Views
2 years ago

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Vägar till en öppnare arbetsmarknad - Fas

Procent25Procent2520Män20Kvinnor15105016–19 år20–24 år16–64 år1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 20041516–19 år1020–24 år516–64 år01990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004Figur 5.1. Andel öppet arbetslösa av samtliga män och kvinnor i åldrarna 16–19, 20–24 samt 16–64 år.Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU).främsta förklaringen till den ökande andelen deltidsarbete,framför allt av de korta deltiderna. Mångastuderande arbetar nämligen extra bredvid skola ochhögskolestudier.Det ställs andra krav på arbetskraften 2004 änvad det gjordes 1976. Allt fler jobb kräver högre utbildning,vilket självfallet gör att inträdesprocessenarbetsmarknaden tar längre tid. Men motsvararden längre utbildningen arbetslivets behov? Utbildarungdomen sig till rätt slags jobb? Svaret pådenna fråga har betydelse för inträdesprocessenseffektivitet. (Frågan om arbetskraftens utbildningoch eventuell över-/underkvalificering behandlasnärmare i kapitel 10.)Ett tecken på att inträdesprocessen inte fungerarbra för de unga är andelen arbetslösa. De består avflera olika grupper, inte bara de öppet arbetslösa ochungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detfinns dessutom ungdomar som studerar därför attde inte får något jobb, som också kan räknas som arbetslösaoch unga som jobbar mindre än de vill göra– de undersysselsatta. Under senare tid har en gruppungdomar, ofta benämnd ”unga utanför”, uppmärksammats.De är unga som inte är registrerade somarbetslösa och som inte studerar eller har annan sysselsättning.Slutligen finns en grupp unga som intevill arbeta, som vill dra ut på ungdomsperioden ochgöra andra saker än att definitivt besluta sig för attstudera eller arbeta. Denna grupp har frivilligt valtatt inte etablera sig permanent i arbetslivet. Ur individenseget perspektiv är den här gruppen förståsmindre problematisk än de andra. Men ur ett samhällsperspektiv,i ett samhälle som har behov av arbetskraft,är också denna grupp värd att uppmärksamma.Arbetslösa ungdomarEtt viktigt tecken på att inträdesprocessen till arbetslivetinte fungerar är en hög arbetslöshet blandungdomar. Att ungas arbetslöshet är högre än devuxnas är väl känt; unga är nya på arbetsmarknadenoch saknar ofta såväl personkontakter som arbetslivserfarenhet.Dessutom är det väl känt att ungdomsarbetslöshetenär starkt konjunkturberoende.Detta framgår klart av ungdomsarbetslöshetens utvecklingfrån 1990 till 2004 (figur 5.1). 1Under den här perioden varierade arbetslöshetenstarkt. I mitten av 1990-talet var arbetslösheten iSverige mycket hög, med en kulmen 1993. Det åretvar över 20 procent av män i åldern 16–24 år öppetarbetslösa. Motsvarande siffra för kvinnorna var 1558

procent. Under hela perioden var arbetslösheten förmännen högre än för kvinnorna.Som tidigare nämndes finns en del ganska självklaraskäl till att ungdomars arbetslöshet är högreän vuxnas. De unga är nya på arbetsmarknaden ochi etableringsprocessen ingår perioder av arbetslöshetnaturligt. Men finns det i Sverige några strukturellaoch institutionella förhållanden som speciellt drabbarungdomsgruppen och som skulle kunna påverkasför att underlätta inträdesprocessen? För att besvaradenna fråga får man gå till internationella jämförelser.Hur ser ungdomsarbetslösheten ut i andra länder ochkan eventuella variationer bero på strukturella och institutionellaförhållanden? Schröder (2000) jämfördeden relativa ungdomsarbetslösheten, det vill säga arbetslöshetbland unga jämfört med andra vuxna, i 22OECD-länder, och kunde då konstatera att Sverige,i mitten på 1990-talet, placerade sig nära mitten ijämförelsen. Tyskland, Frankrike, Österrike och Irlandhade lägre relativ ungdomsarbetslöshet, medanItalien, USA, Norge och Grekland hade högre. Deförklaringar till skillnaderna mellan länderna sombrukar anföras kan enligt Schröder i stort sett delas ini tre områden: skillnader i arbetsmarknadens struktur,skillnader i utbildningssystemets institutionella utformningoch skillnader i kopplingen mellan utbildningoch arbetsmarknad.Med arbetsmarknadens struktur avses i förstahand lagar och avtal som reglerar lönebildningenoch anställningskontraktens utformning. Forskningenhar här främst uppmärksammat ungdomslönernasbetydelse för ungdomsarbetslösheten samtlagar och avtal om anställningsskydd. Andra faktorergäller strukturomvandlingens betydelse och hursegmenterade arbetsmarknaderna är.När det gäller utbildningssystemens struktur harforskningen framför allt tagit fasta på om utbildningenär standardiserad och stratifierad. Med standardiseradavses att kraven för examina, diplom och betygär nationellt enhetliga och ger god information tillarbetsgivaren om den arbetssökandes teoretiska ochyrkesinriktade kunskaper. Stratifierad betecknar ivilken utsträckning utbildningssystemet är uppdelatpå olika linjer, hur tidigt valet eller urvalet till dessasker och möjligheterna att byta mellan olika linjer.När det gäller kopplingen mellan utbildning ocharbetsmarknad avses graden av arbetsgivarinflytandeoch fackligt inflytande över yrkesutbildningens utformning,till exempel över utbildnings- och läroplaneroch över vilka kriterier som ska gälla förgodkända examina. Det starkaste inflytandet frånarbetsgivare och fackföreningar finns i lärlingssystem,där cirka halva utbildningen äger rum på arbetsplatserna.Schröder menar att det är mycket svårt att finnanågra självklara förklaringar till de stora variationer iungdomars arbetslöshet som finns mellan olika länder.Hon skriver:Forskningen om övergången från skola till arbetsmarknadbedrivs huvudsakligen inom de nationalekonomiskaoch sociologiska disciplinerna, där ekonomerinkluderar faktorer på arbetsmarknaden i sinamodeller och sociologer i allmänhet tar hänsyn tillutbildningssystemens utformning. Såvitt jag kännertill finns det ingen sociologisk empirisk studie sombeaktar ungdomars relativlöner i modellen och ingennationalekonomisk empirisk studie som beaktaratt lärlingssystemen innebär tillfälligt anställningskontrakttill mycket låg lön. Det går därför inte attutesluta att hur arbetslösheten fördelas mellan ungdomaroch vuxna påverkas av samtliga de faktorersom diskuterats. En möjlig hypotes skulle kunna varaatt ungdomar har de största svårigheterna i ländermed höga relativa ungdomslöner, hårt reglerade arbetsmarknaderoch utan institutionella länkar mellanutbildning och arbetsmarknad (Schröder 2000,s 37–38).Olofsson (2005) fokuserar i sin studie utbildningssystemetsbetydelse för ungdomars etableringsprocesspå arbetsmarknaden. I studien av etableringsprocessenser han såväl till arbetslöshet, inaktivitet(det vill säga ungdomar som varken finns på arbetsmarknadeneller studerar) som löne- och inkomstförhållandenoch relaterar dessa faktorer till olika utbildningsmodeller.Också Olofsson beskriver olikautbildningsmodeller med hjälp av begreppen standardiseringoch stratifiering. I modeller med enhög standardisering, alltså ju mer likvärdiga utbildningarnaär mellan olika skolor, desto mindre blirosäkerheten om den arbetssökandes kompetens ochdärmed också sökkostnaderna, både för den arbetssökandeoch för arbetsgivaren. I praktiken betyder59

En arbetsmarknad för alla - Migro
Arbetsmarknad Västra Götaland
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad våren 2007 - Statistiska ...
Migrering som öppnar nya möjligheter - Göteborg
VÄGAR TILL ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV - Region Dalarna
DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
Äldrenämnden verksamhetsberättelse 2012 - Västerås stad
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Brottsförebyggande ...
NBER-rapporten II. Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt ... - SNS
Statistisk årsbok för Sverige 2013 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Vem är vållande? - Folksam
Mansförtryck kvinnovälde - Stiftelsen Den Nya Välfärden
Välfärdsredovisning 2010 - Östersunds kommun
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Unga byter jobb – äldre stannar kvar (pdf) - Statistiska centralbyrån
Du stora nya värld - Utbildning - Göteborgs universitet
Migrationsverkets årsredovisning 2007
Infektionskliniken i Borås – värd för årets vårmöte ... - Infektion.net
DS (pdf 5 110 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan
ÖKAD SPÅRTRAFIK UTVECKLAR SVERIGE - IVA
Högskoleenhetens årsredovisning 2004 (pdf) - Internationella ...
Vård & vetenskap nr 3 2010 - Örebro läns landsting
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa? Rfsu:s Sverigebarometer ...
Nya mått på välfärd - Miljöpartiet de gröna