Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Tabell 3.7.

Tabell 3.7. Omfattningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringen 2002 för de med olika grader avarbetslöshet 1996. Procent summeras radvis till hundra.Dagar i sjukfrånvaro plus förtidspension 20020 1–30 31–90 91–180 181–270 270–364 364- Utanför NDagar i arbetslöshet 19960 75,6 6,5 3,9 3,3 1,9 3,5 0,2 5,2 33 1511–30 70,9 9,3 1,2 2,5 1,7 5,0 0,0 9,3 27931–90 69,0 9,2 4,2 3,8 2,5 3,7 0,0 7,7 61991–180 67,8 7,3 4,1 4,3 2,3 3,6 0,3 10,3 940181–270 65,2 9,9 2,8 3,7 2,6 3,7 0,2 12,0 773270–364 55,6 8,9 5,2 3,9 2,5 6,5 0,2 17,3 529Helår 59,4 8,1 4,1 3,2 3,3 7,2 0,5 14,1 653Utanför 50,3 5,3 2,9 2,8 1,9 3,2 0,1 33,6 3 468skrivna kan samtidigt vara registrerade som arbetslösa,det vill säga de har inte blivit avförda från a-kassansregister. Det är svårt att ta full hänsyn till dennadubbelräkning, även om vi försökt göra det genomatt hålla ögonen både på registrerad arbetslöshetoch faktiskt utbetald arbetslöshetsersättning. Sådanauppgifter går i vår statistik bara att hantera helt korrektom man gör det på årsbasis. Vi har bara kunnatkorrigera för de stora felen. Å andra sidan har bara destora felen kunnat snedvrida resultaten ordentligt.Summatabellen (redovisas ej här) visar att bara 33procent av de långtidsarbetslösa 1996 hade normalsysselsättning sex år senare. Ytterligare 14 procenti samma grupp har inslag av arbetslöshet, sjukfrånvarooch förtidspensionering under perioder på upptill tre månader. Summa summarum: en mycket stordel av de tidigare långtidsarbetslösa hade fortfarandeingen normal sysselsättning sex år senare. Utanförståendetär fortfarande tydligt. Att man tappat fotfästetpå arbetsmarknaden och blivit långtidsarbetslöstycks kunna leda till mer bestående problem,kanske permanent utanförskap.SammanfattningMånga med problem av olika slag har fått svårareatt finna en plats i arbetslivet under 1990-talet. Tillkortakommandenav olika slag tycks få allt störrekonsekvenser. Vi märker det när vi fokuserar på desjukskrivna och ser att de blivit sjukskrivna underlängre tider. Vi märker det när vi ser på dem medarbetsskador och arbetsorsakade besvär och finneratt de blivit sjukskrivna under längre tider. Vi märkerdet när vi följer de sjukskrivna över tid och seratt de drabbas av arbetslöshet i en omfattning somär mycket framträdande. Vi märker det när vi följerdem som blivit långtidsarbetslösa och finner attmånga inte hittar tillbaka till normal sysselsättningigen, trots att ekonomin förbättrats. En längre tidsfrånvaro från arbetsmarknaden tycks förvärra situationenför många med problem. De tycks ha problemår efter år, antingen som fortsatt arbetslösa,delvis arbetslösa, delvis sjukskrivna, förtidspensioneradeeller på annat sätt.Sjukfrånvaro, ohälsa och arbetsmarknadssvårighetertycks alltmer gripa i varandra. Kanske harsådana samband funnits tidigare men de verkar hagivit extra starka utslag under 1990-talet.Våra resultat skulle kunna sammanfattas så här:• Arbetslivet tycks allt mindre ha plats för alla.• Vissa individuella tillkortakommanden framträdersom avgörande och skapar tydliga svårigheterpå arbetsmarknaden. När arbetslösheten går uppdrabbas inte alla lika. Risken för vissa är uppenbarligenstörre. Här har vi mest fokuserat på ohälsanskonsekvenser, men våra resultat måste leda tillslutsatsen att det också mer allmänt finns ett tydligtsamspel mellan individers tillkortakommandenoch deras svårigheter att få sysselsättning.• Brist på arbetstillfällen är inte detsamma somden arbetslöshet som framgår av arbetslöshets-42

