Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

nusson och Ottosson

nusson och Ottosson (2003). Det finns tydliga åsiktsskillnadermellan exempelvis le Grand, Olofsson å ena sidan,Magnusson och Ottosson, Holmlund och Storrie å andrasidan. Enligt vår bedömning verkar det emellertid finnasen gemensam syn från flera forskare att det finns ökadeskillnader på den svenska arbetsmarknaden.ReferenserBäckström H (2005) ”Omställningsbranschen och omställningsavtaletSvenskt Näringsliv–LO” Arbetslivsrapport2005:1, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Calmfors L, Forslund A & Hemström M (2002) Vad vet vi omden svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?Rapport 8, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,Uppsala.Edling J (2001) Alla behövs! Blott arbetsmarknadspolitik skaparinga nya jobb. LO, Stockholm.Försäkringskassan (2005a) ”Månadsstatistik juli 2005”. Försäkringskassan,Stockholm.Försäkringskassan (2005b) Sjukskriven i onödan? Försäkringskassananalyserar 2005:5. Försäkringskassan, Stockholm.IAF (2005) Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,www.iaf.se (051007).Johansson A L (2002) ”Perspektiv på arbetsmarknadspolitiken”i Isacson M & Morell M (red) Industrialismens tid.Ekonomisk-historiska perspektiv på svensk industriell omvandlingunder 200 år. SNS förlag, Stockholm.Larsson L, Kruse A, Palme M & Persson M (2005) En hållbarsjukpenningförsäkring. SNS förlag, Stockholm.le Grand C, Szulkin R & Tåhlin M (2001) ”Har jobben blivitbättre? En analys av arbetsinnehållet under tre decennier”i Fritzell J, Gähler M & Lundberg O (red) Välfärd och arbetei arbetslöshetens årtionde. SOU 2001:53, Kommitténsvälfärdsbokslut, Fritzes, Stockholm.Magnusson L (2002) Sveriges ekonomiska historia. Prisma,Stockholm.Magnusson L & Ottosson J (2003) ”Den tredje industriellarevolutionen och ’den nya ekonomin’ – mellan skenoch verklighet” s 57–76 i von Otter C (red) Ute och inne isvenskt arbetsliv. Forskare analyserar och spekulerar om trenderi framtidens arbete. Arbetsliv i omvandling 2003:8, Arbetslivsinstitutet,Stockholm.Martinson S (2005) Omställningsavtalen: Mellan vilka, för vilkaoch på vilket sätt? Rapport 2005:15, Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering, Uppsala.Nyman K, Palmer E & Bergendorff S (2002) Den svenska sjukan.ESO-rapport, Ds 2002:49, Fritzes, Stockholm.Olofsson J (2005) Svensk yrkesutbildning: Vägval i internationellbelysning. SNS förlag, Stockholm.SCB (2002) www.scb.se/statistik/am0401/GUL2001.pdf,avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik,PM ”Sysselsättning och arbetslöshet 1975–2001”(020502).Socialdepartementet (2004) Kommittédirektiv 2004:129”Översyn av socialförsäkringarna” Socialdepartementet,Stockholm.Socialförsäkringsutredningen (2005) Vad är arbetslinjen?Socialdepartementet, Stockholm.SOU 2002:59, Omställningsavtal – ett aktivare stöd till uppsagda.Fritzes, Stockholm.Storrie D (2001) ”Service Employment, Productivity andGrowth” i Anxo D & Storrie D (red) The Job CreationPotential of the Service Sector in Europe. Europeiska kommissionen,Employment Observatory Research Network,Luxemburg.140

kapitel 13Lönebildningen, förhandlingsmodelleroch sysselsättningenAndreas WestermarkHur centraliserade löneförhandlingarna är, förhållandet mellan anställda och arbetslösa, löneskatteroch arbetslöshetsersättning – allt detta kan påverka hur lönerna sätts, hur arbetsmarknaden fungerarsamt vilka och hur många som får jobb.Hur koordinerade och centraliserade löneförhandlingarna är verkar ha betydelse för arbetslöshetoch sysselsättning, skriver Andreas Westermark. Om fler områden hade industriavtalsliknande konstruktionerskulle arbetsmarknaden kunna påverkas positivt.Ersättningssystemet verkar också ha betydelse. Teoretiska resultat visar att ersättningsnivån börminska ju längre de arbetslösa går utan jobb. En annan tänkbar åtgärd är en ändring av finansieringenav arbetslöshetsförsäkringen. Man skulle kunna ändra den statliga finansieringen så att en klumpsummabetalas ut till a-kassorna, kombinerat med lägre bidrag per arbetslös. Detta gör arbetstagarnamer återhållsamma i förhandlingar än de annars skulle ha varit. Ersättningsnivåerna kan också justerasnedåt, skriver Westermark, men detta kan ha oönskade fördelningskonsekvenser.Vad styr löneförhandlingarna? I Sverige bestämslönerna i förhandlingar mellan företag och fackföreningar.Utfallet påverkas av en mängd faktorer. Exempelvispåverkar styrkeförhållandet mellan företagoch fackföreningar löneförhandlingarna, vilket i sintur påverkar sysselsättning, arbetslöshet och arbetsutbud.Jag behandlar effekterna av hur centraliseradeförhandlingarna är, graden av asymmetri mellan anställdaoch arbetslösa, av löneskatter och arbetslöshetsersättning.Först ska vi titta på hur förhandlingarmellan företag och fackföreningar fungerar.Förhandlingar mellan företagoch fackföreningarLönen i ett företag i Sverige bestäms ofta i en förhandlingmellan företaget och en fackförening somrepresenterar en del av de anställda på företaget. Låtoss titta på ett exempel. Säg för enkelhets skull attvi har ett företag och att de anställda representerasav en enda fackförening. Den lön som företagetoch fackföreningen kommer överens om bestämsav styrkeförhållandet mellan dem och av vilka konsekvenseren löneförändring har för företaget respektivefackföreningen. Lönen ligger alltså någonstansmellan den lön företaget föredrar och den lön141

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån