Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel

kapitel 2Utvecklingen inom arbetslivetfrån 1990 och framåtNina Bergman, Maria Zavisic, Anders Wikman och Kerstin AhlbergAnställd, frånvarande och stressad – är det den typiske svensken? Hur är det i andra länder?I Sverige jobbar fler människor sett till befolkningsstorleken än i många andra europeiska länder,samtidigt arbetas inte lika många timmar som på andra ställen. Kan det förklaras av att många deltidsarbetareller är föräldralediga? Och av att vi är sjukskrivna oftare och längre än våra europeiska grannar.Detta trots att vi ofta har jobb som borde stimulera, med stort utrymme för egna val och eget ansvar.Kapitlet diskuterar olika aspekter på arbetslivet utifrån ett jämförande europeiskt perspektiv. Förjämförelserna har indikatorer använts från arbetsmarknaden: sjukfrånvaron, arbetsmiljön och så kalladelivskvalitetsfrågor.Trender och utveckling inom arbetslivet kan redovisaspå många olika sätt. När Arbetslivsinstitutetsfick i uppdrag att redovisa ”trender och utvecklinginom arbetslivet” i Sverige och andra jämförbaraländer genomfördes en kartläggning av bokens tilltänktamålgrupper och deras behov av fakta och information.Målgrupperna är både användare inomden akademiska världen och sådana som använderarbetslivsstatistik och indikatorer i sitt arbete inomregeringskansliet, myndigheterna, arbetsmarknadsparternaoch intresseorganisationer. Målgruppernasåg gärna att årsboken kondenserar den stora mängdfakta och forskning som finns idag. Texten har indelatsi fyra områden: arbetsmarknad (som beskrivs genomarbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad ochförsörjningskvot), arbetsskador och sjukfrånvaro,arbetsmiljö samt arbetets roll i det övriga livet. Avslutningsvisgör vi en utblick mot vad som är på gånginom arbetsrätten i EU.Sveriges situation jämförs med andra länder, delsöver tid mellan Sverige och EU och dels enbart under2004. Figurerna visas enligt principen ”fallande värden”när en variabel används och enligt nord-sydligordning när flera variabler används.Metod och källbeskrivningSom grund för detta kapitel har flera källor använts.Den statistik som rör arbetsmarknad kommer iförsta hand från Eurostats Labour Force Survey som påsvenska kallas arbetskraftsundersökningen (AKU).Med hjälp av material från AKU jämför vi situationenoch utvecklingen i Sverige med den i andraEU-länder. Labour Force Survey delar in befolkningeni arbetsför ålder (15–65 år) i tre huvudgrupper:inaktiva, arbetslösa och sysselsatta. De inaktivaär personer utanför arbetskraften, som varken hareller söker något arbete. Det kan till exempel vara18

studerande, förtidspensionärer eller hemmavarandepersoner. De arbetslösa är de som saknar arbete mensom är arbetssökande. De sysselsatta är de som hararbete – men de behöver inte nödvändigtvis arbeta.De kan vara tillfälligt frånvarande från sina arbetenberoende på föräldraledighet, sjukfrånvaro ellerkanske semester, men de räknas ändå som en del avgruppen sysselsatta.Styrkan i undersökningen är att den genomförspå samma sätt i många länder, men även att den tarhänsyn till att personer kan kategoriseras olika övertid (perioder av arbetslöshet varvas till exempel medarbete eller sjukskrivning). Statistiken tas nämligenfram under särskilda mätveckor som är olika för intervjupersonerna,men som totalt sett täcker hela året.I avsnittet om arbetsskador och olycksfall, däruppgifterna hämtats från administrativa rapporteringssystem,finns ett särskilt problem. När manska jämföra antalet anmälda arbetsskador finns detmätproblem eftersom benägenheten att anmäla enarbetsskada bland annat beror på det försäkringssystemsom gäller i landet. Dödsolycksfallen registrerasganska likvärdigt i alla länder, de anmäls i principalltid. Skillnader i dödsolyckor kan till viss del förklarasav att vissa högriskarbeten, till exempel gruvarbete,är vanligare i vissa länder än i andra. Menom någon skadar sig lindrigt eller måttligt påverkasbenägenheten att anmäla av möjligheterna att få ersättning.Den del som behandlar arbetsmiljöaspekter kommerfrån European Survey, som beskriver arbetsmiljöni Europas länder. The European Foundation forthe Improvement of Living and Working Conditionsär ansvarig för dessa undersökningar, som hargjorts i tre omgångar 1991, 1995/1996 och senast år2000. Undersökningen är den enda där samma frågorställts till människor i alla Europas länder. Ändåkan jämförelser utifrån detta material vara problematiska,bland annat av språkliga skäl.Slutligen, i avsnittet om arbetslivets roll i det övrigalivet, har vi använts oss av The European Qualityof Life Survey från 2003. Även den kommer frånovanstående EU-finansierade institut, The EuropeanFoundation for the Improvement of Living andWorking Conditions, på Irland. Undersökningenger en bred bild av arbetslivets roll. Här finns uppgifterom hur många som lever i hushåll där fleraeller ingen anställning finns, andelen individer somhar fler än ett jobb och uppfattningar om jobbenskvalitet och säkerhet. Där finns även informationom annat som har betydelse för framtidens arbetsmarknad,som språkkunskaper, internetanvändandeoch deltagande i livslångt lärande. Undersökningenomfattar de nuvarande 25 medlemsländerna i EUsamt kandidatländerna Ungern, Turkiet och Bulgarien.Mellan 600 och 1 000 personer intervjuades ivarje land, beroende på landets storlek. Samtidigtsom intervjugruppernas storlek ger en möjlighet tillen populationsprofil är antalet personer för litet föratt man ska kunna analysera olika undergrupper varför sig, till exempel personer med annan etnisk bakgrundeller ensamstående föräldrar.Gemensamt för surveyundersökningar är att detbärande elementet för insamling av information, detvill säga för den kommunikation som då äger rum, ärvardagsspråket. Många vardagsord saknar tydliga avgränsningaroch sociala och kulturella sammanhangpåverkar ofta ordens betydelse. Detta ger svårigheternär man vill jämföra och tolka information från individermed olika bakgrund, från olika samhällsgrupperoch nationaliteter, men även information frånsamma individ vid olika tidpunkter. Människors kulturellamiljö präglar definitioner och begrepp ochföljaktligen också vilka svar man får på intervju- ochenkätfrågor.Metodproblemen i samband med surveyundersökningarhar undersökts i många sammanhang.Problemen går delvis att hantera genom strategiskaval av frågeindikatorer, avgränsningar och operationaliseringar.Frågor om enkla, konkreta beskrivningarav vardagsnära företeelser visar sig ofta varalättare att tolka entydigt än till exempel frågor somhandlar om upplevelser.Jämförelser mot uppsatta målI texten relateras i vissa fall förhållanden i Sverigemed olika mål som ställts upp inom EU. Den gemensammasysselsättningsstrategin och Lissabonprocessen,som syftar till att reformera den europeiskaekonomin för att anpassa den till det globalakunskapssamhället, omfattar mål om ekonomi, miljö,sysselsättning och sociala frågor. Samarbetet skaske mellan medlemsländerna genom den så kallade19

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Vem är vållande? - Folksam
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Migrationsverkets årsredovisning 2007
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna