Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

den som

den som nu är aktuella går främst ut på att revideraexisterande EG-direktiv.Det betyder inte att det inte tas initiativ som ärav intresse ur arbetsrättsligt perspektiv – tvärtom. Isin intensifierade strävan att undanröja alla hinderför den fria rörligheten har EU-kommissionen lagtfram en mängd förslag till regleringar som hör tillandra rättsområden, men som indirekt kan få storbetydelse för villkoren i arbetslivet.Det mest kända exemplet är förslaget till direktivom tjänster på den inre marknaden, där den arbetsrättsligtrelevanta frågan är vilka villkor som ska gällaför arbetstagare som utstationeras över gränsernaoch hur direktivet kommer att påverka det svenskasystemet för relationer mellan arbetsmarknadensparter. Kommissionen väntas lägga fram ett ändratförslag till direktiv under 2006.Andra exempel är direktivet om uppköp av företagsom kom 2004 och direktivet om gränsöverskridandefusioner som antogs 2005 och som ska genomföras denärmaste åren. Ett förslag till direktiv om flytt av företagsregistrerade huvudkontor väntas inom kort. Denarbetsrättsliga fråga som de tre direktiven aktualiseraroch som varit en stötesten i förhandlingarna ärhur arbetstagarnas rätt till medinflytande ska säkras.En liknande frågeställning är aktuell även i ettmål i EG-domstolen, som hänskjutits dit av en danskdomstol och som väntas bli avgjort i slutet av 2005eller början av 2006. Avgörande för utgången i måletär hur EU:s insiderdirektiv ska tolkas. Den arbetsrättsligafrågan är om en arbetstagarledamot ien bolagsstyrelse får rådgöra med sitt fackförbundsledning inför ett beslut som kan leda till att flera tusenav förbundets medlemmar sägs upp.Under 2006 fortsätter också behandlingen av förslagettill ny förordning om tillämplig lag för utomobligatoriskaförpliktelser, den så kallade ROM II. Denska reglera vilket lands lagar som ska tillämpas påen tvist med anknytning till flera medlemsländermellan parter som inte står i något avtalsförhållandetill varandra. Av intresse från arbetsrättslig synpunktär att den huvudregel som EU-kommissionenhar föreslagit innebär att fackliga stridsåtgärder somutförs i Sverige och är tillåtna här skulle kunna bedömasenligt utländsk rätt, där de kanske är förbjudna.Sveriges regering har därför krävt ett undantagfrån huvudregeln för just stridsåtgärder.Ett gemensamt syfte med alla dessa lagstiftningsärendenär att främja den fria rörligheten och avskaffade återstående hindren på den inre marknaden.Samma syfte ligger bakom det enda riktigt nyainitiativet på det ”rent” arbetsrättsliga området. Detär ett direktiv som ska förbättra arbetstagarnas möjligheteratt ta med sig sin intjänade rätt till tilläggspension(till exempel sådana kollektivavtalsregleradetilläggspensioner som är vanliga på svensk arbetsmarknad)när de byter arbete. Förslaget lades framsent år 2005 och kommer att börja behandlas under2006.För övrigt kan man notera att ett mångårigt arbetemed att reglera arbetstider, körtider och vilotiderinom olika transportslag snart är fullföljt. Under2005 antogs ett direktiv om arbetstider i internationelltågtrafik, och en förlikning mellan Europaparlamentetoch ministerrådet om en förordning omkörtid och vilotid vid vägtransporter tycktes varainom räckhåll strax före årets slut, regler som alltsåska genomföras i medlemsländerna under de kommandeåren.Även ett antal arbetsmiljödirektiv, med regler avden karaktär som i Sverige främst finns i föreskrifterfrån Arbetsmiljöverket, är under behandling i EU:slagstiftningsmaskineri under 2006.Stora motsättningar mellan medlemsländerna råderkring förslaget till ändringar i det allmänna arbetstidsdirektivet.Detsamma gäller ett förslag till direktivom arbete i bemanningsföretag. År 2006 kan bliavgörande för båda förslagen.Not1. Inom sektorerna jordbruk, jakt och skogsbruk; tillverkning;el-, gas- och vattenförsörjning, byggverksamhet,handel, reparation av motorfordon, hushålls- och personligaartiklar; hotell och restaurantverksamhet; transport,magasinering och kommunikation.ReferenserAckum Agell S, Forslund A, Hemström Ö, Nordström SkansM, Runeson C & Öckert B (2001) ”Uppföljning av EU:srekommendationer för arbetsmarknadspolitiken” Stencil2001:4, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,Uppsala.32

Aflodal C, Hallström J & Larén K (text) (2005) ”Buller ochljudstörningar i arbetslivet” Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Barroso J M & Verheugen G (2005) Att arbeta tillsammans förtillväxt och sysselsättning; Nystart för Lissabonstrategin. Byrånför Europeiska gemenskapernas officiella publikationer,Luxemburg.Ds 2002:56, Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv.Näringsdepartementet, Fritzes, Stockholm.Ds 2003:62, Benchmarking i näringspolitiken 2003: Sverige i ettinternationellt perspektiv. Näringsdepartementet, Fritzes,Stockholm.EU-kommissionen (2003) Den europeiska sysselsättningsstrategini framtiden. En strategi för full sysselsättning. EU-kommissionen,Bryssel.EU-kommissionen (2004) Strengthening the Implementationof the European Employment Strategy. EU-kommissionen,Bryssel.EU-kommissionen (2005) ”The Economic Costs of Non-Lisbon” Occasional paper nr 16, EU-kommissionen,Bryssel.Karasek R & Theorell T (1990) Healthy Work: Stress, Productivityand the Reconstruction of Working Life. Basic Books,New York.Källestål C, Bjurvald M, Menckel E, Schærström A, SchelpL & Unge C (2004) Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.Effekter av interventioner refererade i systematiska kunskapsöversikteroch i svenska rapporter. Rapport 2004:32, Statensfolkhälsoinstitut, Stockholm.Lidwall U, Marklund S & Skogman Thoursie P (2004) ”Utvecklingenav sjukfrånvaron i Sverige” s 173–194 i GustafssonRÅ & Lundberg I (red) Arbetsliv och hälsa 2004.Arbetslivsinstitutet, Stockholm.Olson H-E (2004) Den lekande arbetaren. Från hälsosamma tillkreativa arbetsplatser – ett fritidsperspektiv på det goda arbetet.Rapport 2004:38, Statens folkhälsoinstitut, Stockholm.Rauhut D & Malmberg G (2003) Vem försörjer vem? Försörjningsbördanoch ekonomisk tillväxt. Rapport A2003:011, Institutetför tillväxtpolitiska studier, Östersund.Sundström M & Runeson C (2001) ”Uppföljning av EU:s rekommendationerpå jämställdhetsområdet” Stencil 2001:7,Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Uppsala.Wadensjö E (1999) 1990-talets ekonomiska utveckling och arbetsmarknaden.SOU 1999:69, särtryck 52, Institutet försocial forskning, Stockholms universitet.Åslund O & Runeson C (2001) ”Uppföljning av EU:s rekommendationerför integrering av invandrare på arbetsmarknaden”Stencil 2001:5, Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering, Uppsala.33

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna