Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

av arbetsbrist.

av arbetsbrist. Arbetsgivaren har då att följa de kravpå förhandlingar, varsel- och uppsägningstider samtturordningsregler som följer av lag och kollektivavtalsamt de åtaganden i övrigt som kan följa av tillexempel olika omställningsavtal. Ledtiderna för attvariera arbetskraftens storlek genom arbetsbristsuppsägningarär i jämförelse med andra metoderrelativt långa. Ett annat sätt att variera arbetskraftensstorlek är att använda tidsbegränsad anställning.Bruket av tidsbegränsade anställningar ökade påtagligti kölvattnet på den ekonomiska krisen under dettidiga 1990-talet. Gruppen tidsbegränsat anställdaomfattar numera drygt en halv miljon arbetstagare,eller drygt en sjättedel av den samlade arbetskraften.Ökningen märks särskilt beträffande de formerav tidsbegränsade anställningar som kan sägas svaramot arbetsgivares behov av att variera arbetsstyrkansstorlek, såsom projekt- och behovsanställningar (t exHolmlund & Storrie 2002, Wikman 2002). Arbetsgivarekan även förlägga riskerna för upp- och nedgångari arbetskraftsbehov utanför det egna företaget.Detta kan ske genom att man i stället för att användaegna anställda anlitar inhyrd arbetskraft eller upphandlaren större andel av varor och tjänster externt.Ett ytterligare sätt att åstadkomma anpassningar tillarbetskraftsbehovet är att variera arbetstiden för deanställda genom utnyttjande av övertid och mertid.Uttaget av övertid och mertid (inklusive obetald sådan)tycks ha ökat något under 1990-talet och motsvararnumera ungefär fem procent av den faktisktarbetade tiden (SOU 1996:145, s 133 ff, 2000:58, s 44f). En annan möjlighet för arbetsgivare att anpassabemanningen till efterfrågan på arbetskraft är attomfördela arbetsuppgifter inom företaget eller organisationen.De två senaste strategierna tycks vara de ipraktiken vanligaste (Grönlund 2004, s 64 f).För det andra har reglerna betydelse för företagensmöjligheter att förfoga över arbetskraftens sammansättning,det vill säga att behålla eller rekrytera just depersoner man anser sig ha behov av. Det kan delsvara fråga om att anpassa personalens sammansättningoch kompetens till förändrad produktion ellerliknande. Det kan också vara fråga om att företagenönskar minska kostnaderna genom att säga upp ellerunderlåta att rekrytera personer som på grund av tillexempel ålder, sjukdom eller ansvar för småbarn intekan förväntas vara lika produktiva som andra.Det är tydligt att den rättsliga regleringen måstebeakta företagens behov av att effektivt kunna anpassaarbetskraftens storlek och sammansättning tillförändrade förutsättningar. Lika klart är att företagensbehov av flexibilitet måste balanseras mot denanställdes behov av trygghet. I många fall sammanfallerföretagens och arbetstagarsidans intressen. Ettcentralt gemensamt intresse är naturligtvis att verksamhetenbedrivs effektivt och genererar de resultatsom eftersträvas. Det är självklart att en verklig trygghetförutsätter konkurrenskraftiga företag och att avtals-och lagreglering som inte i tillräcklig grad beaktardetta blir kontraproduktiv. Å andra sidan är detuppenbart att arbetstagares behov av trygghet intetillgodoses spontant, utan förutsätter fasta spelregleroch starka institutioner. Rättsreglerna måste därförinnefatta en avvägning mellan företagens behov avflexibilitet och de anställdas trygghet. Denna avvägningmellan flexibilitet och trygghet är inte bara enangelägenhet mellan parterna i det enskilda anställningsförhållandet.I den mån regleringen till exempelmotverkar att nya arbetstillfällen skapas kommer”kostnaderna” för den lägre sysselsättningsgradenatt belasta dels dem som inte får något arbete, delsvälfärdssystemet generellt. Dessutom kommer entrygghet som särskilt gynnar dem som varit anställdalänge att minska benägenheten att byta jobb.Syftet med detta kapitel är att diskutera i vilkenutsträckning vissa omdiskuterade drag i den nuvaranderegleringen innebär reella hinder eller begränsningarför arbetskraftens rörlighet och småföretagenstillväxt, och om det i så fall är möjligt atthitta lösningar som är bättre ägnade att bidra till såvältillväxt som trygghet för de anställda.En utgångspunkt i detta kapitel är att i den måndet finns ett samband mellan anställningsskyddsregleringoch tillväxt i småföretag så behöver detta intevara direkt. Utgångspunkten är att företagens beslutom att nyanställa och så vidare påverkas av deras uppfattningom innebörden av anställningsskyddslagensregler, oavsett om uppfattningen är riktig eller inte(North 2005). Det är därför angeläget att ge en såvälnyanserad som pedagogisk bild av reglernas innebörd.Det finns en påtaglig risk att framställningarsom – kanske i syfte att få till stånd lagändringar– ger en överdriven beskrivning av reglerna somoflexibla och företagarfientliga, i sig bidrar till att152

