Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

kapitel 3Utsorterad

kapitel 3Utsorterad från arbetslivet– en fördjupad analysAnders WikmanUnder 1990-talet verkar tillkortakommanden av olika slag ha fått allt större konsekvenser på arbetsmarknaden.Sjukskrivningarna har till exempel blivit längre; och de sjukskrivna har drabbats hårt avarbetslöshet.Långtidsarbetslösa hittar inte tillbaka till normal sysselsättning igen, trots att ekonomin förbättrats,påpekar Anders Wikman. De verkar ha problem år efter år, antingen som fortsatt arbetslösa,delvis arbetslösa, delvis sjukskrivna, förtidspensionerade eller på annat sätt. Sjukfrånvaro, ohälsa ocharbetsmarknadssvårigheter tycks alltmer gripa i varandra. Det här ger upphov till en avgörande metodfråga:Eftersom fler olika sorters utanförskap hänger ihop med möjligheterna till arbete, påverkasarbetsmarknaden mer än arbetslöshetsstatistiken visar. Förtidspensionering, sjukfrånvaro och studiedeltagandehar en hel del att göra med sysselsättningssvårigheter. Därför går inte arbetsmarknadslägetatt hantera bara med en enskild typ av statistikindikator. Indikatorerna är alla på ett komplext sättrelaterade till varandra. Det är vidare viktigt att fördjupa analysen utöver enkla tvärsnittsjämförelser ochatt följa individer över tid, skriver Anders Wikman.I det här kapitlet vill jag titta närmare på sjukfrånvarooch arbetslöshet i Sverige med hjälp av statistiksom följer enskilda individer över tid i stället förmed statistik som beskriver serier med tvärsnitt avhela grupper av individer – det gör det lättare attförstå vad som faktiskt händer på arbetsmarknaden.En viktig slutsats är att olika mekanismer på arbetsmarknadenökat utsorteringen av människormed problem.När forskare följer till exempel sjukfrånvaro ellerarbetslöshet utgår de i allmänhet ifrån enkla statistikuppgifteroch tänker sig att de är ungefär avsamma slag som mätningar av enkla fenomen somlängd eller vikt och att de kan hanteras på sammaenkla sätt. Men informationen är mycket mer komplexoch svårhanterbar. Ofta är olika förhållandeninte oberoende av varandra: En dålig arbetsmarknadvisar sig inte bara genom att arbetslösheten är hög.Det är inte bara antalet arbetslösa som speglar debesvärligare förhållandena. Dåliga arbetsmarknadsförhållandenkan få konsekvenser också för sjukfrånvaro,för andelen i utbildning, andelen förtidspensioneradeoch så vidare.Komplexiteten kan illustreras med hjälp av kommundata(eller andra sammanställningar över tillexempel utbildningsgrupper eller branschgrupper).Vissa kommuner utmärks av många problem ochsvårigheter som hög arbetslöshet, hög sjukfrånvarooch många förtidspensioneringar, medan andrakommuner utmärks av gynnsamma förhållanden i34

en rad olika avseenden. De olika förhållandena berorav varandra och speglar delvis samma bakomliggandesammanhang. De enskilda indikatorernakan inte bedömas helt oberoende av varandra. Manmåste alltid vara försiktig, inte minst vid internationellajämförelser.När man följer till exempel sjukfrånvaron ellerarbetslösheten över tid, utgår man också i allmänhetfrån tvärsnitt i tiden, det vill säga andelen ellerantalet individer av visst slag jämförs från tillfälle tilltillfälle. Det är sällan man försöker följa enskilda individersutveckling för att se hur deras situation förändras.Skillnaderna är stora i vilka slutsatser somkan dras ifrån tvärsnittsdata och individuella förändringsmönster.Bakom samma tvärsnittsförändringkan finnas flera möjliga individuella förändringar.Går sjukfrånvaron upp, kan det vara en följd av attfler människor sjukskrivit sig eller blivit sjukskrivna.Det kan också bero på att sjukskrivna personer blivitsjukskrivna under längre tid. Ökningen av sjukfrånvaronkan på ett mer likvärdigt sätt ha omfattatmånga olika kategorier av människor, eller varit följdenav något mycket speciellt samspel mellan vissaförhållanden och vissa förändrade förutsättningar.Mer detaljerade slutsatser är svåra att dra ifrån enklatvärsnitt. Om man däremot kan följa enskilda individeröver tid ökas möjligheterna att tolka materialetbetydligt.Min avsikt här är att fördjupa analysen av vissaförändringar, genom att utnyttja individuella flödesdataoch annan individuell information, som germöjlighet till tydligare beskrivningar av vad somfaktiskt hänt. Jag försöker med andra ord fördjupaanalysen av en del viktiga tvärsnittstrender som variti fokus under senare år. Det jag fokuserar på rörsjukfrånvaroförändringar och några andra förändringarinom arbetsmarknads- och ohälsostatistiken.Sjukfrånvarons utvecklingNågra grundläggande sifferuppgifter från Försäkringskassansstatistik finns i tabell 3.1. Där framgårbland annat hur antalet ersatta sjukskrivningsdagarförst minskade fram till 1997, men sedan ökade.Efter 2002 har den minskat igen. Åtminstone tre år idenna tidsserie är problematiska på grund av förändringari försäkringsvillkoren. Under de flesta av deTabell 3.1. Antalet ersatta sjukfrånvarodagar1996–2004 samt antalet pågående fall den sistadecember med mer än ett års varaktighet.Antal dagar Antal fall med mer änett års varaktighet1993 63 895 000 53 2001994 60 051 000 46 6001995 56 805 000 45 6001996 51 294 000 44 1001997 48 259 000 44 8001998 58 182 000 55 2001999 72 184 000 72 6002000 88 239 000 91 8002001 102 350 000 112 0002002 110 726 000 125 3002003 108 419 000 129 7002004 95 763 000 107 400Källa: RFV/Försäkringskassan.här åren gällde två veckors arbetsgivarperiod, alltsåatt arbetsgivaren betalade de första två veckorna avsjukskrivningen. Under 1997 var arbetsgivarperiodenfyra veckor. År 2003 och därefter förändradesperioden till tre veckor. Siffrorna för 1997, 2003 och2004 i serien bör därför behandlas med viss försiktighet.1 Vill vi få en bild av ökningen under de senasteåren bör utvecklingen mellan 1996 och 2002 varaden mest okomplicerade att utgå ifrån. Från 1996till 2002 fördubblades antalet ersatta dagar från Försäkringskassanfrån cirka 51 miljoner till cirka 110miljoner.Tabellen redovisar också antalet fall med ensjukskrivningsperiod som är längre än ett år. Dessalånga sjukskrivningsperioder tredubblades mellan1996 och 2002, från 44 100 till 125 300. Ökningenvar uppenbarligen störst för de långa fallen.Hur statistiken ska tolkas är dock inte självklart.Den ökning som sifferserierna tyder på kan hängaihop med att antalet personer med sjukfrånvaro ökat,men också med att de som varit sjukfrånvarande varitfrånvarande längre tid. Längre sjukskrivningsperioderkan ge fler sjukskrivningsdagar liksom fler fallsom är längre än ett år. Huruvida det ena eller andraförhållandet varit dominerande avgör vilka slut-35

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007