframgångar, god konjunkturutveckling,men med en hög öppen arbetslöshetsom dröjer sig kvar, bör man också diskutera de nyaförutsättningar som skapats via de olika kollektivavtalenslösningar i omställningssituationer. Den nyasituation som präglat arbetsmarknaden under de senasteåren har stor betydelse för arbetskraftsutbudetoch rörlighetenarbetsmarknaden. I och med attallt fler grupper på arbetsmarknaden nu omfattas avolika former av omställningsavtal ställs de som inteomfattas av dessa avtal, framför allt unga och personermed lös anknytning till arbetsmarknaden, ocksåinför en ny situation. 7 En övergripande fråga är omomställningsavtalen och omställningsmarknadensalla aktörer, både privata och offentliga, kan bidratill att arbetsmarknaden fungerar bättre. 8ArbetsmarknadssituationenMan kan se den svenska arbetsmarknadssituationenur två synvinklar. Å ena sidan är den svenska öppnaarbetslösheten inte uppseendeväckande hög jämförtmed andra länder i Europa (men Sverige harändå klart högre öppen arbetslöshet än till exempelStorbritannien och Danmark). Å andra sidan är arbetslöshetenuppseendeväckande hög jämfört medhela tiden efter andra världskriget. Under 1970-taletskrisår var arbetslösheten en bråkdel av dagens.Om vi dessutom granskar de regionala obalanstalen(personer i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder),sjukskrivningar och förtidspensioneringar,deltidsarbetslöshet och timanställda, blir bilden avden svenska arbetsmarknaden ännu mörkare. Krisenpå 1990-talet blev på flera sätt en period där allt flerställdes utanför arbetskraften.Naturligtvis dominerar den djupa 1990-talskrisensom en viktig förklaring till den allt högre arbetslösheten,men även en förändrad produktionsstrukturoch en allt större andel tjänster, framför allt när detgäller tjänster nära industrin, har varit viktiga. Fleraforskare har hävdat att den här strukturella omvandlingenav ekonomin under de senaste decenniernakan kallas en tredje industriell revolution (Magnusson& Ottosson 2003). Allt snabbare integrering avvärldsekonomin, allt snabbare internationell arbetsdelning,nya produktionsmetoder och nya värdekedjorhar förändrat arbetsmarknaden och arbetskrafteni Sverige och världen.I Sverige var omställningenarbetsmarknadenunder det senaste decenniet utomordentligt stor.Utvecklingen sektorsvis i Sverige liknar utvecklingeni de flesta OECD-länder. Industrins andel avsysselsättningen har fortsatt att minska mellan 1990och 1999. Produktiviteten inom verkstadsindustrinhar ökat kraftigt. De flesta av de mer än 500 000 arbetstillfällensom försvann under krisen i början av1990-talet fanns i den traditionella industrin. Vidmitten av 1990-talet späddes detta på med förloradearbetstillfällen inom den offentliga sektorn (se blandandra Storrie 2001, s 3, baserat på AKU, Calmforsm fl 2002, Johansson 2002).Slutsatsen av den dystra utvecklingen under1990-talet är att flera grupper har stängts ute frånarbetsmarknaden under en lång följd av år och attarbetsmarknaden blivit alltmer segmenterad. Könssegregeringenär omfattande. Antalet sjukskrivna,särskilt långtidssjukskrivna, ökar snabbt, liksom förtidspensionärerna,som är en annan snabbt växandegrupp som hamnat utanför arbetskraften (Nymanm fl 2002). Samtidigt pågår en diskussion om hurbefolkningens struktur kan påverka försörjningen avarbetskraft i framtiden. En allt större brist på arbetskraftuppstår i vissa sektorer samtidigt som en alltstörre grupp hamnar utanför arbetskraften. 9En annan omdiskuterad förändring på densvenska arbetsmarknaden är den snabba ökningenav andelen tillfälligt sysselsatta. Orsakerna är förstås134

Tabell 12.1. Omställnings-, (trygghets-) avtal och kollektivavtalsstiftelser.SektorAntal berörda Kollektivavtalsstiftelse Kollektivavtal ParteranställdaStatlig Cirka 250 000 TSN, Trygghetsstiftelsen1990Trygghetsavtalet TA 1998 Arbetsgivarverket–OFR-S,P,O, Saco-S, SekoBank Cirka 45 000 Trygghetsfonden BAO 1992 Trygghetsöverenskommelse BAO–Finansförbundet1997Näringsliv Cirka 700 000 TRR Trygghetsrådet 1974 Omställningsavtal 1998 Svenskt Näringsliv–PTKNäringsliv Cirka 950 000 TSL Trygghetsfonden 2004 Avtal om en avgiftsbestämdomställningsförsäkring 2004Svenskt Näringsliv–LOFastighet Cirka 9 000 TFR, Trygghetsrådet Fastigo1973Fastighet Cirka 13 000 TFL, TrygghetsfondenFastigo-LO 1983Kooperationen Cirka 35 000 KFO-Handels Trygghetsfond1974 (tjänstemän)KooperationenKommunnäraföretagKultur (och vissamindre företag)(ingår i ovannämnda 35 000)KFO-Handels trygghetsfond(butiksbiträden, lagerarbetare)1979Trygghetsavtal 2001Omställningsavtal 2005Trygghetsavtal 1977Trygghetsavtal 1982Fastigo–Sif, Ledarna, AF,CF, SKTFFastigo–LOKFO–HandelsKFO–HandelsCirka 30 000 Trygghetsfonden KFS 1994 Trygghetsavtal 1994 KFS–Kommunal, HTF,Vårdförbundet, Seko,Lärarförbundet, SKTF, CF/CR och Ledarna.Cirka 30 000 Trygghetsrådet TRS 1972 Omställningsavtal 2004 Arbetsgivaralliansen, Svenskscenkonst–PTKKyrkan Cirka 7 500 Trygghetsfond 2005 Omställningsavtal 2005 Svenska Kyrkansförsamlingsförbund–KommunalArbetar- ochfolkrörelsenCirka 1 000Fyra mindre fonder inom KP1980–1990-talenDelar av arbetar- ochfolkrörelsen–Handelskomplicerade. Forskarna har betonat två olika tolkningar.Antingen har förändringarna under 1990-talet orsakats av att arbetsmarknadens struktur ändratseller också av konjunkturen (le Grand m fl 2001,s 86 ff, redogör för forskningen kring de förändradekontrakten). Bland de konjunkturella faktorernafinns neddragningarna inom den offentliga sektornunder 1990-talet, vilka spädde på ökningen av visstidsanställningar.Sammanfattningsvis har flera allvarliga effekteruppstått på grund av arbetsmarknadsläget under1990-talet. En är att den regionala obalansen harökat, trots ökningen av arbetstillfällen under de senastefem åren. En annan är att segregeringenarbetsmarknaden har ökat. Trots att arbetslöshetenpå många håll i landet glädjande nog minskat betydligtsedan mitten av 1990-talet verkar det som attorter som hade en hög arbetslöshet för tio år sedanfick behålla problemet i början av 2000-talet (Edling2001, s 24). Omvandlingen har alltså präglatsbåde av den djupa krisen under 1990-talet och avden strukturella omvandling av ekonomin som brukarkallas den tredje industriella revolutionen (Magnusson2002).Vi har skissat hur en pågående ekonomisk integrationoch nya villkor och produktionsmetoder135

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007