Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Procent654FrankrikeNederländernaSpanienPortugalTysklandÖsterrikeGreklandProcent654SverigeBelgienStorbritannienLuxemburgDanmarkItalien332211001990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004Figur 2.13. Sjukfrånvaro i EU. Andel av antalet sysselsatta i procent. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning, 1990–2004.Sjukdom skäl till slutad senaste anställningProcent543210FrankrikeTysklandSjukfrånvaroDanmarkSpanienFinlandNederländernaSverigeProcent20Samtliga151050ÖsterrikeMänSverigeFinlandKvinnorStorbritannienPortugalNederländernaLuxemburgIrlandFrankrikeSpanienItalienGreklandTysklandDanmarkBelgienProcent0 10 20 30 40 50 60Figur 2.14. Relationen mellan andelen personer med sjukfrånvarooch andel personer som avslutat anställning på grund av sjukskrivning.Källa: LFS, Arbetslivsinstitutets bearbetning, 2002.Figur 2.15. Personer som anger att de blivit sjuka på grund avsitt arbete. Andel personer som är sjukskriva. Källa: LFS, Arbetslivsinstitutetsbearbetning, 2004.26

ArbetsmiljöSverige har under många år bedrivit systematisktarbetsmiljöarbete. Under 1950- och 1960-talethandlade det mest om tekniskt inriktat arbetarskydd(man förebyggde maskin- och fallolyckor), om kemiskarisker åren därefter, och på 1980-talet mycketom belastningsskador (Källestål m fl 2004). Underde senaste decennierna har den psykosociala miljöndiskuterats alltmer när långtidssjukskrivningarnaökat, och de senaste åren domineras diskussionenav de långa sjukskrivningarna och psykosociala aspektersom stress och utbrändhet. De psykosocialaarbetsmiljöfaktorerna har fått stor uppmärksamhetdelvis för att det är svårare att komma tillrätta meddem än med andra hälsorisker, till exempel tungalyft och rökning. Rörelseorganens sjukdomar dominerarfortfarande som den största diagnosgruppenoch orsakar flest långa sjukskrivningar.Det finns inga allomfattande tekniska mätningareller expertbedömningar som beskriver hela arbetsmiljön,varken i Sverige eller i andra länder. Denbild man kan göra sig av olika förhållanden måstebegränsa sig till den som går att få ifrån enkäter, därett urval av anställda får svara på frågor.European Survey innehåller frågor som kan varaproblematiska. Det är lätt att tänka sig att människorfrån skilda delar av Europa tolkar formuleringar olika.Men undersökningen innehåller också en del frågorsom kan vara mer rimliga att utnyttja för jämförelser.Vi har valt att undersöka tre aspekter på arbetsmiljönnärmare med ett urval av frågor – de fysiska ochkemiska, de ergonomiska och de psykosociala.Fysiska och kemiska indikatorerTill de fysiska och kemiska riskerna i arbetslivet hörtill exempel att vara utsatt för rök och damm, vibrationereller buller. Just buller har uppmärksammatsinom EU med ett minimidirektiv från 2003 om arbetstagaresexponering för buller. Arbetsmiljöverkethar anpassat de svenska föreskrifterna till direktivetoch dessa trädde i kraft i juli 2005. De bestämmerbland annat den lägsta ljudnivå där man kan krävahörselskydd. Arbetsgivaren ska också utföra en sakkunnigriskbedömning av arbetsmiljön och ta hänsyntill att buller i samverkan med vissa kemiska ämneneller med vibrationer kan öka risken för skador(Aflodal m fl 2005).SverigeFinlandDanmarkStorbritannienTysklandNederländernaBelgienLuxemburgIrlandÖsterrikeFrankrikeGreklandItalienDammBullerVibrationerSpanienPortugalProcent0 5 10 15 20 25Figur 2.16. Fysiska och kemiska risker. Andel i procent. Källa:European Survey, 2004.Figur 2.16 beskriver hur stor andel av de arbetandesom upplever problem med rök och damm, bulleroch vibrationer. Som synes skiljer sig länderna åt,främst när det gäller buller. Enkätfrågan om bullerhandlar dock om lindrigt buller, sådant som ”störnormal samtalston”. Antagligen är det mest olikaformer av socialt störande buller som indikeras, merän buller som skadar hörseln.Ett ökande problem som märkts i Sverige ärbullret på förskolor och skolor. Det bullret drabbbarfrämst kvinnor, eftersom personalen på dessaarbetsplatser ofta är kvinnor. Samma problem finnstill exempel på så kallade callcenter. Eftersom sådantbuller, andra människors tal, gör att man omedelbartletar efter innehåll, ger det i första hand intehörselskador utan stör på annat sätt genom försämradprestationsförmåga och trötthet.Rök, damm och vibrationer återspeglar nog mersådant som har med den specifika industriella miljönatt göra.27

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år