Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

skulle kunna produceras

skulle kunna produceras om alla sysselsatta arbetadeheltid – här kallad ”heltidspotential”.Figuren visar tre staplar för varje land. Den förstavisar de timmar som faktiskt arbetats, med sjukskrivningoch föräldraledighet borträknat. Den andrastapeln visar den avtalade arbetstiden, om alla arbetadeexakt som var överenskommet. Den tar alltsåhänsyn till att vissa arbetar deltid. Den tredje stapelnuppskattar heltidspotentialen, det vill säga omde som arbetar deltid gick upp i heltid och om ingenvar sjukskriven.Om vi jämför figur 2.8 med figur 2.9 ser vi attSverige har en av de högsta sysselsättningsnivåernai Europa, men att mindre tid faktiskt produceras.Det beror till stor del på att många arbetar deltid iSverige, men också på sjukskrivningar och föräldraledigheter.Mycket deltidsarbetade finns även i Danmark,Storbritannien, Österrike och, inte minst, iNederländerna. Vi kan dra slutsatsen att många avde sysselsatta faktiskt är frånvarande från arbetet ide nordeuropeiska länderna (inklusive Österrike),till skillnad från de sysselsatta i flera av de sydeuropeiskaländerna. Det visar också hur svårt det kanvara att göra rimliga internationella jämförelser närnationella regelverk skiljer sig åt.Att granska sysselsättningsgrad och arbetade timmari olika länder är ett sätt att jämföra arbetskraftsdeltagandetseffekter på samhällsekonomi och välfärd.Ett annat sätt att jämföra länderna är att se på de arbetandesförsörjningsbörda. Figur 2.10 jämför tre olikamått. De första två staplarna jämför den demografiskaförsörjningskvoten – det vill säga antalet personer i arbetsförålder (15–64) delat med den totala befolkningen.Här kan man se att Sverige och det övrigaEU ligger i princip på samma nivå; de arbetsföra skai genomsnitt försörja en och en halv person var. Mendetta mått tar inte hänsyn till att många är i arbetsförålder men ändå inte tillhör de sysselsatta – de inaktivaoch de arbetslösa. Om man tar bort dessa från de försörjandekommer delvis en annan bild fram. Det visarsig att de flesta faktiskt försörjer fler än 1,5 person (iSverige 2,1 personer, i EU i genomsnitt 2,3). Detta ärden ekonomiska försörjningskvoten.Men vi måste också beakta att bland dem som hararbete är en del frånvarande till exempel på grund avföräldraledighet eller sjukskrivning. För att ta hänsyntill det måste man använda sig av modifierad eller faktiskAntal personer3,02,52,01,51,00,50,0EUSverigeDemografisk Ekonomisk FaktiskFigur 2.10. Försörjningskvoten. Antal personer. Källa: Eurostat,2004.försörjningsbörda, ett mått som bara tar med de personersom är i arbete (hänsyn har här endast tagits tillföräldraledighet och sjukskrivning). Då ser vi att försörjningsbördanär större, både för Sverige (2,3 personer)och för EU (2,5) (Rauhut & Malmberg 2003).Försörjningsbördan minskar naturligtvis om såmånga som möjligt i arbetsför ålder arbetar. Omsjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet förungdomar och för personer med annan etnisk härkomstminskade skulle också försörjningsbördanminska. Detsamma gäller om fler deltidsarbetandearbetade heltid. Sverige kan inte som andra europeiskaländer öka arbetskraftsdeltagandet bland kvinnoroch äldre särskilt mycket för att förbättra försörjningssituationen.24

IrlandGreklandPortugalÖsterrikeSpanienItalienFrankrikeBelgienTysklandNederländernaDanmarkFinlandStorbritannienAntal per 100 000arbetstagareSverige0 1 2 3 4 5 6 7 8Figur 2.11. Dödsolyckor i arbetet. Antal fall per 100 000 arbetstagare.Standardiserade värden. Källa: Eurostat, Ad hoc module1999, år 2000 NACE. Trafikolycksfall inkluderas inte i materialet.Uppgift för Luxemburg saknas.SpanienFrankrikeLuxemburgPortugalTysklandBelgienNederländernaItalienÖsterrikeFinlandDanmarkGreklandStorbritannienSverigeIrland1 000-tal0 10 20 30 40 50 60 70 80Figur 2.12. Anmälda arbetsskador inom EU med fler än tre sjukdagar.Antal per 100 000 sysselsatta (relativ frekvens). Källa:Eurostat, Ad hoc module 1999, år 2000 NACE. Trafikolycksfallinkluderas inte i materialet.Arbetsskador och sjukfrånvaroArbetslivet kan i många fall medföra risker för ohälsa,olyckor och till och med dödsfall.Figur 2.11 beskriver skillnaden mellan EU-länderi statistiken över dödsolyckor enligt arbetsskadestatistiken.1 Irland, Grekland, Portugal, Spanien ochÖsterrike verkar ha störst problem. I länder därarbetsprocesser har automatiserats och tjänsteverksamhetblivit vanligare har i regel tyngre arbetsuppgiftermed allvarligare skador blivit mindre vanliga.Tendensen går delvis igen i den mer generella statistikenöver arbetsskador (se not 1).Här är det svårare att jämföra länder. Skillnadernai lagstiftning, försäkringsvillkor och rutinerär stora. Därför har rapporteringen av dödsolyckorlänge ansetts bäst beskriva skillnaderna mellan länder.Alla länder anser att dödsfall i arbetet är viktigaatt bevaka och rapportera, och därför är bortfalletinte så stort. Men även för dödsolycksstatistik finnskvalitetsproblem eftersom den lätt påverkas av enskildahändelser.Sjukfrånvarostatistiken är naturligtvis ännu otydligaresom indikator på arbetsmiljörisker, men ändåväsentlig för den diskussion som förs. Figur 2.13 visaratt Sverige tillsammans med Nederländerna ärdet land där sjukfrånvaron varierar mest under perioden.År 1990 hade Sverige den största andelensjukfrånvarande av alla, för att under 1997 ligga helti linje med övriga EU, och under 2000-talet åter hanått det högsta värdet.Figur 2.14 visar kopplingen mellan dem som varitsjukfrånvarande en längre tid och dem som angeratt de avslutat sin anställning som en direkt följd avsin sjukfrånvaro. Sverige utmärker sig genom attfå tvingas ut ur anställning på grund av sjukdom. IDanmark verkar det vara tvärtom. En förklaring äratt det i Sverige inte finns någon bortre gräns för dentidsperiod som en person kan vara sjukskriven ochändå behålla jobbet. I övriga EU ligger tidsgränsenpå ett år eller mindre, och i Danmark gäller sex månader.Reglerna kan dessutom variera mellan privataoch offentliga arbetsgivare. Av figur 2.14 framgårockså hur starkt försäkringar påverkar statistiken.I Labour Force Survey frågade forskarna demsom var sjukfrånvarande om deras sjukskrivning beroddepå arbetet, det rör sig alltså om en subjektivbedömning. Figur 2.15 visar att det inte är så storaskillnader i svaren mellan länderna. Av de sjukfrånvarandesvarade ungefär en tredjedel att deras frånvarohade arbetsrelaterade orsaker.25

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år