Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Tabell 3.5.

Tabell 3.5. Procentandel långtidsarbetslösa 1995bland dem med arbete och olika individuellaegenskaper 1989/1991, sedan hänsyn tagits tillgemensam samvariation med hjälp av MCA-analys.Blivitarbetslös etthalvt år ellermer 1995Kön Män 7,8Kvinnor 6,5Ålder 16–24 år 9,025–34 år 5,735–44 år 6,545–54 år 7,755–64 år 9,8SEI-kod Företagare 5,1Ej facklärd arbetare 8,8Facklärd arbetare 8,9Lägre tjänstemän 7,9Tjänstemän på mellannivå 4,8Högre tjänstemän 4,7Sektor Offentlig verksamhet 5,7Enskild verksamhet 8,1Utbildningskrav –1/2 år 8,31–2 år 7,33 år– 5,7Tid på nuvarande 0 år 11,0arbetsplats1 år 9,12–5 år 7,86–10 år 6,111 år eller mer 4,6Sjukskrivning 0 5,61990/19911–2 500 kr 6,22 500–5 000 kr 6,65 000–10 000 kr 9,910 000–20 000 kr 13,020 000–40 000 kr 11,040 000–60 000 kr 18,060 000 kr– 27,0samma sätt som sjukfrånvaron. Besvärsindikatorernavisar sig också sammantagna ge ett prediktionsvärdesom bra nära når upp till det som sjukfrånvaron ger.Tas sjukfrånvaro och besvär med i samma analysfinner vi många överlappningar, vilket är samma saksom att säga att de med besvär i mycket också är demed hög sjukfrånvaro. De olika variablerna är tydligtrelaterade till varandra. De täcker åtminstonedelvis samma bakomliggande verklighet, en verklighetsom har att göra med att människors ohälsa gerbetingelser för kommande arbetslöshet.Sammanfattningsvis bör vi alltså kunna säga attde som delvis hamnat utanför genom sjukfrånvaron, medtiden blivit mer utanförstående genom att de i mycketockså drabbats av arbetslöshet.Flöden ut ur arbetslöshet och utanförskapVi underströk tidigare att ökningen av sjukfrånvaronunder senare delen av 1990-talet och en bit in på2000-talet mest hade att göra med att frånvarotidenökade. Det var inte särskilt många fler som blevsjukfrånvarande. Människor blev främst frånvarandeunder längre tider. Utanförskapet blev bara mermarkerat.På samma sätt kan vi se att när arbetslöshetensteg i början och mitten av 1990-talet ökade framförallt de långa arbetslöshetstiderna. Under 1997 domineradesbilden helt av de långtidsarbetslösa, alltså avdem som varit arbetslösa ett år eller längre. Också härtycks alltså utanförskapet ha blivit mer markerat. Förarbetslöshetens del tycktes dock situationen senarebli bättre. Å andra sidan kom förbättringen samtidigtsom annat utanförstående ökade. När arbetslöshetenminskade ökade långtidsarbetslösheten.Av tvärsnittsuppgifter som dessa framgår dockinte närmare hur olika förändringar hängt samman.För att komma längre krävs en mer detaljerad analysdär enskilda individer kan följas från år till år, ochdär det går att se i vilken utsträckning de arbetslösahittat tillbaka till normal sysselsättning, om de kommitatt bli sjukfrånvarande, förtidspensionerade ellerblivit något annat. I vårt material har vi kunnat göraen del sådana flödesbeskrivningar. Vi har följt demsom varit arbetslösa vid mitten av 1990-talet genomatt utnyttja följande uppgifter:40

Tabell 3.6. Omfattningen av arbetslösheten 2002 för dem med olika grader av arbetslöshet 1996. Procentsummeras radvis till hundra.Dagar i arbetslöshet 20020 1–30 31–90 91–180 181–270 270–364 Helår Utanför NDagar i arbetslöshet 19960 91,2 0,3 0,9 1,0 0,7 0,4 0,5 5,2 33 1511–30 79,5 0,5 2,1 4,4 2,6 0,0 1,6 9,3 27931–90 78,7 1,4 4,0 4,5 1,6 1,2 1,0 7,7 61991–180 71,6 2,7 4,8 4,4 3,4 2,2 0,6 10,3 940181–270 67,7 1,4 5,0 6,7 3,1 1,9 2,2 12,0 773270–364 60,8 1,7 4,6 5,3 5,7 2,4 2,3 17,3 529Helår 53,4 1,6 5,0 7,9 5,9 3,9 8,2 14,1 653Utanför 59,2 0,6 1,4 1,9 1,7 1,2 0,6 33,6 3 468• registrerad arbetslöshet enligt arbetsförmedlingen12• deltagande i arbetsmarknadsutbildning• sjukfrånvaro• förtidspensionering, det som numera kallas aktivitetsersättning• ålderspensionering• sammanlagd förvärvsinkomst från anställningeller från egen verksamhet.I registermaterialet är alla uppgifter utom förvärvsinkomsterredovisade i dagar eller månader då personernafått ersättning. De som är inskrivna somarbetslösa på arbetsförmedlingarna och de som deltagiti någon arbetsmarknadsutbildning betraktashär som arbetslösa. Deltagande i arbetsmarknadspolitiskaåtgärdsprogram låter vi inte ingå. 13Uppgifter om förvärvsinkomst används för attringa in personer som inte tillhör arbetsmarknadenalls. Gränsdragningar med detta syfte blir dock lättgodtyckliga. Bör man sätta gränsen vid noll kronoreller vid ett basbelopp (36 000) eller vid någonannan siffra? Vi har valt att sätta den vid 50 000 ochsamtidigt förutsätta att man inte samtidigt har varitlångtidssjukskriven, förtidspensionerad eller arbetslösunder mer än en mindre del av året. 50 000eller mindre under minst halva året är en mycketbegränsad summa att leva på. Personer med dennainkomst kan rimligen inte sägas ha någon stor förvärvsinkomst.Vi utgår ifrån 1996 som basår och följer individerframåt i tiden. 14 Det visar sig att en del av dearbetslösa hittar tillbaka till arbetslivet – men utvecklingenär inte så stark. Tabell 3.6 beskriver hursituationen ser ut sex år senare. Det finns en klarkoppling i arbetslöshet mellan åren: Ju större inslagav ”arbetslöshet” 1996, desto större inslag sexår senare. Man ser att många av de tidigare arbetslösafortfarande var arbetslösa. Många fanns ocksåhelt utanför arbetsmarknaden och utanför de olikastödsystemen, de tillhör gruppen övriga. Bland de iytterlighetskategorin 1996 – de som varit arbetslösahela 1996 – hade hälften fortfarande inslag av arbetslöshet2002 eller tillhörde gruppen övriga. Restenav denna grupp, de resterande på samma rad,utgör en blandad kategori med personer som delvishittade tillbaka till normal sysselsättning, men därdet sannolikt också finns en del som blev långtidssjukskrivnaeller förtidspensionerade hela eller delarav året. 15Tabell 3.7 beskriver sambandet mellan arbetslösheten1996 och förtidspensioneringen och långtidssjuksjukskrivningensex år senare. Det framgår tydligtav tabell 3.7 att arbetslösheten 1996 predicerarockså en hel del av detta senare utanförskap.Om vi lägger ihop resultaten från tabell 3.6 och3.7 får vi en totalbild av hur många som faktiskt harhittat tillbaka till normalt arbete. Summatabellen ärlite svår att konstruera eftersom det kan finnas överlappningarmellan kategorierna. En del av de sjuk-41

En arbetsmarknad för alla - Migro
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
Arbetsmarknad Västra Götaland
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net