Views
3 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Index200150mer än 80

Index200150mer än 80 år65–79 år20–64 år0–19 år10050019701975198019851990199520002005201020152020202520302035204020452050Figur 4.1. Befolkningsutveckling i olika åldersgrupper 1970–2050, index 2004 = 100.Exakt hur man väljer att tackla finansieringsproblemenberor i stor utsträckning på fördelningspolitiskapreferenser, men oavsett hur de löses – viahöjda skatter, ökade försäkringsinslag eller höjdaegenavgifter – blir utrymmet för privat konsumtionsökningmed största säkerhet något mindre iframtiden, vilket för övrigt också torde komma attgälla övriga europeiska länder med likartad demografiskstruktur.Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer befolkningeni aktiv ålder att förbli nästan konstant till sinnumerär under överskådlig framtid. Befolkningen ide mest vård- och omsorgskrävande åldrarna över80 år kommer att öka relativt kraftigt med börjankring 2020. Ökningen blir emellertid inte större änunder den senaste trettioårsperioden. Skillnadenjämfört med den senaste trettioårsperioden, då antaletäldre ökat i väl så snabb takt som den som förutsesframöver, är finansieringen. Kommunalskattesatsenvar omkring 20 kronor 1970, men nästan helaökningen sedan dess ägde rum fram till 1980. Sedandess har kommunalskattesatsen förändrats endast påmarginalen, medan den kommunala verksamheten inågot större utsträckning än tidigare finansierats viagenerella statsbidrag.Den framtida arbetskraftsförsörjningen – ochdärmed skatteunderlaget – anses emellertid fortfarandevara en nyckelfråga för att lösa den framtidafinansieringen av välfärdssystemen, framför allt deväxande utgifterna för sjukvård och äldreomsorg.Utmaningarna för framtiden gäller då:• att öka den arbetande delen av befolkningen iyrkesverksam ålder• att öka arbetstiden bland dem som arbetar.Av och till har också möjligheterna att öka befolkningeni yrkesverksamma åldrar genom invandringdiskuterats, men eftersom de flesta europeiska länderkommer att drabbas av ungefär samma demografiskaproblem som Sverige är arbetskraftsinvandringingen garanti mot en växande försörjningsbörda. Insatsernaför att öka antalet och andelen arbetandei arbetsföra åldrar bör inriktas på väsentligen femområden.A. De yngre och utbildningen. Att förkorta utbildningsperiodernagenom att dels tidigarelägga inträdettill högre utbildning och förkorta tidsrymdenav densamma måste ses som en angelägen uppgiftur utbudssynpunkt. Den genomsnittliga etableringsåldernför ungdomar har under de senaste 15 årenökat från 22 till 28 års ålder.B. Förvärvsintensiteten bland äldre. En annan viktiguppgift blir att försöka höja den genomsnittliga faktiskapensionsåldern och öka arbetskraftsdeltagandet52

Procent1008060402025–59 år60–64 år16–24 år0197619781980198219841986198819901992199419961998200020022004Figur 4.2. Sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper.i de äldre åldersgrupperna. För några år sedan spekuleradesdet i om det äldre skiktet av arbetskraftenskulle öka sitt arbetskraftsdeltagande genom förändringenav pensionssystemet, eller möjligen minskaarbetskraftsdeltagandet genom allt tidigare pensioneringi kraft av privatekonomisk styrka. Det förefalleridag som det förstnämnda alternativet ser utatt förverkligas. Under de senaste åren har arbetskraftsdeltagandetvisat sig öka relativt kraftigt blandde äldre. Och det finns rimligtvis möjligheter atthöja förvärvsintensiteten bland äldre ännu mer.C. Minska andelen sjukskrivna och förtidspensionerade.Sjukskrivningarna har varierat kraftigt över åren, tillviss del kontracykliskt visavi arbetsmarknaden, tillviss del beroende på andra (okända) faktorer. Underslutet av 1980-talet rådde rekordhöga sjukskrivningsnivåer,främst som korta sjukskrivningar. Införandetav karensdag och en så kallad sjuklöneperioddämpade sjukskrivningarna ner till en bottennivå1997. Därefter inträffade en snabb ökning av långasjukskrivningar, som nådde en topp kring 2002.Denna ökning har ännu inte kunnat förklaras av enenskild faktor, men ökningen av sjukskrivningarnaavtog från 2002. Det stora antalet långtidssjuka resulteradeemellertid i en stor ökning av antalet personermed förtidspension från år 2000 och framåt– en ökning som nu verkar ha nått sin kulmen ochavstannat. Det vore bra om både regelverk och tilllämpningutvecklas i en riktning som inte slutgiltigtexkluderar människor från arbetsmarknaden.D. Kvinnornas arbetstider är betydligt kortare änmännens. En kraftig utjämning av arbetskraftsdeltagandetmellan män och kvinnor har ägt rum sedan1960-talet. Idag uppgår skillnaden till cirka femprocentenheter mellan könen. Men kvinnor har betydligtkortare medelarbetstid än män. Kvinnornautgör idag 48 procent av arbetskraften, medan kvinnornasandel av antalet arbetade timmar är 36 procent.Skillnaderna har minskat genom att kvinnornasmedelarbetstid ökat med två timmar per veckaunder de senaste tjugo åren.Skillnaderna i arbetstid mellan kvinnor och mängäller inte enbart kvinnor med barn (som arbetarcirka åtta timmar mindre än män). Även kvinnorutan barn har cirka fyra timmars kortare förvärvsarbetstidän männen – och motsvarande längre tidi hemarbete. En relativt snabb utjämning vad gällerfördelning av hemarbetet mellan kvinnor och mänhar ägt rum under den senaste tioårsperioden, utanatt för den skull männens medelarbetstid i förvärvsarbetehar minskat. Om denna utveckling skullekunna fortsätta framöver har inte bara jämställdhetenstärkts ytterligare utan också den totala arbetsvolymenexpanderat.53

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Vem är vållande? - Folksam
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna