Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Procent

Procent arbetslösa3025201510500 1–2 500 kr 2 500–5 000 kr5 000–10 000 kr10 000–20 000 kr20 000–40 000 kr40 000–60 000 kr60 000 kr–Figur 3.1. Utbetald sjukpenning 1990/1991 (årsersättning) och långtidsarbetslöshet (ett halvt år eller mer) 1995.här: Utanförskapet har blivit mer markerat för de delvisredan utanförstående.Flöden in i arbetslöshet och utanförskapÖkad utlåsning och bristande rörlighet på arbetsmarknadenär viktigt att analysera vidare. Man kantill exempel fråga sig om det finns en mer generellförändring som omfattar fler fenomen än sådanasom rör sjukfrånvaron.Vi ska här ytterligare granska några flöden in ioch ut ur arbetslivet. Vi gör det med hjälp av ettmaterial vi ställt samman kring SCB:s arbetsmiljöundersökningar(AMI). Totalt omfattar detta materialungefär 100 000 slumpmässigt valda individerur den sysselsatta befolkningen som besvarat frågorom sin arbetsmiljö och sin arbetsmarknadssituationfrån 1989 till 2003. Varje enskild person har endastbesvarat frågorna vid ett tillfälle under perioden. Vihar kompletterat enkätuppgifterna med registerstatistik,vilket gjort det möjligt att följa hur enskildassituation utvecklats över tid.Analysen sker i två steg. Först fokuserar vi påflöden ut ur arbetslivet. Vi ser på sambanden mellansjukskrivning eller ohälsa och framtida arbetslöshet,liksom mellan kön, ålder, utbildning, socioekonomiskgrupp med mera, och framtida arbetslöshet.Därefter fokuserar vi på återinträde in i arbetslivetför dem som redan hamnat utanför. Vi frågar ossom människor efter en viss tids frånvaro har lyckatskomma tillbaka till arbetslivet och vilka som i så fallgjort det.Centralt för den första analysen är uppgifter omsjukfrånvaro tidigt under perioden, alltså sådan sjukfrånvarosom funnits före den djupa ekonomiskakris som började 1992/1993. Med dessa uppgifterom sjukfrånvaro försöker vi skilja ut människor somfrån början hade hälsoproblem.Före 1993 har vi bara uppgifter om utbetald ersättning,vilket betyder att vi från den tiden barahar grova indikatorer på sjukfrånvarons omfattning.Ändå borde vi kunna anta att personer med störreutbetalt belopp (för sjukskrivning) i genomsnitt varitfrånvarande under längre tid än de med mindre belopp.Observera också att det för 1992 och tidigareinte fanns någon arbetsgivarperiod. Uppgifternaomfattar vid denna tid alltså både kort- och långtidsfrånvaro.8Sjukfrånvaron kopplar vi samman med framtidaarbetslöshet som den speglas i registeruppgifter frånAMS i form av dels arbetslöshetsregistreringar, delsdeltagande i arbetsmarknadsutbildning och olikaarbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa uppgifterfinns i materialet som antal dagar människor befunnitsig i respektive situation. Dagarna summeras.I analysen finner vi ett mycket tydligt sambandmellan sjukfrånvaro och senare arbetslöshet. Sambandetär som starkast när sjukfrånvaron 1990/199138

