Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Procent100Unga – SverigeProcent100Unga – EU80Inaktiva80Inaktiva606040ArbetslösaDeltidArbetslösa4020Heltid20DeltidHeltid01990199219941996199820002002200401990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004Figur 2.5. Arbetskraftsdeltagande bland unga i Sverige (16–24år). Andel i procent av befolkningen. Källa: AKU, Arbetslivsinstitutetsbearbetning, 1990–2004.Figur 2.6. Arbetskraftsdeltagande bland unga i EU12 (16–24år). Andel i procent av befolkningen. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutetsbearbetning, 1990–2004.ett genomsnitt av EU. Tendenserna i dessa diagramär mer utslätade än i de svenska. Denna utslätninghänger delvis samman med att vi beräknat genomsnitti tolv olika länder. Den djupa ekonomiska kriseni Europa under första hälften av 1990-talet verkar hafått en betydligt kraftfullare effekt på arbetsmarknadeni Sverige än i flera av de övriga EU-länderna,vilket är en ytterligare förklaring till att statistikeninte är lika dramatisk i EU som i Sverige. De genomsnittligatendenserna visar på ökat arbetskraftsdeltagandegenerellt men främst för kvinnor.En intressant iakttagelse är den nivåskillnad somfinns mellan Sverige och övriga EU-länder. En betydligtstörre andel av befolkningen arbetar i Sverige,särskilt kvinnor. Sverige ligger väl till inför EU:sgemensamma mål att öka kvinnors sysselsättningsgradtill i genomsnitt 57 procent 2005 och 70 procent2010 (EU-kommissionen 2005). I Sverige varcirka 72 procent av kvinnorna sysselsatta 2004. Densiffran var för männen i Sverige cirka 75 procent (Ds2003:62).Arbetskraftsdeltagande bland unga och äldreNästa grupp, de unga på arbetsmarknaden, visarett liknande men dystrare mönster i Sverige ochEU. För de unga ökade arbetslösheten klart underbörjan av 1990-talet, som visas i figur 2.5. På senaretid har deltidsarbetet ökat särskilt mycket bland deunga och antalet som befinner sig helt utanför arbetslivethar ökat ännu mer. Ökningen av tillfälligaanställningar har också varit särskilt stor bland ungamänniskor (se kapitel 5).En förklaring är att en del av de i åldern 16–24år i stället till exempel befinner sig i utbildning. Attkomma in på arbetsmarknaden är svårare idag än förtidigare generationer. En större grupp hamnar i utanförskapoch fler börjar arbeta allt senare (Wadensjö1999).Ungdomarna inom EU, precis som de svenskaungdomarna, deltar mer sällan i arbetskraften, flerär inaktiva, fler deltidsarbetar och färre heltidsarbetar.Förändringen är dock inte lika tydlig i Europasom i Sverige.Figur 2.7 visar de äldre i arbetskraften. Sverigeligger ovanligt bra till i en jämförelse med övrigaEU. Många fler äldre är sysselsatta i Sverige än EU:sgenomsnitt. Situationen är speciellt gynnsam om vijämför de äldre kvinnorna. EU:s riktlinje är 50 procentsysselsättning för äldre (55–64-åringar) 2010.I Sverige 2004 är 66,8 procent bland kvinnornasysselsatta – EU-snittet ligger på 32 procent. Männenssiffra är också högre: 71,1 procent av männenär sysselsatta, jämfört med EU-genomsnittet 51,8procent.22

Procent10080604020MänKvinnorInaktivArbetslösDeltidHeltidDanmarkNederländernaSverigeStorbritannienFinlandPortugalÖsterrikeIrlandTysklandFrankrikeLuxemburgSpanienBelgienGreklandItalienProcent0 10 20 30 40 50 60 70 800Sverige EU12 Sverige EU12Figur 2.7. Arbetskraftsdeltagande bland äldre, Sverige ochEU12 (55–64 år). Andel i procent av befolkningen. Källa: LFS,Arbetslivsinstitutets bearbetning, 2004.Sysselsättning, arbetad tid och försörjningskvotFrån att studera fördelningen mellan olika grupper(sysselsatta, arbetslösa, inaktiva) i länderna kommerman naturligt in på hur mycket befolkningen faktisktarbetar. Andelen sysselsatta i den arbetsföra befolkningenbeskriver bara hur stor del av befolkningensom har någon form av sysselsättning. Det inkluderaräven personer som är frånvarande från arbetetoch som arbetar deltid. Siffran talar därför inte omhur mycket tid människor faktiskt arbetar i respektiveland. De följande figurerna illustrerar mängdensysselsatta i förhållande till befolkningens storlek,antalet arbetstimmar som befolkningen produceraroch hur många de arbetande har att försörja.Figur 2.8 visar hur stor del av den arbetsföra befolkningensom har arbete i EU, och de länder somkommit med senare, som Sverige, Finland och Österrike.Danmark, Nederländerna, Sverige och Storbritannienhar en stor andel sysselsatta i jämförelsemed övriga länder, över 70 procent.Figur 2.9 fördjupar bilden av hur statistiken ändrasnär man tar hänsyn till faktorer som påverkar den arbetadetiden, som sjukskrivningar, deltidsarbete ochföräldraledighet. Figuren visar hur många timmarper vecka som faktiskt produceras i respektive landjämfört med en skattning av den tid som maximaltFigur 2.8. Sysselsättningsgrad i befolkningen (15–64 år). Andelsysselsatta. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning, 2004.SverigeFinlandDanmarkStorbritannienTysklandNederländernaBelgienLuxemburgIrlandÖsterrikeFrankrikeGreklandItalienSpanienFaktisk tidAvtalad tidHeltidspotentialPortugal0 5 10 15 20 25 30 35Timmar/veckaFigur 2.9. Arbetad tid. Antal timmar per vecka. Fördelad påfaktiskt arbetad tid, avtalad tid och ”heltidspotential” per personi befolkningen. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning,2004.23

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007