statistiken. Sjukskrivna har inte haft lika lättsom tidigare att hitta tillbaka till normal sysselsättning.De fortsätter att vara sjukskrivna underlängre tider. Sjukskrivna som under lång tid intehaft något riktigt jobb kan ha fått aktivitetsersättningeller liknande. Eftersom flera olika sortersutanförskap hänger ihop med möjligheterna tillarbete, påverkar arbetsmarknaden mer än vad arbetslöshetsstatistikenvisar. Förtidspensionering,sjukfrånvaro och studiedeltagande har en hel delatt göra med sysselsättningssvårigheter.• Arbetsmarknadsläget (det vill säga arbetsfrånvaron,eller ohälsoläget och så vidare) går inte atthantera bara med en enskild typ av statistikindikator.Indikatorerna är alla på ett komplext sättrelaterade till varandra. Det är särskilt viktigt attbeakta om man vill jämföra situationen mellanländer där de administrativa systemen är mycketolika. Personer med hälsoproblem i ett land kanskemest finns som sjukskrivna, medan de i ett annatland kanske mest är förtidspensionerade ellertillhör någon annan grupp utanför arbetsmarknaden.Kvinnor med små barn kanske deltidsarbetari ett land medan de i något annat land kanskemest saknar arbete helt och hållet, eller är föräldralediga.De ökningar i sjukfrånvaro, arbetslöshet och utanförskapmer allmänt som vi i omgångar sett undersenare år har tolkats mycket olika. Vissa har sett detsom skett mest som en följd av förändrade villkor påarbetsmarknaden. Dessa har fokuserat på de ekonomiskasvårigheter som drabbat landet och de konsekvensersom det fört med sig för privat och offentligverksamhet. Antalet tillgängliga arbetstillfällen harminskat, menar de, och konkurrensen om de kvarvarandeökat. De förändrade förutsättningarna kanha påverkat vilka som kunnat få arbete. Mycket talarför ett sådant perspektiv.Andra har tvärtom mest ansett att individer förändratsitt förhållningssätt. Inte minst den ökandesjukfrånvaron har varit föremål för stora kontroverser.Många har hävdat att sjukfrånvaron ökat pågrund av förändrade normer och attityder, eftersomde haft svårt att kombinera de dramatiska trendernamed någon motsvarande tänkt dramatisk förändringi ohälsan. 16 I stället har de tänkt sig att det blivit mersocialt acceptabelt att vara sjukskriven. Något liknandetänker de sig för arbetslösheten.För att komma tillrätta med den höga arbetsfrånvaronhar också ett antal åtgärder föreslagits. Särskilduppmärksamhet har den argumentation fåttsom OECD fört, men också många andra (Layardm fl 2005). Deras tankar har mött stort gensvar, inteminst bland många ekonomer. De har velat begränsatiden då människor kan få stöd. De har velat haen översyn av trygghetslagstiftningen. De har ocksåtänkt sig att ett svagare fack och minskade ersättningsnivåerskulle kunna ha en gynnsam effekt, medmera.Tanken bakom det här perspektivet är att arbetsmarknadenfungerar som vilken annan marknadsom helst med köpare, säljare och priser. Människorjobbar i huvudsak för den lön som arbetet ger ochsom arbetsgivaren betalar, menar man. Finns andramöjligheter att försörja sig, minskar arbetsmotivationen.Den höga arbetslösheten och arbetsfrånvaronbeskrivs, med detta sett att se, i hög grad somkonsekvensen av en illa fungerande arbetsmarknad.Detta är som sagt ofta ekonomers utgångspunkt ochett perspektiv som fått stor anslutning.Men bristande sysselsättning kan också handla ombristande utbud på arbetstillfällen och på lämpligajobb. I en kraftig strukturomvandling, med ökad internationellkonkurrens och med utflyttning av arbetenuppstår lätt brist på sysselsättning. Paralleller kandras till den tidigare så starka regionala omflyttningen.Strukturomvandlingen bidrog då till att det blevsvårt att upprätthålla sysselsättning på många orterrunt om i landet. Arbetstillfällen saknas. Det blir svårtatt hitta arbete. Konkurrensen om de arbetstillfällensom finns blir större. Människor med tillkortakommandenav olika slag får större svårigheter.En annan möjlig förklaring är att arbetet har förändratsså att vissa fått svårt att klara av det arbetesom bjuds. Den ökade effektiviseringen med merslimmad bemanning kan ha skapat ett annat arbetstempooch hårdare krav. Att effektiviseringen varitspeciell tycks rimligt med tanke på den rätt dramatiskaproduktivitetsökningen som syns i den ekonomiskastatistiken. Huruvida det bristande arbetsdeltagandetär högt eller lågt ska alltså inte enbartses som en funktion av aktuella hälsoproblem ellerandra individuella tillkortakommanden utan ock-43

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna
Tidskriften Svensk idrottsforskning nr 1-2013 Tema: GIH 200 år