ställs mot arbetslösheten 1995. Detta år tycks denfulla effekten av lågkonjunkturen ha slagit igenom.Fram till detta år stärktes sambandet alltmer. Sedanförsvagades det igen.I figur 3.1 finns en detaljerad redovisning av utbetaldersättning för sjukfrånvaro 1990/1991 och långtidsarbetslöshet(sex månader eller längre) 1995. 9För varje frånvarogrupp redovisas procentandelensom hamnat i långtidsarbetslöshet.För att renodla analysen har vi enbart låtit personeringå som varken haft någon registrerad arbetslösheteller deltagit i någon arbetsmarknadspolitiskåtgärd 1990 respektive 1991. 10 För att eventuellpension inte ska störa bilden har också alla individermed någon form av pension 1995 plockats bort. 11Mönstret är mycket tydligt: Ju mer sjukfrånvaroföre krisen, desto större risk att senare drabbas avarbetslöshet. Även små skillnader i sjukfrånvaro geren förhöjd risk.Den svenska arbetslagstiftningen försöker skapalikformighet i anställningssituation och någon slagsrättvis fördelning vad gäller anställningstryggheten.Lagen om anställningsskydd (LAS) ger till exempelregler för hur avskedanden ska gå till. Vid uppsägningpå grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren tillexempel följa turordningsregler och får i principinte ta hänsyn till hälsoförhållanden. Arbetstagareska då också ha företräde till återanställning där detidigare varit sysselsatta. Våra data visar att effektenav regelverket i praktiken inte kan ha varit särskiltstarkt. Det tycks som människor med hälsobesvärmissgynnas trots att de snarast bör vara äldre och haen i genomsnitt längre anställningstid än andra.Redan för några år sedan kunde Hemmingsson i enstudie på Storstockholms befolkning visa på liknandetendenser. Också han kunde visa att även en litenöverrisk i sjukfrånvaro före krisen 1990/1991 hängdesamman med ökad risk för arbetslöshet längre fram,det vill säga 1992/1993. Ju mer omfattande sjukfrånvaro1990/1991 desto större risk att senare drabbasav arbetslöshet (Hemmingsson 2004).Nu är det i och för sig möjligt att dessa förhållandenåtminstone delvis skulle kunna förklaras av någotbakomliggande sammanhang. Man skulle kunnatänka sig att hälsoproblemen inom vissa yrken varitsärskilt stora och att personerna i dessa yrken haftsärskilt stora svårigheter att hitta arbete. Inom vissaindustrijobb skulle man kunna tänka sig stora hälsoriskeroch att arbetsmarknadssvårigheterna ökat särskiltmycket just där. Yrket skulle i så fall påverkabåde sjukfrånvaron och arbetslösheten.Men vi kan fördjupa analysen. De personervi följt har som sagt deltagit i SCB:s arbetsmiljöundersökningaroch har fått besvara en rad olika frågorom sig själva och sitt arbete. Där kan vi hämtabakgrundsinformation att analysera tillsammansmed sjukfrånvaron och arbetslösheten.Skillnader i arbetslöshet finns mellan arbetareoch tjänstemän och mellan tjänstemän på olika nivåer.Risken att drabbas av arbetslöshet är större förarbetare och för lägre tjänstemän. Risken är ocksånågot större för unga människor än för äldre, förmän än kvinnor, och större inom privat sektor äninom offentlig. Människor som arbetat länge påsamma jobb löper också mindre risk att förlora arbetet.Detta sistnämnda stämmer väl med de förutsättningarsom bör råda enligt LAS, men LAS tycks intevara det enda avgörande för vem som får gå vid neddragningar.Mycket annat tycks spela in, inte minstkroppsliga och psykiska problem.Många förhållanden är dock inbördes relateradetill varandra. Den sammanlagda bilden är rimligenmycket komplex. För att kunna analysera sammanhangetnärmare krävs någon form av multivariatanalys där sambanden mellan fler variabler hanterassamtidigt. Vi har gjort flera sådana multivariata beräkningargenom att använda oss av så kallad MCAanalys,som kan beskrivas som en form av variansanalys,eller som en regressionsanalys med dummyvariabler.MCA-analysen har fördelen att den ger lättgripbara procentskattningar, sedan hänsyn tagits tillde inblandade variablernas komplexa samvariation.Analysen visar att prediktionsvärdena för olikakategorier av sjukfrånvaro kvarstår ganska orördasedan vi tagit hänsyn till ålder, kön, utbildning, socioekonomiskindelning, sektor och anställningstid.Dessa variabler kan alltså inte förklara de skillnadersom följer av skillnader i sjukfrånvaro. Analysenpekar alltså på att sambandet mellan sjukfrånvarooch kommande arbetslöshet inte ska ses som en renartefakt (se tabell 3.5).I en annan multivariat analys har vi utgått ifrånolika besvärsindikatorer och försökt se om de tillsammanskan förklara framtida arbetslöshet på39

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007