företagens vilja att nyanställa minskar. Å andra sidankan redan det förhållandet att ett regelverk är svårtatt beskriva och förstå skapa ett motstånd för mindreföretag att anställa.Ekonomisk forskningom anställningsskyddets effekterDen kritik som från vissa av arbetsmarknadens parteroch i riksdagen framförts mot anställningsskyddslagensom ett hinder mot tillväxt, har ofta mer ellermindre uttryckligen tagit sin utgångspunkt i neoklassiskekonomisk teori. En utgångspunkt i dennaär att anställningsskyddsregleringen tillsammansmed en kollektiv reglering av löner och en generösarbetslöshetsförsäkring motverkar en effektiv resursallokeringoch skapar stora samhällsekonomiskakostnader i form av arbetslöshet. Regleringen sessom ett uttryck för särintressens försök att skaffa sigfördelar i relation till andra intressenter.Ett inflytelserikt bidrag i denna riktning var denså kallade Ekonomikommissionens förslag Nya villkorför ekonomi och politik som presenterades 1993(SOU 1993:16). Kommissionen underströk att denarbetsrättsliga regleringen har betydelse för sysselsättningensutveckling. Den framhöll att arbetsmarknadenär en av de mest reglerade marknadernaoch att denna reglering – trots goda syften – skaparstora kostnader. Man menade också att regleringenbidrar till en segmentering av arbetsmarknadendär vissa har trygga anställnings- och lönevillkor(”insiders”) medan andra har mer osäkra anställningsförhållandeneller svårt att överhuvudtaget fåfotfäste på arbetsmarknaden (”outsiders”).När det gällde anställningsskyddsregleringen diskuteradekommissionen reglerna om tidsbegränsadeanställningar, kravet på saklig grund vid uppsägningsamt turordningsreglerna. Kommissionen framhöllatt teoretisk och empirisk forskning antyder att anställningsskyddsregleringenminskar svängningarnai sysselsättningsgraden. Vid normala konjunktursvängningarkan detta vara en fördel, men vid dendjupa lågkonjunktur som rådde i början av 1990-taletutgjorde reglerna, enligt kommissionen, ett hinderför ökad sysselsättning. Vidare framhöll den attregleringen kunde påverka sysselsättningen även påandra sätt. Genom att reglerna ökar kostnaderna föratt anställa och säga upp anställda får dessa, särskiltde med lång anställningstid, möjlighet att driva upplönerna utan att förlora sina jobb. Lagreglerna ansågssärskilt besvärliga för småföretag.Mot denna bakgrund menade kommissionenbland annat att en åtminstone temporär liberaliseringav möjligheterna till tidsbegränsad anställningvar önskvärd. Särskilt kritisk var den mot turordningsreglerna.Dessa gör det svårt för företag att behållanyckelpersoner och den personal arbetsgivarenanser mest betydelsefull vid personalminskningar(SOU 1993:16, s 63 f och 80 f).Denna syn på den arbetsrättsliga regleringen ärdock inte allenarådande eller oomstridd inom ekonomiskforskning. Till exempel har Jonas Agell argumenteratför att fackföreningar, kollektivavtal ochen generös a-kassa bör uppfattas som kollektiva försäkringarmot risken att mista den inkomst som ärnödvändig för livsuppehället (Agell 2001).Internationellt föreligger en mångfald studier därman försökt belägga vissa generella effekter av reglerom anställningsskydd. Denna forskning brottasmed avsevärda metodproblem. Det är svårt både attfå fram jämförbara data om sysselsättning, arbetslöshetoch omsättning på arbetstillfällen i olika länder(Storrie 2003) och att renodla effekterna av justreglerna om anställningsskydd, som kan samvarieramed andra mekanismer på arbetsmarknaden – somlönebildning, arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik.Vad har då forskningen, trots dessa metodreservationer,kommit fram till?Edin (1996) sammanfattade 1996 forskningensdåvarande ståndpunkt bland annat så att reglernaom anställningsskydd har tydliga effekter på hurarbetslösheten och sysselsättningen varierar överen konjunkturcykel – ju mer restriktiv lagstiftning,desto mindre variationer i arbetslöshet och sysselsättning.Däremot finns det inga belägg för att anställningsskyddetpåverkar arbetslöshetens totalanivå. Detta bekräftas av OECD (2004), enligt vilkenanställningsskyddsregleringen faktiskt skyddar existerandearbetstillfällen och minskar inflödet tillarbetslöshet. Samtidigt tar arbetsgivarna med i beräkningen,när de överväger att anställa, att de kankomma att få kostnader för uppsägningar längrefram, vilket gör det svårare för arbetssökande att få153

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna