VÃ¤gar till en Ã¶ppnare arbetsmarknad - Fas

More documents

Recommendations

Info

Procent654FrankrikeNederländernaSpanienPortugalTysklandÖsterrikeGreklandProcent654SverigeBelgienStorbritannienLuxemburgDanmarkItalien332211001990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004Figur 2.13. Sjukfrånvaro i EU. Andel av antalet sysselsatta i procent. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning, 1990–2004.Sjukdom skäl till slutad senaste anställningProcent543210FrankrikeTysklandSjukfrånvaroDanmarkSpanienFinlandNederländernaSverigeProcent20Samtliga151050ÖsterrikeMänSverigeFinlandKvinnorStorbritannienPortugalNederländernaLuxemburgIrlandFrankrikeSpanienItalienGreklandTysklandDanmarkBelgienProcent0 10 20 30 40 50 60Figur 2.14. Relationen mellan andelen personer med sjukfrånvarooch andel personer som avslutat anställning på grund av sjukskrivning.Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning, 2002.Figur 2.15. Personer som anger att de blivit sjuka på grund avsitt arbete. Andel personer som är sjukskriva. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutetsbearbetning, 2004.26
ArbetsmiljöSverige har under många år bedrivit systematisktarbetsmiljöarbete. Under 1950- och 1960-talethandlade det mest om tekniskt inriktat arbetarskydd(man förebyggde maskin- och fallolyckor), om kemiskarisker åren därefter, och på 1980-talet mycketom belastningsskador (Källestål m fl 2004). Underde senaste decennierna har den psykosociala miljöndiskuterats alltmer när långtidssjukskrivningarnaökat, och de senaste åren domineras diskussionenav de långa sjukskrivningarna och psykosociala aspektersom stress och utbrändhet. De psykosocialaarbetsmiljöfaktorerna har fått stor uppmärksamhetdelvis för att det är svårare att komma tillrätta meddem än med andra hälsorisker, till exempel tungalyft och rökning. Rörelseorganens sjukdomar dominerarfortfarande som den största diagnosgruppenoch orsakar flest långa sjukskrivningar.Det finns inga allomfattande tekniska mätningareller expertbedömningar som beskriver hela arbetsmiljön,varken i Sverige eller i andra länder. Denbild man kan göra sig av olika förhållanden måstebegränsa sig till den som går att få ifrån enkäter, därett urval av anställda får svara på frågor.European Survey innehåller frågor som kan varaproblematiska. Det är lätt att tänka sig att människorfrån skilda delar av Europa tolkar formuleringar olika.Men undersökningen innehåller också en del frågorsom kan vara mer rimliga att utnyttja för jämförelser.Vi har valt att undersöka tre aspekter på arbetsmiljönnärmare med ett urval av frågor – de fysiska ochkemiska, de ergonomiska och de psykosociala.Fysiska och kemiska indikatorerTill de fysiska och kemiska riskerna i arbetslivet hörtill exempel att vara utsatt för rök och damm, vibrationereller buller. Just buller har uppmärksammatsinom EU med ett minimidirektiv från 2003 om arbetstagaresexponering för buller. Arbetsmiljöverkethar anpassat de svenska föreskrifterna till direktivetoch dessa trädde i kraft i juli 2005. De bestämmerbland annat den lägsta ljudnivå där man kan krävahörselskydd. Arbetsgivaren ska också utföra en sakkunnigriskbedömning av arbetsmiljön och ta hänsyntill att buller i samverkan med vissa kemiska ämneneller med vibrationer kan öka risken för skador(Aflodal m fl 2005).SverigeFinlandDanmarkStorbritannienTysklandNederländernaBelgienLuxemburgIrlandÖsterrikeFrankrikeGreklandItalienDammBullerVibrationerSpanienPortugalProcent0 5 10 15 20 25Figur 2.16. Fysiska och kemiska risker. Andel i procent. Källa:European Survey, 2004.Figur 2.16 beskriver hur stor andel av de arbetandesom upplever problem med rök och damm, bulleroch vibrationer. Som synes skiljer sig länderna åt,främst när det gäller buller. Enkätfrågan om bullerhandlar dock om lindrigt buller, sådant som ”störnormal samtalston”. Antagligen är det mest olikaformer av socialt störande buller som indikeras, merän buller som skadar hörseln.Ett ökande problem som märkts i Sverige ärbullret på förskolor och skolor. Det bullret drabbbarfrämst kvinnor, eftersom personalen på dessaarbetsplatser ofta är kvinnor. Samma problem finnstill exempel på så kallade callcenter. Eftersom sådantbuller, andra människors tal, gör att man omedelbartletar efter innehåll, ger det i första hand intehörselskador utan stör på annat sätt genom försämradprestationsförmåga och trötthet.Rök, damm och vibrationer återspeglar nog mersådant som har med den specifika industriella miljönatt göra.27
Page 1: Vägar till en öppnare arbetsmarkn
Page 4 and 5: Arbetslivsinstitutets årsbok 2006:
Page 7 and 8: FörordArbetslivsinstitutet fick 20
Page 9 and 10: kapitel 1IntroduktionJonas Olofsson
Page 11 and 12: Index400Arbetade timmar(miljoner)7
Page 13 and 14: odde på hårda rationaliseringar i
Page 17 and 18: DEL 1Trender i arbetslivet© Foto:
Page 19 and 20: studerande, förtidspensionärer el
Page 22 and 23: Procent100Unga - SverigeProcent100U
Page 24 and 25: skulle kunna produceras om alla sys
Page 28 and 29: SverigeFinlandDanmarkStorbritannien
Page 30 and 31: familjeansvar ofta ett motsägelsef
Page 32 and 33: den som nu är aktuella går främs
Page 34 and 35: kapitel 3Utsorterad från arbetsliv
Page 36 and 37: Tabell 3.2. Antalet individer med s
Page 38 and 39: Procent arbetslösa3025201510500 1-
Page 40 and 41: Tabell 3.5. Procentandel långtidsa
Page 42 and 43: Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfr
Page 44 and 45: så som en följd av de krav som ar
Page 46: 46© Foto: Bruno Ehrs och till hög
Page 49 and 50: DEL 2Arbetsliv, tillväxt och välf
Page 51 and 52: kapitel 4Demografin och välfärdss
Page 53 and 54: Procent1008060402025-59 år60-64 å
Page 55 and 56: större belopp och kan därmed komm
Page 57 and 58: kapitel 5Unga som arbetskraftspoten
Page 59 and 60: procent. Under hela perioden var ar
Page 61 and 62: förskapet för en stor grupp unga
Page 63 and 64: Not1. De siffror på den öppna arb
Page 65 and 66: pansionen av ett tayloristiskt indu
Page 67 and 68: EU/EES m flÖvriga EuropaResten av
Page 69 and 70: grad, andelen tidsbegränsade anst
Page 71 and 72: vissa kategorier av invandrade är
Page 73 and 74: Tolkningen av tjänstedirektivet ä
Page 75 and 76: företagande i svensk retorik och p
Page 77 and 78:
det moderna begreppet formats som e
Page 79 and 80:
Befolkningen(16-64 år) 5 680 000Fu
Page 81 and 82:
ungefär 25 000 personer med så ka
Page 83 and 84:
försäkringar, laborerar myndighet
Page 85 and 86:
Arbetsorganisationer och anställni
Page 87 and 88:
Antal1 000 000800 000Summa tillverk
Page 89 and 90:
samhetsnära tjänsteföretag vi st
Page 91 and 92:
vara inriktade mot en mer osäker f
Page 93 and 94:
flaskhalsar kring personer med nyck
Page 95 and 96:
Tid och stressProjektens tydliga ti
Page 97 and 98:
vara attraktiv för projektledare s
Page 99 and 100:
Piore M & Sabel CF (1984) The Secon
Page 101 and 102:
arbetsdelning - det vill säga att
Page 103 and 104:
Tabell 9.3. Andelen sysselsatta (pr
Page 105 and 106:
Tabell 9.5. Andelen tidsbegränsat
Page 107 and 108:
Ett första steg är att synliggör
Page 109 and 110:
Tabell 9.7. Studenter efter ämneso
Page 111 and 112:
ReferenserAbrahamsson L (2000) Att
Page 113 and 114:
Samhällsinstitutionernas effekter
Page 115 and 116:
Tabell 10.1. En tablå över utbild
Page 117 and 118:
produktiviteten och den ekonomiska
Page 119 and 120:
Uppgift saknasForskarutbildning2000
Page 121 and 122:
även har svårigheter att få fotf
Page 123 and 124:
den som återspeglar reella skillna
Page 125 and 126:
Tabell 11.1. Män och kvinnor anst
Page 127 and 128:
Vilka typer av inkomstbortfall täc
Page 129 and 130:
man byter arbete. Anställningstide
Page 131 and 132:
kapitel 12Arbetslinjen och omställ
Page 133 and 134:
Procent2520TotaltAktivitets-/sjuker
Page 135 and 136:
Tabell 12.1. Omställnings-, (trygg
Page 137 and 138:
Även fondernas arbetssätt och org
Page 139 and 140:
arbetslöshet och på när det är
Page 141 and 142:
kapitel 13Lönebildningen, förhand
Page 143 and 144:
mellan arbetslösheten och om löne
Page 145 and 146:
Tabell 13.1. Medlemskap i fackföre
Page 147 and 148:
typer av förändringar än central
Page 149 and 150:
Procent1,00,80,60,40,20,01972197619
Page 151 and 152:
Anställningsskydd, rörlighet och
Page 153 and 154:
företagens vilja att nyanställa m
Page 155 and 156:
Ju oftare politiker och organisatio
Page 157 and 158:
En uppsägning som inte är sakligt
Page 159 and 160:
FörfattarpresentationerKerstin Ahl
show all

VÃ¤gar till en Ã¶ppnare arbetsmarknad - Fas

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?